FOKUS:FLEMINGSBERG. Möten som förnyar vården Satsningen Clinical Innovation Fellowships förbättrar vården genom fler innovationer.

Transkript

1 FOKUS:FLEMINGSBERG Maj 2010 TEMA: PATIENTSÄKERHET MED FOKUS PÅ SÄKERHETEN Professorsduon Li Felländer-Tsai och Lars-Åke Brodin vill se ett nytt nationellt centrum för patientsäkerhet i Flemingsberg. Färre hjärtinfarkter med ny forskning Nya metoder från KTH i Flemingsberg minskar antalet akuta hjärtinfarkter. Möten som förnyar vården Satsningen Clinical Innovation Fellowships förbättrar vården genom fler innovationer. Sveriges första miljöcertifierade stadsdel I Flemingsbergsdalen planeras en helt ny grön stadsdel.

2 INLEDARE Foto: Lena Kristina Johansson Bättre och säkrare vård Alla möter vi hälso- och sjukvården då och då. Det kan till exempel vara i samband med en förlossning, en rutinmässig provtagning eller ett avancerat kirurgiskt ingrepp. En av grundprinciperna för vården är att ingen patient ska komma till skada eller felbehandlas. Självklara mål kan tyckas, ändå drabbas omkring patienter av vårdskador och cirka avlider till följd av vårdskador varje år enligt Socialstyrelsen. Orsakerna kan vara bristande rutiner och metoder eller mänskliga misstag och konsekvenserna är ofta onödigt lidande för individen och anhöriga och extra kostnader för vårdgivaren. I hjärtat av den framväxande Kunskapsstaden Flemingsberg ligger Karolinska Universitetssjukhuset som med sina totalt forskare satsar stort på forskning och utveckling för ökad kvalitet och säkerhet i vården. I många fall sker utvecklingsarbetet i samarbete med forskare och studenter på KTH och Karolinska Institutet. I detta nummer av Fokus Flemingsberg beskrivs några aktuella exempel på satsningar och samarbeten för ökad patientsäkerhet som pågår i Flemingsberg, satsningar som kommer att göra mötet med vården både bättre och säkrare för oss alla. På Forum Flemingsberg 2010 tar vi greppet om patientsäkerhetsfrågan tillsammans med forskare och experter från samhälle, akademi och näringsliv. Läs mer på Tina Karrbom Gustavsson Utvecklingsdirektör i Flemingsberg NEDSLAG FLEMINGSBERG: Nytt studenthus Studenterna i centrum Det tog bara en vecka att hyra ut samtliga 169 lägenheter i det nya studenthuset i Flemingsberg. Bostadsbolaget Huges höjdarsatsning på 13 våningar har gett Flemingsberg ett nytt landmärke. Efter det att huset fått Huddinge kommuns skönhetspris placerades också den färgrika fasaden på framsidan av tidskriften Arkitektur. Arkitektfirman Ahlqvist & Almqvists byggnad innehåller dock inte bara studentbostäder. I bottenvåningen ryms ett gym, öppet dygnet runt! Samtliga lägenheter i huset är ettor: kvadratmeter stora. Boendestandarden är hög med fullt utrustade pentryn och helkaklade duschrum. Studenterna i huset har också tillgång till två gemensamma lokaler där den ena har dubbel takhöjd och uteplats. Studenthuset har blivit ett viktigt tillskott till det attraktiva campuset i Flemingsberg. Även nattetid utgör studenthuset ett riktmärke i hela Flemingsberg. Då lyses fasaden upp i riktning mot Flemingsbergs centrum. I Flemingsberg finns idag en unik koncentration av högt utbildade och kreativa människor. Här finns cirka studenter vid de tre olika akademierna KTH, Södertörns högskola och Karolinska Institutet. Foto: Jacob Forsell Kunskapsstaden Flemingsberg Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda universitet med renodlat medicinsk inriktning och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning. Här finns Sveriges bredaste utbud av utbildningar inom det medicinska området. Många av dem är förlagda till Flemingsberg. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus som tillsammans med Karolinska Institutet leder den medicinska utvecklingen i Sverige. Karolinska Universitets sjukhuset Huddinge har cirka anställda och är Huddinge kommuns största arbetsgivare. Södertörns Högskola Södertörns högskola har utbildning och forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan har även lärarutbildning med interkulturell profil. Här finns över registrerade studenter och 750 anställda, varav två tredjedelar är lärare/forskare. Majoriteten av lärarna har doktorsexamen. Karolinska Institutet Science Park Karolinska Institutet Science Park skapar en möjlighet för mogna eller nystartade företag att finna en etablering fysiskt nära den akademiska forskningen och utbildningen. I Flemingsberg driver Karolinska Institutet Science Park en starthus- och inkubatorverksamhet som är öppen för forskare och studenter. KUNgLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. KTH Skolan för teknik, medicin och hälsa finns representerade i Flemingsberg med såväl utbildning som forskning inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Södertörns Tingsrätt Södertörns tingsrätt är ett resultat av en sammanslagning av regionens domstolar. Tingsrättens nybyggda hus ligger vid järnvägsstationen i Flemingsberg och är landets tredje största tingsrätt. Centrum för teknik I medicin och hälsa Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms läns landsting. Målet är att bidra till utvecklingen av Stockholmsregionen till ett världsledande kluster inom medicinsk teknik. Möt dessa och många fler på Vi utvecklar Flemingsberg tillsammans! Det sker en kraftsamling för Flemingsbergs utveckling. En ny stad för forskning, utbildning och företagande planeras och byggs. Ett arbete som går i linje med det utvecklingsprogram som Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun gemensamt tagit fram för Flemingsberg. Visionen sträcker sig fram till år 2030 och Fokus Flemingsberg speglar två gånger per år utvecklings programmets fem huvuduppgifter. 2 Fokus: Flemingsberg

3 Framtiden är internationell Ännu fler samarbeten och en större fokusering inom respektive kommun ska göra Södertörn till en attraktivare region. Det var några av budskapen under Södertörns rådslags paneldebatt som arrangerades i Flemingsberg. I panelen fanns bland andra landshövding Per Unckel som uppmanade åhörarna att se Stockholmsregionen som en helhet. Södertörns framtid ligger inte bara på dessa kvadratmeter utan i samspel med de omgivande regionerna, och internationellt, sa Per Unckel. Utöver paneldebatten fylldes Södertörns rådslag av föreläsningar och workshops. Bland annat diskuterades de fyra utvecklingsfrågorna: entreprenörskap och nyföretagande, kompetenshöjning - högskola och omvärld, innovativ besöksnäring samt utveckling av tillverkningsindustrin. Foto: Fredrik Welander Söker spetsprojekten i Flemingsberg MedTech Investment Day är årets hetaste evenemang inom medicinteknik. Arrangemanget inleddes med ett särskilt insatt besök i Flemings berg där tiotalet investerare mötte nya intressanta spetsprojekt inom medicinteknik. Främst lockade Karolinska Institutet Science Park och Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH). I Flemingsberg finns en stark satsning på innovationer inom medicinsk teknik. Här finns redan en ledande forskning inom området, inom Karolinska Institutet och KTH men även Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge som erbjuder unika möjligheter för kliniska studier, säger Märit Johansson, VD för Karolinska Institutet Science Park. Foto: Lasse Skog NOTERAT VISSTE DU ATT... Cirka personer rör sig i Flemingsberg varje dag. Drygt personer jobbar på Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, studerar i området. Nu planeras för ytterligare arbetstillfällen och boende i Flemingsberg. högskolans nya rektor Moira von Wright blir den första juli ny rektor vid Södertörns högskola i Flemingsberg. Hon är professor i pedagogik och kommer senast från tjänsten som prorektor vid Örebro universitet. Södertörns ledord mångfald, mångvetenskap och medborgerlig bildning är något hon känner starkt för. Det är jätteroligt, utmanande och jag är oerhört hedrad! Jag ser verkligen fram emot mitt nya arbete, säger Moira von Wright. Sedan 2007 är hon professor i pedagogik vid Örebro universitet och sedan två år även universitetets prorektor. Per Unckel, landshövding i Stockholms län Södertörns framtid ligger inte bara på dessa kvadratmeter utan i samspel med de omgivande regionerna, och internationellt. Ny butikskedja öppnar först i Flemingsberg Flemingsberg blir först ut när den nya apotekskedjan Doc Morris öppnar sina första butiker i Stockholm. Kedjan lovar generösa öppettider och kunnig personal och ska i slutet av året ha invigt 100 apotek runt om i landet. Det känns bra att vi nu öppnar och kan korta väntetiderna för stockholmarna. Vårt smarta kösystem har blivit väldigt uppskattat på de orter vi hittills öppnat på, säger Mads Haaland-Paulsen, VD Doc Morris Apotek. Foto: Sofia Ölund Fokus: Flemingsberg 3

4 » TEMA: PATIENTSÄKERHET Inom något år kan ett nytt nationellt centrum med fokus på patientsäkerhet bli verklighet i Flemingsberg. Den starka professorsduon Li Felländer-Tsai och Lars-Åke Brodin ska styra projektet i hamn. Foto: fredrik hjerling Säkerhet i fokus Att träna komplicerade förlopp och operationer före ett ingrepp PÅ patienten borde vara ett krav. Flemingsberg har helt rätt förutsättningar för att hysa ett nationellt patientsäkerhetscentrum. Här finns redan idag en kreativ miljö där olika spetskompetenser inom teknik och medicin bryts mot varandra, menar Li Felländer-Tsai, professor i ortopedi, vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet i Flemingsberg. Vi har en långvarig tradition av ett prestigelöst samarbetsklimat där vi uppmanar till delad kunskap, säger Li Felländer-Tsai. Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik vid KTH Skolan för teknik och hälsa i Flemingsberg, bedriver ett nära samarbete med sin kollega Li Felländer-Tsai. Vi har ett levande arbete med utbildningar och forskning inom området patientsäkerhet. Dessutom har vi en fysisk närhet till varandra och inte minst tillgång till den unika testmiljö som Karolinska Universitetssjukhuset utgör, säger han. Att utvecklingen av morgondagens vård ska ske genom forskning och utveckling är båda ense om. Både representerar starka forskningsmiljöer inom två av Sveriges mest välrenommerade lärosäten: KI och KTH. Sjukvårdens motor måste vara forskning och utveckling. Vi måste undvika att skapa ersättningssystem som fokuserar på kortsiktig produktion. Sjukvården behöver såväl kvalitetsbokslut som produktionsbokslut för att utvecklas väl, både långsiktigt och kortsiktigt, säger Li Felländer-Tsai. CAMST (Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning) är en nyckelkomponent i dagens starka patientsäkerhetsmiljö i Flemingsberg. CAMST är ackrediterat av American College of Surgeons (ACS), Division of Education som ett nivå 1-utbildnings institut. En utmärkelse de delar med ett fåtal liknande institut i Europa. Målet är att göra vården säkrare genom systematisk träning för allt från läkare till medicintekniska ingenjörer. CAMST är en strategisk satsning av SLL, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Vi ska vara en regional spjutspets och en av komponenterna i ett universitetsmedicinskt centrum i Stockholm, säger Li Felländer-Tsai. Här samlas och utvecklas vårdkompetensen för att möta kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor på bästa sätt. Även om verksamheten drivs av Stockholms läns landsting finns starka samarbeten även med närliggande län. Vårt främsta mål är att höja patientsäkerheten och sjukvårdskvaliteten. I första hand genom att erbjuda avancerad simulering och träning, samt genom att utveckla rätt redskap för detta. Redan från starten 2001 arbetar vi med ett uttalat mål att forskning och validering går hand i hand med träningen. Allt för att kunna försäkra en god kvalitet och en effektiv evidensbaserad träning, säger hon. Simulatorerna ger möjligheten att träna upp både de egna individuella färdigheterna och teamarbetet. Vid teamträningen läggs stor vikt vid att miljöerna är» 4 Fokus: Flemingsberg

5 TEMA: NYTÄNKANDE «Professor Lars-Åke Brodin visar hur blivande civilingenjörer i medicinteknik bland annat använder dockor för att simulera medicinska undersökningar under utbildningen. Fokus: Flemingsberg 5

6 » TEMA: PATIENTSÄKERHET autentiska och därför kan också utrustningen flyttas till arbetsplatsen på exempelvis akut- eller intensivvårdsavdelningar. Där kopplas simulatorerna in till den befintliga utrustningen i form av monitorer, bildskärmar och annat. Att träna komplicerade förlopp och operationer före ett ingrepp på patienten borde vara ett krav, menar Lars-Åke Brodin. Vi borde ha en simuleringsmiljö som liknar CAMST på varje universitetsort i Sverige. På samma sätt som du inom flyget tränar på oväntade händelser borde vi träna oväntade förlopp i vården. Simuleringen ger en mental beredskap där du blir redo även för det oväntade, säger han. Idag finns en stark samverkan mellan CAMST, Sjukvården ligger ur en teknisk synvinkel 30 år efter sin tid, när du jämför med hur industrin eller flyget har utvecklats. KTH Skolan för teknik och hälsa samt Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Förutom att dela projekt finns en samsyn i arbetssätt, menar de både. Vi delar samma multidisciplinära synsätt. Skapar vi ett nationellt centrum för patientsäkerhet med dessa tre partners kan vi undvika att hamna i ett navelskådande som hindrar oss att fånga tillfällen eller idéer som tar oss framåt. Vi måste ha som mål att arbeta över gränserna, över specialitetsgränser och forskningsgränser för att lyckas, säger Li Felländer-Tsai. De verkliga framstegen inom patientsäkerhet kommer när forskning och utveckling kombineras med en större öppenhet och tid för eftertanke, menar också Lars-Åke Brodin. Vi måste öppna upp för samtal ända ned på gräs rots nivå, och ge ett större utrymme till kritiskt tänkande. Vi ska se flygindustrin som en förlaga där säkerheten bygger på en granskning av system till skillnad från att granska individerna. Därför leder också dagens förslag till en ny patientsäkerhetslag fel, säger Lars-Åke Brodin. Inom KTH Skolan för teknik och hälsa pågår idag uppbyggnaden av en särskild avdelning inom patientsäkerhet. Vi har idag särskild finansiering för att utveckla institutionen ytterligare inom patientsäkerhet, sjukvårdslogistik och medicinsk informatik. Ingen tar ett egentligt ansvar för sjukvårdspersonalens vidareutbildning inom patientsäkerhet idag. Nu vill vi erbjuda all personal inom landstinget vår kurs i patientsäkerhet. Vi måste arbeta långsiktigt för öka medvetenheten det Vid CAMST i Flemingsberg finns bland annat möjligheten att simulera olika typer av krävande knäoperationer innan de utförs på patient. finns inga patentlösningar att tillgå, säger Lars-Åke Brodin. Redan idag finns ett stort inslag av patientsäkerhetsforskning inom KTH Skolan för teknik och hälsa. Nu planeras också för en särskild professur i ämnet och uppdragsutbildningar inom säkerhetsområdet med patientsäkerhet, sjukvårdslogistik, medicinsk informatik och teknikkunskap för sjukvårdspersonal. Sjukvården ligger ur en teknisk synvinkel 30 år efter sin tid, när du jämför med hur industrin eller flyget har utvecklats. Det finns en tydlig tröghet i systemet och en rädsla för nyheter. Flemingsberg är ett undantag, här finns drivkraften till förnyelse kombinerat med ett utbrett entreprenörskap. Kanske har det att göra med att vi är yngre institutioner, säger han. Att Flemingsberg bör rymma ett nytt nationellt patientsäkerhetscentrum menar bägge är självklart. Tidpunkten är också utmärkt med tanke på planeringen av Innovationsplatsen i Flemingsberg. En ny byggnad där vården kommer att möta akademi och näringsliv för att skapa nya samarbeten inom forskning och innovation. Vi har väldigt bra förutsättningar, en bra timing och goda kompetenser inom området. Vi har också varit pionjärer inom området under mycket lång tid, säger Li Felländer-Tsai. 6 Fokus: Flemingsberg

7 TEMA: PATIENTSÄKERHET «Undvik hjärtinfarkt med nya metoder En miljon svenskar lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Med nya metoder från KTH STH i Flemingsberg kan fler akuta hjärtinfarkter undvikas i framtiden. Ju tidigare problemen upptäcks desto fler liv kan också räddas. Idag undersöks dina hjärt- och kärlfunktioner med hjälp av vanligt ultraljud. Men det krävs erfarna ögon för att avgöra hur hjärtat verkligen mår utifrån de rörliga ultraljudsbilderna. Matilda Larsson har i sin doktorsavhandling utvecklat dagens metoder vidare för att hjärtinfarkter ska kunna upptäckas redan innan de sker. Målet har varit att göra tekniken mer lättillgänglig och möjlig att använda även för läkare som saknar en djupare erfarenhet av ultraljud, säger Matilda Larsson. Med hjälp av de nya metoderna skapas ett så kallat state-diagram som tydligt kan visa hjärtats olika faser. Diagrammet kan snabbt jämföras med funktionerna hos ett friskt hjärta och visa skillnader som kan tyda på någon form av hjärtsjukdom eller skada. Med mina mer utvecklade metoder får du siffror på hjärtfunktionen istället för subjektiva uppskattningar. Dessutom kan den visualiseras tydligare för att ge en bild över hur hjärtat fungerar i sin helhet, säger hon. Idag finns metoderna publicerade och de första studierna ser mycket lovande ut, menar Matilda Larsson. Nu står större studier för dörren som verkligen visar vilken nytta forskningen kan göra för framtidens patienter. Under sin doktorandtid har Matilda Larsson samarbetat med företaget Gripping Heart som nu ska förvandla metoderna till nya produkter. Gripping Heart är ett av de företag som växer upp inom ramen för Karolinska Institutet Science Park i Flemingsberg. Själv fortsätter Matilda sin forskning vid det belgiska universitetet i Leuven. Jag trivs bra med forskningen och hoppas återvända till KTH i Flemingsberg efter mina tio månader som utbytesforskare i Belgien, säger Matilda Larsson. Gripping Heart Gripping Heart är ett bolag inom området för hjärtdiagnostik med en mjukvara som bygger på hjärtats grundläggande mekaniska funktioner. Mer info: Matilda Larsson har utvecklat metoder för att så tidigt som möjligt kunna bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom. I bakgrunden syns det unika state-diagrammet hennes forskning skapat. Målet har varit att göra tekniken mer lättillgänglig och möjlig att använda även för läkare som saknar en djupare erfarenhet av ultraljud Fokus: Flemingsberg 7

8 » TEMA: PATIENTSÄKERHET Snabbare upptining av plasma ger säkrare operationer I akuta situationer kan snabb tillgång till blodplasma vara livsavgörande för patienterna. I Flemingsberg utvecklas en teknik som minskar tiden det tar att tina upp blodplasma från en halvtimme till fem minuter. Foto: HÅKAN LINDGREN Stor efterfrågan Idag finns cirka 70 blodbanker i Sverige, cirka i Europa och i USA ytterligare Varje blodbank har dessutom ett flertal utrustningar för att tina blodplasma. Företaget Antrad utvecklas idag inom ramen för Karolinska Institutet Science Park i Flemings berg. Snart är det 20 år sedan som Lars Ekemar fick idén till en ny metod för att tina upp frusen blodplasma. Under nästa år ska produkten stå färdig för leverans till landets sjukhus och blodbanker. Efterfrågan är väldigt tydlig. När vi visat upp tekniken för personer som arbetar på blodbankerna vill de snart veta hur snabbt vi kan leverera, säger Kurt Högnelid, VD för Antrad. Idag tinas en påse blodplasma vanligtvis i vattenbad. Att värma plasman från minus 70 grader till kroppstemperatur tar cirka en halvtimme. Och uppvärmningen måste ske absolut jämnt för att inte skada den känsliga blodplasman. Vid olycksfall och trauman är tiden till att första påsen blodplasma kan nå patienten oerhört kritisk. Därför finns det också ett stort behov att minska den tiden så mycket som möjligt, säger Lars Ekemar. Även om Lars Ekemars innovation Antrad UFT kan liknas vid en mikrovågsugn, skulle mikrovågsugnen aldrig kunna användas för att tina blodplasma. De temperaturskillnader som uppstår i en mikrovågsugn skulle förstöra den känsliga plasman. Lars Ekemar har istället ersatt de korta och oberäkneliga mikrovågorna med en betydligt längre radiofrekvens. Denna längre frekvens har ingen påverkan på vattenmolekylerna utan riktar sin energi mot de salter som finns naturligt i blodplasma och ger en jämn uppvärmning. De frusna 8 Fokus: Flemingsberg

9 TEMA: PATIENTSÄKERHET «plasmapåsarna omges dessutom av destillerat vatten vilket ytterligare jämnar ut uppvärmningen. Plasmapåsen förpackas i en speciell kassett där destillerat vatten omger den frusna blodplasman och bidrar till den jämna uppvärmningen. Vår produkt kan tina upp två påsar blodplasma per gång och på rekordtiden fem minuter, säger Kurt Högnelid. Dagens upptiningsmetod har även nackdelen att plasmapåsarna ibland går sönder. Under den tid som vattenbadet tappas ur och rengörs står upptiningen stilla. Kassetten vi använder är en engångsprodukt och helt tät. Går en påse sönder slänger du hela kassetten och sätter snabbt in en ny. Målet är att vår produkt ska vara så enkel som möjligt att använda, säger Kurt Högnelid. Nu finslipas tekniken med målet att kunna leverera de första produkterna till landets sjukhus och blodbanker under nästa år. Framförallt är det säkerhetssystemen i produkten som utvecklas vidare. Det får aldrig gå fel helt enkelt. Därför dubblerar vi också temperaturgivare och liknande för att helt och hållet kunna undvika riskerna, säger Kurt Högnelid. Idag är tekniken patenterad i USA och nu filar man på den europeiska patentansökan. Att utveckla nya medicintekniska produkter är i de allra flesta fall en oerhört kostsam process, menar han. Men i vårt fall har vi flera fördelar. Dels bygger vår lösning på redan utvecklad teknik och dels kräver produkten inte kliniska tester på patienter, som ofta är den mest kostsamma delen av utvecklingen. Vid olycksfall och trauman är tiden till att första påsen blodplasma kan nå patienten oerhört kritisk. Foto: Bosse Johansson TEMANOTISER Unik konferens om patientsäkerhet Forskarkonferensen Nordic Patient Safety Conference är den första i sitt slag i Sverige och arrangeras av KTH STH i Flemingsberg den 20 och 21 maj. Målet med konferensen är att beskriva hur forskningsläget ser ut i Norden och var patientsäkerhetsforskningen befinner sig idag. Till skillnad från Sverige har exempelvis både Danmark och Norge varsitt nationellt centra för patientsäkerhet medan Finland har en nationell strategi för patientsäkerhet, säger Iréne Tael, forskningsingenjör på Skolan för teknik och hälsa vid KTH. Mer information om konferensen finns på Säker vård prisad Lena Sahlqvist och Marion Lindh vann Natur & Kulturs manustävling för kurslitteratur till sjuksköterskeprogrammet med boken Säker vård. Lena Sahlquist är sjuksköterska och chef för avdelningen för uppdragsutbildning på Karolinska Institutet i Flemingsberg. Boken Säker vård tar upp erfarenheter och forskning inom patientsäkerhet och kommer att bli kurslitteratur på sjuksköterskeprogrammet. Lena Sahlqvist har skrivit manuset tillsammans med överläkare Marion Foto: KTH Lindh, medicinsk rådgivare i kvalitetsoch patientsäkerhetsfrågor i Stockholms läns landsting. De får tillsammans kronor av förlaget Natur & Kultur. Linda Rose, forskare och universitetslektor vid KTH Skola för Teknik och hälsa Nytt verktyg ger bättre riskbedömning Vid Skolan för teknik och hälsa på KTH i Flemingsberg utvecklas nya verktyg i kampen mot arbetsskador. Nu satsas 3,4 miljoner för att ta fram ett gratis IT-verktyg som kan minska belastningsskador inom såväl stora som små och medelstora företag. De verktyg som finns idag är kostsamma och svåra för mindre företag att få tillgång till. Därför utvecklar vi nu ett webbaserat verktyg som ska vara helt gratis att använda för alla, säger Linda Rose, forskare och universitetslektor vid Skolan för Teknik och hälsa på KTH i Flemingsberg. Det nya verktyget baseras på den kunskap som redan finns om vilka belastningar som är farliga för kroppen och vilka situationer som bör undvikas. Medan försäkringsbolaget AFA står för finansieringen av projektet deltar Arla Foods och Scania med kunskap och sina organisationer för utprovning av verktyget. Enligt den Europeiska arbetsmiljöbyrån drabbas årligen miljontals personer av arbetsrelaterade skador bara i Europa. Snabbupptinaren Antrad UFT finslipas under året för att kunna lanseras redan under nästa år. Framförallt blodbanker och större sjukhus kommer att få nytta av tekniken att snabbtina blodplasma. STIMULERAR INNOVATIONER OCH ENTRENÖRSKAP I Utvecklingsprogrammet för den regionala kärnan Flemingsberg är en av de sex huvuduppgifterna att vidare stimulera innovationer och entreprenörskap. Här identifieras utmaningar och möjligheter samt ges förslag till vidare färdplan. Läs mer på sidan 19 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Fokus: Flemingsberg 9

10 » TEMA: PATIENTSÄKERHET Snabba möten med korta presentationer föder helt nya projekt som förbättrar sjukvården och höjer patientsäkerheten i Flemingsberg. Möten som förnyar vården Succésatsningen Clinical Innovation Fellowships ska förbättra dagens vård genom fler innovationer. Med 22 sökande per utbildningsplats har programmet redan överträffat förväntningarna, berättar Erik Pineiro, biträdande föreståndare vid CTMH. Foto: LARS NYMAN Vi har fått 133 ansökningar till de sex platserna vilket är jätteroligt. Och de som sökt är väl kvalificerade personer som kan göra verklig skillnad när det gäller att utveckla sjukvården och höja patientsäkerheten, säger Erik Pineiro, biträdande föreståndare vid CTMH, centrum för teknik i medicin och hälsa. Clinical Innovation Fellowships är en satsning som placerar två multidisciplinära innovationsteam om tre personer i den dagliga verksamheten på två vårdkliniker i Flemingsberg. Under två månader följer de personalens arbete för att identifiera nya utvecklingsmöjligheter i vardagen. Resultatet blir till en lång lista av behov varav respektive team ska välja en teknisk och en organisatorisk fråga att arbeta vidare med. Därför behövs också en perfekt mix av kompetenser för utvecklingssatsningen till respektive team, menar Erik Pineiro. Bland de sökande finns allt från disputerade civilingenjörer som startat eget och sedan sålt sitt företag, till biträdande överläkare som vill få möjligheten att ägna sig en tid åt innovation. Vi har även mycket erfarna ekonomer som drivit företag under några år och nu söker efter nya projekt att utveckla vidare. Clinical Innovation Fellowships startar i oktober vid Akutkliniken och Gastro-Centrum Kirurgi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Under våren har CTMH även startat CTMH Speed Dating för forskare och personal inom teknik och medicin. Dessa mötesplatser har som mål att snabba upp resan från sjukvårdsproblem till ny teknisk lösning. Hittills har två speeddating-tillfällen arrangerats i Flemingsberg. Efter första mötet kände vi behovet av ett tätare fokus. Därför lät vi Karolinska Universitetslaboratoriet hålla i ramarna för nästa möte och i stort sett samtliga av deras verksamhetschefer deltog och presenterade vilka utmaningar de står inför i dagsläget, säger Erik Pineiro. Endast veckor efter mötet hade ett nytt projekt sjösatts och nu filas på en ansökan om EUfinaN SIERING för det nya forskningssamarbetet. 10 Fokus: Flemingsberg

11 TEMA: PATIENTSÄKERHET «Tätt samarbete Clinical Innovation Fellowship finansieras av KI, KTH och Stockholms läns landsting (SLL) samt Familjen Erling-Perssons Stiftelse. Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KI, KTH och SLL med målet att främja medicinteknisk forskning och utveckling i Stockholms regionen. Läs mer på Resultaten lät heller inte vänta på sig. Endast veckor efter mötet hade ett nytt projekt sjösatts och nu filas på en ansökan om EU-finansiering för det nya forskningssamarbetet. Här ingår Karolinska Universitetslaboratoriet och en forskargrupp på KTH och målet är att ta fram nya metoder för cancerterapi, men mer än så kan jag inte berätta i nuläget, säger Erik Pineiro. Att det går snabbt att nå fram till nya samarbeten förvånar honom inte. Det kan gå så här snabbt om det finns rätt förutsättningar. Låter du rätt personer mötas når du snabbt resultat, nästa svåra steg är att hitta finansiering men där skissar vi på några möjliga alternativ redan. Nästa speeddating planeras till i slutet av våren med troligt tema medicinsk bildbehandling. Det finns starka utvecklingsmöjligheter inom medicinsk bildbehandling som behöver ytterligare stöd för att komma vidare, säger Erik Pineiro. patientsäkerhet även i hemmen I en ny avhandling har distriktsläkaren Sonja Modin undersökt hur väl den växande hemsjukvården fungerar. Hon disputerade nyligen vid Centrum för allmänmedicin, CeFAM, i Flemingsberg. När hennes avhandlingsarbete startade upptäckte hon snart att vårdbilden var mycket mer komplicerad än vad hon tidigare trodde, med fler vårdgivare inblandade i varje enskilt fall. Patienterna inom hemsjukvården träffar flera olika läkare och sjuksköterskor och besöker både sjukhus och vårdcentraler. Dessutom är hemtjänsten ofta en del av patientens vardag. Trots att såväl hemtjänst som flera läkare och sjuksköterskor är inblandade finns ingen organisation eller särskilda rutiner för att dela information idag. Det ger också en otydlig ansvarsfördelning i vården och ökar risken för problem, säger Sonja Modin. I arbetet har bland annat ingått intervjuer med distriktsläkare som visade att patientgruppen är särskilt utsatt. De är drabbade av ett flertal olika sjukdomar samtidigt och har svårt att själva värdera hur de mår, och även svårt att själva ta kontakt med läkaren. Läkarna är oerhört beroende av sjuksköterskor och andra för att kunna skapa sig en korrekt bild av patienterna. Dessa patienter skulle behöva en egen form av vårdgaranti eftersom dagens garanti kräver att man själv tar för sig, säger Sonja Modin. Dagens samarbete mellan läkare och distriktssköterska i hemsjukvården kan försvåras i kommuner där de arbetar i olika organisationer, berättar hon. Att utveckla hemsjukvården till en egen vårdform i primärvården skulle förbättra möjligheterna att skapa fungerande rutiner och en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika vårdgivarna. Idag får ungefär patienter i Sverige någon form av hemsjukvård. Forskning visar också att allt fler vårdas i hemmen idag samtidigt som antalet vårdplatser inom sjukvården minskar. En internationell jämförelse från 2005 visade att Sverige hade lägst antal vårdplatser per innevånare jämfört med femton EUländer, USA och Norge. Du kan därför inte ligga länge på sjuk hus idag utan måste komma hem snabbt för vård i hemmet. Men vi måste skapa rätt förutsättningar för bättre rutiner och tydligare ansvarsfördelning för hemsjukvården för att garantera patientsäkerheten, säger Sonja Modin. CeFAM i Flemingsberg är det största utvecklings-, utbildnings-, och forskningscentrat inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. All verksamhet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och CeFAM är knutet till Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. KI-KTH Fellowship Vi måste har skapa rätt sin bas förutsättningar på CTMH för i Flemingsberg bättre rutiner och där tydligare forskare ansvarsfördelning KI och KTH för hem- från samverkar. sjukvården för att garantera Foto: patientsäkerheten, Kristina menar Lena Johansson Sonja Modin. Fokus: Flemingsberg 11

12 » FORSKNING Foto: Jonas Rydin/Deep Sea Nu startar Sveriges första marinarkeologiska institut vid Södertörn högskola. Ett av de första projekten blir att under våren undersöka Spökskeppet ett fullt bevarat talsskepp som står på havsbotten vid Gotska Sandön. Allt tillsammans med National Geographic. Upp till ytan Cirka 130 meter under ytan står ett nära nog komplett 1600-tals fartyg stilla på sandbottnen. På grund av djupet har ännu ingen lyckats dyka ned för att ta en närmare titt på vraket. Men professor Johan Rönnby från Södertörns högskola kommer bli en av de första att beträda däck på det holländska flöjtskeppet. Allt tack vare ett av de första större anslagen till det nya marinarkeologiska institutet Maris. Att ta sig ned till ett så välbevarat vrak som detta kan liknas vid en tidsresa. När du står där på däck, med välbevarade verktyg fortfarande liggande omkring dig, så är det lätt att känna sig som en matros från 1600-talet, säger Johan Rönnby, en av Sveriges mest välrenommerade marinarkeologer. Skeppet som vilar på botten utanför Gotska Sandön kallas Spökskeppet och hittades av företaget Marin Mätteknik Hittills har det endast undersökts av undervattensrobotar men tack vare ett miljonanslag från KK-stiftelsen ska fler detaljer om skeppet nå ytan under våren. Spökskeppet är troligen ett holländsk handelsfartyg och oerhört välbevarat. Något som gjort såväl holländska staten som National Geographic intresserade av projektet. Vårt forskningsprojekt kommer därför att också bli till en dokumentärfilm och det finns även en tanke på att låta bärga hela fartyget, säger Johan Rönnby. Förklaringen till det välbevarade skeppet finns i Östersjöns miljö, berättar han. Östersjön har världens bästa förutsättningar för 12 Fokus: Flemingsberg

13 FORSKNING «Det är fullt möjligt att hitta vrak bevarade så långt tillbaka som från bronsåldern i Östersjön. Östersjöns syrefattiga och kalla klimat gör vrak som Spökskeppet oerhört välbevarade, och har gjort det möjligt att återskapa talets handelsfartyg, berättar Johan Rönnby från marinarkeologiska institutet Maris. Foto: Södertörns högskola, Wikimedia att bevara sjunkna skepp bland annat tack vare frånvaron av den fruktade skeppsmasken. Marinarkeologi är ett ungt ämne och Södertörns högskola är den enda akademiska institution i Sverige med marinarkeologisk forskning. Nu förstärks detta med forskningsinstitutet Maris (Maritime Archeological Research Institute Södertörn university). Satsningen görs möjlig tack vare Östersjöstiftelsen och ska väva ett nytt nätverk mellan marinarkeologer i alla länder runt Östersjön. Ett av startskotten för Maris blir en konferens här på högskolan för yngre forskare i marinarkeologi. Ämnet behöver fler nätverk och kontakter mellan de aktiva forskarna för att växa, säger Johan Rönnby. Han blir föreståndare för det nya institutet och ligger också bakom ämnessatsningen vid högskolan. Utbildningen har funnits sedan 1997 och ambitionen har länge funnits att växa ytterligare. Det finns inte plats för mer än en handfull examinerade marinarkeologer per år vilket gör att vi inte behöver utöka antalet utbildningsplatser. Däremot finns det ett stort behov av ytterligare forskning i ämnet och en stark forskningsmiljö. Något som nu kan bli verklighet, säger Johan Rönnby. Allt fler sjunkna skepp ska nu se ytan. Planeringen pågår för fullt för undersökningarna av Spökskeppet, men vraket är inte ensamt där ute. De senaste åren har flera sensationella fynd av mycket välbevarade vrak gjorts i Östersjön, berättar Johan Rönnby. Spökskeppet, Lejonvraket och Dalarövraket, alla tre är sjunkna fartyg som hittats på Östersjöns botten de senaste åren. Visst är det lite märkligt att tre fantastiskt välbevarade vrak har hittats under kort tid. Under sportdykningens barndom i början av 1960-talet hittades de flesta av de vrak vi känner till idag. Sedan dess har enskilda fynd gjorts men inga lika spektakulära som dessa, säger professor Johan Rönnby. Och troligen finns det många fler liknande skutor vilande på botten, menar han. Det är nästan så att man bävar inför tanken. Vi känner till ungefär historia vrak i Östersjön, och finns det lika många till är det enormt, säger Johan Rönnby. Spökskeppet och Lejonvraket är båda intakta fartyg och kan ha gått som handelsfartyg i den holländska handelsflottan i Östersjön under 1600-talet. Som sådana är de också unika som fysiska tidsdokument från en tid då Holland var en världsmakt som dominerade världshaven. Visst är holländarna intresserade av att bärga vraket då det är bättre bevarat än vårt eget Vasaskepp. Men det naturligtvis mycket kostsamt och kräver enorma resurser under lång tid efter bärgningen. Dalarövraket är även det från samma tidsperiod och upptäcktes först av dem tre. Nu pågår planeringar för att förvandla platsen till en dykpark för allmänheten. Det äldsta hittade vraket i Östersjön är från 1200-talet men tack vare Östersjöns klimat finns troligen betydligt äldre fartyg på havsbotten. Det är fullt möjligt att hitta vrak bevarade så långt tillbaka som från bronsåldern i Östersjön. Än så länge har vi dock inte lyckats, men visst vore det en marinarkeologisk sensation som kunde skaka om även den vanliga arkeologin, säger han. DRA FÖRDEL AV DEN HÖGRE UTBILDNINGEN OCH FORSKNINGEN Flemingsbergs unika koncentration av högre utbildning och forskning ger mycket goda förutsättningar till nya utbildningsvägar och forskningssatsningar. Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg visar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena kan ge helt nya möjligheter. läs mer på sidan 14 i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Fokus: Flemingsberg 13

14 » STADSUTVECKLING LEED en internationell miljöcertifiering Flemingsbergsdalen är en unik satsning på modernt byggande som präglas av gröna val. Målet är att hela området ska LEEDcertifieras (Leadership in energy and environmental design) som är ett internationellt system för miljöcertifiering med syfte att främja hållbar utveckling. Här spelar allt från snålspolande kranar till val av byggmaterial in och även byggnadernas läge och närhet till allmänna kommunikationer och serviceutbud ingår i bedömningen. PLANERADE ETAPPER Etapp 1 Kontor m 2 Handel m 2 (stormarknad, nöje/fritid/motion, kultur) Studentbostäder m 2 Hotell m 2 Etapp 2 Handel, service och kontor m 2 Etapp 3 Bostäder, cirka 400 lägenheter m 2 Bild: AROS Arkitekter Etapp 4 Kontor, handel, bostäder m 2 Sveriges första miljöcertifierade stadsdel Aldrig tidigare har en hel stadsdel i Sverige byggts med målet att miljöcertifieras. Flemingsbergsdalen kan bli Sveriges första där bostäder blandas med handel, service och kontor. Mitt i dalen ska ett hotell ge nya möjligheter till kunskapsstadens tillväxt. Skanskas projektledare Mats Engvall har varit drivande i utvecklingen av Fle mings bergdalen sedan 2004 och är en av de personer som brinner för utbyggnaden av kunskapsstaden. Vi vill knyta ihop alla delar av Flemingsberg till en kunskapsstad som alla kan vara lika stolta över, säger Mats Engvall, projektledare på Skanska. Det är viktigt att skapa en komplettering av dagens bebyggelse för att Flemingsberg ska kunna växa till sin fulla potential. Vi behöver en utbyggnad av dagens handel och service såväl som en sammanbindande bebyggelse över järnvägsspåren till de akademiska delarna och dagens bostäder, säger Mats Engvall. Flemingsbergsdalen ska bli denna sammanbindande bebyggelse och planeras för att rymma en mångfald av verksamheter. Att kombinera handel och service med studentbostäder och sporthall ska ge en levande stadsdel även kvällstid. Men framför allt ska Flemingsbergsdalen bli Sveriges första miljöcertifierade stadsdel. Vi har tidigare sett enskilda projekt inom nya stadsdelar som miljöcertifierats. Men här tar vi ett helhetsgrepp från start vilket kan betyda att Flemingsberg får landets första stadsdel certifierad enligt det internationella systemet LEED (Leadership in energy and environmental design), säger Mats Engvall. Den första byggetappen planeras kunna starta redan under nästa år med inflyttning bara några år bort. Det är vår främsta ambition att det ska växa fram mycket snart. Investeringsmässigt är detta ett mycket stort projekt som kommer att göra ett avtryck i hela Stockholmsregionen, säger Mats Engvall. Stärk stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet Flemingsbergs utveckling mot en mer stadslik miljö har stor potential. En växande arbetsmarknaden behöver inte bara tillgång till fler kontorslokaler utan även till ett större och mer varierat utbud av bostäder. Läs mer om detta på sidan 27 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se även 14 Fokus: Flemingsberg

15 Foto: Djurgårdsstaden Arkitekter Klimatsmart boende i Tullinge Under de senaste trettio åren har Tullinges befolkning mer än fördubblats. Prognoser visar fortsatt samma trend. Inte minst med tanke på den starka utvecklingen av närliggande Flemingsberg. Nu finns ett förslag på hur bostadsområdet kan utvecklas till en klimatsmart stadsmiljö. Vi behöver balansera och styra förändringstrycket för att utveckla Tullinges kvaliteter och attraktivitet. Vi behöver samtidigt se till att vi behåller charmen och tillgängligheten till grönområden för nya och gamla Tullingebors trivsel, säger Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. Nobelt besök i labbet Tullinge gymnasium är en del av kunskapsstaden Flemingsberg och har ett av södra Stockholms mest populära naturvetenskapsprogram. Nobelpristagaren i medicin 2009 Jack W. Szostak inledde sin Nobelvecka med att hjälpa eleverna vid Tullinge gymnasium att lyckas i labbet. Jag är övertygad om att besöken inspirerar eleverna i sina framtida val. Det är extremt viktigt med förebilder för eleverna, och får de dessutom möta dem i verkligheten så betyder det desto mer, säger Elisabeth Bäckman, rektor för Tullinge gymnasium. Foto: Jacob Forsell Hälsovägen blir trädkantad allé Nu förvandlas Hälsovägen till en grön allé med plats för nya gång- och cykelbanor. Vägen breddas för att bli trafiksäkrare och i mitten görs plats för den planerade snabbspårvägen. Förnyelsen är en del av utvecklingen av Flemingsberg till en regional stadskärna. Dessutom byggs en ny rondell i korsningen Hälsovägen-Röntgenvägen. Befintliga busshållplatser vid sjukhusentrén och på Röntgenvägen kommer i och med att vägen byggs om att flyttas till Hälsovägen. Ombyggnationen ska vara färdig i juni VISSTE DU ATT......i Flemingsberg finns stora delar av Stockholms historia samlad. Stockholms läns landstings arkiv och biobankscentrum samlar 14 hyllkilometer dokument och handlingar från 1700-talet och framåt. Arkivet utsågs i år till Årets arkiv för sitt arbete med digital långtidslagring. Foto: Håkan Lindgren NOTERAT Mats Weibull ordförande i branschföreningen Swedish Medtech. Ni genomför just nu en kartläggning av den forskning och utveckling som finns inom svenska medicintekniska företag. Varför är detta viktigt? Idag finns ingen officiell statistik över hur stor forskning och utveckling vi har inom de medicintekniska företagen i Sverige. Därför har vi inlett en kartläggning med hjälp av medel från Vinnova. Vi kommer att genomföra både enkätundersökningar och intervjuer med företagen. Kartläggningen genomförs under 2010, så i slutet av året hoppas vi kunna presentera en klarare bild över hur det ser ut. Ni genomförde även Medtech Investment Day som inleddes med ett besök i Flemingsberg för de inbjudna investerarna vad var målet med evenemanget? Medtech Investment Day är en mötesplats för unga och innovativa företag, riskkapital och andra investerare. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för dessa nya bolag att hitta finansiering eftersom detta varit ett stort problem de senaste åren. I Flemingsberg finns såväl forskning, företag och sjukvård i nära anslutning till varandra. Är närheten viktig för att bygga tätare samarbeten? Det tror jag absolut och vi har idag goda kontakter med bland andra CTMH, Centrum för teknik i medicin och hälsa, i Flemingsberg. Det är viktigt att vi utvecklar nya samarbeten och mötesplatser för att skapa goda förutsättningar för ytterligare innovation och utveckling inom den medicintekniska sektorn. Swedish Medtech jobbar mycket med utvecklings- och innovationsfrågor och vi menar att de utgör en grund för den medicintekniska sektorn. Då vården fokuserat allt mer på sjukvårdsproduktion har forskning och utveckling kommit i andra hand. Det vill vi nu ändra på. Hur kan vi gynna ytterligare innovation inom den medicintekniska industrin idag? Bland annat genom att förändra det upphandlingssystem som finns för sjukvården. Dagens system är allt för fyrkantigt och kortsiktigt. Som det ser ut idag tvingas sjukvården ofta välja den billigaste lösningen istället för den som kan ge bäst effekt i längden för både patienten och samhället. Vi menar att man genom att anta ett mer samhällsekonomiskt perspektiv på val av medicinteknik, kan spara skattebetalarnas pengar och förbättra för patienten. Historiskt sett har sektorn medicinteknik varit stor och viktig för Sverige. Hur ser det ut idag? Idag omsätter vår sektor cirka 20 miljarder kronor i Sverige, men vi har också ett flertal globala svenska aktörer. Företag som Getinge, Gambro, Mölnlycke och Elekta generar globalt cirka 60 miljarder kronor. Den medicintekniska sektorn är en framtidsbransch och viktig för landet. Fokus: Flemingsberg 15

16 B Inspiratören som drivs av barnens glädje När sjukgymnasten Ylva Dalén såg barnens glädje i leken fick hon en idé. En idé som i år gav henne titeln årets kvinnliga uppfinnare. Idag forskar hon på sin egen uppfinning lekställningen Hoppolek vid Karolinska Institutet i Flemingsberg. Idén slog henne när hon arbetade med funktionshindrade barn som älskade att få hoppa runt och röra sig. Barnens smittande glädje tog hon med hem och även idén till en lekställning som kunde ge barnen det nödvändiga stödet de behövde för att själva stå upp. Samtidigt som ställningen gav dem egen kontroll över kroppens rörelser. Barnen älskade när jag hjälpte dem att hoppa upp och ned, ibland med hjälp av en vanlig studsmatta. Då fick jag idén att någon borde utveckla en lekställning till dem som de kunde sköta helt själva, berättar Ylva Dalén. Du får aldrig ge upp!. Naturligast var att ringa till en av de större hjälpmedelstillverkarna. Men en bit in i samtalet avbröts hon av tillverkaren som gjorde henne uppmärksam på att hon faktiskt gjort en uppfinning. Och att hon inte borde berätta mer om den innan hon skyddat idén. Sagt och gjort tog hon kontakt med Stockholms stads innovationsrådgivning. Jag blev först väldigt förvånad eftersom jag aldrig hade sett mig själv som en uppfinnare. Men när jag kom över det fick jag mycket goda råd av innovationsrådgivaren Margareta Anderson som verkligen stöttade mig att gå vidare. Du får aldrig ge upp sa hon till mig, och det har jag inte heller gjort trots att det har varit en lång resa, säger Ylva Dalén. Lekställningen Hoppolek har nyligen fått nödvändiga certifieringar för tillverkning och försäljning. Som första kunden står en särskola i Solna, men även en forskargrupp vid Göteborgs universitet har fått prototyper av ställningen. De bedriver forskning kring hur ställningen kan hjälpa till att bygga upp barnens muskulatur och benstomme. Något även jag forskar på vid Karolinska Institut i Flemingsberg idag, berättar Ylva Dalén. Hon beskriver sig som något av en främmande fågel i den akademiska miljön vid i Flemingsberg men betonar att hon får starkt stöd även från forskarna i omgivningen. Idag drivs jag av att kunna ge barnen mer frihet trots deras handikapp. När jag får en motgång i arbetet tar jag med mig Hoppolek ut till en skola för att barnen ska få pröva. Deras glädje ger mig alltid energi att fortsätta, säger Ylva Dalén. Årets kvinnliga uppfinnare är Ylva Dalén, doktorand från Flemingsberg, och uppfinnare av lekställningen Hoppolek. Redan 2001 mottog hon Stockholms stads uppfinnarstipendium för idén och i år utsågs hon till årets kvinnliga uppfinnare. Att kvinnliga uppfinnare behöver uppmärksamhet håller hon med om. Visst är det viktigt att vi stöder kvinnliga uppfinnare. Det är tack vare det goda stöd jag fått på vägen som jag idag som 50-plus och kvinna vågar slå mig för bröstet och kalla mig uppfinnare, säger Ylva Dalén. Lekställningen Hoppolek består av ett så kallat ståskal som hjälper barnen att ha en upprätt ställning. Framför dem lockar fyra färgglada knappar med olika funktion. Medan en av knapparna gör att ställningen hoppar, ger en annan en snurrande rörelse. Sammantaget tränas barnens balans och troligen underlättas även uppbyggnaden av muskler och benstomme. Säkert är i vilket fall att barnen har väldigt roligt i den nya, fria leken. Ylva Dalén Foto: Camilla Svensk Aktuell: Årets kvinnliga uppfinnare Forskar vid Karolinska Institutet i Flemingsberg och driver innovationsföretaget Jump and Joy AB. Ålder: 58 år. Familj: Make, tre vuxna barn, ett barnbarn. Bor: Nacka. Utveckla och stärk begreppet Flemingsberg I arbetet med att marknadsföra Flemingsberg har begreppet forskning identifierats som ett bärande begrepp. Det finns unika möjligheter att kombinera insatserna för att utveckla området, den högre utbildningen, forskningen och näringslivet. Läs mer om detta på sidan 35 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se Text och layout: Provins AB, Omslagsfoto: Fredrik Hjerling Foto där inget annat anges: Provins Tryck: 08-tryck. Utgivare: Stockholms läns landsting, Huddinge och Botkyrka kommun i samarbete med Flemingsbergs aktörer. Vill du ha ett eget nummer av magasinet, eller avbeställa nästa, kontakta: projektledare 16 Fokus: Flemingsberg Mariana Vodovosoff, mariana.vodovosoff@huddinge.se, Huddinge kommun.