Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36"

Transkript

1 Notiser Nr 3/2009 Årgång 36 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

2 Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Adress: Universitetssjukhuset Örebro Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Verksamhetschef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media...4 Notiser Blybelastning Förhöjda blyhalter kan förekomma hos adoptivbarn...6 Arbetslivet nedforskas? Konsekvenser av ALIs nedläggning...6 Nöff-nöff för fytas Enzymet fytas i grisfoder kan ge lungreaktion...7 Kluster av nanoformat Lungsjukdom efter hög exponering för nanopartiklar...7 Är frånvaro av sjuknärvaro önskvärd för närvarande? Hög sjuknärvaro kan bädda för sämre hälsa...8 Massmediala influenser ger rädsla för vaccin Rykten om vaccin kan störa vaccinationskampanj...8 Immunitet mot vaccinallergi? Allergiska reaktioner på vaccin är sällsynta...8 Tänkvärt om tråkiga tankar Rörelserädsla och negativa tankar hämmar tillfriskande...9 Dimman kring skärvätskor skingrad Metod för samtidig analys av oljedimma och skärvätska...9 Utbildningsuppdrag genomförda! Företagssköterska blir magister eller master...10 Utbildningar Mätning och kartläggning av externbuller Torsdag 25 februari Systematiskt arbetsmiljöarbete Torsdag 4 mars Hållbart arbete hållbar individ, Onsdag 10 mars 2010, kl Kvinna i vården 2010, Att mötas över gränserna, - En konferens om genus, kommunikation, kultur, roller Torsdag 25 mars 2010, kl

3 Ledare Halva svenska befolkningen är vaccinerad mot svininfluensa bäst i Europa! Framtida epidemiologi får utvärdera vilka hälsoeffekter massvaccinationen har haft. Då kan man också göra en cost-benefit-analys. Vår klinik är också med och planerar att tillsammans med Örebros smittskyddsläkare samt forskare i Lund och Göteborg genom en befolkningsenkät studera hur man uppfattat myndigheternas och sjukhusens information samt vilka andra källor man sökt information från. Gamla hälsorisker aktualiseras i detta temanummer. Om riktvärdet för radon sänks till 100 Bq/m 3 bör en miljon hus i Sverige saneras en kostnad på 25 miljarder kronor. Om rökvanorna minskade skulle större hälsoeffekter uppnås till ett för samhället betydligt lägre pris. Vid läkarstämman i Göteborg diskuterades hälsonyttan av att sanera aresenikförorenade områden från gamla impregneringsanläggningar runt om i landet. Ekonomer har räknat ut att kostnaden för ett sparat liv skulle bli sju miljarder kronor! 9 december beslutades om att regeringen satsar 550 miljoner på företagshälsovården under 2010 med syfte att stärka den företagsnära sjukvården och erbjuda sjukskrivna tidiga åtgärder för återgång i arbete. Ett problem för företagshälsovården är att nyrekrytera företagsläkare. FHV-delegationen har därför i en skrivelse till Socialdepartementet föreslagit att de arbets- och miljömedicinska klinikerna ska få ökade resurser för att kunna bidra till utbildning av fler företagsläkare. Snart är det jul. Vilka julklappar kan vi vänta oss för arbetsmiljön? Vilka nyårslöften kan vi ge för att förbättra hälsan folkhälsan och vår egen? Lars-Gunnar Gunnarsson Verksamhetschef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Lena Andersson Yrkeshygieniker: Peter Berg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Landstingshälsan Centrallasarettet Södra Klaragatan 1 A Lungmottagningen KARLSTAD VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Överläkare: Anders Seldén Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen ÖREBRO Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Besök vår hemsida: 3

4 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media WHO publicerade i slutet av september nya rekommendationer för radon i bostäder (WHO 2009). Gränsvärdet bör sättas till 100 Bq/m 3 eftersom en omvärdering av exponeringen visat högre risk för lungcancer än tidigare bedömningar indikerat. I Sverige gäller riktvärdet 200 Bq/m 3 i bostäder och allmänna lokaler för åtgärder mot radon och redan detta värde är svårt att leva upp till. Man uppskattar att cirka bostäder med halter >200 Bq/m 3 skulle behöva radonsaneras. Vilken ny information har lett fram till den nya rekommendationen? Det viktigast är nog att den stora sammanställningen av 13 europeiska radonstudier av god kvalitet som publicerades 2004 nu har värderats av WHO, främst med avseende på det strängare riskmåttet som sammanställningen presenterade. Detta kräver en särskild förklaring: Sammanställningen av de 13 fall-kontrollstudierna visade att risken steg med 8% för varje ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 (Darby et al 2004). Mätningarna av radonhalterna, d.v.s. de observerade värdena, visade en variation dels p.g.a. faktiska variationer som bedömdes bero på skillnader mellan olika bostäder och olika årstider och dels på slumpmässiga variationer i själva provtagningen, s.k. urvalsfel. Variationen bedömdes vara så stor att skattningen av lungcancerrisken riskerade att bli kraftigt underskattad, d.v.s. medföra en negativ bias. Man använde sig då av en statistisk metod att kompensera för detta systematiska fel och den så korrigerade riskbedömningen landade på 16% ökning av lungcancerrisken per 100 Bq/m 3 ökning. En detaljerad analys av hela materialet publicerades i sin helhet i ett supplement 2006 vari ingick en utförligare beskrivning av varför och på vilket sätt de observerade värdena korrigerades (Darby et al 2006). Varför kommer WHO ut med denna riskbedömning först nu? Dokumentet är resultatet av ett internationellt radonprojekt, som inleddes 2005 under ledning av WHO. Mer än 100 forskare och radonexperter har deltagit i arbetet med att ta fram dokumentet, som syftar till att ge en aktuell översikt kring olika aspekter på radon och hälsa och ska kunna användas för t.ex. utveckling av nationella radonprogram och vägledning inom byggindustrin. Denna uppdatering gav egentligen ingen ny information men stärkte tidigare riskbedömning. Man har inkluderat ytterligare några studier, som gett ökad tyngd åt argumentet för att korrigera mätvärdena och därmed undvika underskattningen av relativa risken. Strålskyddsinstitutet publicerade denna riskbedömning i början av 2005 (Strålskyddsnytt 2005) och vi refererade till detta i NOTISER (5). En viktig poäng är att radonexponering samverkar med rökning i inducering av utveckling av lungcancer genom s.k. multiplikativ synergi. Detta innebär att alla rökkategorier drabbas av samma relativa riskökning. Som exempel kan nämnas att storrökare ökar livstidsrisken för lungcancer fram till 75 års ålder från cirka 10% till närmare 20% vid exponering för 700 Bq/m 3 och icke-rökaren från 0,3% till drygt 0,8% (vid jämförelse med 0-exponering för radon). Denna rättvisa ska dock inte skymma det faktum att en halvering av rökningen skulle ge mångdubbelt ökad utdelning i räddade liv jämfört med halvering av radonexponeringen (den förra kostar nästan inget och den senare är mycket dyr). 4

5 Tema 1) WHO. Handbook on indoor radon a public health perspective. Geneva, WHO ) Darby S, et al. BMJ, 21 December 2004 [Epub on line] 3) Darby S, et al. Scand J Work Environ Health. 2006;32 Suppl 1:1-83* 4) Strålskyddsnytt 2005;23:12-3 5) NOTISER 2005, nr 2 sid 11 *) This report is dedicated to the memory of Olav Axelson who published the first study specifically designed to examine the effect of residential radon concentrations on the risk of lung cancer. (Axelson O, Edling C, Kling H. Lung cancer and residency - a case-referent study on the possible impact of exposure to radon and its daughters in dwellings. Scand J Work Environ Health 1979;5:10-5). Carl-Göran Ohlson 5

6 Notiser Blybelastning Upprepade mediarapporter under augusti handlade om blyförgiftning bland barn i Kina bosatta i närheten av metallsmältverk. De senaste händelserna har skapat stor oro bland främst föräldragrupper och lett till lokala våldsamheter (1). Den verkliga nyheten i denna händelseutveckling är inte själva blyproblematiken i Kina utan de kraftfulla protesterna från den kinesiska allmänheten. Hög blybelastning bland barn i olika delar av Kina är ett fenomen som varit känt länge och även uppmärksammats bland kinesiska adoptivbarn främst i USA (2) men även på andra håll. Vi rapporterade för drygt två år sedan om ett sådant fall i Sverige (3), men det är oklart om den iakttagelsen följts upp. I Sverige genomfördes 800 adoptioner av utomnordiska barn under 2008 (4). En fjärdedel av dessa, cirka 200 barn, adopterades från Kina. Det finns all anledning att vara observant på möjligheten av hög blybelastning hos dessa barn och vara frikostig med analys av blodblyhalten vid de hälsoundersökningar, som genomförs kort tid efter adoptivbarnens ankomst till Sverige. 1. The Lancet 2009;374: Morbidity and Mortality Weekly Report 2000;49(5): Notiser 1/2007, s grund2008.pdf Arbetslivet nedforskas? Anders Seldén Bernt Bergström Arbetslivsinstitutet, ALI, lades ned 1 juli 2007 vilket försvårat svensk arbetslivsforskning och gjort finansieringen ryckig. Konsekvenserna belyses i rapporten Svensk arbetslivsforskning en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt av Bengt Järvholm, Umeå Universitet, på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, Av de cirka 191 forskarna vid ALI är bara drygt hälften kvar inom området, varav många enbart har finansiering en kortare tid framöver och först om ett år kan vi se konsekvenserna. Nya unga forskare kommer troligen att välja andra banor där det finns sluttjänster som lektor eller professor. Några utökade resurser till arbetslivsforskningen verkar inte vara på gång. De 20 miljoner som anslogs i forskningspropositionen förra hösten är en droppe i havet. Nedläggningen har vidgat gapet mellan forskarna och samhället. Arbetslivsforskningen faller också under olika departement, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Arbetslivsforskningen är en sektorsforskning som det finns behov av i samhället för hälsa, produktion, produktivitet och konkurrenskraft, De flesta europeiska länder och även USA har institutioner som fyller den funktion som vi har rivit i Sverige. Representanter både för arbetsgivare och fackföreningsrörelse har framfört att arbetslivsforskning är angelägen och är en framgångsfaktor för svenskt näringsliv. Referens: Universitetsläraren Nr 8/09 Allt färre ägnar sig åt arbetslivsforskning. Sveriges universtitetslärarförbund, SULF Carl-Göran Ohlson 6

7 Notiser Nöff-nöff för fytas Storskalig livsmedelsproduktion medför en hel del kemiska hälsorisker för personal i branschen. Producenter av svinkött utsätts t.ex. för ammoniak, antibiotika och ett komplext organiskt damm. Till det senare skall nu även adderas enzymer. (Foto från Lantmännens tidning Gårdsmagasinet september 2008) En medelålders arbetare vid en holländsk industri för produktion av djurfoder drabbades av en variant av tröskdammlunga, allergisk alveolit, vilket kunde knytas till hans exponering för enzymet fytas (1). Sedan några år adderas detta enzym till djurfoder för att öka tillgängligheten av fosfor och samtidigt minska miljöbelastningen av detta grundämne (2). Enligt en dominerande producent av foder till svenska lantbruksföretag, så används enzymet fytas numera av i stort sett alla europeiska tillverkare av foder till enkelmagade djur, främst svin och fjäderfä. I Sverige planeras nu dessutom en ökning av fytasinblandningen (2). Det är sedan tidigare känt att enzymtillsatser till bl.a. tvättmedel och bagerimjöl kan ge upphov till medicinska problem i framför allt luftvägarna. Lantbruket går nu in i en ny era med användning av immunologiskt aktiva proteiner, enzymer, och det vore snarast överraskande om inte detta satte sina spår i den exponerade personalens hälsotillstånd. 1. Eur Respir J 2009;33: Tidningen 4/2008, sid 5 (organ för Svenska Foder) Anders Seldén Kluster av nanoformat Nanomaterial byggda av syntetiska partiklar <100 nanometer i någon dimension har redan i dag betydande industriell användning, som kan förväntas öka (1). Kunskaperna om eventuella hälsorisker förknippade med dessa material är begränsade och framför allt saknas rapporter från industrier där nanopartiklar tillverkas eller hanteras. I den kanske första kliniska fallbeskrivningen kopplad till industriell användning av nanopartiklar rapporteras om lungsjukdom hos sju av totalt åtta exponerade arbetare på ett litet kinesiskt företag (2). Två av de sju arbetarna, båda kvinnor, avled. Gemensamt i sjukdomsbilden var kort exponeringstid (5-13 månader), likartad exponering för nanopartiklar av en polyakrylatester (men mätningar saknades) samt medicinska symtom och undersökningsresultat. Bland annat kunde man påvisa nanopartiklar intracellulärt i lungepitel och i pleuravätska. Denna anhopning av allvarlig lungsjukdom efter exponering för nanopartiklar kan vara en unik observation men den understryker vikten av beredskap för att ny teknologi i arbetslivet kan orsaka allvarliga hälsoproblem. De allt mer reducerade resurserna för kliniskt verksam arbetsmedicin och arbetsmedicinskt inriktad forskning i Sverige kan komma att få en bumerangeffekt. 1. Kemikalieinspektionen PM 2/09 2. Eur Respir J 2009;34: Anders Seldén 7

8 Notiser Är frånvaro av sjuknärvaro önskvärd för närvarande? Massmediala influenser ger rädsla för vaccin Sjukfrånvaro är oftast motiverad vilket knappast kan sägas om friskfrånvaro. Men hur är det då med sjuknärvaron? Man kan räkna med att ungefär en tredjedel av anställda varit på arbetet trots att de känt sig krassliga åtminstone två gånger årligen. Detta gäller speciellt vissa tjänstemannayrken, t.ex. inom skola, vård och omsorg. En stor enkätundersökning av såväl offentliganställda som privatanställda jämförde graden av sjuknärvaro i början av detta decennium och upprepade sedan undersökningen tre år senare. Man fann då att hög grad av sjuknärvaro vid den första undersökningen ökade risken för upplevd dålig hälsa tre år senare. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2009;82: Carl-Göran Ohlson Just nu (november 2009) pågår massvaccinationer av svenska folket mot svininfluensan A(H1N1). Dagligen kan vi läsa om människors oro för influensan men ofta ger media också rum för en oro som många kan känna inför själva vaccinationen. Rädslan för vaccinet är ibland större än rädslan för en allvarlig influensa. Även om man själv tror sig klara av en influensa kan man hävda att det är bra om så många som möjligt vaccinerar sig. Detta ger en s.k. herd immunity, ett skydd för oskyddade bland befolkningen och man minskar riskerna för att viruset muterar. I slutet av 1990-talet uppstod ett rykte att vaccination mot mässling kunde leda till autism. Ursprunget för detta rykte var en artikel i the Lancet I Sverige sjönk vaccinationsfrekvensen och därmed ökade hotet om en mässlingsepidemi. Om detta och myndigheternas försök att lugna stämningen genom information till allmänheten har två forskare vid Göteborgs universitet skrivit en bok. Man pekar på problem som kan uppstå i det fria fältet mellan experter och en orolig allmänhet. Att vi i viss mån upplever samma fria fält idag gör att boken känns både aktuell och angelägen. Fredrik Bragesjö och Margareta Hallberg (2009). I forskningens närhet. En studie av MPRkontroversens bakgrund och förvecklingar. Nora: Nya Doxa ISBN/ISSN: record/index.xsql?pubid=96134 Immunitet mot vaccinallergi? Lars-Erik Warg Det finns mycket skrivet om vacciner och allergier (eller snarare frånvaro av sådana), men bara några få som avser kvicksilver (främst thiomersal som är ett etyl-kvicksilverderivat och hämmar bakterieväxt i vaccinet). Thiomersal tycks inte kunna ge upphov till allergisk reaktion. Däremot har det funnits en massmedialt omskriven misstanke på samband med autism. Det finns dessbättre inget epidemiologiskt stöd för detta (1). Däremot finns det stöd för att ökad kvicksilverbelastning kan öka denna risk, men tillskottet av kvicksilver vid vaccination är försvinnande litet och WHO rekommenderar fortsatt användning av thiomersal i vaccin. 8

9 Notiser Allergiska reaktioner efter vaccination är sällsynta och de flesta överkänslighetsreaktioner som rapporterats har inte kunnat knytas till vaccinet i sig (2). I en studie har tvärtom visats minskade reaktioner efter en andra vaccinering vilket talar starkt emot en allergen effekt (3) och i en annan konstateras att de flesta som anser sig ha reagerat allergiskt mot vaccin klarar en vaccinering utan allergisk reaktion (4). 1. Bull Acad Netl Med 2003;187: Contact Dermatitis 2009;60:339-43, Vaccine 2009;27: ) 3. Vaccine 2009;11: Rev Med Suisse 2009;5:416-9 Carl-Göran Ohlson Tänkvärt om tråkiga tankar I två artiklar från Schweiz redovisas studier av betydelsen av negativa föreställningar om besvär med avseende på prognos och arbetsförmåga hos personer med ländryggssmärtor. I den ena studien hade 670 yrkesverksamma personer med ländryggsbesvär besvarat formulär om rörelserädsla och föreställningar om besvären. Negativa tankar korrelerade med både frånvarograd och sämre arbetsförmåga. I den andra rapporterade 264 personer varje vecka under ett helt år sina ländryggsbesvär och arbetsförmåga. Negativa tankar var förenade med lägre grad av tillfrisknande. Negativa tankar om sina ländryggsbesvär tycks således såväl öka risken för sjukfrånvaro, sämre arbetsförmåga som försvåra tillfrisknandet. Scand J Work Environ Health 2009;35: J Occup Environ Med 2009;51: Håkan Löfstedt Dimman kring skärvätskor skingrad Laboratoriet erbjuder sedan en tid både analys av oljedimma och skärvätskor i luft. När ska man välja det ena eller det andra? Med oljedimmametoden bestäms halten mineralolja med kolvätekedjor av 16 kol eller fler. Med skärvätskemetoden bestäms alla produkter, från mineraloljor till helt syntetiska skärvätskor och allt där emellan. Metoden för bestämning av skärvätskor totalt täcker alltså oljedimma plus andra skärvätskor och duger bra för jämförelser med de svenska gränsvärdena. Oljedimma har ett nivågränsvärde på 1 mg/m 3 och ett korttidsvärde på 3 mg/ 3. För skärvätska saknas svenskt gränsvärde men det finns ett amerikanskt från NIOSH på 0,5 mg/m 3 som vi rekommenderar att man jämför med. (Se Notis 2/2007, sid 10). Metoden för bestämning av skärvätskor totalt, NIOSH Method 5525/ASTM Method D , har utvärderats i en provningsjämförelse mellan sex laboratorier, där bl.a. provens stabilitet efter provtagning studerats. Vi har nu infört frysförvaring av prov för skärvätskeanalys när de kommer till laboratoriet. Det förändrar inte hanteringen av prov i fält men det är önskvärt att proven kommer till lab så fort som möjligt efter provtagning. 1. J Occup Environ Hyg 2006;3:53-66 och 2007;4: Bernt Bergström Sara Axelsson 9

10 Notiser Utbildningsuppdrag genomförda! Nu har den sista av tre Företagssköterskeutbildningar som genomförts på uppdrag avslutats i Örebro. Utbildningarna har varit ett samarbete mellan Arbets- och miljömedicinska kliniken och Hälsoakademin Örebro universitet. Uppdragsgivare för de två första utbildningarna var Arbetslivsinstitutet och efter Arbetslivsinstitutets nedläggning blev det Socialdepartementet. Utbildningen har omfattat 60hp och bestått av fem delkurser inom Omvårdnadsvetenskap och Medicin. Delkurserna har varit Företagshälsovård C, 15hp, Vetenskaplig metodik C 7,5hp, Arbetsfysiologi, ergonomi och yrkesmedicin B, 15hp, Arbetspsykologi och organisation C, 7,5hp samt Folkhälsa C, 15hp. Den första utbildningen genomfördes , andra och den senaste Under sista kursveckan, november, hölls seminarier där kursdeltagarna responderade och opponerade på de projekt som de genomfört. Det var med stor glädje men också med vemod som de examinerades och tog avsked fredagen 27 november. gars föreläsningar och seminarier. Programmet kommer att innehålla nytt och aktuellt inom FHV-området, arbetsmiljö och arbetsmedicin. Ny utbildning magister - master Regeringen har tagit beslut om att framtidens längre specialistutbildningar av företagshälsovårdens personal skall vara reguljära utbildningar och anordnas inom universitet och högskolor (1). Nya utbildningar planeras och utformas nu och den utbildning som startade höstterminen 2009 här i Örebro, Företagssköterskeprogrammet, 60hp, är en reguljär utbildning inom Hälsoakademin, Örebro universitet med möjlighet till magisterexamen, 60hp och vidare studier till masterexamen, 120hp. Utbildningen fram till magisterexamen består av 6 delkurser på avancerad nivå och ges på halvfart där ämnesinnehållet till stora delar liknar tidigare företagssköterskeutbildningar men med tillägg av VFU, 7,5hp och examensarbetet som är en magisteruppsats på 15hp (2). leg sjuksköterskor har möjlighet att läsa enstaka kurser i programmet. Att utbildningen nu är reguljär och öppen för alla som har behörighet innebär att några deltagare saknar erfarenhet från arbete i företagshälsovård, varför en av delarna i den nya utbildningen är praktik eller Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Med stöd av Delegationen för företagshälsovård utformas och planeras nu för praktik, d.v.s. VFU ute i företagshälsovårdverksamhet (3). Förhoppningsvis kan företagshälsovården genom att ta emot dessa studenter knyta värdefulla kontakter med framtida då färdigutbildade och kompetenta medarbetare. I samband med VFU behövs också handledare på plats. Ett arbete med att utforma en lämplig handledarutbildning pågår, även det med stöd från delegationen. Detta blir då en uppdragsutbildning på 7,5hp som skall kunna genomföras under våren 2010 på Örebro universitet, utformad och anpassad för handledning inom området företagshälsovård. 10 Sammanlagt är det 82 företagssköterskor som har examinerats vilket innebär att kursdeltagarna från våra utbildningar har möjlighet att varje höst delta i återträffar med två da- Ett nytt inslag är också att några av de ingående delkurserna är multiprofessionella vilket betyder att fler av företagshälsovårdens personalkategorier än 1. SOU 2007: S 2009:01 Sofia Loodh

11 Välkommen till kurs i mätning och kartläggning av externbuller med Brüel & Kjær 2260 och Predictor 7810 Utbildningar Kursen anordnas av Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro tillsammans med Kjell Olofsson Miljö- & Säkerhetsteknik samt Magnus Ledin Brüel och Kjær Torsdag den 25 februari 2010 Berguven ingång F 1 Universitetssjukhuset Örebro Arrangör: Arbets- och miljömedicinska kliniken 11

12 Utbildningar Utbildning i Systematiskt arbetsmiljöarbete Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av materialet och metoden SAM i företag och vården Nästa kurs: Torsdag 4 mars 2010 i Örebro Du får tillgång till en väl beprövad metod och ett material som förenklar SAM-arbetet Metoden har använts praktiskt inom alla typer av verksamheter sedan mitten av 90-talet och utvecklas ständigt. Cirka 300 instruktörer har utbildats i metoden. Målgrupp: Arbetsmiljökonsulter, personal inom företagshälsovården, handledare, skyddsombud, chefer/arbetsledare, ledningsgrupp, basenhetsråd m fl Mål: Kursdeltagarna ska efter kursdagen ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillämpa metoden och använda materialet i det systematiska arbetsmiljöarbetet så att kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 tillgodoses. Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida 12

13 Utbildningar Stressforums seminarium 2010 Hållbart arbete hållbar individ Onsdag 10 mars 2010 kl Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Gunnar Aronsson, Karin Lindblom, Kai Österberg. Pris: 300 kr Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida 13

14 Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården Kvinna i vården Att mötas över gränserna - En konferens om genus, kommunikation, kultur, roller Torsdag 25 mars 2010 kl Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Eva Gyllensvaan, Angelica Frithiof, Cecilia Duberg, Zinat Al sadat Pirzadeh Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Pris: kr Arrangör: Paraplygruppen, Arbets- och miljömedicinska kliniken Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida: 14

15 Personal Tfn: Fax: E-post: Namn Befattning Telefon E-post Andersson Lena Yrkeshygieniker Andersson Lennart Yrkeshygieniker Arvidsson Helena Leg biomedicinsk analytiker Axelsson Sara Kemist B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör Berg Krister Avdelningschef, leg biomed analytiker Berg Peter Yrkeshygieniker Bergström Bernt Laboratorieingenjör Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent Duberg Cecilia Leg psykolog Fagerlund Inger Forskningsassistent Gelin Annika Informatör Gritsko Nina Specialistläkare Gunnarsson Lars-Gunnar Verksamhetschef Eriksson Anna Leg biomedicinsk analytiker Hagström Katja Yrkeshygieniker Husby Bente Kemist Isaksson Britt-Marie Leg biomedicinsk analytiker Karlsson Leif Instrumenttekniker Keloushani Anahita ST-underläkare Klaesson Birgitta Enhetschef Loodh Sofia Enhetschef, miljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare Mölleby Göte Miljösköterska Norberg Carin Kemiingenjör Norman Kerstin Lektor i arbetsvetenskap Nyström Anita Assistent Nyström Marita Läkarsekreterare Ohlson Carl-Göran Överläkare Overmeer Thomas Ergonom Porat Anne-Marie Miljösköterska Seldén Anders Överläkare Söderqvist Christina Läkarsekreterare Warg Lars-Erik Docent i psykologi Westberg Håkan Laboratoriechef Westberg Linda Medicinsk sekreterare Westerlund Jessica Leg biomedicinsk analytiker Vihlborg Per ST-underläkare Viklund Lisbet Leg biomedicinsk analytiker

16 16

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Patientstatistik 2015

Patientstatistik 2015 Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Notiser. Nr 2/2009. Årgång 36. Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009

Notiser. Nr 2/2009. Årgång 36. Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Notiser Nr 2/2009 Årgång 36 Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Patientstatistik 2014

Patientstatistik 2014 Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Notiser. Nr 3/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Att främja hälsa

Notiser. Nr 3/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Att främja hälsa Notiser Nr 3/2007 Årgång 34 Tema Att främja hälsa Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som

Läs mer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

Notiser. Nr 1/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro?

Notiser. Nr 1/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Notiser Nr 1/2007 Årgång 34 Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 6/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av lösningsmedelsexponering för skomakare vid lagning av skor Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin Maj 2012 Inledning Via ett

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet (6)

LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet (6) LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet 2009-09-16 19-24 1(6) Plats och tid Landstingets huvudkontor, kl 09.30 12.00 Ordinarie ledamöter Birger Lundberg,

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp.

Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp. Karlstads Universitet Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp. Schema 29 augusti 9 december 2016 Sjuksköterskeprogrammet, termin 5, HK 14 Kursansvariga: Kristina Rendahl-Laage och Christina

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Anna Lindh ville totalförbjuda kvicksilver redan 1997

Anna Lindh ville totalförbjuda kvicksilver redan 1997 Faktaruta: Amalgamets historia Då många på 1800-talet inte hade råd att betala för guld i tänderna fanns behovet av att utveckla något billigare fyllningsmaterial. Det var här det moderna amalgamet presenterades

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november).

Influensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november). Influensarapport för 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget 46 (14 20 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna!

Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Notiser Nr 2/2007 Årgång 34 DataRAM Personburen direktvisande mätutrustning för dammätning Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Notiser. Nr 2/2008. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 35

Notiser. Nr 2/2008. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 35 Notiser Nr 2/2008 Årgång 35 Tema Computer Vision Syndrome Nya rön om vanligt syndrom med multipla orsaker Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets-

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten Arbets- och miljömedicin i Linköping En presentation av verksamheten Fotografier: Per Leanderson, Måns Lindell och Martin Tondel Illustrationer: Anna-Lena Hällsten Juni 2012 Arbets- och miljömedicin Patientverksamhet

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Välkommen *ll årsmöte 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor

Välkommen *ll årsmöte 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor Välkommen *ll årsmöte 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor Välkommen *ll årsmöte 2013 Program 14:00 Seminarier: AVs syn på företagshälsovård, Agneta Sunder Auktorisa*on av företagshälsan, Lasse Vikten av

Läs mer

Medicinska fakulteten

Medicinska fakulteten Umeå universitet Medicinska fakulteten Norrbottens läns landsting Dnr: UmU 243-662-13 Dnr: NLL 719-13 AVTAL mellan medicinska fakulteten, Umeå universitet, och Norrbottens läns landsting om verksamhetsförlagd

Läs mer

Allergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.

Allergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016. Medicinska fakulteten DSKN43, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, 13,5 högskolepoäng Health and Ill-Health in Children and Adolescents, 13.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Influensarapport för vecka 45, 2016 Denna rapport publicerades den 17 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 45 (7-13 november).

Influensarapport för vecka 45, 2016 Denna rapport publicerades den 17 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 45 (7-13 november). Influensarapport för 45, 2016 Denna rapport publicerades den 17 november 2016 och redovisar influensaläget 45 (7-13 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Lägesbeskrivning... 3 Läget i världen...

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna Beslutat i ELG (Västerbottens läns landstings Exekutiva Lednings Grupp) 2015-10-05 Slutversion 151005 Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna I dag

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Rektorer enligt sändlista

Rektorer enligt sändlista Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2003-12-16 Reg.nr 641-2642-03 Uppföljning av rätt att ge specialistsjuksköterskeexamen Regeringen införde den 1 mars 2001 en ny yrkesexamen,

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november).

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november). Influensarapport för 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget 47 (21 27 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2015-2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Notiser. Nr 1/2008. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 35. Tema Hjärnans fenotyp betingar ohälsan.

Notiser. Nr 1/2008. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 35. Tema Hjärnans fenotyp betingar ohälsan. Notiser Nr 1/2008 Årgång 35 Hippocampus Amygdala Tema Hjärnans fenotyp betingar ohälsan Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Stockholm 2013-05-30 Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Fel! Hittar inte referenskälla. Datum 2012-11-0617 2013-05-30 Uppdragsnummer

Läs mer