Radon och radium i hushållsvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radon och radium i hushållsvatten"

Transkript

1 SSI-rapport 88- Statens strålskyddsinstitut Post idress Gatuadress Te?efon Box Karolinska sjukhuset STOCKHOLM Solna Josef Kulich Hans More G A Swedjemark Radon och radium i hushållsvatten ISSN Pris 60 kronor

2 'Titefölad Dokumentets nummer: 88- statens strålskyddsinstitut ISSN: Författare: Datum Josef Kulich, Hans Möre och Gun Astri Swedjemark Avdelning: Miljölaboratoriet Dokumentets titel: Radon och radium i hushållsvatten Sammanfattning: Mätning av 375 vattenprover från allmänna vattenverk och 499 prover från slumpmässigt va Ida privata brunnar i Sverige har genomförts. Alla prover analyserades med avseende på radon-222 och radium-226. På grundval av dessa bestämningar tillsammans med tidigare resultat från stora allmänna vattenverk har de viktade medelvärdena beräknats för halterna för allt konsumtionsvatten i Sverige samt de stråldoser dessa ger upphov till. Nyckelord: Naturlig strålning Radon Radium Vatten Analysmetoder Antal sidor: 74

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT INLEDNING 2 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 3 Sverige 3 Andra länder 5 GEOLOGI OCH GRUNDVATTENBILDNING 5 METODIK 9 Urval 9 Provtagning Analysmetod för Rn Analysmetod för Ra RESULTAT 4 Radon Radium MEDELVÄRDET FÖR DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN 2 0 Radon Pf.dium ST T i )>OSER 22 ' j<lon från vatten till radon i luften 22 'alt intag av radon via vatten 24 vé nglivade radionuklider 25 i imförelser mellan stråldosor 25 :<!.'/MMENDATIONER OCH GRÄNSVÄRDEN 27 Internationella rekommendationer 27 Nordiska rekommendationer 27 Rekommendationer i Sverige 27 Andra länder 28 TETODER ATT SÄNKA HALTEN 28 Radon 28 Radium 29.ONTROLL AV RADIONUKLIDER I VATTEN 29 REFERENSER 30 BILAGOR Provtagningsprotokoll 2 Rn-222 och Ra-226 i vatten från grupp 2, mindre vattenverk 3 Rn-222 och Ra-226 i vatten från grupp 3, enskilda brunnar 4 Översiktskartor för radon och radium i vatten 5 Ord- och begreppsförklaringar 6 Åtgärder vid höga radonhalter i vatten 7 Olika typer av radioaktiv berggrund i Sverige sid

4 RADON OCH RADIUM I SVENSKT KONSUHTIONSVATTEN Josef Kulich, Hans Möre och Gun Astri Swedjemark SAMMANFATTNING Radon-222 och radium-226 i vatten har undersökts i prover från 375 allmänna vattenverk och 499 enskilda djupborrade brunnar. Från vattenverken togs prover från renvattenledningen, dvs den ledning som går tii. konsumenterna. Endast ett av de allmänna vattenverken hade en radonhalt på över 000 Bq/. Radiumhalterna var mycket låga med ett högsta värde på 300 mbq/ vatten. Bland de 499 undersökta brunnarna hade 8 (3,6 %) en radonhalt över 000 Bq/ vatten. Det högsta värdet var 8860 Bq/. Även radiumhalterna var högre än i de allmänna vattenverken. Halter över 200 mbq/ vatten fanns i 27 brunnar (5,4 %) av de 499 undersökta. Den högsta radiumhalten var 2460 mbq/ vatten. Det förekommer stora variationer mellan prover från olika brunnar i samma kommun. Detta beror på olika geologiska förutsättningar. Medelvärdet för allt hushållsvatten viktat för antal personer som använder olika typer av grundvattentäkter var 68 Bq radon-222 och 8 mbq radium-226 per liter vatten. Det viktade medelvärdet för hela den svenska befolkningen beräknas till 38 Bq radon-222 och mbq radium-226 per liter vatten. Radonet kan beräknas ge en genomsnittlig effektiv dosekvivalent på 0,2 msv/år från inhalation och 0,03 msv/år från intag av vatten till den svenska befolkningen. Bidraget till den effektiva dosekvivalenten från radium-226 uppskattas till 0,03 msv/år. Vid användning av radonhaltigt vatten i bostaden ökar koncentrationen av radon i inomhusluften med ökad risk för lungcancer som följd. Stråldosen till mag-tarm-kanalen vid konsumtion av radonhaltigt vatten är försumbar för halter som är lägre än 000 Bq/liter vatten. Halten av radon i vatten är indirekt reglerad genom gränsvärdet för radondotterhalten i luft. Socialstyrelsen har givit rekommendationer för radon i vatten baserat på denna princip. ABSTRACT 375 public water plants and 499 private deep-bored wells in Sweden have been investigated with regard to radon-r222 and radium-226. From the public water plants the samples were taken from the pure water tube, the tube.-nnected with the consumers. 600 ex

5 Only one public water plant had a concentration cf rrdon exceeding 3000 Bq/. The concentrations of radium-25 were very low with a highest value of 300 mbq/ watar. A»cng the 49V investigated private wells 8 (3.6 %) had a concentration of radon exceeding 000 Bq/. The hiqhest value was 3350 Bq/. Also the concentrations of radium-226 were higher than in the public water plants. Concentrations above 200 tnbq/ water were found in 27 wells (5.4 v) of the 499 investigated. The highest concentration of radium-226 was 2460 mbq/ water. Large variations between sarmles from different wells i'i the same municipality were founc. This depends on different geological conditions. The weighted a"erago for the public was calculated to be 38 Bq radon-222 per liter watei on the basis of the faults of this investigation. This includes all kinds of wate: supplies r 3iso those using surface water. The corresponding average for radium-226 was J. mbq/. The radon can be calculated to give an average effective dose equivalent of 0.2 msv/a froir. inhalation and 0.03 tnsv/a from ingestion to the Swedish population. The contribution of the effective dose equivalent from radium-226 is estimated to be 0.03 msv/a. The concentration of radon in water is indirectly regulated by the limit for radon daughter concentration in air. The Swedish National Board of Health and Welfare has given recommendations for rade n in water based on this principle. INLEDNING Föreliggande undersökning av konsumtionsvatten har flera syften: - att förbättra underläge c för uppskattning av medelvärdet och fördelningen av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i befolkningens omgivning. - att få en överblick över omfattningen av olämpligt höga halter av radon och radium i konsumtionsvatten. - att dokumentera "dagens" halter i konsumtionsvatten för att i framtiden kunna bedöma förändringar t ex på grund av försurning och klimatförändringar, I Sverige gjordes de första mätningarna av radon i vatten vid sekelskiftet. Man var speci3llt intresserad av hälsobrunnar eftersom strålningen ansågs vara hälsosam, allteftersom kunskaperna om strålningens effekter ökade, omvärderades attityden och numera anses strålning vara skadlig. Det är framför allt det radon som avgåt från vattnet till luften soir. utgör en hälsorisk tillsammans med radon från andra radon'callor. Stora mänqder v3tten används i bostaden

6 t ex vid matlagning, diskning, tvätt, bad och toalett. Fig visar hur lösligheten för radon i vattnet beror på temperaturen. Radongasen i vatten avgår lätt till luften vid harlering av vattnet och blandar sig med radonet från andra radonkällor. 0.6J 0.4' n O.f t 'C Figur. Löslighetskoefficient för radon i vatten vid normalt lufttryck (000 mbar). Sverige TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Bland de väl dokumenterade undersökningarna från sekelskiftet i Sverige finns Sjögren och Sahlboms undersökning från 907 (SjO7) och Svenonius från 924 (Sv24). Alla dessa undersökningar liksom de som gjordes på 950 och 960-talen i Sverige var lokalt inriktade och det var främst de högsta radonhalterna som ansågs vara intressanta. från de undersökningar som har utförts i Sverige har summerats i tabell. Endast en undersökning av dricksvatten baserat på grundvatten i Sverige har tidigare utförts där förutom radon även radium orh radonets dotterprodukter ingått (Sn73). Dricksvattentäkter i Mellansverige undersöktes år 963 (DÖ64). Radonhalten i dricksvatten och mjölk från gårdar i sydöstra Sverige undersöktes 967 och

7 Tabell. Radon och radiumhalter i dricksvatten i Sverige Område Antal prover Typ av vattentäkt 222 An Dq/ 226 Ra Bq/.l Ref Sverige (ej repc urval) II n i* _ Mellansverige kallkällor öppna källor brunnar brunnar allm W ; - < SjO7 SaJS Sv24 DÖ64 Sydöstra Sverige «_ Göteborgs och Bohus län Sverige Jämtlands län Örebro lan År jänc, Karlskrona I djur/o brunnar grävda brunnar brunnar grundvattenstationer brunnar brunnar brunnar allra W enskilda brunnar <2 - no - < uo - <200 - < Sn73 GÖ80 Aa8 Lä e<i SOU«3 SÖU'8 :< KaB4 Ka 8 4

8 973 (Li67, Sn?3). Flera län och kommuner har undersökt radonhalten i hushållsvatten. Utom dcicksvatrentäkter genomfördes flera undersökningar av grundvatten i bcrrhål, 9ruvvatten och lokala anomalier {t ex Ak38b, Arol, At63). Sveriges geologiska undersökning (SGU) i Uppsala sammanställer hydrologiska kartor över Sverige vari vattentäkter ingår. Kartorna sammanställs länsvis, där också radonmätningar ingår i en bilaga. I 0 län är kartorna klara och 4 länskartor är i bearbetningsstadium med sammanlagt 000 vattananalyser (Per Enkvist personlig kontakt 988). År 980 undersökte SGU halterna av U, Ra-226 och Rn-222 i grundvattennätets referensbrunnar. Dessa 42 stationer utgörs inte av dricksvattentäkter (Aa8). Andra länder Resultaten från några av de undersökningar som har utförts i andra länder har summerats i tabell 2. Flera undersökningar har utförts i USA (Ge78, Pa79, He80). En "tudie av två tusen vattenprover från allmänna och privata vattentäkter har gjorts i Maine (He80). Uppgifter om geologi, hydrogeologi och vattnets sammansättning togs in för en del av proverna. I granitområden hittades radonhalter på mellan 85 och 3700 Bq/ och i ett område med metamorfitiska bergarter med pegmatit mellan 85 och 00 Bq/ vatten. I Canada undersökte Mc Gregor och Gourgon radonöverföringen från kranvatten i bostaden till luften inomhus. Emanationsfaktorn visade sig vara mellan 37 och 70 % i badrummet beroende på vattnets användningssätt (MG79). Vid tvättning, diskning och rengöring övergår 90 % av radon till luften från vattnet (Ge78, Na87). I Finland har man analyserat nära 3000 vattenprover med avseende på radonhalt. Det högsta värdet var Bq/. De högsta radonhalterna har uppmätts i södra Finland (Ka73). Höga halter av radium och uran har också hittats i några områden. I Norge har prover från 58 brunna, analyserats med avseende på radon (St86). Några av dem försåg hela kommuner med vatten, och några av dem endast ett eller två hushåll. De flesta av de större vattenverken hade låga radonhalter. Endast tio brunnar med 30 användare hade radonhalter med mer än 500 Bq/. Den högsta halten var 7000 Bq/. GEOLOGI OCH GRUNDVATTENBILDNING Överallt i marken finns uran och radium. Halten varierar mellan olika platser. När radium sönderfaller bildas den radioaktiva ädelgasen radon. Radon avgår från jorden till porer som är fyllda med grundvatten. Porositeten varierar

9 Tabell 2. Radon och radiumhalter i dricksvatten i några länder Område Antal prover Typ av vattenkälla 222 Rn Bq/ 226 Ra Bq/ Ref Maine, USA 2000 allmänna + enskilda vattentäkter He80 Norge 58 brunnar < St86 Finland 690 grävda brunnar <4-600 < As borrade brunnar < < AS80 Västtyskland 300 brunnar < < G79 Danmark 29 vactenverk < - 00 < SIS87

10 men är normalt i morän ca 30 % och i sand och grus 40 %. Radongasen kan tränga ut från bergartens inre endast om radiumatomen som producerar radongasen är tillräckligt nära mineralkornets yta. Vid mineraler med normal densitet är detta avstånd 0,02-0,07 //m. Om avståndet är större bromsas radonatomen innan den når korngränsen och omvandlas såsmåningom till sin dotterprodukt polonium-28. Eftersom denna dotter är en metalljon stannar den kvar inom kornet. Diffusionslängden för radon i vatten är liten eftersom det mesta av radonet har sönderfallit efter några dygn. Halveringstiden är 3.8 dygn. Efter en transportlängd av 5 cm i vatten har 90 % av det radon som avgått från en radonkälla sönderfallit. Normalt stannar radonet kvar i den vattenfyllda poren i jorden eller sprickan i berget. Endast om grundvattnet är i rörelse kan radonet transporteras vidare. Transportlängden för grundvatten i morän rör sig om några hundradels mm till 0 mm per dygn, i sand en tiondels mm till en meter per dygn, i grus någon cm till några meter per dygn. I större sprickor i berg kan strömningsh?stigheten vara så stor som några meter till 50 meter per dygn. Beräkningar av den maximala radonhalt som radonemanationen från mineralkornen till vattnet i porerna kan ge i en jordart har visat sig överensstämma väl med uppmätta radonhalter i grundvattnet i jorden (Åk88a) Det vill säga att radonhalten beror på radiumhalten i jordlagret och av hur stor andel av alla bildade radonatomer som avgår till vattnet i jordlagrets porer. Halten följer följande formel: r _ A e ' P v p C radonhalten i grundvattnet, Bq/m 3 A e koncentrationen av radium-226, Bq/kg emanationen, andel av alla bildade radonatomer som avgår till poren, *> p jordartens torrdensitet, kg/m 3 p porositeten, kvoten porvolym/total volym Koncentrationen av radium-226 (A) i svenska jordar är vanligen 0-60 Bq/kg. Emanationen (e) är 0-40 %, i lera upp till 60 %. Vanliga värden är %. Torrdensiteten (p) är kg/m 3. Porositeten (p) är %, i lera upp till 70 %. Detta ger radonhalter inom variationsområdet Bq/. Att radonhalten i vatten från grävda brunnar vanligen är betydligt lägre beror på att vattnet har stått i brunnen så

11 8 länge att radonet hunnit sönderfalla och att regnvatten kan ha tillförts genom direkt tillrinning. Normala radonhalter i vatten från grävda brunnar är 0-50 Bq/, högre där radiumhalten i jorden är hög t ex i områden med uranrik granit som i Bohuslän. Vatten som infiltrerats genom gruslager t ex genom rullstensåsar har vanligen halter inom samma intervall 0-50 Bq/. Vatten som tas från i berg borrade brunnar eller från kallkällor vars vatten rinner fram från sprickor i berget har vanligen betydligt högre radonhalter än vatten från grävda brunnar. Detta kan bero på följande: Uran är relativt lättlösligt och lakas därför ut från graniten. Uranet sönderfaller till dotterprodukter som inte är så lättlösliga och därför fälls ut på sprickans yta. Ett av uranets dotterprodukter är radium-226 som sönderfaller till radon-222. Denna radongas avgår sedan direkt till vattnet i sprickan. Läkning av uran och radium har redovisats utförligt i (Åk88a). Mer än 000 Bq radon/l förekommer ofta i områden där berggrunden består av uranrika graniter (bilaga 7). Höga radonhalter i grundvattnet kan också förekomma i samband med pegmatiter, icvarts-och fältspatsrika gnejser och vulkaniter. Låga radonhalter i grundvattnet finner man i områden med låga uranhalter, t ex dioiit, gabbro och basiska vulkaniter, samt kalksten, sandsten och vanligt skiffer. Radonhaltigt vatten kan man också finna på platser som ursprungligen hade mycket låga radiumhalter i jorden. Ett exempel är torvmossar där det kan finnas höga radiumhalter som kan ge upphov till radonrikt vatten. Det beror på att organisk substans i torven fungerar som absorbator för radiumjoner. Radium fastnar därför på torvytan. Vissa alunskiffrar innehåller höga uranhalter. Trots detta inr.ehåller grundvattnet i dessa områden oftast inga förhöjda halter av radon. Det beror på att skiffern är ett ganska tätt material och vattnet kan därför inte komma i kontakt med den radongas som utvecklats i skiffern. Den instängda radongasen sönderfaller inuti bergrunden och dotterprodukterna stannar där. Om skiffern vittrar eller förbränns kan däremot radongasen från skiffern komma i kontakt med och lösas i grundvattnet. Även med relativt låg uranhalt i berggrunden kan radonhalten i vattnet bli hög. Det beror på att grundvattnet kan flytta lösta ämnen flera kilometer i vissa fall. Hög uranhalt i berggrunden behöver inte betyda hög radonhalt i grundvattnet. Ett exempel på detta är alunskifferområden. Radius förekommer endast i mycket begränsade mängder i grundvatten pga att urlakningen normalt är relativt liten

12 vid det ph-värde och den kemiska sammansättning som finns i grundvatten. Toriumsalter är inte heller lättlösliga i vatten. Sönderfallsprodukten toron (Rn-220) har en kort halveringstid, endast 55 sekunder, och hinner därför falla sönder under de långa transporttiderna för grundvatten. Torongas i konsumtionsvattnet kan därför inte bidra till eventuell toronhalt i bostäder. Radonhalten i vattnet beror huvudsakligen på de fysikaliska faktorerna i marken. Koncentrationen av radium i grundvattnet däremot beror mer på kemiska faktorer i vattnet och i berggrunden. Det går därför inte att beräkna halten av radon i grundvattnet från halten av radium i grundvattnet trots att radonet är en dotterprodukt av radium. Faktorer som påverkar radonhalten i grundvattnet är således följande: - Radiumhalten i marken och berggrunden. - Kontaktytan mellan de båda faserna. Vatten fyller hålrummen mellan kornen i jordarter eller sprickorna i berget. Ju större yta på den fasta fasen (t ex berget), desto mer radon kommer in i vattenfas. - Radon-emanationen och porvolymen har således betydelse. De största tillgångarna på grundvatten för hushållsbruk finner vi i Sverige i de grusåsar och andra avlagringar av sand och grus som bildades under istiden. Dessa formationer har stor magasineringskapacitet för vattenförsörjning i tät bebyggelse. Sådana avlagringar finns spridda över hela landet, bilaga 7. Den vanligaste jordtypen är dock morän vilken vanligen är tät och svårgenomtränglig och ger lite vatten och därför inte kan utnyttjas för vattentäkter som skall försörja flera hushåll. Vatten från borrhål som borrats genom sprickor i berggrunden eller ner i grundvattenförande berglager har därför fått allt större betydelse för vattenförsörjningen. Detta särskilt som kravet på rent vatten ökat med ökade föroreningar och försurning av ytvattnet. För den stora konsumtionen av vatten i städerna räcker den naturliga tillgången av grundvatten inte till och måste förstärkas genom konstgjord infiltration av ytvatten. Vid infiltrationen ändras ytvattnets karaktär. Bakteriehalten minskar, temperaturen jämnas ut, salthalten ökar och de organiska ämnena bryts ned. Urval METODIK 86 % av de svenska hushållen var anslutna till allmänna vattenverk. Resterande 4 % använde vatten från enskilda

13 0 brunnar, grävda eller djupborrade. Tabell 3 visar antalet vattenvtrk och enskilda brunnar samt antalet vattenkonsunenter fördelade på yt- och grundv -ten och på stora och mindre vattenverk. Tabell 3. Antal vattenverk och privata brunnar samt antal vattenkonsumenter i Sverige enligt Svenska vatten- och avloppsföreningens statistik för år 985 (VAV85). ANTAL VATTENVERK OCH PRIVATA BRUNNAR Allmänna vattenverk 98 Ytvatten Grundvatten 668 Privata! brunnar 250 Stora VV 7 Mindre VV Antal undersökta vattenverk ANTAL VATTENKONSUMENTER Allmanna Ytvatten vattenverk 209 Grundvatten Privata brunnar Stora VV Mindre VV I konsumtionsvatten från ytvattenverk är halterna av naturligt förekommande radioaktiva ämnen mycket låg, bland annat på grund av den korta kontakttiden mellan vatten och berggrund innan vattnet kommer till recipienten. Radonhalten är mindre än 4 Bq/ vatten. Radonhalten i grävda brunnar är i genomsnitt lägre än i djupborrade. Undersökningen har därför inriktats mot att ta prover endast från grundvattenverk och från djupborrade brunnar. De delades in enligt följande:

14 Grupp innehåller allmänna vattenverk som producerar mer an 0,2 miljoner m J /år. Denna grupp omfattade 7 vattenverk med 55 % av alla vattenkonsumenter. Två prover från alla vattenverken i gruppen samlades in under åren Grupp 2 består av allmänna vattenverk som producerade mindre än 0,2 miljoner m 3 per år. Denna grupp omfattade 497 vattenverk. 204 vattenverk valdes ut slumpvis och insamling av ett prov per vattenverk genomfördes under perioden Grugp 3 omfattar enskilda djupborrade brunnar som användes av över en miljon personer. För urvalet av brunnar användes Brunnsarkivets förteckning vid SGU i Uppsala (SG85). I deras databas som omfattar ca brunnar finns den mest kompletta samlingen av enskilda brunnar i Sverige. Vid undersökningens början hade brunnar från Malmöhus och Kristianstads län ännu inte förts in i databasen, varför dessa brunnar togs fram manuellt. Denna provinsamling utfördes mellan 984 och 985 med ett prov per brunn. Från databasen togs ett slumpmässigt urval av 500 brunnar samt 00 brunnar i reserv att användas vid bortfall av det ursprungliga urvalet. Fastigheter som var tillfälligt obebodda, som hade ändrats till fritidshus eller som anslutits till kommunalt vattennät ersattes med en reservbrunn. Det fanns också andra möjligheter att ta fram uppgifter om brunnar nämligen från Kommunförbundets dataarkiv och från Folk- och bostadsräkningens sammanställning. Dessa register var dock sämre lämpade för detta ändamål och användes därför inte. Provtagning Av praktiska skäl togs vattenproverna av personal från miljö- och hälsoskyddskontoren (MHK). Fördelen med denna lösning var att de har vana vid provtagningar och har lokalkännedom. Provtagningsanvisningar och flaskor sändes till MHK. Vattenprov togs i fem liters plastflaskor vars täthet kontrollerades noga. Prover från vattenverken togs direkt i plastflaskan vid den utgående renvattenledningen, dvs den ledning som konsumenterna är anslutna till. Provtagningsprotokollet (bilaga ) innehöll bland annat uppgifter om provtagningsplats och tidpunkt för provtagningen. Proverna skickades per post till SSI i Stockholm för analys. Halten av radon-222 och radium-226 bestämdes. Vattenprover från enskilda brunnar togs direkt i provtagningsflaskan vid den kran som var närmast hydroforen. Före provtagningen spolades fem till tio liter vatten ut från

15 2 ledningen för att inte provet skulle innehålla vatten som stått länge i ledningen. Tidpunkten för provtagningen valdes så att grundvattennivån inte skulle befinna sig i något extremt läge varken högt eller lågt. I Sverige infaller extremlägena vid olika tidpunkter i olika delar av landet. Med den kapacitet som fanns vid SSI-laboratoriet vid denna tid kunde 0-5 prover analyseras med avseende på radon per vecka och 8-0 prover med avseende på radium. Halten av radon analyserades snarast efter ankomsten till laboratoriet på grund av radongasens relativt korta halveringstid (3,8 dygn). Radiumanalyserna som tog längre tid att utföra sparades till för arbetssituationen lämpligt tillfälle. Det var möjligt eftersom dess halveringstid är ca 600 år. Analysmetod för radon-222 Halten av radon-222 i vatten bestämdes rutinmässigt genom gammaspektrometri. Detektorn bestod av en 4"x4" Nal kristall och ett fotomultiplikatorrör skärmad med 5 cm järn. Fram till 985 skedde registreringen på en Nuclear data 2400 mångkanalsanalysator, därefter på en ND66, båda med 256 kanaler. Kanalbredden var 6 kev. Vid mätningen ställdes provtagningsflaskan (fem Titer) direkt på kristallen. Eftersom radongasen lätt avgår från vattnet kan vattenprovet inte flyttas från ett kärl till ett annat. Två olika kalibreringsförfaranden användes, ett före september 985 och ett annat efter detta år. Kalibreringen före september 985 tillgick på följande sätt: Ett radonhaltigt vattenprov fylldes dels i den femliters provtagningsflaskan, dels i ett Marinellikärl om,4 liter. Båda tillslöts omsorgsfullt. Ett kalibreringspreparat av radium-226 blandat i gips i ett gastätt förslutet Marinellikärl mättes först. Preparatets aktivitet var certifierat till 78,5 Bq med angivet totalt fel + 5 %. Med totalfel menas summan av det statistiska felet (Is) och det systematiska felet. Ett Marinellikärl enbart fyllt med gips användes som bakgrund. Vid dessa mätningar mättes aktiviteten vid,76 MeV fototopp för vismut-24. Därefter mättes Marinellikärlet med kalibreringsvattnet och ett kärl med destillerat vatten som bakgrund. Genom jämförelse med kalibreringspreparatets nettoaktivitet erhölls aktiviteten och därur vattnets halt. Därefter mättes provtagningsflaskan med kalibreringsvattnet och en flaska med destillerat vatten som bakgrund. Kalibreringfaktorn beräknades och blev: 0,88 Bq per cs" + 2 % (Is) samt systematiskt fel + 5 %.

16 3 Från oktober 985 användes följande metod: En kalibreringslösning från Physikalish-Technische Bundesanstalt (PTB) i Västtyskland fylldes i provtagningsflaskan. Den m&ttes liggande på en plattform 60 mm över en HPGe detektors översta del. Denna detektor har 8 % relativ verkningsgrad och,80 kev FWHM vid,332 MeV. Runt detektorn finns ett blyskydd, en kopparplåt och en tennplåt för att motverka blyröntgen. Avståndet 60 mm ger en sämre statistisk noggrannhet än mätningar direkt på detektorn. Detta kompenseras dock av att summationskorrektionen för gammasörderfall i kaskad blir mindre. Detta-gäller särskilt för radonhaltigt vatten, eftersom radon och dess sönderfallsprodukter har talrika kaskadsönderfall. Kalibreringen utfördes på följande sätt: Kalibreringslösningen mättes och en effektivitetskurva konstruerades. Därefter mättes en likadan flaska ned radonhaltigt vatten och dess aktivitet bestämdes ur effektivitetskurvan. Flaskan med den nu kända radonhalten mättes slutligen på Nal-kristallen. Denna användes vid rutinmätnirgar eftersom känsligheten för radon är mycket större för Nal-detektorn än för HPGe-detektorn. Nal-mätningarna utvärderades vid tre energiintervaller med följande kalibreringsfaktorer: kev 5,4754 Bq l~ /c s" + 0,8 % (Is) kev,823 Bq l" /c s" ± 0,9 % (Is) kev 9,378 Bq l" /c s" +,3 % (Is) Det systematiska felet var + 5 % för samtliga ovan givna kalibreringskonstanter. Kalibreringslösningen hade ett totalfel på 2 % på 99 % konfidensnivå. Med totalfel menas summan av det räknestatistiska felet (Is) och det systematiska felet. Lösningen mättes under 6 timmar varvid ett räknestatistiskt fel på 0,5 - % erhölls. Onoggrannheten i effektivitetskurvan uppskattades till några procent. Summan av alla fel i kalibreringskonstanterna uppskattades till 5 %. Mätgränsen defineras här som tre gånger standardavvikelsen för bakgrunden. Vid 4000 sekunders mätning och utvärdering vid,76 MeV var mätgränsen 2,0 Bq/ vatten. Analysmetod för radium-226 Radium-226 bestämdes med en zinksulfiddetektor. Före mätningen fälldes radium ut med hjälp av Goldins metod (Go6). Till en liters vattenprov tillsattes några droppar koncentrerad saltsyra och provet värmdes för att driva bort radongasen och kolsyran. Sedan tillsattes barium- och

17 4 blybärare i lösningen. Hed en lösning av svavelsyra justerades ph till,5-2. Den fällning som bildas av barium och blysulfat innehåller även radium och polonium. Eftersom alfastrålningen från polonium skulle störa mätningen av radium avlägsnades polonium med upprepade tvättningar av utfällningen med koncentrerad salpetersyra. I den kvarvarande fällningen finns endast barium-, bly- och radiumsulfat. En stor del av fällningen utgörs av blysulfat som skulle höja autoabsorptione.i vid alfamätningen. Blysulfatet separeras med hjälp av EDTA (etylen dinitril tetraacetat). Vid ett starkt alkaliskt ph-värde (ammoniak) löses alla tre sulfaterna, men efter tillsats av koncentrerad ättikssyra fälls endast barium(radium)sulfat ut. Blyet stannar i lösningen och hälls bort efter centrifugeringen. Det kvarvarande barium- och radiumsulfatet överförs till en rostfri planschett, och provet är klart för mätning av alfaaktiviteten under en ZnS(Ag) detektor. Vid kalibreringen användes en certifierad radium-226 standardlösning med ett totalfel av + 5 %. Metodens totalfel vid radiumhalter omkring 5 mbq/ beräknades till + 5 %. Vid halter omkring 30 mbq/ beräknades totalfelet till ± 0 %. Mätgränsen för hela metoden beräknades vara 3,7 mbq/ vatten. RESULTAT Halterna av radium i vatten är som regel mellan en hundradel och en tusendel av halterna av radon. Därför används enheten mbq/ (millibecquerel per liter) för radiumhalten och enheten Bq/ för radon. Resultaten för grupp, de stora vattenverken, har publicerats tidigare (Ku82) och ingår endast i övergripande tabeller och figurer i föreliggande rapport. Resultaten från grupp 2, de små vattenverken, redovisas i bilaga 2 och från grupp 3, de enskilda brunnarna, i bilaga 3. Radon- och radiumhalterna för varje undersökt vattenverk och brunn har prickats in på kartor för respektive grupp i bilaga 4. Den lägsta klassen för indelningen av radonhalter på översiktskartorna, mindre eller lika med 00 Bq/, har använts pga att Socialstyrelsen rekommenderar (se avsnittet om rekommendationer och betämmelser) att åtgärder att minska halten bör övervägas vid nivåer över 00 Bq/m 3. Radon-222 När storleken på vattentäkten minskar ökar andelen prover med höga radonhalter. Det framgår av fördelningen av vattentäkterna på respektive grupp i fig 2 och av den kumulativa fördelningen i fig 3. Observera de olika skalorna i fig 2. De flesta höga halter finns i grupp 3, ens'-ilda brunnar.

18 80 70 u 60 o 50 u a c < o0 5 STORA VATTENVERK ( 7) Medelvärde: 6,7 Bq/ Median,8 Bq/ i-h (0 c i SMA VATTENVERK(204) Medelvärde: 22,8 Bq/ Median 9,5 Bq/ o >-l 00 Q* <-* 80 t 60 PRIVATA BRUNNAR (499) Medelvärde: 22,5 Bq/ Median 84,0 Bq/ O ? RADON, Bq/ Figur 2. Fördelning av prover som funktion av radon-222 i vatten.

19 6 Det framgår av fig 2 att frekvensförcelninc»n är approximativt lcg-norraal, dvs de flesta vattenverken och brunnarna har låga halter. I tabell 4 har resultaten sjnunerats och i tabell 5 har tördf-lr-ingen på klasser redovisas. too A. Stora vattenverk o Sma vattenverk APrivata brunnar Bq/ RADON-222 Fig 3. Kumulativ fördelning av vattenverk som funktion av radon-222 i vatten. Tabell 4. Halten av radon-222 i svenska vattenverk och brunnar, där grundvatten används. Radonhalt Bq/I vatten GruPP nr Antal takter Ar i tm. med? v. Aritm. srd. Högsta - varde ' agsta Median Percent i ler 99 95X 90X Geom. medel v. 7 7, , m»i 494 SfliS UfiO 8'ili «i 8)

20 7 Tabell 5. Fördelning av prover efter radonhalten i hushållsvatten. 222^ Bq/ Grupp Stora W Antal % Grupp 2 Sm* W Antal % Grupp 3 Enskilda brunnar Antal % 3, < ,5 40 8,9 0, , 3 85, 2 2, 5 7 2S6 06,4 SI,3 2, , S, 0 0, ,4 4,6 3,0 50-6U , 5 6 3,2,2 0, >000 0, ,0 0,4 3,6 Suua I grupp, stora vattenverk, var den högsta radonhalten 50 Bq/. Ett verk hade 00 Bq/ och i övrigt låg halterna i intervallet under 00 Bq/. Många stora vattenverk ökar sitt grundvattenmagasin med infiltrerat ytvatten. Det är en orsak till att halterna är lägre för de stora vattenverken än för små vattenverk och enskilda brunnar. Grupp 2, små vattenverk, hade som genomsnitt högre halter än de stora. Medelvärdet var 23 Bq/. Den högsta halten var 000 Bq/. Vattenverk med mer än 00 Bq/ fanns i Götaland utom i Skåne, i Svealand och i norra Norrlands kusttrakter. Grupp 3, enskilda brunnar, hade radonhalter mellan 2 och 8860 Bq/. 8 brunnar (4 %) hade radonhalter över 000 Bq/, vilket är det värde över vilket radonhalten i vattnet bör minskas enligt rekommendationer från socialstyrelsen (SoS84). För dessa brunnar kontaktades MHK i den aktuella kommunen och lämpliga åtgärder diskuterades. Desssa 4 % fanns i samma områden som vattenverken i grupp 2 med mer än 00 Bq/. Radium-226 Trots att radon är en direkt sönderfallsprodukt av radium- 226 är halterna av radium i vattnet inte korrelerade till radonhalten som nämnts i avsnittet om geologi och grundvattenbildning. Liksom för radon ökar dock andelen prover med höga radiumhalter när storleken på vattentäkten minskar. Det framgår av fördelningen av vattentäkterna på respektive grupp i fig 4 och av den kumulativa fördelningen i fig 5. Observera de olika skalorna i fig 4.

21 u ta 2 60 «40 STORA VATTENVERK( 7) Medelvärde: 9 mbq/ Median 4 mbq/ I SMA VATTENVERK(204 - % 80 o * 60 H ( Medelvärde: Median 0 4 mbq/ mbq/ T D PRIVATA BRUNNAR(499) u O - Medelvärde: Median 4 5 mbq/ 2 mbq/ (C +J 2C loo zon oo eoo -i x 900 V RADIUM, mbq/ Figur 4. FCrdelning av prover som funktion av radium-226 i vatten.

22 9 00 * x Stora vattenverk o Små vatenverk & Privata brunnar RADIUM mbq/ Fig 5. Kumulativ fördelning av vattenverk som funktion av radium-226 i vatten. Resultatet för radium-226 har summerats i tabell 6 och i tabell 7 har fördelningen på klasser redovisats. I grupp, stora vattenverk, var radiumhalterna låga. Medelvärdet för radiumhalten var 9 och medianen 4 mbq/. Det högsta värdet var 50 mbq/. Radiumhalterna i grupp 2, små vattenverk, var låga även i denna grupp. Medelvärdet var 0 och medianen 4 mbq/. Det högsta värdet var 297 mbq/. Den största variationen och de högsta radiumhalterna fanns i grupp 3, enskilda brunnar. Här varierade halten mellan 2 och 2460 mbq/ vatten. Medelvärdet var 45 och medianen 2 mbq/. 22 brunnar (4 %) hade halter över 200 mbq/. Radiumhalterna i grundvatten var låga i Skåne och Småland enligt bilaga 4. Förhöjda radiumhalter förekom i Blekinge, Bergslagen och Uppland.

23 20 Tabell 6. Halten av radium-226 i svenska vattenverk och brunnar, dar grundvatten används. Radium-226 halt meq/ vatten Grupp nr. Antal takter ArUm. medel v. Aritm. sta. Högsta lägsta varde Median Percentiler 99X 95* 90S Ge om. medel v , b, , , C 98 3,7 Tabell 7. Fördelning av prover efter Ra-226 halten i hushållsvatten. 226 Ra BBq/ Grupp Stora Antal w * Grupp 2 Små \ ni Antal Grupp 3 Privata brunnar Antal t 5 0, < , 22, a 0, ,3 8,6 9, ,5 20,8 9,9 20, 30, 40, , 4 3, 0, ,4 2,0, ,0 4,8 4,4 50, 60, 70, ,0, ,6,0,8 80, 90, 00, ,5, ,8,8 5,0 200, 300, 400, > 500 2, ,8.0 0,4 0,4 Sumna MEDELVÄRDET FÖR DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN Mätresultaten för de tre grupperna av vattentäkter kan bilda bas för beräkning av det aritmetriska medelvärdet för halten av radon och radium i det vatten som används av hela Sveriges befolkning. Beräkningen av medelvärdet för radon-222 för de personer som använder grundvatten framgår av tabell 8. Den genomsnittliga radonhalten beräknas till 68 Bq/ vatten.

24 Tabell 8. Fördelning av antal vattenkonsuaenter efter radonhalten i hushållsvatter 222 Rn Bq/ Antal Grupp Stora W % Antal Grupp 2 Små W % Grupp 3 Privata brunnar Antal* % 3, < ,9 82,55 0, , 5 90, 55, , 5 5, 3 2, , 36 0, 5 0, , 4 4, 6 3, , , 2, 2 0, > , , 0 0, 4 3, 6 Summa % % % * Andelen av vattenkonsumenter är omräknad till totalt antal vattenkonsumenter i gruppen

25 22 De 3,82 miljoner konsumenterna av ytvatten antas ha en genomsnittlig radonhalt i vattnet av 2 Bq/. Det viktade medelvärdet för alla personer fås då till 38 Bq/ vatten. För radium-226 var medelvärdet 8 mbq/ för de personer som använde grundvatten enligt beräkningen i tabell 9. För ytvattenverken antas en medelnivå på 2 mbq/. För alla personer i Sverige fås då ett medelvärde på mbq/ av radium STRÅLDOSER Radon ger den största stråldosen till lungorna från det radon som inhaleras via andningsluften. Därnäst är det magtarmkanalen som efter intag av vatten kan få en stråldos av praktisk betydelse för hälsan men endast när radonhalten i vattnet är extremt hög. Radium och andra naturligt förekommande långlivade nuklider ger endast en stråldos av praktisk betydelse efter intag av vattnet. En sammanställning av stråldoserna från radon och radium i dricksvatten ges i tabell 0 och. Radon från vatten till radon i luften Följande tumregel kan användas för att beräkna radontillskottet från hushållsvatten till bostadsluften: 000 Bq radon per liter vatten kan ge ett bidrag till inoahusluften med 00 Bq/a luft räknat soa radondotterhalt i genoasnitt över huset och tiden (SoS84). Medelvärdet för radonhalten i de svenska vattenverken och brunnarna beräknas bidra med ungefär 4 Bq/m 3 till den genomsnittliga radondotterhalten i luften i svenska bostäder, som är 50 Bq/m 3. Den högsta uppmätta radonhalten i hushållsvatten i föreliggande undersökning 8860 Bq/ beräknas bidra till radondotterhalten i inomhusluften med ca 890 Bq/m 3. Bq/m 3 luft räknat som radondotterhalt beräknas ge en effektiv dosekvivalent av 0,076 msv/år (osäkerhetsintervall 0,04-0,4, SSI87) när man vistas inomhus under hela dygnet, hela året i bostaden. 00 Bq/m 3 i vattnet kan därför bidra med 0,6 msv/år efter inandning av det radon som avgår från vattnet och om man vistas ca 80 % av årets alla timmar i bostaden. Den genomsnittliga radonhalten i det svenska hushållsvattnet, 38 Bq/, skulle då ge en effektiv dosekvivalent på 0,2 msv/år. Den högsta uppmätta radonhalten i föreliggande undersökning, 8860 Bq/, skulle ge en effektiv dosekvivalent på ca 50 msv/år.

26 Tabell 9. Fördelning av antal vattenkonsuaenter efter radiuahalten i hushållsvatten 226 Ra mbq/ Antal Grupp Stora W Antal Grupp 2 Små W % Grupp 3 Privata brunnar Antal* % 5 0, < , 9 8, 9 8, ,6 3,7 0, ,9 8,5 9,8 20, 30, 40, , 3 5, 4 0, ,0 0,7 0, ,0 4,8 4,4 50, 60, 70, ,25 3, ,6,0,8 OJ 80, 90, 00, ,09 0, ,8,8 5,0 200, 300, 400, > , ,5,0 0,4 0,4 Summa % % * Andelen av vattenkonsumenter är omräknad till totalt antal vattenkonsuaenter i gruppen

27 24 Tabell 0. Beräkning av den kollektiva belastningen från radon i hushållsvatten från grundvatten, ytvatten och totalt för Sverige. Vattenkälla Medelvärdet >ll Rn, Bq/ Antal vattenkonsuaenter anbq/ GRUNDVATTEN Stoca vattenverk Saå vattenverk Privata brunnar 6,67 22,82 22, Total grundvattenkons YTVATTEN Total vattenkons Tabell. Beräkning av den kollektiva belastningen från radium i hushållsvatten från grundvatten, ytvatten och totalt för Sverige. Vattenkälla Medelvärdet ZZ5 Ra, abq/ Antal vattenkonsumenter anbq/ GRUNDVATTEN Stora vattenverk Saå vattenverk Privata brunnar 9,99 0,95 42, Total grundvattenkons YTVATTEN Total vattenkons Oralt intag av radon via vatten Eftersom radonet avgår från vattnet tämligen lätt i synnerhet när det värms räknas vid förtäring inte det vatten som har behandlats på något sätt t ex genom uppvärmning. Vid beräkning av stråldosen antas därför intaget av vatten till 0,5 liter per dygn. Vid intag av 0,5 liter vatten per dygn med 00 Bq radon per liter erhålls en effektiv dosekvivalent på 0,05 msv/år. Intag av vatten med den genomsnittliga radonhalten i grundvattentäkter, 68 Bq/, skulle då ge en effektiv dosekvivalent på 0,03 msv/år. Intag av vatten med den högsta uppmätta radonhalten i föreliggande undersökning skulle ge en effektiv dosekvivalent på ca 4 msv/år (tabell 2).

28 25 Tabell 2. Den effektiva dosekvivalenten frän dricksvatten hos den svenska befolkningen. Maxvärdet avser denna undersökning. edelvarde tax aedelvscde aax Sv/a asv/a asv/a asv/a Inhalation 0.2 SO - Oralt intag Långlivade radionuklider Hushållsvatten kan utöver radon även innehålla naturligt förekommande långlivade radionuklider (t ex Ra-226, U-238). För beräkningen antas man förtära 2,2 liter vatten per dygn. Tabell 3 från de nordiska strålskyddsinstitutens rekommendationer (se avsnitt rekommendationer och bestämmelser) visar de koncentrationer som svarar mot en effektiv dosekvivalent på 5 msv/år och 0,5 msv/år. Bidraget från intag av radium-226 i vatten beräknas till 0.03 msv/år som ett viktat medelvärde från grund- och ytvatten. Tabell 3. Annual average concentrations in Bq/litre corresponding to the annual effective dose equivalents c 5 msv/a and 0.5 msv/a with the daily tap water consumption of 2.2 litres. Från N086. Radionuclidc Radium 226 radium Uranium 23K Uranium 234 Lead 20 Polonium 20 5 msv/a Bq/ 2( 9 99 tw 4.f msv/a Bq/ 2.0 l.v Jämförelser mellan stråldoser Av fig 6 framgår att inhalation av radondöttrar ger den största stråldosen till människan. Den genomsnittliga stråldosen för den svenska befolkningen uppskattas till 3 msv/år och där ingår det bidrag från hushå]isvattnet som avgår till luften. Övriga radionuklider som människan utsätts för från källor utanför kroppen eller som finns inne i kroppen bidrar med tillsammans ca 2 msv/år i genomsnitt. I detta senare värde ingår radonbidraget från intag av vatten.

29 26 9 P...kosmisk strålning...straining från kalium-4 0 i kroppen ( \...gammastrålning från marken \ 3"*~-.gammastrålning från bygg.material ( /V*" alfastrålning från radon + radondöttrar i bostaden...summa av olika tillskott Figur 6. Den effektiva dosekvivalenten från "naturliga strålningskällor i skilda miljöer. Siffror i ringar ar tillskott i msv/år från respektive kalla.

30 27 REKOMMENDATIONER OCH BESTÄMMELSER Internationella rekommendationer Den internationella strålskyddskommission (ICRP) har rekommenderat att åtgärdsnivåer och övre delgräns bör införas för exponering för naturliga strålkällor när dessa är kontrollerbara (ICRP84). Den övre delgränsen bör vara en hjälp för berörda myndigheter när de skall fastställa bestämmelser, normer, föreskrifter osv. Den övre delgränsen bör inte vara ett gränsvärde i sig (se vidare bilaga 5). ICRP har endast givit värden för radon i bostäder som anses ge den största exponeringen. Därvid fås en indirekt begränsning också av halten av radon i hushållsvatten. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att när koncentrationen av radium-226 överstiger 0, Bq/ (00 mbq/) ' ör orsaken undersökas och åtgärder bör övervägas (WHO84). Nordiska rekommendationer De nordiska strålskyddsinstituten har rekommenderat att "the excemption level for the activity concentration of radon-222 in tap water should be 00 Bq/m 3 ". Med "excemption level" menas en dosnivå eller en kvantitet härledd från en dos under vilken det i förväg har överenskommits att optimeringsuppskattningar av framtida exponeringsvillkor inte kommer att vara nödvändiga (No86) (se vidare bilaga 5). För långlivade radionuklider rekommenderar de nordiska strålskyddsinstituten den övre delgränse- (upper bound se bilaga 5) till 5 msv/år och "the excemption level" till 0,5 msv/år. Motsvarande årliga genomsnittliga koncentrationer i vattnet ges i tabell 3 för de mest betydelsefulla radionukliderna (No86). Rekommendationer i Sverige För Sverige finns rekommendationer för radon i vatten men inte gränsvärden. Rekommendationerna har givits ut av Socialstyrelsen (SoS84). Rekommendationer Om radonhalten i hushållsvatten är Bq/ eller högre, finns det skäl att misstänka att radondotterhalten i inomhusluften kan bli högre än 400 Bq/m3. Socialstyrelsens anvisningar för radondotterhalt i luft gäller men det är oftast bättre att vidta åtgärder mot vattnet än mot ventilationen vid dessa halter. För intervallet Bq/ bör ställningstagande till eventuella åtgärder göras frän fall till fall Den radongas som kommer från vattnet kan tillsammans med tillskott från marken och byggnadsmaterialet under vissa omständigheter medföra så hög radondotterhalt i luften att åtgärder blir nödvändiga. Även relativt låg radonhalt i vattnet kan medföra hög radondotterhalt i luften om ventilationen är otillräcklig.

31 28 Vid ställningstagande till om åtgärder skall genomföras och i vilken omfattning detta i så fall skall ske, bör hänsyn tagas till om åtgärderna rör en enskild vattentäkt eller en allmän anläggning. Därvid bör - på samma sätt som beträffande dricksvattennormer - högre krav på vattnet och därmed också på åtgärder ställas på offentliga anläggningar än på enskilda takter. I ett hushåll med vatten från en enskild brunn är det praktiskt genomförbart att vid behov mäta radondotterhalten i inomhusluften. Detta torde i flertalet fall vara orealistiskt om radonhaltigt vatten från en allmän anläggning distribueras till ett stort antal bostäder. Det får också anses vara mera angeläget att genomföra åtgärder i en anläggning som används hela året än i anläggningar som endast används under kortare perioder, t ex i fritidsområden. Om radonhalten understiger 00 Bq/, behöver åtgärder ej vidtas. Detta gäller även stora vattenverk. Andra länder Några länder har givit rekommendationer för att begränsa halten av uran-238 och radium-226 i hushållsvatten. Dessa framgår av tabell 4. Halten av radon i hushållsvatten hade inte begränsats i några länder år 984 (De84). Tabell 4. Rekommendationer för begränsning av halten av uran-238 och radiua- 226 i några länder (ur No84) Land 238 U Bq/ 226 Ra Bq/ USA Canada Sovjetunionen Radon METODER ATT SÄNKA HALTEN Det är billigare att minska radonhalten innan det kommer in i bostaden. När vattnet kommer från vattenverk kan luftning göras i vattenverket. Metoden är känd och används för att minska järn- och manganhalter i vatten. Ett annat sätt är att blanda in vatten från en annan vattentäkt med låg radonhalt. Vare sig det gäller allmänna vattenverk eller enskilda brunnar kan vattentäkten bytas men det låter sig inte alltid göras. För enskilda brunnar kan radonhalten i vattnet sänkas genom luftning i anslutning till hydroforen eller direkt i brunnen (Hd82), se bilaga 6. Luftning kan minska radonhalten i vatten med omkring en faktor 00 (Ca80).

32 29 Radium Sänkning av höga radiumhalter i vatten är ofta mer kostsamt eftersom kemisk-fysikaliska metoder måste användas. Användning av apparatur för avkalkning av vatten från små vattentäkter som bygger på filtrering av vattnet med jonbytare har visat sig minska radiumhalten i vattnet radikalt. KONTROLL AV RADIONUKLIDER I VATTNET En grov kontroll av radonhalten i vatten från brunnar kan göras med gammamätare, som finns i alla kommuner. När vattnet innehåller radioaktiva ämnen som alstrar gammastrålning, kan strålningen mätas på utsidan av hydroforen. Alfa- och betastrålningen däremot absorberas i vattnet och i plåten. Plåttjockleken och vattenmängden varierar något mellan olika hydroforer men spridningen i gammanivån är utan praktisk betydelse. Gammastrålningen som mäts på hydroforens yta kommer inte enbart från radon i vattnet men kan ändå ge en bild av om radonhalten i vattnet är låg, förhöjd eller mycket hög. Följande uppskattningar av radonhalten i vattnet kan göras på basis av en gammamatning på hydroforen. Mätningen görs omedelbart ovanför röret för utgående vatten. För olika skalor på en gammamätare ges följande omräkningsfaktörer: /usv/h motsvarar ungefär 5000 Bq radon/l vatten. /yr/h motsvarar ungefär 50 Bq radon/l vatten. Bakgrunden för gammanivån, dvs gammastrålningen från marken och byggnadsmaterialet, skall subtraheras före uppskattningen av radonhalten. För att bestämma radonhalten i vattnet måste prover tas och analys genomföras t ex på laboratorier (SoS84). De långlivade radionukliderna kan endast bestämmas uppskattas på prover i ett laboratorium. Tack till Inger Östergren, som utfört en del av radiumanalyserna, Agneta Burén-Haglund, som utarbetat de statistiska programmen och Lisbeth Falgert, som utfört layout m m. Vidare vill vi tacka Gustav Åkerblom vid SGAB för värdefulla synpunkter.

33 30 Aa8 Ar6 As80 REFERENSER Aastrup, M.: Naturligt förekommande uran-, radiumoch radonaktiviteter i grundvatten. SKBF Tekn. rapport Armand, G.: Geometrical Prospecting of a Uraniferous Bog Deposit at Masungsbyn, Northern Sweden. AE-36, Atomenergi (96). Asikainen, M. and Kahlos, H.: Natural radioactivity of drinking water in Finland, Health Phys, vol 39, pp (980). At63 Atomenergi AB: Tekniskt PM KOP-55 (963). Ca80 De84 DÖ64 G79 Go6 GÖ80 Hd82 He80 Castrén, O.: The contribution of bored wells to respiratory radon daughter exposure in Finland, p in Natural Radiation Environment III CONF (98~0~). Department of Health: Standards for Uranium and Related Elements in Water, Nova Seotia, Canada (984). Von Döbeln, W. and Lindell, B.: Some aspects of radon contamination following ingestion, Arkiv för fysik 22, nr 32 (964). Ge78 Gesell, T.F. and Prichard, H.M.: The Contribution of Radon in Tap Water to Indoor Radon Concentration (978). Glöbel, B. and Muth, H. : Natiirliche Radioactivität in Trinkwasser, Nahrungsmittel und im Menschen in Deutschland. In Proceedings from the Radiological Burden of Man from Natural Radioactivity in the countries of the European Communities, Paris (979). Goldin, A.S.: Determination of dissolved radium. Anal.chem. vol 33, nr 3 (96). Radon i dricksvatten, sammanställning av analysresultat 980-8, Länsstyrelsen i Göteborg, Naturvårdsenheten (98). Hedberg, T.: Sätt att minska radonhalt i dricksvatten (982). Hess, C.T. et al: Radon-222 in Potable water supplies in Maine, Maine USA (980). ICRP84 International Commission on Radiological Protection, Principles for Limiting Exposure of the Public to Natural Sources of Radiation, Annals of the ICRP, Vol 4, No (984).

34 3 Ka73 Ka84 Kn77 Ku82 Li67 Lä84 MG79 Na87 No84 N086 Pa79 Sal5 SG85 SIS87 SjO7 Kahlos, H. and Asikainen, M: Natural Radioactivity of Ground Water in the Helsinki Area. Institut of Radiation Physics Rep. SFL-A9, Helsinki (973). Radon, rapport från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Karlskrona (984). Knutsson, G. and Fagerlind, T.: Grundvattentillgångar i Sverige (977). Kulich, J.: Radon och radium i vatten, SSI a Lindell, B. et al: Undersökning av den naturliga halten av radon-222 i dricksvatten och mjölk i vissa delar av södra Sverige SSI: Radon i dricksvatten, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Naturvårdsenheten (984). McGregor, R.G. and Gourgon, L.A.: Radon and Radon Daughters in homes utilizing deep well water supplies, Nova Sevtia (979). Nazaroff, W.W., Doyle, S.M., Nero, A.V. and R.G.: Potable water as a source of airborne """""Rn in U.S. dwellings: a review and assessment, Health Physics, Vol 52, No 3 (987). Nova Scotia Department of Health. World health survey of standards for uranium and related elements in drinking water. P.O. Box 30, Canada (984). Naturally Occurring Radiation in the Nordic Countries - Recommendations (986). Patridge, I.E., Morton, T.R. and Sensintaffar, E.L.: Study of Rn-222 Released from Water During Typical Household Activities. US Environmental Protection Agency, Office of Radiation Programs. Eastern Environmental Radiation Facility, P.O. Box 3009, Montgomery, Alabama 3609, Technical note ORP/EERF- 79- (979). Sahlbom, Naima: Om radioaktiviteten hos svenska källvatten och dess samband med geologiska förhållandena. Arkiv för kemi, mineralogi coh geologi. Band 6, Nr 3, (95). Sveriges geologiska undersökning, Uppsala - brunnsarkivet (985). Statens institut for strålehygiejne och Sundhetsstyrelsen: Radioaktive stoffer i drickevand (987). Sahlbom, N.: Om radioaktiviteten hos svenska källvatten Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, Band 6, No 3 (95).

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978 SS 1:1978022 o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM juni 1978 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9)

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON 2015-04-29 Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON KUND Titania Bygg och VVS AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik En undersökning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och metaller i dricksvattnet från enskilda bergborrade brunnar runt Siljansringen i Dalarna Kristina André Examensarbete på programmet Civilingenjör

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika,

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika, Radonets historia Numera känner de flesta personer i Sverige till något om radon. Goda resultat har uppnåtts genom att många hus har åtgärdats och många hus har byggts radonsäkert, men alltför många återstår

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Radioaktivitet i dricksvatten Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Radioaktivitet i dricksvatten Radioaktiva ämnen förekommer

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden nr 72. Radonhalten i grundvatten från granitområden i Malmöhus län.

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden nr 72. Radonhalten i grundvatten från granitområden i Malmöhus län. äewööiöl SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden nr 72 SfL -Ä Radonhalten i grundvatten från granitområden i Malmöhus län Höör «, -» ( J Hörby Ove Gustafsson Uppsala 1992 SVERIGES GEOLOGISKA

Läs mer

Uggleåsvägen 4 och 6, Mölndals kommun

Uggleåsvägen 4 och 6, Mölndals kommun Länsstyrelsen Västra Götalands Län Att: Henrik Bengtsson 2016-08-15 PM Uggleåsvägen 4 och 6, Mölndals kommun Provtagning av dricksvatten och inomhusluft m a p klorerade lösningsmedel 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE Grundvatten enligt NE Anläggning Grundvatten Tjäle Radon Vatten i nedre delen av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta sötvattnet på jorden. Står för huvuddelen av världens

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Översiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14

Översiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14 SGU-rapport SAMMANFATTNING Rapporten med tillhörande radonprognoskarta redovisar översiktligt markradonförhållanden inom Lomma kommun. Bedömningarna baseras på befintligt geologiskt och geofysiskt material.

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige

Läs mer

SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut

SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut Titelblad 1 SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut Författare Dokumentets nunmer ~'a 82-19 Datum 1983-03-14 ROLF FALK OCH LEIF NYBLOM Avdelning MILJÖLABORATORIET Dokumentets titel KALIBRERING AV RADONDOTTERMÄTARE

Läs mer

SSI Rapport 2005:14. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk. Inger Östergren, Gustav Åkerblom och Britt-Marie Ek

SSI Rapport 2005:14. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk. Inger Östergren, Gustav Åkerblom och Britt-Marie Ek SSI Rapport 2005:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk Inger Östergren, Gustav

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.9.2012 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

SSI:1977-019 RADIUM I DIESELOLJA. maj 1977 JOSEF KULICH. STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT Pack, 10401 STOCKHOLM. x*>x* : :: ::;:;: :: :: ::;: ::

SSI:1977-019 RADIUM I DIESELOLJA. maj 1977 JOSEF KULICH. STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT Pack, 10401 STOCKHOLM. x*>x* : :: ::;:;: :: :: ::;: :: X-Xv XvX*X*X* >:*:* : :$ :: :: :: :: :: :: :: IvX-t-X-t & x*>x* SSI:1977-019 : :: ::;:;: :: :: ::;: :: : :: :: :: :: X*X*X*1*X*. X'I'X'X*.".*."..*..*.*.. :.: : : : : : '"!% * - >I-!*XvX'X.v.-.'.-.-.v "!"X"Xv!*I

Läs mer

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434.

SSi Statens. SSI-rapport 96-10. Persondosmätningar. Årsrapport 1995. Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434. SSIrapport 960 SSi Statens Swedish Radiation Protection Institute strålskyddsinstitut Postadress 7 6 STOCKHOLM Gatuadress Karolinska sjukhuset Solna Telefon 08729 7 00 Persondosmätningar Årsrapport 995

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3 INNEHÅLL Sidan 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PLATSEN 1 3 GEOLOGI, HYDROLOGI och HYDROGEOLOGI 1 3.1 Geologi 1 3.2 Fundament 2 3.3 Hydrologi 2 3.4 Hydrogeologi 2 4 URANHALT 3 5 DOMINERANDE KLIMATFÖRHÅLLANDEN

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006 Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Metadata till leverans av digitala data rörande en översiktlig markradonprognos för Lomma kommun. SGU (Sveriges geologiska undersökning).

Metadata till leverans av digitala data rörande en översiktlig markradonprognos för Lomma kommun. SGU (Sveriges geologiska undersökning). Följebrev 1(2) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2008-03-04 Dnr: 08-1407/2007 Ert datum/your date Er beteckning/your reference Anders Nyquist Uppdrag Miljö och Energi Handläggare, direkttelefon/our

Läs mer

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader - och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,

Läs mer

Radon i dricksvatten

Radon i dricksvatten 2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft

Läs mer

ffi åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning

ffi åilpå$nlå f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning ^{ EDn^ >urrrö. ta, z '4'D IT9 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb REPORT issued by an Accredited Laboratory. Mätrapport (radon iinomhusluft) Rapport nr: 3644: I

Läs mer

Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten

Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten 2003:07 INGER ÖSTERGREN, ROLF FALK, LARS MJÖNES OCH BRITT-MARIE EK Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten Test av mätmetoder och resultat av en pilotundersökning FÖRFATTARE/ AUTHOR: Inger Östergren,

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

2011:01. Bestämning av kontamination med radium-226 i radonkalibreringsanläggningen i Malå

2011:01. Bestämning av kontamination med radium-226 i radonkalibreringsanläggningen i Malå Författare: Hans Möre Kirlna Skeppström 2011:01 Bestämning av kontamination med radium-226 i radonkalibreringsanläggningen i Malå Beslutsunderlag inför sanering och avveckling av anläggningen Rapportnummer:

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet ALcontrol AB Rapport Nr 13003326 Ögren Gerry 47193 Kållekärr Dricksvatten från enskild vattentäkt Dricksvatten för enskild förbrukning Fastighet : 1:139 Kommun : TJÖRN Provtagningsdatum : 2013-01-11 Provtagningstidpunkt

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Lena Ojala, Magdalena Thorsbrink, Lars-Ove Lång & Elin Mellqvist SGU-rapport 24:15 SGU-rapport

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Radon Det osynliga hotet

Radon Det osynliga hotet Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 2012-10-15 Följande rapport

Läs mer

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se 0706-937440 Klorerade lösningsmedel Omfattande användning som lösningsmedel, kemtvättmedel,

Läs mer

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn:

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: lanketten skickas till: Miljökontoret ox 33200 701 35 Örebro nsökan Yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde enligt 14 ; SNFS 1997:2 Sökande Namn Organisationsnr/Personnr dress

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Radon i vatten från bergborrade brunnar

Radon i vatten från bergborrade brunnar SSI-rapport 95-18 SÉSÉH Statens strålskyddsinstitut Swedish Rjdijtion Protection Institute Postadress 17116 STOCKHOLM Gatuadress Karolinska sjukhuset Solna Telefon 08-729 71 00 Edvard Liden, Anders Linden,

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden

Läs mer