2.4 Människors Hälsa / Miljö / Säkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2.4 Människors Hälsa / Miljö / Säkerhet"

Transkript

1 Kap 2. Nuläges - och 2.4 Människors Hälsa / Miljö / Säkerhet För Eksjö kommun finns en miljöpolicy antagen av Kf Policyn bygger på de fyra systemvillkoren,se bilaga 1 Lagar/Förordningar Människors hälsa Kf antog , Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. Sjukvård, se Kap 2.8, Vård. Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) Frisk luft, delmål 1-4 Grundvatten av god kvalitet, delmål 2-3 God bebyggd miljö, delmål 4,5b-c Giftfri miljö, delmål 2-5 Säker strålmiljö, delmål 1 Skyddande ozonskikt, delmål 1-2 Kommunala övergripande mål Arbete Livskraftiga företag Hög sysselsättning Bra kommunikationer Befolkning Stor trygghet för alla åldrar Sunda levnadsvanor Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö Grundläggande service i nivå med invånarnas önskemål Folkhälsa Jämlikhet i hälsa är det överordnade målet för WHO:s hälsopolitik och för de svenska insatserna på folkhälsoområdet. Ett annat mål är att alla människor skall kunna få möjligheter att utveckla och använda sin egen förmåga att förverkliga sitt liv socialt, ekonomiskt och mentalt. Med ovanstående som grund har Landstinget och kommunerna i länet tagit fram ett hälsopolitiskt program för länet. I detta program formuleras en nollvision enligt följande: Alla medborgare ska tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på egna villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnat undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig och hållbar utveckling. Kf beslutade om hur uppläggningen av arbetet med lokal agenda 21 ska ske fortsättningsvis i kommunen. Där har man angivit följande effektmål för människors hälsa: Förebyggande åtgärder bör prioriteras i arbetet för förbättrad folkhälsa. En god hälsa är en förutsättning för ett meningsfullt liv. Det fysiska och psykiska välbefinnandet är beroende av sunda vanor, bra kost och stimulerande livsmiljö. Särskilda insatser erfordras för att minska hälsorisker orsakade av föroreningar och miljöfaror. Kommunens folkhälsoarbete Det finns idag en kunskap om att den kommunala politiken och vardagsverksamheten är grundläggande och avgörande för hur kommuninnevånarnas hälsa utvecklas. Folkhälsoarbetet är därmed att betraktas som en del i arbetet inom samhällsplanering, miljöarbete, bostadsoch trafikplanering, kommunal teknik, fritid, kultur, barn- och utbildning etc etc. Sid.59

2 Kap 2. Nuläges- och Kommunen har idag ingen riktig bra sammanställning av folkhälsotillståndet vilket är en brist, särskilt då en undersökning kan ligga till grund för kvalitetsuppföljning för olika åtgärder. Undersökningar pågår dock vilket på sikt kommer ge kommunen ett bra indikationsunderlag. Miljökvalitetsnormer Eksjö kommun har sedan vintern 88/89 genomfört luftföroreningsmätningar av bl a svaveldioxid och kvävedioxid. Utifrån dessa mätningar ska kommunen genom beräkningar kontrollera att miljökvalitetsnormerna beträffande SO 2 och NO 2 uppfylls. Vid någon eventuell tveksamhet kommer nya mätningar att genomföras. Halterna bedöms ligga mycket under gällande riktvärden. Beträffande bly kommer beräkningar av halten i tätorterna genomföras. Luftföroreningar Luftföroreningarna kommer främst från trafik, uppvärmning och industrier. Utsläppen härrör både från inhemska och utländska källor. Luftkvalitetsmätningar har gjorts vid flera tillfällen och under åren 1988 till 1997 ingick Eksjö kommun i det landsomfattande Urbanmätnätet. Resultaten visar att halterna av kväve- och svaveldioxid ligger under de av Naturvårdsverket beslutade gränsvärdena. Dock kan särskilda händelser förekomma som gör att gränsvärdena tillfälligt överskrids. Förutom sot har inga mätningar av inandningsbara partiklar genomförts i Eksjö. Mätningar av sot inom urbanmätnätet visar att man underskrider gällande gränsvärde. För flyktiga organiska föreningar, t.ex. bensen, finns inga gränsvärden. Jämfört med föreslagna lågrisknivåer och utländska riktvärden kan konstateras att mätningar gjorda vinterhalvåret 96/97 i Eksjö visar att vinterhalvårsmedelvärden ligger klart över den då föreslagna lågrisknivån för bensen. Dricksvatten Det kommunala dricksvattnet i Eksjö kommun håller en mycket bra kvalitet. Det är mycket viktigt att vi i framtiden säkerställer och skyddar de goda grundvattenförutsättningarna vi har här i kommunen. Beträffande de enskilda brunnar som idag används är kvaliteten varierande. Olika typer av brunnar är olika känsliga för påverkan. Kvalitén på vattnet kan också variera med årstiderna. Vanligt problem är försurningen, d.v.s. lågt ph. Lågt ph i sig är inte hälsomässigt farligt men det medför i förlängningen hälsoproblem. Radon och bakterier är också något som påverkar oss hälsomässigt. Inomhusmiljö Merparten av de hälsoproblem som finns i inomhusmiljön är inbyggda sådana. Graden av dessa problem är i Eksjö kommun relativt okänd. Vi vet att fukt och mögel i våra hus orsakar allergier men även materialvalet har visat sig påverka hälsan. Inomhusmiljön är ganska komplicerad och påverkar folkhälsan på många olika sätt Radon påverkar vår inomhusmiljö och vår hälsa. Hus och byggnader med höga halter av radon kan åtgärdas. Radonförekomst kan vara lokaliserad till geografiska områden och genom en ökad kännedom om dessa platser och dess värden kan vi i ett tidigt stadium trygga för en god planering för vårt boende (se nedan). Buller från t ex trafik och industri påverkar oss i vår inomhusmiljö. Klagomål på trafik- och industribuller förekommer då och då. Med god planering kan vi i framtiden undvika bullerproblem. Bullerproblem förkommer även i offentliga lokaler. En stor del av hälsoproblem orsakade av inomhusmiljön kan åtgärdas men kan också kräva en ekonomisk insats. Beträffande fuktrelaterade hälsoproblem sker regelbunden ventilationskontroll på offentliga byggnader, kontor samt flerfamiljshus. Ventilationskontroll i enfamiljshus är i princip ej reglerat i lag. Radon Kommunen saknar grundläggande undersökning över markradonförekomst. Underlagsmaterialet man idag förfogar över är enbart en kartering av geotekniska förhållanden, där man tittat på vilka berg- och jordarter vi har i kommunen, och utifrån det gjort en bedömning av var det kan förekomma höga eller låga halter av markradon. Erfarenhetsmässigt har kommunen generellt små problem med markradon. Mätningar av radon i bostäder har genomförts under många år och i de flesta fall är det byggmaterialet som ger förhöjda halter inomhus. Många hus, där radonhalten överskridit gränsvärdet, är åtgärdade. Bidrag till åtgärder finns att söka. Radonförekomsten i förskolor, skolor och fritidshem är inte undersökta i Eksjö kommun. Viss förekomst av radon i grundvattnet kan förekomma. Underlaget av provtagningar beträffande radon i vatten är ännu litet och man kan inte se några tecken på i vilka området det finns Sid.60

3 Kap 2. Nuläges - och högre risk för höga radonhalter i dricksvattnet. I samband med bygganmälan och samrådskede prövas det byggtekniska utförandet relaterat till radonförekomst. Särskild radonmätning görs då man befarar höga markradonvärden. Ozon Halterna av marknära ozon i Eksjö ligger strax över de sommarmedelvärden som anges i miljökvalitetsmålen. De värden som överskridits gäller i första hand skador på grödor. Intresset för ozon kopplat till negativa effekter på människors hälsa ökar allt mer. De mätningar som gjorts i Eksjö visar tyvärr inte om det ger några hälsoeffekter. Framtida mätningar får visa detta. Bedömningen är att kommunens nuvarande ozonvärde ligger under tröskelvärdet och lågrisknivåvärdet som man utgår ifrån för södra Sverige. Vedeldning Vedeldning är den dominerande uppvärmningsformen på landsbygden. Rätt utförd är vedeldning, ett ur miljösynpunkt, bra uppvärmningsalternativ. Den ger inget nettotillskott av koldioxid, utnyttjar i många fall rester från skogsbruket och kräver liten energiinsats i förädlingsarbetet. Problemen kring vedeldningen och utsläppen till miljön, speciellt av kolväten och stoft, kan emellertid vara avsevärda. Grannar störs av röken och utsläppen av miljöskadliga ämnen ofta oförsvarligt höga. Hanteringen och förvaringen av veden sker ofta på egna tomten, vilket kan medföra att grannar störs av buller eller anser att vedlagret skräpar ner eller förfular omgivningen. Vid vedeldning i moderna miljögodkända anläggningar är utsläppen avsevärt lägre än från gamla omoderna anläggningar. Krav på miljögodkända anläggningar finns angivna i miljöoch byggnämndens policy för vedeldning. Utvecklingstendenser Luft och dricksvatten I huvudsak berörs vår gemensamma hälsa av yttre påverkan. Utsläpp till luft sprids och påverkar vår miljö, främst då vad gäller surt nedfall som får till följd att bundna metaller i jorden lakas ut och sprids till vattendrag och sjöar. Denna utveckling har pågått lång tid och man bedömmer att den kommer fortgå en lång tid framöver. Nedfallet påverkar kvaliteten på vårt grundvatten vilket i sin tur får till följd att metallurlakning även sker i våra ledningar och därefter tas upp av konsumenterna. Förebyggande åtgärder så som kalkning av sjöar och vattendrag är därför nödvändiga utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Kommunens miljöskyddsplan, antagen av Kf , anses inaktuell och föreslås omarbetas. Folkhälsa Luft Radon I syfte att kvalitativt höja kommunens arbete, fortsatt stöd till folkhälsoarbetet och på sikt arbeta fram ett underlagsmaterial som kan ligga till grund för eventuell konsekvensbeskrivning av planförslag samt till kvalitativa uppföljningar på åtgärder. I syfte att kvalitetsuppfölja antagna mål, upprätta rutiner för mätningar vad gäller luftföroreningar i gaturum. I syfte att minska förekomst av luftemission i Hjältevad och från anslutande väg till ev. ny bergtäkt tilldelas Bellövägen reservat för ny anslutning mot Rv 33. (se även avsnitt: Människors säkerhet) En översiktlig markradonkartering utförs inom kommunen där marken indelas i hög-, normal- samt lågriskområden. En fortsatt kartering av befintliga hus med höga radonvärden föreslås. Syftet är att på sikt bygga bort skadliga miljöer. Dricksvatten Utföra en översiktlig inventering av före- Sid.61

4 Kap 2. Nuläges- och komst av radon i dricksvatten i syfte att ligga till grund för eventuella vidare åtgärder. Upprätta skyddsområden för samtliga kommunala vattentäkter. Utreda lämpliga reservvattentäkter för de större tätorterna i kommunen. Kommentar: I länstyrelsens Länstransportplan redovisas följande prioritering av åtgärder för skydd av vattentäkter: Norra Vixen Rv 33, prioritat 5 av 14, (pågår) Mariannelund Rv33/Lv129, prioritat 12 av 14 Övrigt Riktlinjer för hur uppsamling, lagring och spridning av avloppsvatten och urin på åkermark skall gå till för att minimera riskerna för smittospridning bör snarast möjligt utarbetas och därefter bör denna typ av omhändertagande alltid rekommenderas i första hand. I syfte att undvika problem i form av buller, radon m m föreslås att hälsoaspekter vägs in i ett tidigt skede i planeringsarbetet. Inga förslag finns i dagsläget för hur dessa rutiner skall utformas. Sid.62

5 Kap 2. Nuläges - och Människors miljö Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) God bebyggd miljö, delmål 3, 4, 5a-c Kommunala övergripande mål Arbete Levande landsbygd Befolkning Stor trygghet för alla åldrar Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö Förorenade områden I Jönköpings län klassas förorenade områden som en av de fem viktigaste miljöfrågorna. Vi bor i en region med mycket småindustri med förhållandevis många som hanterar och släpper ut miljöfarliga ämnen. Detta har lett till att det finns ett stort antal deponier med större eller mindre påverkan på miljö och hälsa. Eksjö kommun har dominerats av sågverksindustri vilket har lett till att vi har ett stort antal barkdeponier. Dessutom finns ett antal områden som förorenats av försvarets verksamhet. Förorenade områden innebär ett hinder för planerad markanvändning och åtgärder är mycket dyrbara. De är således en tung miljöskuld som vi nu måste börja betala av för att kunna använda dessa områden för olika ändamål. En kartering av avfallsupplag, gamla nedlagda såväl som pågående, har gjorts i kommunen. 41 upplag har inventerats och de ligger spridda över hela kommunen. De utgörs av hushållsoch industritippar framför allt barkdeponier. Varje deponi har riskklassats ur miljösynpunkt. Utöver deponierna finns några områden som har förorenats av industriverksamhet. Dessa är f d Televerkets impregneringsanläggning i Hjältevad och f d sulfitfabriken i Mariannelund. Televerkets anläggning i Hjältevad har sanerats och återställts till fotbollsplan och naturområde. Marken vid den f d Sulfitfabriken i Mariannelund har undersökts översiktligt och har visat sig vara kraftigt förorenad, liksom fiberbankarna i nedre Åsjön där träfiber från processen har sedimenterat. Området klassas som 1 enligt MIFO-metoden och var 1999 ett av de fem allvarligaste objekten i Jönköpings län. För att komma vidare måste en fördjupad undersökning göras av området som skall ligga till grund för eventuella åtgärder på platsen. I dagsläget har endast 2 av totalt 44 områden undersökts översiktligt och endast 1 förorenat område har åtgärdats. Miljöstörande anläggningar Med miljöstörande anläggningar avses i detta fall sådana anläggningar som genererar buller, lukt, tunga transporter. Transportarbete / Buller Viss förekomst av buller, överskridande de riktvärden som angivits av Naturvårdsverket, förekommer främst vid industrianläggningar och orsakar olägenhet för boende. Miljöpåverkan i övrigt bedöms generellt som ringa. Nya anläggningar som ger upphov till buller kan komma att byggas i kommunen. Särskilt förestående är de bergstäkter som anvisats som framtida lämpliga av länsstyrelsen. Likaså har ett visst förberedande arbete påbörjats vad gäller möjligheterna att uppföra ett nytt fliseldningsverk i Ingatorp. Samtliga kommer att få betydande miljöpåverkan på respektive närområde, dels genom tunga transporter men även från driften i sig. Koncentration och utbyggnad av befintliga anläggningar kan också påverka och öka förekomsten av buller. Sådan utveckling antas medföra viss transportökning men främst en transportkoncentration till vissa vägar. Dagvatten Stora mängder föroreningar transporteras ut i våra vattendrag via dagvattennätet. Under 1999 gjordes en dagvatteninventering inom Emåns avrinningsområde för att kartlägga dagvattnets belastning på huvudrecipienten Emån. Rapportens målsättning var att kartlägga s k hotspots (utsläppspunkter), där risken är som störst att en negativ förändring kan uppstå i recipienten. I Eksjö kommun lokaliserades 6 st hotspots. Det största dagvattenområdet beräknades stå för 13,5 ton föroreningar/år. En policy för dagvattenhanteringen inom Emåns avrinningsområde håller på att tas fram. Dagvattenpolicyn förväntas Sid.63

6 Kap 2. Nuläges- och troligtvis antas av regionens kommuner under hösten/vintern Policyn kommer då vara vägledande inom Emåns avrinningsområde. Lukt I kommunen finns endast ett fåtal anläggningar som genererar och sprider lukt, samtliga av dessa ligger avskilt från övrig bebyggelse och bedöms inte utgöra någon allvarligare form av miljöstörning. Övrigt Utöver ovanstående punkter föreslås även att: Vid nybyggnation och vid sanering ska dagvattnet tas om hand lokalt. LOD ska belysas tidigt vid varje planärende. Biltvätt tillåts inte på hårdgjorda ytor med dagvattenanslutning. Vid hårt belastade ytor bör absorptionsfilter installeras i dagvattenbrunnarna. Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Förorenade områden Utredning kring föroreninggrad och åtgärd skall göras i enlighet med svenska miljömål, God bebyggd miljö, delmål 4. ( Behandlas även i Lst flerårsplan) Miljöstörande verksamhet I de områden som anses lämpliga för bergtäktsverksamhet avsätts mark som buffertområde alt. integrera markanvändning på sådant sätt att möjlig förekomst av buller successivt byggs in. Planläggning av sådan integration utgår från Boverkets rekommendationer, Bättre plats för arbete. Inventering bör göras vad avser störande verksamhet och dess hälsopåverkan på befintliga bostadsområden. Inventeringen bör därefter följas upp av en åtgärdsplan för att uppnå nationella mål för en god boendemiljö. Sid.64 Miljöpåverkade områden Skyddszoner för redan hårt belastade, ekologiskt speciellt känsliga och naturvårdsmässigt särskilt värdefulla vattendrag eller våtmarker, inom vilka utsläpp av avloppsvatten eller annan förorening inte skall vara tillåten, skall upprättas och redovisas på rekommendationskarta. I avvaktan på detta skall tillstånd ges med mycket stor restriktivitet inom områden av denna typ. Aktuell miljösituation och läge skall också ingå som underlagsmaterial till kommunens rekommendationskartor.

7 Kap 2. Nuläges - och Människors säkerhet Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) Grundvatten av god kvalitet, delmål 1 Levande sjöar och vattendrag, delmål 2 God bebyggd miljö, delmål 1 Trafiksäkerhet I slutsatsen till den riskanalys som gjorts för kommunen framkommer det att trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Tekniska styrelsen är beslutande myndighet i kommunen för trafiksäkerhetsfrågor. Samverkansgruppen för trafiksäkerhet har arbetat fram ett lokalt trafiksäkerhetsprogram. Trafikvolymen i kommunen är normal relativt kommunens storlek. Trafiksäkerheten i Eksjö bedöms vara relativt god jämfört med länet i övrigt. En oroväckande tendens är att olycksfrekvensen i Eksjö nu går upp i antal. Enligt den riskanalys som är framtagen framgår dock att konsekvenserna vid en olycka är lindrigare än tidigare. Detta bl.a. beroende på standardhöjande åtgärder på våra vägar. Kommunala övergripande mål Arbete Bra kommunikationer Befolkning Stor trygghet för alla åldrar Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö I Räddningstjänstens riskanalys över Eksjö kommun bedöms riskerna vara normala jämfört med snittkommunen i samma storleksklass. Kommunal riskanalys Av den riskanalys som genomförts i kommunen, framgår att den största risken för människors liv och hälsa är olyckor med farligt gods i anslutning till trafikleder eller upplagsplatser samt risk för omfattande bränder i den täta trähusbebyggelsen i Eksjö centrum. Även den militära verksamheten ger en förhöjd risk där många människors liv kan påverkas vid en olycka liksom miljön vid eventuella utsläpp. Järnväg Den stora säkerhetsrisken för järnvägstrafiken är plankorsningarna väg/järnväg. Det är viktigt att den kommunala planeringen bedrivs på ett sådant sätt att förutsättningarna skapas för slopande av dessa. Prioriterade plankorsningar bör vara de som korsar rv33 (vid Björka och i Mariannelund). Transport och lagring av farligt gods Stora mängder farligt gods transporteras dagligen genom kommunen. Vägar som idag är rekommenderade vägar för farligt godstransport är: Rv 31, 32 och 33 samt länsvägar 128, 129. Eksjö; Eksjö tätort delas av Rv 33 och järnvägen Nässjö-Oskarshamn som går parallellt med varandra i östvästlig riktning rakt genom tätorten, en olycka i tätorten på någon av dessa leder med farligt gods kan omedelbart påverka många människors liv. Största risk för allvarligare konsekvenser vid en transportolycka kan lokaliseras vid vissa platser. Rondellen vid kv. Lyckan; Snäv rondell med fel lutning för trafik från öster, vägens anslutning till rondellen korsar Eksjö-ån med lutning mot ån. Rv 33; Vägen passerar kommunens ytvattentäkt Norra Vixen. Passagen intill sjön är smal med dålig sikt. Vägdelen bör förbättras för att eliminera olycksrisken. Hjältevad; Stora mängder brand- och miljöfarliga varor transporteras till Becker-Acroma i Bellö via riksväg 33 och länsväg 895. Vägunderhållet på länsvägen liksom snöröjning och halkbekämpning är viktigt ur risksynpunkt då vägen har en kraftig stigning vid Börsebo. Mariannelund; I Mariannelunds tätort ansluter länsväg 129 till Rv 33, båda vägarna är rekommenderade transportvägar för farligt gods. En olycka i korsningen med läckage kan få stora konsekvenser då marken lutar från korsningen ner mot Bruzaån. Riks- Sid.65

8 Kap 2. Nuläges- och väg 33 bör planeras gå norr om tätorten. Övrigt; I övrigt bedöms olycksrisken för transporter och transportvägar som genomsnittliga jämfört med riket i övrigt. Miljökonsekvenserna vid en eventuell olycka är störst främst i samband med släckningsarbete då kemikalier kan transporteras via det släckvatten som används. Följande vattentäkter är på grund av sin närhet till transportleder mest utsatta: Bruzaholm Norra Vixen Slättåkra Mariannelund järnväg Rv33, järnväg Flygfält Rumskullavägen Största producent och konsument av produkter som klassas inom gruppen farligt gods är idag: Ing2 i Eksjö SWEDEC i Eksjö Becker-Acroma i Bellö Värmeverket i Eksjö Höglandsjukhuset Större lagringsplatser för brandfarligt gods förutom bensinstationer är: Bruzaholm bruk AB Smålands stålgjuteri AB Samtliga lagringsplatser, inkluderat bensinstationer, för brandfarligt gods har riskradie på 100m. Brand Störst risk för omfattande bränder är i den täta trähusbebyggelsen i Eksjö centrala delar, en brand i området innebär alltid att stor risk för att flera byggnader eller kvarter kommer att påverkas av branden. Miljö- och byggförvaltningen och räddningstjänsten har arbetat fram en brandskyddsstrategi för centrala Eksjö. Beredskap Bredskapen inom kommunen är dimensionerad för de frekventa händelserna som bostadsbrand och trafikolyckor. Inom Jönköpings län finns avtal om operativ samverkan för att klara större bränder och olyckor. Alternativa vägar till Ränneslätt Sid.66

9 Kap 2. Nuläges - och Militär verksamhet Eksjö garnision har i sin strategiska fastighetsplan aviserat ett förslag på ny angöring för bl a bandfordon till övningsområdet väster om rv 32. Förslagen som redovisas i alternativ A och B angör garnisionsområdet norrifrån och ansluter till övningsområdet norr om Orrhaga. Syftet med förslaget är att öka trafiksäkerheten i samband med militära övningar. Nuvarande anslutningar som används till och från garnisionsområdet är markerat med svartgult streck. Utvecklingstendenser Transportmängderna på kommunens vägar bedöms kvarstå och eventuellt öka. I och med att nya bergtäkter anvisats som lämpliga medför detta att antalet tunga fordon kommer att öka på anslutande vägar, Bellövägen (lv 895) samt Lv 129. Lv 129 har idag en relativt låg standard då särskilt vad gäller den del som sträcker sig in Kalmar län. Lv 129 är rekommenderad väg för farligt godstrafik vilket sammantaget ökar risken för olyckor med stora miljökonsekvenser. I och med att Silverån är biflöde till Emåns vattensystem, vilket i sig är av riksintresse, kan konsekvenserna av en olycka på denna vägsträcka bli mycket omfattande. Vad gäller Bellövägen är den redan idag starkt trafikerad av farligt gods och bedöms i sig vara av god standard för detta ändamål. Anslutning till Rv 33 vid Hjältevad är dock av sämre kvalitet, då särskilt det stigande partiet vid Börsebo ängar. Eksjö skall ligga kvar. Det är ur riskhänsyn angeläget att förbifarten genomförs. Länsväg 129, Mariannelund - Hultsfred Beträffande länsväg 129 och dess nuvarande sträckning, standard samt anslutning till Rv 33, bör på sikt åtgärdas på sådant sätt att risk för olycka kraftigt reduceras. Länsväg 895, anslutning Bellövägen - Rv 33 Brand Nytt vägreservat söder om Hjältevad. Syftet är att minska risk för olycka med farligt gods vid Börsebo ängar samt i Hjältevad. Brandfarlig verksamhet föreslås förbjudas i centrala delarna av Eksjö. (se kap. 4) Människors säkerhet En särskild utredning skall genomföras om konsekvenserna för den fysiska samhällsplaneringen av de risker för människors säkerhet som finns redovisade. Mål Minska riskerna för olyckor med farligt gods på järnväg, Rv 33 samt länsväg 895 Bensinstationer i anslutning till bostadsbebyggelse eller publika platser bör omlokaliseras Inventera risker och säkerhetsaspekter i Bellö Förebygga brandrisker i Eksjö stadskärna Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Vägar (se kap. 4) Riksväg 33, söder om Eksjö Nuvarande reservat för förbifart söder om Sid.67

10 Kap 2. Nuläges- och 2.5 Kulturmiljövård Kap.1 1, 2 1, Lagen om kulturminnen De områden som är av kulturhistoriskt riksintresse tas särskilt upp i Kap 3.2 Riksintressen. Se även kap. 2.3 Fysisk planering Svenska miljömål (se bilaga 1 sid 11) Frisk luft, delmål 4, 6 Levande sjöar och vattendrag, delmål 3, 5 Myllrande våtmarker, delmål 3 Levande skogar, delmål 3 Ett rikt odlingslandskap, delmål 6-7 En god bebyggd miljö, delmål 2 Kommunala övergripande mål Arbete Levande landsbygd Befolkning Engagerade och aktiva kommuninnevånare Positiv befolkningsutveckling Livsmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv boendemiljö Stark kulturidentitet Kulturmiljövård Motiv för att bevara Kulturmiljö är ett övergripande begrepp för den historiska dimensionen i dagens landskap, definierad utifrån människan. Det inbegriper allt vad människan gjort i produktion och konsumtion. Kulturmiljön innefattar alltså människans samspel med sin omvärld. Människan har förmågan och i många fall ett behov av att uppleva tid. Vårt kulturarv hjälper oss att förstå förutsättningarna för vår tid. Bevarandet gör historien läsbar och förstärker upplevelsen av tid. Kulturmiljön bär också på en stor del av vår historia och generationers samlade erfarenhet. Lika betydelsefull som den historiska läsbarheten är för den enskilde, är den för den regionala och nationella helheten. Kulturarvet Eksjö kommun förvaltar idag ett stort kulturarv. Eksjö stads centrum, från Ing 2 i norr till stationsområdet i söder, är ett område med kulturhistoriskt värde av riksintresse. Gamla stan är så unik som exempel på en äldre intakt bevarad trästad, att den föreslagits som synnerligen märkligt bebyggelseområde enligt kulturminneslagen. I kommunen finns 58 enskilda fastighetsobjekt som är byggnadsminnesförklarade, varav 56 finns i centrala Eksjö. Därutöver finns 18 statliga byggnadsminnen. Detta sammantaget gör staden till en av Sveriges mest levande kulturmiljöer. För Eksjö kommun är därför frågan om bevarande av kulturmiljön i högsta grad central. Kulturarvet är både av nationellt som europeiskt intresse. Som bevis för kommunens ambition att bevara detta arv har man erhållit Europa Nostras diplom för sitt sätt att bevara Eksjö stads gamla stadskärna som i sig är riksintresse. Ytterligare ett led i kommunens ambition att bevara äldre kulturmiljöer, kommunala och nationella men även internationella, är Byggnadsvård Qvarnarp som bedrivs som kunskap- och utbildningscenter. Vi kan inte av vare sig demokratiska, politiska eller ekonomiska skäl fullständigt fridlysa våra kulturmiljöer. Vår inriktning bör därför fokuseras mot att de kulturhistoriska värdena tas tillvara vid förändringar genom återhållsamhet. Kommunen och Länstyrelsen har därför valt ut lämpliga områden och objekt som ska sparas till kommande generationer. I juni 1981 antog kommunfullmäktige programmet Kulturhistorisk utredning och handlingsprogram för bevarande i Eksjö stad, vilket uppdaterades December 1985 antog kommunfullmäktige kulturminnesvårdsprogrammet för Eksjö kommun. Programmet består av två delar där del 1 beskriver bygdens historiska Sid.68

11 Kap 2. Nuläges - och framväxt och bevarandevärda objekt. Del 2 redovisar de kulturhistoriska intressena samt rekommendationer vad gäller åtgärder för bevarande och säkerställande av dessa. Fornlämnings- och kulturlandskapsområden Eksjö stads långa kulturhistoria ligger i många fall dold och är ännu inte känd. Området i Eksjö som redovisas på bilden är att betrakta som fast fornlämning enligt lagen om kulturminne kap 2, 1. Inom området råder generell tillståndsplikt för markarbete. Eksjö kommun värnar om kulturlandskapet. Kommunen har 1986 tagit fram ett särskilt kulturminnesvårdsprogram som har till syfte att bevara de mest värdefulla områdena vilka uppgår till 56 stycken varav 16 är klassade som riksintresse. Därtill kommer ca 300 enskilda objekt. Arkeologiskt område Röda markeringar med tillhörande namn anger kulturhistoriska industrier. Ytterligare uppgifter finns att tillgå i skriften Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län, utgiven Dec ID NAMN 13 Skiverstad 1 Bellö sockencentrum 14 Stensgöl 2 Branthälla by 15 Kärarp 3 Edshults sockencentrum 16 Föråsen 4 Edshults säteri 17 Hults gamla sockencentrum 5 Ärnabergs by 18 Hults sockencentrum 6 Askerydsvägen 19 Hults samhälle 7 Bjässarp 20 Kulla by 8 Brevik 21 Skeppsäs 9 Bötteryd 22 Skällsnäs 10 Flathult 23 Lilla Fagerhults by 11 Rottnaby och Sjö 24 Stora Fagerhults by 12 Ränneslätt 25 Hults by Gröna markeringar med tillhörande ID anger kulturhistoriska miljöer. Ytterligare uppgifter finns att tillgå i Kulturminnesvårdsprogrammet för Eksjö kommun, Dec Hultåkra by 27 Hässleby senatorium 28 Broarp 29 Markestad och Hunnerstad 30 Ryningsholm 31 Sjöarp 32 Östra Näs 33 Prostorp 34 Byrum 35 Källeberg 36 Bruzaholms bruk 37 Börsebo by 38 Hjältevad 39 Hornsved 40 Högebergs by 41 Idekulla by 42 Ingatorps kyrkby 43 Ingatorps-Näs by 44 Pukulla by 45 Ryssebo 46 Ryssebo kvarnstuga 47 Hultna 48 Heda 49 Bjälkerums by 50 Bredegård och Kråkshult 51 Fågelhult och Åsa byar 52 Hultna by 53 Kråkshults kyrkby 54 Kvill 55 Kråkshults-Näs by 56 Mellby sockencentrum Kulturmiljöområden Sid.69

12 Kap 2. Nuläges- och Mål Vid förändringar av bebyggelse och miljö skall det tagas erforderlig hänsyn till våra nationella, regionala och lokala identiteter, trygghet och självkänsla. Regionens eller platsens historia och identitet måste framdeles gå att förstå i relation till kommande förändringar Behov/Strategiska åtgärder/ Rekommendationer Framtagande av ett arkitekturpolitiskt program, omfattande hela kommunen. (programarbetet pågår) Ny planläggning av Eksjö stadskärna, ett arbete som pågår vari delar av ovan nämnda arkitekturprogram ingår. Uppdatering av hela alt. delar av det kulturhistoriska programmet avseende landsbygd och Eksjö stad. Krusagården, Eksjö Utvecklingstendens Det har sedan mitten av 1900-talet skett en kontinuerlig avfolkning av landsbygden. För en del byar och områden har detta varit ödesdigert. Många byggnader står idag öde eller har de övergått till fritidsbostad och används således under en begränsad tid av året. Detta påverkar brukandet av jorden och det öppna landskapet. Den förändring som skedde i landskapet genom skiftesreformerna under och 1800-talet var omfattande, men landskapet förblev befolkat. Dessa förändringar kan därför betraktas som en vindil i förhållande till de förändringar som avfolkningen drar med sig. Inom loppet av någon generation kan stora delar av den kulturmiljö, som vi sedan hundratals år tillbaka förknippar med det småländska landskapet, gå förlorat. Vi kan inte motverka denna förändring i samhällsstrukturen, men vi ska vara medvetna om dess existens. Huruvida det är rätt eller fel, att med olika medel motverka denna avfolkning, beror på dess syfte. Är syftet att rädda vårt kulturarv så är det tveksamt. Rent hypotetiskt så bör ju även avfolkningen i sig ha rätt att lämna sina kulturspår efter sig även om det skulle betyda att spåren visar sig i form av igenväxta tegar och förfallna hus. Är däremot syftet att hjälpa landsortsbefolkningen, genom förbättrade förutsättningar, återspeglas det i ett kulturhistoriskt perspektiv genom renovering eller utbyggnad av landsbygdens levnadsmiljöer. Sid.70

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

5 Miljö- och riskfaktorer

5 Miljö- och riskfaktorer 5 Miljö- och riskfaktorer Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljöoch riskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I detta kapitel har rekommendationer

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111 PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad Planprogram Eksjö, 12 december 2007 Samrådshandling Dnr: 2007-0422-111 Medverkan Detta planprogram har upprättats av Planeringsavdelningen

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

14. Miljö- och riskfaktorer

14. Miljö- och riskfaktorer 14. Miljö- och riskfaktorer MÅL det här vill kommunen uppnå Alla invånare ska leva i en hälsosam, säker och trygg miljö. Invånare ska inte påverkas negativt av miljöstörningar och slippa störande buller.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hälsa, säkerhet och risker. Allmänna intressen. V. Ringsjön. Ö. Ringsjön. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag. Hässleholms kommun

Hälsa, säkerhet och risker. Allmänna intressen. V. Ringsjön. Ö. Ringsjön. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag. Hässleholms kommun Klippans kommun Hässleholms kommun Stockholm NORRA RÖRUM Rönneå Äskeröd Dagstorp TJÖRNARP Hallaröd Frostavallen Ekeröd Munkarp HÖÖR Ageröd Malmö Eslövs kommun V. Ringsjön Hörby kommun Ö. Ringsjön Hälsa,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer