InFuturum dokumentation -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "InFuturum 2012 - dokumentation -"

Transkript

1 InFuturum dokumentation -

2 Innehåll Satsa på Norden i framtiden börja samverka i Sverige nu 1 KEY NOTES Det forskande universitetssjukhuset en utmaning? 3 Framtidens ledarskap inom hälso- och sjukvård vilka utmaningar väntar? 5 Full integration of academic medicine, research and teaching in an Amsterdam Academic Medical Centre. 7 SEMINARIER Forskning, sjukvård och ansträngd ekonomi hur ska det gå ihop? 10 Hur påverkar forskningspropositionen morgondagens forskning? 12 Implementering av nya behandlingar i sjukvården 14 Karriärvägar inom universitetssjukhusen 16 Kvalitetsregister ett användbart verktyg för forskning? 18 Att bygga upp en akademisering av sjukvården 20 Translationell forskning 22 Hur skolar vi in våra studenter att komma in på forskningen? 24 Tekniken inom sjukvården - i ett framtidsperspektiv 26 Avancerad specialistsjuksköterska: Global vision och verklighet 28 Forskningens infrastruktur en diskussion om ansvar, tillgänglighet och finansiering 30 Hur stärker vi Life science i Sverige? 32 Forskning som uppdrag 34 Klinisk forskning i samverkan med industrin 36 Produktion: Kerstin Danielson Beijbom & Johan Thompson Kommunikation & HR, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

3 INFUTURUM 2012 GÖTEBORG Satsa på Norden i framtiden börja samverka i Sverige nu Med 25 miljoner invånare, gemensam kultur och liknande sjukhussystem och akademier kan Norden bli en framtida plattform för samverkan. Det första steget måste i så fall tas genom ett fruktbart nationellt samarbete. Det var budskapet när Göteborg hälsade välkomna till InFuturum InFuturum är en svensk fortsättning på det initiativ som 2010 sammanförde nordiska sjukhuschefer och akademiledningar i Tammerfors, Finland. Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjukhusets FoUU-direktör, och Olle Larkö, Sahlgrenska akademins dekan, hälsade 140 konferensdeltagare välkomna till Göteborg. Duons budskap var att ett fortsatt utvecklat nationellt samarbete lägger grunden för en framtida nordisk samverkan. Med snart 10 miljoner invånare finns det, enligt Lars Grip, goda förutsättningar att utveckla framtidens nationella sjukvård. Det kan till exempel ske genom ett mer strukturerat införande av nya metoder och samordning 1

4 kring gemensamma riktlinjer. Samkörda universitetssjukhus möjliggör också större kliniska studier och snabbare resultat. Det handlar också om att bryta akademiska traditioner och i högre grad initiera forskning genom tydligt riktade uppdrag. Rikssjukvården är idag en process som innebär konkurrens och kamp. Det kan vara bra, men det finns också en stor nytta med samförstånd och koordination. Om landets universitetssjukhus kan börja är vi en bra bit på väg, sa Lars Grip. Olle Larkö tog även han avstamp i vår internationella omvärld. Han ställde några provocerande frågor: Hur kommer det sig att två danska läkare idag kan hantera dubbelt så många patienter om fem läkare gjorde tidigare? Varför har sjukhusdirektören i Regensburg valt att fortsätta behandla patienter? Och varför har europeiska läkare 50 timmars årlig obligatorisk vidareutbildning på konferenser - medan det i Sverige helt saknas sådana krav? Det finns ett annat arbetssätt utomlands. Kanske gör vi för lite internationell benchmarking. Vi måste vara öppna för att se om vi jobbar rätt, eller om vi kan organisera resurserna på något annat sätt, sa Olle Larkö. Han talade också om universitetssjukhusen som motorn i utvecklingen, och om Göteborgsmodellen som med sin industriella komponent varit en förebild och bland annat resulterat i banbrytande läkemedel som Losec. Det färskaste initiativet till nationellt forskningssamarbete, SciLifeLab i Solna, presenterades när InFuturum avrundades. Det är en 250-miljonerssatsning på storskalig biomedicinsk forskning som utlovas bli just en gemensam, nationell resurs. Efter två dagar av samtal och idéutbyten avslutade talarna Olle Larkö och Barbro Fridén, nytillträdd sjukhusdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Med tillfredsställelse summerade de två en kuppernas konferens, som med högt i tak fört viktiga frågor framåt i föreläsningar och seminarier, men också i minglet runt den svenska framgångsfaktorn fikapausen. Stafettpinnen går nu vidare till Skåne, som blir värd för InFuturum

5 KEYNOTE I Det forskande universitetssjukhuset en utmaning? Peter Honeth, keynote speaker på InFuturum, är statssekreterare på Utbildningsdepartementet och jurist. Han var tidigare universitetsdirektör vid Lunds universitet åren Samverkan är nyckeln till framgångsrik forskning. Samverkan måste öka mellan näringsliv, universitet och universitetssjukhus för att Sverige ska kunna fortsätta hävda sig. Statssekreterare Peter Honeth pekade på det faktum att Sverige tappar i konkurrensen med andra nationer. Detta är bakgrunden till några av de riktade satsningarna (på life science red. anm.) i regeringens forsknings- och innovationsproposition, som presenterades i oktober Danmark, Kina och Singapore är exempel på nationer som har sprungit förbi Sverige i fråga om forskningsresultat. En nationell samverkan av kliniska studier är helt nödvändig, framhöll Peter Honeth. Han menade att nuvarande läge i svensk sjukvård är alldeles för splittrat. Det är möjligt att vi behöver en större bas med fler patienter, sa Peter Honeth. Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjukhusets FoUU-direktör, hade samma utgångspunkt när InFuturum inleddes. Han förordade på sikt visionen om en nordisk bas, med 25 miljoner invånare, för framgångsrik forskning. Det är uppenbart att systemet behöver ses över och att universitetssjukhusen måste ha en viktig roll i detta. Det krävs ett starkt fokus på produktionen av sjukvård speciellt som kostnaderna skenat. Jag tror, att universi tetssjukhusen måste få kosta mer, sa Peter Honeth. Han konstaterade att det är en svår fråga med de ständiga kraven på kostnadseffektivitet i budgetarbetet, en svår utmaning för politikerna. Sjukvården blir emellertid på sikt både effektivare och billigare med hjälp av forskningen, sa Peter Honeth. ALF-medlen bör användas av sjukvårdens huvudmän för att stödja den kliniska forskningen. Staten vill att fördelningen av dessa medel ska bli mer beroende av uppnådda kvalitetsresultat. 3

6 Peter Honeth lyfte fram den högre utbildningens betydelse för ett välfärdsland. Han nämnde särskilt läkarutbildningen. Den måste bli en bättre bas för forskningen. Det är viktigt för att universitetssjukhusen fortsatt ska kunna vara spjutspetsar för forskning och för sjukvård, sa Peter Honeth. Han menade att svensk forskning fortfarande hävdar sig väl internationellt, men det finns tecken på att den håller på att bli omsprungen. Spjutspetsarna i den svenska forskningen kan avläsas i medelciteringen, främst inom farmaci och i den kliniska forskningen. En konkurrensfördel vi har i Sverige är våra unika register. Men varje register kan inte köra sitt eget race utan här måste det till en samordning. Läkemedel kommer på tredje plats, i näringslivets satsningar på utveckling, efter datorer och transport. Läkemedelsexporten sjunker, handelsbalansen försämras och antalet anställda minskar efter toppåren 2005/2006. De kliniska prövningarna uppvisar en drastisk nedgång. Det måste finnas en läkemedelsindustri som bas på hemmaplan. Några av regeringens utgångspunkter i propositionen är därför att understryka långsiktigheten, som motverkan till tecknen på kortsiktigheten hos de företag som svarar för den externa finansieringen. Utan risktagande får vi inte de spännande resultaten, sa Peter Honeth. Därför är goda villkor för forskarna viktiga både för näringslivet och för samhället i stort. Anslagshöjningen till universiteten att fördela efter kvalitetskriterier har ett tydligt syfte. Den sätter press på ledningarna för universiteten och högskolorna att åstadkomma resultat, framhöll Peter Honeth. Han tog också tillfället i akt att försvara regeringens satsning på SciLifeLab i Stockholm och Uppsala. Detta är en nationell satsning! Utvecklingen inom läkemedelsindustrin internationellt har blivit så kostnadskrävande att inte ens de största läkemedelsbolagen mäktar med att ensamma klara av den. Text: Göran Ekstedt 4

7 KEY NOTE II Framtidens ledarskap inom hälso- och sjukvård vilka utmaningar väntar? Ingrid Tollgerdt-Andersson, keynote speaker på InFuturum, är fil dr och driver det egna företaget Ledarutveckling AB i Båstad. Hon disputerade 1989 vid Handelshögskolan i Stockholm med en avhandling om framgångsrikt ledarskap i näringslivet. Hon arbetar nu som föreläsare och konsult och har gett ut böcker på temat ledarskap. Självkänslan är central för gott ledarskap och nyckeln till framgång. Den är ledarskapets innersta väsen, inledde Ingrid Tollgerdt-Andersson. De personliga egenskaperna hos en chef är viktiga. Andra ingredienser i ett bra ledarskap är hårt arbete, passion, tydlighet och auktoritet. Är chefen dessutom utrustad med humor är det ingen nackdel. Att utvecklas som ledare är detsamma som att utvecklas som människa. Grunden för att utvecklas som människa är att stärka sin självkänsla. En bra självkänsla ger trygghet som man utstrålar och förmedlar till sin omgivning. Allt går ut på vad man ska göra på sin arbetstid, konstaterade Ingrid Tollgerdt-Andersson. Hon ansåg att det är svårare att vara chef i offentlig sektor än i privata företag. Det beror bland annat på att offentlig sektor har en politiskt sammansatt styrelse, där minoriteten alltid har möjligheten och rätten att uttrycka en avvikande åsikt gällande av majoriteten fattade beslut. Det är också betydligt mer komplext att leda ett framgångsrikt universitetssjukhus än att leda andra organisationer i offentlig sektor. Ingrid Tollgerdt-Anderssons forskning visar, att chefer i framgångsrika verksamheter ställer högre krav på sina medarbetare än chefer i mindre framgångsrika företag. Det pågår en internationalisering av offentlig sektor. Blicka ut och åstadkom ett internationellt erfarenhetsutbyte, uppmanade hon. Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska akademin, höll med. Att genomföra benchmarkning, att jämföra med organisationer i andra länder, är viktigt, påpekade han. 5

8 Ingrid Tollgerdt-Andersson framhöll att det pågår stora kulturförändringar i vården. Det är kraft i ett paradigmskifte och vi kan alla vinna på det, menade Barbro Fridén, Sahlgrenska Universitetssjukhusets chef som nyss tillträtt. Det är viktigt med ett bra ledarskap för att klara av kommande utmaningar. Vi måste intressera unga läkare för en chefskarriär, menade Jan Olsson, chef för Universitetssjukhuset Örebro. Vi behöver bli oerhört mycket mer förändringsbenägna. Vi måste bli modigare och vi behöver fler doers, sa Marie Wickman, divisionschef på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon menade att det är bättre att försöka göra något än att inte göra något alls. Går inte allting bra, så är det inte hela världen, tyckte hon. Vi får en växande andel äldre personer i befolkningen, den medicinsktekniska utvecklingen accelererar, kunskapen i samhället ökar och patientgrupper med kunskap får högre makt. Men, vi har ju begränsade resurser, påpekade Ingrid Tollgerdt-Andersson Jag tror att vi är tillräckligt många anställda i vården, men vi gör fel saker. Dokumentationen tar för mycket tid, hävdade Barbro Naroskyin, landstingsdirektör i Östergötland. Hon fick stöd av flera. Vi behöver flytta arbetsuppgifter, från läkare till sjuksköterskor, från sjuksköterskor till undersköterskor, ansåg Marie Wickman, Karolinska Universitetssjukhuset. Professor Agnes Wold på Sahlgrenska akademin framhöll apropå resurser, att forskning är lönsamt: Ett företags förmåga att rationalisera är direkt proportionellt mot antalet forskare där. Jag anser, att spara är att slösa! Det finns en misstänksamhet mot forskarna, sa Agnes Wold. Det finns ingen skillnad mellan kvinnligt och manligt ledarskap, slog Ingrid Tollgerdt- Andersson fast. Hon påpekade, att det är viktigt att vi möts öga mot öga och inte bara förlitar oss på den elektroniska kommunikationen. Vår kommunikation består ju till största delen av kroppsspråket! Deltagarna i den manligt dominerade panelen byttes ut när debatten pågått en stund på initiativ av Barbro Naroskyin och männen ersattes av kvinnor. Text: Göran Ekstedt 6

9 KEYNOTE III Full integration of academic medicine, research and teaching in an Amsterdam Academic Medical Centre. Marcel Levi, keynote speaker på InFuturum, MD, PhD, är chef för Academic Medical Center of the University of Amsterdam, AMC, en sammanslagning av den medicinska fakulteten vid universitetet i Amsterdam och stadens akademiska sjukhus. Marcel Levi är både styrelseordförande för AMC och dekanus för den medicinska fakulteten. Sammanslagningen av medicinska fakulteten och Amsterdams akademiska sjukhus har lett till förbättrade medicinska resultat. Det stora sjukhuset blev alltså bäst för patienterna. Den nya, stora organisation har fått namnet the Academic Medical Center of the University of Amsterdam, AMC. Marcel Levi är sjukhusets styrelseordförande, tillika dekanus för den medicinska fakulteten. Han beskrev fusionsresan, som började för 25 år sedan, på InFuturum. Sjukhuset behövde nya lokaler och den medicinska fakulteten var spridd på flera adresser i Amsterdam. Gamla sjukvårdslokaler och det eviga resandet för studenter, lärare och forskare till fakultetens olika adresser i Amsterdam ledde till beslutet om ett nytt sjukhusbygge med en samlad, ny organisation. Holländarna slog alltså samman det akademiska sjukhuset med den medicinska fakulteten. Idag, 25 år senare, har resultaten förbättrats för kärnverksamheterna patientomhändertagande, forskning, utbildning och praktik. Dessutom har organisationens identitet stärkts liksom styrning och ledning av verksamheten. AMC har idag läkarstuderande, doktorander och cirka anställda. Sjukhuset behandlar patienter om året, får nya patienter varje år och har mer än patientbesök årligen. I sjukhusets upptagningsområde bor 4 miljoner invånare. Marcel Levi berättade om sammanläggningen och om dagens situation för storsjukhuset. Styrkor med ett integrerat AMC: nära samarbete mellan grundforskning och klinisk forskning lättare att organisera utbildningen av medicinare inga barriärer mellan patientvård, forskning och utbildning inga konflikter mellan fakulteten och det akademiska sjukhuset 7

10 Svagheter: svårt att förklara vad AMC är byråkrati i den stora organisationen avundsjuka hos närliggande institutioner för att AMC får alla resurser Möjligheter: Hot: storskaligheten flexibilitet integrerade program för doktorander tydliga strukturer och karriärvägar samarbetet med andra fakulteter den kliniska forskningen dominerar över grundforskningen Marcel Levi gick igenom AMCs strategier för framtiden och konstaterade att den medicinska utvecklingen går extremt snabbt. Ju större operationsvolymer desto bättre resultat, den erfarenheten har vi, framhöll han. Ökande orientering mot specialistvård medför växande krav på att patienter för länssjukvård måste vårdas på näraliggande sjukhus. Lösningen är nätverk av samarbeten med dessa mindre sjukhus under ledning av AMC:s personal och där AMC och samarbetssjukhusen delar patientjournaler och riktlinjer. Resultaten har blivit bättre jämfört med tidigare. Marcel Levi lyfte fram problematiken med det han kallar för superspecialisterna på AMC. Vi får för många specialister i smala segment. De har fokus på detaljer på bekostnad av helheten. Vi riskerar att bota sjukdomar i stället för patienter, sa han. Patienterna vet inte heller till slut vem som är hans eller hennes doktor. Och varför ska det vara så stor skillnad mellan hur en gäst tas emot på ett hotell och bemötandet på sjukhuset? undrade Marcel Levi. För att tackla den frågan har AMC inlett ett samarbete med Hotel School of Amsterdam. Kvaliteten på bemötandet är i fokus - och att patienten ska veta vem som är hans eller hennes doktor. Vi gör visitkort för patienter, Business Cards for Patients. På visitkortet finns doktorns namn, telefonnummer och e-postadress och där anges sjukhusets namn, adress och växeltelefonnummer, berättade Marcel Levi. Han uppgav att AMC år 2011 rankades på sjunde plats i Europa bland institutioner för biomedicin. Målet är nu att bli nummer ett. En strategi är att inleda ett samarbete med det andra stora sjukhuset i Amsterdam - och att fokusera på de områden som AMC är bra på. 8

11 Viktigt är också att attrahera unga studenter och forskare till AMC. Ett sätt är att utveckla forskningsvägar för de mest lovande unga forskarna. Studenterna får också möjlighet att under sin utbildning arbeta inom Global Health, där AMC har ett nätverk av samarbeten med sjukhus i Afrika, Asien och andra världsdelar. Text: Göran Ekstedt 9

12 SEMINARIUM 1 Forskning, sjukvård och ansträngd ekonomi hur ska det gå ihop? Moderator: Gunnar Nemeth, professor, vice styrelseordförande i Capiokoncernen. Inledare: Jan Eriksson, sjukhusdirektör Skånes universitetssjukhus. Hur kan vi bedriva forskning trots trängd ekonomi? Rikta sökarljuset på den kliniska forskningen. Där är effektiviseringspotentialen allra störst. Vi måste själva bidra och skapa de resurser vi ska leva av, sa Jan Eriksson när han inledde. Han anser att blir det ännu tuffare framöver, med fler krav på effektivisering. Därför har vi ett gemensamt ansvar att förbättra samarbetet mellan sjukvården och akademin. Om sjukvårdsprocesserna kan göras effektivare skapar det mer utrymme för forskning. Om vi finansierar vård med forskningspengar skjuter vi oss själva i foten. Men den kliniska forskningen kan göras mer effektiv. Är inte mycket forskning resultatlös? Regeringens utredare talar om att våga ta risker. Men vi behöver fokusera på planering och tillsammans diskutera vilka forskningsfrågor som ska belysas. Det är ett viktigt paradigmskifte, menade Jan Eriksson. Moderatorn Gunnar Nemeth undrade hur akademins organisation påverkas vid sjukhusfusioner. Vi måste få till speglande organisationer i Stockholm och en bättre dialog. I Göteborg har vi haft bra samverkan på ledningsnivå, men på verksamhetsnivå finns det mycket kvar att göra. Jan Eriksson kontrade: Den kliniska forskningen ska främst fylla kunskapsluckorna i vården och komma patienterna till godo. Men det är inte alltid forskarens fokus. Röster i diskussionen Vi kan inte ha för höga ambitioner med de forskningsmedel vi har. Vi måste få fler som väljer att forska parallellt med sina sjukhusjobb. Ändra på tjänstestrukturer och gör det snabbt för det är bråttom. Dessutom behövs föryngring bland handledarna. Vem ska annars handleda nästa generation? Staten vill inte erkänna att vi saknar doktorer som vill sträcka ut handen till naturvetarna. Var finns de kliniska professorerna som kan undervisa? 10

13 Vem är kravställaren inom forskningen? Det behöver tydliggöras. Det är skämmigt att vi bara diskuterar forskning när undervisning är en så viktig del. Jan Eriksson slänger ut en tillspetsad tanke: Hur skulle det se ut om vi satsade mer resurser på kunskapsinhämtning från andra länder istället för på egen klinisk forskning? Skulle vi få en effektivare sjukvård då? Någon säger: Patienterna kräver redan att vi är pålästa. Oavsett var i världen kunskap produceras måste vi omsätta den. Vem ska få det att ske? Det saknas gemensamma målbilder. Hälsa och kunskap ska även samsas med vinst i den privata vården. Vilket mål skulle kunna trigga oss alla? Jag tror att en gemensam målbild kopplad till kvalitet och ett bättre samarbete är ett måste för att nå resultat, sa Jan Eriksson. Summerat Sjukvårdens nya sätt att arbeta kräver mer standardisering. Vilka krav ställer det i sin tur på akademin? Kopplingen till privata vårdgivare är också en viktig aspekt. Tydligare krav på akademins forskningsmål är önskvärt. Text: Monica Havström Flera knyter an till sjukhusens och akademiernas brist på samverkan. Var finns incitamenten för samarbete? Måste staten ta fram dem? 11

14 SEMINARIUM 2 Hur påverkar forskningspropositionen morgondagens forskning? Moderator: Carola Lemne, VD och koncernchef Praktikertjänst AB Inledare: Håkan Billig, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och ordförande Svenska Läkarsällskapets forskningsdelegation Med bibliometriska mått mätt har Sveriges konkurrenskraft minskat sedan 1980-talet. Samtidigt har andra länders konkurrenskraft ökat, till exempel Danmarks och Nederländernas. Men att minskningen är unik för Sverige innebär också att den går att göra något åt. Det menade Håkan Billig och Carola Lemne när de bjöd till diskussion om hur forskningspropositionen påverka framtidens forskning. Håkan Billig påpekade att medan antalet citeringar ökat generellt så har de minskat bland de mest citerade forskarna. Detta understryker, enligt Billig, att svensk forskning har stor bredd och bra volym men saknar spets. Antalet ansökningar om kliniska prövningar för läkemedel har på tio år dessutom minskat från 500 till cirka 300. Hur väl matchar då satsningarna i forskningspropositionen behoven? Håkan Billig och Carola Lemne noterade att proppen innehåller ökade resurser på fyra miljarder kronor en höjning med 13 procent jämfört med tidigare proposition. Frågan är hur mycket pengar det är. Fyra miljarder kronor är lika mycket som svenskarna konsumerar på läsk och alkoholfria drycker under 80 dagar. Eller vad det kostar att bygga en motorväg mellan Falköping och Göteborg. Billig och Lemne konstaterade också att de ökade resurserna till rekrytering kommer motsvara fyra-fem nya toppforskare inom medicin. Men kommer dessa forskare göra skillnad, och går det verkligen att transplantera spets? Det satsas fortfarande betydligt mer pengar från andra håll än från staten. Men ur ett internationellt perspektiv är Sverige trots allt ett av få länder som höjer sin forskningsbudget, sa Billig och Lemne. 12

15 Håkan Billig presenterade också sin egen textanalays av propositionen. Den visar att ordet patient används 11 gånger på 200 sidor, medan kund förekommer tre gånger och brukare fyra. Internationellt finns det oftast patientföreträdare i styrelserna, i Sverige tycks vi sakna ett kundperspektiv. Vi är otroligt dåliga på att sprida och nyttiggöra kunskapen, och här finns en stor utmaning, menade han. Text: Krister Svahn 13

16 SEMINARIUM 3 Implementering av nya behandlingar i sjukvården Moderator: Nina Renqvist-Ahlberg, ordförande SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Inledare: Ulf Näslund, professor, verksamhetschef hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus och Umeå Universitet. När är det dags att bilda konsortium för ökad samsyn mellan landsting, akademier och sjukhus? Och hur ska det gå till? Frågan handlar om implementering av nya metoder och när det är lämpligt att börja förskriva nya mediciner. Två tunga argument ligger i vågskålen, krävande byråkrati och tillåtande klimat. Slutsatsen under seminariet var att den ordnade formen inte får vara så stark att dynamiken försvinner. Huvudtesen är att vården är till för att skapa hälsa och det gäller att använda resurserna på rätt sätt. Inte bara inte göra fel, utan göra nytt och bättre och ännu bättre, sa Ulf Näslund. Dilemman som sjukvården ställs inför är: När andra sjukhus börjat med en ny metod, på mer eller mindre lösa grunder, bör vi då avvakta eller rent av avstå? Det tycks vara en väldigt svår balansgång. Å ena sidan finns nationella riktlinjer med ordnat införande för att säkerställa patientsäkerhet när det gäller biverkningar och andra skador. Å andra sidan gäller det att ta till vara på entusiasterna och pionjärerna som finns ute på sjukhusen. Ett ordnat införande är av största vikt både när det gäller metoder och läkemedel för att minimera riskerna, betonade Nina Renqvist-Ahlberg och fick medhåll av flera deltagare. Röster i diskussionen Det finns en gemensam önskan om ett starkt samarbete sjukhusen emellan. En idé är att bilda ett konsortium för ett mera ordnat införande, något som de flesta av deltagarna kunde ställa sig bakom. En uppgift är att hitta ny finansieringsmetod samt ett ökat samarbete mellan landsting, akademier och sjukhus. Ett annat förslag var att upprätta ett register över vilka kliniker som använder vad. Det skulle i förlängningen kunna användas för uppföljning. Det kräver dock att man är lojal, visar upp sina resultat och står för dem. 14

17 Professioner från olika sjukhus i landet bör kunna samarbeta mera och enas kring studier för att sedan implementera nya tekniker och läkemedel. Vänta inte på myndigheterna, agera själva. Om vi inte har ett ordnat införande genererar vi själva ett underskott i verksamheten. Det hotar att slå tillbaka mot sjukvården. Det handlar inte bara om att implementera nya metoder. Det är lika viktigt att vi utvärderar och kasserar de gamla. Utfasning av gamla metoder när man inför nya är positivt ur ekonomisk synvinkel. Det är en stor skillnad mellan läkemedelsstudier och medicintekniska industrier, de har helt olika intressen. Det finns både status och intresse för nya läkemedel. Intresset dör dock när det gäller att se till att alla får det. Summerat Bilda ett konsortium för att öka samarbetet mellan landsting, akademier och sjukhus. Text: Lisa Klang 15

18 SEMINARIUM 4 Karriärvägar inom universitetssjukhusen Moderator: Ann-Marie Wennberg, professor, områdeschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inledare: Anders Ekbom, professor, prefekt för institutionen för medicin och divisionsprefekt vid Karolinska Institutet och Christina Jern, professor, överläkare Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Ingen räcker upp handen när Christina Jern frågar sina medicinstudenter under termin 9 hur många som vill satsa på forskning. Det är oroande för den framtida återväxten. Vi måste tidigt skapa incitament för forskning och se över de olika stegen i karriären, sa Christina Jern i sin inledning. Medelåldern bland kliniskt verksamma docenter och professorer vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är hög. Mer än hälften av de 172 som forskade med ALF-projektmedel 2008 var över 56 år gamla. Ställt mot de anställda läkarna på sjukhuset är det en liten del av läkarkåren som har en ledande roll inom den kliniska forskningen. Hur blir vi fler? frågade Christina Jern. Hon tror att andra faktorer än pengar spelar in. Forskarna är idag mer osynliga på klinikerna eftersom forskningen inte bedrivs lika kliniknära som tidigare. Därför finns det få förebilder för de yngre läkarna. Idag finns amanuensprogram, sommarforskarskola, forskar-at och ALF-ST-tjänster men vad händer sen? Vad har sjukhusen att erbjuda, efter docenturen, som kan möjliggöra fortsatt forskning? De kliniska forskaruppdragen har dessutom korta tidsperspektiv på tre år. Det skapar otrygghet och en ständig press att söka pengar. Hittills har vi inte haft problem med rekrytering av doktorander till medicinska fakulteter. Men är forskarutbildning på medicinsk fakultet också attraktiv för de medarbetare som bör utveckla morgondagens sjukvård? sa Christina Jern. Hon fortsatte: Kanske borde vi inrätta en mellantjänst på hög nivå, en kombinationsspecialisttjänst? Anders Ekbom mildrade den något mörka bilden. Även om en mindre procent av läkarna är disputerade idag än tidigare så är antalet läkare ute i verksamheten idag betydligt större. Men frågan kvarstår. Hur tar vi hand om dem och vad gör de? Ett stort problem är de olika arbetsgivarna. Hur får vi HR-personer från universitetet och sjukhuset att tala med varandra - och SKL att skapa ett uniformt pensionssystem? 16

19 Även löneutveckling och själva livspusslet är ett hinder för forskningen. Vad är då lösningen? Karolinska Institutet har infört en halvtidskontroll för doktor ander som då får en ekonomisk kompensation för lönebortfall. Det sprider god stämning och visar att vi tar doktoranderna på allvar, säger Anders Ekbom. Röster i diskussionen Önskemål om delade tjänster under professorsnivå. Flexibel fördelning av tjänster mellan forskning och klinik - 30/70 procent, 50/50, 80/20 Kombinationstjänster även för forskande sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera Även första linjens chefer behöver ha kunskap om forskning Bra chans nu att rekrytera forskare från södra Europa. Riskerna måste delas mellan klinik och akademi. Summerat Anställningsformen är ett hinder i forskarkarriären. Därför behövs smidigare samarbete behövs mellan forskarens två arbetsgivare staten (universitet) och landsting/region (universitetssjukhus). Utveckling av goda karriärvägar, främst efter docenturen, är nödvändig. Text: Katarina Hallingberg 17

20 SEMINARIUM 5 Kvalitetsregister ett användbart verktyg för forskning? Moderator: Staffan Björck tf chef Registercentrum, Västra Götalandsregionen. Inledare: Bertil Lindahl, professor, Uppsala Clinical Research Center, Uppsala Universitet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi har inte råd att inte använda register! Med dessa ord inledde Staffan Björck. Han berättade att cirka nio av tio personer som deltar i dagens seminarium borde finnas i regionala vårddatabaser. En av fyra har troligen också registrerats i ett nationellt kvalitetsregister. Det är snudd på oetiskt att inte använda registren för att forska och driva sjukvården framåt, menade Staffan Björck. Bertil Lindahl tog vid och berättade om bakgrund och utveckling av kvalitetsregister. SKL:s roll handlar om implementering, lokalt förbättringsarbete och uppföljning. Det som är nytt, ur statens och SKL:s perspektiv, är att forskningen officiellt blivit en viktig del i satsningen på kvalitetsregister. Den vetenskapliga produktionen ska, enligt överenskommelse mellan staten och SKL, öka med 100 procent till 2013 och 300 procent till Att utnyttja data ur vården för forskning kallas outcome research och det är något som ökar allt mer. Det har också fått större legitimitet. Nu används dessa data allt oftare för publiceringar i välrenommerade tidskrifter. Idag, 2012, finns 73 certifierade register som kan delas in i tre olika kategorier. Dessa är baserade på åtgärd, episod av en akut sjukdom respektive kroniska sjukdomar. De har olika karaktär och kan därför användas på olika sätt för forskning. Idag sker inmatningen i huvudsak med handpåläggning men det pågår en utveckling mot att allt mer ska ske med automatik. Det är också väldigt viktigt för kvaliteten att användaren får bra feedback och där har vi kommit olika långt, sa Bertil Lindahl. Fokus på seminariet riktades mot det som anses mer kontroversiellt, till exempel att jämföra olika behandlingar. Det finns en hybridform mellan randomiserad studie och registerstudie som kallas registry-randomised clinical trial. 18

21 Här används randomisering för att eliminera okända variabler. Fördelen är att ett stort antal patient kan inkluderas. Ett exempel på en studie som har fått stor uppmärksamhet är TASTE-studien, som jämför behandling vid akut hjärtinfarkt. I denna studie är 60 procent av alla tillgängliga patienter inkluderade. Det är fantastiskt, om man jämfört med en randomiserad studie där man är nöjd med mer än 5 procent, sa Bertil Lindahl. Röster i diskussionen Vem bestämmer om tillgång till registerdata? Om etikgodkännande finns, är regeln att du ska få tillgång till data om det inte finns väldigt speciella skäl. Det är lite av en myt att det skulle vara problematiskt, svarade Bertil Lindahl. Vilken är den största utmaningen? Bertil Lindahl och Staffan Björck var eniga om svaret: Den största flaskhalsen är att vi har brist på kompetens för att få igång användningen av kvalitetsregistren. Vi måste kunna visa på patientnytta och att den här typen av forskning räddar liv. Summerat Vi har inte råd att inte använda data, i de 73 befintliga kvalitetsregistren, för att forska och driva sjukvården framåt. Att användningen av dessa databaser inte kommit längre beror på brist på kompetens. Vi måste kunna visa på patientnytta och att denna forskning räddar liv. Text: Åsa Särlvik Jag vill framhålla att forskningen bör göras i samverkan med den som byggt upp registret, det är bästa vägen till framgång, menade Staffan Björck. Hur får vi samverkan med BBMRI, den nationella biobanken? Det är en viktig fråga att tänka nationellt. För SWEDEHEART byggs det upp som regionala biobanker i samverkan - där en portion av detta skall vara en nationell resurs. Vi försöker bygga upp flexibilitet, sa Bertil Lindahl. 19

22 SEMINARIUM 6 Att bygga upp en akademisering av sjukvården Moderator: Jack Lysholm, professor, forskningschef, Västerbotten läns landsting Inledare: Lennart Philipsson, docent, forskningsdirektör, Örebro läns landsting Jack Lysholm och Lennart Philipsson ansåg att personliga möten, mellan akademin och sjukvården, är en av nyckelfaktorerna för att få in mer forskning i sjukvården. Vi måste börja närma oss varandra. Syftet med att öka akademiseringen av sjukvården är att skapa bättre vård för patienterna. Evidensbaserad vård uppstår när tillgänglighet och kvalitet i vårdarbetet kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt. Jag tycker att universitetssjukvård är ett bra ord, sa Lennart Philipsson. Röster i diskussionen En åhörare påminde om vad statsekreterare Peter Honeth vid Utbildningsdepartementet sagt tidigare under dagen. Hans ledord för universitetssjukhusen är frihet, långsiktighet och risktagande. Åhöraren lyfte fram den målkonflikt som uppstår med verkligheten i dagens sjukvård, att vi lever med kortsiktiga mål och knappa resurser. Samtidigt som både medarbetarna och patienterna ställer höga krav på oss. Forskningen och studenterna från läkarutbildningen prioriteras inte på sjukhusen. Det beror på en rädsla från sjukvårdpersonalen att patienterna blir lidande på bekostnad av forskningen. Det råder även en brist på verksamhetsförlagda praktikplatser. Jack Lysholm konstaterade att sjukvården, akademin och industrin har olika utgångspunkter och att det ibland kan leda till kulturkrockar. Han hävdade att högre akademiska meriter och anslag av externa medel rankas högre än klinisk verksamhet och utbildningserfarenhet vid tillsättning av tjänster inom forskar- och sjukhusvärlden. Alla var eniga om att det måste skapas vettiga förutsättningar för forskning och att det behövs attitydförändringar kring kulturfrågor. I denna process spelar ledarskapet en avgörande roll. Tillgång till forskningsstödjande infrastruktur, exempelvis labb och biobanker, är också nödvändigt. 20

23 En passning till de mindre sjukhusen är att se värdet i det som redan finns, och att bygga vidare därifrån. Alla kan bli riktigt bra på något litet område istället för att stänga in kompetesen på ett stort universitetssjukhus. Vänd på steken istället. Jag kan inte heller nog betona hur viktigt det är med mötesplatser mellan sjukvård, akademi och industri, sa Jack Lysholm. Framför allt handlar det om att förändra de ekonomiska villkoren för forskare i sjukvården. Det ska vara möjligt att kunna flytta mellan regional och statlig verksamhet utan att hamna i sämre ekonomiskt läge, sa Lennart Philipsson och fick medhåll: Det är viktigt att anställa unga lovande talanger och ge dem rätt ekonomiska förutsättningar så att de inte försvinner. Det kommer att locka ännu fler duktiga kliniker och forskare till våra sjukhus och universitet över hela landet. Summerat Seminariet föreslog: gör en studie om Örebro sjukhus, Sveriges färskaste universitetssjukhus. Det har gått tio år sen tillkomsten. Nya idéer och erfarenheter bör dokumenteras från denna process. Text: Lena Mattsson 21

24 SEMINARIUM 7 Translationell forskning Moderator Jan Borén hade tvingats lämna återbud. Inledare: Christine Wennerås, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Jan Nilsson, professor, Skånes universitetssjukhus Translationell forskning (från latinets translatio = överföring) är relativt nytt som begrepp. Det beskriver forskningens väg från sjukvård till laboratorium och tillbaka igen. Patientens hälsotillstånd är startpunkt. Målet är att så snabbt som möjligt nå resultat: ta fram bättre diagnostik och behandling för patienten. Christine Wennerås pekade på en icke önskvärd utveckling. Det translationella gapet, mellan forskning och läkare-patient, har ökat. Nu gäller det att återskapa bryggan mellan sjukvård och forskning det är otroligt viktigt. Vi måste premiera läkare som forskar experimentellt, de ska inte bara rekrytera patienter till bio loger på laboratorium, menade hon. Att skapa kreativa arbetsplatser är nödvändigt, där läkare och naturvetare forskar ihop och möts på både laboratoriet och sjukhuset. Mötesplatser där det går att gemensamt titta på rådata och prata om patienten. Och där vi talar samma språk och kan överbrygga kulturkrocken mellan sjukhusets stämpelklocka och den friare rollen som forskare på laboratoriet. Christine Wennerås föreslog tre insatser som underlättar translationell forskning: Utse verksamhetschefer (i sjukvården reds. anm.) som kan forskning. Skapa tjänster som kombinerar forskning och kliniskt arbete. Schemalägg forskning det är en styggelse att forskningstid fryser inne på grund av dåliga planering. Att skapa utrymme för forskning är också ett sätt att spara. Forskande medarbetare är lojala, byter inte lika lättvindigt jobb och det minskar beroendet av dyra stafettläkare. Satsa därför på forskningsprojekt istället för kvalitets- och verksamhetsutveckling, sa Christine Wennerås. Hon pekade på hur vissa forskare missgynnas. Det är ett systemfel att forsknings medel i stor utsträckning går till de som redan har presterat och till yngre forskare. Det stryper finansiering av forskare som befinner sig i mittfasen. Idag finns dessutom en övertro på elitsatsningar, men nya upptäckter kommer ofta från oväntat håll. Begreppet serendipity dök upp första gången år Det handlar om att en kombination av slump och klokskap leder till saker man inte ens letat efter. Upptäckten av 22

25 orsaken till magsår, som ledde till ett Nobelpris, är bara ett exempel av många, sa hon. Jan Nilsson beskrev de resultat han och hans forskarlag nått att mycket pekar på att åderförfettning är en autoimmun sjukdom. Åderförfettning är den vanligaste dödsorsaken i världen. Det är en kronisk inflammation som leder till att plack bildas i kroppens artärer. Höga blodfetter, högt blodtryck diabetes och rökning bidrar. Immunsystemet är involverat. Nya behandlingar behövs idealet vore att vaccinera människor (med Apo B peptidvaccin reds. anm.)när de är i 30-årsåldern. Det nya är att det kanske är en autoimmun sjukdom. Tanken väcktes en kväll på puben, i samtal med kollegor under ett besök på ett engelskt universitet, berättade Jan Nilsson. Han konstaterade att det behövs någon med entreprenörstänk, som vet vilka som är intressanta att samarbeta med och vem man ska kontakta så att man inte blir grundlurad när idéerna så småningom ska omsättas i en produkt. Röster i diskussionen Vi har något som läkemedelsföretagen saknar, de kan inte sitta ner och ta en öl med konkurrenten och snacka. De måste uppfinna allt själva. Bara genom att sitta ner och berätta min historia, bolla med någon som har annan bakgrund än jag själv, så kan jag hitta lösningar. Det är viktigt att skapa mötesplatser, forskarmiljöer, för att kunna kläcka idéer. Ta in intressenter, stake holders, tidigt i processen. Vi har resurser som är helt otroliga, enorma biobanker. Oerhört viktigt att hitta former för samarbete så att läkare inte känner sig hotade eller som offer. Viktigast är att så många som möjligt forskar. Vi kanske inte rekryterar rätt personer till läkarutbildningen, de som har högsta betyg i allt kanske är lite mindre kreativa. Summerat Återskapa bryggan mellan sjukvård och forskning. Premiera läkare som forskar experimentellt. Att skapa utrymme för forskning blir ett sätt att spara eftersom forskande medarbetare är lojala. Kreativa mötesplatser behövs. Text: Kerstin Danielson Beijbom 23

26 SEMINARIUM 8 Hur skolar vi in våra studenter att komma in på forskningen? Moderator: Cecilia Lundberg, professor, vicedekan, Lunds universitet Inledare: Eric Hanse, professor, prodekan Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Forskande läkare är bra för sjukvården! Detta var Erik Hanses första utgångspunkt när han inledde. Hans andra utgångspunkt var att antalet disputerade läkare, i relation till antal legitimerade, har sjunkit drastiskt från 25 till 15 procent. Frågan är hur vi ska komma tillbaka till den högre nivån. Vilka åtgärder måste sättas in? Insatserna bör, ansåg Cecilia Lundberg och Eric Hanse, ske på många nivåer: grundutbildning, forskarutbildning och dessutom i organisationerna, inom sjukvården och akademin. Inom grundutbildningen ser vi ett ökat fokus på professionella kunskaper med exempelvis införandet av ett längre en termins examensarbete. Vissa högskolor har dessutom sommarforskarskolor och amanuensprogram. Intresset för amanuensprogrammet i Göteborg har ökat kontinuerligt under de senaste tre åren. Vi hade i år 50 sökande till 10 platser. Min slutsats är att forskningsintresset är enormt och att det har ökat de senaste åren, säger Eric Hanse. På forskarutbildningen har det skett stora förändringar, bland annat när det gäller antalet professionsutbildade. Under perioden var antalet disputerade med läkarutbildning nära 90 procent. Nu är siffrorna de omvända: bara 10 procent har läkarutbildning, 90 har det inte. Vi har en så kallad Future Faculty i Göteborg (för yngre disputerade forskare som har svårt att få jobb reds. anm.) som stadigt växer. Av många skäl är det viktigt att vrida tillbaka fördelningen något, till omkring 50 procent disputerade. I Göteborg har vi infört PhD/MD-program, ett forskarintag till en förkortad läkarutbildning. Hit kan de som har disputerat men saknar läkarutbildning söka. Med fler disputerade på grundutbildningen ökas per automatik den vetenskapliga nivån på utbildningen, menade Eric Hanse. Röster i diskussionen Det är viktigt att chefer på olika nivåer vet hur de skall fånga upp intresset för forskning. Det behövs nya karriärvägar för forskare. 24

27 Forskarutbildningen och dess volym ifrågasattes också under diskussionen. Det är den dyraste utbildningen som erbjuds och då borde hänsyn tas till frågor som: Vad händer med de som är forskarutbildade? Finns det en efterfrågan av forskarutbildade? Hur värderas kunskapen? Har vi inte svaret på dessa frågor kan det vara lite ohederligt att rekrytera fler till forskarutbildning. Cecilia Lundberg sammanfattade och presenterade möjliga action points - åtgärder att sätta in: Höj kunskapen om att forskarutbildade är en enorm resurs för vården Konkretisera möjliga karriärvägar Uppmärksamma examensarbeten nationellt Ta reda på vart de som utbildar sig tar vägen Undersök vilken kompetens som efterfrågas Den här utredningen bör göras på nationell nivå och därför behövs ett uppdrag. Det bör förankras hos samtliga universitetsledningar. Cecilia Lundberg och Eric Hanse tog på sig uppdraget att föra dessa tankar vidare. Summerat Allt färre legitimerade läkare har disputerat. Men forskande läkare är bra för sjukvården. Höj kunskapen om denna enorma resurs. Konkretisera karriärvägar. Uppmärksamma examensarbeten nationellt. Ta reda på vart de som utbildat sig tar vägen. Undersök vilken kompetens som efterfrågas. Text: Åsa Särlvik 25

28 SEMINARIUM 9 Tekniken inom sjukvården - i ett framtidsperspektiv Moderator: Maria Lindén, docent, Mälardalens högskola Inledare: Lars-Åke Brodin, professor och läkare, Kungliga tekniska högskolan Dagens tekniktänk gör det möjligt att skrädd arsy lösningar för patienterna. Det sparar pengar. Men hur kan vi snabbare få in ny teknik i sjukvården? Enligt Lars-Åke Brodin är läkarna en konservativ yrkeskår: Det är ett problem när vi ska införa ny teknik. Klart irriterande att vi har bra och enkla instrument som ännu inte används, exempelvis ett som kan förutsäga hjärtinfarkt hos kvinnor. På Lars-Åke Brodins meny finns en rad tekniska landvinningar som han med entusiasm berättar om: Hjärtdiagnos med ultraljudsbilder som blixtsnabbt visar vilken behandling patienten behöver Anpassade inredningar för livslångt boende Kamerateknik och nätverkslösningar för distanssjukvård Apparater för bedside-diagnostik. Lars-Åke Brodin visade, med hjälp av bilder och filmer, hur dessa innovationer fungerar. Seminariedeltagarna sköt in frågor. Telemedicin är ett exempel på teknik som sparar väldiga summor. Vi har läkare i Visby och Stockholm som konfererar via nätet och avgör vilka fall som behöver helikoptertransport. Lars-Åke Brodin berättade också om faran med att förlita sig på tekniken, skrämmande många röntgenutrustningar är till exempel defekta. Våra tester visar att man inte kan lita ens på helt nya maskiner. I en röntgen funkade bara hälften av kristallerna. Se till att bygga in testrutiner hos er, uppmanade Lars-Åke Brodin. Han efterlyste samordning. Om en patient drabbas ligger ansvaret hos Läkemedelsverket, men här måste vi skärpa oss och uppnå en standard för kontroller. Kunskap om den senaste tekniken kan spara pengar. Idag är ultraljudsmaskinerna inte större än en plånbok. Men företagen fortsätter att sälja stora maskiner för de kan ta mer betalt för dem. 26

29 Moderatorn Maria Lindén undrade hur de nya bedside-instrumenten kan användas. På akutmottagningar, förlossningsavdelningar och i ambulanser till exempel. Vi har tagit fram metoder med färgkodade ultraljudsbilder som är lätta att avläsa och vi har kurser på KTH för intresserade läkare, svarade Brodin. Livslångt boende är bostäder med inbyggda hjälpmedel där människor kan leva livet ut, även om de får funktionshinder. Två sådana lägenheter testas redan. Stockholms stad ska bygga ytterligare 450 med höj- och sänkbara diskbänkar, sensorer i golvet som tänder lampor när man kliver ur sängen och larmsystem i alla rum. Det är ett koncept som är här för att stanna, det är jag övertygad om. Det blir inte mycket dyrare byggkostnader heller. Hur ser teknikprofessorn själv på framtiden? Vi ska sträva mot mer bedside-teknik och inte utveckla nya stora maskiner. Allas mål måste vara att hitta mer individualiserade lösningar. För att kunna göra något som förändrar utvecklingen behöver vi upptäcka riskfaktorer tidigare. Vi måste få folk att ändra livsstil helt enkelt, sa Lars-Åke Brodin efter seminariet. Summerat Sjukvården kan rationaliseras och förbättras med ny teknisk utrustning, till exempel ultraljudsmaskiner. Vad står i vägen för ett bättre flöde när det gäller att få in ny teknik? Lars-Åke Brodin tror att fler ingenjörer på sjukhusen vore en lösning. Text: Monica Havström 27

30 SEMINARIUM 10 Avancerad specialistsjuksköterska: Global vision och verklighet Moderator: Claes Juhlin, verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala Inledare: Karin Kjellgren, professor, prodekan Linköpings universitet Att utbilda sig vidare till avancerad specialistsjuksköterska kan bana väg för en ny karriär för sjuksköterskor. Dessutom kan den nya yrkesrollen lösa en del av de utmaningar som väntar inom sjukvården. En avancerad specialistsjuksköterska kan bli en viktig pusselbit i framtidens sjukvård. Ett problem är att vi lägger tid och kraft på nya sjuksköterskor som sedan försvinner efter en kort tid. De upplever att de inte kan öka sin kompetens och göra karriär inom sjukvården, sa Claes Juhlin. Att utbilda sig till specialistsjuksköterska verkar inte vara ett tillräckligt alternativ. Färre utbildar sig till specialistsjuksköterskor trots att vården behöver fler för att bedriva en mer högspecialiserad vård, inte minst med tanke på att befolkningen blir äldre och äldre. Minskningen beror, enligt Claes Juhlin, på att utbildningen inte betalas av arbetsgivaren till skillnad från läkarens specialistutbildning. Har du någon lösning på dessa utmaningar? frågade han Karin Kjellgren. Hon svarade: Utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska är en ny karriärväg och det tror vi är en morot för sjuksköterskor att stanna kvar. I januari 2012 startade det första mastersprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård vid Linköpings universitet. Idén kom från kirurgklinikerna i södra Sverige. Anledningen var att de ville höja vårdkvaliteten på de kirurgiska vårdavdelningarna. Deras förslag: En avancerad specialistsjuksköterska med stort medicinskt och omvårdnadsmässigt ansvar. Stilbildaren är USA där nurse practioner, utvecklades under tidigt 1960-tal. Studier från USA visar att en avancerad specialistsjuksköterska bidrar till att teamarbetet förbättras avsevärt och att läkarna får mer tid till andra arbetsuppgifter, säger Karin Kjellberg. Det stämmer väl överens med de nya studenternas erfarenheter från sin praktik - blandat med farhågor inför den framtida yrkesrollen. För Karin Kjellberg som utbildningsansvarig återstår också en rad frågor att fundera på: Vilka blir effekterna i vården? Ökad tillgänglighet till vård för patienten? 28

31 Ökat samarbete inom hälso- och sjukvården? Avlastning för läkare? Samhällsekonomiska vinster? Kvalitetshöjning? Röster i diskussionen Vad krävs för att lyckas förankra den nya yrkesrollen? Koppla Karin Kjellbergs frågor till en utvärdering av utbildningen. Nationellt samarbete mellan universitet och landsting. Summerat Utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska är en ny karriärväg och kan bli en morot för sjuksköterskor att stanna kvar. Vid många kroniska tillstånd kan patienterna styra sin behandling via råd från mobilen av en läkare eller sjuksköterska. Konsultrollen i detta fall skulle kunna vara en framtida uppgift för avancerad specialistsjuksköterska. Text: Lena Mattsson Samla all kompetens på nationell nivå, ha samma huvudman och gör en översyn av hela sjuksköterskeutbildningen Ekonomiska förutsättningar för att implementera yrkesrollen i sjukvården. 29

32 SEMINARIUM 11 Forskningens infrastruktur en diskussion om ansvar, tillgänglighet och finansiering Moderator: Göran Larson, professor, chef för Core facilities, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inledare: Juni Palmgren, professor, Vetenskapsrådet hade fått förhinder men hennes anförande föredrogs av moderator Göran Larson. Juni Palmgrens anförande inleddes med frågan: Varför behövs infrastrukturer för forskning? Hon besvarade den: Ny teknologi möjliggör studier av biologiska processer som kombinerat med övriga resurser (nationella biobanker, demografi- och hälsoregister, statistik av olika slag etcetera) ger en bättre förståelse för mekanismerna bakom hälsa och sjukdom. Juni Palmgren anförde att VR: Finansierar forskningsinfrastruktur av nationellt intresse, inklusive medlemskap i internationella organisationer Ansvarar för långsiktig strategisk planering VR:s definition av infrastruktur är att den: Ska ha brett nationellt intresse Ge förutsättningar för världsledande forskning Utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt Vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand Ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande Vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en plan för tillgängligheten I relevanta fall, introducera ny spetsteknologi Juni Palmgren gav exempel på infrastrukturer i Sverige inom biomedicin: biobanker (BBMRI.se), medicinsk avbildning (Swedish Bioimaging Network), bioinformatik (BILS), dataservice inom samhällsvetenskap, medicin och humaniora (SND), kemisk biologi (CBCS). Hon konstaterade att Sverige, som del av Europa, deltar i nätverk mellan medlemsstater: European Strategy Forum for Research Infrastructures, ESFRI och i EU kommissionens organ. 30

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning

Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Ingen intressekonflikt. 1 En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Fredrik Scherstén Klinikchef Kliniken för kranskärlssjukdom,

Läs mer

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning VR uppdrag Finansiering Infrastruktur Policy information utvärdering 1 Delar i instruktion för Vetenskapsrådet som understödjer klinisk och registerbaserad

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Delegationens uppdrag:

Delegationens uppdrag: Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science?

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon

Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon SKLs positionspapper om klinisk forskning Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon Bertil Lindahl f.d. forskningsstrateg SKL - Samma fråga diskuteras

Läs mer

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård Ett lyft för befolkningens bästa Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Norrbotten har stora

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra?

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

14 pharma industry nr 3 13

14 pharma industry nr 3 13 14 pharma industry nr 3 13 OVILJA ATT BETALA FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL branschens åsikter om branschen FÖRDJUPAT SAMARBETE MED VÅRDEN SVÅRT ATT FÖRA DIALOG MED MARKNADENS NYA AKTÖRER STÄRKA INDUSTRINS ANSEENDE

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Samarbetet inom forskningen ökar

Samarbetet inom forskningen ökar VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2014

Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2014 Välkomna till Forska!Sverige-dagen 2014 Agenda för hälsa & välstånd sept 2014 - juni 2015 Agenda för hälsa och välstånd - styrgrupp Apotekarsocieteten - Karin Meyer, VD Capio - Gunnar Németh, Vice styrelseordförande

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

SYLF:s forskningspolicy. - Fem mål för att främja klinisk forskning.

SYLF:s forskningspolicy. - Fem mål för att främja klinisk forskning. SYLF:s forskningspolicy - Fem mål för att främja klinisk forskning. Oktober 2008 reviderad augusti 2010 Innehåll Varför är klinisk forskning viktig och varför ska just läkare forska? 1 Lägesbeskrivning

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

RAPPORT Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus 2011-2016

RAPPORT Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus 2011-2016 RAPPORT Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus 2011-2016 Högt tryck på läkarutbildningen I höstpropositionen 2007 beslutade Sveriges regering att utöka antalet utbildningsplatser på landets

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare)

Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) vid UmU och VLL Landsting Forskar AT läkare (postdoc el. doktorand) Bilaga 1 Månaderna betalas ur handledares anslag (inkl ALF) eller

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Bakgrund. Utredningen Starka tillsammans, SOU 2013/87. Regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet:

Bakgrund. Utredningen Starka tillsammans, SOU 2013/87. Regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet: Bakgrund Utredningen Starka tillsammans, SOU 2013/87. Regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet: Stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. Inrätta en kommitté för nationell samordning

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer