FRAMTIDENS GRUNDSKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS GRUNDSKOLA"

Transkript

1 FRAMTIDENS GRUNDSKOLA I NÄSSJÖ KOMMUN ÖKAT LÄRANDE I EN EFFEKTIV ORGANISATION

2 INNEHÅLL Förord Uppdraget Utredningens innehåll Målsättning - en framgångsrik skolkommun Forskningens betydelse för lärade och kunskapsutveckling Elevers rättigheter och huvudmannens skyldigheter Behörighetskrav för lärare - legitimation Utredningens genomförande Framtida organisation Sammanfattning av de ekonomiska beräkningarna Sammanfattning av förslagen... 42

3 Förord Varje barn har rätt att utvecklas på bästa sätt utifrån sina egna förutsättningar. Vi vet att det är många olika saker som påverkar ett barns utveckling. Forskning idag visar att skolans roll är oerhört central, men att det är vissa saker inom skolan som är viktigare än andra för att skapa förutsättningar för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Det handlar om lärares förmåga att skapa motivation och relation att ha höga förväntningar om att varje barn kan lyckas. Det handlar om ledning av verksamheten och i synnerhet rektors förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Framtidens samhälle och arbetsliv kommer att kräva allt mer av flexibilitet och god kunskapsgrund av sina medborgare. Detta ger ett uppdrag till skolan att förbereda eleverna inför vuxenlivet med egen försörjning och ett aktivt liv som en målsättning. Samhället består av människor med olika kulturell bakgrund. Skolan är en naturlig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts. Vardagslivet tillsammans berikar och ger nya influenser och möjligheter. Förståelsen för att alla människor har lika värde är en grundbult. En attraktiv kommun En attraktiv kommun innebär att familjer ska känna att deras barn och ungdomar går i en skola som förbereder för framtiden. En skola där varje elev får det stöd hon/han behöver för goda kunskapsresultat och också stimulans att gå vidare till nästa nivå. En skola där man lär sig om omvärlden och att människor och kulturer ser olika ut. Trygghet och möjligheter till att hitta nya vänner är en viktig förutsättning för lärande. En framgångsrik skola med förutsättningar att lyckas! Ett Nässjö för framtiden är ett Nässjö som präglas av en skola där barn och ungdomar får det bästa vi kan ge dem. En skola som präglas av den pedagogik som vilar på forskning om lärande, och där våra resurser fördelas så att varje elev får det stöd och den utmaning hon/han har rätt till. Alla elever i Nässjö kommun, både i tätorten och i kringsamhällena, får samma förutsättningar till goda kunskapsresultat, mångfald, valmöjligheter och möjligheter att utvecklas socialt. Målsättningen är att varje elev får ett slutbetyg som hon/han är stolt över och en självkänsla präglad av trygghet och framtidstro. Med denna vision framför oss föreslår vi en förändrad organisation av grundskolan. Vi vill: ge alla elever samma förutsättningar att lyckas skapa resursstarka skolenheter till förmån för både elever och anställda ge förutsättningar för ökad kvalité i den pedagogiska verksamheten genom nya elevområden ge förutsättningar för nya mötesplatser grundskolans framtid 3

4 Genom framtidens grundskola i Nässjö ges förutsättningar att bedriva skolutveckling, utbyta erfarenheter, få nya vänner, möta olika kulturer, skapa nätverk, kort sagt skapa en framgångsrik skola där varje elev har rätt att lyckas! Lärarens betydelse för undervisningen är avgörande för elevens framgång. För Nässjös del handlar det om att både behålla men också attrahera nya duktiga pedagoger till våra skolor. Att kunna erbjuda heltidstjänster på samma skola och att skapa arbetsplatser som ger förutsättningar för kollegialt utbyte är delar av detta arbete. Det är mycket som händer i samhället som berör skolan. Det är ny lagstiftning från 2011 som ställer ökade krav på att skolan ska ha rätt utbildad personal, elevers rättigheter sätts i centrum med fokusering på ökade kvalitetskrav på skolan. Att hushålla med de resurser vi har till vårt förfogande är en ledstjärna, men också att fördela de resurser vi har på ett jämlikt och effektivt sätt. Vår bedömning är att våra förslag är realistiska och vi inser att allt inte kan hända samtidigt. Det är en framgångsfaktor att vi har en långsiktig strategi! Nässjö kommuns skolor har en utmaning i att förbättra studieresultaten och att samtidigt behålla de goda resultaten när det gäller trygghet och värdegrundsarbete. Genom detta förslag ger vi förutsättningar för ett ökat lärande för alla elever! Leif Ternstedt Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Gun-Ann Öholm Jansson Barn- och utbildningschef 4 grundskolans framtid

5 1. Uppdraget Kommunstyrelsen gav den 11 januari 2012 Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att utreda organisationen i grundskolan och på fritidshemmen med fokus på kommunens tätort inklusive Brinellgymnasiet samt den norra kommundelen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 8 mars 2012 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda och ge ett eller flera förslag på organisation i grundskolan och på fritidshemmen som leder till ett ökat lärande i en effektiv organisation. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 juni 2012 att presentera ett förslag till ny kostnadsberäknad organisation den 1 november Utredningens innehåll Alla elever i Nässjö kommun ska ges de bästa förutsättningar som är möjliga, för att öka lärandet och kunskaperna, så att de är väl förberedda att möta vuxenlivet i ett framtida samhälle med arbetsliv och egen försörjning som självklarheter. För detta krävs en effektiv organisation. Det är därför viktigt att alla resurser används på bästa sätt. För att få en effektiv organisation måste kommunens olika orter belysas. Hänsyn måste tas till tätort såväl som glesbygd. Andra viktiga faktorer att väga in är standarden i befintliga lokaler, elevernas förflyttningar mellan olika enheter och vägen till och från skolan för eleverna. Personalens resande mellan olika enheter måste också värderas. Elevutveckling för flera år framöver och kommunens ekonomiska förutsättningar är också mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till när man planerar för effektiv skola för framtiden. Grunden måste dock vara att eleverna ska möta en organisation som ger de bästa förutsättningarna för eleverna att nå kunskapsmålen och de sociala målen i skolan. Organisationen ska bygga sina förutsättningar på den forskning som finns kring lärande och lärarens betydelse för kunskapsresultaten. Kommunen som arbetsgivare måste lyckas att attrahera kompetent personal till verksamheten. Kopplingen mellan grundskolan och fritidshemmen, där fritidshemmen utgör ett värdefullt komplement till grundskolan, måste också beaktas. Förvaltningen får i uppdrag att belysa i huvudsak följande områden: Forskningens betydelse för lärande och kunskapsutveckling samt lärarens betydelse för den ökade måluppfyllelsen Ekonomiska effekter, t ex lokalbeståndet, skolskjutsar, framtida ekonomiska förutsättningar, elevutveckling Särskilt studera organisationen i grundskolan och på fritidshemmen i kommunens tätort och den norra kommundelen. grundskolans framtid 5

6 3. Målsättning en framgångsrik skolkommun Målsättning för allt arbete i barn- och utbildningsförvaltningen är att alla elever har rätt att lyckas utifrån sina förutsättningar. En förändring av organisation måste utgå från en nu-lägsanalys där elevernas nuvarande resultat är en viktig utgångspunkt. Ett framtida samhälle kräver allt mer av flexibilitet och god kunskapsgrund av sina medborgare. Detta innebär att skolan måste förbereda eleverna så att de står väl rustade att möta vuxenlivet i det framtida samhället. Skolan är en naturlig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts. I vardagsarbetet på förskolan, i skolan och på arbetsplatsen träffas barn, elever och personal från olika kulturer och med olika förutsättningar i livet. Detta berikar tillvaron för alla och ger ett mervärde. Förståelsen för att alla människor har lika värde blir då en självklarhet hos var och en. Genom att förändra grundskolans organisation bidrar detta till att skapa ett attraktivt samhälle att leva och bo i. Förutsättningen för att ha en hög kvalitet i undervisningen är att alla elever undervisas av lärare med rätt kompetens och rätt legitimation i alla ämnen och årskurser. Det är ytterst en rättsäkerhetsfråga för eleverna att oavsett var man bor eller i vilken skola man går i, så ska man få undervisning av lärare med rätt kompetens. Kopplingen mellan grundskolan och fritidshemmen, där fritidshemmen utgör ett värdefullt komplement till grundskolan, är också en del i elevens möjlighet att nå framgång i sin utbildning. Arbetet för en ökad måluppfyllelse i grundskolan innebär att utifrån ovanstående fokus på elevernas resultat relatera detta till en ekonomisk realitet. Nödvändigt är att genomlysa lokalbeståndet i både tätort och glesbygd, se till elevprognoser, möjlighet till samordning av undervisningen och i lokalutnyttjandet, skolskjutsbehov mm. 3.1 Ökat lärande för elever Skolan ska präglas av den pedagogik som vilar på forskning kring lärande och våra resurser ska fördelas så att varje elev får det stöd och den utmaning att gå vidare, som varje elev har rätt till. Eleverna i Nässjö kommun, både i tätorten och i kringsamhällena, ska ha samma förutsättningar till goda kunskapsresultat, valmöjligheter och möjligheter att utveckla sina sociala färdigheter. Målsättningen är att varje elev ska få ett slutbetyg i grundskolan som man är stolt över och att man som elev kan känna trygghet och framtidstro. I den framgångsrika grundskolan i Nässjö kommer organisationen: ge alla elever samma förutsättningar att lyckas skapa resursstarka skolenheter till förmån för både elever och anställda ge förutsättningar för ökad kvalité i den pedagogiska verksamheten genom nya elevområden ge förutsättningar för nya mötesplatser I den framtida organisationen av grundskolan är förutsättningarna bättre för att bedriva skolutveckling, utbyta erfarenheter, få nya vänner, skapa nätverk, kort sagt skapa förutsättningar till en högre måluppfyllelse i grundskolan. 3.2 Effektiv organisation Att använda resurserna som är avsatt till grundskolan på ett effektivt sätt och fördela dem mellan enheterna rättvist utifrån behoven ligger i uppdraget för barn- och utbildningsförvaltningen. I ett stort förändringsarbete innebär det att vissa förändringar sker stegvis. Det är då viktigt att varje delbeslut ändå följer den utstakade 6 grundskolans framtid

7 linjen. Genom att ha en långsiktig strategi för hur man vill förändra, använder man resurserna effektivt. I annat fall kan det bli negativa ekonomiska och organisatoriska följder. Kortsiktiga lösningar och akutåtgärder ger både sämre pedagogiska förutsättningar och dålig ekonomi. 3.3 Vår omvärld Grundskolans framtida organisation bidrar till att göra Nässjö kommun attraktiv att bo i och flytta till genom att barnfamiljer ska känna att vi kan ge deras barn och ungdomar en framgångsrik skola som är en skola för framtiden. En framgångsrik skola där eleven får det stöd den behöver och också får den stimulans så eleven vågar ta sig till nästa nivå. En mångkulturell skola där eleverna lär sig om omvärlden och att människor och kulturer kan se olika ut, där eleverna finner mötesplatser och där elever träffas med olika bakgrund och lär av varandra. Trygghet och möjligheter till att hitta nya vänner är en viktig förutsättning för lärande. Lärarens betydelse för undervisningen är avgörande för elevens framgång. För Nässjös del gäller att behålla och attrahera nya duktiga pedagoger till våra skolor. En målsättning är att erbjuda helhetstjänster på samma skola för alla lärare. Arbetsplatser som ger förutsättningar för kollegialt utbyte är nödvändigt. Vi skapar en framgångsrik skola som inte bara nöjer sig med behöriga lärare i alla ämnen till alla elever, utan att vi lockar och behåller de duktigaste pedagogerna i Nässjö. 3.4 Varför gör vi detta nu? Det är mycket som händer i samhället som berör skolan. Det är en ny lagstiftning från 2011 som ställer ökade krav på att skolan ska ha rätt utbildad personal och elevers rättigheter sätts i centrum med fokusering på ökade kvalitetskrav på skolan. Vi har fått nya styrdokument såsom läroplaner och timplaner. Skolan ska utveckla sin pedagogik så att den vilar på vetenskaplig grund, vilket innebär att vi måste ta till oss den forskning som bedrivs inom skolans värld. Nässjö kommuns skolor har en utmaning i att förbättra studieresultaten och behålla de goda resultaten när det gäller trygghet och värdegrundarbete. Förutsättningar att nå dessa mål mellan de olika skolorna i Nässjö kommun måste också likställas. Många av kommunens grundskolor har ett behov av renovering, vilket innebär investeringskostnader. Långsiktighet i investeringar är nödvändigt för att klara de ekonomiska utmaningarna. Det innebär att vi måste veta att de pengar som investeras i renoveringar eller nybyggnationer görs på ett sådant sätt att det är till nytta för verksamheten under en lång tid framöver. Därför behövs en hållbar och långsiktig planering för en framgångsrik skolorganisationen i Nässjö kommun. grundskolans framtid 7

8 4. Forskningens betydelse för lärande och kunskapsutveckling Vad säger forskning kring ett ökat lärande i en effektiv organisation Den nya skollagen anger att undervisningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ställer krav på att lärare och rektorer har kännedom om relevant forskning och kan få hjälp med att hitta den forskning som är en tillgång i arbetet samt vägledning i hur man didaktiskt använder all kunskap för att höja elevernas måluppfyllelse. Skolans olika styrdokument visar både på att eleverna ska uppnå olika kunskapskrav men även ge dem en demokratisk fostran för att de ska bli goda samhällsmedborgare. Därför finns det både kunskapsmål, kunskapskrav och värdegrundsmål i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). I skoldebatterna idag talas det mycket om framgångsrika skolor. I framgångsrika skolor har man hög måluppfyllelse i alla läroplansmål. Flera studier beskriver olika framgångsfaktorer och vid en sammanställning av dessa är de flesta faktorerna likalydande. Detta arbete utgår från Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s rapport som baseras på projektet Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Upplägget bygger på åtta framgångsfaktorer som tillsammans med annan forskning kopplas ihop i detta underlag. Följande områden lyfts fram: Att leda rätt Lyfta fram kompetenta lärare Höga förväntningar oavsett förutsättningar Systematisk uppföljning och återkoppling Fungerande relationer Tydlig ansvarsfördelning Fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd Samsyn om mål och inriktning för verksamheten Till dessa områden kommer också ett översiktligt perspektiv gällande förutsättningarna för framtidens skola mer generellt lyftas in. I de olika framtida förslagen finns en tydlig och mer detaljerad redogörelse. Perspektiven är: Ledning och utveckling Lärarens betydelse Elevens utveckling mot målen Funktionella lokaler Ekonomi 8 grundskolans framtid

9 4.1 Att leda rätt Tre viktiga nivåer lyfts i rapporten Den politiska nivån där engagerade politiker tar ansvar för resultaten, arbetar strategiskt och målinriktat. Arbetet leds på förvaltningsnivå av en förvaltningschef som tillsammans med tjänstemän skapar förutsättningar för rektorer att leda verksamheten På rektorsnivån har kommunen verksamma rektorer som vill och tar ett pedagogiskt ansvar med fokus på läroplansuppdraget. Ett bra ledarskap handlar om att skapa förtroendefulla relationer och bra kommunikation. Rektors uppgift är att anpassa skolan till lokala behov, främja lagarbeten mellan lärare och engagera sig i uppföljning och utvärdering samt utveckla verksamheten. Förväntningarna i skolan är stora på att rektor ska skapa bra förutsättningar och leda samtal och möten såväl som att bidra med ett meningsfullt innehåll som ska stödja skolans kärnverksamhet. Tydligheten i rektors kommunikation i pedagogiska frågor som visioner, undervisning och lärande, resultat, skolutveckling och elevers fostran gynnar skolutvecklingen på enheten. Läraren är den viktigaste faktorn för att elever ska lyckas i skolan men för att göra ett så bra arbete som möjligt behöver läraren få förutsättningar, utmaningar och återkoppling från rektorn. Som pedagogisk ledare ska rektorn både bedöma och stödja lärarens förmåga att leda, motivera, undervisa och skapa relationer. En viktig del i rektorns ledning är den direkta återkopplingen med konstruktiv kritik och direkt uppskattning. Information, bekräftelse/feedback och tolkning är viktiga dimensioner i rektors kommunikation med sina medarbetare. Dessa dimensioner kan rektor använda sig av både vid informella och formella möten. Utmaning Närheten till sina medarbetare underlättar rektors arbete eftersom det underlättar informella möten och även de mer organiserade mötena blir mer effektiva i och med att tidsspillan försvinner med att ta sig mellan enheterna. Närheten till den dagliga verksamheten med dess elever och personal gynnas av att rektorn har så få enheter som möjligt. 4.2 Lyfta fram kompetenta lärare I framgångsrika skolkommuner lyfter man fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Många olika forskare lyfter fram läraren som nyckelperson för elevens utveckling. Hattie (2009) påvisar i sin studie Visible learning att elevprestationerna kan relateras till mellan 16 och 60 procent i skillnader mellan klasser och lärare. Här är ju nyckelpersonen läraren där han/hon gör anpassningar av läro- och kursplaner för att de ska bli mer ändamålsenligt utmanande för eleverna. Här vägs variation i undervisning och tillgång till olika lärverktyg in. Utmaning I samband med nya behörighetskraven ställs nya och tuffa krav på att varje skola har lärare som har legitimation och får sätta betyg. Dessa krav skapar problem på en mindre enhet om inte all kompetens finns tillgänglig där. Även på en lite större enhet kommer det att behövas ett nytt sätt att tjänstefördela lärarna på. Ett sätt att använda lärarna bäst är att de undervisar alla elever på skolan i de ämnen där de har bäst kompetens. Här ger en större personalgrupp bättre förutsättningar att tillgodo se att eleverna möter lärare med hög kompetens. Vidare ger en större personalgrupp fler möjligheter till att på den egna enheten dela erfarenheter och funderingar kring bedömningar. grundskolans framtid 9

10 För lärare kommer närheten till kollegor att bli än mer viktig i framtiden. Betyg och bedömningar kommer att ställa krav på samarbete och sambedömningar för att ge eleverna en likvärdig och rättssäker bedömning. Lärarlegitimationen kommer att snäva åt tjänstgöringen för lärare när det gäller undervisningen. Hittills har det varit möjligt att tjänstgöra i angränsande ämnen utan att ha formell behörighet. Flera skolor kommer att behöva använda skolans lärare mer åldersflexibelt än tidigare för att eleverna ska undervisas av behörig personal. Detta kan medföra att mindre skolenheter kommer att få problem med att kunna tillgodose lagkravet att endast behörig lärare ansvar för undervisningen. I december 2011 tog barn- och utbildningsnämnden följande beslut:...som huvudinriktning organisera verksamheten så att enbart behöriga/ legitimerade lärare undervisar i de ämnen och i de årskurser som avser deras behörighet/legitimation. I Pilen, kommunens styrkort, finns det ett mål som anger att Nässjö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. I detta ligger bland annat att kunna skapa bra och attraktiva heltidstjänster. Utmaning Mot bakgrund av legitimationskraven behöver rektor flera klasser att tillgå för kunna skapa attraktiva heltidstjänster och för att eleverna ska ha legitimerade lärare. Lokaler - personal Med tanke på att det finns kollektivavtal som ger möjligheter för arbetsgivare och arbetstagare att förlägga mer av arbetstiden i skolan ställer det i sin tur krav på tillgång till bra utrustade arbetsrum med tillgänglighet till IT, datorer, läsplattor och trådlöst nätverk i större utsträckning än idag. Spontankontakter är viktiga och behövs i alla arbeten för att allt ska löpa smidigt. Övrigt när det gäller lokaler hänvisas till andra delar i utredningen. Tillgång till digitala verktyg Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt. För att hänga med i utvecklingen behöver personalens kompetens ökas men också utbyggnaden av digitala lärverktyg så att vi använder IT-stödet fullt ut för att öka elevernas lärande. Barn- och utbildningsnämnden har antagit en IT-strategi (aug 2011) som beskriver vad forskningen inom området ger för stöd i lärprocesser och hur de mer konkreta behoven är i dagsläget kopplat till framtida utmaningar. I antagen strategi finns följande vision som sedan är nedbruten till mer handlingsinriktat arbete. Barn- och utbildningsnämndens visionära mål är: att alla elever ska ha tillgång till och med hjälp av dagens moderna teknik skapa ett lärande där nationella målen nås att vardagen i skolan naturligt präglas av IT som lärverktyg, vilket innebär datorer, läsplattor, läspennor, alfasmart, interaktiva tavlor m m att varje klassrum har en basutrustning som består av dator och projektor/ interaktiv tavla att elever som är i behov av särskilt stöd ska ha tillgång till tekniska hjälpmedel 10 grundskolans framtid

11 att lärare är bekväma med och använder naturligt olika lärverktyg i sin undervisning Under året har ett strategiskt arbete påbörjats på många olika nivåer inom förvaltningen för att närma sig visionsmålen. Arbete pågår kring utbildning i ny teknik för att: öka och förbättra skolornas utrustning, att hitta rätt lärverktyg i undervisningen för att kunna stödja elevernas måluppfyllelse stödja elever som är i behov av särskilt stöd med adekvata hjälpmedel rimlig kostnadsnivå för att vi ska kunna nå dessa mål Under året har man på några grundskolor startat upp med flexibla vagnar utrustade med bärbara datorer för att en större grupp elever ska kunna arbeta samtidigt i klassrummen. Det som är angeläget är att trådlös access blir tillgänglig i alla enheter. Utmaning Mindre enheter har i dagsläget inte samma möjligheter att möta behoven av flexibilitet i datorer och andra lärverktyg. Framförallt är det kostnadsläget som minskar handlingsutrymmet. Skolbiblioteksverksamhet Den nya skollagen är tydlig med att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Lagen definierar inte hur biblioteket ska se ut i detalj men från Skolinspektionen är man tydlig med att skolbiblioteket är en del av skolans pedagogiska resurser. I undersökningar som Skolinspektionen gjort konstaterar de att elever som går i skolor med ett väl utbyggt skolbibliotek överlag har en bättre måluppfyllelse. Biblioteksverksamhetens personal ska vara behjälplig i elevernas kunskapssökande genom att bidra med sin unika kompetens samt stödja övriga pedagoger på skolan genom att kunna erbjuda ett relevant utbud av skönlitterära böcker och annan facklitteratur. I Skolinspektionens bedömning av vad som är ett skolbibliotek läggs ovanstående in samt tillgängligheten. Det ska vara enkelt att kontinuerligt kunna nå sitt skolbibliotek. Tillsammans med kommunens Stadsbibliotek pågår arbete med att utveckla våra skolbibliotek till att bli en stark pedagogisk resurs. För att kunna nå detta måste varje enhet vara bemannad. Utmaning Små enheter kommer här att få problem med både bemanningsresursen och utbudet i sitt skolbibliotek om vi ska kunna hålla en god och jämn standard i kommunens skolor. 4.3 Höga förväntningar oavsett förutsättningar I framgångsrika skolkommuner har man höga förväntningar på skolans resultat genom att: ha höga krav på att alla elever ska lyckas ha höga förväntningar på alla i organisationen elever, lärare, tjänstemän och politiker grundskolans framtid 11

12 arbeta aktivt med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar har höga ambitioner med skolan som helhet skolan är viktig Om inställningen till var och ens arbete och bidrag präglas av att det som händer i skolan gör skillnad och att det är meningsfullt så kommer också skolan att göra skillnad. Grundläggande för allt framgångsrikt arbete handlar om djupt liggande värderingar och förhållningssätt hos skolledning och lärare om vad skolan är till för, vilken roll den kan och bör spela i barns och ungdomars utveckling och hur relationerna mellan lärare och elever skall vara. Ökad måluppfyllelse Varje år redovisar SKL i sin rapport Öppna jämförelser olika resultat från kommunernas grundskole- och gymnasieverksamhet. Alla resultat redovisas var för sig men en del vägs samman. Kopplat till varje enskilt och sammanvägt resultat skapas en rankinglista för alla kommuners placering. Tabellen visar Nässjö kommuns värden för 2011 och Placeringarna rangordnas från Bästa kommun får placering 1 och sämsta 290. Öppna jämförelser - Nässjö kommuns värden (placering i rankinglista) Sammanvägt resultat (A11) Andel elever som nått målen i alla ämnen (faktiskt värde) Andel elever som nått målen i alla ämnen (modellberäknat värde SALSA) Genomsnittligt meritvärde (faktiskt värde) Genomsnittligt meritvärde (modellberäknat värde) Andel elever som nått minst Godkänt i ämnesproven i matematik Andel elever som nått minst Godkänt i ämnesproven i Engelska Andel elever som nått minst Godkänt i ämnesproven i Svenska Det sammanvägda resultat för grundskolan som handlar om måluppfyllelsen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, behörighet till gymnasieskola och ämnesproven i åk 5 och 9. Det sammanvägda resultatet för Nässjö kommun 2011 placerade oss på plats 190 i rankinglistan. Platsen är en förbättring jämfört med tidigare placering. Målet för 2012 års placering var en tuff utmaning. Indikatorn var satt till plats 120! Tyvärr hamnade vi på plats 194. Utmaning Trots detta anser vi att höga förväntningar kopplat till ett utmanande arbete på alla nivåer kommer att ge resultat. Fokus på rektorernas roll fortsätter i det pedagogiska arbetet. Stora utmaningar ligger framför oss och målet är att ett förändrat arbetssätt tillsammans med en översyn och förändrad organisation ska öka måluppfyllelsen i att fler elever får högre betyg. 12 grundskolans framtid

13 4.4 Systematisk uppföljning och återkoppling I framgångsrika skolkommuner: finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer mjuka värden används de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna som ett verktyg för skolutveckling följs elevens kunskapsutveckling på klassrums nivå finns system för återkoppling på resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring tar politikerna aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat Ett sätt att beskriva hur uppfyllelse av kunskapsmål och värdegrunds mål finns i följande bild: Når sociala mål Ja Nej Ja Framgångsrika skolor når både kunskaps- och sociala mål. Skolor inriktade mot kunskapsmål men inte i samma utsträckning mot sociala mål. Når kunskapsmålen Nej Skolor inriktade mot sociala mål men inte i samma utsträckning mot kunskapsmål. Mindre framgångsrika skolor som inte når vare sig kunskaps- eller sociala mål. Bild: Struktur och ledarskap, Jonas Höög och Olof Johansson När man bedömer en skola som helhet är det viktigt att man belyser mer än bara de sista betygsresultaten. Viktigt är titta över tid vilka tendenser och avvikelser som finns. Lika betydelsefullt är att arbeta med underlag kring värdegrundsarbetet, hur elever trivs, upplever sin skoldag som meningsfull, deras möjlighet till inflytande och vårdnadshavares stöd och inflytande. Vilka ekonomiska förutsättningar finns, hur ser demografin ut och hur ser personalkompetensen ut på skolan. Inom den skolnära forskningen talar man ofta om effekter av skoltillhörighet och det pedagogiska och sociala klimatet (PESOK). Grosin (2003), en svensk skolforskare, som studerat detta konstaterar att det finns skillnader mellan skolor. Den enskilda skolan spelar en avsevärd roll för prestationsnivån för samtliga elever även sedan man tagit hänsyn till effekter av social bakgrund och tidigare kunskaper. Måluppfyllelsen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde I resultaten för 2011 och 2012 kan vi konstatera att fler elever blev godkända än tidigare år. Däremot minskade det genomsnittliga meritvärdet jämfört med åren innan. Det genomsnittliga meritvärdet 2012 är jämförbart med år grundskolans framtid 13

14 Antal elever Andel (%) som nått målen i alla ämnen Värden läsåret 2011 Värden läsåret 2010 Nässjö kommun ,0 74,7 72,8 69,9 Riket 77,3 76,6 77,0 Värden läsåret 2009 Utmaning Målet är att alla elever ska lämna grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. Olika insatser görs för att följa upp och arbeta med elevernas resultat i skolan. Rektorerna har en mycket viktig roll i detta arbete för att tillsammans med sin personal genomlysa olika resultat. Nationella prov och skriftligt omdöme Med relativt stor säkerhet kan det slås fast att de genomsnittliga resultaten inom flera centrala ämnesområden har försämrats över tid. Utöver att de genomsnittliga resultaten i vissa avseenden försämrats så har även spridningen i resultat ökat över tid, det vill säga resultatskillnader mellan skolor och mellan olika elevgrupper har blivit mer markanta. I andra avseenden har utvecklingen varit positiv och undersökningar visar att antalet elever som trivs bra eller mycket bra har ökat. Noteras bör dock att många elever i de senare skolåren upplever en hög stressnivå och ett lågt välbefinnande. 4.5 Fungerande relationer I framgångsrika skolkommuner arbetar man aktivt för att få väl fungerande relationer. Att skapa bra och fungerande relationer är viktigt inte minst i förhållandet mellan lärare och elev. Ett respektfullt förhållningssätt till eleverna är en viktig utgångspunkt för skolans värdegrundsuppdrag. Skolverkets rapporter visar på betydelsen av goda sociala relationer mellan främst lärare och elever. Studier visar att regelrätta konflikter mellan elever och lärare kan vara en grund för svårigheter att nå målen och erhålla fullständiga betyg. Rektorer och skolledare i de mest framgångsrika skolorna tillfrågades om vad de ansåg vara förklaringen till de goda elevresultaten svarade de att eleverna skulle: känna sig uppskattade som människor känna att klimatet i skolan var varmt och omhändertagande känna att de var tillfredsställda med skolmiljön känna att klimatet för inlärning var kreativt och positivt känna att lärarna stimulerade ansvarstagande och förmåga till självständigt lärande Medinflytande är viktigt både för elever samt deras vårdnadshavare. Ett reellt inflytande för eleverna över undervisningen i klassrummet och för vårdnadshavare över utbildningen i stort. Trivsel och trygghet samt inflytande Enligt Hattie (2009) har klassrumsklimatet en stor påverkans grad tillsammans med kamratpåverkan och ledarskapet i klassrummet. Starkast effekt relateras till kännetecken inom skolan, som klassrumsklimat, influenser från kamrater och studiero. Andra betydelsefulla effekter är anpassning av läro- och kursplaner för att de ska bli mer ändamålsenligt utmanande för eleverna. Här vägs variation i undervisning och tillgång till olika lärverktyg in. 14 grundskolans framtid

15 Under åren har flera olika enkäter genomförts kring läroplanens värdegrunds mål. Senaste enkäten visar på att 94 procent av eleverna i åk 2, 5 och 8 instämmer i att man känner sig trygg i skolan. 82 procent av eleverna anser att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter och även detta är ett bra värde. Som refererats tidigare så är styrdokument och forskare eniga om att inflytande över sin utbildning gagnar eleverna. För den enskilda elevens utveckling är det viktigt att man har många kamrater att vara med. Dessa kamrater kan vara i olika ålder, av olika kön och av olika nationalitet. Mångfalden är en betydelsefull faktor för den sociala utvecklingen. Utmaning På en mindre enhet är utbudet av kamrater, olika åldrar, kön och nationaliteter mindre och därmed minskas utbudet att hitta kamrater att vara med. Visst finns det fördelar med att känna alla på skolan men samtidigt skapar få elever ett mindre antal olika kamratalternativ för den enskilde eleven. 4.6 Tydlig ansvarsfördelning I framgångsrika skolkommuner är ansvarsfördelningen mellan olika funktioner tydlig. I vår skolverksamhet som återfinns det olika skolformer. I all skolverksamhet finns det flera olika personalkategorier som alla fyller olika funktioner. Det är lärare, fritidspedagoger, förskollärare, assistenter och administrativ personal. I Skollagen talas det om undervisning och utbildning. Utmaning För att skapa en helhet för eleverna så behövs alla olika personalgrupper och en skola måste ha en god tillgång både till olika personalgrupper likväl som olika lokalutrymmen för dess verksamhet. För elever i förskoleklass är det sett ur ett utvecklingsperspektiv viktigt att de går i klasser och byggnader där även eleverna i klass 1 och 2 finns. Samarbetet mellan förskoleklass och skola måste vara tätt. Studier visar att de skolor som skapat gemensamma sociala spelregler där alla, både olika personalkategorier och elever, vet sitt uppdrag har lättare att visa varandra respekt och samarbeta över verksamhetsgränserna. Detta underlättar arbetet med en gemensam målbild för att eleverna ska målen. 4.7 Fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd I framgångsrika skolkommuner arbetar man aktivt för att fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd. Det finns rutiner för: att tidigt upptäcka elever som behöver stöd insatser kopplade till olika kunskapskontroller tillgång till elevhälsans kompetenser ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet Skolan har tydligt kompensatoriskt uppdrag att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att nå målen i grundskolan. Idag fördelas resurser utifrån antalet elever samt en viss del utifrån socioekonomiska faktorer, en faktor som SCB tar fram och som har sin grund i vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Varje rektor fördelar sedan resurserna till sin/sina skolor/klasser samt övrig verksamhet vilket inkluderar olika stödinsatser till elever. grundskolans framtid 15

16 Utmaning En rektor som har mer resurser att förfoga över har också fler möjligheter att möta de krav som lagstiftaren ställer på att varje elev har rätt att få den hjälp och det stöd den behöver för att kunna nå målen. Begränsade resurser ger begränsade möjligheter att uppfylla de lag krav som finns. Små enheter kommer kanske att få problem i framtiden eftersom rektors manöverutrymme kommer att vara begränsat. 4.8 Samsyn om mål och inriktning för verksamheten I framgångsrika skolkommuner finns en samsyn om mål och inriktning för verksamheten som: är horisontell de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier är vertikal, från politiker till tjänstemannaorganisation och rektor finns en gemensam syn på uppdraget underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende underlättas av att politiken lyssnar in verksamhetens behov Samsyn handlar om att skapa en gemensam bild av situationen i kommunens skolor och utifrån den lägga fast en riktning och ta fram långsiktiga mål som alla kan ställa sig bakom. Framgångsrika kommuner kännetecknas av ett väl fungerande samarbete och samsyn mellan politiker och tjänstemän. Utmaning Att ha en gemensam målbild kring skolan är viktigt för politiker, rektor och lärare. Att styra och leda fordrar kunskap om både vägen och målet. 16 grundskolans framtid

17 5. Elevers rättigheter och huvudmannens skyldigheter 5.1 Ny Skollagstiftning I juli 2011 började en ny Skollag (SFS:2010:800) att tillämpas. Skollagen slår fast att alla elever ska få den stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål samtidigt som det i lagen betonas skolans kompensatoriska uppdrag att ge stöd till elever som behöver det. Vidare är skollagen tydlig med att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Varje skola ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där både rektor och huvudman verkar för att utveckla verksamheten. Elever som inte når målen har rätt till ett åtgärdsprogram och särskilda stödinsatser. I lagen ställs krav på att eleverna har tillgång till elevhälsa och studie- och yrkesvägledning. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Ett nytt betygssystem införs med större tydlighet mot de nationella kunskapsmålen. Trygghet och studiero är viktigt för att eleverna ska känna trygghet och utvecklas i skolan. I Skollagen fastställs att Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Med lärverktyg avses den utrustning och materiel, förutom böcker, som eleverna behöver för att kunna nå målen för utbildningen. 5.2 Läroplan För var och en av de obligatoriska skolformerna finns det en samlad läroplan. För grundskolan heter den Lgr11. Den samlade läroplanen innehåller tre delar: Skolans värdegrund och uppdrag Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav Skolans värdegrund och uppdrag De samlade läroplanernas första del, där övergripande mål och riktlinjer för utbildningen återfinns, är i princip likadan för alla skolformer och gäller i grundskolan även för förskoleklass och fritidshemmen. Där beskrivs de skolans grundläggande värden, som att främja förståelse och medmänsklighet. Vidare beskrivs skolans uppdrag kring saklighet och allsidighet, likvärdighet, rättigheter och skyldigheter samt skolans övergripande uppdrag och utveckling samt uppdraget att arbeta för en god miljö för utveckling och lärande Övergripande mål och riktlinjer Den andra delen i den samlade läroplanen innehåller övergripande mål och riktlinjer för respektive skolforms kursplaner. Rubrikerna är Normer och värden, Kunskaper, Elevens ansvar och inflytande, Skolan och omvärlden samt Bedömning och betyg. Det finns även riktlinjer för Skola och hem, Övergång och samverkan och Rektors ansvar Kursplaner och kunskapskrav Kursplanerna beskriver de kunskaper och förmågor i ämnena som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Texten har rubrikerna Syfte och Centralt innehåll. Syftet avslutas med ett antal långsiktiga mål som i texterna är uttryckta som ämnesspecifika förmågor. Målen gäller för alla skolår. Det Centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som står i syftet. grundskolans framtid 17

18 Kunskapskraven kompletterar kursplanerna och är konstruerade utifrån ämnets långsiktiga mål samt det centrala innehållet. Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs iför godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och för betygsstegen A, C och E i åk 6 och i årskurs Betyg och bedömningar Det nya betygssystemet består av en flergradig skala där A är högsta betyg och E anger lägsta godkännande nivå. Betygssteg F anger ej godkänd nivå. Elever i grundskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Varje elev ska ha en egen individuell utvecklingsplan, IUP. Denna utvecklingsplan består av två delar, ett skriftligt omdöme och en framåtsyftande plan som beskriver vilka insatser som skolan ska göra för att eleven ska nå målen. Varje termin uppdateras elevens IUP. För att stärka en likvärdig bedömning för alla elever utökas antalet Nationella prov under elevens skolår. I årskurs 3, 6 och 9 ges nationella prov ibland annat svenska, svenska som andra språk och matematik och engelska samt i SO- och NO-ämnen i de högre årskurserna. 5.4 Timplan I Skollagen finns också den timplan presenterad som ska garantera eleverna att få den undervisning de har rätt till. Grundskolans timplan omfattar timmar. För skolorna i Nässjö har vi tillsammans arbetat fram en ny timplan som har anpassats till de nya kunskapskraven. 18 grundskolans framtid

19 6. Behörighetskrav för lärare - legitimation Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare. Motivet för att införa krav på legitimerade lärare och förskollärare i skolväsendet är att: kvalitetssäkra och utveckla verksamheten bidra till professionalism genom tydligare krav öka måluppfyllelsen för eleverna öka yrkets status - fler ska vilja bli lärare För att få lärarlegitimation ska man ha en lärarexamen från universitet eller högskola. Avgörande för vilken behörighet läraren får är innehållet i examensbeviset. Bestämmelsen kring legitimation gäller för ämnen inom grundskolan med undantag för modersmålsundervisningen. För gymnasieskolan gäller undantag inom yrkesprogrammen. Idag pågår ett arbete inom kommunen att säkerställa att alla undervisande lärare har rätt behörighet och kan fullfölja sitt arbete som lärare fullt ut vilket innebär att man är behörig att betygsätta elever. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslut om betyg fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. Obehöriga lärare får visstidsanställas ett år i taget. grundskolans framtid 19

20 7. Utredningens genomförande 7.1 Framtagande av olika alternativ Ledningsgruppen inom barn- och utbildningsförvaltningen har efter genomgång av en nulägesanalys diskuterat och vägt för- och nackdelar med olika alternativa scenarier. De olika alternativen har diskuterats och värderats från pedagogiska utgångspunkter samt organisatoriska och ekonomiska utgångspunkter. Efter många diskussioner och inhämtande av nya fakta föreslås en framtida organisation för hela tätorten och den norra kommundelen tillsammans. Presentationen är uppdelad i tre delar, men delarna hänger ihop och går inte att se var för sig. Varje del sammanfattas först, därefter kommer nulägesanalys och en detaljerad förändringsbeskrivning åtgärd för åtgärd. Hur förändringen kommer att gå till beskrivs därefter med en tidsaxel. Kostnadsberäkningar över tid har gjorts både utifrån driftskostnad samt investerings- och underhållsbehov. Kostnadsberäkningarna har gjorts i samarbete med personal från tekniska serviceförvaltningen. 7.2 Bedömning av pedagogiska förutsättningar En långsiktig framgångsrik skolkommun är en förutsättning för en attraktiv kommun, där människor vill leva och bo i. Att långsiktigt satsa på det som ger goda förutsättningar för eleverna att lyckas utifrån sina förmågor är de faktorer som värderas i den nya skolorganisationen. Organisationsalternativen bedöms utifrån fem olika kriterier. Kriterierna har sin bas i den forskning och de framgångsfaktorer som redovisats ovan. Ledning och utveckling av utbildningen Det handlar om förutsättningar för rektor att utöva sitt pedagogiska ledarskap, att vara en närvarande ledare som tillsammans med lärarna utvecklar skolan. Att skapa förutsättningar för ett ansvarsfullt ledarskap på alla nivåer gynnar elevernas utveckling mot målen i läroplanerna. Ett systematiskt arbetssätt där ansvarsfördelningen är tydlig är också betydelsefullt. Ledningsorganisationen måste vara sådan att det ges goda förutsättningar för att kunna utveckla arbetsformerna för eleverna. Det är viktigt att samla resurser så att man kan genomföra förändringsprocesser. Lärarens betydelse Alla skolor ska ha möjligheter att ha behöriga lärare i alla ämnen. Skolans möjlighet att attrahera duktiga lärare är avgörande. Det är viktigt att kunna erbjuda heltidstjänster på samma enhet och att kunna ha ett varierat utbud av inriktningar på skolan representerade. Storleken på arbetslagen ska ha förutsättningar att kunna skapa nätverk och underlätta spontankontakter för att kunna utvecklas optimalt. För att kunna göra korrekta bedömningar av elevarbeten och sätta rättvisa betyg måste samverkan mellan lärare finnas. Detta underlättas av att lärare finns på samma arbetsplatser. Elevens utveckling mot målen Förutsättning för att eleven ska utveckla sina sociala förmågor är att i det dagliga skolarbetet ha ett gott värdegrundsarbete. Genom mångfald, brett kamratutbud och att olika åldrar och kön finns representerade på skolan ges goda förutsättningar för att nå de sociala målen. Goda förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen är att kunna delta i varierade grupperingar och få vara tillsammans med andra elever i olika sammanhang. Att samla resurserna så att stödinsatser kan sättas in vid behov är en förutsättning för att varje elev ska få det stöd som eleven har rätt till. Skolan ska också kunna erbjuda ett bra och varierat utbud av lärmaterial såsom bibliotek, specialsalar, IT/media osv. Lokaler Bra förutsättningar för lärande är att storleken på klassrum och grupprum är ändamålsenliga och att lokalerna är rationellt planerade. Tillgängligheten är viktig så att alla lokaler nås av alla elever och all personal. Arbetsrum för lärarna är en viktig förutsättning för ett gott arbete. Samlade enheter skapar bättre förutsättningar, än om skolan är uppdelad på flera byggnader. 20 grundskolans framtid

21 Ekonomi Lokalerna ska vara så planerade att biutrymmen eller utrymmen som inte kan användas minskas. De skolor som man ska använda, ska utnyttjas till fullo, så att hyran på så sätt minskas. Outnyttjade lokaler ska lämnas. Skolskjutskostnaden måste beaktas och turerna göras rationella. Investeringsbehoven ska noga analyseras och enbart avse sådana lokaler som ska användas för lång tid framöver. Elevytan bör vara i stort sätt lika i hela kommunen. 7.3 Elevutveckling Nuvarande elevantal per skola och en prognos för elevantalet utifrån dagens organisation är en viktig faktor för utredningen. Prognoserna är framtagna tillsammans med Kommunledningskontoret och sträcker sig fram till år Vid oförändrad organisation och elevområden ser elevantalet i förskoleklass och grundskola ut enligt följande: Skola Annebergs skola Flisby skola Solberga skola Handskerydsskolan Hultetskolan Nyhemsskolan Runnerydsskolan Åkersskolan Centralskolan Norråsaskolan Prognos för elevantalet vid olika scenarier av förändringar av nuvarande elevområden har tagits fram och utvärderats. Förändringar av elevområde kan också innebära förändrade skolskjutsområden och skolvägar för eleverna. En bedömning av rimliga och säkra skolvägar är en viktig faktor för framtagandet av olika alternativa organisationer. 7.4 Bedömning av lokalerna För att få en bild av hur skolorna ser ut idag har en nulägesanalys gjorts av varje skola i tätorten och norra kommundelen. Denna inventering av nuvarande skolor i tätorten och norra kommundelen har gjorts av barn- och utbildningskontorets personal. Inventeringen bygger på besök på varje skola tillsammans med rektor och i vissa fall även med personal från tekniska serviceförvaltningen. Man har gått igenom samtliga lokaler och deras standard rent tekniskt samt hur man i dagsläget använder respektive lokal. Ritningar på varje skola har genomlysts och beräkningar har gjorts av olika kategorier av lokaler. Mätningar har gjorts av elevytor, dvs. ytor av klassrum och grupprum avsedda för undervisning. Mätning av personalutrymmen dvs. arbetsrum, personalrum etc. har också gjorts. Övriga ytor dvs. biutrymmen, t ex källare, korridorer, teknikutrymmen som inte används för pedagogisk verksamhet, samt kök- och städutrymmen etc. som Tekniska serviceförvaltningen använder är inte medräknade i ytorna. Det innebär att man får en objektiv bild av utrymmena för varje skola ser ut och kan utnyttjas. Utredningen ger vid handen att det ser olika ut på varje enhet. Här redovisas elevytan, dvs ytan av klassrum och grupprum fördelat på de elever som finns på skolan, Elevytan kan beskrivas som den sammalagda grundskolans framtid 21

22 ytan av klassrum och grupprum som en klass har tillsammans. Denna yta delas på antal elever i klassen, då får man elevytan. Skola Annebergs skola Flisby skola Solberga skola Handskerydsskolan Hultetskolan Nyhemsskolan Runnerydsskolan Åkersskolan Centralskolan Norråsaskolan Elevyta/elev 4,2 kvm/elev 5,3 kvm/elev 9,5 kvm/elev 5,1 kvm/elev 4,7 kvm/elev 3,7 kvm/elev 4,2 kvm/elev 3,5 kvm/elev 5,1 kvm/elev 5,0 kvm/elev Förskoleklassens yta och antal elever är ej med, förutom i Flisby skola. Genomgången av lokalerna har också gjorts utifrån tillgänglighet (t ex hissar), antal elev- och personaltoaletter, tillgång till specialsalar (t ex slöjdsalar) och funktionalitet ur pedagogisk synpunkt. 7.5 Kostnaden för lokaler Kostnaden för respektive fastighet är också intressant information när man ska ta ställning till eventuella investeringar och framtida användning. I lokalhyran finns kostnader för klassrum, grupprum, korridorer, toaletter, arbetsrum mm. Vissa skolor är rationellt byggda medan andra skolor har utrymmen som är svåra att utnyttja rationellt, s.k. biutrymmen. Vid beräkning av kostnaden för lokaler måste man också bedöma om det är lokaler som är i stort behov av renovering eller om det är lokaler som nyligen renoverats och är fräscha. 22 grundskolans framtid

23 8. Framtida organisation Ett helhetsförslag som skapar goda och lika förutsättningar Målbilden är en framgångsrik skolkommun som skapar goda och lika förutsättningar för eleverna. Genom de föreslagna förändringarna av grundskolan i den norra kommundelen och i Nässjö tätort skapar vi goda förutsättningar för eleverna att uppnå både kunskapsmålen och de sociala målen i läroplanen. Vi skapar en framgångsrik skola som gynnar hela Nässjö kommun och gör det till en attraktiv kommun dit familjer med barn i olika åldrar söker sig. Förslaget är ett helhetsförslag men kommer att redovisas nedan i tre delar. Förslaget är framtaget så att förändringarna är möjliga att genomföra stegvis inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Det innebär att förändringsförslagen hänger ihop och måste genomföras som en helhet, men kan ske i etapper. Man kan således inte plocka ut vissa bitar ur förslaget och förverkliga dem men inte andra, då det får återverkningar på andra håll. 8.1 Framtida organisation i norra kommundelen Sammanfattning av förändringen Förändringen för den norra kommundelen innebär att grundskolan och förskoleklassen koncentreras till en enhet, Annebergs skola. Eleverna i Ormaryds samhälle får istället för att åka skolskjuts på en mindre väg till Annebergs skola, åka till Handskerydsskolan i Nässjö. Eleverna från Ormaryds samhälle ingår i Handskerydsskolans organisation utan att den behöver förändras. Under en övergångsperiod följer personal från fritidshemmet i Ormaryd med eleverna till Annebergsskolan respektive Handskerydsskolan. Annebergs skola får klasstorlekar, där pedagogerna kan jobba med flexibla lösningar för överskådlig framtid. Det ger goda förutsättningar för modern pedagogik och mångfald. Genom att samla alla resurserna till en enhet ges goda förutsättningar till en klassorganisation med gruppindelningar och specialundervisning så att varje elev får det stöd som eleven har rätt till. Tillgång till välutrustade lektionssalar samt grupprum för undervisning och arbetsrum för pedagoger skapas på skolan. Eleverna får ett brett utbud av kamrater, vilket gynnar elevernas möjligheter att uppnå de sociala målen. När det gäller fritidshemmen i de mindre orterna, vägs olika mål mot varandra. Skollagen betonar fritidshemmens betydelse för att eleven ska uppnå målen i grundskolan. Det är därför av vikt att fritidshemmens personal arbetar tillsammans med skolans personal. Närheten till grundskolan får vägas med de avstånd som finns till de mindre orterna och därmed långa resor för eleverna och föräldrarna för att klara omsorgsbehovet. Genom att sammanlägga fritidshemmet i Anneberg med grundskolan ges goda förutsättningar för att fritidshemmet ska kunna utgöra det värdefulla komplement till grundskolan som styrdokumenten betonar. Fritidshemmet i Solberga flyttas till Anneberg, då det endast är fyra km mellan orterna. Fritidshemmen i Flisby och Ormaryd blir kvar, på grund av resvägarna till Anneberg. Genom ett effektivare resursutnyttjande till färre enheter minskas resandet och lokalytorna. I gengäld görs tillbyggnader för förskolan och skolan i Anneberg vilket ger möjligheter till mer ändamålsenliga lokaler, även om lokalytorna totalt i området minskar Nuläge Norra kommundelen består av tre skolor och fyra fritidshem. grundskolans framtid 23

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN 2011-04-26 HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN Bilaga till kvalitetsredovisning 2010 Ockelbo Kommun, 816 80 Ockelbo Södra Åsgatan 30 D 0297-555 00 www.ockelbo.se 1 (3) FÖRORD Kunskapsresultaten

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Strategierna och åtgärderna anger riktningen på det långsiktiga skolutvecklingsarbete

Strategierna och åtgärderna anger riktningen på det långsiktiga skolutvecklingsarbete Skolprojektet Strategier för ett elevlyft i Flens kommun 2014-2019 Flens kommun vill skapa en sammanhållen, likvärdig och utvecklingsinriktad utbildning. Nu drar vi igång en kraftfull satsning på Flens

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer