Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box VÄLLINGBY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY"

Transkript

1 Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut Neurorehab, Universitetssjukhuset 81 8 LINKÖPING

2 Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Datorstöd vid kommunikation inom intensivvård SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som under intensivvård vårdas i respirator saknar ofta förmågan att tala. Sedan 199 har man inom intensivvården på Universitetssjukhuset i Linköping använt en specialanpassad bärbar dator som ett komplement till andra alternativa kommunikationsmetoder. Den stora fördelen med denna utrustning har varit att patienten själv, med minimal fysisk ansträngning kunnat ta initiativ till och styra kommunikationen. Patienten har inte varit beroende av att rätt frågor ställts från personal och anhöriga. Erfarenheter och kunskaper från detta projekt har tack vare Handikappinstitutets stimulansbidrag kunnat delges andra intensivvårdsavdelningar vid sex av landets största sjukhus. Syfte Syftet med projektet har varit att sprida kompetens gällande alternativ kommunikation inom intensivvård och att ge specifik kunskap om datorstöd för kommunikation. Genomförande och resultat Projektet har bedrivits i följande steg: - Utveckling av undervisningsmaterial - Undervisning av personal på respektive sjukhus - Prövning av en anpassad bärbar dator som kommunikationshjälpmedel. - Utvärdering /idé-konferens. Sex intensivvårdsavdelningar har deltagit och samtliga fick möjlighet att pröva datorutrustningen under minst fyra månader. Sammanlagt har 1 respiratorbehandlade patienter provat att kommunicera via dator under projektperioden. Personalen har bedömt att kommunikation med hjälp av dator har fungerat tillfredsställande för nio av dessa patienter och mycket tillfredsställande för fyra av dessa patienter. Datorn har visat sig vara ett värdefullt komplement till andra alternativa kommunikationssätt som används rutinmässigt inom intensivvård. Under idé-konferensen kom det fram att det framförallt är patienter som vårdas under längre tid som har störst nytta av datorn. Dessutom bör patienten ha tillräcklig motorik, vara relativt vaken och klar för att kunna utnyttja tekniken. Man kunde också konstatera att patienter med viss datorvana hade något lättare att ta till sig tekniken.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... PROJEKTETS SYFTE... GENOMFÖRANDE....1 UTVECKLING AV UTBILDNINGSMATERIAL.... UNDERVISNING AV PERSONAL PÅ RESPEKTIVE SJUKHUS.... PRÖVNING AV EN ANPASSAD DATOR SOM KOMMUNIKATIONSHJÄLPMEDEL... RESULTAT....1 UTVÄRDERING.... IDÉ-KONFERENS Diskutera vilken metod/tillvägagångssätt man ska använda vid val av kommunikationssätt Diskutera vilka patienter som haft nytta av datorn som ett kommunikationshjälpmedel Diskutera nuvarande datorutrustning Kan högteknologi vara lämplig för en IVA-patient?... 8 LÅNGSIKTIG BETYDELSE AV PROJEKTET... 9 SPRIDNING AV RESULTATET... 9 FORTSATT VERKSAMHET UPPFÖLJNING... 9 LITTERATURLISTA... 9

4 1 BAKGRUND Patienter som vårdas med respirator har stora svårigheter att kommunicera. Att tala på vanligt sätt är omöjligt eftersom respiratorn är kopplad så att luft passerar direkt till lungorna utan att nå stämbanden. I början av respiratorbehandlingen är patienten ofta nedsövd och hårt medicinerad. Respiratorvården kan ibland fortsätta med patienten i vaket tillstånd vilket skapar behov av att finna fungerande kommunikationsvägar till patienten. Situationen är ofta pressande och ångestskapande för patienten och studier visar på vikten av att hitta bra kommunikationssätt. Att ge patienten möjlighet att kommunicera kan förebygga negativa effekter av intensivvårdsbehandlingen. (Dikeman K 199) De alternativ till kommunikation som används inom intensivvården är begränsade. Frågor med ja/nej-svar, gester, mimik, bokstavstavla, papper och penna eller talkanyl, är alla metoder som används och som fungerar i vissa fall men inte för alla. Sedan 199 har man på allmäna intenssivvårdsavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping använt en specialanpassad bärbar dator som ett alternativt kommunikationssätt. Datorutrustningen har visat sig utgöra ett värdefullt komplement till övriga metoder. Den största fördelen har varit att patienten själv, med minimal fysisk ansträngning kunnat ta initiativ till och styra kommunikationen utan att vara beroende av att rätt frågor ställts från personal och anhöriga. De patienter som visade sig ha störst nytta av datorn var yngre patienter med datorvana, liksom patienter med mindre påverkat medvetande och stark motivation. Möjligheten att använda datorn har begränsats främst av nedsatt motorik, läkemedelspåverkan, synrubbningar och svårigheter att ta till sig datortekniken. PROJEKTETS SYFTE Projektets syfte har varit att sprida kompetens gällande alternativ kommunikation inom intensivvård och att ge specifik kunskap om datorstöd för kommunikation. GENOMFÖRANDE Projektet har bedrivits i följande steg: - Utveckling av undervisningsmaterial - Undervisning av personal på respektive sjukhus - Prövning av en anpassad bärbar dator som kommunikationshjälpmedel - Utvärdering / idé-konferens De universitets/regionsjukhus som deltagit i projektet är: Regionsjukhuset Örebro (IVA), Norrlands Universitetssjukhus (CIVA), Sahlgrenska sjukhuset(civa), Huddinge sjukhus (IVA B), Karoliniska sjukhuset (CIVA) och Uppsala Akademiska sjukhus (IVA G).

5 .1 Utveckling av utbildningsmaterial Olika typer av informationsmateria har tagits fram för att ge personalen en beskrivning av på vilket sätt de kunde använda datorn som kommunikationshjälpmedel vid respiratorbehandlade patienter. Varje projektavdelning fick en informationspärm där de kunde söka information om projektet. En sju minuter lång informationsvideo spelades in och visades för att göra informationen mer lättillgänglig.. Undervisning av personal på respektive sjukhus Undervisningen/utbildningen på respektive sjukhus lades upp efter önskemål från respektive sjukhus. Varje föreläsningstillfälle innefattade information om värdet av en fungerande kommunikation vid respiratorbehandling, alternativ kommunikation och kunskap i att hantera datorstöd som ett hjälpmedel. På varje avdelning utsågs kontaktpersoner för projektet.. Prövning av en anpassad dator som kommunikationshjälpmedel Under minst fyra månader prövade de olika intensivvårdsavdelningarna att använda datorn vid kommunikation med respiratorbehandlade patienter. RESULTAT.1 Utvärdering Personalen på respektive avdelning har fått fylla i uppgifter på samtliga patienter som provat att använda datorn. Resultatet visar att 1 respiratorbehandlade patienter har provat utrustningen. Personalen har bedömt att kommunikationen via dator har fungerat tillfredsställande för nio patienter och mycket tillfredsställande för fyra patienter. För arton patienter har det fungerat otillfredsställande (se figur 1). 9 otillfredsställande 18 tillfredsställande mycket tillfredsställande Figur 1. Hur personalen upplevt att datorn fungerat som kommunikationshjälpmedel för 1 patienter.

6 De patienter som anser att datorn fungerat tillfredsställande eller mycket tillfredsställande fördelar sig mellan sjukhusen enligt figur. De olika avdelningarna skiljer sig åt när det gäller antal patienter och vilka diagnosgrupper man vårdar. Antalet vårdplatser varierar mellan -1. Antal KS Sahlgrenska Uppsala Umeå Örebro Huddinge Figur. Fördelning av patienterna mellan sjukhusen Orsaken till respiratorbehandling för patienter som provat dator varierar (se fig.). De patienter som ansåg att datorn fungerade tillfredsställande eller mycket tillfredsställande behandlades i första hand postoperativt. Antal Postop. behandling Levertransplantation Tumörsjukdom Lungsjukdom Annan diagnos Figur. Orsaker till respiratorbehandling för de patienter som haft användning för datorutrustningen vid kommunikation.

7 För arton patienter har datorn fungerat otillfredsställande vid kommunikation. Personalen bedömer att otillräcklig motorik, ovana vid datorer, sänkt medvetande, otillräcklig motivation, synrubbning och ålder är bidragande orsaker till detta (se figur ). Antal 8 1 Otillräcklig motorik Ovana vid datorer Medvetandesänkt Omotiverad Synrubbning Ålder Psykisk obalans Annat Figur. Orsaker till att datorn inte har fungerat som kommunikationshjälpmedel(mer än en orsak kunde anges). Om man studerar alla patienter som provat att använda datorn tillsammans med övriga alternativa kommunikationssätt som använts, kan man konstatera att ja/nej-frågor används mest, följt av gester/mimik och papper/penna. Boksstavstavla och bildtolken pekbok för vuxna är de metoder som använts minst. (se figur ). Antal Ja/Nej Gester/Mimik Papper/Penna ABC-tavla "Pekbok vuxna" Figur. Övriga kommunikationssätt som används.

8 . Idé-konferens Den maj 1998 samlades representanter från de sex olika intensivvårdsavdelningarna för en idé-konferens i Stockholm. Syftet med konferensen var att värdera och utbyta erfarenheter av att använda datorn som ett kommunikationshjälpmedel. De intensivvårdsavdelningar som deltog var: Regionsjukhuset Örebro (IVA), Norrlands Universitetssjukhus (CIVA), Huddinge sjukhus (IVA B), Karoliniska sjukhuset (CIVA) Universitetssjukhuset i Linköping (IVA) och Uppsala Akademiska sjukhus (IVA G). Tyvärr kunde ej Sahlgrenska sjukhuset (CIVA) deltaga, denna avdelning besöktes separat. Sammanlagt deltog personer i idé-konferensen. Förmiddagen innehöll föreläsningar i ämnet medan eftermiddagen ägnades åt diskussioner. Se bilaga 1. Redovisningen av idé-konferensen baseras på de frågor som utgjorde diskussionsunderlag...1 Diskutera vilken metod/tillvägagångssätt man ska använda vid val av kommunikationssätt Flödesschemat (se bilaga ) ansågs vara ett bra tillvägagångssätt vid val av kommunikationssätt. Dessa borde dock prövas mer praktiskt för att kunna utvärderas mer noggrant. Att det behövs mer utveckling inom detta område var alla överens om. Bevarad kognitiv förmåga är en förutsättning för en fungerande kommunikationen. En viktig fråga är hur man ska bedöma detta inom intensivvården... Diskutera vilka patienter som haft nytta av datorn som ett kommunikationshjälpmedel Det framkom att patienter som vårdas under längre tid, har tillräcklig motorik och är relativt vakna och klara, är de som har störst nytta av datorn som kommunikationshjälpmedel. Man kunde också se att patienter som hade datorvana sedan tidigare hade lättare att ta till sig tekniken. Flera av personalen hade upplevt att ordet dator kunde vara skrämmande för patienten och därför användes begreppet boksstavstavla istället... Diskutera nuvarande datorutrustning Nuvarande utrustning ansågs vara tillräcklig när det gäller funktioner. Avsaknaden av utskriftsfunktioner har inte inneburit några problem. Ett behov av större bokstäver på tangentbordet upplevde dock flera. Det är viktigt att tangentrepetionen är avstängd helt. För att arbetssättet ska fungera på en intensivvårdsavdelning krävs att utrustningen introduceras flera gånger och att någon eller några är ansvariga och kan lite mer om utrustningen. Att tekniskt klara av utrustningen är inget problem för personalen utan det handlar mer om inställningen till datorn som kommunikationshjälpmedel. En del kände sig avskräckta inför datorn och ville inte prova att använda den. Hjälp av utomstående resursperson med specifik kunskap upplevdes som ett behov om något krånglar eller om det behövs annan anpassning till datorn... Kan högteknologi vara lämplig för en IVA-patient? Mer och mer avancerade tekniska datorsystem utvecklas. Med högteknologi menar man avancerade system t.ex. styra dator med hjälp av ögonrörelser. Det finns teknisk möjlighet att kompensera för de flesta motoriska funktionsnedsättningar som hindrar kommunikationsförmågan. Det är dock tveksamt om denna högteknologi är användbar för en intensivvårdspatient eftersom både koncentrationsförmågan och orken är kraftigt nedsatt. En spännande 8

9 utveckling sker inom området. I framtiden tror man att det kommer att finnas datorer som kan avläsa tankar. Det är viktigt att man bevakar området för att ev, kunna testa nya system inom intensivvården. Långsiktig betydelse av projektet Metoder för kommunikation med respiratorbundna patienter är ett område som behöver utvecklas vidare. Vi är övertygade om att en relativt enkel datorutrustning, som den vi använt i projektet, kan utgöra ett mycket värdefullt komplement till redan befintliga metoder. Ett mål är att datorn ska bli ett självskrivet komplement till övriga metoder inom intensivvården i hela landet. Spridning av resultatet Resultatet av denna studie kommer att spridas till de avdelningar som deltagit i projektet samt datorresurscentra Redah-centra i Sverige. Projektet har också presenteras på IT-dygnet i Linköping. Fortsatt verksamhet De avdelningar som ingått i projektet kommer att arbeta vidare och använda datorn i det kliniska arbetet. Datorutrustningen som använts inom ramen för projektet har övertagits av respektive intensivvårdsenhet för fortsatt användning. 8 Uppföljning Det finns önskemål om en uppföljning på idé-dagen då de olika intensivvårdsavdelningarna åter får utbyta och diskutera sina erfarenheter. En sådan dag kan bli aktuell att genomföra under våren-99 förutsatt att tillräckligt intresse finns. LITTERATURLISTA Bergbom-Engberg i, Haljamäe H. Patientupplevelser under respiratorbehandling. Göteborg: Institutionen för anstesioolgi Göterborgs universitet, 199. Dikeman K, Kazandjian M Communication and swallowing manangement of trachestomized and ventilatordependent adults. Karlsson Y. Berg S. Samtal via Dator inom intensivvården. Läkartidningen, Volym 9 199:8- Karlsson Y. Kommunikation inom intensivvård Handikappinstitutet. Svensk Tryck, Stockholm Mitsuda P Baarslag-Benson R. Hazel K. Therrialult T. Augmentative communication in intensive and acute care unit settings. Tucson. Communication skills builders, 199 9

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING VI TAR HELA ANSVARET, HELA VÄGEN Du har en svårt sjuk patient som snabbt behöver högspecialiserad vård. Sedan 1993 erbjuder Akademiska

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE - om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 4 1. BARN TILL MISSBRUKARE Det finns cirka 2 miljoner barn i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens Folkhälsoinstitut) lever omkring

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Extradag i akutsimulering

Extradag i akutsimulering Extradag i akutsimulering Slutrapport förbättringsarbete under AT-utbildning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Maria Carlson Brühl och Rebecka msved Göteborg 2012-01-31 Bakgrund Under sitt första

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Intensivvård 2009 - ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Intensivvård 2009 - ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik och drag! p a e nsk a för u ll k efull e u t d Ak vär a ng å m Intensivvård 2009 - ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Respiration och ventilation av den svårt sjuka lungan Multiresistenta

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar.

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För dig som är patient För att din vistelse hos oss ska bli så bra som möjlig, följer här information som

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 Självskattning - hälsa Regionsjukhuset Karsudden 166 60.6 RPV Jönköping 18 60.7 Rättspsykiatri Västmanland 33 61.6 RPV Falköping 22 62.2 RP S:t Görans sjukhus 24 63 LRV enheten Gävleborg 21 63.1 Piteå

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Om din presentation:

Om din presentation: Om din presentation: Bilderna ska vara stöd, ersätter ej muntlig presentation. Högst en bild per minut. Välj raka typsnitt som är standardinstallerade i alla datorer. Luftiga marginaler som här och undvik

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Projekt Autism och autismliknande tillstånd

Projekt Autism och autismliknande tillstånd Projekt Autism och autismliknande tillstånd Projekt Organisation Ort Redovisning 1. Familjers aktiva med- FUB: Stiftelsen ALA Stockholm 3 år - 1998 verkan i habiliteringsprocessen 2. Produktion av RBU

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Information för besökande till intensivvårdsavdelningen på Lindesbergs lasarett

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Information för besökande till intensivvårdsavdelningen på Lindesbergs lasarett ÖREBRO LÄNS LANDSTING Information för besökande till intensivvårdsavdelningen på Lindesbergs lasarett Välkommen till intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett Stentäppsgatan 711 82 Lindesberg Tel:

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Tillgänglighet för alla

Tillgänglighet för alla Tillgänglighet för alla Handikapplan för Region Skåne Foto: Christiaan Dirksen Det här är Region Skånes handikapplan Den kallas också för handikappolitiskt program. Den talar om hur Region Skåne ska arbeta

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Therese Stenlund Universitetslektor Inst. för Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi Kliniskt lektorat; Stressrehabilitering,

Läs mer

Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade

Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade DeltaTalker med Ordstrategi Helena Eklund logoped Marie Samuelsson arbetsterpeut HANDIKAPPINSTITUTET Projektnr: P 96/0679 Sökande: Kommunikationsenhetet

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av medicinteknisk utrustning till strålbehandlingen på FAS 28 maj 2015 Landstinget i Uppsala län har initierat

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset Kliniken i fokus En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Här krävs hög kompetens eftersom man handskas med ett brett spektrum

Läs mer