Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box VÄLLINGBY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY"

Transkript

1 Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut Neurorehab, Universitetssjukhuset 81 8 LINKÖPING

2 Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Datorstöd vid kommunikation inom intensivvård SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som under intensivvård vårdas i respirator saknar ofta förmågan att tala. Sedan 199 har man inom intensivvården på Universitetssjukhuset i Linköping använt en specialanpassad bärbar dator som ett komplement till andra alternativa kommunikationsmetoder. Den stora fördelen med denna utrustning har varit att patienten själv, med minimal fysisk ansträngning kunnat ta initiativ till och styra kommunikationen. Patienten har inte varit beroende av att rätt frågor ställts från personal och anhöriga. Erfarenheter och kunskaper från detta projekt har tack vare Handikappinstitutets stimulansbidrag kunnat delges andra intensivvårdsavdelningar vid sex av landets största sjukhus. Syfte Syftet med projektet har varit att sprida kompetens gällande alternativ kommunikation inom intensivvård och att ge specifik kunskap om datorstöd för kommunikation. Genomförande och resultat Projektet har bedrivits i följande steg: - Utveckling av undervisningsmaterial - Undervisning av personal på respektive sjukhus - Prövning av en anpassad bärbar dator som kommunikationshjälpmedel. - Utvärdering /idé-konferens. Sex intensivvårdsavdelningar har deltagit och samtliga fick möjlighet att pröva datorutrustningen under minst fyra månader. Sammanlagt har 1 respiratorbehandlade patienter provat att kommunicera via dator under projektperioden. Personalen har bedömt att kommunikation med hjälp av dator har fungerat tillfredsställande för nio av dessa patienter och mycket tillfredsställande för fyra av dessa patienter. Datorn har visat sig vara ett värdefullt komplement till andra alternativa kommunikationssätt som används rutinmässigt inom intensivvård. Under idé-konferensen kom det fram att det framförallt är patienter som vårdas under längre tid som har störst nytta av datorn. Dessutom bör patienten ha tillräcklig motorik, vara relativt vaken och klar för att kunna utnyttja tekniken. Man kunde också konstatera att patienter med viss datorvana hade något lättare att ta till sig tekniken.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... PROJEKTETS SYFTE... GENOMFÖRANDE....1 UTVECKLING AV UTBILDNINGSMATERIAL.... UNDERVISNING AV PERSONAL PÅ RESPEKTIVE SJUKHUS.... PRÖVNING AV EN ANPASSAD DATOR SOM KOMMUNIKATIONSHJÄLPMEDEL... RESULTAT....1 UTVÄRDERING.... IDÉ-KONFERENS Diskutera vilken metod/tillvägagångssätt man ska använda vid val av kommunikationssätt Diskutera vilka patienter som haft nytta av datorn som ett kommunikationshjälpmedel Diskutera nuvarande datorutrustning Kan högteknologi vara lämplig för en IVA-patient?... 8 LÅNGSIKTIG BETYDELSE AV PROJEKTET... 9 SPRIDNING AV RESULTATET... 9 FORTSATT VERKSAMHET UPPFÖLJNING... 9 LITTERATURLISTA... 9

4 1 BAKGRUND Patienter som vårdas med respirator har stora svårigheter att kommunicera. Att tala på vanligt sätt är omöjligt eftersom respiratorn är kopplad så att luft passerar direkt till lungorna utan att nå stämbanden. I början av respiratorbehandlingen är patienten ofta nedsövd och hårt medicinerad. Respiratorvården kan ibland fortsätta med patienten i vaket tillstånd vilket skapar behov av att finna fungerande kommunikationsvägar till patienten. Situationen är ofta pressande och ångestskapande för patienten och studier visar på vikten av att hitta bra kommunikationssätt. Att ge patienten möjlighet att kommunicera kan förebygga negativa effekter av intensivvårdsbehandlingen. (Dikeman K 199) De alternativ till kommunikation som används inom intensivvården är begränsade. Frågor med ja/nej-svar, gester, mimik, bokstavstavla, papper och penna eller talkanyl, är alla metoder som används och som fungerar i vissa fall men inte för alla. Sedan 199 har man på allmäna intenssivvårdsavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping använt en specialanpassad bärbar dator som ett alternativt kommunikationssätt. Datorutrustningen har visat sig utgöra ett värdefullt komplement till övriga metoder. Den största fördelen har varit att patienten själv, med minimal fysisk ansträngning kunnat ta initiativ till och styra kommunikationen utan att vara beroende av att rätt frågor ställts från personal och anhöriga. De patienter som visade sig ha störst nytta av datorn var yngre patienter med datorvana, liksom patienter med mindre påverkat medvetande och stark motivation. Möjligheten att använda datorn har begränsats främst av nedsatt motorik, läkemedelspåverkan, synrubbningar och svårigheter att ta till sig datortekniken. PROJEKTETS SYFTE Projektets syfte har varit att sprida kompetens gällande alternativ kommunikation inom intensivvård och att ge specifik kunskap om datorstöd för kommunikation. GENOMFÖRANDE Projektet har bedrivits i följande steg: - Utveckling av undervisningsmaterial - Undervisning av personal på respektive sjukhus - Prövning av en anpassad bärbar dator som kommunikationshjälpmedel - Utvärdering / idé-konferens De universitets/regionsjukhus som deltagit i projektet är: Regionsjukhuset Örebro (IVA), Norrlands Universitetssjukhus (CIVA), Sahlgrenska sjukhuset(civa), Huddinge sjukhus (IVA B), Karoliniska sjukhuset (CIVA) och Uppsala Akademiska sjukhus (IVA G).

5 .1 Utveckling av utbildningsmaterial Olika typer av informationsmateria har tagits fram för att ge personalen en beskrivning av på vilket sätt de kunde använda datorn som kommunikationshjälpmedel vid respiratorbehandlade patienter. Varje projektavdelning fick en informationspärm där de kunde söka information om projektet. En sju minuter lång informationsvideo spelades in och visades för att göra informationen mer lättillgänglig.. Undervisning av personal på respektive sjukhus Undervisningen/utbildningen på respektive sjukhus lades upp efter önskemål från respektive sjukhus. Varje föreläsningstillfälle innefattade information om värdet av en fungerande kommunikation vid respiratorbehandling, alternativ kommunikation och kunskap i att hantera datorstöd som ett hjälpmedel. På varje avdelning utsågs kontaktpersoner för projektet.. Prövning av en anpassad dator som kommunikationshjälpmedel Under minst fyra månader prövade de olika intensivvårdsavdelningarna att använda datorn vid kommunikation med respiratorbehandlade patienter. RESULTAT.1 Utvärdering Personalen på respektive avdelning har fått fylla i uppgifter på samtliga patienter som provat att använda datorn. Resultatet visar att 1 respiratorbehandlade patienter har provat utrustningen. Personalen har bedömt att kommunikationen via dator har fungerat tillfredsställande för nio patienter och mycket tillfredsställande för fyra patienter. För arton patienter har det fungerat otillfredsställande (se figur 1). 9 otillfredsställande 18 tillfredsställande mycket tillfredsställande Figur 1. Hur personalen upplevt att datorn fungerat som kommunikationshjälpmedel för 1 patienter.

6 De patienter som anser att datorn fungerat tillfredsställande eller mycket tillfredsställande fördelar sig mellan sjukhusen enligt figur. De olika avdelningarna skiljer sig åt när det gäller antal patienter och vilka diagnosgrupper man vårdar. Antalet vårdplatser varierar mellan -1. Antal KS Sahlgrenska Uppsala Umeå Örebro Huddinge Figur. Fördelning av patienterna mellan sjukhusen Orsaken till respiratorbehandling för patienter som provat dator varierar (se fig.). De patienter som ansåg att datorn fungerade tillfredsställande eller mycket tillfredsställande behandlades i första hand postoperativt. Antal Postop. behandling Levertransplantation Tumörsjukdom Lungsjukdom Annan diagnos Figur. Orsaker till respiratorbehandling för de patienter som haft användning för datorutrustningen vid kommunikation.

7 För arton patienter har datorn fungerat otillfredsställande vid kommunikation. Personalen bedömer att otillräcklig motorik, ovana vid datorer, sänkt medvetande, otillräcklig motivation, synrubbning och ålder är bidragande orsaker till detta (se figur ). Antal 8 1 Otillräcklig motorik Ovana vid datorer Medvetandesänkt Omotiverad Synrubbning Ålder Psykisk obalans Annat Figur. Orsaker till att datorn inte har fungerat som kommunikationshjälpmedel(mer än en orsak kunde anges). Om man studerar alla patienter som provat att använda datorn tillsammans med övriga alternativa kommunikationssätt som använts, kan man konstatera att ja/nej-frågor används mest, följt av gester/mimik och papper/penna. Boksstavstavla och bildtolken pekbok för vuxna är de metoder som använts minst. (se figur ). Antal Ja/Nej Gester/Mimik Papper/Penna ABC-tavla "Pekbok vuxna" Figur. Övriga kommunikationssätt som används.

8 . Idé-konferens Den maj 1998 samlades representanter från de sex olika intensivvårdsavdelningarna för en idé-konferens i Stockholm. Syftet med konferensen var att värdera och utbyta erfarenheter av att använda datorn som ett kommunikationshjälpmedel. De intensivvårdsavdelningar som deltog var: Regionsjukhuset Örebro (IVA), Norrlands Universitetssjukhus (CIVA), Huddinge sjukhus (IVA B), Karoliniska sjukhuset (CIVA) Universitetssjukhuset i Linköping (IVA) och Uppsala Akademiska sjukhus (IVA G). Tyvärr kunde ej Sahlgrenska sjukhuset (CIVA) deltaga, denna avdelning besöktes separat. Sammanlagt deltog personer i idé-konferensen. Förmiddagen innehöll föreläsningar i ämnet medan eftermiddagen ägnades åt diskussioner. Se bilaga 1. Redovisningen av idé-konferensen baseras på de frågor som utgjorde diskussionsunderlag...1 Diskutera vilken metod/tillvägagångssätt man ska använda vid val av kommunikationssätt Flödesschemat (se bilaga ) ansågs vara ett bra tillvägagångssätt vid val av kommunikationssätt. Dessa borde dock prövas mer praktiskt för att kunna utvärderas mer noggrant. Att det behövs mer utveckling inom detta område var alla överens om. Bevarad kognitiv förmåga är en förutsättning för en fungerande kommunikationen. En viktig fråga är hur man ska bedöma detta inom intensivvården... Diskutera vilka patienter som haft nytta av datorn som ett kommunikationshjälpmedel Det framkom att patienter som vårdas under längre tid, har tillräcklig motorik och är relativt vakna och klara, är de som har störst nytta av datorn som kommunikationshjälpmedel. Man kunde också se att patienter som hade datorvana sedan tidigare hade lättare att ta till sig tekniken. Flera av personalen hade upplevt att ordet dator kunde vara skrämmande för patienten och därför användes begreppet boksstavstavla istället... Diskutera nuvarande datorutrustning Nuvarande utrustning ansågs vara tillräcklig när det gäller funktioner. Avsaknaden av utskriftsfunktioner har inte inneburit några problem. Ett behov av större bokstäver på tangentbordet upplevde dock flera. Det är viktigt att tangentrepetionen är avstängd helt. För att arbetssättet ska fungera på en intensivvårdsavdelning krävs att utrustningen introduceras flera gånger och att någon eller några är ansvariga och kan lite mer om utrustningen. Att tekniskt klara av utrustningen är inget problem för personalen utan det handlar mer om inställningen till datorn som kommunikationshjälpmedel. En del kände sig avskräckta inför datorn och ville inte prova att använda den. Hjälp av utomstående resursperson med specifik kunskap upplevdes som ett behov om något krånglar eller om det behövs annan anpassning till datorn... Kan högteknologi vara lämplig för en IVA-patient? Mer och mer avancerade tekniska datorsystem utvecklas. Med högteknologi menar man avancerade system t.ex. styra dator med hjälp av ögonrörelser. Det finns teknisk möjlighet att kompensera för de flesta motoriska funktionsnedsättningar som hindrar kommunikationsförmågan. Det är dock tveksamt om denna högteknologi är användbar för en intensivvårdspatient eftersom både koncentrationsförmågan och orken är kraftigt nedsatt. En spännande 8

9 utveckling sker inom området. I framtiden tror man att det kommer att finnas datorer som kan avläsa tankar. Det är viktigt att man bevakar området för att ev, kunna testa nya system inom intensivvården. Långsiktig betydelse av projektet Metoder för kommunikation med respiratorbundna patienter är ett område som behöver utvecklas vidare. Vi är övertygade om att en relativt enkel datorutrustning, som den vi använt i projektet, kan utgöra ett mycket värdefullt komplement till redan befintliga metoder. Ett mål är att datorn ska bli ett självskrivet komplement till övriga metoder inom intensivvården i hela landet. Spridning av resultatet Resultatet av denna studie kommer att spridas till de avdelningar som deltagit i projektet samt datorresurscentra Redah-centra i Sverige. Projektet har också presenteras på IT-dygnet i Linköping. Fortsatt verksamhet De avdelningar som ingått i projektet kommer att arbeta vidare och använda datorn i det kliniska arbetet. Datorutrustningen som använts inom ramen för projektet har övertagits av respektive intensivvårdsenhet för fortsatt användning. 8 Uppföljning Det finns önskemål om en uppföljning på idé-dagen då de olika intensivvårdsavdelningarna åter får utbyta och diskutera sina erfarenheter. En sådan dag kan bli aktuell att genomföra under våren-99 förutsatt att tillräckligt intresse finns. LITTERATURLISTA Bergbom-Engberg i, Haljamäe H. Patientupplevelser under respiratorbehandling. Göteborg: Institutionen för anstesioolgi Göterborgs universitet, 199. Dikeman K, Kazandjian M Communication and swallowing manangement of trachestomized and ventilatordependent adults. Karlsson Y. Berg S. Samtal via Dator inom intensivvården. Läkartidningen, Volym 9 199:8- Karlsson Y. Kommunikation inom intensivvård Handikappinstitutet. Svensk Tryck, Stockholm Mitsuda P Baarslag-Benson R. Hazel K. Therrialult T. Augmentative communication in intensive and acute care unit settings. Tucson. Communication skills builders, 199 9

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping

Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping Tisdag 16/9 18.00-19.30 Intermediärvård - vem definierar begreppet? Vilka avgränsningar ska gälla gentemot intensivvård? Christina Agvald-Öhman Ordförande SIR och David

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2015-2016 Denna rapport publicerades den 26 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2015-2016. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2015-2016 kännetecknades av en sen

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder Öppna jämförelser 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder 3. SET/DET per klinik och kvinnans ålder 4. Flerbördsfrekvens

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Extradag i akutsimulering

Extradag i akutsimulering Extradag i akutsimulering Slutrapport förbättringsarbete under AT-utbildning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Maria Carlson Brühl och Rebecka msved Göteborg 2012-01-31 Bakgrund Under sitt första

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

KUN , p 11. TOTALT kr. att avslå Stockholms Barnteaterscen KUN 2007/824

KUN , p 11. TOTALT kr. att avslå Stockholms Barnteaterscen KUN 2007/824 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2008-01-17, p 11 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2008 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att bevilja

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård

SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet efter intensivvård Ansvariga författare: Lotti Orvelius, Caroline Mårdh, Sten Walther Version: 3.0 Fastställd: 2008-11-11 Gäller från: 2008-05-10 SIR:s riktlinje för uppföljning och registrering av hälsorelaterad livskvalitet

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Vad gör en barnfysioterapeut?

Vad gör en barnfysioterapeut? Vad gör en barnfysioterapeut? Sektionen för habilitering och pediatrik Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse ger ett aktivt liv med hög livskvalitet.

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Utvärdering av varningssystem för svår intensivvårdad influensa (SIRI) Säsong

Utvärdering av varningssystem för svår intensivvårdad influensa (SIRI) Säsong Utvärdering av varningssystem för svår intensivvårdad influensa (SIRI) Säsong 2013-2014 SIRI SIRI startade 2012 som ett projekt för registrering av intensivvårdade patienter med laboratorieverifierad influensa

Läs mer

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Information till utredande och remitterande enheter Från och med 1 januari 2017 är de onkologiska klinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå,

Läs mer

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING VI TAR HELA ANSVARET, HELA VÄGEN Du har en svårt sjuk patient som snabbt behöver högspecialiserad vård. Sedan 1993 erbjuder Akademiska

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun 1 2011-09-02 Socialförvaltningen Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun Inledning Företaget Neonova AB i Järvsö har tagit fram enkätverktyget Pict -O-Stat. Med hjälp av Pictogramsymboler, fotografier

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister) Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen

Läs mer

Bilaga 5. Tema: Ledarskap och ledning

Bilaga 5. Tema: Ledarskap och ledning Bilaga 5 Tema: Ledarskap och ledning Hur påverkar vårdorganisationen hälsa och säkerhet för patienter och personal? Diskussionsunderlag från RNCAST-projektet Tema 5 Ledarskap och ledning Fråga 5c - Arbetsledningen

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Projekt Autism och autismliknande tillstånd

Projekt Autism och autismliknande tillstånd Projekt Autism och autismliknande tillstånd Projekt Organisation Ort Redovisning 1. Familjers aktiva med- FUB: Stiftelsen ALA Stockholm 3 år - 1998 verkan i habiliteringsprocessen 2. Produktion av RBU

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för tillgänglighetsarbete i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Traineeprogrammet

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM) 2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Ulrika Ehn Leg arbetsterapeut/ dipl lymfterapeut Arbetsterapi Specialistvård Gävle Sjukhus 026-154773 ulrika.ehn@ Arbetar i slutenvården inom Arbetsterapi

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Att tänka på när du beställer transporter till 19000 (018-611 90 00)

Att tänka på när du beställer transporter till 19000 (018-611 90 00) 2011-11-03 1 (2) Att tänka på när du beställer transporter till 19000 (018-611 90 00) Vid patienttransportbeställningar. 1. Säg vilken avdelning och ev sida du ringer ifrån. Ex 30E2 2. Vart patienten skall

Läs mer

Välkomna. till SIR:s utbildningsdag

Välkomna. till SIR:s utbildningsdag Välkomna till SIR:s utbildningsdag Dagen idag 10:00 10:50 Introduktion Nyheter, På gång.. 10:50 11:00 Bensträckare 11:00 12:00 Valideringsprogrammet 12:00 13:30 Lunch 13:00 13:00 Återsamling 13:30 14:45

Läs mer

Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård

Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård 3000 2500 Antal utskrivna över tid 2613 2382 2297 2730 2000 1903 1971 1902 1500 1000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stockholms sjukhem Mälargården Danderyd

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.

Läs mer

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen.

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Bilaga 1 Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Hej! Du har blivit utvald till att delta i en undersökning gällande Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) varumärke. Vi behöver ha

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

2002-10-18 36-56. Protokoll fört vid sammanträde i Halmstad 2002-10-18 med. Södra Regionvårdsnämndens kansli. Närvarande 2002-10-18.

2002-10-18 36-56. Protokoll fört vid sammanträde i Halmstad 2002-10-18 med. Södra Regionvårdsnämndens kansli. Närvarande 2002-10-18. PROTOKOLL 1(9) Protokoll fört vid sammanträde i Halmstad 2002-10-18 med Södra Regionvårdsnämnden 2002-10-18 36-56 Närvarande 2002-10-18 Landstinget Kronoberg Erling Persson Anita Ljungberg Landstinget

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12

Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12 april 1 Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T VT1 Kurs är det tredje på kursen Klinisk psykologi I. Sextiotvå studenter deltog i kurs varav 31 stycken (%) lämnade in utvärderingsblanketten

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Med största kompetens och med fokus på patienten EN PRESENTATION AV och varför välja att arbeta hos oss som undersköterska På sjukvårdskartan Ett av Europas största sjukhus Kombinerar bredd med spets Specialistsjukhus

Läs mer

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens stor mängd kompetensutveckling Samverkansprojekt med 19 kommuner. 1 jan 2009 31 mars 2012 Framtagna

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer