InFuturum dokumentation -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "InFuturum 2012 - dokumentation -"

Transkript

1 InFuturum dokumentation -

2 Innehåll Satsa på Norden i framtiden börja samverka i Sverige nu 1 KEY NOTES Det forskande universitetssjukhuset en utmaning? 3 Framtidens ledarskap inom hälso- och sjukvård vilka utmaningar väntar? 5 Full integration of academic medicine, research and teaching in an Amsterdam Academic Medical Centre. 7 SEMINARIER Forskning, sjukvård och ansträngd ekonomi hur ska det gå ihop? 10 Hur påverkar forskningspropositionen morgondagens forskning? 12 Implementering av nya behandlingar i sjukvården 14 Karriärvägar inom universitetssjukhusen 16 Kvalitetsregister ett användbart verktyg för forskning? 18 Att bygga upp en akademisering av sjukvården 20 Translationell forskning 22 Hur skolar vi in våra studenter att komma in på forskningen? 24 Tekniken inom sjukvården - i ett framtidsperspektiv 26 Avancerad specialistsjuksköterska: Global vision och verklighet 28 Forskningens infrastruktur en diskussion om ansvar, tillgänglighet och finansiering 30 Hur stärker vi Life science i Sverige? 32 Forskning som uppdrag 34 Klinisk forskning i samverkan med industrin 36 Produktion: Kerstin Danielson Beijbom & Johan Thompson Kommunikation & HR, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

3 INFUTURUM 2012 GÖTEBORG Satsa på Norden i framtiden börja samverka i Sverige nu Med 25 miljoner invånare, gemensam kultur och liknande sjukhussystem och akademier kan Norden bli en framtida plattform för samverkan. Det första steget måste i så fall tas genom ett fruktbart nationellt samarbete. Det var budskapet när Göteborg hälsade välkomna till InFuturum InFuturum är en svensk fortsättning på det initiativ som 2010 sammanförde nordiska sjukhuschefer och akademiledningar i Tammerfors, Finland. Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjukhusets FoUU-direktör, och Olle Larkö, Sahlgrenska akademins dekan, hälsade 140 konferensdeltagare välkomna till Göteborg. Duons budskap var att ett fortsatt utvecklat nationellt samarbete lägger grunden för en framtida nordisk samverkan. Med snart 10 miljoner invånare finns det, enligt Lars Grip, goda förutsättningar att utveckla framtidens nationella sjukvård. Det kan till exempel ske genom ett mer strukturerat införande av nya metoder och samordning 1

4 kring gemensamma riktlinjer. Samkörda universitetssjukhus möjliggör också större kliniska studier och snabbare resultat. Det handlar också om att bryta akademiska traditioner och i högre grad initiera forskning genom tydligt riktade uppdrag. Rikssjukvården är idag en process som innebär konkurrens och kamp. Det kan vara bra, men det finns också en stor nytta med samförstånd och koordination. Om landets universitetssjukhus kan börja är vi en bra bit på väg, sa Lars Grip. Olle Larkö tog även han avstamp i vår internationella omvärld. Han ställde några provocerande frågor: Hur kommer det sig att två danska läkare idag kan hantera dubbelt så många patienter om fem läkare gjorde tidigare? Varför har sjukhusdirektören i Regensburg valt att fortsätta behandla patienter? Och varför har europeiska läkare 50 timmars årlig obligatorisk vidareutbildning på konferenser - medan det i Sverige helt saknas sådana krav? Det finns ett annat arbetssätt utomlands. Kanske gör vi för lite internationell benchmarking. Vi måste vara öppna för att se om vi jobbar rätt, eller om vi kan organisera resurserna på något annat sätt, sa Olle Larkö. Han talade också om universitetssjukhusen som motorn i utvecklingen, och om Göteborgsmodellen som med sin industriella komponent varit en förebild och bland annat resulterat i banbrytande läkemedel som Losec. Det färskaste initiativet till nationellt forskningssamarbete, SciLifeLab i Solna, presenterades när InFuturum avrundades. Det är en 250-miljonerssatsning på storskalig biomedicinsk forskning som utlovas bli just en gemensam, nationell resurs. Efter två dagar av samtal och idéutbyten avslutade talarna Olle Larkö och Barbro Fridén, nytillträdd sjukhusdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Med tillfredsställelse summerade de två en kuppernas konferens, som med högt i tak fört viktiga frågor framåt i föreläsningar och seminarier, men också i minglet runt den svenska framgångsfaktorn fikapausen. Stafettpinnen går nu vidare till Skåne, som blir värd för InFuturum

5 KEYNOTE I Det forskande universitetssjukhuset en utmaning? Peter Honeth, keynote speaker på InFuturum, är statssekreterare på Utbildningsdepartementet och jurist. Han var tidigare universitetsdirektör vid Lunds universitet åren Samverkan är nyckeln till framgångsrik forskning. Samverkan måste öka mellan näringsliv, universitet och universitetssjukhus för att Sverige ska kunna fortsätta hävda sig. Statssekreterare Peter Honeth pekade på det faktum att Sverige tappar i konkurrensen med andra nationer. Detta är bakgrunden till några av de riktade satsningarna (på life science red. anm.) i regeringens forsknings- och innovationsproposition, som presenterades i oktober Danmark, Kina och Singapore är exempel på nationer som har sprungit förbi Sverige i fråga om forskningsresultat. En nationell samverkan av kliniska studier är helt nödvändig, framhöll Peter Honeth. Han menade att nuvarande läge i svensk sjukvård är alldeles för splittrat. Det är möjligt att vi behöver en större bas med fler patienter, sa Peter Honeth. Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjukhusets FoUU-direktör, hade samma utgångspunkt när InFuturum inleddes. Han förordade på sikt visionen om en nordisk bas, med 25 miljoner invånare, för framgångsrik forskning. Det är uppenbart att systemet behöver ses över och att universitetssjukhusen måste ha en viktig roll i detta. Det krävs ett starkt fokus på produktionen av sjukvård speciellt som kostnaderna skenat. Jag tror, att universi tetssjukhusen måste få kosta mer, sa Peter Honeth. Han konstaterade att det är en svår fråga med de ständiga kraven på kostnadseffektivitet i budgetarbetet, en svår utmaning för politikerna. Sjukvården blir emellertid på sikt både effektivare och billigare med hjälp av forskningen, sa Peter Honeth. ALF-medlen bör användas av sjukvårdens huvudmän för att stödja den kliniska forskningen. Staten vill att fördelningen av dessa medel ska bli mer beroende av uppnådda kvalitetsresultat. 3

6 Peter Honeth lyfte fram den högre utbildningens betydelse för ett välfärdsland. Han nämnde särskilt läkarutbildningen. Den måste bli en bättre bas för forskningen. Det är viktigt för att universitetssjukhusen fortsatt ska kunna vara spjutspetsar för forskning och för sjukvård, sa Peter Honeth. Han menade att svensk forskning fortfarande hävdar sig väl internationellt, men det finns tecken på att den håller på att bli omsprungen. Spjutspetsarna i den svenska forskningen kan avläsas i medelciteringen, främst inom farmaci och i den kliniska forskningen. En konkurrensfördel vi har i Sverige är våra unika register. Men varje register kan inte köra sitt eget race utan här måste det till en samordning. Läkemedel kommer på tredje plats, i näringslivets satsningar på utveckling, efter datorer och transport. Läkemedelsexporten sjunker, handelsbalansen försämras och antalet anställda minskar efter toppåren 2005/2006. De kliniska prövningarna uppvisar en drastisk nedgång. Det måste finnas en läkemedelsindustri som bas på hemmaplan. Några av regeringens utgångspunkter i propositionen är därför att understryka långsiktigheten, som motverkan till tecknen på kortsiktigheten hos de företag som svarar för den externa finansieringen. Utan risktagande får vi inte de spännande resultaten, sa Peter Honeth. Därför är goda villkor för forskarna viktiga både för näringslivet och för samhället i stort. Anslagshöjningen till universiteten att fördela efter kvalitetskriterier har ett tydligt syfte. Den sätter press på ledningarna för universiteten och högskolorna att åstadkomma resultat, framhöll Peter Honeth. Han tog också tillfället i akt att försvara regeringens satsning på SciLifeLab i Stockholm och Uppsala. Detta är en nationell satsning! Utvecklingen inom läkemedelsindustrin internationellt har blivit så kostnadskrävande att inte ens de största läkemedelsbolagen mäktar med att ensamma klara av den. Text: Göran Ekstedt 4

7 KEY NOTE II Framtidens ledarskap inom hälso- och sjukvård vilka utmaningar väntar? Ingrid Tollgerdt-Andersson, keynote speaker på InFuturum, är fil dr och driver det egna företaget Ledarutveckling AB i Båstad. Hon disputerade 1989 vid Handelshögskolan i Stockholm med en avhandling om framgångsrikt ledarskap i näringslivet. Hon arbetar nu som föreläsare och konsult och har gett ut böcker på temat ledarskap. Självkänslan är central för gott ledarskap och nyckeln till framgång. Den är ledarskapets innersta väsen, inledde Ingrid Tollgerdt-Andersson. De personliga egenskaperna hos en chef är viktiga. Andra ingredienser i ett bra ledarskap är hårt arbete, passion, tydlighet och auktoritet. Är chefen dessutom utrustad med humor är det ingen nackdel. Att utvecklas som ledare är detsamma som att utvecklas som människa. Grunden för att utvecklas som människa är att stärka sin självkänsla. En bra självkänsla ger trygghet som man utstrålar och förmedlar till sin omgivning. Allt går ut på vad man ska göra på sin arbetstid, konstaterade Ingrid Tollgerdt-Andersson. Hon ansåg att det är svårare att vara chef i offentlig sektor än i privata företag. Det beror bland annat på att offentlig sektor har en politiskt sammansatt styrelse, där minoriteten alltid har möjligheten och rätten att uttrycka en avvikande åsikt gällande av majoriteten fattade beslut. Det är också betydligt mer komplext att leda ett framgångsrikt universitetssjukhus än att leda andra organisationer i offentlig sektor. Ingrid Tollgerdt-Anderssons forskning visar, att chefer i framgångsrika verksamheter ställer högre krav på sina medarbetare än chefer i mindre framgångsrika företag. Det pågår en internationalisering av offentlig sektor. Blicka ut och åstadkom ett internationellt erfarenhetsutbyte, uppmanade hon. Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska akademin, höll med. Att genomföra benchmarkning, att jämföra med organisationer i andra länder, är viktigt, påpekade han. 5

8 Ingrid Tollgerdt-Andersson framhöll att det pågår stora kulturförändringar i vården. Det är kraft i ett paradigmskifte och vi kan alla vinna på det, menade Barbro Fridén, Sahlgrenska Universitetssjukhusets chef som nyss tillträtt. Det är viktigt med ett bra ledarskap för att klara av kommande utmaningar. Vi måste intressera unga läkare för en chefskarriär, menade Jan Olsson, chef för Universitetssjukhuset Örebro. Vi behöver bli oerhört mycket mer förändringsbenägna. Vi måste bli modigare och vi behöver fler doers, sa Marie Wickman, divisionschef på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon menade att det är bättre att försöka göra något än att inte göra något alls. Går inte allting bra, så är det inte hela världen, tyckte hon. Vi får en växande andel äldre personer i befolkningen, den medicinsktekniska utvecklingen accelererar, kunskapen i samhället ökar och patientgrupper med kunskap får högre makt. Men, vi har ju begränsade resurser, påpekade Ingrid Tollgerdt-Andersson Jag tror att vi är tillräckligt många anställda i vården, men vi gör fel saker. Dokumentationen tar för mycket tid, hävdade Barbro Naroskyin, landstingsdirektör i Östergötland. Hon fick stöd av flera. Vi behöver flytta arbetsuppgifter, från läkare till sjuksköterskor, från sjuksköterskor till undersköterskor, ansåg Marie Wickman, Karolinska Universitetssjukhuset. Professor Agnes Wold på Sahlgrenska akademin framhöll apropå resurser, att forskning är lönsamt: Ett företags förmåga att rationalisera är direkt proportionellt mot antalet forskare där. Jag anser, att spara är att slösa! Det finns en misstänksamhet mot forskarna, sa Agnes Wold. Det finns ingen skillnad mellan kvinnligt och manligt ledarskap, slog Ingrid Tollgerdt- Andersson fast. Hon påpekade, att det är viktigt att vi möts öga mot öga och inte bara förlitar oss på den elektroniska kommunikationen. Vår kommunikation består ju till största delen av kroppsspråket! Deltagarna i den manligt dominerade panelen byttes ut när debatten pågått en stund på initiativ av Barbro Naroskyin och männen ersattes av kvinnor. Text: Göran Ekstedt 6

9 KEYNOTE III Full integration of academic medicine, research and teaching in an Amsterdam Academic Medical Centre. Marcel Levi, keynote speaker på InFuturum, MD, PhD, är chef för Academic Medical Center of the University of Amsterdam, AMC, en sammanslagning av den medicinska fakulteten vid universitetet i Amsterdam och stadens akademiska sjukhus. Marcel Levi är både styrelseordförande för AMC och dekanus för den medicinska fakulteten. Sammanslagningen av medicinska fakulteten och Amsterdams akademiska sjukhus har lett till förbättrade medicinska resultat. Det stora sjukhuset blev alltså bäst för patienterna. Den nya, stora organisation har fått namnet the Academic Medical Center of the University of Amsterdam, AMC. Marcel Levi är sjukhusets styrelseordförande, tillika dekanus för den medicinska fakulteten. Han beskrev fusionsresan, som började för 25 år sedan, på InFuturum. Sjukhuset behövde nya lokaler och den medicinska fakulteten var spridd på flera adresser i Amsterdam. Gamla sjukvårdslokaler och det eviga resandet för studenter, lärare och forskare till fakultetens olika adresser i Amsterdam ledde till beslutet om ett nytt sjukhusbygge med en samlad, ny organisation. Holländarna slog alltså samman det akademiska sjukhuset med den medicinska fakulteten. Idag, 25 år senare, har resultaten förbättrats för kärnverksamheterna patientomhändertagande, forskning, utbildning och praktik. Dessutom har organisationens identitet stärkts liksom styrning och ledning av verksamheten. AMC har idag läkarstuderande, doktorander och cirka anställda. Sjukhuset behandlar patienter om året, får nya patienter varje år och har mer än patientbesök årligen. I sjukhusets upptagningsområde bor 4 miljoner invånare. Marcel Levi berättade om sammanläggningen och om dagens situation för storsjukhuset. Styrkor med ett integrerat AMC: nära samarbete mellan grundforskning och klinisk forskning lättare att organisera utbildningen av medicinare inga barriärer mellan patientvård, forskning och utbildning inga konflikter mellan fakulteten och det akademiska sjukhuset 7

10 Svagheter: svårt att förklara vad AMC är byråkrati i den stora organisationen avundsjuka hos närliggande institutioner för att AMC får alla resurser Möjligheter: Hot: storskaligheten flexibilitet integrerade program för doktorander tydliga strukturer och karriärvägar samarbetet med andra fakulteter den kliniska forskningen dominerar över grundforskningen Marcel Levi gick igenom AMCs strategier för framtiden och konstaterade att den medicinska utvecklingen går extremt snabbt. Ju större operationsvolymer desto bättre resultat, den erfarenheten har vi, framhöll han. Ökande orientering mot specialistvård medför växande krav på att patienter för länssjukvård måste vårdas på näraliggande sjukhus. Lösningen är nätverk av samarbeten med dessa mindre sjukhus under ledning av AMC:s personal och där AMC och samarbetssjukhusen delar patientjournaler och riktlinjer. Resultaten har blivit bättre jämfört med tidigare. Marcel Levi lyfte fram problematiken med det han kallar för superspecialisterna på AMC. Vi får för många specialister i smala segment. De har fokus på detaljer på bekostnad av helheten. Vi riskerar att bota sjukdomar i stället för patienter, sa han. Patienterna vet inte heller till slut vem som är hans eller hennes doktor. Och varför ska det vara så stor skillnad mellan hur en gäst tas emot på ett hotell och bemötandet på sjukhuset? undrade Marcel Levi. För att tackla den frågan har AMC inlett ett samarbete med Hotel School of Amsterdam. Kvaliteten på bemötandet är i fokus - och att patienten ska veta vem som är hans eller hennes doktor. Vi gör visitkort för patienter, Business Cards for Patients. På visitkortet finns doktorns namn, telefonnummer och e-postadress och där anges sjukhusets namn, adress och växeltelefonnummer, berättade Marcel Levi. Han uppgav att AMC år 2011 rankades på sjunde plats i Europa bland institutioner för biomedicin. Målet är nu att bli nummer ett. En strategi är att inleda ett samarbete med det andra stora sjukhuset i Amsterdam - och att fokusera på de områden som AMC är bra på. 8

11 Viktigt är också att attrahera unga studenter och forskare till AMC. Ett sätt är att utveckla forskningsvägar för de mest lovande unga forskarna. Studenterna får också möjlighet att under sin utbildning arbeta inom Global Health, där AMC har ett nätverk av samarbeten med sjukhus i Afrika, Asien och andra världsdelar. Text: Göran Ekstedt 9

12 SEMINARIUM 1 Forskning, sjukvård och ansträngd ekonomi hur ska det gå ihop? Moderator: Gunnar Nemeth, professor, vice styrelseordförande i Capiokoncernen. Inledare: Jan Eriksson, sjukhusdirektör Skånes universitetssjukhus. Hur kan vi bedriva forskning trots trängd ekonomi? Rikta sökarljuset på den kliniska forskningen. Där är effektiviseringspotentialen allra störst. Vi måste själva bidra och skapa de resurser vi ska leva av, sa Jan Eriksson när han inledde. Han anser att blir det ännu tuffare framöver, med fler krav på effektivisering. Därför har vi ett gemensamt ansvar att förbättra samarbetet mellan sjukvården och akademin. Om sjukvårdsprocesserna kan göras effektivare skapar det mer utrymme för forskning. Om vi finansierar vård med forskningspengar skjuter vi oss själva i foten. Men den kliniska forskningen kan göras mer effektiv. Är inte mycket forskning resultatlös? Regeringens utredare talar om att våga ta risker. Men vi behöver fokusera på planering och tillsammans diskutera vilka forskningsfrågor som ska belysas. Det är ett viktigt paradigmskifte, menade Jan Eriksson. Moderatorn Gunnar Nemeth undrade hur akademins organisation påverkas vid sjukhusfusioner. Vi måste få till speglande organisationer i Stockholm och en bättre dialog. I Göteborg har vi haft bra samverkan på ledningsnivå, men på verksamhetsnivå finns det mycket kvar att göra. Jan Eriksson kontrade: Den kliniska forskningen ska främst fylla kunskapsluckorna i vården och komma patienterna till godo. Men det är inte alltid forskarens fokus. Röster i diskussionen Vi kan inte ha för höga ambitioner med de forskningsmedel vi har. Vi måste få fler som väljer att forska parallellt med sina sjukhusjobb. Ändra på tjänstestrukturer och gör det snabbt för det är bråttom. Dessutom behövs föryngring bland handledarna. Vem ska annars handleda nästa generation? Staten vill inte erkänna att vi saknar doktorer som vill sträcka ut handen till naturvetarna. Var finns de kliniska professorerna som kan undervisa? 10

13 Vem är kravställaren inom forskningen? Det behöver tydliggöras. Det är skämmigt att vi bara diskuterar forskning när undervisning är en så viktig del. Jan Eriksson slänger ut en tillspetsad tanke: Hur skulle det se ut om vi satsade mer resurser på kunskapsinhämtning från andra länder istället för på egen klinisk forskning? Skulle vi få en effektivare sjukvård då? Någon säger: Patienterna kräver redan att vi är pålästa. Oavsett var i världen kunskap produceras måste vi omsätta den. Vem ska få det att ske? Det saknas gemensamma målbilder. Hälsa och kunskap ska även samsas med vinst i den privata vården. Vilket mål skulle kunna trigga oss alla? Jag tror att en gemensam målbild kopplad till kvalitet och ett bättre samarbete är ett måste för att nå resultat, sa Jan Eriksson. Summerat Sjukvårdens nya sätt att arbeta kräver mer standardisering. Vilka krav ställer det i sin tur på akademin? Kopplingen till privata vårdgivare är också en viktig aspekt. Tydligare krav på akademins forskningsmål är önskvärt. Text: Monica Havström Flera knyter an till sjukhusens och akademiernas brist på samverkan. Var finns incitamenten för samarbete? Måste staten ta fram dem? 11

14 SEMINARIUM 2 Hur påverkar forskningspropositionen morgondagens forskning? Moderator: Carola Lemne, VD och koncernchef Praktikertjänst AB Inledare: Håkan Billig, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och ordförande Svenska Läkarsällskapets forskningsdelegation Med bibliometriska mått mätt har Sveriges konkurrenskraft minskat sedan 1980-talet. Samtidigt har andra länders konkurrenskraft ökat, till exempel Danmarks och Nederländernas. Men att minskningen är unik för Sverige innebär också att den går att göra något åt. Det menade Håkan Billig och Carola Lemne när de bjöd till diskussion om hur forskningspropositionen påverka framtidens forskning. Håkan Billig påpekade att medan antalet citeringar ökat generellt så har de minskat bland de mest citerade forskarna. Detta understryker, enligt Billig, att svensk forskning har stor bredd och bra volym men saknar spets. Antalet ansökningar om kliniska prövningar för läkemedel har på tio år dessutom minskat från 500 till cirka 300. Hur väl matchar då satsningarna i forskningspropositionen behoven? Håkan Billig och Carola Lemne noterade att proppen innehåller ökade resurser på fyra miljarder kronor en höjning med 13 procent jämfört med tidigare proposition. Frågan är hur mycket pengar det är. Fyra miljarder kronor är lika mycket som svenskarna konsumerar på läsk och alkoholfria drycker under 80 dagar. Eller vad det kostar att bygga en motorväg mellan Falköping och Göteborg. Billig och Lemne konstaterade också att de ökade resurserna till rekrytering kommer motsvara fyra-fem nya toppforskare inom medicin. Men kommer dessa forskare göra skillnad, och går det verkligen att transplantera spets? Det satsas fortfarande betydligt mer pengar från andra håll än från staten. Men ur ett internationellt perspektiv är Sverige trots allt ett av få länder som höjer sin forskningsbudget, sa Billig och Lemne. 12

15 Håkan Billig presenterade också sin egen textanalays av propositionen. Den visar att ordet patient används 11 gånger på 200 sidor, medan kund förekommer tre gånger och brukare fyra. Internationellt finns det oftast patientföreträdare i styrelserna, i Sverige tycks vi sakna ett kundperspektiv. Vi är otroligt dåliga på att sprida och nyttiggöra kunskapen, och här finns en stor utmaning, menade han. Text: Krister Svahn 13

16 SEMINARIUM 3 Implementering av nya behandlingar i sjukvården Moderator: Nina Renqvist-Ahlberg, ordförande SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Inledare: Ulf Näslund, professor, verksamhetschef hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus och Umeå Universitet. När är det dags att bilda konsortium för ökad samsyn mellan landsting, akademier och sjukhus? Och hur ska det gå till? Frågan handlar om implementering av nya metoder och när det är lämpligt att börja förskriva nya mediciner. Två tunga argument ligger i vågskålen, krävande byråkrati och tillåtande klimat. Slutsatsen under seminariet var att den ordnade formen inte får vara så stark att dynamiken försvinner. Huvudtesen är att vården är till för att skapa hälsa och det gäller att använda resurserna på rätt sätt. Inte bara inte göra fel, utan göra nytt och bättre och ännu bättre, sa Ulf Näslund. Dilemman som sjukvården ställs inför är: När andra sjukhus börjat med en ny metod, på mer eller mindre lösa grunder, bör vi då avvakta eller rent av avstå? Det tycks vara en väldigt svår balansgång. Å ena sidan finns nationella riktlinjer med ordnat införande för att säkerställa patientsäkerhet när det gäller biverkningar och andra skador. Å andra sidan gäller det att ta till vara på entusiasterna och pionjärerna som finns ute på sjukhusen. Ett ordnat införande är av största vikt både när det gäller metoder och läkemedel för att minimera riskerna, betonade Nina Renqvist-Ahlberg och fick medhåll av flera deltagare. Röster i diskussionen Det finns en gemensam önskan om ett starkt samarbete sjukhusen emellan. En idé är att bilda ett konsortium för ett mera ordnat införande, något som de flesta av deltagarna kunde ställa sig bakom. En uppgift är att hitta ny finansieringsmetod samt ett ökat samarbete mellan landsting, akademier och sjukhus. Ett annat förslag var att upprätta ett register över vilka kliniker som använder vad. Det skulle i förlängningen kunna användas för uppföljning. Det kräver dock att man är lojal, visar upp sina resultat och står för dem. 14

17 Professioner från olika sjukhus i landet bör kunna samarbeta mera och enas kring studier för att sedan implementera nya tekniker och läkemedel. Vänta inte på myndigheterna, agera själva. Om vi inte har ett ordnat införande genererar vi själva ett underskott i verksamheten. Det hotar att slå tillbaka mot sjukvården. Det handlar inte bara om att implementera nya metoder. Det är lika viktigt att vi utvärderar och kasserar de gamla. Utfasning av gamla metoder när man inför nya är positivt ur ekonomisk synvinkel. Det är en stor skillnad mellan läkemedelsstudier och medicintekniska industrier, de har helt olika intressen. Det finns både status och intresse för nya läkemedel. Intresset dör dock när det gäller att se till att alla får det. Summerat Bilda ett konsortium för att öka samarbetet mellan landsting, akademier och sjukhus. Text: Lisa Klang 15

18 SEMINARIUM 4 Karriärvägar inom universitetssjukhusen Moderator: Ann-Marie Wennberg, professor, områdeschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inledare: Anders Ekbom, professor, prefekt för institutionen för medicin och divisionsprefekt vid Karolinska Institutet och Christina Jern, professor, överläkare Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Ingen räcker upp handen när Christina Jern frågar sina medicinstudenter under termin 9 hur många som vill satsa på forskning. Det är oroande för den framtida återväxten. Vi måste tidigt skapa incitament för forskning och se över de olika stegen i karriären, sa Christina Jern i sin inledning. Medelåldern bland kliniskt verksamma docenter och professorer vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är hög. Mer än hälften av de 172 som forskade med ALF-projektmedel 2008 var över 56 år gamla. Ställt mot de anställda läkarna på sjukhuset är det en liten del av läkarkåren som har en ledande roll inom den kliniska forskningen. Hur blir vi fler? frågade Christina Jern. Hon tror att andra faktorer än pengar spelar in. Forskarna är idag mer osynliga på klinikerna eftersom forskningen inte bedrivs lika kliniknära som tidigare. Därför finns det få förebilder för de yngre läkarna. Idag finns amanuensprogram, sommarforskarskola, forskar-at och ALF-ST-tjänster men vad händer sen? Vad har sjukhusen att erbjuda, efter docenturen, som kan möjliggöra fortsatt forskning? De kliniska forskaruppdragen har dessutom korta tidsperspektiv på tre år. Det skapar otrygghet och en ständig press att söka pengar. Hittills har vi inte haft problem med rekrytering av doktorander till medicinska fakulteter. Men är forskarutbildning på medicinsk fakultet också attraktiv för de medarbetare som bör utveckla morgondagens sjukvård? sa Christina Jern. Hon fortsatte: Kanske borde vi inrätta en mellantjänst på hög nivå, en kombinationsspecialisttjänst? Anders Ekbom mildrade den något mörka bilden. Även om en mindre procent av läkarna är disputerade idag än tidigare så är antalet läkare ute i verksamheten idag betydligt större. Men frågan kvarstår. Hur tar vi hand om dem och vad gör de? Ett stort problem är de olika arbetsgivarna. Hur får vi HR-personer från universitetet och sjukhuset att tala med varandra - och SKL att skapa ett uniformt pensionssystem? 16

19 Även löneutveckling och själva livspusslet är ett hinder för forskningen. Vad är då lösningen? Karolinska Institutet har infört en halvtidskontroll för doktor ander som då får en ekonomisk kompensation för lönebortfall. Det sprider god stämning och visar att vi tar doktoranderna på allvar, säger Anders Ekbom. Röster i diskussionen Önskemål om delade tjänster under professorsnivå. Flexibel fördelning av tjänster mellan forskning och klinik - 30/70 procent, 50/50, 80/20 Kombinationstjänster även för forskande sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera Även första linjens chefer behöver ha kunskap om forskning Bra chans nu att rekrytera forskare från södra Europa. Riskerna måste delas mellan klinik och akademi. Summerat Anställningsformen är ett hinder i forskarkarriären. Därför behövs smidigare samarbete behövs mellan forskarens två arbetsgivare staten (universitet) och landsting/region (universitetssjukhus). Utveckling av goda karriärvägar, främst efter docenturen, är nödvändig. Text: Katarina Hallingberg 17

20 SEMINARIUM 5 Kvalitetsregister ett användbart verktyg för forskning? Moderator: Staffan Björck tf chef Registercentrum, Västra Götalandsregionen. Inledare: Bertil Lindahl, professor, Uppsala Clinical Research Center, Uppsala Universitet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi har inte råd att inte använda register! Med dessa ord inledde Staffan Björck. Han berättade att cirka nio av tio personer som deltar i dagens seminarium borde finnas i regionala vårddatabaser. En av fyra har troligen också registrerats i ett nationellt kvalitetsregister. Det är snudd på oetiskt att inte använda registren för att forska och driva sjukvården framåt, menade Staffan Björck. Bertil Lindahl tog vid och berättade om bakgrund och utveckling av kvalitetsregister. SKL:s roll handlar om implementering, lokalt förbättringsarbete och uppföljning. Det som är nytt, ur statens och SKL:s perspektiv, är att forskningen officiellt blivit en viktig del i satsningen på kvalitetsregister. Den vetenskapliga produktionen ska, enligt överenskommelse mellan staten och SKL, öka med 100 procent till 2013 och 300 procent till Att utnyttja data ur vården för forskning kallas outcome research och det är något som ökar allt mer. Det har också fått större legitimitet. Nu används dessa data allt oftare för publiceringar i välrenommerade tidskrifter. Idag, 2012, finns 73 certifierade register som kan delas in i tre olika kategorier. Dessa är baserade på åtgärd, episod av en akut sjukdom respektive kroniska sjukdomar. De har olika karaktär och kan därför användas på olika sätt för forskning. Idag sker inmatningen i huvudsak med handpåläggning men det pågår en utveckling mot att allt mer ska ske med automatik. Det är också väldigt viktigt för kvaliteten att användaren får bra feedback och där har vi kommit olika långt, sa Bertil Lindahl. Fokus på seminariet riktades mot det som anses mer kontroversiellt, till exempel att jämföra olika behandlingar. Det finns en hybridform mellan randomiserad studie och registerstudie som kallas registry-randomised clinical trial. 18

21 Här används randomisering för att eliminera okända variabler. Fördelen är att ett stort antal patient kan inkluderas. Ett exempel på en studie som har fått stor uppmärksamhet är TASTE-studien, som jämför behandling vid akut hjärtinfarkt. I denna studie är 60 procent av alla tillgängliga patienter inkluderade. Det är fantastiskt, om man jämfört med en randomiserad studie där man är nöjd med mer än 5 procent, sa Bertil Lindahl. Röster i diskussionen Vem bestämmer om tillgång till registerdata? Om etikgodkännande finns, är regeln att du ska få tillgång till data om det inte finns väldigt speciella skäl. Det är lite av en myt att det skulle vara problematiskt, svarade Bertil Lindahl. Vilken är den största utmaningen? Bertil Lindahl och Staffan Björck var eniga om svaret: Den största flaskhalsen är att vi har brist på kompetens för att få igång användningen av kvalitetsregistren. Vi måste kunna visa på patientnytta och att den här typen av forskning räddar liv. Summerat Vi har inte råd att inte använda data, i de 73 befintliga kvalitetsregistren, för att forska och driva sjukvården framåt. Att användningen av dessa databaser inte kommit längre beror på brist på kompetens. Vi måste kunna visa på patientnytta och att denna forskning räddar liv. Text: Åsa Särlvik Jag vill framhålla att forskningen bör göras i samverkan med den som byggt upp registret, det är bästa vägen till framgång, menade Staffan Björck. Hur får vi samverkan med BBMRI, den nationella biobanken? Det är en viktig fråga att tänka nationellt. För SWEDEHEART byggs det upp som regionala biobanker i samverkan - där en portion av detta skall vara en nationell resurs. Vi försöker bygga upp flexibilitet, sa Bertil Lindahl. 19

22 SEMINARIUM 6 Att bygga upp en akademisering av sjukvården Moderator: Jack Lysholm, professor, forskningschef, Västerbotten läns landsting Inledare: Lennart Philipsson, docent, forskningsdirektör, Örebro läns landsting Jack Lysholm och Lennart Philipsson ansåg att personliga möten, mellan akademin och sjukvården, är en av nyckelfaktorerna för att få in mer forskning i sjukvården. Vi måste börja närma oss varandra. Syftet med att öka akademiseringen av sjukvården är att skapa bättre vård för patienterna. Evidensbaserad vård uppstår när tillgänglighet och kvalitet i vårdarbetet kombineras med ett vetenskapligt förhållningssätt. Jag tycker att universitetssjukvård är ett bra ord, sa Lennart Philipsson. Röster i diskussionen En åhörare påminde om vad statsekreterare Peter Honeth vid Utbildningsdepartementet sagt tidigare under dagen. Hans ledord för universitetssjukhusen är frihet, långsiktighet och risktagande. Åhöraren lyfte fram den målkonflikt som uppstår med verkligheten i dagens sjukvård, att vi lever med kortsiktiga mål och knappa resurser. Samtidigt som både medarbetarna och patienterna ställer höga krav på oss. Forskningen och studenterna från läkarutbildningen prioriteras inte på sjukhusen. Det beror på en rädsla från sjukvårdpersonalen att patienterna blir lidande på bekostnad av forskningen. Det råder även en brist på verksamhetsförlagda praktikplatser. Jack Lysholm konstaterade att sjukvården, akademin och industrin har olika utgångspunkter och att det ibland kan leda till kulturkrockar. Han hävdade att högre akademiska meriter och anslag av externa medel rankas högre än klinisk verksamhet och utbildningserfarenhet vid tillsättning av tjänster inom forskar- och sjukhusvärlden. Alla var eniga om att det måste skapas vettiga förutsättningar för forskning och att det behövs attitydförändringar kring kulturfrågor. I denna process spelar ledarskapet en avgörande roll. Tillgång till forskningsstödjande infrastruktur, exempelvis labb och biobanker, är också nödvändigt. 20

23 En passning till de mindre sjukhusen är att se värdet i det som redan finns, och att bygga vidare därifrån. Alla kan bli riktigt bra på något litet område istället för att stänga in kompetesen på ett stort universitetssjukhus. Vänd på steken istället. Jag kan inte heller nog betona hur viktigt det är med mötesplatser mellan sjukvård, akademi och industri, sa Jack Lysholm. Framför allt handlar det om att förändra de ekonomiska villkoren för forskare i sjukvården. Det ska vara möjligt att kunna flytta mellan regional och statlig verksamhet utan att hamna i sämre ekonomiskt läge, sa Lennart Philipsson och fick medhåll: Det är viktigt att anställa unga lovande talanger och ge dem rätt ekonomiska förutsättningar så att de inte försvinner. Det kommer att locka ännu fler duktiga kliniker och forskare till våra sjukhus och universitet över hela landet. Summerat Seminariet föreslog: gör en studie om Örebro sjukhus, Sveriges färskaste universitetssjukhus. Det har gått tio år sen tillkomsten. Nya idéer och erfarenheter bör dokumenteras från denna process. Text: Lena Mattsson 21

24 SEMINARIUM 7 Translationell forskning Moderator Jan Borén hade tvingats lämna återbud. Inledare: Christine Wennerås, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Jan Nilsson, professor, Skånes universitetssjukhus Translationell forskning (från latinets translatio = överföring) är relativt nytt som begrepp. Det beskriver forskningens väg från sjukvård till laboratorium och tillbaka igen. Patientens hälsotillstånd är startpunkt. Målet är att så snabbt som möjligt nå resultat: ta fram bättre diagnostik och behandling för patienten. Christine Wennerås pekade på en icke önskvärd utveckling. Det translationella gapet, mellan forskning och läkare-patient, har ökat. Nu gäller det att återskapa bryggan mellan sjukvård och forskning det är otroligt viktigt. Vi måste premiera läkare som forskar experimentellt, de ska inte bara rekrytera patienter till bio loger på laboratorium, menade hon. Att skapa kreativa arbetsplatser är nödvändigt, där läkare och naturvetare forskar ihop och möts på både laboratoriet och sjukhuset. Mötesplatser där det går att gemensamt titta på rådata och prata om patienten. Och där vi talar samma språk och kan överbrygga kulturkrocken mellan sjukhusets stämpelklocka och den friare rollen som forskare på laboratoriet. Christine Wennerås föreslog tre insatser som underlättar translationell forskning: Utse verksamhetschefer (i sjukvården reds. anm.) som kan forskning. Skapa tjänster som kombinerar forskning och kliniskt arbete. Schemalägg forskning det är en styggelse att forskningstid fryser inne på grund av dåliga planering. Att skapa utrymme för forskning är också ett sätt att spara. Forskande medarbetare är lojala, byter inte lika lättvindigt jobb och det minskar beroendet av dyra stafettläkare. Satsa därför på forskningsprojekt istället för kvalitets- och verksamhetsutveckling, sa Christine Wennerås. Hon pekade på hur vissa forskare missgynnas. Det är ett systemfel att forsknings medel i stor utsträckning går till de som redan har presterat och till yngre forskare. Det stryper finansiering av forskare som befinner sig i mittfasen. Idag finns dessutom en övertro på elitsatsningar, men nya upptäckter kommer ofta från oväntat håll. Begreppet serendipity dök upp första gången år Det handlar om att en kombination av slump och klokskap leder till saker man inte ens letat efter. Upptäckten av 22

25 orsaken till magsår, som ledde till ett Nobelpris, är bara ett exempel av många, sa hon. Jan Nilsson beskrev de resultat han och hans forskarlag nått att mycket pekar på att åderförfettning är en autoimmun sjukdom. Åderförfettning är den vanligaste dödsorsaken i världen. Det är en kronisk inflammation som leder till att plack bildas i kroppens artärer. Höga blodfetter, högt blodtryck diabetes och rökning bidrar. Immunsystemet är involverat. Nya behandlingar behövs idealet vore att vaccinera människor (med Apo B peptidvaccin reds. anm.)när de är i 30-årsåldern. Det nya är att det kanske är en autoimmun sjukdom. Tanken väcktes en kväll på puben, i samtal med kollegor under ett besök på ett engelskt universitet, berättade Jan Nilsson. Han konstaterade att det behövs någon med entreprenörstänk, som vet vilka som är intressanta att samarbeta med och vem man ska kontakta så att man inte blir grundlurad när idéerna så småningom ska omsättas i en produkt. Röster i diskussionen Vi har något som läkemedelsföretagen saknar, de kan inte sitta ner och ta en öl med konkurrenten och snacka. De måste uppfinna allt själva. Bara genom att sitta ner och berätta min historia, bolla med någon som har annan bakgrund än jag själv, så kan jag hitta lösningar. Det är viktigt att skapa mötesplatser, forskarmiljöer, för att kunna kläcka idéer. Ta in intressenter, stake holders, tidigt i processen. Vi har resurser som är helt otroliga, enorma biobanker. Oerhört viktigt att hitta former för samarbete så att läkare inte känner sig hotade eller som offer. Viktigast är att så många som möjligt forskar. Vi kanske inte rekryterar rätt personer till läkarutbildningen, de som har högsta betyg i allt kanske är lite mindre kreativa. Summerat Återskapa bryggan mellan sjukvård och forskning. Premiera läkare som forskar experimentellt. Att skapa utrymme för forskning blir ett sätt att spara eftersom forskande medarbetare är lojala. Kreativa mötesplatser behövs. Text: Kerstin Danielson Beijbom 23

26 SEMINARIUM 8 Hur skolar vi in våra studenter att komma in på forskningen? Moderator: Cecilia Lundberg, professor, vicedekan, Lunds universitet Inledare: Eric Hanse, professor, prodekan Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Forskande läkare är bra för sjukvården! Detta var Erik Hanses första utgångspunkt när han inledde. Hans andra utgångspunkt var att antalet disputerade läkare, i relation till antal legitimerade, har sjunkit drastiskt från 25 till 15 procent. Frågan är hur vi ska komma tillbaka till den högre nivån. Vilka åtgärder måste sättas in? Insatserna bör, ansåg Cecilia Lundberg och Eric Hanse, ske på många nivåer: grundutbildning, forskarutbildning och dessutom i organisationerna, inom sjukvården och akademin. Inom grundutbildningen ser vi ett ökat fokus på professionella kunskaper med exempelvis införandet av ett längre en termins examensarbete. Vissa högskolor har dessutom sommarforskarskolor och amanuensprogram. Intresset för amanuensprogrammet i Göteborg har ökat kontinuerligt under de senaste tre åren. Vi hade i år 50 sökande till 10 platser. Min slutsats är att forskningsintresset är enormt och att det har ökat de senaste åren, säger Eric Hanse. På forskarutbildningen har det skett stora förändringar, bland annat när det gäller antalet professionsutbildade. Under perioden var antalet disputerade med läkarutbildning nära 90 procent. Nu är siffrorna de omvända: bara 10 procent har läkarutbildning, 90 har det inte. Vi har en så kallad Future Faculty i Göteborg (för yngre disputerade forskare som har svårt att få jobb reds. anm.) som stadigt växer. Av många skäl är det viktigt att vrida tillbaka fördelningen något, till omkring 50 procent disputerade. I Göteborg har vi infört PhD/MD-program, ett forskarintag till en förkortad läkarutbildning. Hit kan de som har disputerat men saknar läkarutbildning söka. Med fler disputerade på grundutbildningen ökas per automatik den vetenskapliga nivån på utbildningen, menade Eric Hanse. Röster i diskussionen Det är viktigt att chefer på olika nivåer vet hur de skall fånga upp intresset för forskning. Det behövs nya karriärvägar för forskare. 24

27 Forskarutbildningen och dess volym ifrågasattes också under diskussionen. Det är den dyraste utbildningen som erbjuds och då borde hänsyn tas till frågor som: Vad händer med de som är forskarutbildade? Finns det en efterfrågan av forskarutbildade? Hur värderas kunskapen? Har vi inte svaret på dessa frågor kan det vara lite ohederligt att rekrytera fler till forskarutbildning. Cecilia Lundberg sammanfattade och presenterade möjliga action points - åtgärder att sätta in: Höj kunskapen om att forskarutbildade är en enorm resurs för vården Konkretisera möjliga karriärvägar Uppmärksamma examensarbeten nationellt Ta reda på vart de som utbildar sig tar vägen Undersök vilken kompetens som efterfrågas Den här utredningen bör göras på nationell nivå och därför behövs ett uppdrag. Det bör förankras hos samtliga universitetsledningar. Cecilia Lundberg och Eric Hanse tog på sig uppdraget att föra dessa tankar vidare. Summerat Allt färre legitimerade läkare har disputerat. Men forskande läkare är bra för sjukvården. Höj kunskapen om denna enorma resurs. Konkretisera karriärvägar. Uppmärksamma examensarbeten nationellt. Ta reda på vart de som utbildat sig tar vägen. Undersök vilken kompetens som efterfrågas. Text: Åsa Särlvik 25

28 SEMINARIUM 9 Tekniken inom sjukvården - i ett framtidsperspektiv Moderator: Maria Lindén, docent, Mälardalens högskola Inledare: Lars-Åke Brodin, professor och läkare, Kungliga tekniska högskolan Dagens tekniktänk gör det möjligt att skrädd arsy lösningar för patienterna. Det sparar pengar. Men hur kan vi snabbare få in ny teknik i sjukvården? Enligt Lars-Åke Brodin är läkarna en konservativ yrkeskår: Det är ett problem när vi ska införa ny teknik. Klart irriterande att vi har bra och enkla instrument som ännu inte används, exempelvis ett som kan förutsäga hjärtinfarkt hos kvinnor. På Lars-Åke Brodins meny finns en rad tekniska landvinningar som han med entusiasm berättar om: Hjärtdiagnos med ultraljudsbilder som blixtsnabbt visar vilken behandling patienten behöver Anpassade inredningar för livslångt boende Kamerateknik och nätverkslösningar för distanssjukvård Apparater för bedside-diagnostik. Lars-Åke Brodin visade, med hjälp av bilder och filmer, hur dessa innovationer fungerar. Seminariedeltagarna sköt in frågor. Telemedicin är ett exempel på teknik som sparar väldiga summor. Vi har läkare i Visby och Stockholm som konfererar via nätet och avgör vilka fall som behöver helikoptertransport. Lars-Åke Brodin berättade också om faran med att förlita sig på tekniken, skrämmande många röntgenutrustningar är till exempel defekta. Våra tester visar att man inte kan lita ens på helt nya maskiner. I en röntgen funkade bara hälften av kristallerna. Se till att bygga in testrutiner hos er, uppmanade Lars-Åke Brodin. Han efterlyste samordning. Om en patient drabbas ligger ansvaret hos Läkemedelsverket, men här måste vi skärpa oss och uppnå en standard för kontroller. Kunskap om den senaste tekniken kan spara pengar. Idag är ultraljudsmaskinerna inte större än en plånbok. Men företagen fortsätter att sälja stora maskiner för de kan ta mer betalt för dem. 26

29 Moderatorn Maria Lindén undrade hur de nya bedside-instrumenten kan användas. På akutmottagningar, förlossningsavdelningar och i ambulanser till exempel. Vi har tagit fram metoder med färgkodade ultraljudsbilder som är lätta att avläsa och vi har kurser på KTH för intresserade läkare, svarade Brodin. Livslångt boende är bostäder med inbyggda hjälpmedel där människor kan leva livet ut, även om de får funktionshinder. Två sådana lägenheter testas redan. Stockholms stad ska bygga ytterligare 450 med höj- och sänkbara diskbänkar, sensorer i golvet som tänder lampor när man kliver ur sängen och larmsystem i alla rum. Det är ett koncept som är här för att stanna, det är jag övertygad om. Det blir inte mycket dyrare byggkostnader heller. Hur ser teknikprofessorn själv på framtiden? Vi ska sträva mot mer bedside-teknik och inte utveckla nya stora maskiner. Allas mål måste vara att hitta mer individualiserade lösningar. För att kunna göra något som förändrar utvecklingen behöver vi upptäcka riskfaktorer tidigare. Vi måste få folk att ändra livsstil helt enkelt, sa Lars-Åke Brodin efter seminariet. Summerat Sjukvården kan rationaliseras och förbättras med ny teknisk utrustning, till exempel ultraljudsmaskiner. Vad står i vägen för ett bättre flöde när det gäller att få in ny teknik? Lars-Åke Brodin tror att fler ingenjörer på sjukhusen vore en lösning. Text: Monica Havström 27

30 SEMINARIUM 10 Avancerad specialistsjuksköterska: Global vision och verklighet Moderator: Claes Juhlin, verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala Inledare: Karin Kjellgren, professor, prodekan Linköpings universitet Att utbilda sig vidare till avancerad specialistsjuksköterska kan bana väg för en ny karriär för sjuksköterskor. Dessutom kan den nya yrkesrollen lösa en del av de utmaningar som väntar inom sjukvården. En avancerad specialistsjuksköterska kan bli en viktig pusselbit i framtidens sjukvård. Ett problem är att vi lägger tid och kraft på nya sjuksköterskor som sedan försvinner efter en kort tid. De upplever att de inte kan öka sin kompetens och göra karriär inom sjukvården, sa Claes Juhlin. Att utbilda sig till specialistsjuksköterska verkar inte vara ett tillräckligt alternativ. Färre utbildar sig till specialistsjuksköterskor trots att vården behöver fler för att bedriva en mer högspecialiserad vård, inte minst med tanke på att befolkningen blir äldre och äldre. Minskningen beror, enligt Claes Juhlin, på att utbildningen inte betalas av arbetsgivaren till skillnad från läkarens specialistutbildning. Har du någon lösning på dessa utmaningar? frågade han Karin Kjellgren. Hon svarade: Utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska är en ny karriärväg och det tror vi är en morot för sjuksköterskor att stanna kvar. I januari 2012 startade det första mastersprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård vid Linköpings universitet. Idén kom från kirurgklinikerna i södra Sverige. Anledningen var att de ville höja vårdkvaliteten på de kirurgiska vårdavdelningarna. Deras förslag: En avancerad specialistsjuksköterska med stort medicinskt och omvårdnadsmässigt ansvar. Stilbildaren är USA där nurse practioner, utvecklades under tidigt 1960-tal. Studier från USA visar att en avancerad specialistsjuksköterska bidrar till att teamarbetet förbättras avsevärt och att läkarna får mer tid till andra arbetsuppgifter, säger Karin Kjellberg. Det stämmer väl överens med de nya studenternas erfarenheter från sin praktik - blandat med farhågor inför den framtida yrkesrollen. För Karin Kjellberg som utbildningsansvarig återstår också en rad frågor att fundera på: Vilka blir effekterna i vården? Ökad tillgänglighet till vård för patienten? 28

31 Ökat samarbete inom hälso- och sjukvården? Avlastning för läkare? Samhällsekonomiska vinster? Kvalitetshöjning? Röster i diskussionen Vad krävs för att lyckas förankra den nya yrkesrollen? Koppla Karin Kjellbergs frågor till en utvärdering av utbildningen. Nationellt samarbete mellan universitet och landsting. Summerat Utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska är en ny karriärväg och kan bli en morot för sjuksköterskor att stanna kvar. Vid många kroniska tillstånd kan patienterna styra sin behandling via råd från mobilen av en läkare eller sjuksköterska. Konsultrollen i detta fall skulle kunna vara en framtida uppgift för avancerad specialistsjuksköterska. Text: Lena Mattsson Samla all kompetens på nationell nivå, ha samma huvudman och gör en översyn av hela sjuksköterskeutbildningen Ekonomiska förutsättningar för att implementera yrkesrollen i sjukvården. 29

32 SEMINARIUM 11 Forskningens infrastruktur en diskussion om ansvar, tillgänglighet och finansiering Moderator: Göran Larson, professor, chef för Core facilities, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inledare: Juni Palmgren, professor, Vetenskapsrådet hade fått förhinder men hennes anförande föredrogs av moderator Göran Larson. Juni Palmgrens anförande inleddes med frågan: Varför behövs infrastrukturer för forskning? Hon besvarade den: Ny teknologi möjliggör studier av biologiska processer som kombinerat med övriga resurser (nationella biobanker, demografi- och hälsoregister, statistik av olika slag etcetera) ger en bättre förståelse för mekanismerna bakom hälsa och sjukdom. Juni Palmgren anförde att VR: Finansierar forskningsinfrastruktur av nationellt intresse, inklusive medlemskap i internationella organisationer Ansvarar för långsiktig strategisk planering VR:s definition av infrastruktur är att den: Ska ha brett nationellt intresse Ge förutsättningar för världsledande forskning Utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt Vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand Ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande Vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en plan för tillgängligheten I relevanta fall, introducera ny spetsteknologi Juni Palmgren gav exempel på infrastrukturer i Sverige inom biomedicin: biobanker (BBMRI.se), medicinsk avbildning (Swedish Bioimaging Network), bioinformatik (BILS), dataservice inom samhällsvetenskap, medicin och humaniora (SND), kemisk biologi (CBCS). Hon konstaterade att Sverige, som del av Europa, deltar i nätverk mellan medlemsstater: European Strategy Forum for Research Infrastructures, ESFRI och i EU kommissionens organ. 30

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Delegationens uppdrag:

Delegationens uppdrag: Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Caroline Hagström Medicinsk civilingenjör Kursansvarig MTF MT Säkerhetschef/Sektionschef medicin och analys Universitetssjukhuset Örebro Örebro läns

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Ett samarbete för framtidens strålbehandling

Ett samarbete för framtidens strålbehandling Ett samarbete för framtidens strålbehandling Linköping Sahlgrenska Norrlands Örebro Akademiska Karolinska Skånes Alla universitetssjukhusen tillsammans med företagen Vi vill ha en kreativ mötesplats mellan

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer