2.4 Människors Hälsa / Miljö / Säkerhet
|
|
- Ellen Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kap 2. Nuläges - och 2.4 Människors Hälsa / Miljö / Säkerhet För Eksjö kommun finns en miljöpolicy antagen av Kf Policyn bygger på de fyra systemvillkoren,se bilaga 1 Lagar/Förordningar Människors hälsa Kf antog , Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. Sjukvård, se Kap 2.8, Vård. Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) Frisk luft, delmål 1-4 Grundvatten av god kvalitet, delmål 2-3 God bebyggd miljö, delmål 4,5b-c Giftfri miljö, delmål 2-5 Säker strålmiljö, delmål 1 Skyddande ozonskikt, delmål 1-2 Kommunala övergripande mål Arbete Livskraftiga företag Hög sysselsättning Bra kommunikationer Befolkning Stor trygghet för alla åldrar Sunda levnadsvanor Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö Grundläggande service i nivå med invånarnas önskemål Folkhälsa Jämlikhet i hälsa är det överordnade målet för WHO:s hälsopolitik och för de svenska insatserna på folkhälsoområdet. Ett annat mål är att alla människor skall kunna få möjligheter att utveckla och använda sin egen förmåga att förverkliga sitt liv socialt, ekonomiskt och mentalt. Med ovanstående som grund har Landstinget och kommunerna i länet tagit fram ett hälsopolitiskt program för länet. I detta program formuleras en nollvision enligt följande: Alla medborgare ska tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på egna villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnat undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig och hållbar utveckling. Kf beslutade om hur uppläggningen av arbetet med lokal agenda 21 ska ske fortsättningsvis i kommunen. Där har man angivit följande effektmål för människors hälsa: Förebyggande åtgärder bör prioriteras i arbetet för förbättrad folkhälsa. En god hälsa är en förutsättning för ett meningsfullt liv. Det fysiska och psykiska välbefinnandet är beroende av sunda vanor, bra kost och stimulerande livsmiljö. Särskilda insatser erfordras för att minska hälsorisker orsakade av föroreningar och miljöfaror. Kommunens folkhälsoarbete Det finns idag en kunskap om att den kommunala politiken och vardagsverksamheten är grundläggande och avgörande för hur kommuninnevånarnas hälsa utvecklas. Folkhälsoarbetet är därmed att betraktas som en del i arbetet inom samhällsplanering, miljöarbete, bostadsoch trafikplanering, kommunal teknik, fritid, kultur, barn- och utbildning etc etc. Sid.59
2 Kap 2. Nuläges- och Kommunen har idag ingen riktig bra sammanställning av folkhälsotillståndet vilket är en brist, särskilt då en undersökning kan ligga till grund för kvalitetsuppföljning för olika åtgärder. Undersökningar pågår dock vilket på sikt kommer ge kommunen ett bra indikationsunderlag. Miljökvalitetsnormer Eksjö kommun har sedan vintern 88/89 genomfört luftföroreningsmätningar av bl a svaveldioxid och kvävedioxid. Utifrån dessa mätningar ska kommunen genom beräkningar kontrollera att miljökvalitetsnormerna beträffande SO 2 och NO 2 uppfylls. Vid någon eventuell tveksamhet kommer nya mätningar att genomföras. Halterna bedöms ligga mycket under gällande riktvärden. Beträffande bly kommer beräkningar av halten i tätorterna genomföras. Luftföroreningar Luftföroreningarna kommer främst från trafik, uppvärmning och industrier. Utsläppen härrör både från inhemska och utländska källor. Luftkvalitetsmätningar har gjorts vid flera tillfällen och under åren 1988 till 1997 ingick Eksjö kommun i det landsomfattande Urbanmätnätet. Resultaten visar att halterna av kväve- och svaveldioxid ligger under de av Naturvårdsverket beslutade gränsvärdena. Dock kan särskilda händelser förekomma som gör att gränsvärdena tillfälligt överskrids. Förutom sot har inga mätningar av inandningsbara partiklar genomförts i Eksjö. Mätningar av sot inom urbanmätnätet visar att man underskrider gällande gränsvärde. För flyktiga organiska föreningar, t.ex. bensen, finns inga gränsvärden. Jämfört med föreslagna lågrisknivåer och utländska riktvärden kan konstateras att mätningar gjorda vinterhalvåret 96/97 i Eksjö visar att vinterhalvårsmedelvärden ligger klart över den då föreslagna lågrisknivån för bensen. Dricksvatten Det kommunala dricksvattnet i Eksjö kommun håller en mycket bra kvalitet. Det är mycket viktigt att vi i framtiden säkerställer och skyddar de goda grundvattenförutsättningarna vi har här i kommunen. Beträffande de enskilda brunnar som idag används är kvaliteten varierande. Olika typer av brunnar är olika känsliga för påverkan. Kvalitén på vattnet kan också variera med årstiderna. Vanligt problem är försurningen, d.v.s. lågt ph. Lågt ph i sig är inte hälsomässigt farligt men det medför i förlängningen hälsoproblem. Radon och bakterier är också något som påverkar oss hälsomässigt. Inomhusmiljö Merparten av de hälsoproblem som finns i inomhusmiljön är inbyggda sådana. Graden av dessa problem är i Eksjö kommun relativt okänd. Vi vet att fukt och mögel i våra hus orsakar allergier men även materialvalet har visat sig påverka hälsan. Inomhusmiljön är ganska komplicerad och påverkar folkhälsan på många olika sätt Radon påverkar vår inomhusmiljö och vår hälsa. Hus och byggnader med höga halter av radon kan åtgärdas. Radonförekomst kan vara lokaliserad till geografiska områden och genom en ökad kännedom om dessa platser och dess värden kan vi i ett tidigt stadium trygga för en god planering för vårt boende (se nedan). Buller från t ex trafik och industri påverkar oss i vår inomhusmiljö. Klagomål på trafik- och industribuller förekommer då och då. Med god planering kan vi i framtiden undvika bullerproblem. Bullerproblem förkommer även i offentliga lokaler. En stor del av hälsoproblem orsakade av inomhusmiljön kan åtgärdas men kan också kräva en ekonomisk insats. Beträffande fuktrelaterade hälsoproblem sker regelbunden ventilationskontroll på offentliga byggnader, kontor samt flerfamiljshus. Ventilationskontroll i enfamiljshus är i princip ej reglerat i lag. Radon Kommunen saknar grundläggande undersökning över markradonförekomst. Underlagsmaterialet man idag förfogar över är enbart en kartering av geotekniska förhållanden, där man tittat på vilka berg- och jordarter vi har i kommunen, och utifrån det gjort en bedömning av var det kan förekomma höga eller låga halter av markradon. Erfarenhetsmässigt har kommunen generellt små problem med markradon. Mätningar av radon i bostäder har genomförts under många år och i de flesta fall är det byggmaterialet som ger förhöjda halter inomhus. Många hus, där radonhalten överskridit gränsvärdet, är åtgärdade. Bidrag till åtgärder finns att söka. Radonförekomsten i förskolor, skolor och fritidshem är inte undersökta i Eksjö kommun. Viss förekomst av radon i grundvattnet kan förekomma. Underlaget av provtagningar beträffande radon i vatten är ännu litet och man kan inte se några tecken på i vilka området det finns Sid.60
3 Kap 2. Nuläges - och högre risk för höga radonhalter i dricksvattnet. I samband med bygganmälan och samrådskede prövas det byggtekniska utförandet relaterat till radonförekomst. Särskild radonmätning görs då man befarar höga markradonvärden. Ozon Halterna av marknära ozon i Eksjö ligger strax över de sommarmedelvärden som anges i miljökvalitetsmålen. De värden som överskridits gäller i första hand skador på grödor. Intresset för ozon kopplat till negativa effekter på människors hälsa ökar allt mer. De mätningar som gjorts i Eksjö visar tyvärr inte om det ger några hälsoeffekter. Framtida mätningar får visa detta. Bedömningen är att kommunens nuvarande ozonvärde ligger under tröskelvärdet och lågrisknivåvärdet som man utgår ifrån för södra Sverige. Vedeldning Vedeldning är den dominerande uppvärmningsformen på landsbygden. Rätt utförd är vedeldning, ett ur miljösynpunkt, bra uppvärmningsalternativ. Den ger inget nettotillskott av koldioxid, utnyttjar i många fall rester från skogsbruket och kräver liten energiinsats i förädlingsarbetet. Problemen kring vedeldningen och utsläppen till miljön, speciellt av kolväten och stoft, kan emellertid vara avsevärda. Grannar störs av röken och utsläppen av miljöskadliga ämnen ofta oförsvarligt höga. Hanteringen och förvaringen av veden sker ofta på egna tomten, vilket kan medföra att grannar störs av buller eller anser att vedlagret skräpar ner eller förfular omgivningen. Vid vedeldning i moderna miljögodkända anläggningar är utsläppen avsevärt lägre än från gamla omoderna anläggningar. Krav på miljögodkända anläggningar finns angivna i miljöoch byggnämndens policy för vedeldning. Utvecklingstendenser Luft och dricksvatten I huvudsak berörs vår gemensamma hälsa av yttre påverkan. Utsläpp till luft sprids och påverkar vår miljö, främst då vad gäller surt nedfall som får till följd att bundna metaller i jorden lakas ut och sprids till vattendrag och sjöar. Denna utveckling har pågått lång tid och man bedömmer att den kommer fortgå en lång tid framöver. Nedfallet påverkar kvaliteten på vårt grundvatten vilket i sin tur får till följd att metallurlakning även sker i våra ledningar och därefter tas upp av konsumenterna. Förebyggande åtgärder så som kalkning av sjöar och vattendrag är därför nödvändiga utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Kommunens miljöskyddsplan, antagen av Kf , anses inaktuell och föreslås omarbetas. Folkhälsa Luft Radon I syfte att kvalitativt höja kommunens arbete, fortsatt stöd till folkhälsoarbetet och på sikt arbeta fram ett underlagsmaterial som kan ligga till grund för eventuell konsekvensbeskrivning av planförslag samt till kvalitativa uppföljningar på åtgärder. I syfte att kvalitetsuppfölja antagna mål, upprätta rutiner för mätningar vad gäller luftföroreningar i gaturum. I syfte att minska förekomst av luftemission i Hjältevad och från anslutande väg till ev. ny bergtäkt tilldelas Bellövägen reservat för ny anslutning mot Rv 33. (se även avsnitt: Människors säkerhet) En översiktlig markradonkartering utförs inom kommunen där marken indelas i hög-, normal- samt lågriskområden. En fortsatt kartering av befintliga hus med höga radonvärden föreslås. Syftet är att på sikt bygga bort skadliga miljöer. Dricksvatten Utföra en översiktlig inventering av före- Sid.61
4 Kap 2. Nuläges- och komst av radon i dricksvatten i syfte att ligga till grund för eventuella vidare åtgärder. Upprätta skyddsområden för samtliga kommunala vattentäkter. Utreda lämpliga reservvattentäkter för de större tätorterna i kommunen. Kommentar: I länstyrelsens Länstransportplan redovisas följande prioritering av åtgärder för skydd av vattentäkter: Norra Vixen Rv 33, prioritat 5 av 14, (pågår) Mariannelund Rv33/Lv129, prioritat 12 av 14 Övrigt Riktlinjer för hur uppsamling, lagring och spridning av avloppsvatten och urin på åkermark skall gå till för att minimera riskerna för smittospridning bör snarast möjligt utarbetas och därefter bör denna typ av omhändertagande alltid rekommenderas i första hand. I syfte att undvika problem i form av buller, radon m m föreslås att hälsoaspekter vägs in i ett tidigt skede i planeringsarbetet. Inga förslag finns i dagsläget för hur dessa rutiner skall utformas. Sid.62
5 Kap 2. Nuläges - och Människors miljö Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) God bebyggd miljö, delmål 3, 4, 5a-c Kommunala övergripande mål Arbete Levande landsbygd Befolkning Stor trygghet för alla åldrar Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö Förorenade områden I Jönköpings län klassas förorenade områden som en av de fem viktigaste miljöfrågorna. Vi bor i en region med mycket småindustri med förhållandevis många som hanterar och släpper ut miljöfarliga ämnen. Detta har lett till att det finns ett stort antal deponier med större eller mindre påverkan på miljö och hälsa. Eksjö kommun har dominerats av sågverksindustri vilket har lett till att vi har ett stort antal barkdeponier. Dessutom finns ett antal områden som förorenats av försvarets verksamhet. Förorenade områden innebär ett hinder för planerad markanvändning och åtgärder är mycket dyrbara. De är således en tung miljöskuld som vi nu måste börja betala av för att kunna använda dessa områden för olika ändamål. En kartering av avfallsupplag, gamla nedlagda såväl som pågående, har gjorts i kommunen. 41 upplag har inventerats och de ligger spridda över hela kommunen. De utgörs av hushållsoch industritippar framför allt barkdeponier. Varje deponi har riskklassats ur miljösynpunkt. Utöver deponierna finns några områden som har förorenats av industriverksamhet. Dessa är f d Televerkets impregneringsanläggning i Hjältevad och f d sulfitfabriken i Mariannelund. Televerkets anläggning i Hjältevad har sanerats och återställts till fotbollsplan och naturområde. Marken vid den f d Sulfitfabriken i Mariannelund har undersökts översiktligt och har visat sig vara kraftigt förorenad, liksom fiberbankarna i nedre Åsjön där träfiber från processen har sedimenterat. Området klassas som 1 enligt MIFO-metoden och var 1999 ett av de fem allvarligaste objekten i Jönköpings län. För att komma vidare måste en fördjupad undersökning göras av området som skall ligga till grund för eventuella åtgärder på platsen. I dagsläget har endast 2 av totalt 44 områden undersökts översiktligt och endast 1 förorenat område har åtgärdats. Miljöstörande anläggningar Med miljöstörande anläggningar avses i detta fall sådana anläggningar som genererar buller, lukt, tunga transporter. Transportarbete / Buller Viss förekomst av buller, överskridande de riktvärden som angivits av Naturvårdsverket, förekommer främst vid industrianläggningar och orsakar olägenhet för boende. Miljöpåverkan i övrigt bedöms generellt som ringa. Nya anläggningar som ger upphov till buller kan komma att byggas i kommunen. Särskilt förestående är de bergstäkter som anvisats som framtida lämpliga av länsstyrelsen. Likaså har ett visst förberedande arbete påbörjats vad gäller möjligheterna att uppföra ett nytt fliseldningsverk i Ingatorp. Samtliga kommer att få betydande miljöpåverkan på respektive närområde, dels genom tunga transporter men även från driften i sig. Koncentration och utbyggnad av befintliga anläggningar kan också påverka och öka förekomsten av buller. Sådan utveckling antas medföra viss transportökning men främst en transportkoncentration till vissa vägar. Dagvatten Stora mängder föroreningar transporteras ut i våra vattendrag via dagvattennätet. Under 1999 gjordes en dagvatteninventering inom Emåns avrinningsområde för att kartlägga dagvattnets belastning på huvudrecipienten Emån. Rapportens målsättning var att kartlägga s k hotspots (utsläppspunkter), där risken är som störst att en negativ förändring kan uppstå i recipienten. I Eksjö kommun lokaliserades 6 st hotspots. Det största dagvattenområdet beräknades stå för 13,5 ton föroreningar/år. En policy för dagvattenhanteringen inom Emåns avrinningsområde håller på att tas fram. Dagvattenpolicyn förväntas Sid.63
6 Kap 2. Nuläges- och troligtvis antas av regionens kommuner under hösten/vintern Policyn kommer då vara vägledande inom Emåns avrinningsområde. Lukt I kommunen finns endast ett fåtal anläggningar som genererar och sprider lukt, samtliga av dessa ligger avskilt från övrig bebyggelse och bedöms inte utgöra någon allvarligare form av miljöstörning. Övrigt Utöver ovanstående punkter föreslås även att: Vid nybyggnation och vid sanering ska dagvattnet tas om hand lokalt. LOD ska belysas tidigt vid varje planärende. Biltvätt tillåts inte på hårdgjorda ytor med dagvattenanslutning. Vid hårt belastade ytor bör absorptionsfilter installeras i dagvattenbrunnarna. Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Förorenade områden Utredning kring föroreninggrad och åtgärd skall göras i enlighet med svenska miljömål, God bebyggd miljö, delmål 4. ( Behandlas även i Lst flerårsplan) Miljöstörande verksamhet I de områden som anses lämpliga för bergtäktsverksamhet avsätts mark som buffertområde alt. integrera markanvändning på sådant sätt att möjlig förekomst av buller successivt byggs in. Planläggning av sådan integration utgår från Boverkets rekommendationer, Bättre plats för arbete. Inventering bör göras vad avser störande verksamhet och dess hälsopåverkan på befintliga bostadsområden. Inventeringen bör därefter följas upp av en åtgärdsplan för att uppnå nationella mål för en god boendemiljö. Sid.64 Miljöpåverkade områden Skyddszoner för redan hårt belastade, ekologiskt speciellt känsliga och naturvårdsmässigt särskilt värdefulla vattendrag eller våtmarker, inom vilka utsläpp av avloppsvatten eller annan förorening inte skall vara tillåten, skall upprättas och redovisas på rekommendationskarta. I avvaktan på detta skall tillstånd ges med mycket stor restriktivitet inom områden av denna typ. Aktuell miljösituation och läge skall också ingå som underlagsmaterial till kommunens rekommendationskartor.
7 Kap 2. Nuläges - och Människors säkerhet Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) Grundvatten av god kvalitet, delmål 1 Levande sjöar och vattendrag, delmål 2 God bebyggd miljö, delmål 1 Trafiksäkerhet I slutsatsen till den riskanalys som gjorts för kommunen framkommer det att trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Tekniska styrelsen är beslutande myndighet i kommunen för trafiksäkerhetsfrågor. Samverkansgruppen för trafiksäkerhet har arbetat fram ett lokalt trafiksäkerhetsprogram. Trafikvolymen i kommunen är normal relativt kommunens storlek. Trafiksäkerheten i Eksjö bedöms vara relativt god jämfört med länet i övrigt. En oroväckande tendens är att olycksfrekvensen i Eksjö nu går upp i antal. Enligt den riskanalys som är framtagen framgår dock att konsekvenserna vid en olycka är lindrigare än tidigare. Detta bl.a. beroende på standardhöjande åtgärder på våra vägar. Kommunala övergripande mål Arbete Bra kommunikationer Befolkning Stor trygghet för alla åldrar Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö I Räddningstjänstens riskanalys över Eksjö kommun bedöms riskerna vara normala jämfört med snittkommunen i samma storleksklass. Kommunal riskanalys Av den riskanalys som genomförts i kommunen, framgår att den största risken för människors liv och hälsa är olyckor med farligt gods i anslutning till trafikleder eller upplagsplatser samt risk för omfattande bränder i den täta trähusbebyggelsen i Eksjö centrum. Även den militära verksamheten ger en förhöjd risk där många människors liv kan påverkas vid en olycka liksom miljön vid eventuella utsläpp. Järnväg Den stora säkerhetsrisken för järnvägstrafiken är plankorsningarna väg/järnväg. Det är viktigt att den kommunala planeringen bedrivs på ett sådant sätt att förutsättningarna skapas för slopande av dessa. Prioriterade plankorsningar bör vara de som korsar rv33 (vid Björka och i Mariannelund). Transport och lagring av farligt gods Stora mängder farligt gods transporteras dagligen genom kommunen. Vägar som idag är rekommenderade vägar för farligt godstransport är: Rv 31, 32 och 33 samt länsvägar 128, 129. Eksjö; Eksjö tätort delas av Rv 33 och järnvägen Nässjö-Oskarshamn som går parallellt med varandra i östvästlig riktning rakt genom tätorten, en olycka i tätorten på någon av dessa leder med farligt gods kan omedelbart påverka många människors liv. Största risk för allvarligare konsekvenser vid en transportolycka kan lokaliseras vid vissa platser. Rondellen vid kv. Lyckan; Snäv rondell med fel lutning för trafik från öster, vägens anslutning till rondellen korsar Eksjö-ån med lutning mot ån. Rv 33; Vägen passerar kommunens ytvattentäkt Norra Vixen. Passagen intill sjön är smal med dålig sikt. Vägdelen bör förbättras för att eliminera olycksrisken. Hjältevad; Stora mängder brand- och miljöfarliga varor transporteras till Becker-Acroma i Bellö via riksväg 33 och länsväg 895. Vägunderhållet på länsvägen liksom snöröjning och halkbekämpning är viktigt ur risksynpunkt då vägen har en kraftig stigning vid Börsebo. Mariannelund; I Mariannelunds tätort ansluter länsväg 129 till Rv 33, båda vägarna är rekommenderade transportvägar för farligt gods. En olycka i korsningen med läckage kan få stora konsekvenser då marken lutar från korsningen ner mot Bruzaån. Riks- Sid.65
8 Kap 2. Nuläges- och väg 33 bör planeras gå norr om tätorten. Övrigt; I övrigt bedöms olycksrisken för transporter och transportvägar som genomsnittliga jämfört med riket i övrigt. Miljökonsekvenserna vid en eventuell olycka är störst främst i samband med släckningsarbete då kemikalier kan transporteras via det släckvatten som används. Följande vattentäkter är på grund av sin närhet till transportleder mest utsatta: Bruzaholm Norra Vixen Slättåkra Mariannelund järnväg Rv33, järnväg Flygfält Rumskullavägen Största producent och konsument av produkter som klassas inom gruppen farligt gods är idag: Ing2 i Eksjö SWEDEC i Eksjö Becker-Acroma i Bellö Värmeverket i Eksjö Höglandsjukhuset Större lagringsplatser för brandfarligt gods förutom bensinstationer är: Bruzaholm bruk AB Smålands stålgjuteri AB Samtliga lagringsplatser, inkluderat bensinstationer, för brandfarligt gods har riskradie på 100m. Brand Störst risk för omfattande bränder är i den täta trähusbebyggelsen i Eksjö centrala delar, en brand i området innebär alltid att stor risk för att flera byggnader eller kvarter kommer att påverkas av branden. Miljö- och byggförvaltningen och räddningstjänsten har arbetat fram en brandskyddsstrategi för centrala Eksjö. Beredskap Bredskapen inom kommunen är dimensionerad för de frekventa händelserna som bostadsbrand och trafikolyckor. Inom Jönköpings län finns avtal om operativ samverkan för att klara större bränder och olyckor. Alternativa vägar till Ränneslätt Sid.66
9 Kap 2. Nuläges - och Militär verksamhet Eksjö garnision har i sin strategiska fastighetsplan aviserat ett förslag på ny angöring för bl a bandfordon till övningsområdet väster om rv 32. Förslagen som redovisas i alternativ A och B angör garnisionsområdet norrifrån och ansluter till övningsområdet norr om Orrhaga. Syftet med förslaget är att öka trafiksäkerheten i samband med militära övningar. Nuvarande anslutningar som används till och från garnisionsområdet är markerat med svartgult streck. Utvecklingstendenser Transportmängderna på kommunens vägar bedöms kvarstå och eventuellt öka. I och med att nya bergtäkter anvisats som lämpliga medför detta att antalet tunga fordon kommer att öka på anslutande vägar, Bellövägen (lv 895) samt Lv 129. Lv 129 har idag en relativt låg standard då särskilt vad gäller den del som sträcker sig in Kalmar län. Lv 129 är rekommenderad väg för farligt godstrafik vilket sammantaget ökar risken för olyckor med stora miljökonsekvenser. I och med att Silverån är biflöde till Emåns vattensystem, vilket i sig är av riksintresse, kan konsekvenserna av en olycka på denna vägsträcka bli mycket omfattande. Vad gäller Bellövägen är den redan idag starkt trafikerad av farligt gods och bedöms i sig vara av god standard för detta ändamål. Anslutning till Rv 33 vid Hjältevad är dock av sämre kvalitet, då särskilt det stigande partiet vid Börsebo ängar. Eksjö skall ligga kvar. Det är ur riskhänsyn angeläget att förbifarten genomförs. Länsväg 129, Mariannelund - Hultsfred Beträffande länsväg 129 och dess nuvarande sträckning, standard samt anslutning till Rv 33, bör på sikt åtgärdas på sådant sätt att risk för olycka kraftigt reduceras. Länsväg 895, anslutning Bellövägen - Rv 33 Brand Nytt vägreservat söder om Hjältevad. Syftet är att minska risk för olycka med farligt gods vid Börsebo ängar samt i Hjältevad. Brandfarlig verksamhet föreslås förbjudas i centrala delarna av Eksjö. (se kap. 4) Människors säkerhet En särskild utredning skall genomföras om konsekvenserna för den fysiska samhällsplaneringen av de risker för människors säkerhet som finns redovisade. Mål Minska riskerna för olyckor med farligt gods på järnväg, Rv 33 samt länsväg 895 Bensinstationer i anslutning till bostadsbebyggelse eller publika platser bör omlokaliseras Inventera risker och säkerhetsaspekter i Bellö Förebygga brandrisker i Eksjö stadskärna Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Vägar (se kap. 4) Riksväg 33, söder om Eksjö Nuvarande reservat för förbifart söder om Sid.67
10 Kap 2. Nuläges- och 2.5 Kulturmiljövård Kap.1 1, 2 1, Lagen om kulturminnen De områden som är av kulturhistoriskt riksintresse tas särskilt upp i Kap 3.2 Riksintressen. Se även kap. 2.3 Fysisk planering Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) Frisk luft, delmål 4, 6 Levande sjöar och vattendrag, delmål 3, 5 Myllrande våtmarker, delmål 3 Levande skogar, delmål 3 Ett rikt odlingslandskap, delmål 6-7 En god bebyggd miljö, delmål 2 Kommunala övergripande mål Arbete Levande landsbygd Befolkning Engagerade och aktiva kommuninnevånare Positiv befolkningsutveckling Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö Stark kulturidentitet Kulturmiljövård Motiv för att bevara Kulturmiljö är ett övergripande begrepp för den historiska dimensionen i dagens landskap, definierad utifrån människan. Det inbegriper allt vad människan gjort i produktion och konsumtion. Kulturmiljön innefattar alltså människans samspel med sin omvärld. Människan har förmågan och i många fall ett behov av att uppleva tid. Vårt kulturarv hjälper oss att förstå förutsättningarna för vår tid. Bevarandet gör historien läsbar och förstärker upplevelsen av tid. Kulturmiljön bär också på en stor del av vår historia och generationers samlade erfarenhet. Lika betydelsefull som den historiska läsbarheten är för den enskilde, är den för den regionala och nationella helheten. Kulturarvet Eksjö kommun förvaltar idag ett stort kulturarv. Eksjö stads centrum, från Ing 2 i norr till stationsområdet i söder, är ett område med kulturhistoriskt värde av riksintresse. Gamla stan är så unik som exempel på en äldre intakt bevarad trästad, att den föreslagits som synnerligen märkligt bebyggelseområde enligt kulturminneslagen. I kommunen finns 58 enskilda fastighetsobjekt som är byggnadsminnesförklarade, varav 56 finns i centrala Eksjö. Därutöver finns 18 statliga byggnadsminnen. Detta sammantaget gör staden till en av Sveriges mest levande kulturmiljöer. För Eksjö kommun är därför frågan om bevarande av kulturmiljön i högsta grad central. Kulturarvet är både av nationellt som europeiskt intresse. Som bevis för kommunens ambition att bevara detta arv har man erhållit Europa Nostras diplom för sitt sätt att bevara Eksjö stads gamla stadskärna som i sig är riksintresse. Ytterligare ett led i kommunens ambition att bevara äldre kulturmiljöer, kommunala och nationella men även internationella, är Byggnadsvård Qvarnarp som bedrivs som kunskap- och utbildningscenter. Vi kan inte av vare sig demokratiska, politiska eller ekonomiska skäl fullständigt fridlysa våra kulturmiljöer. Vår inriktning bör därför fokuseras mot att de kulturhistoriska värdena tas tillvara vid förändringar genom återhållsamhet. Kommunen och Länstyrelsen har därför valt ut lämpliga områden och objekt som ska sparas till kommande generationer. I juni 1981 antog kommunfullmäktige programmet Kulturhistorisk utredning och handlingsprogram för bevarande i Eksjö stad, vilket uppdaterades December 1985 antog kommunfullmäktige kulturminnesvårdsprogrammet för Eksjö kommun. Programmet består av två delar där del 1 beskriver bygdens historiska Sid.68
11 Kap 2. Nuläges - och framväxt och bevarandevärda objekt. Del 2 redovisar de kulturhistoriska intressena samt rekommendationer vad gäller åtgärder för bevarande och säkerställande av dessa. Fornlämnings- och kulturlandskapsområden Eksjö stads långa kulturhistoria ligger i många fall dold och är ännu inte känd. Området i Eksjö som redovisas på bilden är att betrakta som fast fornlämning enligt lagen om kulturminne kap 2, 1. Inom området råder generell tillståndsplikt för markarbete. Eksjö kommun värnar om kulturlandskapet. Kommunen har 1986 tagit fram ett särskilt kulturminnesvårdsprogram som har till syfte att bevara de mest värdefulla områdena vilka uppgår till 56 stycken varav 16 är klassade som riksintresse. Därtill kommer ca 300 enskilda objekt. Arkeologiskt område Röda markeringar med tillhörande namn anger kulturhistoriska industrier. Ytterligare uppgifter finns att tillgå i skriften Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län, utgiven Dec ID NAMN 13 Skiverstad 1 Bellö sockencentrum 14 Stensgöl 2 Branthälla by 15 Kärarp 3 Edshults sockencentrum 16 Föråsen 4 Edshults säteri 17 Hults gamla sockencentrum 5 Ärnabergs by 18 Hults sockencentrum 6 Askerydsvägen 19 Hults samhälle 7 Bjässarp 20 Kulla by 8 Brevik 21 Skeppsäs 9 Bötteryd 22 Skällsnäs 10 Flathult 23 Lilla Fagerhults by 11 Rottnaby och Sjö 24 Stora Fagerhults by 12 Ränneslätt 25 Hults by Gröna markeringar med tillhörande ID anger kulturhistoriska miljöer. Ytterligare uppgifter finns att tillgå i Kulturminnesvårdsprogrammet för Eksjö kommun, Dec Hultåkra by 27 Hässleby senatorium 28 Broarp 29 Markestad och Hunnerstad 30 Ryningsholm 31 Sjöarp 32 Östra Näs 33 Prostorp 34 Byrum 35 Källeberg 36 Bruzaholms bruk 37 Börsebo by 38 Hjältevad 39 Hornsved 40 Högebergs by 41 Idekulla by 42 Ingatorps kyrkby 43 Ingatorps-Näs by 44 Pukulla by 45 Ryssebo 46 Ryssebo kvarnstuga 47 Hultna 48 Heda 49 Bjälkerums by 50 Bredegård och Kråkshult 51 Fågelhult och Åsa byar 52 Hultna by 53 Kråkshults kyrkby 54 Kvill 55 Kråkshults-Näs by 56 Mellby sockencentrum Kulturmiljöområden Sid.69
12 Kap 2. Nuläges- och Mål Vid förändringar av bebyggelse och miljö skall det tagas erforderlig hänsyn till våra nationella, regionala och lokala identiteter, trygghet och självkänsla. Regionens eller platsens historia och identitet måste framdeles gå att förstå i relation till kommande förändringar Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Framtagande av ett arkitekturpolitiskt program, omfattande hela kommunen. (programarbetet pågår) Ny planläggning av Eksjö stadskärna, ett arbete som pågår vari delar av ovan nämnda arkitekturprogram ingår. Uppdatering av hela alt. delar av det kulturhistoriska programmet avseende landsbygd och Eksjö stad. Krusagården, Eksjö Utvecklingstendens Det har sedan mitten av 1900-talet skett en kontinuerlig avfolkning av landsbygden. För en del byar och områden har detta varit ödesdigert. Många byggnader står idag öde eller har de övergått till fritidsbostad och används således under en begränsad tid av året. Detta påverkar brukandet av jorden och det öppna landskapet. Den förändring som skedde i landskapet genom skiftesreformerna under och 1800-talet var omfattande, men landskapet förblev befolkat. Dessa förändringar kan därför betraktas som en vindil i förhållande till de förändringar som avfolkningen drar med sig. Inom loppet av någon generation kan stora delar av den kulturmiljö, som vi sedan hundratals år tillbaka förknippar med det småländska landskapet, gå förlorat. Vi kan inte motverka denna förändring i samhällsstrukturen, men vi ska vara medvetna om dess existens. Huruvida det är rätt eller fel, att med olika medel motverka denna avfolkning, beror på dess syfte. Är syftet att rädda vårt kulturarv så är det tveksamt. Rent hypotetiskt så bör ju även avfolkningen i sig ha rätt att lämna sina kulturspår efter sig även om det skulle betyda att spåren visar sig i form av igenväxta tegar och förfallna hus. Är däremot syftet att hjälpa landsortsbefolkningen, genom förbättrade förutsättningar, återspeglas det i ett kulturhistoriskt perspektiv genom renovering eller utbyggnad av landsbygdens levnadsmiljöer. Sid.70
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merReferens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen
Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merSÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt
SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Segersby 2
Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Tumba, mars 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Segersby 2 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs mer2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN
2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta
Läs merDETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merPorten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten
1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merPlanprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun
Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden
Läs merJämlikhet i miljörelaterad hälsa
Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merGöteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Läs merBehovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun
Kommunledningskontoret 20150306 Stefan Larsson Sida 1 av 7 Planarkitekt 08579 215 95 Dnr 2013/0677 KS.310 Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping
1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merSammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.
Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merUnderlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Läs merÅtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län
2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen
Läs mertillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping
1(8) SPN 561/2006 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, planenheten den
Läs meri miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd
Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merUpphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård
Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merBEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Läs merBrandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET
MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merBehovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merLokala miljömål i Tranås kommun
Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp
Läs merDetaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Program Samrådsredogörelse 1 Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta
Läs merBehovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län
Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping
Vårt diarienummer SPN-474/2009 214 B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) inom Saltängen i Norrköping, fysisk planering den 8
Läs merVad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Läs merLOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö
Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,
Läs merBedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg
Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg
Läs merBEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING
Detaljplan för Piperskärr 3:1 m.fl. intill Enbacken, Lofta, i Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-29 Behovsbedömning/
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merÄndring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
Läs merBehovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Läs merDetaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Läs merARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Läs merKv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merPLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning
Läs merBEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING
Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merFördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer
Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merBehovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.
1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för förskolan Aspen, Norsborg
Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Aspen, Norsborg Tumba, februari 2018 Behovsbedömningen av detaljplan för förskolan Aspen är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs mer