Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19 Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Nummer 3, 2012 Årgång 39

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter RR 2010_024 Baxter Medical AB Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

3 18 19 INNEHÅLL 5 Hur påverkas utecklingen av kronisk njursvikt? Med.dr Marie Evans 10 Vad är bra dialys? - Kongressrapport. Med.dr. Nils Grefberg 12 Lapraskopisk njurdonation. Överl. Jonas Wadström 14 Njurförbundet har många intressen som ska tillgodoses - Förbundsordf. Håkan Hedman 16 Donationsveckan - Socialstyrelsen och Livet som Gåva 19 Nationella Njurkonferensen- Rapportbilaga 27 Nya riktlinjer för kostbehandling vid hemodialys. Leg.diet. Hanna Nixon Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Malin Haglund Erik Herland Sven-Erik Hammarlund Rolf Mattisson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson adj. Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens Malin Bergman Frej Jacobsson Annie Rinaldo Anders Larsson Njurfunks Harriet Hjelmqvist Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Annie Rinaldo Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Ställföreträdande ansvarig utgivare: Håkan Hedman Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus, helst i Word-format, skickas via e-post till: Diskett eller pappersmanus skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Omslagsfoto: Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer. Foto: Privat. Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Anders Wikner Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Fax: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Tryckeri: Edita Västra Aros AB Pg , Bg Amelie Ersmarkers fond. NjurFunk nr För ej beställt material ansvaras ej. Njurfonden (forskning)

4 Ledare Fungerande sjukresor förutsättning för god dialys Håkan Hedman Individanpassad dialys är ett av förbundets viktigaste krav och innebär att alla dialyserande ska ha rätt att få sin dialysdos utifrån behov och önskemål. Fler dialyser än minimikravet tre per vecka ska erbjudas alla som behöver eller själv önskar det. Det finns dock fler krav som måste uppfyllas för att den person, som har dialys, ska kunna leva ett fungerande liv med god livskvalitet. Möjligheten att fritt kunna resa hemifrån, exempelvis vistas på sitt sommarställe, hälsa på släkt och vänner, på samma sätt som innan man blev sjuk är en viktig förutsättning för att uppnå god livskvalitet. Förbundets rapport om gästdialysmöjligheter under den här sommaren är nedslående och visar att det tyvärr är få dialyserande, som har kunnat få sina önskningar om semester i Sverige uppfyllda. Utöver bristen på gästdialysplatser finns det flera sjukvårdshuvudmän som har regler som begränsar antalet gästdialyser utanför den egna regionen eller utomlands. Detta är oacceptabelt! För att kravet på individanpassad dialys ska vara uppfyllt måste även logistiken fungera. Dialys på tider som är anpassade utifrån den sociala situationen, familj, arbete och studier borde vara en självklarhet. Tyvärr kan detta inte alltid uppfyllas på grund av resursbrist, även om det görs ansträngningar att tillmötesgå önskemålen. Att transporterna till och från dialysen fungerar utan dröjsmål eller andra hinder är en viktig faktor för att dialyserande ska få motivation att ha fler dialystillfällen och uppleva god livskvalitet. Njurförbundet har bland annat uppmärksammat sjukresor i Riktlinjer för god njursjukvård och förbundets uppfattning är att samåkning inte får förlänga resan med mer än 15 minuter. I en kartläggning som förbundet utförde 2007 framkommer det att synen på samåkning varierar mellan sjukvårdshuvudmännen, bland annat beträffande frågan om hur lång tidsspillan som samåkning får orsaka. Under ett år kan restiden i taxi uppgå till över 600 timmar för den som har dialys. Bor man långt från sin dialysmottagning, ska man inte tvingas till långa väntetider eller omvägar på grund av samåkning. Sjukvårdshuvudmännen tecknar avtal om sjukresorna med olika taxiföretag efter en offentlig upphandling på samma sätt, som man upphandlar andra varor och tjänster. Tyvärr har man då ofta utgått från priset och inte kvaliteten. Detta är något som många dialyserande och andra patientgrupper erfarit, bland annat inom Region Skåne, Halland och Västra Götalandsregionen. Flera av de taxiföretag, som har avtal om sjukresor och färdtjänst, saknar kollektivavtal och erbjuder de anställda usla arbetsvillkor. Detta avslöjades i en artikelserie i Göteborgs Posten under augusti i år. Lågprisavtal resulterar helt naturligt i klara försämringar för brukarna med långa väntetider och sena ankomster, samt i vissa fall dåligt bemötande. De usla arbetsvillkoren är säkerligen en del i orsakerna till bristerna i bemötanden. Det finns självklart många nöjda resenärer och goda exempel, men det missnöje som råder då dialysresorna fungerar dåligt måste tas på allra största allvar. Det är inte acceptabelt att patienter ska behandlas illa, då de reser till och från behandling vid sjukhus. Det är svårt att klandra de privata utförarna, som har avtal med kommuner och landsting eftersom det ofta faller tillbaka på dem som gjort upp avtalet. Man får det man betalar för och gjort upp avtal om. Det är därför oerhört viktigt att brukarna är delaktiga då kraven ställs - innan upphandlingen. Inom vården är bemötandefrågor högt prioriterade. Patientmedverkan är en viktig del i vårdprocessen. Valfrihet är ett honnörsord hos politikerna. Sjukresor bör ses som en del i sjukvårdens ansvar och vila på samma värdegrund som sjukvården i övrigt. Alla ska ha rätt till samma goda service och respekt, även då valfriheten har satts ur spel. H å k a n He d m a n Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e i Nj u r f ö r b u n d e t 4 NjurFunk nr

5 Vad påverkar utvecklingen av kronisk njursvikt? Vilka faktorer påverkar förloppet vid kronisk njursjukdom och hur går det för patienter med svår njursvikt? Marie Evans, läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge har belyst dessa viktiga frågeställningar i sin avhandling. Kronisk njursvikt är en allvarlig sjukdom med hög risk för förtida död och behov av dialys. Det är många som drabbas, 13 %, av befolkningen både i Europa och i USA. Nyinsjuknandet i kronisk njursvikt, dvs dialysstart, ligger i Europa på cirka 125 personer per million invånare och år. Ökningstakten har varit hög, men har stabiliserats på senare år beroende på en mindre ökning av andelen äldre nystartade personer. Antalet nystartade patienter skiljer sig kraftigt mellan olika delar i världen och ligger betydligt högre i USA med 354 per million invånare och år. Patienter med kronisk njursvikt Det finns flera kända faktorer, som påverkar försämringshastigheten såsom högt blodtryck och äggvita i urinen. I denna avhandling undersökte vi om t.ex. användning av värktabletter och att utsättas för bly i arbetet hade samband med försämring av njurfunktionen. För att undersöka detta, använde vi patienter med kronisk njursvikt, som först identifierades i samband med ORFAN, en stor vetenskaplig undersökning. Vi undersökte även överlevnaden hos patienter, som startade dialys vid olika grader av njurfunktionsnedsättning. Patientmaterialet bestod av 920 individer, som inkluderades i studien mellan 1996 och De med njursvikt, som för första gången hade ett s-kreatinin som översteg 300 µmol/l för män och 250 µmol/l för kvinnor under denna period och som var mellan 18 och 74 år och födda i Sverige, tillfrågades om de ville delta i studien. Vid tre tillfällen inkluderades även kontrollpersoner från normalbefolkningen genom ett slumpvis urval från befolkningsregistret. Intervjuer och utförliga enkäter Alla deltagare i studien intervjuades och fick svara på utförliga enkäter om en mängd olika riskfaktorer. Genom att länka patienternas personnummer till registret över totalbefolkningen, dödsorsaksregistret och Svenskt Njurregister (SNR) kunde vi se tidpunkt för eventuellt dödsfall, dialysstart och njurtransplantation. Vi följde laboratorievärden och andra sjukdomar genom att gå till patientjournalerna. När patienterna inkluderades i studien var de i genomsnitt 57,6 år gamla och hade kraftigt nedsatt njurfunktion. Den största andelen, 31 % hade diabetesorsakad njursvikt följt av glomerulonefriter (njurinflammation), 24 %, och njursjukdom orsakad av högt blodtryck, 15 %. Det var fler män, 64.5 %, än kvinnor. Blodtrycket var relativt högt bland patienterna. Nära hälften, 45 %, av patienterna hade över 2 gram äggvita i urinen per dygn. Vid slutet av uppföljningstiden hade 756 av patienterna startat aktiv uremivård, d.v.s. dialys eller transplantation medan 46 klarade sig utan sådan behandling. Efter ett år var 64 % och tre år 29 % av samtliga 920 personerna i livet utan aktiv uremivård. Njurfunktionen minskade under uppföljningen. Faktorer som talade för en snabbare förlust av njurfunktion var Lägre ålder Högre blodtryck Hög grad av äggvita i urinen Marie Evans Värktabletter ökar inte risken för njursjukdom Orsaken till vårt intresse för värktabletter i form av paracetamol (T Alvedon, Panodil m fl) och acetylsalicylsyra, ASA, (T Magnecyl m fl) som riskfaktorer för njursjukdom är att paracetamol är lkinar fenactein, som på 1950-talet visats ge njurskador. Även acetylsalicylsyra har givit njurskador i djurstudier. Den svenska epidemiologiska studien ORPHAN visade en ökad risk för att utveckla njursjukdom för dem som använt paracteamol och acetylsalicylsyra regelbundet. I vår uppföljningsstudie kunde vi inte finna någon risk med användning av paractemol eller acetylsalicylsyra för patienter med kronisk njursvikt. De patienter som använde värktabletter regelbundet hade inte snabbare förlust av sin njurfunktion jämfört med dem som inte använde dessa läkemedel. Det såg tvärtom ut som om en låg dos acetylsalicylsyra skyddade mot försämring av njurfunktionen. Det fanns heller ingen skillnad i förlust av njurfunktion mellan de med hög livstidsanvändning av värktabletter jämfört med dem med låg användning. NjurFunk nr

6 Bly och njursjukdom Beträffande bly finns det uppgifter om att det kan ge njurskador, men vid systematisk genomgång är bevisen mycket svaga för detta samband. Det saknas tidigare befolkningsundersökningar och studier av försämringshastigheten vid njursvikt. Patienterna i vår studie intervjuades av en expert på yrkesexponering, som graderade hur mycket bly personen utsatts för i arbetet enligt en metod som kallas expert rating. Vi fann inte någon ökad risk för utveckling av kronisk njursvikt hos dem med tidigare yrkesexponering för bly. Det fanns inte heller något samband mellan olika grad av exponering för bly och förlust av njurfunktion. De, som exponerats på den högsta nivån, hade också liknande tid till dialysstart, som de patienter som inte alls hade exponerats för bly. Ökad risk att avlida jämfört med friska Risken att avlida var ökad i den njursjuka gruppen både före och efter dialysstart. Överlevnaden var 97 % efter ett år. Patienter med diabetes, lägre BMI, många andra sjukdomar och hög grad av äggvita i urinen hade högre risk att avlida. Den vanligaste dödsorsaken var: Hjärt-kärlsjukdom 45.8 % Diabetes 22.5 % Njursjukdom 10.3 % Cancer 9 % Andelen patienter med infektion som dödsorsak var låg, endast 3.1 %. Risken att avlida var högre för patienter med snabb försämring av njurfunktionen. Rätt tidpunkt för dialysstart Debatten om den rätta tidpunkten för dialysstart har pågått länge. På senare år har denna tidpunkt kommit att förskjutas mot allt högre njurfunktion vid start. Trenden att starta dialys allt tidigare är mest uttalad i USA, men samma trend har även observerats i Europa. Studier talat för att sen start är bättre. I vår studie kunde vi studera denna frågeställning på ett nytt sätt, eftersom patienter hade inkluderats i studien långt före dialysstart. Alla tidigare studier har bara omfattat patienter som startat dialys och inte tagit hänsyn till att en del patienter avlider innan aktiv uremivård påbörjas. I likhet med andra studier fann vi att själva tidpunkten, dvs nivån av njurfunktion vid dialysstart inte påverkade risken att avlida. Sammanfattningsvis fann vi att de flesta patienter med kraftig njursvikt går vidare till dialys. De faktorer som bäst förutspår dialysstart är ålder, blodtryck, och grad av äggvita i urinen. Riskan att avlida är högre än för friska och förbättras inte efter tidig dialysstart. Te x t : Ma r i e Ev a n s Spe c i a l i s t l ä k a r e m e d i c i n s k a nj u r s j u k d o m a r, Me d Dr K a r o l i n s k a Un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t Hu d d i n g e St o c k h o l m Fo t o: Pr i v a t. NxStage Hem-HD-maskin Annons NxStage För dialysbehandling i hemmet och vid resa bana1.se Hem-HD Hem-HD ger ökad frihet och livs kvalitet. Dialysbehandling fler gånger i veckan ger ett bättre välbefinnande. Ingen tidsåtgång för taxiresor till och från sjukhuset vid behandling. Hem-HD med NxStage NxStage är mobil den kan tas med på resan, i arbetet och till sommarstugan. NxStage är enkel att lära sig. NxStage används med en mobil vatten reningsdel i hemmet eller med färdig blandad dialysatvätska i påsar t.ex. vid resa. NxStage tar liten plats i hemmet och kan flyttas runt. NxStage kräver inga fasta installationer eller ombyggnationer av hemmet. NxStage hem-hd maskin används nu av tusentals patienter i världen inklusive patienter i Sverige, Danmark, Finland och Norge. 6 Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage Hem-HD-system, dialys produkter för Nordic Medcom AB, Box 491, Borås. Tel: NjurFunk nr kronisk och akut dialys samt kärlkatetrar till sjukhus i Norden och Baltikum. Vi har en väl utbyggd organisation Fax: E-post: för marknadsföring, kundsupport, teknisk service och snabba direktleveranser till våra kunder.

7 Kvalitetsregistret som berör njursjuka med tidig njursvikt Svenskt Njurregister (SNR) omfattar nu även rapportering av tidig njursvikt (CKD). Registret är ännu inte heltäckande för landet, men det är under snabb utveckling med allt fler kliniker, som rapporterar in data. I Sverige har vi i registrerat viss information om personer som startar i dialysbehandling sedan början av 1990-talet. Det innebär att det finns information om överlevnad i dialysbehandling, njurtransplantationsstatistik och nyinsjuknande i dialyskrävande njursvikt sedan mer än 30 år tillbaka. Genom att analysera information i registret, kan vi till exempel se,ens av start i uremivård, som vi såg i slutet av 1990-talet nu verkar ha vänt. Med åren kom dock en ökande insikt god predialyssjukvård kan förebygga start av dialys och förbättra omhändertagandet av personer med svår njursjukdom, som ännu inte har startat dialys. Många kliniker runt om i landet hade sina egna metoder för att mäta hur predialyssjukvården fungerade. Det gjordes en del försök att samordna dessa lokala register och när det nya gemensamma njurregistret SNR (Svenskt Njurregister) för både nyinsjuknande i dialys, njurtransplantation, dialyskvalitet och dialysaccesser bildades 2007 fanns även en nybildad, gemensam databas för registrering av predialyssjukvården SNR-CKD (Chronic Kidney Disease). Syftet med detta nya nationella register för CKD-patienter är att klinierna ska ges ett verktyg för att kunna följa upp sin egen vårdkvalitet. Samtidigt skall man öppet kunna redovisa sina resultat för jämförelse med andras. Alla resultat som redovisas nedan finns i sin helhet på SNR hemsida, Merparten av landets kliniker är med SNR-CKD har därefter vuxit och idag rapporterar merparten av landets njurmedicinska kliniker in uppgifter. Det är lite olika när man börjar att registrera patienterna. De flesta klinker börjar då den uppskattade njurfunktionen (egfr) sjunker under 30 ml/min/1.73m2, andra kliniker börjar först då patienterna får träffa en njursjuksköterska eller njurkoordinator. Målet från registrets sida är att patienter ska börja följas redan vid en njurfunktion <45 ml/ min/1.73m2 och att det då ska registeras uppgifter ca en gång per år. Precis som i alla register är det frivilligt för patienterna att vara med, även om slutsatserna självfallet blir mer tillförlitliga ju större andel som deltar nu i njursviktsregistret Den 31 December 2010 fanns det 7359 patienter som var aktiva i registret. Sedan starten har fler än patienter inkluderats i SNR-CKD runt om i landet. De flesta av patienterna är män (64%), vilket är i likhet med vad som observerats hos nystartade dialyspatienter. Medelåldern vid inklusion i SNR-CKD var 67 år och de flesta (49%)av de aktiva patienterna befann sig i CKD Stadium 4 (en njurfunktion mellan ml/ min/1.73m2) medan ca 19% befann sig i CKD Stadium 5 (<15 ml/min/1.73m2). De flesta patienter som registreras i SNR-CKD har njursjukdom orsakad av hypertoni (nefroskleros), följt av diabetesorsakad njursjukdom, och glomerulonefriter. Njursjukdomsutbredningen visar hur vanlig njursvikt är i befolkningen och att det är de vanliga folksjukdomarna som ligger bakom. Den del som går på en njurmedicinsk mottagning är toppen på isberget. Undersökningar i bl.a Norge har ju visat att ca 4-5% av befolkningen har CKD med en njurfunktion under 60 ml/ min/1.73m2. Blodtrycksbehandling Högt blodtryck är inte bara en anledning till njursjukdom utan även en följd av nedsatt njurfunktion. Ett bra kontrollerat blodtryck har visat sig medföra en långsammare försämring av njurfunktionen. I SNR-CKD kunde vi se att det systoliska blodtrycket i medeltal ligger på 139 mmhg och det diastoliska på 77 mmhg. Medelvärdena ligger således inom ramarna för en bra blodtryckskontroll. Vi kunde se att det systoliska blodtrycket inte skiljde sig åt mellan kvinnor och män, men att ålder var en viktig faktor för att stigande systoliskt blodtryck. En annan viktig faktor är grad av njurfunktion. Mellan CKD Stadium 3-5 stiger blodtrycket från 135 mmhg till 143 mmhg. Patienter med diabetes och med cystnjurar hade högst medelblodtryck. Tyvärr kunde vi konstatera, att trots att medelblodtrycket ligger bra, så låg mer än 40% av alla patienter Marie Evans NjurFunk nr

8 högre än 140 mmhg i systolisk tryck och 14% över 90 mmhg i diastoliskt tryck. Bäst är måluppfyllelsen hos patienter med glomerulonefrit. Det borde således finnas utrymme för att förbättra blodtryckskontrollen ytterligare. Ser vi till blodtryckssänkande läkemedel, så visar det sig att nästan 30% av patienterna behandlas med ett läkemedel för blodtrycket. 38% har två och 25% har tre olika läkemedel. Läkemedel av klassen angiotensinreceptorblockerare (ARB) eller angiotensin converting enzyme hämmare (ACE) har visats extra bra på att förebygga försämrad njurfunktion och äggvita i urinen. Mer än 70% av alla patienter i SNR-CKD behandlas med antingen ARB eller ACE. Särskilt vanligt är det att patienter med diabetes eller glomerulonefrit har något av dessa läkemedel (>80%). Behandling av blodbrist Anemi (blodbrist) förekommer alltmer då njurfunktionen avtar. I SNR-CKD kan vi se att hemoglobinvärdet (Hb) som helhet är 122 g/l, men att det avtar med sjunkande njurfunktion. Anemi kan behandlas med erytropoietin-stimulerande läkemedel (ESL). 29% av patienterna behandlades med ESL och Hb var i genomsnitt 115 g/l för de behandlade. De riktlinjer som råder säger att Hb bör ligga mellan g/l för ESL-behandlade. Hos de svenska patienterna 2010 kunde vi se att det var väldigt få som hade låga Hb-värden utan att vara behandlade (3%). Däremot hade 16% av de ESL-behandlade Hb-värden som låg högre än 130 g/l. Klinikerna var således bra på att ge behandling, men tenderade att låta Hb bli något högt. Det fanns inga skillnader i behandling med ESL för män eller kvinnor, yngre eller äldre, eller beroende av njursjukdom. Det vi kunde se var att yngre patienter och patienter med diabetes förskrevs något högre veckodoser, medan patienter med cystnjurar förskrevs något lägre doser. Överlag var behovet av ökad dos större vid sämre njurfunktion. Kalk- och fosfatvärden De senaste åren har det skett en ökande förståelse för vikten av att ha en god kontroll på kalk och fosfat metabolismen. I den svenske CKD-populationen låg plasma fosfat (P-fosfat) i genomsnitt på 1,3 mmol/l Män hade signifikant lägre fosfatvärden än kvinnor. 36% av patienterna behandlades med någon form av fosfatbindare, män förskrevs dessa i något lägre omfattning. Diabetiker, däremot hade signifikant högre fosfatvärde än patienter med andra njursjukdomar och de förskrevs också fosfatbindare i större utsträckning. På njurklinikerna var man bra på att behandlad höga P-fosfat överlag. Mindre än 10% hade P-fosfat <1,8 mmol/l. 91% av dem, som var förskrivna fosfatbindare, hade bara ett läkemedel. 9% hade två och 0,5% hade tre. Den vanligaste fosfatbindaren var olika former av kalciumkarbonat. Kalkfosfatprodukten (som ska vara lägre än 4,5) var i genomsnitt 3,6 i den behandlade gruppen. 26% av dessa patienter hade en kalkfosfatprodukt som var högre än den rekommenderade. Andelen var relativt konstant i de flesta grupper av njursjukdom, och det fanns heller inga skillnader som berodde på kön. Däremot såg vi att i gruppen med yngre personer och lägre njurfunktion ökade andelen med alltför hög kalkfosfatprodukt. Nyheter inför 2012 Inom SNR-CKD arbetar vi fortlöpande med att försöka förbättra kvaliten på inrapporterade data. Allt för att våra analyser ska vara så rättvisande som möjligt. Vi hoppas på att öka andelen kliniker som börjar registrera patienterna tidigare, för att kunna utvärdera parametrar, som har betydelse för att undvika försämring, som medför dialysstart. Vi hoppas även på att de fåtal kliniker, som ännu inte är med, ska ansluta sig till registret. Fr.o.m. i år kommer vi att börja redovisa vissa variabler uppdelat på kliniknivå. Detta för att tydliggöra att det finns skillnader och likheter mellan kliniker på olika håll i landet. Arbetet med att ta fram vedertagna kvalitetsmarkörer har också inletts. Vi hoppas att det arbetet ska gå framåt under åren så att vi i fortsättningen även kan redovisa andra, mer patientnära indikatorer. Te x t : Ma r i e Ev a n s Spe c i a l i s t l ä k a r e m e d i c i n s k a nj u r s j u k d o m a r M e d.dr. K a r o l i n s k a Un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t Hu d d i n g e Njurfunk på CD St o c k h o l m Fo t o: Pr i v a t. Medlemmar med synskada kan beställa Njurfunk inspelad som taltidning på CD. Kontakta Anders Wikner på förbundskansliet tel eller via e-post: 8 NjurFunk nr3 2012

9 Debatt Inlägg i debatten från Njurfunk nr angående täta dialysbehandlingar: Utveckla accesserna för väl fungerande dialysbehandling Med intresse har jag följt debatten i Njurfunk mellan överläkarna Nils Grefberg och Ola Samuelsson angående eventuell betydelse av täta dialyser för såväl minskad sjuklighet och dödlighet som ökat välbefinnande för patienten. Med helt utslagen njurfunktion och åtta års egen erfarenhet av såväl glesa som täta bloddialyser på sjukhus, självdialys på separat enhet och i hemmet vill jag framföra följande: Beträffande påverkan på frekvens av sjuk- och dödlighet har jag givetvis inget att tillföra men däremot min upplevelse av olika långa och täta dialyser. Att dialysera tre gånger i veckan är absolut något, som jag vill undvika, eftersom obehagen det tredje och sista dygnet är påtagliga. Att dialysera fem gånger i veckan i tre timmar framkallade få besvär och krävde ingen större återhämtning efter dialyserna. Däremot föreställer jag mig, att påfrestningen på min AV-fistel blev större. Att som nu dialysera hemma varannan natt, det vill säga tre och en halv gång i veckan i åtta timmar, ger mig ungefär samma välbefinnande och enligt min doktor bättre värden och därmed minskad medicinering. Givetvis passar hem- och nattdialys inte alla, men jag vill ändå uppmärksamma ytterligare en positiv effekt av denna dialysform. Med denna form har man chans till en naturlig livsföring, att arbeta och att vara aktiv på dagarna, vilket torde vara en hälsovinst jämfört med att ligga eller sitta still samt att transporteras till och från dialyserna nästan halva dagarna vid dialystillfällena. Dessutom är många dialyspatienter trötta efter de relativt långa men glesa dialyserna och behöver vila, när de kommer hem. Det befrämjar inte välbefinnande och hälsa. En annan aspekt på frågeställningen om täta eller glesa dialyser är påfrestningen på accesserna. Denna fråga upplever jag som mycket angelägen, eftersom accessen är vår livlina. Personligen anser jag, att man bör sträva efter att utveckla och förbättra tekniker och möjligheter inom detta område och att fokusera forskningsinsatserna på dessa frågor, eftersom väl fungerande accesser är en förutsättning för fungerande dialys inom vården av oss dialyserande. Ev a An d e r s s o n d i a ly s pa t i e n t o c h p e n s i o n e r a d l e g. s j u k g y m n a s t Delta i debatten! Även om det är svårare att föra debatt i en tidning som utkommer fyra gånger om året, så hoppas vi att fler av våra medlemmar vill vara med och dela med sig av sina tankar om dialyskvalitet med erfarenhet av för- och nackdelar. NjurFunk nr

10 Rapport från kongress: Vad är bra dialys? Vad är egentligen bra dialys och vad är viktigast att avlägsna; slaggprodukter eller vätska? Frågorna diskuterades på den senaste europeiska njurkongressen, men några enkla svar på frågorna finns ännu inte. Vid medicinska vetenskapliga kongresser samlas forskare, läkare och andra yrkesgrupper för att ta del av forskningsresultat och andra nyheter. Dessa vetenskapliga möten är viktiga i det ständiga arbetet att förbättra vården. Årets europeiska njurkongress hölls under tre dagar i Paris i början av sommaren och samlade cirka deltagare. Många av dem kom även från länder utanför Europa. Ett symposium innebär att flera experter föreläser om ett speciellt ämne, ofta följt av en diskussion där åhörarna får framföra åsikter eller ställa frågor till expertpanelen. På kongressen i Paris hölls ett symposium med titeln What is Good Dialysis?. Programpunkten samlade många njurläkare, som hoppades få veta hur de skulle kunna ge sina patienter bra dialys. Men tyvärr - något tydligt svar på frågan gavs inte. Rätt tidpunkt för start av dialys Den första punkten handlade om tidpunkten för start av dialys, d.v.s. hur långt kan vi tillåta att njurfunktionen sjunker innan patienten måste starta med dialysbehandling? Ett sätt att studera detta vore att analysera register över njurpatienter och se om det t ex går bättre för den som har mer än 10 procent kvar av njurfunktionen vid start av dialys än den som bara har t ex 7 procent. En talare påpekade att de registerstudier som finns har använt så osäkra metoder att mäta njurfunktionsnivån, att man inte kan dra några slutsatser. För några år sedan presenterades en stor vetenskaplig undersökning, som jämförde tidig och sen start i dialys. Men denna studie drabbades av problem. Många patienter, som lottats till sen start, tvingades starta akut på grund av symtom och skillnaden i njurfunktion mellan tidig och sen start blev bara 2 procent. I den studien fann man inga fördelar med tidig start. Något svar på frågan om när det är dags att starta dialys gavs alltså inte. En av talarna kom dock med förslaget att läkare och sköterskor i större utsträckning än tidigare bör låta patienten delta i beslutet. De bör förklara för- och nackdelar med tidig respektive sen start och låta patienten vara delaktig i beslutet. Vilket blodtryck är bäst? Ett normalt blodtryck ingår i begreppet bra dialys. Men vilket blodtryck ska vi sträva efter för patienter i dialys? Inte heller på denna fråga gavs något tydligt svar. Problemet är att patienterna är så olika. Vi kan inte ha samma mål för den som är 20 år och den som är 80 år. Sedan tidigare vet man att lagom är bäst. Det går sämre för patienter med mycket låga och med mycket höga blodtryck än för dem med blodtryck i nivå med vad som anses vara normalt. Föredragshållaren var tydlig med att påpeka att frågan om lämpligt blodtryck för patienter i dialys är både komplex och kontroversiell. Han avslutade med att föreslå 140/90 som ett riktvärde. Nils Grefberg Dialys hur länge och hur ofta? Det avslutande föredraget handlade om hur länge och hur 10 NjurFunk nr3 2012

11 ofta vi ska ge dialys. Talaren började med att påpeka att en undersökning visat, att de flesta njurläkare inte tycker att dialys 4 timmar 3 gånger per vecka är optimalt. Vid dialys tre gånger per vecka har de absolut bästa resultaten rapporterats från dialyskliniken i staden Tassin i Frankrike som ger dialys 8 timmar per gång. I övrigt hölls en genomgång av alla de positiva effekter som noterats vid daglig dialys; t ex förbättringar avseende blodtryck, minskad påverkan på hjärta och blodkärl, bättre kontroll av fosfat, högre blodvärde och förbättrad livskvalitet. Trots att kongressarrangörerna samlat välkända experter till symposiet, fick de deltagande läkarna inga tydliga råd om hur de ska ge sina patienter bra dialys. Salt och vätska eller slaggprodukter? En ofta återkommande programpunkt på kongresser är en för-och-emot-debatt. Två experter får alltså inta motsatt uppfattning i ett visst ämne och sedan tala så övertygande som möjligt för sin sak. På kongressen i Paris handlade denna debatt om vad som är viktigast att avlägsna vid dialys, salt och vätska eller slaggprodukter, d.v.s. urinämnen. Den förste talaren intog ståndpunkten, att det är viktigast att ställa in rätt mängd vätska i kroppen vid dialys. Han nämnde en lång rad vetenskapliga studier, som hade visat ett tydligt samband mellan överskott på vätska och ökad sjuklighet hos patienter i dialys. Andra undersökningar har funnit att patienter med stora viktuppgångar mellan dialyserna, d.v.s. de, som kommer till behandlingen med högre grad av övervätskning, löper ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom. Orsaken är bland annat att överskott på vätska har skadliga effekter på både hjärta och blodkärl. Det finns också vetenskapliga studier, där man med vätskedragning under dialys och långsam sänkning av vikten uppnått en korrekt så kallad torrvikt, d.v.s. tagit bort all överflödig vätska. Detta har i sin tur resulterat i förbättrad överlevnad. Att nå den rätta torrvikten är dock inte lätt. Föredragshållaren menade, att detta kräver envis vätskedragning under dialyserna, men också att patienten måste minska på salt i kosten. I en studie ingick två dialysmottagningar. På den ena strävade man efter att reglera blodtrycket med noggrann vätskedragning och så lite blodtrycksmedicin som möjligt, medan man på den andra mottagningen behandlade högt blodtryck med blodtryckssänkande tabletter. Vid uppföljningen fann man att vätskedragning och lågt saltintag ledde till bättre resultat än piller mot högt blodtryck. Den andre talaren på symposiet intog alltså ståndpunkten att det är viktigast att avlägsna slaggprodukter. Han redovisade ett flertal vetenskapliga rapporter, som visat ett tydligt samband mellan effektivt avlägsnande av urinämnen och förbättrade resultat i dialys. Olika slaggprodukter har kunnat kopplas till skada på blodkärlen, hjärt- kärlsjukdom och dödlighet. Sannolikt lika viktigt Sanningen är naturligtvis att vi måste avlägsna såväl salt och vätska som slaggprodukter och det går inte att påstå att det ena skulle vara viktigare än det andra. Avlägsnandet av urinämnet urea går att mäta och de flesta dialyspatienter känner till att det finns ett mått på effektiviteten (Kt/V eller URR). Korrekt torrvikt är dock mycket svårare att fastställa och de metoder som används är alla behäftade med felkällor. Hur ska man som patient omsätta experternas råd i praktiken? Det viktigaste är att vara kunnig och delaktig i sin behandling. Ta reda på om dialyseffektiviteten (Kt/V) är tillfredsställande. Finns det ett överskott på vätska? Högt blodtryck och/eller många blodtryckssänkande tabletter talar för att torrvikten bör sänkas genom att ytterligare vätska avlägsnas. Dessutom bör kosten inte innehålla för mycket salt. Är antalet dislyser per vecka tillräckligt? Tätare behandlingar medför således många positiva effekter, men det sker till priset av ökad bundenhet. Eiffeltornet i Paris. Te x t : Ni l s Gr e f b e r g M e d i c i n e d o k t o r s p e c i a l i s t i nj u r s j u k d o m a r. Fd, ö v e r l ä k a r e. Fo t o (Po r t r ä t t): Un o Pe t t e r s s o n NjurFunk nr

12 Laparoskopisk njurdonation -10 års erfarenhet med förbättrad metod För en njurdonator är donatorsoperationen och vården i samband med denna av central betydelse. Det är viktigt att operationen är så säker som möjligt, att donatorerna upplever så lite smärta och obehag som möjligt, att de kommer tillbaka till normala aktiviteter snabbt samt att det blir ett bra kosmetiskt resultat. Njurtransplantation med njure från en levande givare är det bästa behandlingsalternativet för patienter med kronisk njursvikt och det optimala är att bli transplanterad innan man måste påbörja dialys. Bästa resultaten med levande donator Det ger bäst resultat både avseende patientöverlevnad, transplantatöverlevnad och livskvalitet. Levande njurdonatorer bidrar därför på ett mycket värdefullt sätt i njursjukvården och sedan sekelskiftet är det faktiskt fler levande njurdonatorer i Sverige än de, som donerar sina njurar efter sin död. För sjukvården finns det därför många skäl att erbjuda de levande givarna en så optimal vård som möjligt. För en njurdonator är donatorsoperationen och vården i samband med denna av central betydelse. Det är viktigt att operationen är så säker som möjligt, att donatorerna upplever så lite smärta och obehag som möjligt, att de kommer tillbaka till normala aktiviteter snabbt samt att det blir ett bra kosmetiskt resultat. Självklart är det även viktigt att operationen utförs på ett sådant sätt att njuren inte tar skada utan har optimala förutsättningar att fungera bra hos mottagaren. Bild 1. Muskelförsvagning höger sida efter njurdonation med flanksnitt. Laparoskopisk metod underlättar Vid bortoperarande av en njure har man traditionellt använt sig av ett s.k. flanksnitt, d.v.s. ett snitt som sträcker sig längs det nedersta revbenet från ryggen och fram mot naveln. Orsaken till detta är att njurarna ligger ganska högt upp och bakom bukhålan. Med ett flanksnitt har man därigenom direkt tillgång till njurarna och man behöver inte gå igenom bukhålan, vilket minskar risk för skador och komplikationer från bukorganen. Nackdelen med flanksnittet är att det är ett långt snitt, där man delar stora muskelgrupper och det finns risk för skador på större nervgrenar, som kommer från ryggraden. Detta kan leda till muskelförsvagning och långvarig smärtproblematik. Dessutom kan det vara kosmetiskt störande (se bild 1). I syfte att minska besvären efter en njurdonation utvecklade man i mitten på 1990-talet en laparoskopisk teknik (titthålskirurgi) för att operera ut njurar (ref 1). Metoden bygger på att man fyller buken med gas (CO 2 ) för att skapa arbetsutrymme och fri sikt. Därefter görs 3-4 små snitt på 5-12mm. I dessa snitt sätter man speciella portar. Genom portarna för man in videooptik och arbetsinstrument (se bild 2). När njuren opererats loss gör man ett lite större snitt, oftast ett ca. 7 cm lång tvärsnitt ovanför blygdbenet (Bikini-snitt) för att ta ut njuren. En stor mängd studier har visat att donatorerna upplever betydligt mindre smärta med denna operation samt att de kan återgå till arbete och andra aktiviteter mycket fortare. Den laparoskopiska operationen ger även ett bättre kosmetiskt resultat. Slutligen riskerar man dessutom inte att få en muskelsvaghet och ibland kronisk smärta som vid flanksnittet. Tekniken har utvecklats Även om den nya laparoskopiska tekniken visade sig ha många fördelar, finns det naturligtvis även några nackdelar. En nackdel är att man opererar genom bukhålan och det kan finnas risk för att man skadar bukorganen vid operationen. Denna nackdel finns inte vid flanksnittet. En annan nackdel är att kirurgen inte har direkt kontroll och åtkomst till operationsfältet. Om en oväntad större blödning skulle inträffa kan man inte omedelbart stoppa blödningen genom att komprimera med händer eller stänga av det blödande kärlet med kärlavstängare utan att först kon- 12 NjurFunk nr3 2012

13 vertera till en öppen operation. Operationen kan dessutom vara lite mer krävande då man opererar med långa smala instrument och med hjälp av videooptik, vilket inte ger samma fingertoppskänsla som vid öppen operation. För att öka säkerheten har man därför på många håll börjat använda en s.k. handassisterad operationsteknik. Vid denna teknik utnyttjar man det snitt som måste göras för att ta ut njuren (Bikini-snittet) och för in en hand i bukhålan redan vid börja av operationen. På så sätt kan man hantera vävnaderna med händerna och få bättre kontroll, inte minst om det skulle inträffa en större blödning. För att minska risken att skada bukorgan, har det även utvecklats tekniker där man lossar bukhinnan från bukväggen och ryggen och fyller detta utrymme med gas. På så sätt kan man göra operationen med titthålskirurgi utan att behöva gå igenom bukhålan, en s.k. retroperitoneal teknik. För drygt 10 år sedan utvecklade jag en teknik, där man kombinerar den handassisterade tekniken med den retroperitoneala tekniken. Med denna kombinationsteknik har man alla de fördelar som laparoskopin ger samtidigt som man inte har de potentiella nackdelarna. Minskat komplikationerna Denna kombinerade teknik har nu tagits upp av allt fler transplantationscentra världen över och de har även börjat organisera utbildningar i tekniken. Nyligen publicerades den samlade erfarenheten med tekniken från 4 olika transplantationsenheter. Resultaten visade att man helt lyckats undvika skador respektive komplikationer relaterade till bukorganen. Även när det gäller andra komplikationer var frekvensen låg, operationstiderna var korta och blodförlusterna små i jämförelse med andra tekniker (ref 2). Ytterligare en fördel, som vi har funnit med tekniken, är att man har möjlighet att ge bättre smärtlindring. Genom att man Bild 2. Operationsbild som visar placering av portar och handassisterad teknik. Donatorn är placerad i sidoläge med huvudet mot vänster i bild och Bikini-snittet för handporten nedanför naveln. Jonas Wadström opererar i ett avgränsat utrymme bakom bukhinnan har man möjlighet att ge donatorerna kontinuerlig postoperativ nervblockad. Blockaden ger effektiv smärtlindring utan att behöva ge morfinpreparat. Detta är en stor fördel eftersom smärtlindring med morfinpreparat ofta ger illamående, förstoppningsbesvär och hämmar andningen. Bra resultat för mottagare och donator Studien från de 4 transplantationsenheterna visade även att resultaten var mycket bra för mottagarna. Inga transplantatförluster kunde relateras till uttagsoperationen och 99% av transplantaten fungerarde vid 3 månader. Sammanfattningsvis har den laparoskopiska tekniken visat sig ge många fördelar för donatorerna. Tekniken har också utvecklats till att bli säkrare och ge möjlighet till bättre smärtlindring. Samtidigt kan mottagarna glädja sig åt att resultaten är mycket goda. Te x t : Jo n a s Wa d s t r ö m Ö v e r l ä k a r e Tr a n s p l a n t a t i o n s k i r u r g i s k a k l i n i k e n K a r o l i n s k a Un i v e r s i t e t s s j u k h u s e t Hu d d i n g e St o c k h o l m Referenser: Ratner LE, et.al. Laparoscopic live donor nephrectomy. Transplantation ;60(9): Wadström J, et al. Introducing hand-assisted retroperitoneoscopic live donor nephrectomy: learning curves and development based on 413 consecutive cases in four centers. Transplantation ;91(4): NjurFunk nr

14 Njurförbundet har många intressen som ska tillgodoses Njurförbundet har funnits i 43 år, ungefär lika länge som det har kunnat gå att långtidsbehandla med dialys och utföra njurtransplantationer. Förbundet har lika många viktiga uppgifter idag som då förbundet bildades Den stora skillnaden är att de flesta får behandling idag då njurarna sviktar. Ända fram till 1990-talet räckte inte dialysresurserna till alla. Frågorna inom förbundet har idag fått annan karaktär, som kan sammanfattas med kvalitet i livet och i vården. En viktig uppgift för förbundet är att följa samhällsutvecklingen, de politiska diskussionerna och besluten och utifrån allt detta bedriva opinion, som gagnar medlemmarnas intressen. Inom förbundets ansvarsområde ingår inte enbart frågor som berör sjukvård eller organdonation, utan även frågor som berör socialförsäkring, utbildning, arbetsmarknad, rekreation, forskning, barn, ungdomar och äldre m.m. För att kunna tillvarata medlemmarnas intressen är det viktigt att förbundet ligger steget före inom alla dessa områden. Består av 14 regionföreningar Njurförbundet är organiserat i två nivåer och består av 14 rikstäckande regionföreningar. Som medlem är man hemmahörande i en regionförening. Förbundet arbetar på uppdrag av regionföreningarna som väljer förbundsstyrelsen i samband med förbundsstämman vartannat år. Regionföreningarna arbetar med njursjukas frågor på regional nivå, medan förbundet arbetar med medlemmarnas frågor på nationell nivå och frågor som är av intresse för samtliga medlemmar i landet. Förbundet har ett kansli i Sundbyberg, som för närvarande består av tre anställda. Fler medlemmar kräver förnyelse Ett av de stora problemen idag är bristen på tillväxt genom nya medlemmar. Tyvärr är detta ett problem som många intresseorganisationer lever med. Färre människor vill delta i ideellt arbete eller engagera sig i en intresseorganisation, om de inte själv kan se någon konkret vinning av sin insats. Under de senaste 20 åren har antalet njursjuka, som har dialys eller är njurtransplanterade, mer än fördubblats. Njurförbundet har idag färre medlemmar än för 20 år sedan. Detta är ett allvarligt problem som inte enbart handlar om förbundets trovärdighet utan även om ekonomi. Fler medlemmar skulle öka intäkterna och innebära att förbundet skulle kunna uträtta betydligt mycket mer för sina medlemmar än idag. En av de allra viktigaste uppgifterna är att genomföra ett förnyelsearbete och en verksamhet som är anpassad efter det som potentiella medlemmar efterfrågar under 2010-talet. Njurförbundets varumärke måste stärkas och bli välkänt för alla, som berörs av de frågor som förbundet arbetar med. Ett led för att uppnå den målsättningen är att flera av regionföreningarna har antagit benämningen Njurförbundet i sitt namn. Mer upplysning om njursjukdomar Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion. De allra flesta är helt ovetande om detta och kommer heller aldrig att varken behöva dialys eller få en ny njure transplanterad. Det krävs dock mer upplysning till både allmänheten och primärvården. En njursjukdom som upptäcks tidigt kan med rätt insatt behandling leda till att behov av framtida dialys förhindras. Njurförbundet har hittills inte varit tillräckligt tydlig i sin bevakning av frågor innan dialysstadiet. Det finns numera en stor enighet inom förbundet om att verksamheten måste förändras i detta avseende. Bland dem som har diagnosen njursvikt bör det finnas en stor medlemspotential, under förutsättning att förbundet kan utveckla program, som tillgodoser deras behov. Nationell forskningsstiftelse Förbundet arbetar idag med en mängd olika frågor och har påbörjat flera omfattande projekt. Ombildningen av Njurfonden, förbundets forskningsfond, till en nationell forskningsstiftelse är högt prioriterat och den nya stiftelsen kommer enligt planerna att grundas under Ett mål är att den nya forskningsstiftelsen ska få hög status och vara ledande inom njurforskningen. Hjälpmedel vid sjukskrivning Förändringarna inom sjukförsäkringen har påverkat många medlemmar. Förutom opinionsbildning kommer förbundet rent konkret att medverka till att ett hjälpmedel för läkare och patienter tas fram, som underlättar då man ska beskriva olika faktorer som sätter ned arbetsförmågan. Den första delen i det här projektet bör vara klar innan årsskiftet. 14 NjurFunk nr3 2012

15 Förbundet skapar eget kvalitetsindex Frågor som berör kvalitet och säkerhet i vården är viktiga delar i förbundets verksamhet. De medicinska kraven och målen uppfylls på ett bättre sätt än tidigare genom att det finns kvalitetsregister, exempelvis Svenskt Njurregister och de öppna jämförelser, som publiceras genom Sveriges Kommuner och Landsting. Det finns dock andra kvalitetsparameterar, som inte är av medicinsk karaktär men betydelsefulla utifrån patientperspektivet. I förbundets Riktlinjer för god njursjukvård finns en mängd olika kvalitetsparametrar, som inte är inkluderade i de befintliga kvalitetsregistren. Genom samverkan mellan förbundet och ett flertal av regionföreningarna kommer ett kvalitetsindex att utarbetas för ett antal kvalitetsparametrar, så att det går att jämföra hur sjukvårdshuvudmän lever upp till de olika kraven i förbundets riktlinjer. Under hösten hoppas förbundsstyrelsen kunna rekrytera någon person som kan projektanställas för att insamla och bearbeta data. Resultatet kommer att bli ett mycket värdefullt underlag i påverkansarbetet att förbättra situationen för njursjuka. Insatser för unga njursjuka Barn- och ungdomsverksamheten har länge varit ett prioriterat område. Genom bidragsmedel från olika fonder kan verksamheten finansieras. Förbundsstyrelsen har satt upp som mål att göra en större satsning på förbundets kroniskt njursjuka barn och ungdomar i ett projekt för att utveckla verksamheten. En ansökan om projektanmedel lämnas till Allmänna arvsfonden. Ansökan kommer att ske i nära samverkan med förbundets Barn- och föräldragrupp och Ungdomsgruppen. Om en ansökan beviljas skapas helt nya förutsättningar att utveckla verksamheten för dem samt att kunna identifiera unga njursjukas behov och problem i samhället. Förhoppningsvis kommer en ansökan att vara utarbetad under början av nästa år. Du som vill bli medlem - ta kontakt med den regionförening som finns där du bor. Man blir medlem i en av förbundets 14 regionföreningar och då automatiskt i förbundet och får information både från sin regionförening och tidskriften från förbundet. Man kan också delta i medlemsaktiviteter som förbundet inbjuder till t.ex. gruppresor utomlands. Adressuppgifter till regionföreningarna finns i NjurFunk på re-gionföreningssidan och på förbundets websida med adressen - under länken regionföreningar. Informationsmaterial från berörda föreningar finns också på njursjukvårdsavdelningar. Tre prioriterade intresseområden Njursvikt är ett komplext tillstånd och det vilar på Njurförbundet ett stort ansvar att många olika intressen tillvaratas. Det finns tre viktiga intresseområden att för närvarande prioritera inom förbundets verksamhet; Sprida upplysning om att nedsatt njurfunktion ska upptäckas tidigt och behandlas så att dialys i framtiden förhindras. Verka för att alla som har dialys får individuellt anpassad behandling, inklusive möjlighet att kunna leva ett obegränsat fritt liv. Sprida information till allmänheten så att det doneras organ och fler njursjuka får möjlighet att kunna genomgå en njurtransplantation. Håkan Hedman Dialys med kvalitet och tillgänglighet Bristen på organ är ett allvarligt problem, som förbundet ständigt är djupt involverat i. Frågan är förmodligen den som har skapat störst engagemang bland medlemmarna genom åren. Det är heller inte underligt eftersom de flesta njursjuka ser en lyckad transplantation som sitt främsta mål, även om det tyvärr är ouppnåeligt på grund av medicinska orsaker för många som har dialys. Majoriteten av alla dialyserande är hänvisade till livslång behandling. Ett av de övergripande och viktigare målen för förbundet både på nationell och regional nivå bör därför vara att kämpa för rätten till dialys med god kvalitet, som är tillgänglig i individens närhet. H å k a n He d m a n Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e Hur blir du medlem i Njurförbundet? Medlemsavgiften varierar något mellan föreningarna, vilket beror på att föreningen är suverän att besluta om sin egen avgift varav en avgiftsdel som är lika för alla går till förbundet. Barn har en lägre avgift. Inbetalning av medlemsavgift kan ske via Internet eller plusgiroinbetalning på talong. Glöm inte uppge namn, fullständiga adressuppgifter, telefonnummer, om du är njursjuk, behandlingsform, födelseår, om du skall vara med i Barn- och föräldragruppen eller Ungdomsgruppen alt. om det gäller stödmedlemskap. Glöm heller inte att adressändra om du senare flyttar. För ev. ytterligare upplysningar kontakta berörd förening eller förbundskansliet. NjurFunk nr

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Svenskt NjurRegister. Årsrapport 2011. Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet

Svenskt NjurRegister. Årsrapport 2011. Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Svenskt NjurRegister Årsrapport 2011 Aktiv uremivård i Sverige 1991-2010 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Inledning SNR (Svenskt NjurRegister) bildades 2007 efter sammanslagning

Läs mer

svenskt njurregister arsrapport 2014

svenskt njurregister arsrapport 2014 Svenskt njurregister arsrapport 214 Inledning 213 års data i SNR är nu bearbetade och presenteras härmed. Återigen publiceras årsrapporten både digitalt och i tryckt form då vi glädjande noterade ett

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 11 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Vid anonyma njurdonationer är både donator och mottagare okända för varandra - läs om en anonym donators erfarenheter. Årgång 33 Nummer 3 År 2006

Vid anonyma njurdonationer är både donator och mottagare okända för varandra - läs om en anonym donators erfarenheter. Årgång 33 Nummer 3 År 2006 Årgång 33 Nummer 3 År 2006 Tidning från Riksförbundet för Njursjuka Olika syn på anonyma donatorers anonymitet Titthålskirurgi vid njurdonation Njurtransplanterade barn har fått bra livskvalitet som vuxna

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp Att donera en njure Information om utredning och ingrepp Att donera sin njure Denna information riktar sig till dig som funderar på att donera din ena njure till en njursjuk närstående. Vanligen är det

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2010 Årgång 37

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2010 Årgång 37 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen lockade många deltagare Nummer 2, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius

Läs mer

Årsredovisning 2014 Verksamhetsberättelse 2014

Årsredovisning 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 10 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering 11

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Svenskt NjurRegister

Svenskt NjurRegister Svenskt NjurRegister Årsrapport 2012 Aktiv uremivård i Sverige 1991-2011 Kronisk njursvikt - CKD Njurtransplantation Dialyskvalitet Version 2012-09-24 Innehåll 1 SAMMANFATTNING OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2009 Årgång 35

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2009 Årgång 35 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2009 Årgång 35 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter Annons Fresenius Ny! Fresenius Medical Cares

Läs mer

Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE. [Skriv text]

Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE. [Skriv text] Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE [Skriv text] FÖRORD Denna broschyr är till för att ge en skriftlig information om donation av njure från levande givare, som ett komplement till den muntliga

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Njurfunk. Tidning för Njurförbundet. Nummer 1, 2012 Årgång 39. Omslag Njurfunk 1-2012.indd 1 2012-03-06 13:46:39

Njurfunk. Tidning för Njurförbundet. Nummer 1, 2012 Årgång 39. Omslag Njurfunk 1-2012.indd 1 2012-03-06 13:46:39 - Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nummer 1, 2012 Årgång 39 Omslag Njurfunk 1-2012.indd 1 2012-03-06 13:46:39 Digital Center AB Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Gambro 50 år Dialysbehandlingen utvecklades från 1964 - sid 10 Nummer 4, 2014 Årgång

Läs mer

Njurfunk. Njurförbundet i Almedalen 2014 - se sid 6. Dialysbehandling i över 30 år - läs om Anneli, Lena och Björn - sid 14-19

Njurfunk. Njurförbundet i Almedalen 2014 - se sid 6. Dialysbehandling i över 30 år - läs om Anneli, Lena och Björn - sid 14-19 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Njurförbundet i Almedalen 2014 - se sid 6 Nummer 3, 2014 Årgång 41 Dialysbehandling i över 30 år - läs om Anneli, Lena och Björn - sid 14-19 Patrik - först som patientstödjare

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

INFObladet. Nya. 2014 nr 2

INFObladet. Nya. 2014 nr 2 Nya INFObladet 2014 nr 2 Njurförbundet Västsverige inbjuder till föreningsmöte, 18 oktober kl 9.30, på Scandic Crown, Göteborg, med tema Dina rättigheter när du är sjuk Dagen startar med kaffe klockan

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Styrelsen för Njurförbundet Västsverige får härmed lämna följande verksamhetsberättelse för det gångna året. Medlemsantalet var vid årets slut 880 (föregående år 975) Huvuddelen

Läs mer

År 2015 Nr 1 februari

År 2015 Nr 1 februari 1 T-Journalen År 2015 Vinterfrukt? Nr 1 februari Foto: Per Z OBS!! På sid 11 finns inbjudan till ÅRSMÖTE söndag den 8 mars kl. 12.00! Med detta nummer medskickas även inbetalningskort för medlemsavgift

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Njurfunk. Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2011 Årgång 38

Njurfunk. Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2011 Årgång 38 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Donation och transplantation - tema för seminarium i samband med förbundsstämman Nummer 2, 2011 Årgång 38 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta peritonealdialysprodukter

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Kronisk njursvikt Rapporten är framtagen av Del I Carl-Gustaf Elinder Britta Hylander

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Dags att ändra lagen om organtransplantationer - läs debattartikel av Torbjörn Tännsjö och ledaren av Håkan Hedman Nummer 3, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Njurfunk. Att välja dialysbehandling i hemmet - deltema sid 13-22. Mätmetoder för njurfunktion - sid 8. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Att välja dialysbehandling i hemmet - deltema sid 13-22. Mätmetoder för njurfunktion - sid 8. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Att välja dialysbehandling i hemmet - deltema sid 13-22 Mätmetoder för njurfunktion - sid 8 Nummer 1, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Världsnjurdagen 13 mars 2008 - uppmärksammar vikten av tidig upptäckt av njursvikt

Världsnjurdagen 13 mars 2008 - uppmärksammar vikten av tidig upptäckt av njursvikt Årgång 35 Nummer 1 År 2008 Tidning från Njurförbundet Vård av njursvikt i tidigt skede hos Bromsen på Danderyds sjukhus Gambro satsar på forskning i samarbete med njursjukvården i Västsverige Cancer efter

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall

Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Anmäl er redan idag och ta del av boka-tidigt-priset! Dialysvård 2012 Egenvård Patientsäkerhet Aktuella praktikfall Att se patientens egenvårdsförmåga och ge stöd utan att ta över! Ökad livskvalitet med

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Tidning från Njurförbundet

Tidning från Njurförbundet Årgång 34 Nummer 2 År 2007 Tidning från Njurförbundet Förbundet bytte namn till Njurförbundet vid förbundsstämman 2007 Världsnjurdag lockade många till provtagning Nytt njurregister SNR kan förbättra vårdkvalitet

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Njurfunk. Njursjukvården i Norrland i fokus - Njurföreningar samverkar med vården för nytt forskningscentrum. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Njursjukvården i Norrland i fokus - Njurföreningar samverkar med vården för nytt forskningscentrum. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Njursjukvården i Norrland i fokus - Njurföreningar samverkar med vården för nytt forskningscentrum Nummer 1, 2011 Årgång 38 Digital Center AB Peritonealdialys Miljömärkta

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Njurfunk. Håkan Hedman promoverad till hedersdoktor - läs mer på sid 7. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4-2011 Årgång 38

Njurfunk. Håkan Hedman promoverad till hedersdoktor - läs mer på sid 7. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4-2011 Årgång 38 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Håkan Hedman promoverad till hedersdoktor - läs mer på sid 7 Nummer 4-2011 Årgång 38 Annons Fresenius 29 20 18 INNEHÅLL 5 Antalet dialyser per vecka är viktigare än dialysformen

Läs mer

Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr 3 2012 19

Nationella Njurkonferensen 2012 i Göteborg. NjurFunk nr 3 2012 19 2012 i Göteborg NjurFunk nr 3 2012 19 Nationella Njurkonferensen i Göteborg För åttonde gången arrangerade regionföreningen i Väst Sverige i samarbete med Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Njurfunk Tidning för Njurförbundet

Njurfunk Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nya Insamlingsstiftelsen Njurfonden för forskning - se annons sid 36 Salt och njursjukdom - sid 5 Donation och etik - sid 9 Nummer 1 2014 Årgång 41 Det är ditt liv, det

Läs mer

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Nytt tillfälle i höst! Dialys och njursviktsvård 2009 ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Egenvård i fokus idag och i framtiden! Hantering och skötsel av de olika accesserna Så

Läs mer

Eporatio (epoetin theta)

Eporatio (epoetin theta) Eporatio (epoetin theta) Scandinavia Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar 1 Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att producera fler röda

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma 2013-02-15

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Njurfunk. Graviditet och njurtransplantation - sid 13. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2012 Årgång 39

Njurfunk. Graviditet och njurtransplantation - sid 13. Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2012 Årgång 39 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Graviditet och njurtransplantation - sid 13 Nummer 4, 2012 Årgång 39 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer