6 Miljö, hälsa och risker. 6.1 Särskilda miljö- och hälsoproblem 6.2 Särskilda risker 6.3 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 6.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6 Miljö, hälsa och risker. 6.1 Särskilda miljö- och hälsoproblem 6.2 Särskilda risker 6.3 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 6."

Transkript

1 ÖP 6 Miljö, hälsa och risker 6.1 Särskilda miljö- och hälsoproblem 6.2 Särskilda risker 6.3 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 6.4 Miljömål

2

3 6.1 Miljö, hälsa och risker Särskilda miljö- och hälsoproblem Partille kommun är en central del av Göteborgsregionen. Det innebär att flera av de miljöproblem som råder i en storstad finns i Partille. Inom flera områden har miljösituationen förbättrats i kommunen. De lokala utsläppen till luft och vatten har minskat, både vad gäller mängd och farlighet. Avfallshanteringen har genomgått en radikal förvandling genom en rad åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Naturvårdens intressen har tagits tillvara genom olika säkerställande åtgärder. Energiförsörjningen har blivit säkrare, effektivare och mer miljöanpassad, bland annat beroende på energihushållning och utbyggnad av fjärrvärme. De största miljöproblemen i Partille orsakas av trafik, och då i första hand vägtrafik. Den största enskilda källan till miljöstörningar i form av luftföroreningar och buller är väg E20 genom Partille. Eftersom vägen är en viktig nationell led mellan Göteborg och Stockholm, där en stor del av trafiken är genomfartstrafik, har kommunen begränsade möjligheter att påverka vägens miljöeffekter. Samverkan måste därför ske med berörda regionala och centrala myndigheter och organ. Miljöfarlig verksamhet I Partille kommun finns ett tiotal mellanstora och ett fyrtiotal mindre verksamheter med varierande miljöpåverkan. Påverkan utgörs av utsläpp till luft, mark och vatten samt buller. Någon riktigt stor verksamhet finns inte i kommunen, däremot ligger Sävenäs avfallskraftvärmeverk (förbränning av avfall) nära kommungränsen. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet prövas av olika instanser beroende på dess omfattning och miljöfarlighet. Miljödomstolen prövar de större, Länsstyrelsen de mellanstora och Partille kommuns bygg- och miljönämnd de mindre verksamheterna. Vid prövning beaktas bl a verksamhetens lokalisering och säkerhetsavstånd till bostäder. Luftföroreningar Under de senaste decennierna har luftproblemen successivt förskjutits, från att ha varit ett skorstensproblem till att bli ett problem med bilavgaser. Det är biltrafiken som nu står för de huvudsakliga utsläppen av luftföroreningar i regionen. Det finns olika sätt att beskriva luftföroreningssituationen i Partille. Hela kommunen påverkas av nedfall av luftföroreningar. Största delen av nedfallet härstammar från utsläpp utanför kommunens gränser. Nedfallet leder till storskaliga effekter som försurning och skogsskador. Luftföroreningar kan också mätas som halter i vissa utvalda miljöer och kopplas till de hälsorisker det innebär att vistas i ett område. Dessutom kan beräkningar eller mätningar finnas om utsläpp i ett visst område, vilket kan användas för att bedöma varifrån de största utsläppen kommer, men säger inte så mycket om det faktiska tillståndet för miljön. Inom ramen för Göteborgsregionens luftvårdsprogram sker ett arbete som syftar till att förbättra luftmiljön i regionen. Programmet är ett samarbete mellan kommunerna och företagen i regionen. Samverkan sker också med berörda länsstyrelser och universitet och högskolor. Se vidare kapitel 6.3 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Buller Buller definieras som icke önskvärt ljud. Vad som är buller i omgivningen beror därför i hög grad på vad som av individen anses vara oönskade bullerkällor. Tysta områden Länsstyrelsen gjorde 2001 en inventering av möjliga tysta områden i Västra Götalands län. Då syftet med inventeringen var att ta fram och värna om tysta miljöer i naturområden sattes definitionen på tyst område till en mycket låg ljudnivå, en ekvivalent ljudtrycksnivå understigande 30 dba från olika typer av samhällsbuller. Med det hårt ställda kravet på bullernivå visar inventeringen att över hälften av länets landyta är opåverkat av ekvivalenta ljudnivåer över 30 dba från trafik. I Göteborgsregionen är det dock en betydligt mindre del som är opåverkat. I Partille kommun finns inget område som med inventeringens krav kan definieras som tyst område. Det närmast belägna tysta området finns på andra sidan kommungränsen norr om Lexbydal. 6 Miljö, hälsa och risker 97

4 Riksdagens etappmål för buller och vibrationer Riksdagen har angett etappmål för buller och vibrationer. I en första etapp, t o m år 2007, bör åtgärder vidtas för de fastigheter som exponeras för följande nivårer eller därutöver: 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus från vägtrafik 55 db(a) maximalnivå inomhus nattetid järnväg. Vägtrafikbuller Vägtrafikbuller är den dominerande bullerkällan i Partille kommun. En kommunövergripande utredning av vägtrafikbuller i kommunen gjordes Sammanlagt beräknades ca 120 småhus och ca 950 lägenheter i flerbostadshus, dvs totalt ca lägenheter, ha minst 60 dba ekvivalent nivå utomhus. Av dessa har merparten, ca 680 lägenheter, 65 dba eller däröver. Bullerstörda lägenheter finns framför allt längs väg E20 inklusive parallella gator, dvs Göteborgsvägen, Parallellvägen, Gamla Alingsåsvägen och Jonseredsvägen. Ca 90 % av de lägenheter som har bullerstörningar på minst 65 dba finns längs dessa vägar. Bullerstörningar finns också längs Gamla Kronvägen, Utbyvägen, Brattåskärrsvägen och Lexbyvägen. Utöver bostäder längs dessa vägar finns enstaka bullerstörda hus. Med anledning av den genomförda bullerinventeringen togs en åtgärdsplan fram år 2000 för de bullerstörda bostadshusen i kommunen. I åtgärdsplanen föreslås att bullerskyddsåtgärder vidtas för alla bostäder då den ekvivalenta ljudnivån utomhus uppgår till minst 60 dba. Åtgärderna består av såväl skärmar som fasadåtgärder. Åtgärderna är föreslagna att vidtas före 2010, en del är redan utförda medan andra är försenade. Vid nyproduktion av bostäder ska rekommendationerna i regeringens infrastrukturproposition användas som riktlinje. Tågtrafikbuller I rapporten Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik (1997) har Banverket och Naturvårdsverket redovisat riktvärden för buller från spårtrafik. Riktvärdena är vägledande och således inte bindande. Åtgärdernas omfattning avgörs alltid med utgångspunkt från vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat i det enskilda fallet. Vid nybyggnad eller ombyggnad av spår nära befintlig bebyggelse är det ofta svårt eller mycket dyrbart att klara riktvärdena. I rapporten redovisas därför åtgärdsnivåer för tre olika planeringssituationer. Vid befintlig miljö vid befintlig bana gäller 55 dba maximalnivå inomhus i utrymme för sömn och vila under tidsperioden 22:00 06:00. På särskilt avgränsat område för uteplats gäller 70 dba maximalnivå. Banverket har inventerat bullersituationen utmed Västra stambanan i Partille kommun. Hus med maximala ljudnivåer inomhus överstigande 55 dba inventerades. Banverket har som etappmål att år 2004 ska ingen behöva utsättas för maximala ljudnivåer inomhus över 55 dba fler än 1-5 gånger per natt. Inventeringen visade att det fanns ca 60 bostadshus i Partille kommun som utsattes för maximala ljudnivåer överskridande 55 dba inomhus under natten. Åtgärder har vidtagis, såväl bullerskärmar som fasadåtgärder. Nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av järnväg Bostäder och vårdlokaler 30 dba ekvivalentnivå inomhus i boningsrum 45 dba maximalnivå inomhus i utrymme för sömn och vila under tidsperioden 22:00-06:00 60 dba ekvivalentnivå utomhus 55 dba ekvivalentnivå på särskilt avgränsat område för uteplats 70 dba maximalnivå på särskilt avgränsat område för uteplats Undervisningslokaler 45 dba maximalnivå inomhus under lektionstid Nyproduktion av bostäder 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Arbetslokaler 60 dba maximalnivå inomhus i arbetslokaler för tyst verksamhet (Policy för buller och vibrationer från spårbunden trafik, Banverket och Naturvårdsverket) (prop. 1996/97:53) 98 6 Miljö, hälsa och risker

5 Vibrationer Det finns mäktiga lerlager i Säveåns dalgång och trafiken på Västra stambanan medför vibrationsproblem. De största vibrationerna uppstår då tunga godståg passerar. Även E20 orsakar vibrationsstörningar. Banverket har som första etappmål att år 2004 ska ingen utmed statens spåranläggningar behöva utsättas för vibrationer över 2,5 mm/s i sovrum nattetid. Banverket utförde år 2000 en vibrationsmätning för Västra stambanan genom Partille kommun. Vibrationsmätningar gjordes för 30 bostadshus. Av de undersökta husen hade två hus vibrationsnivåer över 2,5 mm/s och femton hus hade nivåer mellan 1,0 och 2,5 mm/s. Enligt Banverket är inga åtgärder vidtagna i de fastigheterna med vibrationer över 2,5 mm/s. Banverket och Naturvårdsverket har i en policy för buller och vibrationer från spårbunden trafik angivit ett riktvärde. Riktvärden för vibrationer från vägtrafik saknas. Nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av järnväg Vibrationsnivån får ej överskrida 0,4 mm/s vägd RMS (Policy för buller och vibrationer från spårbunden trafik, Banverket och Naturvårdsverket) Markföroreningar Ett förorenat område är ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat att halterna påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Kommunen har gjort en översiktlig inventering av de områden där det finns misstanke om markföroreningar. Hittills har 50 före detta deponier, skjutbanor, bensinstationer och industrier identifierats. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska samtliga förorenade områden i Sverige vara identifierade år 2005, kommunen arbetar för att detta ska vara utfört vid 2005 års slut. Naturvårdsverket har utvecklat den sk MIFO-modellen som är en metodik för att, med begränsat underlag, kunna göra en samlad bedömning av de risker ett förorenat område ger eller kan ge upphov till. Metoden innebär att inventerade objekt inordnas i riskklass 1-4, där 1 innebär mycket stor risk. Med inventeringen som grund görs sedan en handlingsplan för förorenade områden i kommunen. Handlingsplanen innehåller förslag till prioritering och en tidplan för det fortsatta arbetet. Tre områden - Jonsereds industriområde, Darostomten och kv Kniven - bedöms vara i riskklass 1. Miljötekniska undersökningar har genomförts i Kv. Kniven med hjälp av bidrag beviljade av Länsstyrelsen. Kommunen har för avsikt att även söka bidrag från Naturvårdsverket för sanering av området. Radon Radon är en radioaktiv gas som bildas när radioaktiva ämnen i bergrund och mark sönderfaller. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller källaren. Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium, normalt i små mängder. Blå lättbetong, som producerades mellan 1929 och 1975, innehåller dock högre halter. En tredje källa till radon i inomhusluften kan vara från bruksvattnet om det kommer från brunn i radonhaltig mark. En spårning av hus med förekomst av radon genomfördes i Partille kommun Metoden får anses ha acceptabel säkerhet för inventering av risk för byggmaterialradon. En markradonutredning för hela kommunen gjordes Några begränsade områden klassades som eventuella högriskområden där det förekommer granit och annan berggrund med något förhöjd radiumhalt. Själva dalgången är ett lågriskområde. I övrigt föreligger relativt stora områden med normalradonmark, vilket innebär att markradonfrågan måste observeras vid varje detaljplaneläggning och bevakas vid bygglov enligt föreskrifter i Boverkets byggregler. Ett särskilt miljökvalitetsmål för inomhusmiljö säger att år 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Delmålet har preciserats för radon: radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast 2010 radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast De rikt- och gränsvärden som finns för radon har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter. Gränsvärden och riktvärden för radon i luft 200 Bq/m 3 högsta radonhalt befintliga bostäder och lokaler för allmänna ändamål (riktvärde) 200 Bq/m 3 högsta radonhalt i nya byggnader (gränsvärde) 400 Bq/m 3 högsta radonhalt på arbetsplatser (gränsvärde) 6 Miljö, hälsa och risker 99

6 MELLBYLEDEN Radonförkomst i marken Miljö, hälsa och risker

7 Elektromagnetiska fält Magnetfält finns hela tiden omkring oss. Det mest utbredda är det fält som omger jorden, jordmagnetismen. Detta fält är statiskt, dvs det ändras inte med tiden. Sådana fält bildas också kring likström. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström från väggkontakten. Fälten är starkast närmast källan, t ex en ledning eller en apparat, och avtar med avståndet. Ju mer ström desto starkare magnetfält. Magnetfält är svåra att skärma av och går obehindrat igenom väggar och tak. Försiktighetsprincipen Med anledning av den diskussion som förts om hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält har Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut och dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen gemensamt tagit fram en vägledning. Vägledningen, kallad Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, bygger på de vetenskapliga resultat som hittills framkommit. Försiktighetsprincipen innebär att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Försiktighetsprincipen anger således inga rekommendationer om särskilda skyddsavstånd med hänsyn till eventuella hälsorisker. I Elsäkerhetsverkets föreskrifter om starkström (ELSÄK-FS 1995:5) anges avståndsregler endast med hänsyn till nedfallande ledningar. Magnetfältens storlek påverkas av ledningens konstruktion och strömstyrkan som passerar genom ledningarna. Vattenfall rekommenderar säkerhetsavstånd mellan spänningsförande ledare och byggnader, 5 m (20/40 kvledning) och 5,5 m (130 kv-ledning). Avstånden gäller inom områden som ej är detaljplanelagda. Mobiltelefonmast på Mellbyfältet Strålning från mobiltelefoni De antenner för 3G som nu sätts upp i snabb takt runt om i Sverige, är ett nytt system och kommer att använda en högre frekvens än dagens GSM-nät. Räckvidden blir kortare och sändareffekten blir lägre. Därför måste detta kompenseras med fler basstationer. Tredje generationens mobiltelesystem innebär snabbare informationsöverföring och ger möjligheter att förutom ljud, skicka och ta emot rörliga bilder och mer avancerade informationstjänster. Strålskyddsinstitutets allmänna råd (SSI FS 2002:3) anger gränsvärden för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz 300 GHz). SSI har gjort flera utredningar om strålningsförhållanden kring mobiltelefonmaster. Resultaten visar att gränsvärdena överskrids på enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. I de fall antennerna är placerade på mast eller husfasader innebär detta att man normalt inte kan utsättas för nivåer över gränsvärdet. Rekommendationer Master och torn med basstationer för mobiltelefoni ska placeras så att de inte dominerar i landskapsbilden. Samlokalisering av basstationer ska så långt som möjligt ske på gemensamma master. Områden för elöverkänsliga Någon utredning för att definiera områden avsedda för elöverkänsliga har inte utförts i Partille kommun. 6 Miljö, hälsa och risker 101

8 Djurhållning Djurhållning kan leda till allergener och störningar i form av allergi, lukt, flugor och i viss mån buller för befolkningen. Allergen från djur sprids inte så långt som allergen från pollen. Mer exakta uppgifter om hur långt allergen kan spridas från byggnader för djurhållning saknas dock fortfarande. Allergen från häst är mycket potent och kan utlösa besvär hos personer med hästallergi. Preliminära data från ett par svenska undersökningar tyder på att spridningen av allergen från stall har en viss betydelse för uppmätta allergennivåer utomhus. Det gäller framför allt i områden nära stall. Bostäder i mycket nära anslutning till stall (mindre än 50 m) riskerar att tillföras hästallergen utifrån. Denna exponering tycks dock avta snabbt med avståndet. I kommunen finns två områden för ridverksamhet, i Åstebo och i Lexby. För övrigt förekommer hästar i begränsad omfattning i kulturmiljöer som Bokedalen och delar av Öjersjö och håller den småskaliga jordbruksoch hagmarken i hävd. Riktlinjer Boverket m fl rekommenderar i Bättre plats för arbete ett skyddsavstånd vid nyplanering på 500 meter mellan bostadsbebyggelse och stall eller andra byggnader för djurhållning i lantbruk. I olika planeringsfall har dock mindre avstånd än 500 meter bedömts som acceptabelt skyddsavstånd. I praktiken har 200 meter ofta kommit att bli skyddsavstånd mellan bostäder och djurhållning. Vid nyetablering av daghem, skolor eller motsvarande bör avståndet utökas till 500 meter. Etablering av nya stall och ridanläggningar bör inte tillåtas inom tätortsbebyggelse. För annan djurhållning av större omfattning, t ex kennelverksamhet rekommenderas ett skyddsavstånd på 200 meter så att olägenheter inte uppstår. Lokala förhållanden som t ex topografi och vindriktning kan motivera avsteg från rekommenderat skyddsavstånd. Varje lokalisering bör prövas enskilt utifrån rådande förhållanden i detaljplaneprocessen. Mellan bostadsbebyggelse och djurhållning behövs ett skyddsavstånd Miljö, hälsa och risker

9 6.2 Miljö, hälsa och risker Särskilda risker Trafiksäkerhet Riksdagen antog 1997 propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. I den anges att det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet ska vara att ingen dödas eller skadas svårt till följd av en olycka i vägtransportsystemet. Arbetet med nollvisionen innebär ett delat ansvar mellan samtliga grupper. Jämfört med andra kommuner i regionen har Partille kommun få dödade och skadade personer i trafiken i förhållande till folkmängden. Det finns dock komplicerade trafikmiljöer i kommunen med många korsningar där skyddade och oskyddade trafikanter blandas. Sådana miljöer finns bl a i Partille centrum och i Sävedalen. De stora nivåskillnaderna inom kommunen medför vid dåligt väglag problem för både trafikanter och väghållare, t ex vid Jerikotunneln och vid vissa utsatta ställen längs Landvettervägen. Närheten till naturområden medför att viltolyckor är vanliga. De vägavsnitt som är mest olycksbelastade är E20, Landvettervägen och Göteborgsvägen. Det är också dessa vägar som har störst trafikmängd. Merparten av trafikolyckorna i Partille utgörs dock av singelolyckor med cykel. Med utgångspunkt från bl a nollvisionen har Partille kommun tagit fram en trafiknätsanalys och ett trafiksäkerhetsprogram. I trafiknätsanalysen beskrivs förutsättningarna och möjligheterna att göra kommunens vägar mer trafiksäkra. Analysen visar också på hur olika trafikantkategoriers behov av framkomlighet och tillgänglighet kan tillgodoses. Analysen ger förslag till hastighetsklassificering av befintligt bilvägnät, funktionsindelning av nytt bilnät och utbyggnad av det övergripande cykelvägnätet. I trafiksäkerhetsprogrammet anges följande mål: skaderisken ska minskas i högre grad för oskyddade än för skyddade trafikanter antalet personskador ska minska med ca 10 personer per år (20 %) värderingen av trafiksäkerhet ska öka cykelhjälmsanvändningen ska öka synbarheten i trafiken ska öka. siska anpassningen av trafiksystemet. Under de senaste åren har satsningar påbörjats i syfte att erhålla en bättre och säkrare trafikmiljö. Arbeten har utförts på delar av Kung Göstas väg, Utbyvägen och Landvettervägen. Genom planerings- och ombyggnadsåtgärder för Partille centrum, Göteborgsvägen och en förbindelse i Finngösa avses trafiksäkerheten öka i dessa områden. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport. Problemen med transporter av farligt gods är komplexa och speciella eftersom de berör en med samhällets transport- och bebyggelsestruktur helt integrerad verksamhet. Det finns en konflikt mellan behovet av att kunna köra det farliga godset till och från anläggningar och att skydda miljön och de människor som bor utmed transportleder. Utgångspunkten för regler för transporter av farligt gods är de så kallade FN-rekommendationerna. Rekommendationerna gäller för alla transportslag. Sedan 1974 är Sverige anslutet till den europeiska överenskommelsen om internationella transporter av farligt gods på väg, ADR. I ADR finns regler för hur varor och ämnen klassificeras, emballeras, etiketteras, märks mm. Dessutom finns tekniska normer för fordon, tankar och utrustning. För järnvägstransporter gäller motsvarande regler, RID. Farligt gods delas in i nio olika klasser, varav massexplosiva varor, vissa gaser och oxiderande ämnen bedöms vara de som vid en olycka kan leda till de allvarligaste konsekvenserna vad avser antal omkomna. Villaolja klassas som farligt gods För att höja trafiksäkerheten i kommunen måste attityder och beteenden förändras, integreringen av trafiksäkerhetstänkandet i samhällsplaneringen öka och förändringar i vägmiljön göras. Den förmodligen effektivaste, men också mest kostnadskrävande, åtgärden i trafiksäkerhetsarbetet är den fy- Foto: Anna-Maria Ceder 6 Miljö, hälsa och risker 103

10 Länsstyrelsen beslutar om vilka vägar som får användas för transport av farligt gods genom lokala trafikföreskrifter. De hänvisar även till lämpliga parkeringsplatser/uppställningsplatser för transporter med farligt gods när särskilda sådana finns. Utefter flera vägar finns skyltar som visar att vägen är rekommenderad för transport av farligt gods. Speciella kartor ges ut över rekommenderade vägar, bl a sammanställer Räddningsverket de lokala trafikföreskrifter som rör transporter av farligt gods och publicerar dessa i en atlas. I Räddningsverkets atlas anges väg E20 genom Partille kommun som primär transportväg och Utbyvägen mellan Mellbyleden och Partillemotet som sekundär transportväg för farligt gods. E20 trafikeras av ca 100 fordon per dygn med farligt gods. Det sammanlagda tonnaget per år uppgår till ca ton, varav brandfarliga vätskor dominerar med ca ton. Trafik med farligt gods på järnväg är betydligt mer välövervakad än landsvägstransporter. Alla vagnar med farligt gods finns genom det så kallade BRAVO-systemet registrerade på data. På Västra stambanan går ca 10 tåg med farligt gods per dygn. Det sammanlagda tonnaget uppgår till ca ton per år, varav ton utgörs av brandfarliga vätskor. Dessutom sker en omfattande hantering av farligt gods vid Sävenäs rangerbangård i Göteborg nära gränsen till Partille kommun. Som utgångspunkt i olika planeringssituationer vid bedömning av risker med farligt gods används den översiktsplan för farligt gods som har tagits fram av stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Särskild riskanalys/riskbedömning tas fram i samband med detaljplanering av områden där det kan finnas risker. För befintlig bebyggelse, som avses behållas längs transportleder för farligt gods, bör så långt som möjligt vidtas åtgärder för att säkerheten ska närma sig den som eftersträvas för ny bebyggelse. Tänkbara åtgärder är att: kontorisera bostäder förstärka fasader uppföra bullerskärmar som även kan ge visst skydd mot olyckor utforma marken närmast transportleden för att begränsa skadorna vid eventuella olyckor. Tidsstyrning kan förebygga olyckor i utsatta områden men samtidigt leda till oönskade effekter i andra områden och bör därför användas med försiktighet. Väl belägna och säkra uppställningsplatser behövs där chaufförerna kan ta rast och ta del av vägvalsinformation. De rast- och informationsplatser som finns är inte särskilt anpassade för att ta emot fordon med farligt gods. Den plats som närmast skulle kunna vara tänkbar i Partille kommun är Vägverkets rast- och informationsplats vid E20 mellan Skulltorps- och Jonseredsmoten. En nackdel med denna plats är dock närheten till Säveån. Vid projekt nära transportleder utförs riskbedömingar Riktlinjer Länsstyrelsen rekommenderar att avståndet till transportleder med farligt gods är 40 meter byggnadsfritt och med 100 meter som riskbedömningszon. Avvikelser från kravet på 40 meter byggnadsfritt till 30 meters byggnadsfritt kan medges: vid angelägen förtätning och då stor konkurrens råder om markanvändningen vid närhet till station/hållplats om det finns alternativa lösningar för räddningstjänsten att göra insatser. Faktorer att ta hänsyn till i riskbedömningen vid transportleder för farligt gods inom 100 meters riskbedömningszon är: typ av verksamhet typ av bebyggelse utformning av bebyggelse riskkällan landskapsutformning meterologiska förhållanden tekniska åtgärder alternativa lösningar räddningstjänstens insatsmöjligheter. Beroende på det enskilda projektet görs vid behov erforderliga riskanalyser och bedömningar. Läs mer: Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänsten Storgöteborg Miljö, hälsa och risker

11 Skredrisker Partille kommun genomkorsas i öst-västlig riktning av Säveåns dalgång. I norr och söder omges dalgången av höjdplatåer med berg och morän. Moräntäcket är i regel tunt utom i södra delen, vid Öjersjö, där mäktigare avlagringar finns. Lerområden finns huvudsakligen i dalgångarna till Säveån med biflöden inom kommunens centrala och norra delar, t ex Finngösabäcken, Kåbäcken och Brodalsbäcken med biflöden. I anslutning till Säveån finns mäktiga leravlagringar. Även på stora djup finns växellagring av lera och friktionsjord. I en undersökningspunkt vid Partille Herrgård har en total jordlagermäktighet av nära 80 meter konstaterats. Jordlagerföljden är här överst ner till ca 25 meter lera, där under friktionsjord till ca 45 meter, underlagrad av lera till ca 70 meter över friktionsjord direkt vilande på berg. I det ytliga lerlagret, som har betydelse för stabiliteten finns delvis kvicklera och skikt av sand eller silt. Kvicklera kan innebära att initialskred kan ge sekundärskred inom ett större område och att skredförloppet blir snabbt. Förekomst av skikt i leran kan medföra att portrycksökningar på grund av ihållande regn, pålslagning eller andra störningar kan spridas inom ett större område och ge stabilitetsproblem. Från de höga bergsplatåerna transporteras vattnet i sprickzoner, som är förhållandevis få, ner till friktionsjorden under leran i dalgångarna. Här finns, åtminstone lokalt, artesiskt vattentryck, dvs grundvattentrycket i friktionsjorden och i lerlagrets undre delar motsvarar en grundvattenyta över marknivån. Artesiska vattentryck har bland annat konstaterats nära Säveån i dalgångens västra del, från Eckens väg och västerut mot järnvägsbron över Säveån vid kommungränsen. Artesiskt vattentryck har även upptäckts på högre nivåer i norra delen av Partille centrum. Här är dock de artesiska förhållandena avgränsade till ett relativt litet område. Lerområdena är relativt flacka. Branta lutningar förekommer främst i anslutning till vattendragen och även bitvis inom dalgångarnas högre delar i anslutning till fastjordsgränsen. Inom Säveåns dalgångar med biflöden har ett flertal skred inträffat. Huvuddelen har varit måttliga och omfattat en areal mindre än 1000 m 2, några dock m 2. Ett fåtal skred i äldre tid har varit stora upp till ca m 2. Det största kända skredet inträffade 1648 då en ca 700 meter lång sträcka på Säveåns norra sida i läget för nuvarande järnvägsstation rasade ut i ån. För en stor del av de bebyggda områdena har stabilitetsförbättrande åtgärder vidtagits, t ex avschaktningar i anslutning till Säveån samt kulvertering och stödfyllning i Säveåns biflöden, till exempel Finngösabäcken och en del av Kåbäcken. Av stabilitetsskäl har det även varit nödvändigt att erosionsskydda en stor del av Säveåns stränder. Detta förhindrar ytliga erosionsbetingade initialskred, och är därför mycket väsentligt för stabiliteten, även om den beräkningsmässiga stabilitetsförbättringen är obetydlig. Stabilitetsåtgärder i Stadsparken Översiktlig kartering På uppdrag av Räddningsverket gjordes 1998 en översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden i Partille kommun. Karteringen utgör ett stöd för kommunen om var skredrisker i kommunen kan föreligga. I karteringen anges var det kan finnas behov av detaljerade eller kompletterande stabilitetsutredningar. Dessa områden finns i anslutning till Säveån. Karteringen visar också att det finns ett område med lutande lermark i Lexbydal. Området ingår i det område som i översiktsplanen reserveras som ett framtida utbyggnadsområde. Innan ställning tas till om området ska utnyttjas bör stabiliteten utredas. Rekommendation I områden som inte säkert kan klassas som tillfredsställande ur stabilitetssynpunkt ska vid detaljplaneläggning minst detaljerad utredning utföras. Vid bygglov i område där detaljplan saknas bör en detaljerad stabilitetsutredning utföras. 6 Miljö, hälsa och risker 105

12 Översvämningsrisker Under år 2000 gjorde Räddningsverket på uppdrag från SMHI en översiktlig översvämningskartering längs Säveån för sträckan från Alingsås till mynningen i Göta älv. Stränderna längs Säveån är i regel branta, vilket medför att översvämningszonerna får liten utsträckning, men att vattenståndet stiger ju högre flödena är. Räddningstjänsten Räddningstjänsten Storgöteborg är ett kommunalförbund (räddningstjänstförbund) med fem medlemskommuner: Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda och Partille. Verksamheten regleras av ett avtal och en förbundsordning, som styr verksamheten, ansvarsfördelningen mellan kommunerna och deras ekonomiska åtaganden. Förbundet leds av en politiskt vald förbundsdirektion. Räddningstjänstförbundet bildades 1993 av räddningstjänsterna i Göteborg och Mölndal som slog sig samman för att bl a öka effektiviteten i verksamheten. År 1997 tillkom räddningstjänsten i Kungsbacka och 1999 räddningstjänsterna i Härryda och Partille (som dessförinnan var sammanslutna i ett eget kommunalförbund). Öjersjö brandstation är belägen intill korsningen Nya Öjersjövägen-Landvettervägen. Brottsförebyggande arbete Våren 2004 startade ett lokalt brottsförebyggande arbete i PartilleBRÅ. Rådet ska verka för att minska brottsligheten, öka tryggheten i kommunen och för att den upplevda säkerheten ska öka. Det finns god kunskap om hur arkitekturen och den yttre miljöns utformning påverkar förekomsten av brott. Ett ensidigt säkerhetstänkande kan leda till att samhället blir mindre trivsamt och att miljön blir tråkig. Det gäller att hitta en balans där hänsyn tas till både säkerhet samt trivsam och spännande miljö. Det finns tre faktorer som går att påverka för att förhindra att brott sker: minska antalet motiverade gärningsmän minska antalet tillgängliga brottsobjekt/offer platsen brist på kontroll. Säkerhetsarbete Kommunfullmäktige har beslutat om säkerhetspolicy för Partille kommun. Kommunstyrelsen har med policyn som grund beslutat om riktlinjer för säkerhetsarbetet i kommunen. Besluten innebär bl a att risk- och sårbarhetsanalyser skall genomföras i alla förvaltningar. Risk- och sårbarhetsanalyser skall kunna användas i kommunens översiktplanering. Kommunfullmäktige har också beslutat om handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Handlingsprogrammet syftar till att minska antalet döda till följd av olyckor minska olyckors konsekvenser på egendom och miljö minska sannolikheten för att extraordinära händelser skall inträffa eller få allvarliga konsekvenser. Övergripande mål enligt handlingsprogram Kommunen skall ha god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka kommunens verksamhet och konsekvenserna för den egna verksamheten skall analyseras. Planering för hur risker och sårbarhet skall undanröjas eller minskas ska finnas. Kommunen skall också ha planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse eller olycka samt god förmåga att hantera sådana, att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och ge invånarna och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kommunen skall verka för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet samt vid en extraordinär händelse, olycka eller vid beredskap och ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishantering inom dessa områden. Kommunen kan vid behov samordna kontakter med andra kommuner, länsstyrelse eller andra centrala myndigheter Miljö, hälsa och risker

13 6.3 Miljö, hälsa och risker Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Göteborgsregionens luftvårdsprogram Enligt plan- och bygglagen ska miljöbalkens miljökvalitetsnormer iakttas vid all planering och planläggning. Miljökvalitetsnormerna för luft finns för ämnena kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar. Göteborgsregionens luftvårdsprogram genomförde en luftutredning i Partille kommun år En mätstation stod uppställd vid Postgången under perioden februari - juni 2004 och mätte kvävedioxidhalten och partiklar (PM10). Beräkningar av kvädedioxidhalten i kommunen genomfördes samtidigt på uppdrag av Partille kommun. Mätningarna av kvävedioxidhalten visar att normen för dygn tangeras vid mätplatsen. Av beräkningarna kan konstateras att det finns vissa risker för överskridanden av miljökvalitetsnormen för år för kvävedioxid i anslutning till motorvägen. Utsläppen av kvävedioxid är framför allt lokala och beror till stor del på trafiken. Miljökvalitetsnormerna för partiklar bedöms klaras inom kommunen. Halterna av kvävedioxid och partiklar är förhöjd vilket innebär att det även fortsättningsvis måste ske kontroll av luftkvaliteten i kommunen genom mätningar eventuellt kompletterat med beräkningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid På initiativ från regionen beslutade regeringen i november 2001 att uppdra åt Länsstyrelsen i Västra Götalands län att ta fram ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Programmet redovisades till regeringen Ett kompletterande åtgärdsprogram är under framtagning och förslaget ska vara färdigställt 31 december En bättre luftkvalitet kan troligen åstadkommas genom bättre fordonsteknik, medveten bebyggelseplanering och överföring av resor till kollektiva färdmedel. Kvävedioxid/kväveoxid 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, får ej överskridas efter år µg/m 3 som dygnsmedelvärde, får efter år 2005 överskridas högst 7 dygn per år 90 µg/m 3 som timmedelvärde, får efter år 2005 överskridas högst 175 timmar per år Svaveldioxid 50 µg/m 3 som årsmedelvärde, får ej överskridas 100 µg/m3 som dygnsmedelvärde, får överskridas högst 7 dygn per år 200 µg/m3 som timmedelvärde, får överskridas högst 175 timmar per år Kolmonoxid 10 mg/m 3 som dygnsmedelvärde, får ej överskridas Bly 0,5 µg/m 3 som årsmedelvärde, får ej överskridas (gäller även utanför tätorter) Bensen 5 µg/m 3 som årsmedelvärde, får ej överskridas (träder i kraft 1 januari 2010) Partiklar PM µg/m 3 som årsmedelvärde, får ej överskridas 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, får överskridas högst 35 dygn per år Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 6 Miljö, hälsa och risker 107

14 6.4 Miljö, hälsa och risker Miljömål I miljöbalkens inledande kapitel anges att miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människors påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 2. Frisk luft Den största källan till luftföroreningar i större tätorter är vägtrafiken. Luftföroreningar förorsakar ohälsa, bl a i form av luftvägssjukdomar och cancer. Kväveoxiderna bidrar också till bildandet av marknära ozon som är skadligt för hälsa, jordbruksgrödor, skog och annan växtlighet samt kulturföremål. Miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljökvalitetsmål anger vilket tillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska bl a vara vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. Till samtliga miljökvalitetsmål finns dessutom ett antal mätbara delmål kopplade, med syfte att konkretisera de övergripande målen. 1. Begränsad klimatpåverkan Så kallade växthusgaser fångar upp värmestrålning och medverkar till att temperaturen vid jordytan höjs. Ökade utsläpp ökar också halterna av växthusgaser. Risken för påtagliga klimatförändringar under kommande decennier och sekler är därför betydande. En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid. Utsläppen kommer framför allt från användning av kol, olja och gas för uppvärmning, som fordonsbränsle och i industriprocesser. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Bara naturlig försurning Mark och vatten genomgår en långsam försurning. Under senare decennier har dock utsläpp av svavel och andra försurande ämnen drastiskt påskyndat utvecklingen, med omfattande negativa effekter på mark, sjöar, vattendrag, grundvatten, byggnader och fornlämningar. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och i bygggnader. 4. Giftfri miljö En giftfri miljö innebär att halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och att ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundshalterna. Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Miljö, hälsa och risker

15 5. Skyddande ozonskikt Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i atmosfären ska inte överstiga naturliga nivåer. Användningen av många ozonnedbrytande ämnen i Sverige är redan avvecklad. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Målet avser strålning i den yttre miljön från verksamheter inom industrin och driften av kärnkraftverk samt elektromagnetisk strålning från kraftledningar mm. Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 7. Ingen övergödning Övergödning orsakas av kväve- eller fosforföreningar. Dessa näringsämnen tillförs mark och vatten direkt genom gödsling, avloppsutsläpp eller nedfall av luftföroreningar, men också indirekt genom läckage från t ex gödslad jordbruksmark. En viss näringstillförsel är en förutsättning för allt liv, men alltför mycket näring innebär risk för utarmning av den biologiska mångfalden. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnets kvalitet får inte försämras genom markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar mm. Förbrukningen av grundvatten måste också anpassas så att inte grundvattennivån sänks och äventyrar kvalitet och tillgång. Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Målet saknar relevans för Partille kommun. 11. Myllrande våtmarker Våtmarker måste så långt som möjligt skyddas mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Våtmarkernas värden för kulturmiljö och friluftliv måste också värnas. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Sjöar, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv ska värnas. Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Barrskogarna och deras växt- och djurarter är en lika omistlig del av världens naturarv som regnskogarna i tropiska områden. Sverige har därför här ett internationellt ansvar. Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kultumiljövården och sociala värden värnas. 6 Miljö, hälsa och risker 109

16 13. Ett rikt odlingslandskap Sedan 1950-talet har betes- och åkermarksarealen minskat kraftigt. Slåtterängar har praktiskt taget försvunnit. Åkerholmar, diken och våtmarker har i stor utsträckning försvunnit. Många arters livsmiljöer har på så sätt minskat eller försvunnit. Viktiga kulturmiljövärden har också förlorats. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö Målet saknar relevans för Partille kommun. 15. God bebyggd miljö En majoritet av befolkningen lever sitt liv i tätorter. Det är därför viktigt att den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt att människor inte utsätts för skadlig påverkan. Samtidigt som tätorten skapar problem ger den också möjligheter att effektivisera transporter och avfallshantering och möjlighet att utveckla ortens kulturarv. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Värdefulla vattendrag behöver skyddas på olika sätt 16. Ett rikt växt- och djurliv Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta för ekosystemen som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Biologisk mångfald bidrar till folkhälsan genom att många naturoch kulturmiljöer är en viktig källa till rekreation och friluftsliv. Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt,för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regionala miljömål Beslut om regionala miljömål för Västra Götalands län togs De regionala miljömålen utgår från riksdagens nationella miljömål. Rapporten Miljömålen i Västra Götaland ska vara en vägledning och ett underlag för olika åtgärder som syftar till att nå miljömålen i länet. Västra Götalandsregionen Även inom Västra Götalandsregionen pågår ett miljöstrategiskt arbete. Miljöstrategin går ut på att Västra Götalandsregionen i samarbete med andra viktiga parter i samhället tillsammans ska skapa en bred uppslutning kring praktiskt miljöarbete inom ett antal utvalda viktiga insatsområden. Konkreta handlingsplaner har tagits fram för energi, transporter, livsmedelsproduktion och vatten. Handlingsplanernas inriktning kan sammanfattas i följande punkter: hushålla och effektivisera energianvändningen samt öka andelen förnyelsebar energi göra kollektivresandet mer attraktivt än att åka bil, minska och effektivisera godstransporterna samt fortsätta utveckla tekniken mot minskade utsläpp och minskad bränsleförbrukning öka andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel Miljö, hälsa och risker

17 Göteborgsregionen Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) bedrivs ett arbete med att ta fram målsättningar som är specifika för Göteborgsregionen. Arbete pågår med att anpassa de nationella miljökvalitetsmålen till Göteborgsregionen och de speciella förutsättningar som gäller för Västra Götalands enda storstadsområde. GR:s förslag till regionala miljömål har varit föremål för remissbehandling. Agenda 21 och miljöpolicy FN genomförde 1992 en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Vid konferensen antogs ett världsomfattande miljöhandlingsprogram. Det kallas Agenda 21 och anger mål och riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling under det 21:a århundradet. Det grundläggande i Agenda 21 är att utveckling och miljö ska förenas till en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menas i princip att alla invånare ska ha en god levnadsnivå utan att äventyra framtida generationers förmåga att få sina behov tillgodosedda. Detta kräver en bred helhetssyn som omfattar såväl miljöaspekter som sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. För att Agenda 21 som tanke och metod ska kunna få en fortsättning krävs ett fungerande samspel mellan lokal, kommunal, regional och statlig nivå. Översiktsplanen är en viktig del i dialogen mellan dessa nivåer. Genom översiktsplanens karaktär som instrument för kommunens strategiska utvecklingsplanering, där den politiska viljan kommer till uttryck, vägs människors önskemål på det lokala planet samman med den helhetssyn som finns på det kommunala planet. Denna avvägning måste göras med beaktande av de mål och ramar som finns formulerade centralt och regionalt. Partille är någon gång under det 21:a århundradet ett hållbart kretsloppssamhälle med en effektiv resurshushållning och en god livsmiljö. Det som utvinns ur naturen används, återanvänds, återvinns eller omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen eller människan skadas. Kommunens miljöpolicy Partille kommuns miljöpolicy antogs av fullmäktige Policyn, som i stor utsträckning utgår från det lokala Agenda 21-arbetet, anger inriktningen för Partilles miljöarbete på ett kortfattat och översiktligt sätt och är utgångspunkten för arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. I policyn finns en vision för Partille under det 21:a århundradet och övergripande mål och inriktningen på åtgärder anges för följande områden: hälsa natur vatten luft bebyggelse trafik konsumtion råvaror och sopor engagemang. Lokal Agenda 21 Under våren 1995 bildades åtta lokala Agenda 21-grupper i Partille, bestående av invånare och företrädare från föreningar och företag. De lokala Agenda 21-gruppernas arbeten sammanställdes till en lokal Agenda 21 för Partille. I denna lämnas ett stort antal idéer och förslag på vad som kan göras för att få en hållbar utveckling. Sammantaget kan lokal Agenda 21 sägas vara en vision för Partille under det 21:a århundradet. Visionen kan sammanfattas enligt följande: Avsikten är att mål och åtgärder görs mer utförliga i all verksamhetsplanering, budgetering och uppföljning. Det innebär att konkreta, operativa och uppföljningsbara mål finns med i en årlig miljöplan för varje nämnd och förvaltning. Uppföljning av miljöarbetet och utvärdering av miljötillståndet görs årligen, bl a med stöd av så kallade gröna nyckeltal. Läs mer: Lokal Agenda 21 för Partille kommun, Kf Miljö i Partille - miljöpolicy, Kf Miljö, hälsa och risker 111

18 Folkhälsomålen Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommunen har en folkhälsopolitisk policy och ett folkhälsoråd där olika samhällsaktörer tillsammans formar konkreta förslag och skapar förutsättningar för hälsobefrämjande insatser i kommunen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skade verkningar av överdrivet spelande. Folkhälsopolitikens målområden Ökad fysisk aktivitet är ett målområde för folkhälsoarbetet Miljö, hälsa och risker

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

14. Miljö- och riskfaktorer

14. Miljö- och riskfaktorer 14. Miljö- och riskfaktorer MÅL det här vill kommunen uppnå Alla invånare ska leva i en hälsosam, säker och trygg miljö. Invånare ska inte påverkas negativt av miljöstörningar och slippa störande buller.

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012 Vår beteckning Dnr 2012/124 GRANSKNINGSHANDLING (Enkelt planförfarande) Detaljplan för del av kvarteret Sims inom centrumområdet i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i september 2012 HANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 24 Kv Lektionen, Sollentuna Rapport 24-13120.doc Antal sidor: Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-1 k:\lime easy\dokument\24\24-13120.doc Soundcon

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad 1 (7) Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - vid planerad nybyggnad Uppdragsgivare Riksbyggen, Bonumbostaden, Malmö Ref: Jon Ossler Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 Medverkande Trafikverket Projektledning Cecilia Cederloo, projektledare

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer