EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR?

Transkript

1 EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR? MÖTESPLATS FOU VÄLFÄRD YASURAGI HASSELUDDEN, STOCKHOLM, AUG Kajsa Svanevie, Fil.Dr. socialt arbete Institutionen för socialt arbete (anknuten) Umeå universitet

2 SYFTE

3 ... Att bidra med en analys av den växande rörelsen för EBP.

4 EBP VAD ÄR DET? En filosofi, ett förhållningssätt, en arbetsprocess. Att förena professionell erfarenhet, bästa tillgängliga vetenskapliga stöd och brukarens önskemål. (Systematiskt och öppet redovisat!) Den professionella både som aktiv kunskapsanvändare och kunskapsproducent. (Se t.ex. Oscarsson 2009, Bergmark et al. 2011, Svanevie 2011)

5 Den professionellas erfarenhet EBP Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Brukarens kunskap, erfarenhet och önskemål EBP-modellen, utifrån Sackett et al. 2000

6 Kliniskt tillstånd och omständigheter Professionell expertis, utifrån Haynes, Devereaux, och Guyatt, 2002 Professionell expertis Klientens preferenser och handlingar Vetenskapligt stöd

7 EVIDENS? Mer eller mindre säkra belägg för någonting i förhållande till en viss frågeställning. (Se t.ex. Campbell Collaboration)

8 ATT INTA PROBLEMSEENDETS LOGIK Att man inhämtar kunskap för att förstå den särskilda problematik och de mänskliga behov man arbetar med. Att man identifierar och genomför insatser som på god grund kan förväntas bidra till att möta det aktuella behovet. Att man noggrant studerar och dokumenterar resultaten av arbetet (individ- och gruppnivå) (Jfr Börjeson 2003)

9 EBP - ETT NYTT ASPEKTSEENDE

10 Det gamla Goda intentioner, erfarenhet och intuition är tillräckligt för en välfungerande praktik. Resultaten av socialt arbete kan inte mätas. Fokus på symptom Fokus på intention Otydlig relation mellan insatser och resultat Det nya Goda intentioner, erfarenhet och intuition är nödvändigt men inte tillräckligt för en välfungerande praktik. Det behövs även kunskaper från systematiska observationer och kritiskt konsulterande av forskning för en välfungerande praktik. Resultaten av socialt arbete för brukare och samhälle kan och bör följas upp och utvärderas. (Före-efter). Fokus på problem (individens behov) Fokus på konsekvens Fokus på att öppna den svarta lådan (Utifrån Svanevie 2011)

11 TRANSPARENS!

12 ATT STUDERA EBP-ETABLERINGEN Utbredningen av ett förändrat aspektseende. Diffusion: Den aktiva kommunikationsprocess mellan aktörer som driver spridningen av en innovation framåt. (Rogers 2003). Institutionalisering: Den dynamiska process i tid och rum som innebär en materialisering av idéer. (Se t.ex. Czarniawska-Joerges 1993).

13 VARFÖR EBP? EN BAKGRUND Ett uttalat missnöje med det aktuella läget. Ett kristillstånd för socialt arbete.

14 VARI BESTOD KRISEN? En ökad diversifiering av metoder. Ett stormarknadsutbud av teorier och perspektiv. Marginell roll för forskning och uppföljning. Bristande kunskaper om utfallet för brukarna. Risk för godtycklighet vid beslutsfattande. (Se t.ex. Svanevie 2011)

15 Inom den svenska socialtjänsten saknades i stort sett forskningstraditioner och rutiner för att systematiskt granska vad som genomfördes, hur det gjordes och resultaten av utförda insatser. (Se Socialstyrelsen 2000). I och med knapphändig dokumentation saknades i stort sett kunskap om kvaliteten i och effekterna av socialtjänstens insatser för dess brukare (se Socialtjänstutredningen 1995).

16 NÅGRA RÖSTER

17 SOCIALCHEFER När en ungdom av olika anledningar får problem sägs det inte sällan av personal från barnomsorg, skola, socialtjänst, m.fl. att det gick att se ganska tidigt att det skulle gå snett för just detta barn. Den fråga som osökt går att ställa är, vad har vi gjort för att förhindra denna utveckling? Trots alla resurser i form av mödra- och barnavård, förskola, skola, socialtjänst, m.m. har samhället på något sätt ställt sig vid sidan av och tittat på. Säkerligen har en massa resurser satts in under alla dessa år, men frågan är om rätt resurser satts in vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. (I Bokedal 2002:18).

18 SOCIALSEKRETERARE Det går inte att bortse från att svensk socialtjänst lagt mycket resurser och klienttid på insatser utan att noggrant följa upp om det lett till någon förändring för klienterna. Det har både varit slöseri med skattemedel och med klienters förtroende för socialtjänsten. (Johansson et al. 2010: 85-86).

19 BRUKARE Vi som under årens lopp varit föremål för missbruksbehandling har alltför sällan, om någonsin, mött en läkare, psykolog eller annan behandlingsansvarig, som har kunnat eller velat redogöra för hur och varför just deras behandling kommer att kunna stödja oss på vägen bort från missbruk och beroende. Delar av branschen tycks istället vila på en svajande och opålitlig grund av moralism och trendriktigt tyckande. (Andersson et al. 2011:77)

20 ETIKFORSKARE Vi kan inte nöja oss med att det utförs socialt arbete, den avgörande frågan är vad det innebär för dem som berörs. (Erik Blennberger 2005:169)

21 VANVÅRDSUTREDNINGEN 866 individuella röster (brukare). Hur har fysiska, psykiska och sexuella övergrepp kunnat fortgå i verksamheter upprättade för att ta hand om några av samhällets mest värnlösa?

22 GENSVAR PÅ EBP-INTRODUKTIONEN? Kritik Debatt Ökande samtycke: EBP som agenda bland forskare. EBP som politisk agenda. EBP som agenda för daglig praktik i socialt arbete. ännu inte fullt ut som daglig praktik. (Se t.ex. Gray et al. 2010)

23 FRÄMJANDE Optimala strukturella förutsättningar. I linje med yrkesetiska principer (vetenskap och beprövad erfarenhet). I linje med lagstiftning (kvalitetsaspekter). Avtal (intentionsförklaringar), EBP i målsättningar. (Se Svanevie 2011)

24 HÄMMANDE Ensidigt fokus på nöjd kund (Jfr NPM). Verksamhetsbehov framför brukarens individuella behov. Ej uppföljning på individ- och gruppnivå. Administrativa istället för professionella hierarkier. Ej avsatt tid, utbildning. (Se Svanevie 2011)

25 Vi kan se en ökande konsensus om vad EBP innebär och om behovet av en sådan praktik i socialtjänsten. (Alexandersson et al. 2011:72).

26 FRÅN TANKE TILL HANDLING?

27 FOU:S ROLL? 1. Hur vill/kan FoU stödja den reflekterande paktikern, när det gäller att lära av och förbättra arbetet genom aktivt kunskapssökande, god dokumentation och individuell uppföljning? 2. Hur vill/kan FoU på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet stödja en lärande organisation (dvs. förbättring utifrån insatsernas resultat för brukarna)? 3. Hur vill/kan FoU bli än starkare när det gäller att identifiera kunskapsbehov och kommunicera forskningsrön av hög praktisk relevans för första linjen?

28 TACK!

29 REFERENSER Bergmark, Anders; Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2011). Evidensbaserat socialt arbete: Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (1998). Metoder i socialt arbete Om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift 4, s Bokedal, Carin (red.) (2002). Vikten av evidens Värdet av förebyggande och behandlande insatser baserade på social och folkhälsovetenskaplig forskning. Rapport 2002:32. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Börjeson, Bengt (2003). Från Skås försök En diskussion om relationen kunskap och social praktik. I: Varg, Nils (red.). Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Gray, Mel; Plath, Debbie & Webb, Stephen, A. (2009). Evidence-Based Social Work: A Critical Stance. London: Routledge. Oscarsson, Lars (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten En introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKL Kommentus.

30 Socialstyrelsen. (2000). Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Rapport 2000:12. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2011:61. Vanvård i social barnavård. Slutbetänkande av utredningen om vanvård i den sociala barnavården. Stockholm: Fritzes. SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren. Betänkande av Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst. Stockholm: Fritzes. Svanevie Kajsa (2011). Evidensbaserat socialt arbete: Från idé till praktik. (Diss.). Umeå universitet: Institutionen för socialt arbete. Tydén, Thomas; Josefsson, Cristina & Messing, Jan (2000). Socialsekreterare och kunskapsbildning. Dalarnas Forskningsråd.