Framtidens skola. Borlänge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens skola. Borlänge"

Transkript

1 Bilaga 1 Framtidens skola Borlänge Tankar som pedagogiska ledare i förskola och grundskola arbetat fram för att ge förutsättningar för hög måluppfyllelse och en inkluderad skola i framtidens Borlänge.

2 Sida 2 Innehåll Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Ingångsvärden... 4 Omvärldsbevakning och diskussion... 4 Övergripande egenskaper för framtagande av framtidens skola i Borlänge... 8 Organisatoriska egenskaper... 8 Inre och yttre verksamhetsegenskaper... 9 De styrande uppdragen (Bild 1) Arbetsmodell... 12

3 Sida 3 Bakgrund Sektorchefen för bildningssektorn har fått uppdraget att utarbeta långsiktig plan avseende föroch grundskoleorganisationen fram till Planen ska ha en helhetssyn 1-16 år. Planen ska utgå från skollagen. I uppdraget till sektorchefen står att en avgörande förutsättning för livslångt lärande är utbildning med hög kvalitet och måluppfyllelse. Yttre organisationen ska vara anordnad så att verksamheterna ska kunna fokusera på det pedagogiska arbetet. För att utarbeta den långsiktiga planen så är det av särskild betydelse att den utgår från ett långsiktigt pedagogiskt tänkande. En arbetsgrupp där Anna Hannersjö och Gustaf Malmberg rektorer, Ulla-Karin Runvik förskolechef, Lisbeth Modin-Nilsson verksamhetschef, Kenth Carlsson, skolchef under ledning av skolchef Ulf Månsson har arbetat med tankar kring framtidens skola1. Arbetet har utgått från frågan "Hur ser du på begreppet framtidens skola". Arbetet fortsatte med att finna de begrepp som skulle bli vägledande för arbetet i den framtida skolan. Utifrån dessa begrepp fann arbetsgruppen arenor för framtidens lärande. Dessa arenor utevecklades sedan med ett antal funktioner som kan vara avgörande för hur elever ges stöd i sitt lärande. I januari bildades det som kom att kallas Januarigruppen för att ytterliger finslipa materialets pedagogiska frågeställningar samt vad de ger för betydelse för de värden som ska ligga till grund för formandet av verksamheten. I Januarigruppen ingick rektorerna Kjell Hallin, Gustaf Malmberg, Göran Haglind och Anna Hannersjö, förskolecheferna Anna Hag och Ulla-Karin Runvik samt skolcheferna Kenth Carlsson och Ulf Månsson. Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppdragit åt Bildningssektorn att utarbeta en långsiktig plan avseende organisationen för förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenlärandet fram till En del av detta arbete är att se över lokalförsörjningen utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att kunna uppfylla de övergripande målen: Ökad måluppfyllelse En inkluderande skola I arbetet strävar man efter att skapa en röd tråd från förskola till gymnasiet/vuxenlärandet. I lokalfrågan som handlar om förskola och grundskola innebär det att man utgår från en grundidé om att samla barn och elever mellan 1-9 år respektive år i olika enheter. Denna konstruktion underlättar mjukare övergång mellan förskola och grundskola, dessutom tillvaratar man bättre personalens kompetens och man har tillgång till den kompetens som behövs för att genomföra undervisningen i enligt med behörighetskraven i skollagen. Arbetet i för- och grundskola baseras på Arbetslaget. Arbetslaget utgår från en specifik barn- /elevgrupp där den personal som är ansvarig för verksamheten utgör Arbetslaget. I utredningen presenteras förslag på yttre begränsningar för antal barn/elever inom en enhet på olika nivåer. 1 Skola innefattar förskola och skola

4 Sida 4 Lokalutredningen belyser vikten av en bättre nyttjandegrad av skollokalerna även utanför skoltid. Det finns både ekonomiska och verksamhetsmässiga skäl till detta. Man vill skapa en miljö som åter placerar Skolan mitt i byn där skolan blir en integrerad del av det omgivande samhället. Konkret betyder det att lokalerna måste ha ett stort mått av flexibilitet för att dels möta de olika verksamheternas krav, dels för att vara förberedda på en framtida utveckling av lärandemiljöer både pedagogiskt och tekniskt. Inom ramen för Arbetslagets verksamhet vill man ha möjlighet att utifrån stora rum skapa mindre funktionella rum. Rummen skall vara multifunktionella och endast i undantagsfall låsas till speciell verksamhet. Däremot kan vissa unika funktioner tillskapas på enskilda platser som görs tillgängliga för alla. Man poängterar också vikten av mötesplatser och samtalsrum både för vuxna barn och unga. Den tekniska utvecklingen går snabbt och skolan måste ha beredskap för hur man bäst skall nyttja de nya möjligheter som bjuds. Säkerhet, arbetsmiljö och hållbar utveckling ingår som en naturlig del i all utveckling. Det finns ingen generell plan för hur annan verksamhet skall kunna nyttja lokalerna, de lokala förutsättningarna kommer att vara avgörande för detta. Viktigt är att öka tillgänglighet och ha en inbjudande attityd. Skolan vill vara en aktiv del i närsamhällets utveckling. I lokalutredningen har man tagit del av aktuella forskningsresultat och tesen att synliggöra undervisnings- och lärandeprocessen (Hattie, 2009) har genomsyrat arbetet och de förslag som presenteras. Det innebär också en omprövning av all skolpersonals ansvarsområden. Det pedagogiska ledarskapet och arbetet skall stärkas. Ingångsvärden Arbetet utgick från två ingångsvärden. Ökad måluppfyllelse En inkluderande skola Omvärldsbevakning och diskussion Gårdagens skola formades utifrån ett enda sätt att se på lärandet. Det har sedan präglat generationer av medborgare. Bilden av skolan är bilden av ett klassrum med bänkar i rader framför en kateder och "svarta tavlan". Gårdagens skola var en sorteringsskola där man skulle sortera ut de ca 4-5 % som skulle gå till högre studier. Övriga klarade sig med att läsa, skriva och enkel matematik, många yrken hade inte större krav på utbildning. Framtidens arbetsgivare behöver kunniga, kreativa, kompetenta och inspirerande medarbetare som är villiga att fortsätta att lära sig nya saker. Skolan måste utveckla de kompetenser som framtidens medarbetare måste ha. Det kommer att innebära att elevers vilja att upptäcka och utforska saker måste förstärkas. Kreativitet och entreprenörskap som byggts på en bas av kunskap kommer att vara avgörande inslag. Vi ser också ett allt större behov av att erbjuda alternativa undervisningsmetoder för att kunna möta krav på t.ex. stödja elevers olika inlärningsstilar, integration av elever med utländsk bakgrund och inkludering av barn från med någon form av diagnos/särskoleverksamheten. Anmärkningsvärt är också att pojkar i allt

5 Sida 5 större utsträckning inte når godkända resultat vilket också kan kräva speciella anpassningar av undervisningen. Framtidens skola måste passa varje individ och utifrån det stärka de sociala sammanhangen. I den gamla skolan lärde sig eleverna en betydande del av kunskapen i skolan. Idag är det tvärt om. Den interkulturella kompetensen kommer vara ett viktigt inslag i framtidens skola för att skapa en stabil grund för samhällets utveckling. Att ha ett långsiktigt perspektiv på skolan, eller för den delen samhället i stort, tenderar snabbt att bli luftiga visioner eller drömlika scenarier. Klart är dock att både social och teknisk utveckling sker mycket snabbt och kommunal verksamhet måste bli mer aktiv och snabb i att möta de behov som uppstår. I skolan syns det kanske extra tydligt där vi varje dag möter de ungdomar som snabbt förstår och tar till sig de nya trender som uppstår. Den politiska koncensus som tidigare präglat skoldebatten är längre inte lika tydlig. Allt detta ställer nya krav på hur undervisningslokaler utformas och används. Lokalerna ska vara funktionella och flexibla men ur ett kommunalekonomiskt perspektiv är det också nödvändigt att kunna öka nyttjandegraden. Vi tänker oss lokalerna som ett skal med tusen möjligheter. De skall stödja olika typer av lärande, de skall vara inspirerande och stödja kreativt tänkande men också kunna hjälpa dem som har svårt att verka i en miljö med alltför många sinnesintryck. IT-utvecklingen går med en rasande fart. Möjligheterna att enkelt få information på ett pedagogiskt och tilltalande sätt i undervisningen är idag en betydligt enklare fråga än tidigare. Klassrummet i fickan är en kittlande tanke. Telefonen är en kraftfull dator som kan filma, spela in ljud, kopplas till ljud och videoanläggningar men även ta hem filmer och kunskaper från hela världen. Skolan måste på ett bättre sätt kunna använda sig av den redan befintliga tekniken. I telefonen, surfplattan eller datorn kan du lätt komma åt uppslagsverk, sociala medier, översättningsverktyg, se föreläsningar, nyhetsinslag och mycket mer. Hur ska skolan dra nytta av dessa verktyg och lära sig att använda dem? Etik och moral på nätet samt att kunna lära sig att granska och värdera den information man får från internet kommer att vara en viktig kompetens för eleverna Skolans lokaler är en stor investering för kommunen. I alltför stor grad står kommunens lokaler tomma. Det måste finnas möjlighet att i framtiden kunna använda dessa underutnyttjade lokaler på ett mycket smartare sätt. I det här sammanhanget lanseras begreppet "Skolan mitt i byn" som innebär att skolan ska vara närsamhällets resurs ifråga om lärande, möten kontakter mm. Skolan ska vara öppen 7 dagar i veckan året om. Skolan ska vara en resurs för närområdets invånare. (Jmf De styrande uppdragen) För att eleverna ska nå goda resultat är pedagogerna det absolut viktigaste verktyget 2 och hur de återkopplar till eleverna. De länder som når goda resultat fokuserar på hur själva lärprocessen utvecklas. John Hattie från Auckland University färdigställde och gav ut boken Visible learning Den är en sammanställning av 800 forskningsrapporter, en metastudie om skolan. Det är den 2 Enligt McKinsey rapporten finns det sex sätt att förändra som återkommer i alla de system som McKinsey har studerat, oavsett var någonstans på resultatskalan landet finns. 1. Förändra och förbättra lärarnas undervisning och skolledarnas ledarskap. 2. Bedömning av elever. 3. Bättre datasystem. 4. Implementering av styrdokument för att förändra och förbättra resultaten. 5. Omarbetning av läroplaner och kursplaner. 6. Förbättrade villkor för lärare och skolledare.

6 Sida 6 hittills största översikten som genomförts av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Hattie tar i boken fram vad som ger effekt på elevers lärande. De faktorer som i metastudien bedöms ha störst effekt för elevernas studieresultat är: Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor (Med stöd av ovanstående finns det alla möjligheter att analysera och konstruera bättre stödfunktioner för eleverna) Ett viktigt skäl till att studien fått så stor uppmärksamhet är att några av de frågor som varit mest debatterade på skolområdet som klasstorlek, skolstorlek, möjlighet att välja skola, programstruktur eller finansieringsform här visar sig ha liten effekt för elevers prestationer. Dessa faktorer benämner han skolstrukturella. Desto större effekt har istället faktorer som har att göra med hur det ser ut inne i skolan. Hatties viktigaste budskap är att inget slår en skicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev. Det är dock inte tillräckligt för en lärare att tycka om att undervisa, eller att eleverna är engagerade. Lärare måste inse att undervisning inte bara handlar om att lära ut. Undervisning handlar om att löpande få mer kunskap om hur elevernas lärande går till. Bokens mantra är att undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras. Det handlar om hur lärarna använder sina kunskaper i interaktionen med eleverna. Här sällar sig Hattie till dem som intresserar sig mindre för ämneskunskaper som sådana och mer för hur lärare använder sina ämneskunskaper i undervisningen. Synligt lärande kan enligt Hattie bli verklighet när lärandeprocessen formuleras som ett explicit mål för lärare och elev, när utmaningarna är välavvägda, när lärare och elev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda, när lärare och elev ger varandra löpande feedback och när lärare engagerar sig känslomässigt i lärandeprocessen. Mer slagkraftigt sammanfattar Hattie det synliga lärande med att detta äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare (Hattie 2009:238)(Skolverket) Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande: 1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer. 2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslommässigt engagemang i sin undervisning. 3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar. 4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan vad händer i nästa steg? i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.

7 Sida 7 5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc.). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är. 6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt I England har sedan några år tillbaks en satsning på framtidens skolor gjorts från den brittiska regeringen. Vid ett seminarium i Stockholm 2009 slog den brittiske utbildningsministern skolministern Jim Knight fast följande: "Arbetet med att bygga om och förnya Englands 3500 högstadieskolor har redan börjat. Satsningen "Building Schools for the Future" har ambitionen att ge elever och lärare en arbetsmiljö i världsklass. Tanken är att skolorna ska utformas så att eleverna upplever miljön som fantasifull och kreativ. Den ska inspirera elever att nå bättre resultat. Renoverade och nya skolor ska utrustas med it och skolans lokaler ska kunna användas även för andra aktiviteter. Skolan ska bli en integrerad del av det lokala samhället. Lokala skolmyndigheter har drivit ett 30 pilotprojekt runt om i landet. Department for education and skills sammanfattar resultaten i publikationen Innovative designs for Schools Classrooms for the future. Erfarenheterna ska resultera i en handledning som hjälper skolorna att bygga framtidens lärmiljöer. Sektorsplanen, med de tio valda strategierna, beskriver hur sektorn ska arbeta för att nå ökad måluppfyllelse. Lokalförsörjningsplanen är en av dessa strategier I bild 2 beskrivs hur olika insatser ska samverka för att ge ökad måluppfyllelse. Bilden kommer att kompletteras och utvecklas över tid. Bilden beskriver att vårt huvuduppdrag är ökad måluppfyllelse. Huvudspår är en inkluderande skola med utvecklade lärprocesser. Till detta finns en rad stödprocesser. Vi har självklart de nationella styrdokumenten och lagar som ligger till grund för skolans verksamhet. Det kommer att bildas nätverk för pedagoger som har till uppgift att ge förutsättningar för att stödja lärprocessen för ökad måluppfyllelse. Forskning ses som mycket viktigt inslag för att nå framgång i arbetet som vilar på vetenskaplig grund. Det specialpedagogiska arbetet lyfts fram som en nyckelfaktor. Här har en arbetsgrupp påbörjat arbetet för att kartlägga nuläget samt ge förslag till fortsatt utveckling av funktionen.

8 Sida 8 Övergripande egenskaper för framtagande av framtidens skola i Borlänge Storleken på en enhet utgår från hur lärandet bäst kan organiseras för att ge bästa möjlighet till hög måluppfyllelse. En förskola ska inte understiga 4 avdelningar och helst inte vara större än 8. Förskoleklass och upp till skolår 6 kan utgå från elevgrupper som har en storlek på 50 per årskullenheter. Skolår 7-9 bör inte understiga 80 elever per årskull. Om verksamheten formas utifrån dessa storlekar ges möjlighet till att få full täckning av de kompetenser som enligt skollagen måste finnas för elevernas undervisning. Den lärarlegitimation som införs och blir ett krav från 2015 medför stränga krav på behörigheter. För att värna den röda tråd som ska finnas från förskolan till grundskolan bör verksamheterna sammanföras lokalmässigt. Den konstruktion som de flesta förskoleklasser har idag innebär att barnen träffar ny personal och har inskolning under stor del av höstterminen. När väl gruppen fungerar tillsammans så ska inskolning till nästa verksamhet påbörjas. Detta ger ofta personalen svårigheter att skapa en stabil och trygg verksamhet vilket påverkar måluppfyllelsen negativt. Viktigt att notera att den röda trådens fortsättning mellan grundskola och gymnasiet måste utvecklas. Av detta följer att skolorna organiseras för elever från 1 till 9 år samt från 10 till 16 år. Där så är lämpligt kan man ha skolor för 1-12 åringar och då följaktligen skola från 13 till 16 åringar. Fördelarna att göra denna organisation är att en mjuk övergång från förskola till grundskola kan organiseras samt att personalens kompetens för åldrarna 5-7 år kan nyttjas på ett för eleverna optimalt sätt. Storleken på en minsta 1-9 åringsskola hamnar på runt 400 elever och på en minsta storlek för en åringsskola hamnar på cirka 450 elever. I framtidens skola ska det inte spela någon roll om det är olika åldrar i rummet. Rummet ska passa alla åldrar. Färre styrda rum, vilket innebär att rummen kan fungera för flera lärsituationer och olika ämnen. Framtidens skola som organiseras från 1-9 åringar/10-16 åringar skapar ökade möjligheter till samverkan samt att finna lämpliga grupperingar för elevernas optimala lärande. Resurser i lokaler, material och personal nyttjas på ett bättre sätt. Organisatoriska egenskaper En avgörande roll för att framtidens skola ska bli så framgångsrik som vi önskar oss är den kompetens och de förutsättningar som framtidens förskolechefer och rektorer kommer att förfoga över. De ledare som verkar i organisationen ska vara väl förtrogna med de tankar och värden som ligger till grund för hur skolans lokaler är tänkta att stödja elevernas utveckling. Det är avgörande för kontinuitet och därmed resultat att arbetet ha långsiktig prägel. Förskolechefens och rektors uppdrag regleras via organisationsutredningen. I framtidens skola ges lärarna tid för att utveckla lärprocesserna. Ett större lugn ska råda i skolan. Detta sker med hjälp av ledare som bedriver ett tydligt pedagogiskt ledarskap med hög närvaro för att stötta och utveckla lärprocessen. För att detta ska kunna ske ska uppdrag

9 Sida 9 som i dag ligger på ledarnas bord och som kan hanteras av andra utföras av andra lämpade ledarfunktioner samt utveckla i vad mån stöd och service kan utföra delar av dessa uppdrag. Arbetslaget är navet i organiserandet av elevernas lärande. Arbetslaget utgår från en elevgrupp. De lärare som undervisar dessa elever bildar ett arbetslag. Det har ingen betydelse om elevernas åldersstruktur är blandad eller homogen. Elevens lärande och utveckling ska vara i centrum för arbetslaget organisation och planering. Lokalerna är anpassade till det antal elever och personal som är lämpligt. I lokalerna ska det finnas mötesplatser för både personal och elever. Lokalerna formas så att de ger närhet mellan dem som vistas i dem. Det är önskvärt att det finns stora lokaler som man kan göra rum i rummet samt ett antal mindre rum för arbete i grupper. Dimensioneringen i arbetslagen kan utgå från följande grundtankar: - Förskolans arbetslag bildas mellan två avdelningar. Det blir då barn och 6-7 personal. - Grundskolan skolår 1-6 är det lämpligt att forma arbetslag som har en storlek mellan elever vilket medför ca 7-9 personal. - För grundskolan skolår 7-9 är det lämpligt med arbetslag på elever som medför ca 8-11 personal. På detta sätt kan arbetslagen tillföras den kompetens som behövs för att genomföra undervisningen enligt behörighetskraven i skollagen. Inre och yttre verksamhetsegenskaper Exempel på funktioner i Framtidens förskola/skola som organiseras från 1-9 åringar/10-16 åringar: - Skolan ska ha rum som stödjer lärandet utifrån olika funktioner. Det ska finnas rum som eleverna kan samlas i större grupp. Rummen som skapas stödjer lärprocessen med hjälp av olika former av lärande där elevernas lärstilar kan få optimalt stöd. I utemiljön skapas pedagogiska miljöer som stödjer elevernas lärande, utomhusklassrum. Scenen är en viktig plats både inne och ute. För de yngre barnen kan utesovplatser skapas. - I Borlänge finns beslut på att förskolor och skolor ska ha tillredningskök. Tillhörande matsal bör kunna ges flera funktioner även om salen låses under del av dag för frukost, lunch och mellanmål. - När enheterna skapas ska tanken om den lilla skolan i den stora vara vägledande. På detta sätt ges eleverna lättare överblick över sin skolmiljö vilket i sin tur skapar en känsla av trygghet. - Olika typer av verkstäder skapas i en central funktion i skolan. Verkstadstanken ger utrymme för flerfunktionella salar. Verkstad för skapande, verkstad för tanken/sinnet och kanske en verkstad för forskande uppdrag. Samtidigt kan det i inkluderingsområdet eller i en annan central plats finnas top of the line funktioner för olika ämnen som matematik, språk, fysik, bild, kemi m.fl. Rum för rörelse enlig läroplaner och kursplaner ger utrymme för ett annat tänkande kring rörelserummens utformning.

10 Sida 10 - Samtliga enheter ska byggas med ett långsiktigt hållbart miljötänkande. Det kan vara lämpligt att man i ett inkluderingsområde kan visa upp olika intressanta och inspirerande exempel på hållbar utveckling. - Trafiklösningar både utanför skolan som inne i skolan ska vara smarta. För de yngre åldrarna är hämtning och lämning viktig verksamhet som ger en bra start eller avrundning av dagen för eleven. Även för de äldre eleverna så är kloka kapprum/gemensmamma utrymmen avgörande för trygghet och samvaro. - Personalens utrymmen för pauser, planering och samtal måste vara väl planerat. Här betonas rum för samtal som mycket viktiga. - Arbetslaget disponerar en samlad del av skolans lokaler. I dessa har eleverna sin hemvist. De styrande uppdragen (Bild 1) Skollagen säger att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. När vi planerar skolor i framtiden ska vi utgå från fem styrande uppdrag. Lärande-, demokrati- fostrande-, sociala- och samhällsuppdraget. Utifrån dessa övergripande uppdrag ska skolan forma ett lärande som ger eleverna de bästa förutsättningar för att fungera i det framtida samhället. De styrande uppdragen delas sedan upp i ett antal värden som kommer att vara ledande för formandet av den framtida skolan. Utifrån punkterna nedan skapas underlag för de funktioner som skolan ska ha. En inkluderande skola tar hand om alla elever. Utgångspunkten är att skapa en kompetent organisation så att kunskapen och förmågan finns att stödja alla elevers lärande. Det kan bland annat innebära att en del elever behöver ha tid i mindre grupp eller enskilt för att ges rätt stöd för de behov eleven har. Vi skapar en skola för alla i elevernas närområde. En inkluderande skola enligt professor Claes Nihlholm delas upp i tre kriterier för att kunna bedömas som inkluderande. - Olikheter ska ses som en tillgång - Det ska finnas en social tillhörighet - Det ska finnas en pedagogisk inkludering Begreppet inkludering omfattar alla elever som har sin tillhörighet vid den aktuella skolan. Integrationen smälter då tydligt in i det inkluderande arbetet. Uppdraget blir att ta ställning till hur skolan ska arbeta för att dessa kriterier ska bli

11 Sida 11 möjliga samt hur skolan formar sitt lärande för alla elever. Vi stödjer elevernas kreativitet genom att ge utmaningar taktilt, visuellt, kinestetiskt samt auditivt. Det kreativa lärandet stöds genom att eleverna får arbeta utifrån sin lärstil. Eleven finner sitt sätt att lära för att utmana till nytt tänkande och idéer utifrån redan kända fakta och kunskaper. Eleverna ges möjlighet att prova sina tankar och idéer för att se om de bär. Uppdraget blir att skapa samsyn i hur man i undervisningen ger elever stöd för deras olika sätt att lära. Vilka funktioner ska stödja detta? Verksamheten vilar på forskningsbaserad grund men provar gärna nya väger som beforskas med hjälp av högskola/universitet. Elever ges inblick i vad forskning innebär och inspireras att våga ta språng som bryter ny mark. Lokalerna stödjer ett forskande tankesätt. Uppdraget blir att ta fram förtydliga i hur man skapar möjlighet att utveckla verksamheten med hjälp av forskning samt hur man tar in ett forskande synsätt i verksamheten med utgångspunkt i ständiga förbättringar. Skolan ska vara "mitt i byn" innebär att det är en resurs för alla åldrar och intressen i närområdet. Lokalerna används av alla åldrar. Det ska vara ett kunskaps- och inspirationscentrum för närområdet. Skolan är den självklara samlingspunkten i det sociala och demokratiska uppdraget. Uppdraget att ta in närsamhället i form av föräldrar, föreningar, klubbar och andra verksamheter som t.ex. caféverksamhet/skypecaféer, körverksamhet, mattestugor, läxhjälp, Ingenjör Lundström" med mera för att skapa möjligheter att nyttja lokalerna även utanför skolans tid. När skolan mitt i byn blir verklighet ges barn och unga en ökad möjlighet att lära känna det lokala föreningslivet och andra resurser som närsamhället kan erbjuda. Hur blir skolan tillgång till närsamhällets utveckling? Kunskaperna som eleverna inhämtar utgår från de "fyra F:n" fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det medför att man måste undersöka det man ska lära in, vrida och vända på tankar, fakta och funderingar så att högra form av lärande uppnås. Uppdraget kommer här att handla om hur verksamheten ger eleverna en möjlighet samt utmana dem i sitt lärande så att deras kompetens har högre nivå. Uppdraget har sin utgångspunkt i skolans styrande dokument samt den pedagogik, de lärprocesser som man behöver utveckla. Hur ska skolan hela tiden ha en utvecklande förmåga vad gäller lärprocesserna enligt John Hattie? Skolan utgår från arbetslag som formas utifrån elevgrupper. Lokalerna ger arbetslaget rätt förutsättningar för elevernas lärande och egen samverkan/planering. Uppdraget blir att förtydliga hur elevgruppen formas och arbetslagets struktur, kompetens och arbetsformer. IT som verktyg är en självklarhet. Informationsteknologi är ett naturligt inslag i skolan. Skolan har trådlösa accesspunkter, bärbara datorer med centrala skrivare samt "digitala klassrum". Digitala klassrum är rum vilka som standard har gott ljud, strömmande video och interaktiv tavla. Skrivplattor med trådlös uppkoppling samt kontakt med skrivarfunktion och möjlighet till mentometerfunktioner är enkla men naturliga inslag i

12 Sida 12 verksamheten. Skolan använder sig av olika former av interaktiva funktioner till stöd för eleverna lärande. Uppdraget blir att ta fram vilket IKT-stöd som behövs för att ge stöd för lärprocessen. Viktigt blir att man tar fram skolans vision för IKT-frågor. Denna ska utgå från den kommunövergripande visionen. Verksamheten värnar den sociala kompetensen. Det medför att rum för möten och samtal blir nödvändiga. Nätverk av olika slag ses som en del i arbetet för både personal och elever. Den internationella kompetensen kommer att vara än viktigare i framtiden. Det medför ökad kulturell kunskap och förståelse. Uppdraget blir att beskriva hur man ska träna elevernas sociala kompetenser. Vilka funktioner behövs för att stödja detta arbete. Arbetet utgår från skolans styrdokument. Arbetsmodell Fullmäktige i Borlänge tar beslut om lokalutredningen och den prioritetsordning som föreslås. Det fattas även politiskt beslut angående de ramar som ska ligga till grund för formandet av framtidens skola. Ramarna utgår från de 5 styrande uppdragen och de värden som förtydligar dem (Se nedan). Tankarna bakom dessa ramar föreslås i materialet Framtidens skola i Borlänge. En styrgrupp bildas där politiska representanter tillsammans med sektorchef och verksamhetschef från bildningssektorn samt chefen för kommunfastigheter ingår. Styrgruppen utser en verksamhetschef samt förskolechef/rektor för att tillsätta ett antal arbetsgrupper som under ett till två års tid utarbetar ett underlag som utgår från de beslutade ramarna. Underlaget ligger sedan till grund för arkitekt att ta fram förslag på hur skolan ska utformas. Denna arbetsprocess utgår från styrgruppens beslut I underlaget ska en utvärdering av det senast genomförda skolhusprojektet tas som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. På så sätt lär vi oss vad som varit framgångsrikt samt vad som varit mindre framgångsrikt.

13 Framtidens skola Bild 1 Fostrande- Uppdraget Samhälls uppdraget Sociala- Uppdraget Lärande- Uppdraget Demokrati- Uppdraget Nytänkande Nyskapande Utmanande Belöning Kunskap Digitaltstöd Socialt Kreativt Arenor Kreativitet Lärstilar Utomhus pedagogik Relationer Kompetens En skola för alla Inkluderande Nära hem Mitt i byn Färdighet Lärande Styrd fri-lek Förtrogenhet Entreprenörskap Iselowska rum Visuell Auditiv Kinestetisk Taktil Olika grupper Öppen Social kompetens Inkluderande Café funktion Fakta Förståelse Forskning Nära elev Arbetslag Nät och nätverk Föräldrar Ma, Fy, BI, Ke, Te Vetenskap Läsa-studera Kompetensnyttjande Gemensamma rum

14 Bild 2 Sida 2

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2015 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2015 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskolechefsområde Västra1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 2014 En individ lär så länge hon lever, en organisation lever så länge den lär Per Albinsson Fastställd för 2014 1 Inledning Förskolan,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare! KUNSKAPSVINNARE Vad är Kunskapsvinnare? Varje skola är unik och behöver göra sin digitala resa i den takt som passar skolans organisation bäst. Vårt utbildningskoncept Kunskapsvinnare möter och utgår från

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer