Lärandet och läraren 2031

Transkript

1 Lärandet och läraren 2031 EN STUDIE OM LÄRARE OCH LÄRANDE I FRAMTIDEN JANUARI 2013 Consultants for Strategic Futures.

2 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund och syfte... 5 Metod i korthet... 5 Läraren i ett historiskt perspektiv... 6 Från förälder till förmedlare... 6 Upptäckten och förlusten av framtiden... 7 I väntan på en ny vår... 8 Sex trender i en ny tid Snabbare teknikutveckling och teknikspridning Neurovetenskap tar sig in i pedagogikens värld Från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet Näringslivet globaliseras i högre konkurrens Tankekraft framtidens konkurrensfaktor Tuffare offentlig ekonomi Trendernas påverkan på lärandet Fem knutar på vägen mot framtidens lärande och lärare Låg status, bra självförtroende, dålig självkänsla Individfokus i en tid med krav på internationell konkurrenskraft Lärandets framtid är långt från pedagogerna En karta över framtidens lärande Påtaglig någonannanism vem leder förändringen? Framtidens lärarroll är fullspäckad En engagerad lärare är en bra lärare Från lärare till ledare det är både troligt och önskvärt Engagerad tränare eller abdikerad lärare? En än mer fullspäckad lärarroll i framtiden är det hållbart? Fem knutar som behöver lösas upp Framtidens lärare: mot ett mer specialiserat yrke fler och mer specialiserade läraryrken efter funktion Kan specialisering lösa dagens knutar? Rekrytering för morgondagens lärarroller: anställ för väl sammansatta team av specialister Superinspiratör i matematik sökes Ämnestränare i engelska/kinesiska sökes Ämnesledare i byggteknik sökes Mentor vid Solviksskolan åk 7-9 sökes Metodutvecklare i samhällsorienterande ämnen sökes Sammanfattande slutsatser Epilog: fyra scenarier för lärandet och läraren mot Läroverket Lärofabriken (44)

3 Läronätverket Lärolabbet En ny vår för lärandet eller fast i sensommaren? Appendix: Om studien Bortfallsanalys Medarrangörer OM KAIROS FUTURE Noter (44)

4 SAMMANFATTNING Det här är den femte studien Kairos Future genomför på skolområdet. Det övergripande syftet med studien är att göra en oviss framtid kring lärande och lärarrollen mer greppbar. De huvudsakliga slutsatserna från studien är att: Skolan befinner sig i ett paradigmskifte, där man tillsammans med övriga samhället befinner sig i en turbulent omvälvningsfas från industrisamhälle till globalt tankesamhälle Sex tunga trender påverkar framtidens lärande och lärare: Teknikutveckling, neurovetenskapliga framsteg, näringslivets internationalisering, omställning från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet, tuffare offentlig ekonomi samt tankekraft som ny konkurrensfaktor. Fem knutar hindrar utvecklingen för läraren och lärande: Lärarkårens självbild är något snedvriden, dagens skola kan få svårt att möta krav på internationell konkurrenskraft, teknik och neurovetenskap ligger långt från pedagogiken, idealet om en mångfacetterad lärarroll rimmar illa med lärarnas upplevda arbetsbörda. Dessutom präglas skolans aktörer av någonannanism beträffande synen på vem som sitter på makt att förändra Specialisering kan vara en väg framåt. Ett system där fler lärarroller existerar i ett slags nätverk kring eleverna kan göra skolan mer effektiv, och även börja lösa upp knutarna Fem roller i ett specialiserat nätverk. I ett tänkt specialiserat läronätverk finns fem huvudsakliga typer av roller: ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor och metodutvecklare. Rekryterare bör ställa om till att leta efter sammansättningar av specialister, snarare än att försöka hitta lärare som är bra på allt. Studien bygger på resultat från en uppsättning av olika metoder: En förstudie som diskuterades med medlemmar i Kairos Futures framtidsnätverk Kairos Future Club, ett expertseminarium med forskare och andra kunniga personer, workshops med lärare samt en omfattande enkätundersökning. Ett stort tack till medarrangörerna som möjliggjorde denna studie: IST, Landskrona stad, Kalmar kommun, Nacka kommun, Huddinge kommun, Trelleborgs kommun, Stockholm stad och Kungälvs kommun. 4(44)

5 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Kairos Future har tillsammans med många olika medarrangörer genomfört studier som handlar om utbildning, skola och lärande. Skola 2021 (2006) gick på djupet med de grundläggande berättelserna om skolan. Högskola 2025 (2007) kartlade högskolans utmaningar. Framtidens skolledare (2009) pekade på vikten att ledningen i skolor lyckas skapa en positiv förväntanskultur och Digital kompetens i skolan (2011) blottade bristen på IT och digital kompetens i skolan. Vi har nu kommit till pudelns kärna: Läraren. De flesta studier som handlar om skola och utbildning brukar landa i att lärarna är de som verkligen kan göra skillnad. Lärarens betydelse för elevernas resultat är väldokumenterad i forskningen. 123 Vi och våra medarrangörer ansåg att det var hög tid att genomföra en framtidsstudie som handlar om lärarrollen i det längre perspektivet. Med framtid menar vi här inte nästa år eller ens de kommande 10 åren, utan med siktet inställt så långt som till år Det övergripande syftet med den här studien är att göra en oviss framtid kring lärande och lärarrollen mer greppbar. Några grundläggande frågeställningar för studien är: Vilken omvärld kommer att möta läraren i framtiden? Hur kommer lärande att gå till år 2031? Vilken eller vilka lärarroller är sannolika och önskvärda med sikte på år 2031? Vilka hinder finns det för att lärande och lärarrollen ska utvecklas positivt mot 2031? Vilka tänkbara lösningar finns för att lärande och lärarrollen ska utvecklas positivt mot 2031? På dessa frågor finns naturligtvis inga givna svar. Ändå är de nödvändiga att ställa för att vara väl förberedd för framtiden. Med studien hoppas vi kunna uppmuntra till en intressant dialog och ett proaktivt agerande hos alla som arbetar och brinner för utveckling av lärande och lärare. METOD I KORTHET Studien bygger på resultat från en uppsättning av olika metoder. En förstudie genomfördes och diskuterades med medlemmar i Kairos Futures framtidsnätverk Kairos Future Club. Ett expertseminarium med forskare och andra kunniga personer inom olika områden genererade många spännande tankar. I workshops med lärare testades experternas hypoteser om framtiden. Slutligen genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare, lärarstudenter och andra för att få en uppfattning om olika attityder till lärande och lärare. För mer information om metod, se avsnittet Om studien. 5(44)

6 LÄRAREN I ETT HISTORISKT PER- SPEKTIV När man ska blicka så långt fram som till 2031 blir historiens stora drag desto viktigare. För att resonera kring framtida lärare och lärarroller målar vi med bred pensel en översikt av lärandets historia. Här görs inget anspråk på att ge en fullständig historisk genomgång, utan snarare att visa på några centrala förändringar. Som grundläggande struktur för historiebeskrivningen använder vi en modell som utgår från fyra grundläggande frågor: Vilken kunskap lärs ut? Vilken teknik, och vilka metoder för lärande har använts? Hur organiseras lärandet? Hur ser lärarrollen ut som ett resultat av ovanstående? ORGANISATIONEN LÄRAR- ROLLEN KUNSKAPEN METODEN Figur 1: Lärarrollen har historiskt sett varit beroende av vilken kunskap som ska läras ut, vilka metoder som finns till hands, samt hur lärandet organiseras. FRÅN FÖRÄLDER TILL FÖRMEDLARE Ska man gå riktigt långt tillbaka i tiden till någon form av urtillstånd för mänskligt lärande får man ta sig till de jägar- och samlarsamhällen människan levde i innan civilisationerna uppstod. Här fanns inte någon skola som institution i ordnad form, utan var en angelägenhet för mindre sammanslutningar eller storfamiljer i den tidens tappning. Den huvudsakliga tekniken och metoden för lärandet var imitation och muntlig överföring. Lärarrollen i jägar- och samlarsamhällen var tätt knuten till rollen som förälder, den tidens lärare. Lärandet i mer organiserad form, som vi känner det idag, uppstod som ett svar på behovet av arbetsdelning i samhället när civilisationer och stater uppstod. I takt med att institutioner formades där stat och kyrka i vår del av världen var mest betydande utvecklades också skolan som institution. Kunskapen som lärdes ut 6(44)

7 förändrades från ren överlevnadskunskap, till kunskap om kristendom och kunskaper nödvändiga för att kunna styra staten. I takt med civilisationernas framväxt började också olika metoder för inlärning att utvecklas. Mest centralt för lärandets förändring var uppkomsten av skriftspråket, som möjliggjorde ett kollektivt minne för kunskapen som skulle läras ut. Skriftspråket ledde inte bara till spridning av kunskap utan också till ett helt annat hierarkiskt system för förmedlandet av kunskap, som än idag präglar lärandet. Den stora metodmässiga förändringen handlade om att läsning av text blev styrande för lärandet, istället för imitation och muntlig överföring. För lärarrollen innebar framväxten av civilisationer, institutioner och innovationer för lagring och förmedling av kunskap en förskjutning av rollen som renodlad förälder och fostrare, till uppdraget att förmedla ett budskap från någon annan. I Sverige främst i kyrkans, men även i statens tjänst. Läraren hade blivit förmedlare av kunskap från högre ort. Själva systemet för lärande hade gått från formen av småskaliga och platta organisationer till stora hierarkier. STORFAMILJ KYRKA OCH STAT FÖRÄLDER FÖR- MEDLARE ÖVERLEVA DAGEN IMITATION MUNTLIG ÖVERFÖRING TJÄNA KYRKAN OCH STATEN LÄSNING AV TEXT Figur 2: I och med institutionaliseringen av lärandet och skriftspråkets uppkomst övergick lärarrollen från renodlad fostrare till förmedlare. En roll som fortfarande präglar dagens lärare i hög utsträckning. UPPTÄCKTEN OCH FÖRLUSTEN AV FRAMTIDEN När den kinesiske utrikesministern Chou En-Lai på 80-talet fick frågan om den franska revolutionens betydelse blev svaret för tidigt att avgöra. Kanske är det i det perspektivet man bör se upplysningens betydelse för lärandet. Från att kunskap hade varit förmedlande av Guds ord kom istället människan i centrum. Det som gradvis ersatte kyrkans hegemoni var modernism och framstegstanke. Empiri och rationell vetenskap ersatte tro och religion. Från att framtiden inte har funnits, utan varit förutbestämd av Gud, växte uppfattningen fram att det var möjligt för människor att forma sin framtid 4. Från att detta gällt en priviligierad elit, blev det successivt ett allt viktigare mål att ge samma möjligheter för alla barn och ungdomar, oberoende av bakgrund, att forma sin framtid. Framtiden var något mycket positivt och konkret, inte minst i det senindustriella samhälle som växte fram under efterkrigstiden i Sverige. I takt med modernitetens framskridande förändrades lärarens roll från förmedlare till någon som skulle ge människan förutsättningar att utforma sitt eget liv, för sin 7(44)

8 egen skull. Lärarrollen hade förändrats från förmedlare till möjliggörare. Det moderna skolväsendet växte fram för att säkra alla medborgares (lika) rätt till bildning. Pedagogiken utvecklades för att möta elevernas behov och var drivande i att forma framtiden i progressiv anda 5. Framtiden var behagligt linjär och löftesrik, i alla fall sett i perspektiv av den turbulenta tid som råder idag. KYRKA OCH STAT SKOLVÄSENDE I VÄNTAN PÅ EN NY VÅR Lennart Schön, som är professor i ekonomisk historia, skrev år 2006 i boken Tankar om cykler om ett kommande nytt språng framåt i ekonomin i och med den vid- FÖR- MEDLARE MÖJLIG- GÖRARE TJÄNA KYRKAN OCH STATEN LÄSNING AV TEXT FORMA FRAMTIDEN PROGRESSIV PEDAGOGIK Figur 3: I och med upplysningens idéer och industrialismens framsteg förändrades lärarrollen från att vara förmedlare av ett budskap till att bli en möjliggörare för människor. De senaste åren har förutsättningarna för lärandet och lärarna förändrats genom fyra övergripande processer. Skolverket beskriver dessa som decentralisering, segregering, differentiering och individualisering 6. Alla dessa processer kan sägas ha förflyttat utvecklingen från industrisamhällets och modernitetens klara framtidsfokus till en mycket komplex verklighet där framtiden är mer osäker. Förenklat kan man säga att lärandet, dess institutioner och läraren befinner sig i ett paradigmskifte, från industrisamhällets trygga räta linjer till det globala IT-samhällets komplexitet och mångfald. Paradigmskiftet präglas av ett omvandlingsskede med en turbulent situation i många avseenden. Gammalt paradigm Ny gymnasieskola Omvandlingsskede Nytt paradigm Vikande resultat Ny skollag Färre med behörighet Ökad mångfald Ungdomsarbetslöshet Ny lärarutbildning Ökad konkurrens Sjunkande status Ny läroplan Lärarbrist om elever Ordningsproblem Dagens situation Ny rektorsutbildning Globala tankesamhället Industrisamhället Figur 4: Paradigmskifte för lärandet när vi lämnar industrisamhället för det globala IT-samhället. 8(44)

9 gade användningen av IT efter en strukturkris på 2010-talet 7. Liknande tankar framfördes i Kairos Futures rapport Allt går igen, men ändå inte, där den ryske ekonomen Nikolaj Kondratievs teorier kopplas till forskning om generationer. Figur 5: Ekonomins långa vågor. Vi befinner oss i ett brytningsskede i väntan på en ny ekonomisk vår. Enligt det resonemanget är vi nu inne i ett skifte där effekterna av den långa våg som tog fart i samband med andra världskrigets slut klingar av 8, samtidigt som vi väntar på det nya språnget som Schön beskriver till följd av IT-utvecklingen. Det är nära relaterat till det paradigmskiftet inom skolans värld som beskrivs ovan. Lärarens roll som möjliggörare börjar bli alltmer komplex. Historieskrivningen sedan andra världskrigets slut och hur den relaterar till lärarens verklighet kan starkt förenklat sammanfattas i bilden nedan. Cynisk kultur Framtiden är inte helt säker och endast delvis påverkbar Max maktkoncentration Socialarbetaren Starkt samhälle Fokus på det inre Passionerad kultur Ca: 1985 Ca: 1965 FULLÄNDAREN Framtiden är oviss Höst och opåverkbar INDIVIDUTVECKLAREN Kortsiktighet Entreprenören Sommar Vinter Framtiden är säker Framtiden är påverkbar Vår Långsiktighet Ingenjören SAMHÄLLSBYGGAREN Ca: ? Max maktdelning Stark individ LEDAREN Famlande efter historien Ca: ? Praktisk kultur Framtiden extremt oviss och helt opåverkbar 9(44)

10 Figur 6. Historiens cykliska utveckling baserat på teorier om ekonomins långa vågor. Under 50- och 60-talen rådde stor framtidstro i samhället. Framtiden var säker och påverkbar, man var i början av den långa ekonomiska vågen som byggde på tekniska framsteg kring bilen, oljan och massproduktionen. Ingenjören var hjälten och läraren var här en hörnsten i utvecklingen en samhällsbyggare. Owe Lindberg beskriver i antologin Föreställningar om den goda läraren hur betänkanden (SOU) kring lärarutbildningen på 50- och 60-talet beskrev lärarrollen. Här var läraren som en framskrivning av läraren i det moderna projektets tecken 9. Utvecklingen övergick så småningom i sommar, där samhällsprojektet skulle finslipas och utvecklas. Framtiden var inte längre helt säker och påverkbar, utan något som beskrevs komma utifrån. I skolan blev det mer fokus på förfiningen av den inre verksamheten, exempelvis i utredningen Skolans arbetsmiljö år Socialarbetaren var samhällets hjälte. Läraren var här mer av en fulländare av det projekt som i stort genomförts. Sommaren övergick sedan under 80-talet i höst, och den ekonomiska vågen var på väg att sina. Ackumulerat kapital från den långa uppgången sökte avkastning och letade sig delvis till den nya vågen som redan börjat, men även till andra spekulationsobjekt som fastigheter och konst. (IT-)Entreprenören var hjälte. Kortsiktighet och snabba klipp präglade tidsandan där framtiden var mer oviss och opåverkbar. Betänkandet om lärarutbildningen påpekade, år 1999, att läraren måste erövra och förtjäna sin roll 10, som inte längre var given. Fostran hade sedan länge ersatts av att kunna erbjuda individuell utveckling för eleverna. Läraren var individutvecklare. Samtidigt börjar gamla strukturer krackelera i takt med att styrfarten i den ekonomiska vågen tar slut. Hösten börjar övergå i vinter och framtiden mellan de två paradigmen är mycket osäker. I strävan att reda upp i oredan famlar man efter historiska framgångsrecept. I denna tid är ledaren hjälte, någon som kan visa vägen i turbulensen. Kanske ska man se nutidens strävan efter läraren som auktoritet i det perspektivet. I ett cykliskt perspektiv är det inte svårt att idag se paralleller till 30-talet, med ekonomisk kris, massarbetslöshet i Europa och framväxande högerextrema rörelser. Utvecklingen förskräcker, men det är svårt att blunda för likheterna. Sett från den ljusa sidan kommer enligt resonemanget en ny vår frågan är bara när, och som en följd av vad? Är det ett nytt världskrig som väntar kring hörnet, eller blir det en mjuk övergång? Det är omöjligt att veta. Det intressanta är hur lärandet och skolan förhåller sig till denna beskrivning av utvecklingen. I avsnittet nedan ska vi bidra till att göra framtiden något klarare genom att beskriva sex trender som kommer att påverka lärandet och läraren de kommande åren. 10(44)

11 SEX TRENDER I EN NY TID 1. SNABBARE TEKNIKUTVECKLING OCH TEKNIKSPRIDNING Samhället förändras till mycket stor del genom ny teknik. Idag är det informationstekniken som står i fokus med processorer, minnen, tryckkänsliga displayer, reglermekanismer, automatiska lagersystem, sensorer, obemannade flygplan, elektronisk handel och ständigt uppkopplade mobila plattformar för i princip allt (för att bara nämna några exempel). De tekniska komponenterna blir mindre, lättare och får högre prestanda. Samtidigt är det inte tekniken i sig själv som är intressant, utan effekterna av den d.v.s. det som händer när människor börjar agera med nya tekniska möjligheter som ett nytt fundament i livet. Och hastigheten i teknikgenombrotten och den takt med vilken de görs tillgängliga är idag rekordhög. Figur 7: Teknikutveckling och teknikens spridning i samhället sker allt snabbare. När radion kom tog det nästan fyrtio år innan hälften av befolkningen hade en egen radioapparat. TV:n tog tolv år innan den nådde samma penetration medan GSMtelefonen tog fyra år. Bilden ovan visar utvecklingen av svenskarnas tillgång till ny teknik de senaste åren 11. Dagens teknikutveckling möjliggör dessutom ett verkligt skifte där information inte längre är exklusiv, tillhörig några få utvalda, och därmed inte det maktmedel det traditionellt varit. Individen har nu helt nya möjligheter att sprida egna idéer, tankar och kunskaper. Vi går därmed från ett samhälle där det inte är den som vet eller förstår mest som vinner slaget om verkligheten det gör istället den som sprider sina kunskaper bäst. Det tydligaste exemplet på det är Khan Academy, som har blivit en stor succé. Fler dylika initiativ kan vi räkna med i framtiden. 11(44)

12 2. NEUROVETENSKAP TAR SIG IN I PEDAGOGIKENS VÄRLD Vid sidan av den tekniska utvecklingen finns det ett forskningsfält som verkligen har möjlighet att revolutionera lärandet neurovetenskapen som nu börjar närma sig pedagogikens värld. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, skriver i sin bok Den lärande hjärnan under kapitlet Det här kommer att förändra allt om en sammansmältning av kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi som kommer ge upphov till en ny era för lärandet 12. Utvecklingen är i sin linda, men de vitt skilda disciplinerna neurovetenskap och pedagogik håller på att närma sig varandra. Med dagens kunskap förefaller det närmast oetiskt att inte samverka mellan disciplinerna för att erbjuda våra barn den utbildning som vi vet är möjlig, skriver Rolf Ekman, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet, och Trevor Dolan, forskare vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms Universitet i en debattartikel 13. Figur 8: Neurovetaren Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan 3. FRÅN KORTSIKTIG EKONOMI TILL LÅNGSIKTIG HÅLLBAR- HET Ekonomi handlar i grunden om hushållning med resurser. Efter den senaste tidens oro kring klimat och vårt samhälles påfrestningar på naturen och dess resurser har vi börjat se ett begynnande skifte i synen på vilka resurser som borde inkluderas i såväl nationalräkenskaper som företagens balansräkningar. Från att ensidigt ha handlat om monetära resurser har nu flera tongivande internationella organ börjat peka på de kostnader som dagens ekologiska och sociala påfrestningar kan komma att innebära i framtiden. Även om genomslagen för dessa tankar ännu inte institutionaliserats i större skala kan vi ändå tala om ett pågående skifte från ekonomi till ekologi, eller kanske snarare ett längre perspektiv och vidgat synsätt kring vad som inkluderas i begreppet ekonomi. Konkret kan vi se relativt stora satsningar Figur 9: Foto av Kevin Dooley. Vindkraftspark och koldioxidpark 12(44)

13 på och ambitioner att åstadkomma långsiktig hållbarhet idag. Dessa strömningar kan förväntas fortsätta i kölvattnet av mer svårutvunna naturresurser och tuffare förutsättningar för energiproduktion i framtiden inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där hållbara städer är ett allt starkare mantra i tiden. 4. NÄRINGSLIVET GLOBALISERAS I HÖGRE KONKURRENS Näringslivet internationaliseras på bred front och omvärldens påverkan blir allt starkare i takt med att företagens verksamhet blir allt mer global till sin karaktär. Det är idag svårt att identifiera verksamheter som antingen genom sitt ägande eller sina kund- och leverantörskontakter är oberoende av utlandet. Även om tillväxten varit god har samtidigt sysselsättningsutvecklingen och den jobbskapande kraften i näringslivet totalt sett varit svag de senaste decennierna, även inom den växande tjänsteindustrin. Detta beror mycket på breda rationaliseringar genom effektivare organisationer, att jobben i de svenska företagen i huvudsak skapats utomlands 14, men också på att arbeten växlas över från krympande personalintensiva branscher till mer personalsnåla tillväxtbranscher. Figur 10: De svenska företagens sysselsättningstillskott till Sverige minskar I framtiden kan vi förvänta oss ett mer rörligt och föränderligt näringsliv. Företag och branscher är inte alls lika stabila som de tidigare varit och medellivslängden för företag är idag radikalt kortare än för några decennier sedan, detta gäller även de allra största bolagen 15. Av den anledningen kan vi också se ett behov av en allt flexiblare och mer anpassningsbar arbetskraft som lättare tar till sig ny teknik och nya förutsättningar när näringslivsstrukturen förändras. 5. TANKEKRAFT FRAMTIDENS KONKURRENSFAKTOR Allt medan den första fasen av globaliseringen och dess utmaningar spelas ut framför våra ögon utflyttning av arbeten till länder med lägre löner finns det skäl att rikta blicken bort mot nästa fas av globaliseringen: ökad konkurrens om kompetens och tankekraft. Världens högst värderade bolag i denna stund, Apple, är byggt på tänkande, inte råvaror eller produktionskapacitet. Kring den traditionella tillverkningsindustrin, där råvaror genom produktion blir produkter, växer nu tankeindustrin. Här skapas helt nya värdekedjor som å ena sidan handlar om att förstå hur man genom kreativt tänkande bygger nya koncept av råvaran information. Å andra 13(44)

14 sidan handlar det om att förstå hur produkter kan länkas samman för att helt ändra vedertagna behovsbilder. Den klassiska produktionsvärdekedjan börjar på detta sätt omgärdas av en mer komplex bild av hur ekonomiskt värde skapas i samhället. Information Tänkande Koncept Råvaror Produktion Produkt Produkt Experiment. Transformation Figur 11: Ett nytt "ekosystem" av värdekedjor formas 6. TUFFARE OFFENTLIG EKONOMI Den alltjämt ökande nationella skuldsättningen i världen är bara en av de ekonomiska påfrestningar som kan förväntas ha långsiktig påverkan på det offentligas resurser. Den kanske största utmaningen är att allt färre tvingas försörja allt fler i framtiden. En åldrande, men också mer kravställande, befolkning kommer av allt att döma innebära en förskjutning av resurser till omsorg och hälso- och sjukvård. Även om vi lever ett allt längre och friskare liv är tendensen att vårdbehoven blir desto större när åldern väl tar ut sin rätt. Dessutom ökar allmänhetens krav på den offentliga servicen i takt med att allt fler av våra förväntningar infrias från samhällets övriga aktörer. Figur 12: Förväntad kostnadsutveckling för olika delar av den offentliga servicen 16 14(44)

15 TRENDERNAS PÅVERKAN PÅ LÄRANDET Hur påverkas då lärarrollen i framtiden, om man relaterar det till modellen som beskrev hur lärarrollen utvecklats genom historien? Framtidens lärande bör svara upp mot nya förutsättningar i näringslivet, med ökad internationalisering och behov av en mer flexibel arbetskraft än idag. Lärandet bör också stimulera kreativ förmåga, informationshantering och konceptuell tankekraft, som ser ut att vara hörnstenar för värdeskapande på framtidens arbetsmarknad. Detta kan förväntas medföra krav på såväl metoder som innehåll i lärandet. Den tekniska utvecklingen sätter fokus på nya möjliga arbetssätt där teknikens möjligheter utnyttjas i det framtida lärandet. Inom lärandet, liksom inom andra branscher, kan informationsteknologi förväntas leda till helt nya metoder, verktyg och processer för utbildning. Vi kan likaså förvänta oss ett behov av stora investeringar i ny kompetens och infrastruktur för teknik inom utbildningsområdet. Omvärldsutvecklingen pekar också på ett skifte från kortsiktigt ekonomiskt tänkande mot ett mer hållbart samhällsbyggande, där såväl sociala som ekologiska aspekter värderas högre. Detta kan förväntas medföra krav på nytt innehåll i lärandet, men även högre grad av kontroller, styrning och krav på organisationens resurseffektivitet ur ett hållbarhetsperspektiv. Slutligen ser vi tydliga utmaningar för det skattefinansierade lärandet i takt med att verksamheter inom omsorg, hälso- och sjukvård kräver alltmer resurser. Denna utveckling pekar på behov av ytterligare effektivisering, alternativt ambitionssänkning, i den offentliga servicen så även för skolan. Även här ser vi ökade krav på organisationens resurseffektivitet. TUFFARE OFFENTLIG EKONOMI Krav på högre effektivitet ORGANISERING Ökad styrning och kontroll Krav på högre effektivitet Möjlighet att ge högre effektivitet och flexibilitet ÖKAT FOKUS PÅ HÅLLBARHET Krav på innehåll KUNSKAPS- INNEHÅLL LÄRARENS ROLL? METOD NEURO- VETENSKAP Möjlighet att ge högre effektivitet TEKNISK UTVECKLING Krav på anpassning NÄRINGSLIVETS UTVECKLING Krav på anpassning TANKEPRODUKTIVITET Figur 13: Omvärldens påverkan på framtidens lärande Sammantaget kan man konstatera, som ett resultat av omvärldens förändringar, att den framtida läraren ställs inför en rad utmaningar. Kan dagens lärarroll svara upp mot dessa utmaningar? I nästa avsnitt identifierar vi fem knutar som tyder på att förutsättningarna för lärarna och lärarrollen i sig behöver förändras. 15(44)

16 FEM KNUTAR PÅ VÄGEN MOT FRAM- TIDENS LÄRANDE OCH LÄRARE Under hösten 2012 genomförde vi en omfattande enkätundersökning bland grundskollärare, gymnasielärare och andra aktörer på skolans arena där de fick tycka till om frågor relaterade till framtidens lärande och lärarroll. Resultaten visade på stora möjligheter för lärandet och lärarrollen att utvecklas i en positiv riktning, men att det finns fem knutar på vägen som behöver lösas upp. De fem knutarna beskrivs nedan i sitt sammanhang. 1. LÅG STATUS, BRA SJÄLVFÖRTROENDE, DÅLIG SJÄLV- KÄNSLA Något som diskuteras nästan lika ofta som lärarnas kompetens i samhällsdebatten är lärarnas status. En höjning av läraryrkets status beskrivs som viktigt för att förbättra den svenska skolan. Har då lärare så låg status som man kan befara? Svaret på den frågan är ja särskilt om man frågar lärarna själva. Bara 5 procent av lärarna i grundskola och gymnasium som besvarat undersökningen anser att lärare är en yrkesgrupp med hög status i Sverige. Nästan lika låga siffror finner vi när vi frågar rektorer, förvaltningschefer och lärarstudenter. Allmänheten och framförallt gymnasieeleverna är de grupper där störst andel anser att läraryrket är ett statusyrke. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% Lärare 27% 40% 36% 8% 9% 9% Rektorer Förvaltningschefer Lärarstudenter 27% 20% Elever Figur 14: Andel som instämmer (5-7 på 7-gradig skala där 1 = instämmer inte alls, 7 = instämmer helt) i påståendena lärare är en yrkesgrupp med hög status i Sverige och Folk i allmänhet betraktar Sveriges lärarkår som kompetent. Allmänheten har tagit ställning till påståendet Sveriges lärarkår är kompetent. 42% Samma mönster finner vi i svaren på frågan om man tror att allmänheten uppfattar Sveriges lärarkår som kompetent (se figur 14 ovan). Drygt en av fyra lärare tror att 12% Allmänhet 46% "Lärare är en yrkesgrupp med hög status i Sverige" "Folk i allmänhet uppfattar Sveriges lärarkår som kompetent" 16(44)

17 allmänheten uppfattar att Sveriges lärare är kompetenta, i själva verket är det närmare hälften. Lärarnas självkänsla tycks inte vara på topp. När lärarna får ta ställning till sin egen kompetens är det en helt annan bild som framträder. 95 procent anser att de är mycket kompetenta lärare. Rektorerna och förvaltningscheferna håller med. Lärarstudenterna är även de övertygade om att de kommer att bli mycket bra lärare. LÄRARE: "Jag är en mycket kompetent lärare" 95% REKTORER: "Lärarna på skolan där jag arbetar är mycket kompetenta" FÖRVALTNINGSCHEFER: "Lärarna i kommunen där jag arbetar är mycket kompetenta" 87% 95% ELEVER: "Mina lärare är generellt mycket kompetenta" 70% LÄRARSTUDENTER: "Jag kommer att bli en mycket kompetent lärare" 94% ALLMÄNHET: "Sveriges lärarkår är kompetent" 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 15: Andel som instämmer (5-7 på 7-gradig skala där 1 = instämmer inte alls, 7 = instämmer helt) i olika varianter på påståendet att Sveriges lärare är kompetenta. Frågar man elever och allmänhet är bilden annorlunda. De flesta elever säger att deras lärare generellt sett är mycket kompetenta, men inte alla. Bland allmänheten är det däremot inte ens hälften som anser att lärarkåren i Sverige är kompetent. Kontrasten mellan lärarnas syn på sin egen kompetens och vad de tror att andra tror om dem är som natt och dag. Lärarna har dålig självkänsla, men väldigt bra självförtroende. Det är ingen hållbar situation för läraryrket mot Första knuten är därmed: Lärarens status är låg. Lärarna har bra självförtroende men dålig självkänsla 2. INDIVIDFOKUS I EN TID MED KRAV PÅ INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT Vem är egentligen skolan till för? I Kairos Futures första stora skolstudie Skola 2021 visade det sig att det fanns en skiljelinje mellan olika grupper i fråga om vilken nytta skolan ska verka för, samhällsnyttan eller individnyttan? Alla grupper var då överens om att skolan är till för individen, medan mer kollektivistiska nyttor som samhällsgemenskap och Sveriges internationella konkurrenskraft kom i andra 17(44)

18 hand. Mest individorienterade var skolledare och skolpersonal, medan näringsliv och beslutsfattare lutade mer åt samhällsnyttan. När vi i höstens undersökning ställde motsvarande frågor om vem läraren främst ska tjäna framträder samma bild av att individen står i första rummet. Viktigaste uppgiften för lärare är enligt alla respondentgrupper att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Samtliga grupper förutom förvaltningschefer anser att den näst viktigaste uppgiften för lärare är att fostra självständiga och självständigt tänkande individer. Alla grupper utom eleverna tycker att en av de fem viktigaste uppgifterna för läraren är att ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer. Lärare Rektorer Förvaltnings chefer Lärarstudenter Elever Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna Fostra självständiga och självständigt tänkande individer Fostra självständiga och självständigt tänkande individer Fostra aktiva demokratiska medborgare Fostra självständiga och självständigt tänkande individer Fostra självständiga och självständigt tänkande individer Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer Fostra aktiva demokratiska medborgare Fostra självständiga och självständigt tänkande individer Lära elever att samarbeta och samverka Att se till att ingen hamnar på efterkälken Ge förutsättningar för att kunna förstå och klara av vardagslivet som vuxna Lära elever att samarbeta och samverka Träna elever i kritiskt tänkande Träna elever i kritiskt tänkande Ge en bred allmänbildning Lära elever att samarbeta och samverka Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer Lära elever att samarbeta och samverka Figur 16: Lärarens fem viktigaste uppgifter, sorterat efter hur många som tycker att uppgiften är helt avgörande (7 på 7-gradig skala där 1 = inte särskilt viktigt, 7 = helt avgörande) på frågan: Hur viktiga tycker du att följande uppgifter är för läraren? De uppgifter som varken ses som de mest viktiga eller minst viktiga i någon grupp är att förbereda eleverna för en digital värld, förbereda eleverna för en internationell värld, samt att uppmuntra till kreativt tänkande. Det är anmärkningsvärt att ingen respondentgrupp anser att dessa tre uppgifter är viktigare, då de är helt avgörande för att både individen och samhället ska nå framgång. Tittar man istället på de uppgifter som uppfattas som lärarens minst viktiga (Figur 17) finner vi de svarsalternativ som handlar om att läraren är till för att skapa samhällsnytta, snarare än nytta ur ett individperspektiv. Naturligtvis utesluter inte det ena det andra, men det är uppenbart att det är olika fokus på det som är viktigast och det som är mindre viktigt. Längst ned på listan finner vi uppgifter som att öka Sveriges konkurrenskraft, förse Sverige med toppkompetens, ge kunskaper om tradition och kulturarv, samt att skapa sammanhållning i det svenska samhället. 18(44)

19 Lärare Rektorer Förvaltnings chefer Lärarstudenter Elever Lära elever hantera stora informationsmängder Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap Lära elever hantera stora informationsmängder Förse Sverige med toppkompetens Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv Skapa sammanhållning i det svenska samhället Förse Sverige med toppkompetens Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv Skapa sammanhållning i det svenska samhället Förse Sverige med toppkompetens Förse Sverige med toppkompetens Öka Sveriges konkurrenskraft Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap Fostra aktiva demokratiska medborgare Uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap Öka Sveriges konkurrenskraft Skapa sammanhållning i det svenska samhället Förse Sverige med toppkompetens Öka Sveriges konkurrenskraft Öka Sveriges konkurrenskraft Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv Öka Sveriges konkurrenskraft Ge kunskaper om vår egen tradition och vårt kulturarv Figur 17: Lärarens fem minst viktigas uppgifter, sorterat efter hur många som tycker att uppgiften är helt avgörande (7 på 7-gradig skala där 1 = inte särskilt viktigt, 7 = helt avgörande) på frågan: Hur viktiga tycker du att följande uppgifter är för läraren? Sverige är ett individualiserat land och läraren är först och främst i individens tjänst. I det sammanhanget kan det vara värt att backa tillbaka till de tunga trender som kommer att påverka lärandet och läraren mot 2031, varav två handlade om nya förutsättningar för konkurrenskraft. I och med att nya tillväxtländer växlar om från produktion till innovation kommer Sverige utsättas för allt tuffare konkurrens. I det sammanhanget är det inte oväntat om ökat fokus kommer att ställas på att utbilda människor så att landet står sig i den internationella konkurrensen. Andra knuten är därför: Lärandet har starkt individfokus i en tid med ökade krav på internationell konkurrenskraft. 3. LÄRANDETS FRAMTID ÄR LÅNGT FRÅN PEDAGOGERNA Förutsättningarna för lärande och lärare ändras dramatiskt i och med informationsteknologins framsteg. Det innebär fantastiska möjligheter för elever att ta till sig ny kunskap, men det innebär också svårigheter, i synnerhet för lärare som upplever att de inte kan hantera nya digitala verktyg. I studien IT och digital kompetens i skolan (2011) kunde vi konstatera att närmare hälften av de tillfrågade lärarna inte ansåg att de hade tillräcklig IT-kompetens för det pedagogiska arbetet. Likväl är det tekniken som enligt respondenterna främst kommer att förändra lärandet. 19(44)

20 Figur 18: Vad som enligt gymnasieelever troligen karaktäriserar lärandet år 2031 (stora ord innebär att många har nämnt ordet). Svar på frågan: Hur tror du lärandet kommer att förändras mot år 2031? När eleverna får beskriva hur de tror att lärande kommer att förändras mot år 2031 är det förutom förhoppningar att det ska bli bättre två ord som sticker ut: datorer och digitalt (se figur 18 ovan). Liknande bild framträder när man frågar de andra respondentgrupperna. Framtiden för lärandet stavas digitalisering. På samma sätt som att lärarna ofta upplever det som ett problem att integrera ny teknik i befintlig pedagogik ser inte heller elever den tekniska utvecklingen som något odelat positivt. De ser i allra högsta grad möjligheterna, men det finns också en påtaglig oro för att tekniken ska ersätta människan. En karta över framtidens lärande. För att få en bild av vilka underliggande dimensioner som finns i bilden av framtidens lärande presenteras resultatet från en s.k. multidimensionell skalning (MDS) nedan av olika påståenden om lärandet Kartan visar vilka påståenden som hör ihop (hamnar nära varandra) och som inte hör ihop (hamnar långt ifrån varandra). Två dimensioner framträder där den nord-sydliga dimensionen handlar om tekniska eller sociala aspekter av lärandet. Den öst-västliga handlar om kollektiva eller individualistiska aspekter av lärandet. Stor brun markering innebär att många respondenter anser att detta kommer att karaktärisera lärandet mot (44)

21 ...elitskolor$vara$vanligt$ förekommande$...vad$som$lärs$ut$vara$starkt$ styrt$av$arbetsmarknadens$...lärandet$i$betydligt$högre$ behov$ utsträckning$gå$ut$på$a6$ eleven$ska$kunna$hantera$ stora$mängder$informa=on$ och$informa=onsflöden$ KOLLEKTIV...socioekonomisk$bakgrund$ ha$betydlig$större$inverkan$ på$elevers$förmåga$=ll$ lärande$än$idag$ LÄRARSTUDENTER LÄRARE...lärandet$vara$ platsoberoende$ TEKNISKT...IT$vara$en$naturlig$del$av$ all$pedagogik$...olika$typer$av$spel$vara$en$ naturlig$del$av$allt$lärande$...det$vara$betydligt$vik=gare$ a6$lära$elever$det$sociala$ samspelet$mellan$människor$ FÖRVALTNINGSCHEFER REKTORER...lärandet$ske$oberoende$av$ ålder$och$istället$beroende$ av$kunskapsnivå$...lärandet$vara$skräddarsy6$ för$varje$individ$...skolans$ansvar$a6$vara$en$ plats$för$fysiska$möten$ mellan$människor$vara$ betydligt$större$än$idag$...lärandet$vara$anpassat$ e:er$neurovetenskaplig$ forskning$om$hjärnans$ funk=on$ INDIVID...det$vara$vik=gt$a6$göra$ lärandet$=ll$en$stark$ upplevelse$för$eleven$ SOCIALT Figur 19: Multidimensionell skalning av vad som enligt respondentgrupperna troligen karaktäriserar lärandet år 2031 (stor markering innebär att en hög andel generellt anser att detta är troligt) på frågan: I vilken utsträckning tror du följande kommer att karaktärisera lärandet? År 2031 kommer Det som respondenterna ser mot 2031 handlar framförallt om att IT kommer att vara en naturlig del av all pedagogik. Man tror också att lärandet i hög grad kommer att behöva vara upplevelseorienterat för eleven, samt att det i betydligt högre utsträckning kommer att gå ut på att kunna hantera stora mängder information och informationsflöden. Mindre vanligt är det att man tror på anpassning av lärandet efter neurovetenskaplig forskning. De flesta tror att tekniken kommer att förändra lärandet mot 2031, man befinner sig på den norra delen av kartan generellt. Däremot finns vissa skillnader mellan ledning och lärare/lärarstudenter. Ledningen tror att individanpassning av lärandet kommer att vara påtagligt, medan lärare i högre utsträckning ser en gruppering mellan olika elever, exempelvis i elitskolor. Det är ingen tvekan om att det finns stora möjligheter att utveckla lärandet om man ser till utvecklingen inom teknik och pedagogik. Lägg till utvecklingen inom neurovetenskap så finns det förutsättningar för lärandet att utvecklas till något helt annat än idag, med förutsättningar att verkligen individanpassa undervisningen till och med utifrån elevers biologiska förutsättningar. Problemet är bara att de olika vetenskaperna pedagogik/utbildningsvetenskap och neurovetenskap inte talar med varandra i särskilt hög utsträckning. Torkel Klingberg framhåller att pedagogiken lite grann lever sitt eget liv 17. Detsamma kan gälla i omvänt led att neurovetenskap inte utgår från den pedagogiska föreställnings- 21(44)

22 världen. Neurovetarna Theresa Schilab och Claus Emmeche pekar på problem i brobyggandet mellan neurovetenskap och pedagogik 18 som främst handlar om svårigheten att översätta från ett vetenskapligt område till ett annat, men även att pedagogik är ett praktiskt fält, till skillnad från neurovetenskapen. Skolan har haft svårt att integrera ny informationsteknologi i pedagogiken jämfört med integreringen av tekniken i övriga samhället. Sannolikt blir inte neurovetenskapen heller något som kommer innanför skolans väggar i första taget. Knut nummer tre är därför: Den banbrytande utvecklingen inom informationsteknologi och neurovetenskap befinner sig långt från pedagogikens värld. 4. PÅTAGLIG NÅGONANNANISM VEM LEDER FÖRÄNDRING- EN? Framtidens lärarroll är inte skriven i sten, utan är något som går att påverka. En viktig fråga är vem som i själva verket sitter på makten att förändra. Man skulle kunna tänka sig att det är lärarna själva, men det kan även vara andra: skolledning eller politiker. Bilden av vem som främst har makten att utforma framtidens lärarroll visar sig vara delad. Lustigt nog är det gemensamma för skolans aktörer att de främst ser någon annan som sitter på makten att förändra. Ledningen säger att lärarna har bollen. Lärarna säger att det är någon annan. Lärarstudenterna anser förvisso att det är de själva som har makten över lärarrollen i framtiden, men de är ju inte lärare än. 70% 60% 50% 40% 30% 20% "Det är först och främst lärarna själva som har makten att utforma framtidens lärarroll" 10% 0% Lärare Rektorer Förvaltningschefer Lärarstudenter "Det är först och främst andra aktörer än lärarna som har makten att utforma framtidens lärarroll" Figur 20: Vem som har makten att utforma framtidens lärarroll. Andel som instämmer (5-7 på 7-gradig skala, där 1 = instämmer inte alls, 7 = instämmer helt) i påståendena det är först och främst lärarna själva som har makten att utforma framtidens lärarroll och det är först och främst andra aktörer än lärarna som har makten att utforma framtidens lärarroll. Det brukar sägas att skolan är en trögrörlig organisation. Det är inte så konstigt med tanke på hur stor den är. Men klyftan, som illustreras ovan, mellan lärare och 22(44)

23 ledning som också var påtaglig när det gällde synen på IT i skolan 19 är något som gör förändring ännu svårare. Den fjärde knuten i skolvärlden är därför: Ledning och lärare är oeniga om vem som har makten att förändra. Någonannanism präglar skolans aktörer. 5. FRAMTIDENS LÄRARROLL ÄR FULLSPÄCKAD Framtiden kommer för läraren enligt ovan handla om att navigera mellan pedagogik, informationsteknik och neurovetenskap. I vilken utsträckning dessa tre kommer att vara framträdande är däremot mer osäkert och beror på hur väl olika forskningsfält kan kommunicera och hur väl lärandets organisationer kan ta till sig nya rön. Med en bild av kartan för framtidens lärande har vi nu kommit till läraren. Hur kommer läraren vara år 2031? Vi inleder även här med läraren från elevens perspektiv. Vad är egentligen en bra lärare enligt dem? En engagerad lärare är en bra lärare Gymnasieeleverna i enkäten har fått skriva fritt om vad de tycker karaktäriserar en bra lärare. Nedan ser vi de vanligaste adjektiven. Framförallt ett ord står ut: en bra lärare ska vara engagerad. Och trevlig, rolig, positiv och glad. Lärandet ska vara inbäddad i bra stämning. Lite mer förvånande är kanske att en bra lärare även ska vara sträng. Uppenbarligen vill man ha en balans mellan en snäll och energisk person, som samtidigt är en auktoritet. Det är svårt att inte associera till den kända läraren Stavros Louca från TV-programmet Klass 9A. Figur 21: Vad som är en bra lärare enligt gymnasieelever (stora ord innebär att många har nämnt ordet). Svar på frågan: Vad är en bra lärare enligt dig? Bilden eleverna ger av en bra lärare är tidlös och befriande okomplicerad. Läraren ska vara en trevlig person som bryr sig, men inte vara en lealös mes. Det kan vara värt att distansera sig från allt teoretiserande om lärarande och istället stanna upp och återgå till elevernas bild. Kanske finns en beständig kärna av grundkvaliteter här som egentligen är det centrala. I hög utsträckning är det också vad John Hattie kommer fram till i sina forskningsöversikter läraren ska vara passionerat engagerad (44)

24 Från lärare till ledare det är både troligt och önskvärt Vad säger då lärarna själva? Ber man dem resonera fritt om hur de tror lärarrollen kommer att ändras mot år 2031 är det en övergripande utveckling som uppfattas som sannolik: läraren blir mer av en handledare och coach. En lärare skriver karaktäristiskt om att rollen: Förändras så att vi blir handledare och coacher som lotsar genom en digitaliserad värld. Framställer filmer och uppgifter som eleven tar del av via IKT och undervisningen kan ske var som helst, så även lärarens planering av densamma. Respondenterna fick även ta ställning till om följande lärarroller är troliga och önskvärda mot 2031: Läraren som coach: Någon som i dialog med eleverna stödjer dem i deras eget lärande Läraren som organisatör: Någon som sköter organisation och administration kring lärande Läraren som representant för det mänskliga: Någon som lär ut vad det innebär att vara människa i en digitaliserad värld Läraren som flödeshanterare: Någon som behärskar informationslandskapet och hjälper elever att utvinna mening i stora mängder information Läraren som metodutvecklare: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den senaste forskningen och utvecklar metoder för lärande Läraren som pedagogisk ledare: Någon som hjälper andra lärare att kompetensutvecklas Läraren som värdegrundens upprätthållare: Någon som ser till att värdegrunden samhället vilar på upprätthålls Läraren som ämnesspecialist: Någon som har djupa kunskaper om ett ämne och förmedlar dessa till eleverna Läraren som lagspelare: Någon som i tätt samarbete med andra lärare och aktörer utformar undervisningen Läraren som teknikexpert: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den senaste tekniken och hur den kan användas i undervisningen Läraren som superinspiratör: Någon som har en stark entusiasmerande förmåga att väcka intresse hos eleverna Läraren som match maker: Någon som matchar varje elevs kunskaper och färdigheter med arbetslivets möjligheter Läraren som processledare: Någon som lär elever metoder, tillvägagångssätt och processer för lärande Läraren som terapeut: Någon som hjälper elever att hantera med- och motgångar i livet Läraren som utmanare: Någon som får elever att överträffa sig själva och spränga sina gränser 24(44)

25 Lärarrollerna togs fram efter workshops med experter och lärare. Coachen och processledaren är rollerna som bedöms som mest troliga i framtiden. De är dock inte de enda rollerna som uppfattas som troliga, nästan alla roller lärarna får ta ställning till bedöms som troliga mot Allt från superinspiratör till teknikexpert. Dessutom anser lärarna att nästan alla roller är önskvärda i framtiden. De enda rollerna man vill slippa är organisatören som sköter administration, terapeuten, som hjälper eleverna att hantera livets med- och motgångar, samt match makern mot arbetslivet. I workshops med lärare är det organisatörsrollen och på sina håll även terapeutrollen som lärare menar äter tid och energi från undervisningen det riktiga jobbet. 100% ÖNSKVÄRT 90% 80% 70% 60% Utmanare& Coach& Superinspiratör& Processledare& Lagspelare& Värdegrundens& Ämnesspecialist& upprä=hållare& Representant&för&det& Metodutvecklare& mänskliga& Flödeshanterare& Teknikexpert& Pedagogisk&ledare& 50% Match&maker& Terapeut& Organisatör& 40% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% TROLIGT Figur 22: Lärarnas bedömningar om troliga och önskvärda lärarroller år Svar på frågorna: I vilken utsträckning anser du att det är troligt/önskvärt att följande lärarroller präglar läraryrket år 2031? (5-7 på 7-gradig skala, där 1 = Mycket låg utsträckning, 7 = mycket hög utsträckning, samt 5-7 på 7-gradig skala där 1 = Inte alls önskvärt, 7 = önskvärt) Engagerad tränare eller abdikerad lärare? Lärare ser alltså att det är en både trolig och önskvärd utveckling att de blir mer av en ledare och tränare än idag. Resultatet är intressant sett i ljuset av Kairos Futures studie Konsten att leda unga (2011). I den studien utkristalliserades två huvudsakliga framgångsfaktorer när det gäller att leda unga i arbetslivet 21. Den ena handlade om förmågan att lyssna och ge feedback. Det gäller att vara lyhörd snarare än lomhörd. Den andra handlade om förmågan att ställa krav. En bra ledare för unga är krävande, inte kravlös. Den som lyckas förena lyhördhet och att vara krävande tränaren kommer att ta fram de bästa hos de unga medarbetarna. Tittar man på elevernas kravspecifikation på en bra lärare är likheterna slående. 25(44)