Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notiser. Nr 3/2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 36"

Transkript

1 Notiser Nr 3/2009 Årgång 36 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

2 Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: Fax: E-post: Hemsida: Adress: Universitetssjukhuset Örebro Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Verksamhetschef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media...4 Notiser Blybelastning Förhöjda blyhalter kan förekomma hos adoptivbarn...6 Arbetslivet nedforskas? Konsekvenser av ALIs nedläggning...6 Nöff-nöff för fytas Enzymet fytas i grisfoder kan ge lungreaktion...7 Kluster av nanoformat Lungsjukdom efter hög exponering för nanopartiklar...7 Är frånvaro av sjuknärvaro önskvärd för närvarande? Hög sjuknärvaro kan bädda för sämre hälsa...8 Massmediala influenser ger rädsla för vaccin Rykten om vaccin kan störa vaccinationskampanj...8 Immunitet mot vaccinallergi? Allergiska reaktioner på vaccin är sällsynta...8 Tänkvärt om tråkiga tankar Rörelserädsla och negativa tankar hämmar tillfriskande...9 Dimman kring skärvätskor skingrad Metod för samtidig analys av oljedimma och skärvätska...9 Utbildningsuppdrag genomförda! Företagssköterska blir magister eller master...10 Utbildningar Mätning och kartläggning av externbuller Torsdag 25 februari Systematiskt arbetsmiljöarbete Torsdag 4 mars Hållbart arbete hållbar individ, Onsdag 10 mars 2010, kl Kvinna i vården 2010, Att mötas över gränserna, - En konferens om genus, kommunikation, kultur, roller Torsdag 25 mars 2010, kl

3 Ledare Halva svenska befolkningen är vaccinerad mot svininfluensa bäst i Europa! Framtida epidemiologi får utvärdera vilka hälsoeffekter massvaccinationen har haft. Då kan man också göra en cost-benefit-analys. Vår klinik är också med och planerar att tillsammans med Örebros smittskyddsläkare samt forskare i Lund och Göteborg genom en befolkningsenkät studera hur man uppfattat myndigheternas och sjukhusens information samt vilka andra källor man sökt information från. Gamla hälsorisker aktualiseras i detta temanummer. Om riktvärdet för radon sänks till 100 Bq/m 3 bör en miljon hus i Sverige saneras en kostnad på 25 miljarder kronor. Om rökvanorna minskade skulle större hälsoeffekter uppnås till ett för samhället betydligt lägre pris. Vid läkarstämman i Göteborg diskuterades hälsonyttan av att sanera aresenikförorenade områden från gamla impregneringsanläggningar runt om i landet. Ekonomer har räknat ut att kostnaden för ett sparat liv skulle bli sju miljarder kronor! 9 december beslutades om att regeringen satsar 550 miljoner på företagshälsovården under 2010 med syfte att stärka den företagsnära sjukvården och erbjuda sjukskrivna tidiga åtgärder för återgång i arbete. Ett problem för företagshälsovården är att nyrekrytera företagsläkare. FHV-delegationen har därför i en skrivelse till Socialdepartementet föreslagit att de arbets- och miljömedicinska klinikerna ska få ökade resurser för att kunna bidra till utbildning av fler företagsläkare. Snart är det jul. Vilka julklappar kan vi vänta oss för arbetsmiljön? Vilka nyårslöften kan vi ge för att förbättra hälsan folkhälsan och vår egen? Lars-Gunnar Gunnarsson Verksamhetschef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Lena Andersson Yrkeshygieniker: Peter Berg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Landstingshälsan Centrallasarettet Södra Klaragatan 1 A Lungmottagningen KARLSTAD VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Överläkare: Anders Seldén Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen ÖREBRO Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Besök vår hemsida: 3

4 Tema Sänkt gränsvärde för radon i bostäder WHO-rapport som gav eko i media WHO publicerade i slutet av september nya rekommendationer för radon i bostäder (WHO 2009). Gränsvärdet bör sättas till 100 Bq/m 3 eftersom en omvärdering av exponeringen visat högre risk för lungcancer än tidigare bedömningar indikerat. I Sverige gäller riktvärdet 200 Bq/m 3 i bostäder och allmänna lokaler för åtgärder mot radon och redan detta värde är svårt att leva upp till. Man uppskattar att cirka bostäder med halter >200 Bq/m 3 skulle behöva radonsaneras. Vilken ny information har lett fram till den nya rekommendationen? Det viktigast är nog att den stora sammanställningen av 13 europeiska radonstudier av god kvalitet som publicerades 2004 nu har värderats av WHO, främst med avseende på det strängare riskmåttet som sammanställningen presenterade. Detta kräver en särskild förklaring: Sammanställningen av de 13 fall-kontrollstudierna visade att risken steg med 8% för varje ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 (Darby et al 2004). Mätningarna av radonhalterna, d.v.s. de observerade värdena, visade en variation dels p.g.a. faktiska variationer som bedömdes bero på skillnader mellan olika bostäder och olika årstider och dels på slumpmässiga variationer i själva provtagningen, s.k. urvalsfel. Variationen bedömdes vara så stor att skattningen av lungcancerrisken riskerade att bli kraftigt underskattad, d.v.s. medföra en negativ bias. Man använde sig då av en statistisk metod att kompensera för detta systematiska fel och den så korrigerade riskbedömningen landade på 16% ökning av lungcancerrisken per 100 Bq/m 3 ökning. En detaljerad analys av hela materialet publicerades i sin helhet i ett supplement 2006 vari ingick en utförligare beskrivning av varför och på vilket sätt de observerade värdena korrigerades (Darby et al 2006). Varför kommer WHO ut med denna riskbedömning först nu? Dokumentet är resultatet av ett internationellt radonprojekt, som inleddes 2005 under ledning av WHO. Mer än 100 forskare och radonexperter har deltagit i arbetet med att ta fram dokumentet, som syftar till att ge en aktuell översikt kring olika aspekter på radon och hälsa och ska kunna användas för t.ex. utveckling av nationella radonprogram och vägledning inom byggindustrin. Denna uppdatering gav egentligen ingen ny information men stärkte tidigare riskbedömning. Man har inkluderat ytterligare några studier, som gett ökad tyngd åt argumentet för att korrigera mätvärdena och därmed undvika underskattningen av relativa risken. Strålskyddsinstitutet publicerade denna riskbedömning i början av 2005 (Strålskyddsnytt 2005) och vi refererade till detta i NOTISER (5). En viktig poäng är att radonexponering samverkar med rökning i inducering av utveckling av lungcancer genom s.k. multiplikativ synergi. Detta innebär att alla rökkategorier drabbas av samma relativa riskökning. Som exempel kan nämnas att storrökare ökar livstidsrisken för lungcancer fram till 75 års ålder från cirka 10% till närmare 20% vid exponering för 700 Bq/m 3 och icke-rökaren från 0,3% till drygt 0,8% (vid jämförelse med 0-exponering för radon). Denna rättvisa ska dock inte skymma det faktum att en halvering av rökningen skulle ge mångdubbelt ökad utdelning i räddade liv jämfört med halvering av radonexponeringen (den förra kostar nästan inget och den senare är mycket dyr). 4

5 Tema 1) WHO. Handbook on indoor radon a public health perspective. Geneva, WHO ) Darby S, et al. BMJ, 21 December 2004 [Epub on line] 3) Darby S, et al. Scand J Work Environ Health. 2006;32 Suppl 1:1-83* 4) Strålskyddsnytt 2005;23:12-3 5) NOTISER 2005, nr 2 sid 11 *) This report is dedicated to the memory of Olav Axelson who published the first study specifically designed to examine the effect of residential radon concentrations on the risk of lung cancer. (Axelson O, Edling C, Kling H. Lung cancer and residency - a case-referent study on the possible impact of exposure to radon and its daughters in dwellings. Scand J Work Environ Health 1979;5:10-5). Carl-Göran Ohlson 5

6 Notiser Blybelastning Upprepade mediarapporter under augusti handlade om blyförgiftning bland barn i Kina bosatta i närheten av metallsmältverk. De senaste händelserna har skapat stor oro bland främst föräldragrupper och lett till lokala våldsamheter (1). Den verkliga nyheten i denna händelseutveckling är inte själva blyproblematiken i Kina utan de kraftfulla protesterna från den kinesiska allmänheten. Hög blybelastning bland barn i olika delar av Kina är ett fenomen som varit känt länge och även uppmärksammats bland kinesiska adoptivbarn främst i USA (2) men även på andra håll. Vi rapporterade för drygt två år sedan om ett sådant fall i Sverige (3), men det är oklart om den iakttagelsen följts upp. I Sverige genomfördes 800 adoptioner av utomnordiska barn under 2008 (4). En fjärdedel av dessa, cirka 200 barn, adopterades från Kina. Det finns all anledning att vara observant på möjligheten av hög blybelastning hos dessa barn och vara frikostig med analys av blodblyhalten vid de hälsoundersökningar, som genomförs kort tid efter adoptivbarnens ankomst till Sverige. 1. The Lancet 2009;374: Morbidity and Mortality Weekly Report 2000;49(5): Notiser 1/2007, s grund2008.pdf Arbetslivet nedforskas? Anders Seldén Bernt Bergström Arbetslivsinstitutet, ALI, lades ned 1 juli 2007 vilket försvårat svensk arbetslivsforskning och gjort finansieringen ryckig. Konsekvenserna belyses i rapporten Svensk arbetslivsforskning en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt av Bengt Järvholm, Umeå Universitet, på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, Av de cirka 191 forskarna vid ALI är bara drygt hälften kvar inom området, varav många enbart har finansiering en kortare tid framöver och först om ett år kan vi se konsekvenserna. Nya unga forskare kommer troligen att välja andra banor där det finns sluttjänster som lektor eller professor. Några utökade resurser till arbetslivsforskningen verkar inte vara på gång. De 20 miljoner som anslogs i forskningspropositionen förra hösten är en droppe i havet. Nedläggningen har vidgat gapet mellan forskarna och samhället. Arbetslivsforskningen faller också under olika departement, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Arbetslivsforskningen är en sektorsforskning som det finns behov av i samhället för hälsa, produktion, produktivitet och konkurrenskraft, De flesta europeiska länder och även USA har institutioner som fyller den funktion som vi har rivit i Sverige. Representanter både för arbetsgivare och fackföreningsrörelse har framfört att arbetslivsforskning är angelägen och är en framgångsfaktor för svenskt näringsliv. Referens: Universitetsläraren Nr 8/09 Allt färre ägnar sig åt arbetslivsforskning. Sveriges universtitetslärarförbund, SULF Carl-Göran Ohlson 6

7 Notiser Nöff-nöff för fytas Storskalig livsmedelsproduktion medför en hel del kemiska hälsorisker för personal i branschen. Producenter av svinkött utsätts t.ex. för ammoniak, antibiotika och ett komplext organiskt damm. Till det senare skall nu även adderas enzymer. (Foto från Lantmännens tidning Gårdsmagasinet september 2008) En medelålders arbetare vid en holländsk industri för produktion av djurfoder drabbades av en variant av tröskdammlunga, allergisk alveolit, vilket kunde knytas till hans exponering för enzymet fytas (1). Sedan några år adderas detta enzym till djurfoder för att öka tillgängligheten av fosfor och samtidigt minska miljöbelastningen av detta grundämne (2). Enligt en dominerande producent av foder till svenska lantbruksföretag, så används enzymet fytas numera av i stort sett alla europeiska tillverkare av foder till enkelmagade djur, främst svin och fjäderfä. I Sverige planeras nu dessutom en ökning av fytasinblandningen (2). Det är sedan tidigare känt att enzymtillsatser till bl.a. tvättmedel och bagerimjöl kan ge upphov till medicinska problem i framför allt luftvägarna. Lantbruket går nu in i en ny era med användning av immunologiskt aktiva proteiner, enzymer, och det vore snarast överraskande om inte detta satte sina spår i den exponerade personalens hälsotillstånd. 1. Eur Respir J 2009;33: Tidningen 4/2008, sid 5 (organ för Svenska Foder) Anders Seldén Kluster av nanoformat Nanomaterial byggda av syntetiska partiklar <100 nanometer i någon dimension har redan i dag betydande industriell användning, som kan förväntas öka (1). Kunskaperna om eventuella hälsorisker förknippade med dessa material är begränsade och framför allt saknas rapporter från industrier där nanopartiklar tillverkas eller hanteras. I den kanske första kliniska fallbeskrivningen kopplad till industriell användning av nanopartiklar rapporteras om lungsjukdom hos sju av totalt åtta exponerade arbetare på ett litet kinesiskt företag (2). Två av de sju arbetarna, båda kvinnor, avled. Gemensamt i sjukdomsbilden var kort exponeringstid (5-13 månader), likartad exponering för nanopartiklar av en polyakrylatester (men mätningar saknades) samt medicinska symtom och undersökningsresultat. Bland annat kunde man påvisa nanopartiklar intracellulärt i lungepitel och i pleuravätska. Denna anhopning av allvarlig lungsjukdom efter exponering för nanopartiklar kan vara en unik observation men den understryker vikten av beredskap för att ny teknologi i arbetslivet kan orsaka allvarliga hälsoproblem. De allt mer reducerade resurserna för kliniskt verksam arbetsmedicin och arbetsmedicinskt inriktad forskning i Sverige kan komma att få en bumerangeffekt. 1. Kemikalieinspektionen PM 2/09 2. Eur Respir J 2009;34: Anders Seldén 7

8 Notiser Är frånvaro av sjuknärvaro önskvärd för närvarande? Massmediala influenser ger rädsla för vaccin Sjukfrånvaro är oftast motiverad vilket knappast kan sägas om friskfrånvaro. Men hur är det då med sjuknärvaron? Man kan räkna med att ungefär en tredjedel av anställda varit på arbetet trots att de känt sig krassliga åtminstone två gånger årligen. Detta gäller speciellt vissa tjänstemannayrken, t.ex. inom skola, vård och omsorg. En stor enkätundersökning av såväl offentliganställda som privatanställda jämförde graden av sjuknärvaro i början av detta decennium och upprepade sedan undersökningen tre år senare. Man fann då att hög grad av sjuknärvaro vid den första undersökningen ökade risken för upplevd dålig hälsa tre år senare. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2009;82: Carl-Göran Ohlson Just nu (november 2009) pågår massvaccinationer av svenska folket mot svininfluensan A(H1N1). Dagligen kan vi läsa om människors oro för influensan men ofta ger media också rum för en oro som många kan känna inför själva vaccinationen. Rädslan för vaccinet är ibland större än rädslan för en allvarlig influensa. Även om man själv tror sig klara av en influensa kan man hävda att det är bra om så många som möjligt vaccinerar sig. Detta ger en s.k. herd immunity, ett skydd för oskyddade bland befolkningen och man minskar riskerna för att viruset muterar. I slutet av 1990-talet uppstod ett rykte att vaccination mot mässling kunde leda till autism. Ursprunget för detta rykte var en artikel i the Lancet I Sverige sjönk vaccinationsfrekvensen och därmed ökade hotet om en mässlingsepidemi. Om detta och myndigheternas försök att lugna stämningen genom information till allmänheten har två forskare vid Göteborgs universitet skrivit en bok. Man pekar på problem som kan uppstå i det fria fältet mellan experter och en orolig allmänhet. Att vi i viss mån upplever samma fria fält idag gör att boken känns både aktuell och angelägen. Fredrik Bragesjö och Margareta Hallberg (2009). I forskningens närhet. En studie av MPRkontroversens bakgrund och förvecklingar. Nora: Nya Doxa ISBN/ISSN: record/index.xsql?pubid=96134 Immunitet mot vaccinallergi? Lars-Erik Warg Det finns mycket skrivet om vacciner och allergier (eller snarare frånvaro av sådana), men bara några få som avser kvicksilver (främst thiomersal som är ett etyl-kvicksilverderivat och hämmar bakterieväxt i vaccinet). Thiomersal tycks inte kunna ge upphov till allergisk reaktion. Däremot har det funnits en massmedialt omskriven misstanke på samband med autism. Det finns dessbättre inget epidemiologiskt stöd för detta (1). Däremot finns det stöd för att ökad kvicksilverbelastning kan öka denna risk, men tillskottet av kvicksilver vid vaccination är försvinnande litet och WHO rekommenderar fortsatt användning av thiomersal i vaccin. 8

9 Notiser Allergiska reaktioner efter vaccination är sällsynta och de flesta överkänslighetsreaktioner som rapporterats har inte kunnat knytas till vaccinet i sig (2). I en studie har tvärtom visats minskade reaktioner efter en andra vaccinering vilket talar starkt emot en allergen effekt (3) och i en annan konstateras att de flesta som anser sig ha reagerat allergiskt mot vaccin klarar en vaccinering utan allergisk reaktion (4). 1. Bull Acad Netl Med 2003;187: Contact Dermatitis 2009;60:339-43, Vaccine 2009;27: ) 3. Vaccine 2009;11: Rev Med Suisse 2009;5:416-9 Carl-Göran Ohlson Tänkvärt om tråkiga tankar I två artiklar från Schweiz redovisas studier av betydelsen av negativa föreställningar om besvär med avseende på prognos och arbetsförmåga hos personer med ländryggssmärtor. I den ena studien hade 670 yrkesverksamma personer med ländryggsbesvär besvarat formulär om rörelserädsla och föreställningar om besvären. Negativa tankar korrelerade med både frånvarograd och sämre arbetsförmåga. I den andra rapporterade 264 personer varje vecka under ett helt år sina ländryggsbesvär och arbetsförmåga. Negativa tankar var förenade med lägre grad av tillfrisknande. Negativa tankar om sina ländryggsbesvär tycks således såväl öka risken för sjukfrånvaro, sämre arbetsförmåga som försvåra tillfrisknandet. Scand J Work Environ Health 2009;35: J Occup Environ Med 2009;51: Håkan Löfstedt Dimman kring skärvätskor skingrad Laboratoriet erbjuder sedan en tid både analys av oljedimma och skärvätskor i luft. När ska man välja det ena eller det andra? Med oljedimmametoden bestäms halten mineralolja med kolvätekedjor av 16 kol eller fler. Med skärvätskemetoden bestäms alla produkter, från mineraloljor till helt syntetiska skärvätskor och allt där emellan. Metoden för bestämning av skärvätskor totalt täcker alltså oljedimma plus andra skärvätskor och duger bra för jämförelser med de svenska gränsvärdena. Oljedimma har ett nivågränsvärde på 1 mg/m 3 och ett korttidsvärde på 3 mg/ 3. För skärvätska saknas svenskt gränsvärde men det finns ett amerikanskt från NIOSH på 0,5 mg/m 3 som vi rekommenderar att man jämför med. (Se Notis 2/2007, sid 10). Metoden för bestämning av skärvätskor totalt, NIOSH Method 5525/ASTM Method D , har utvärderats i en provningsjämförelse mellan sex laboratorier, där bl.a. provens stabilitet efter provtagning studerats. Vi har nu infört frysförvaring av prov för skärvätskeanalys när de kommer till laboratoriet. Det förändrar inte hanteringen av prov i fält men det är önskvärt att proven kommer till lab så fort som möjligt efter provtagning. 1. J Occup Environ Hyg 2006;3:53-66 och 2007;4: Bernt Bergström Sara Axelsson 9

10 Notiser Utbildningsuppdrag genomförda! Nu har den sista av tre Företagssköterskeutbildningar som genomförts på uppdrag avslutats i Örebro. Utbildningarna har varit ett samarbete mellan Arbets- och miljömedicinska kliniken och Hälsoakademin Örebro universitet. Uppdragsgivare för de två första utbildningarna var Arbetslivsinstitutet och efter Arbetslivsinstitutets nedläggning blev det Socialdepartementet. Utbildningen har omfattat 60hp och bestått av fem delkurser inom Omvårdnadsvetenskap och Medicin. Delkurserna har varit Företagshälsovård C, 15hp, Vetenskaplig metodik C 7,5hp, Arbetsfysiologi, ergonomi och yrkesmedicin B, 15hp, Arbetspsykologi och organisation C, 7,5hp samt Folkhälsa C, 15hp. Den första utbildningen genomfördes , andra och den senaste Under sista kursveckan, november, hölls seminarier där kursdeltagarna responderade och opponerade på de projekt som de genomfört. Det var med stor glädje men också med vemod som de examinerades och tog avsked fredagen 27 november. gars föreläsningar och seminarier. Programmet kommer att innehålla nytt och aktuellt inom FHV-området, arbetsmiljö och arbetsmedicin. Ny utbildning magister - master Regeringen har tagit beslut om att framtidens längre specialistutbildningar av företagshälsovårdens personal skall vara reguljära utbildningar och anordnas inom universitet och högskolor (1). Nya utbildningar planeras och utformas nu och den utbildning som startade höstterminen 2009 här i Örebro, Företagssköterskeprogrammet, 60hp, är en reguljär utbildning inom Hälsoakademin, Örebro universitet med möjlighet till magisterexamen, 60hp och vidare studier till masterexamen, 120hp. Utbildningen fram till magisterexamen består av 6 delkurser på avancerad nivå och ges på halvfart där ämnesinnehållet till stora delar liknar tidigare företagssköterskeutbildningar men med tillägg av VFU, 7,5hp och examensarbetet som är en magisteruppsats på 15hp (2). leg sjuksköterskor har möjlighet att läsa enstaka kurser i programmet. Att utbildningen nu är reguljär och öppen för alla som har behörighet innebär att några deltagare saknar erfarenhet från arbete i företagshälsovård, varför en av delarna i den nya utbildningen är praktik eller Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Med stöd av Delegationen för företagshälsovård utformas och planeras nu för praktik, d.v.s. VFU ute i företagshälsovårdverksamhet (3). Förhoppningsvis kan företagshälsovården genom att ta emot dessa studenter knyta värdefulla kontakter med framtida då färdigutbildade och kompetenta medarbetare. I samband med VFU behövs också handledare på plats. Ett arbete med att utforma en lämplig handledarutbildning pågår, även det med stöd från delegationen. Detta blir då en uppdragsutbildning på 7,5hp som skall kunna genomföras under våren 2010 på Örebro universitet, utformad och anpassad för handledning inom området företagshälsovård. 10 Sammanlagt är det 82 företagssköterskor som har examinerats vilket innebär att kursdeltagarna från våra utbildningar har möjlighet att varje höst delta i återträffar med två da- Ett nytt inslag är också att några av de ingående delkurserna är multiprofessionella vilket betyder att fler av företagshälsovårdens personalkategorier än 1. SOU 2007: S 2009:01 Sofia Loodh

11 Välkommen till kurs i mätning och kartläggning av externbuller med Brüel & Kjær 2260 och Predictor 7810 Utbildningar Kursen anordnas av Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro tillsammans med Kjell Olofsson Miljö- & Säkerhetsteknik samt Magnus Ledin Brüel och Kjær Torsdag den 25 februari 2010 Berguven ingång F 1 Universitetssjukhuset Örebro Arrangör: Arbets- och miljömedicinska kliniken 11

12 Utbildningar Utbildning i Systematiskt arbetsmiljöarbete Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av materialet och metoden SAM i företag och vården Nästa kurs: Torsdag 4 mars 2010 i Örebro Du får tillgång till en väl beprövad metod och ett material som förenklar SAM-arbetet Metoden har använts praktiskt inom alla typer av verksamheter sedan mitten av 90-talet och utvecklas ständigt. Cirka 300 instruktörer har utbildats i metoden. Målgrupp: Arbetsmiljökonsulter, personal inom företagshälsovården, handledare, skyddsombud, chefer/arbetsledare, ledningsgrupp, basenhetsråd m fl Mål: Kursdeltagarna ska efter kursdagen ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillämpa metoden och använda materialet i det systematiska arbetsmiljöarbetet så att kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 tillgodoses. Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida 12

13 Utbildningar Stressforums seminarium 2010 Hållbart arbete hållbar individ Onsdag 10 mars 2010 kl Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Gunnar Aronsson, Karin Lindblom, Kai Österberg. Pris: 300 kr Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida 13

14 Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården Kvinna i vården Att mötas över gränserna - En konferens om genus, kommunikation, kultur, roller Torsdag 25 mars 2010 kl Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Eva Gyllensvaan, Angelica Frithiof, Cecilia Duberg, Zinat Al sadat Pirzadeh Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Pris: kr Arrangör: Paraplygruppen, Arbets- och miljömedicinska kliniken Läs mer på Arbets- och miljömedicinska klinikens hemsida: 14

15 Personal Tfn: Fax: E-post: Namn Befattning Telefon E-post Andersson Lena Yrkeshygieniker Andersson Lennart Yrkeshygieniker Arvidsson Helena Leg biomedicinsk analytiker Axelsson Sara Kemist B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör Berg Krister Avdelningschef, leg biomed analytiker Berg Peter Yrkeshygieniker Bergström Bernt Laboratorieingenjör Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent Duberg Cecilia Leg psykolog Fagerlund Inger Forskningsassistent Gelin Annika Informatör Gritsko Nina Specialistläkare Gunnarsson Lars-Gunnar Verksamhetschef Eriksson Anna Leg biomedicinsk analytiker Hagström Katja Yrkeshygieniker Husby Bente Kemist Isaksson Britt-Marie Leg biomedicinsk analytiker Karlsson Leif Instrumenttekniker Keloushani Anahita ST-underläkare Klaesson Birgitta Enhetschef Loodh Sofia Enhetschef, miljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare Mölleby Göte Miljösköterska Norberg Carin Kemiingenjör Norman Kerstin Lektor i arbetsvetenskap Nyström Anita Assistent Nyström Marita Läkarsekreterare Ohlson Carl-Göran Överläkare Overmeer Thomas Ergonom Porat Anne-Marie Miljösköterska Seldén Anders Överläkare Söderqvist Christina Läkarsekreterare Warg Lars-Erik Docent i psykologi Westberg Håkan Laboratoriechef Westberg Linda Medicinsk sekreterare Westerlund Jessica Leg biomedicinsk analytiker Vihlborg Per ST-underläkare Viklund Lisbet Leg biomedicinsk analytiker

16 16

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg

Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag Rapport 2011:13 Medicinsk kontroll vid användning av handhållna

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Notiser. Nr 2/2009. Årgång 36. Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009

Notiser. Nr 2/2009. Årgång 36. Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Notiser Nr 2/2009 Årgång 36 Tema Rapport från konferensen 29th ICOH, International Congress on Occupational Health, Kapstaden, mars 2009 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten

Arbets- och miljömedicin i Linköping. En presentation av verksamheten Arbets- och miljömedicin i Linköping En presentation av verksamheten Fotografier: Per Leanderson, Måns Lindell och Martin Tondel Illustrationer: Anna-Lena Hällsten Juni 2012 Arbets- och miljömedicin Patientverksamhet

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Metodkurs i klinisk sexologi 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm

Metodkurs i klinisk sexologi 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten i samarbete med RFSU anordnar uppdragsutbildning i Metodkurs i klinisk sexologi 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Metodkurs i klinisk sexologi, 15 högskolepoäng

Läs mer

Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna!

Notiser. Nr 2/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Notiser Nr 2/2007 Årgång 34 DataRAM Personburen direktvisande mätutrustning för dammätning Tema Mät mera ställ samman siffrorna! Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Notiser. Nr 2/2006 Årgång 33. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster

Notiser. Nr 2/2006 Årgång 33. Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Notiser Nr 2/2006 Årgång 33 Tema Framtidens arbetsmiljö, strategier och tjänster Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Innehåll Notiser från Yrkes- och miljömedicinska kliniken

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

hjältemodig insats eller

hjältemodig insats eller Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Miljömedicin för en hållbar utveckling. En presentation av landstingens miljömedicinska verksamhet

Miljömedicin för en hållbar utveckling. En presentation av landstingens miljömedicinska verksamhet Miljömedicin för en hållbar utveckling En presentation av landstingens miljömedicinska verksamhet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Tina och Linda inledde och hälsade välkomna. Håkan tar kontakt med KFU om en ny ansökan ang nätverksträff för teckenspråkstolkar.

Tina och Linda inledde och hälsade välkomna. Håkan tar kontakt med KFU om en ny ansökan ang nätverksträff för teckenspråkstolkar. Nätverksträff i Örebro 18-19 oktober 2012 Närvarande: Ivar Västhed, Maria Ehn, Myran Sandström, Angelica Grann, Tina Karlsson, Linda Eriksson, Eva Matsa, Elisabeth Ingels, Agneta Ekeståhl Unger, Håkan

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer

SCHEMAT UPPDATERAT 2010-11-23 Moment 4: Utredningsmetodik (fortsättning av kursmoment 3 och kursen Självkännedom och kliniska färdigheter)

SCHEMAT UPPDATERAT 2010-11-23 Moment 4: Utredningsmetodik (fortsättning av kursmoment 3 och kursen Självkännedom och kliniska färdigheter) SCHEMAT UPPDATERAT 2010-11-23 Utredningsmetodik (fortsättning av kursmoment 3 och kursen Självkännedom ) Tid; lokal Grupp Ämne Lärare Litteratur/läsanvisningar v. 47 Måndag 22/11 Grupp A: 9-10 Grupp B:

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Arbetsmiljöverket 2014-02-14 1 Handlingsprogram SAM (2012-15)

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö i industrin

Kvinnors arbetsmiljö i industrin Kvinnors arbetsmiljö i industrin Fristående och icke-vinstdrivande forskningsinstitut grundades 1966 ägs av staten och näringslivet via en stiftelse Forskning och konsultverksamhet inom klimat, energi,

Läs mer

Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017. Lars Grip Christina Jern

Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017. Lars Grip Christina Jern Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017 Lars Grip Christina Jern Centralt ALF avtal - 1 mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Kurs: Hälsa, livsvillkor och miljö 7.5 hp, VT 2014

Kurs: Hälsa, livsvillkor och miljö 7.5 hp, VT 2014 MED RESERVATION FÖR EVENTUELLA ÄNDRINGAR!!!! Kurs: Hälsa, livsvillkor och miljö 7.5 hp, VT 2014 Vecka 14 Ämnesområde Föreläsare/ansvarig lärare Lokal Måndag 31 mars Kl. 10.00-12.00 Sal 202 (hela dagen)

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet ÄR DET ARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM orskningscentrum Örebro universitet Allt började med ett telefonsamtal.. VAD HAR SKIDLANDSLAGET MED LUORKEMIKALIER ATT GÖRA? VAD ÄR ETT MILJÖGIT? Persistent

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun

Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun REGION JÖNKÖPINGS LÄN I SAMVERKAN MED VÄRNAMO KOMMUN Projektplan för utvidgning av FaR, Värnamo kommun från FaR till Hälsocenter Styrgruppen, FaR Värnamo 2015-03-17 Projektplanen innefattar förslag på

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sjulänssamverkan Minnesanteckningar från möte i Örebro den 11 mars 2011.

Sjulänssamverkan Minnesanteckningar från möte i Örebro den 11 mars 2011. Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Rubrik redovisande dokument Minnesanteckningar sjulänsmöte i Örebro Datum Diarie nr År/löp nr 2011-03-11 Sidan 1 av 5 Omfattar område/verksamhet/enhet

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Sidan 1 av 3 Nr 01/10 Stockholm 2010-01-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Regeringen beslutade den 3 december

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer