God innemiljö i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God innemiljö i förskolan"

Transkript

1 God innemiljö i förskolan Göteborgs Stads Lokalförvaltning Christofer Starnefalk Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

2

3 Sammanfattning Lokalförvaltningen (LF) har som mål att utreda och ta fram en plan under 2013 för att successivt förbättra miljön i befintliga förskolor, med avseende på giftfri miljö och innemiljö. Barn är speciellt utsatta när det gäller miljögifter. Deras kroppar är inte helt färdigutvecklade och därmed är de mer känsliga än vuxna. Syftet med föreliggande studie var att ge LF en inblick i vad de bör fokusera på för att komma vidare i sin plan att förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. Litteraturstudier samt intervjuer i fysisk form och via e-post, har legat till grund för att utvärdera vilka hälsoskadliga ämnen och föroreningar som kan finnas inbyggda i de befintliga förskolorna. Genom diskussioner med kunniga på området har asbest, PVC i form mattor och kreosotimpregnerat trä pekats ut som de högst prioriterade av ämnena/områdena. Detta med motiveringen att barnen i förskolorna löper en risk att exponeras för dessa. Vidare är de ämnen som inte prioriterats vanligt förekommande i inredning, textilier och leksaker och kan vara intressanta för verksamhetsutövaren att titta närmare på. I föreliggande uppsats har en sammanställning av de hygieniska gränsvärdena för de aktuella ämnena gjorts, baserat på Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden. Ett sätt för LF att uppnå en innemiljö av god kvalitet kan vara att certifiera sina förskolor med hjälp av antingen Miljöbyggnad eller Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP) P-märkning. Dessa certifieringssystem ställer krav på en rad olika områden inom innemiljön. I studien har kraven på de olika områdena graderats med prioriteringen hög, mellan eller låg beroende på hur stor deras inverkan på barnens hälsa är. Radon och sanering av farliga ämnen tilldelats hög prioritet. Eftersom en certifieringsprocess är kostsam kan ett alternativ för LF vara att studera kraven i certifieringssystemen och använda sig av dem i egen regi.

4 Abstract The Housing Authority (Lokalförvaltningen (LF) aims to investigate and develop a plan in 2013 to gradually improve the environment of existing nursery schools, with respect to nontoxic environment and indoor environment. Children are particularly vulnerable to environmental toxins as their physiological defense mechanisms are not fully developed. The aim of the present study was to give LF a glimpse into what they should focus on in order to move forward in their plan to improve the environment in existing nursery schools with respect to non-toxic environment and indoor environment. Literature reviews, reports and interviews in physical form and via have been the basis for evaluating the effects of harmful substances and pollutants that can be present in existing nursery schools. Some building materials used in earlier constructions have been identified such as asbestos, PVC flooring and creosote-treated wood as the highest priorities to deal with in the planned projects concerning the improvement of indoor environments. Furthermore, harmful or potentially harmful compounds, which occur in interior design, textiles and toys, should be assessed by the operators in order to take the necessary measures. The present essay is a summary of the occupational exposure limits for these substances, based on the AV's regulations and guidelines on exposure limits. A method for the LF to achieve an indoor environment of good quality may be to certify their nursery schools using the environmental certification system issued either by Miljöbyggnads (Environmental Construction Ltd) or the Swedish Technological Research Institute (Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP). These certifications require a variety of demands within the different areas of the indoor environment. In the study, the requirements for the different areas have been graded with high, medium or low priority, depending on the degree of their impact on children's health. Radon and remediation of hazardous substances has been assigned high priority. Since the certification process is costly, an alternative for LF is to study the requirements of the certification systems and of their own initiative and put them into practice.

5 Förord Examensarbetet på 15 högskolepoäng utfördes under våren 2013 för en kandidatexamen i miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Uppdragsgivare och samarbetspartner för studien var Lokalförvaltningen (LF) i Göteborgs stad. Ett stort tack till Malin Östblom på LF som var min externa handledare och bollplank. Jag vill även tacka Jon Jonsson, Nina Jacobsson- Stålheim, Christina Moberg och Jan-Erik Andersson för deras bidrag med värdefull information inom deras expertområden, samt övrig personal på LF för deras hjälpsamhet och vänliga mottagande. Till sist vill jag tacka min interna handledare Lennart Bornmalm vid Göteborgs universitetet, för stöd och praktisk hjälp med min rapport.

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Förord Inledning Barn och kemikalier Innemiljörelaterade besvär Studiens problemställning Studiens syfte Studiens avgränsningar Metodik Litteraturstudie Urval och prioritering av hälsoskadliga ämnen Accepterade halter av ämnen Urval och prioritering av innemiljökrav Resultat Hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i förskolemiljön Ämnen med hög prioritet Asbest Polyvinylklorid (PVC) *, ftalater, klorparaffiner och bly Träskyddsmedel, Kreosot Ämnen och föroreningar med mindre prioritet Bisfenol A* Bromerade flamskyddsmedel * Kadmium* Kvicksilver* Nanomaterial Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polyklorerande bifenyler (PCB) Perfluorerade ämnen (PFC)* Radonhaltigt material Träskyddsmedel innehållande koppar, krom och arsenik (CCA medel) Kemiska föroreningar i inneluft Ozon och kväveoxider (NO och NO2)... 17

7 3.4.2 Flyktiga organiska ämnen (VOC), halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) och mikrobiella organiska ämnen (MVOC) MVOC, fukt och mögelskador Formaldehyd Koldioxid Kolmonoxid Partiklar i luft Accepterade halter av ämnen i innemiljön Miljöbyggnads och SP:s P märkningssystems krav på innemiljön gällande befintliga byggnader Miljöbyggnads krav på befintliga byggnader SP P märknings krav på befintliga byggnader Diskussion Slutsatser Avstämning mot syfte Rekommendationer Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E... 80

8 1. Inledning Idag lever vi i ett samhälle som till stor del är uppbyggt av kemikalier. Kemikalier behövs för att vi skall kunna leva det liv vi gör och de återfinns i kläder, möbler, mat och byggprodukter etc. Ofta tillsätts kemikalier i produkter för att ge specifika egenskaper. Exempel på detta är mjukgörande ftalater i polyvinylklorid (PVC)-mattor eller brandhämmande flamskyddsmedel i möbler. Under de senaste 50 åren har kemikalieproduktionen i världen ökat från ca 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. EU:s kemikalieinspektion (ECHA) har registrerat över ämnen som idag förekommer ute i samhället (Kemikalieinspektionen, 2013a). I föreliggande uppsats behandlas hälsoskadliga ämnen och föroreningar vilka kan förekomma i LF:s befintliga förskolor och vad som kan accepteras som en god innemiljö i förskolan. Ämnet är mycket aktuellt, bland annat har Naturskyddsföreningen startat ett projekt vid namn Operation giftfri förskola. Med projektet vill Naturskyddsföreningen skapa sig en bild av hur det står till på svenska förskolor och se vilka skadliga ämnen som finns där, med syftet att giftsanera den svenska förskolan (Naturskyddsföreningen, 2013a). 1.1 Barn och kemikalier Barns kroppar är inte färdigutvecklade och är därför mer känsliga för kemikalier än vuxna. Organsystem som utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan, är speciellt känsliga. Jämfört med vuxna äter och dricker de mer i förhållande till sin vikt, de andas snabbare och deras hud är tunn och därmed mer ömtålig. Samma dos av ett ämne kan således innebära en större påverkan för barn än för vuxna. På grund av erfarenhetsbrist om vad som är farligt och inte farligt har barn också en tendens att utforska sin omgivning genom att smaka på saker och stoppa fingrarna i munnen (Kemikalieinspektionen, 2013b). 1.2 Innemiljörelaterade besvär Sick Building Syndrome (SBS) eller på Svenska "Sjuka hus-symptom" är ett begrepp som används för att utmärka innemiljörelaterade besvär. Dessa symptom uppkommer genom att vistas i en viss byggnad. De vanligaste är enligt World Health Organisation (WHO): Trötthet, huvudvärk och illamående. Torrhetskänsla eller irritation i slemhinnor och hud. Hudrodnad Irritation i ögon, näsa och hals. De listade besvären är vanligt förekommande i innemiljöer och kan bero på flera olika orsaker exempelvis, fukt- och mögelskador, dålig ventilation eller torr inomhusluft. De kan uppträda som ett symptom eller flera symptom samtidigt. Människor som vistas tillsammans i innemiljö uppvisar inte alltid samma symptom. Besvären är inte enbart specifika för "sjuka hus-symptomen" utan kan också bero på andra faktorer, så som stress (Arbetsmiljöverket, 2013a). För att undvika hälsoproblem som orsakas genom att vistas i innemiljö vill LF veta vilka krav som ställs för att innemiljön skall vara av god karaktär. LF följer de lag- och myndighetskrav 1

9 som ställs på innemiljön idag, men vill veta om ytterligare krav finns. Ett sätt att definiera vad en god innemiljö innebär är att studera de olika miljöcertifieringssystem som finns i Sverige idag och se vilka krav de ställer för att certifiera byggnader. 1.3 Studiens problemställning Göteborgs Stad har ett lokalt mål för giftfri miljö som lyder: "Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt". Målet innefattar ett delmål uttryckt "Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag - utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborgs Stad" (Göteborgs stad, 2009). LF har som mål att utreda och ta fram en plan under 2013 för att successivt förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. LF arbetar idag för att minska användningen av PVC-mattor innehållande ftalater och andra skadliga ämnen i den mån det går. De arbetar aktivt för att minska användningen av utfasningsämnen som bisfenol A, då Göteborgs kommunfullmäktige tagit beslut om att fasa ut detta ämne i alla Göteborgs stads verksamheter. LF sanerar polyklorerande bifenyler (PCB) enligt lag i sina byggnader där det hittats. LF behöver veta om de är på rätt spår i sitt arbete med minskad förekomst av miljögifter i barns vardag, innemiljö av god kvalitet samt identifiering av hälsoskadliga ämnen/områden som förekommer i förskolorna. I avsikt att ta reda på detta har följande frågeställningar formulerats: Vilka ämnen/föroreningar/områden är aktuella och vilka halter/nivåer accepteras? Vilka ämnen bör prioriteras? Vad kan accepteras som en miljömässigt god innemiljö, vilka krav finns? 1.4 Studiens syfte Barn vistas i förskolans innemiljö under stora delar av dygnet, varför det är av största vikt att LF kan erbjuda en innemiljö av god kvalitet. Detta för att undvika uppkomsten av hälsoproblem. Syftet med studien är att ge LF en inblick i vad de bör fokusera på för att komma vidare i sin plan att förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. 1.5 Studiens avgränsningar Studiens huvudområden berör innemiljön i förskolan och förekommande hälsoskadliga ämnen. Då båda områden är relativt omfattande har vissa avgränsningar varit nödvändiga för att studien skall kunna genomföras inom ramen för en kandidatuppsats. När det gäller hälsoskadliga ämnen som förekommer i förskolan har tyngdpunkten legat på ämnen som är inbyggda i själva byggnaden. Detta med anledningen att LF ej ansvarar för inredningen som finns i lokalerna, det sköter verksamhetsutövaren. För att se vilka krav som idag finns gällande innemiljön granskades fyra olika certifieringssystem: Miljöbyggnad, SP:s 2

10 P-märkning, Svanenmärkta hus* och den Svenska versionen av BRE Environmental Assessment Method (BREEAM)*. Kraven i de olika certifieringssystemen är minst likvärda med de lag- eller myndighetskrav som idag gäller för innemiljön i Sverige. I arbetet tas endast Miljöbyggnads- och SP:s P-märkningskrav upp, då Svanenmärkta hus och BREEAM endast går att tillämpa på nybyggnationer. Miljöbyggnads krav presenteras i bilaga B och SP:s P- märkningssystems krav i bilaga D. 3

11 2. Metodik 2.1 Litteraturstudie Studien inleddes med en litteraturstudie av böcker, publikationer, myndighetstexter och hemsidor på internet gällande hälsoskadliga ämnen och föroreningar i vår innemiljö samt vilka krav som ställs på innemiljön. Information har även framkommit genom intervjuer med för ämnet relevanta forskare och konsulter (muntliga och via e-post) samt hemsidor som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Kraven gällande innemiljön har hämtats från Sweden Green Building Councils (SGBC)* och SP:s hemsidor. 2.2 Urval och prioritering av hälsoskadliga ämnen I ett tidigt skede sammanställdes en lista över hälsoskadliga ämnen vilka förekommer i produkter och används i produktionen av byggnader. Till hjälp användes kandidatförteckningen, en lista framtagen av ECHA. Kandidatförteckningen innehåller 138 olika Substances of Very High Concern (SVHC)-ämnen, och har en eller flera av följande egenskaper: Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMRämnen. Långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT). Mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vpvb). Andra farliga aspekter som t.ex. hormonstörande egenskaper. För att se om ämnen i kandidatförteckningen förekommer i byggnadsprodukter genomfördes en sökning på de olika ämnenas cas-nr* i Byggvarubedömningen* och i Sundahus*. Av de 138 ämnen som finns upptagna i förteckningen hittades 30 i olika byggnadsprodukter. Då dessa ämnen är relativt nya och antagligen inte förekommer i LF:s befintliga byggnader i någon större utsträckning, togs beslutet att listan på de 30 kemikalierna inte tas med i resultatdelen. De återfinns i bilaga A. Detta med anledningen att LF kan ha nytta av den i framtida arbete med att fasa ut miljö- och hälsoskadliga ämnen i deras kommande nybyggnationer. En ny sammanställning över hälsoskadliga ämnen och luftföroreningar vilka förekommer i innemiljön skapades. Denna gång måste ämnena och föroreningarna uppfylla kriterierna att vara hälsoskadliga samt förekomma i förskolornas innemiljö. Ett undantag gjordes för träskyddsmedel som förekommer i utomhusmiljön, ofta på lekplatser där barnen löper en risk att exponeras. Skrifterna Farliga material i hus (Lundblad, Hult, 2006) och Den flamsäkra katten (Froster, Hedenmark, Olsson 2012), Kemiska ämnen i inomhusmiljön (Socialstyrelsen, 2006) och Anvisning om boendehälsa (Finländska Social- och hälsovårdsministeriet, 2003) har utgjort grunden för att identifiera hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i innemiljön. Även information erhållen från Lars Barregård. professor och överläkare, Sektionsledare Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (e-post intervju,

12 05-07) och Ulrika Dahl. chef miljögifter Naturskyddsföreningen (e-post intervju ) har bidragit till att identifiera hälsoskadliga ämnen och föroreningar i innemiljön. Ytterligare ett urval av de ämnen och föroreningar som behandlas i resultatdelen har skett i samråd och diskussion med Malin Östblom. miljösamordnare, Nina Jacobsson-Stålheim. utvecklingsledare energi & miljö och Jon Jonsson. miljöingenjör inom LF. De hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i innemiljön delades upp i två delar. I första delen listas prioriterade ämnen, här är barns exponering för ämnet sannolikt. Andra delen innehåller ämnen med lägre prioritet, det vill säga risken för att barnen skall komma i kontakt eller exponeras för de inbyggda ämnena bedöms vara liten. För att skapa en bild av var i byggnaden de olika ämnena finns, utformades där det var möjligt tabeller för varje ämne. Dessa tabeller nämner i vilka byggnadsdelar respektive ämne är vanligt förekommande och baseras på fakta från boken Farliga material i hus (Lundblad, Hult, 2006), Kemikalieinspektionens hemsida (Kemikalieinspektionen, 2013c) samt prioriteringsguiden-prio* (PRIO, 2013). 2.4 Accepterade halter av ämnen Med hjälp av AV:s Föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (Arbetsmiljöverket, 2011) skapades en tabell med de ämnen och föroreningar som behandlas i denna uppsats. Tabellen redovisar tillhörande gränsvärden till respektive ämne eller förorening, vilka gäller på Svenska arbetsplatser. Anledningen till att AV:s gränsvärden får svara för vilka halter som är acceptabla i innemiljön är att AV är den enda myndighet som fastslagit sådana gränsvärden. Ett undantag gäller radon i innemiljö där gränsvärde tagits fram i samråd mellan Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och AV (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012). 2.5 Urval och prioritering av innemiljökrav För att hitta vilka krav som idag ställs på innemiljön, utöver de lag- och myndighetskrav som redan finns, studerades både Miljöbyggnads- och SP:s P-märkningskrav. Även här skedde en prioritering med hjälp av M, Östblom. N, Jacobsson-Stålheim. och J, Jonsson. på LF, denna gång gällande kraven skrivna i certifieringssystemen. Prioriteringen baseras på varje områdes betydelse för barnens hälsa, exempelvis påverkar en hög halt av radon i lokalen barnens hälsa mer än att temperaturen i lokalen är några grader varmare än rekommenderat. Kraven är skrivna precis som de står i sin originaltext men har delats in i tre olika nivåer: låg, mellan, eller hög prioritet. 5

13 3. Resultat 3.1 Hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i förskolemiljön Författaren har valt att återge studiens övergripande syfte och frågeställningar. Detta görs för att återkoppla och underlätta för läsaren att knyta ihop vad som presenterats i studien. Studiens syfte: Att ge Lokalförvaltningen en inblick i vad de bör fokusera på för att komma vidare i sin plan att förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. Studiens frågeställningar: Vilka ämnen/föroreningar/områden är aktuella och vilka halter/nivåer accepteras? Vilka ämnen bör prioriteras? Vad kan accepteras som en miljömässigt god innemiljö, vilka krav finns? Nedan presenteras i textform en sammanställning av de ämnen och föroreningar som är hälsoskadliga och som förekommer i befintliga byggnader. Till varje ämne visas en tabell över de byggnadsdelar som kan innehålla respektive ämne, med undantag för nanomaterial där för lite information finns tillgängligt. Ftalater, klorparaffiner och bly är vanligt förekommande i PVC-plaster, av denna anledning har de hamnat under rubriken PVC. Först listas de ämnen som har högst prioritet, alltså då barns exponering för ämnet är sannolikt. Resterande ämnen har inte lika hög prioritet med anledningen att sannolikheten att barnen ska exponeras eller komma i kontakt med ämnena bedöms som liten. Ämnen markerade med en asterisk (*) innebär att ämnet kan vara av intresse för verksamhetsutövaren, eftersom dessa ämnen kan förekomma i produkter som inredning, leksaker eller andra föremål som inte LF ansvarar för. 3.2 Ämnen med hög prioritet Prioriterade ämnen innebär att barnen löper en överhängande risk att exponeras för dem. LF bör till en början fokusera på dessa i sitt arbeta med att minska förekomsten av gifter i barns vardag. Tabell 1. Översikt: ämnen med hög prioritet Ämnen/områden Asbest PVC mattor Kreosotimpregnerade träprodukter Motivering Stark koppling mellan asbestfibrer och sjukdomar som asbestos, lungcancer och tumörsjukdomen mesoteliom. Asbest förekommer fortfarande i vissa av LF:s förskolor. Innehåller ofta hormonstörande ftalater men även andra hälsoskaliga ämnen som klorparaffiner. Gamla PVC mattor kan även innehålla låga halter av kadmium och bly. Barn vistas ofta på golvet där risk för exponering är sannolik. Kreosot förekommer i järnvägsslipers och är cancerframkallande. Kreosotimpregnerade produkter får ej förekomma på lekplatser enligt REACH förordningen (EG) nr 1907/2006 (post 31, bilaga XVII). Trots detta påträffas ibland slipers på lekplatser. 6

14 3.2.1 Asbest Asbest är ett samlingsnamn för fibrösa metallsilikatmaterial som till exempel amosit, antofylit, krokodilit och krytotil. Asbest är i sig inte giftigt, däremot kan asbestfibrerna orsaka sjukdomar som asbestos, lungcancer och tumörsjukdomen mesoteliom om det inandas. Användningen av asbest i Sverige som bygg- och installationsmaterial varade mellan 1930 tills det förbjöds 1976 på grund av cancerriskerna. Dock kan det finnas asbest i byggnader färdigställda fram tills 1982 (Lundblad, Hult, 2006). Den asbest som finns i förskolorna idag är gammal och när asbest slits avger den skadliga fibrer vilka är en hälsorisk. Anledningen till att asbest användes så frekvent i byggnader under dessa år berodde till stor del på de goda brandskyddande och isolerande egenskaperna. En del av LF:s äldre förskolor kan fortfarande innehålla gömd asbest. Därav rekommenderas att ytterligare asbestinventeringar görs i förskolorna för att sanera bort asbest som kan generera skadliga halter av asbestfibrer. Det finns idag inget lagkrav att installerad asbest i byggnader måste tas bort (Locum, 2012). Praxis är att avlägsna asbest i byggnader vid ombyggnation eller att bygga in den som ett ytterligare skydd för byggnadsarbetare eller driftstekniker. Däremot finns myndighetskrav i AFS 2006:1 (Arbetsmiljöverket, 2006) för hur själva hanteringen av asbest bör gå till vid exempelvis saneringsarbeten. Tabell 2. Byggnadsdelar som kan innehålla asbest Bygg VVS & kyla EL Yttertak Takbeläggning Takdetaljer Vindsbjälklag Isolering Värme /kylsystem Kylmedie Rör Isolering Oljepanna och brännare Yttervägg Beklädnad/ytskikt Skivmaterial Fönster & dörrar Betongprodukter Stomme Brandskydd stomme Innervägg Ytskikt Skivmaterial Isolering Bjälklag Golvbeläggning Skivmaterial Undertak/ytskikt Grundplatta Isolering Mark Tappvatten Avvattning/rör Sanitet,avlopp,rörisolering Luftbehandling Aggregat Kanaler Isolering Armatur Elkanalisation Fast elutrustning Elektronik, styr & reglerutrustning Ackumulatorer Kondensatorer Brandsläckningsutrustning 7

15 3.2.2 Polyvinylklorid (PVC) *, ftalater, klorparaffiner och bly PVC är en termoplast som har använts i Sverige sedan 1950-talet. PVC är i sig inte klassat som hälso- eller miljöskadligt men innehåller ofta tillsatsämnen som flamskyddsmedel, metallstabilisatorer, klorparaffiner och mjukgörare så kallade ftalater (Lundblad, Hult, 2006). Enligt branschorganisationen "golvbranschen" har idag kadmium och bly som tillsatsämnen i PVC-produkter fasats ut (Golvbranschen, 2010). Lars Barregård, (epost intervju, 7:e maj 2013) hävdar att de PVC-mattor som förr innehöll kadmium och bly, inte innehöll några betydande halter. Det är främst plastmattor av PVC, i förskolorna innehållande ovanstående ämnen som innebär en exponeringsrisk för barnen. Genom att inventera och eventuellt sanera bort gamla PVC-mattor i förskolorna kan man komma åt och göra sig av med flera miljö- och hälsoskadliga ämnen. Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra och används bland annat som mjukgörare plast men förekommer även i limmer, färger och tätnings- /utfyllnandsmedel, tapeter, kabel, folie, vävplast och leksaker. Flertalet ftalater är klassade som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande (CMR-ämnen), miljöfarliga och kan ge långtidseffekter. Ftalater har låg flyktighet och tillhör gruppen halvflyktiga organiska ämnen, (SVOC) (Kemikalieinspektionen, 2011a). Eftersom ftalaterna inte är bundna till plasten kemiskt, läcker de ut under hela produktens livslängd (Naturvårdsverket, 2009a) och kan fästa vid dammtussar på golvet. Enligt en undersökning som Tyska motsvarigheten till Naturskyddsföreningen (BUND) genomfört där dammtussar från 60 olika daghem undersökts, visade det sig att de innehöll upp till tre gånger mer ftalater än de dammtussar som finns i vanliga hem. Orsaken till den höga belastningen av mjukgörare i förskolorna berodde främst på förekomsten av mjuka PVC-produkter i form av PVC-mattor, vinyltapeter, plastmöbler och stoppning i konstläder (BUND, 2011). Klorparaffiner: Polyklorerade alkaner (PCA), delas in i tre olika grupper beroende på kolkedjelängd, kortkedjiga, mellankedjiga och långkejdiga. Kortkedjiga klorparaffiner (C10-13) är med i kemikalieinpektinens PRIO-guide som utfasningsämnen. De är stabila och svårnedbrytbara och kan bioackumuleras i miljön (Naturvårdsverket, 2009b). Användningen av kortkedjiga klorparaffiner har minskat med 95 % sedan Klorparaffiner används i fogmassor och färger med gummibas för att öka stabiliteten mot kemikalier men ämnena används i dagsläget mer som mjukgörande och flamskyddsadditiv i plast och gummi. Klorparaffiner tillsätts ofta i PVC för att ytterligare förstärka brandhärdigheten och det är här exponeringsrisken är som störst för barnen (Kemikalieinspektionen, 2010). Metalliskt bly kan förekomma i blymantlade elkablar och blyskarvning av gjutjärnsrör, skarvar mellan olika metaller. Blyföreningar förekommer även i rostskyddsfärgen blymönja, målarfärgen blyvitt, PVC-rör och blyackumulatorer (Lundblad, Hult, 2006). Sannolikheten att barnen i förskolan ska komma i kontakt med ovanstående produkter bedöms som liten, då dessa produkter är ovanliga, och finns de i byggnaden sitter de svåråtkomligt. Bly har använts som tillsats för att fungera som stabilisator i PVC-plast och kan förekomma i gamla PVCmattor, dock inte i halter av betydelse Lars Barregård, (e-post intervju, 7:e maj 2013). 8

16 Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet, försämra koncentrationsförmågan och påverka intellekt utvecklingen negativt. Bly är även bioackumulerbart i växter och djur och är giftigt för liv i vatten (Lundblad, Hult, 2006). Tabell 3. Byggnadsdelar som kan innehålla PVC plast med ftalater klorparaffiner och bly Bygg VVS El Yttertak Takduk, plastisolbelagd plåt Värme & kylsystem Rörhöljen Armatur Höljen Yttervägg Fasadplåt, plastisolbelagd membranväv/folie Fönster & dörrprofiler, beslag Tappvatten Hölje, prisolledningar Sanitet, avlopp, rör Plastisolbelagda hängrännor & rör Avloppsrör Elkanalisation Installationsrör El & telekabel Innervägg Lister & profiler Laminatskivor, paneler Tapeter, främst våtrum Plastväv Fönster & dörrbeslag Bjälklag Golvmattor, laminat t.ex. på korkmattor Dräneringsrör Luftbehandling Profiler don Elektronik, styr och regler Höljen Träskyddsmedel, Kreosot Kreosot har använts som impregneringsmedel för järnvägssliprar och elstolpar för att motverka mögel- röt eller insektsangrepp sedan 1900-talet fram tills idag. På 1980-talet begränsades användningen av kreosot i byggnader, idag får kreosotimpregnerat trä inte användas i byggnader över huvud taget. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och är en blandning av flera olika ämnen som exempelvis antracen, fluorenten, pyren och fenantren, vilka alla har så kallade PBT-egenskaper (persistenta, bioackulumerande och toxiska). Enligt REACH-förordningen, (EG) nr 1907/2006 (post 31, bilaga XVII) får kreosot impregnerat trä oavsett tidpunkt för impregnering inte finnas på lekplatser (Kemikalieinspektionen, 2012). Trots detta finns det fortfarande lekplatser där kreosotprodukter förekommer. Finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes, 2012) skriver att CCA-medel som också är ett träimpregneringsmedel kan urlakas ur träet och hamna i sanden där barnen leker. Kan detta ske för CCA-medel bör samma sak gälla för Kreosotimpregnerade träprodukter. Tabell 4. Användningsområden för kreosot impregnerat trä Användningsområde Använt träskyddsmedel/tidsperiod Järnvägssliprar Kreosot, 1830 Ledningsstolpar Kreosot, 1900 Stängselstolpar Kreosot, fram till 1995 Huskompletteringar & trä i trädgården Kreosot förekommer i begagnade sliprar till stödmurar mm 9

17 3.3 Ämnen och föroreningar med mindre prioritet Här samlas de ämnen och föroreningar med lägre prioritet. Ämnena i sig behöver inte vara mindre hälsoskadliga än de med hög prioritet, bedömningen baseras på att de sitter svåråtkomligt för barnen eller att ämnena sitter bundna i till exempel härdade färger och limmer. Barnen löper alltså inte en överhängande risk att exponeras för dem. Prioriteringen innebär inte att LF ska negligera dessa ämnen och föroreningar, endast att ämnena med hög prioritet bör gå före i arbetet med att minska gifterna i förskolorna. Vissa av dessa ämnen, exempelvis bromerade flamskyddsmedel och bisfenol A är också mer vanligt förekommande i inredningsdetaljer som möbler, textilier och plastleksaker än i byggnadsprodukter. Dessa områden är inget LF ansvarar för, istället är detta verksamhetsutövarens ansvar. För att visa vilka ämnen som kan vara av intresse för verksamhetsutövaren att betrakta har dessa markerats med en asterisk (*) i rubriken Bisfenol A* Bisfenol A (BPA) används främst som råvara för framställning av polykarbonatplaster och epoxiplaster. Av dessa plasttyper kan man bland annat göra plastflaskor, plastleksaker, CDoch DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial. BPA förekommer även i färger, fogmassor, lim och i vissa renoverade dricksvattenrör (Kemikalieinspektionen, 2013d). Sedan mars 2011 är det förbjudet att tillverka nappflaskor innehållande BPA inom EU (Kemikalieinspektionen, 2013d). BPA är hormonstörande och liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. I djurförsök har effekter som störd utveckling av hjärnan, reproduktionsorgan och beteende påvisats. Även en ökad risk för fetma och cancer har rapporterats. I vilka halter och exponeringsnivåer BPA kan vara skadligt för människan är idag omdebatterat (Karolinska institutet, 2013). Livsmedelsverket skriver att risken för att BPA i plastmaterial som förs över till maten ska påverka hälsan negativt är mycket låg då mängderna är så små (Livsmedelsverket 2013). Samtidigt skriver kemikalieinspektionen att det kan finnas anledning att minimera små barns exponering för BPA främst med anledningen att det är hormonstörande (Kemikalieinspektionen, 2013c). I detta läge kan det vara bra att använda sig av försiktighetsprincipen vilket kommunfullmäktige i Göteborgs stad har gjort då de tagit beslutet att fasa ut bisfenol a ur stadens verksamheter (Vårt Göteborg, 2012). 10

18 Tabell 5. Byggnadsdelar som kan innehålla bisfenol a Bygg VVS & kyla El Yttertak Rostskyddsmedel Tappvatten Relinade vattenledningar Armatur Isoleringsmaterial, elektricitet Yttervägg Tätningsmedel, kitt färg Stomme Grund och täckfärg på stålytor Innervägg Spackel Tätningsmedel, kitt Färg Fogmassa Lim Bjälklag Golvbeläggningsmaterial Fogmassa Lim Fogfria golv golvfärg Grundplatta Cement, mur och putsbruk, betong Bromerade flamskyddsmedel * Bromerande flamskyddsmedel används för att göra plast, elektronik och textil, skumgummimadrasser mer svårantändligt. De vanligaste förekommande bromerande flamskyddsmedlen är PBDE polybromerade difenylterar (PBDE), tetrabrombisfenol (TBBPA) och hexabromcyklodekan (HBCDD). Många av dessa ämnen är kemiskt stabila och bryts långsamt ned, samt är fettlösliga och anrikas genom bioackumulation i näringskedjorna. Några PBDE:s misstänks vara hormonstörande och har visat sig påverka minnet. TBBPA kan konkurera med sköldkörtelns hormon och därför medföra ökad risk för cancer (Froster, Hedenmark, Olsson, 2012). HBCDD är mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (Kemikalieinspektionen, 2011b). En studie (Björklund, 2011) visar det sig att intaget av flamskyddsmedel för barn i åldrarna 1-2 år sker främst genom inandning av damm. Damm kunde stå för % av det totala intaget av de två flamskyddsmedlen PentaBDE och HBCD. Det är främst skumgummimadrasser och textilier i innemiljön som innehåller dessa flamskyddsmedel. Detta påvisar vikten av noggrann och frekvent städning. Studien gjordes på daghem och visar att barn kan vara särskilt utsatta då de rör sig på golvet och ofta stoppar fingrarna i munnen. 11

19 Tabell 6. Byggnadsdelar som kan innehålla flamskyddsmedel Bygg VVS & kyla El Yttervägg Isolering Värme /kylsystem Isolering på rör Elkanalisation Fast elutrustning Innervägg Ytskikt Skivmaterial Isolerskivor av polystyren Isolering Tappvatten Avattning/rör i plast Sanitet, avlopp, rör Elektronik, styr & regler Kondensatorer Transformator Bjälklag olika typer av ytskikt för golv och väggar Grundplatta Isolering Luftbehandling Aggregat Kanaler Isolering Kadmium* Kadmium är vanligast förekommande i plast och färgprodukter. Kadmiumföreningar som sulfid (gul) och selenid (röd) används som pigment i målarfärg, kemisk glasyr och plastmassor. Andra exempel på produkter där kadmium kan förekomma är väggplastmassa, inredning av plast, plastprofiler, plaströr och lister, ytbehandling av plåt på tak och ytterväggar (Lundblad, Hult, 2006), plastgolv (gula, röda och gröna), PVC-mattor (tillsatt som stabiliseringsämne) (Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2007). Plaster i klara nyanser av gult, orange, grönt eller rött baseras ofta på kadmiumpigment, speciellt produkter tillverkade före Kadmium tas upp i kroppen via luftvägarna och magtarmkanalen och kan anrikas i kroppen där det kan orsaka skador på lever och njurar, benskörhet och anemi (brist på röda blodkroppar) samt ökad cancerrisk (Lundblad, Hult, 2006). Enligt Lars Barregård (e-post intervju, 7:e maj 2013), föreligger det ingen risk att barnen skall utsättas för exponering av kadmium i härdad form i förskolemiljön. Tabell 7. Byggnadsdelar som kan innehålla kadmium Bygg VVs & kyla El Yttertak Takbeläggning Takdetaljer Värme /kylsystem Rör Isolering (höljen) Yttervägg Beklädnad/ytskikt Skivmaterial Fönster & dörrar Innervägg Ytskikt (vinyltapet, kakel) Skivmaterial (laminat) Lister Bjälklag Golvbeläggning (plastmatta) Undertak/ytskikt (lister) Sanitet, avlopp, rör Avloppsrör Plastsitsar WC Luftbehandling Aggregat Kanaler Isolering Armatur Elkanalisation Fast elutrustning Elektronik, styr & regler Ackumulatorer/batteri 12

20 3.3.4 Kvicksilver* Kvicksilveranvändningen i Sverige var som störst till och med fram till 1970-talet. Kvicksilver var vanligt förekommande i elkomponenter, flödesmätare, kvicksilverlampor och batterier. Även i dagens lågenergilampor och lysrör kan det ibland finnas kvicksilver (Lundblad, Hult, 2006). En lågenergilampa kan innehålla upp till 5 mg kvicksilver medan ett lysrör kan innehålla upp till 10 mg. Går en varm lågenergilampa eller lysrör sönder rekommenderar Kemikalieinspektionen att lokalen utryms och vädras ut i minuter. Lampresterna samlas sedan upp med till exempel en bit styvt papper eller kartong, torka av golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en fuktig trasa. Resterna, pappret och trasan bör läggas i en glasburk med lock. Glasburken markeras med text som säger att den kan innehålla kvicksilver och lämnas på återvinningscentral. Detsamma görs med en kall lågenergilampa eller lysrör, dock behöver lokalen ej utrymmas (Kemikalieinspektionen, 2011c) förbjöds nytillverkning och försäljning av kvicksilverkomponenter i Sverige men kan fortfarande förekomma i importerade produkter. Kvicksilver är mycket flyktig, rör sig lätt i miljön och ansamlas i näringskedjan (Lundblad, Hult, 2006). Långvarig exponering av låga kvicksilverhalter drabbar framförallt nervsystemet och hjärnan (Kemikalieinspektionen, 2011c). Tabell 8. Kvicksilver i byggnader VVS & kyla Värme /kylsystem Oljepanna & brännare Oljetank Rör/termometrar El Fast elutrustning Elektronik, styr & regler Ackumulatorer/battrerier Armaturer Sanitet, avlopp, rör Rör/spill Pumpgrop Luftbehandling Aggregat Kanaler Nanomaterial Tillverkningen av nanomaterial ökar tämligen snabbt men kunskapen om nanomaterialens hälsorisker och miljöeffekter är fortfarande mycket bristfällig. Nanomaterial förekommer även i färger, stekpannor, krämer, smink (Kemikalieinspektionen, 2011d) och i kläder med bakteriedödande effekt för att motverka svettlukt. Nanomaterial är en heterogengrupp vilket innebär att de skiljer sig mycket åt, det enda gemensamma är storleken. Enligt EU skall materialet vara i storleken nanometer för att klassas som nanomaterial (en nanometer är en miljondels millimeter). Nanomaterial kan ha formen av rör, trådar eller partiklar och kan exempelvis vara metaller, metalloxider eller en form av kol som kallas fullerener. Eftersom gruppen nanomaterial är så heterogen går det inte att generalisera nanomaterialets upptag, spridning, distribution eller toxicitet. Ett fåtal ekotoxikologiska rapporter har 13

21 publicerats där i bland en studie på öringabborre. Denna studie visar att C60-fullerener orsakade oxidativ stress* i hjärnan hos öringsabborren vid en koncentration av 0,5 ppm (Oberdörster, 2004). Nanomaterial i vår omgivning är inte helt nytt, de finns i saltkristaller vid havet, rök i skogsbränder och i bilavgaser. Kimrök är ett nanomaterial vilket används idag i till exempel trycksvärta, gummi och andra svarta gummidetaljer (Naturvårdsverket, 2008). Då det fortfarande krävs mycket mer forskning kring olika nanomaterials hälso- och miljöeffekter, rekommenderar författaren att vara vaksam på vad forskningen i framtiden kan komma att visa Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) PAH är en stor grupp av föreningar och många av dem har hälso- och miljöskadliga effekter. De flesta av PAH föroreningarna som ingår i olja är långlivade, bioackumulerande och cancerframkallande (Kemikalieinspektionen 2011d). Störst sannolikhet att finna PAHföroreningar i barnens miljö är på lekplatser vid förskolorna då de förekommer i bildäck (gungor), fallskyddsmattor eller konstgräsplaner. Höga halter av PAH kan hittas i asfaltshål, såkallade potthål eftersom stenkolstjära innehållande PAH förr användes för att binda bärlagret (Svea miljö, 2011) Kemikalieinspektionen, (2011e) skriver att det råder osäkerheter när det gäller hälsorisker om att vistas på konstgräsplaner innehållande rester av gamla bildäck. Även om det förekommer särskilt farliga ämnen i vissa konstgräs är det inte liktydigt med direkt risk för människors hälsa eller miljön. Ändå rekommenderar kemikalieinspektionen att gummigranulat av återvunna däck som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen inte skall användas som fyllnadsmaterial när nya fotbollsplaner eller lekplatser ska anläggas. När det gäller gungor i form av gamla bildäck och fallskyddsmattor innehållande återvunna bildäck föreligger ingen risk att barnen utsätts för skadliga halter av PAH-föroreningar, Lars Barregård (e-postintervju, 7:e maj 2013) Tabell 9. Byggnadsdelar som kan innehålla PAH Bygg Yttertak Tjärpapp asfaltskitt Yttervägg fogtätning Bjälklag Bjälklagsfyllning Membranisolering Grund Bestruken källarmur (fuktspärr) Lekplatser Kreosotimpregnerat virke Fallskyddsmattor Gummidäck VVS & kyla Värme & kylsystem Skorsten (botten) Rökkanaler Tappvatten Gjutjärnsrör (avvattning) 14

22 3.3.7 Polyklorerande bifenyler (PCB) PCB är ett klorerat organiskt miljögift som är persistent och svårflyktigt. PCB var under 1950 och 60-talen mycket vanligt förekommande i polysulfidgummi som användes för framställning av elastiska fogmassor. PCB hittas ofta i rörelsefogar och fogar som tätning mellan fasadskivor av betong och natursten men även i anslutningsfogar vid fönster, dörrar, entréer, trapphus mm. Många av de svenska isolerruterna tillverkade mellan 1965 och 1973 innehåller PCB, även plastbaserade golvmassor för fogfria golv, halksäkra golv med kvartssand kan innehålla PCB (Lundblad, Hult, 2006). Vissa PCB är skadliga för människor, djur och miljö genom att påverka nervsystem och fortplantningsförmåga (Naturvårdsverket, 2012) I Svensk författningssamling, förordning (2007:19), 17 om PCB m.m. kan läsas att fastighetsägare har en skyldighet att inventera och sanera byggnader uppförda eller renoverade mellan 1956 och 1973, med undantag för en- och tvåfamiljshus. Om det visar sig att halterna PCB ligger över 500 ppm (500 mg/kg) krävs sanering och då ska även en handlingsplan upprättas. Om halterna ligger mellan ppm kan saneringen ske i samband med renovering eller rivning. Sanering av fog- och golvmassor där halterna ligger över 500 ppm ska ske senast: 30 juni 2014 i byggnader uppförda/renoverade , ej industribyggnader. 30 juni 2016 i industribyggnader uppförda/renoverade juni 2016 för övriga byggnader uppförda/renoverade samt för fog- och golvmassa som ligger inomhus från Tabell 10. Byggnadsdelar som kan innehålla PCB Bygg VVS El Yttertak Takbeläggning Takdetaljer Vindsbjälklag Isolering Värme /kylsystem Kylmedium Rör Isolering (rör/väggskivor) Skorsten (botten) Armatur Elkanalisation Fast elutrustning Kondensatorer Yttervägg Isolering/Fogning Fönster/dörrar Innervägg Fogning Bjälklag Golvbeläggning Fogning Oljepanna & brännare Tappvatten Avattning/rör Sanitet, avlopp, rör 15

23 3.3.8 Perfluorerade ämnen (PFC)* PFC-ämnen är en grupp mycket stabila ämnen och vissa av dem bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, en del av dem omvandlas istället till persistenta ämnen som perfluoroktansulfat (PFOS) eller perfluoroktansyra (PFOA). Ju längre den perfluorerade kolkedjan är ju mer ökar bioackumuleringsgraden och toxiciteten. Perfluorerande ämnen är både vatten- och fettavstötande och lagras därför inte i fettvävnaden i kroppen utan fäster istället vid proteiner i till exempel levern och blodet. PFOS är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. PFOS och perfluorkarboxylsyror (PFCA) har hittats med förhållandevis höga halter i djur som isbjörnar och i människors blod och nyfödda (Naturskyddsföreningen, 2007). PFOA är troligen reproduktionsstörande och orsakar pre- och postnatala skador hos möss och råttor (Kemikalieinspektionen, 2006). PFC används som non-stick-beläggningar i stekpannor, impregneringsprdukter för kläder, golvpolish och för ytbehandling av papper (Froster, Hedenmark, Olsson 2012). Även om PFC inte används i stor utsträckning i själva byggnaden kan de figurera i innemiljön då kläder, stekpannor och golvpolish förekommer här Radonhaltigt material Radonproblem i innemiljön beror inte bara på radonhaltigt material utan också på grund av att det naturligt förekommer grundämnen i bergrunden. Deras atomkärnor sönderfaller spontant och nya lättare grundämnen bildas. Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Under användes i Sverige lätt blåbetong som stom- och fasadmaterial. Detta har lett till förhöjda radonhalter inomhus, då lätt blåbetong avger radongas. Förhöjda halter radon kan ge lungcancer (Lundblad, Hult, 2006). I Sverige är den högsta tillåtna radonhalten i befintliga byggnader samt nybyggnader 200 Bq/m (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012). LF genomför regelbundet radonmätningar i sina lokaler och är medvetna om hälsoriskerna som kan uppstå vid för höga halter. Tabell 11. Byggnadsdelar som kan innehålla radonhaltigt material Bygg Yttervägg Murblock/element Stomme Murblock/element Innervägg Murblock/element Bjälklag Murblock/element Grundplatta Markisolering/fyllning Träskyddsmedel innehållande koppar, krom och arsenik (CCA medel) Tryckimpregnerat trä används vanligen i olika konstruktioner utomhus för att motverka mögel- röt- eller insektsangrep. CCA-medel användes mellan tidigt 1950-tal fram till 1994 då restriktioner infördes för medel innehållande arsenik och krom. Arsenik kan framkalla cancer och är mycket giftigt för människa och miljö. Krom kan framkalla cancer, påverka 16

24 arvsmassan och ge kontaktallergi samt är bioackumulerande och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Koppar är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur och kopparföreningar är bioackumulerande (Lundblad, Hult, 2006). Eventuell exponering för barnen kan ske genom att de leker i sand där träprodukter i form av ställningar eller liknande innehållande CCA-medel förekommer (Tukes, 2012) Tabell 12. Användningsområden för impregnerat trä under olika tidsperioder Användningsområde Järnvägssliprar Ledningsstolpar Stängselstolpar Idrotts & motionsanläggningar Använt träskyddsmedel/tidsperiod CCA i mycket begränsad omfattning, ca 1950 och framåt CCA, 1935 och framåt CCA, cirka 1950 och framåt Vattenbaserade medel med krom, ca 1955 och framåt CCA samt andra vattenbaserade medel med krom, cirka Vattenbaserade medel utan krom och arsenik (ovan mark), 1993 och framåt Lekplatser CCA/krombaserade, cirka Vattenbaserade medel utan krom och arsenik (ovan mark), 1993 och framåt Husbyggnad Alla typer förekommer i begränsad omfattning, 3.4 Kemiska föroreningar i inneluft De vanligaste förekommande föroreningarna i inneluften är oorganiska gaser som kväveoxider (NO och NO2), ozon (O3), samt flyktiga och halvflyktiga organiska ämnen (VOC och SVOC). Andra vanliga förereningar är partiklar och aerosoler: oorganiska i form av oxider, salter, silikater, organiska i form av vätskedroppar av svår-flyktiga organiska ämnen och biologiska i form av pollen, sporer och bakterier. Källor till kemiska föroreningar i inomhusluft är föroreningar i utomhusluften byggnadsmaterial, inredning och hushållsprodukter aktiviteter som matlagning, städning, underhåll och hobbyverksamhet utandningsluft, hudrester och svett m.m. från människor. Nya ämnen kan också bildas i inomhusluften och på materialytor genom kemiska reaktioner mellan föroreningar i luften eller i materialytor. I fuktiga miljöer kan även mikrobiella processer starta som producerar flyktiga organiska ämnen (Socialstyrelsen, 2006) Ozon och kväveoxider (NO och NO2) Kvävemonoxid (NO) bildas främst genom förbränningsprocesser som sedan i luften oxideras till kväveoxid (NO 2 ). Vanligtvis är halten av kväveoxider inomhus relativt låga. Ligger byggnaden vid en trafikerad väg kan dock halterna inomhus stiga. Ozonhalten inomhus är beroende av luftomsättningen, låg ventilation ger ofta låga halter av ozon, då ozonet tillförs utifrån. Skrivare, faxmaskiner och kopieringsmaskiner av typen laser kan öka halten ozon inomhus (Socialstyrelsen, 2006). Enligt Weschler C J, Brauer M, 17

25 Koutrakis P (1992) kan låga koncentrationer av ozon och kväveoxider oxidera omättade kolväten som terpener till syror, aldehyder, och små ultrafina partiklar. Dessa reaktioner underlättas av hög fuktighet, höga föroreningskoncentrationer, hög inomhus temperatur och låg ventilation. Det kan även ske kemiska reaktioner, såkallade oxidationer mellan ozon och ämnen i materialytor. Knudsen H N, Nielsen P A, Clausen P A, Wilkins C K, Wolkoff P. (2003) har i en studie påvisat att ozon reagerat med en heltäckningsmatta och då avgett luktande ämnen Flyktiga organiska ämnen (VOC), halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) och mikrobiella organiska ämnen (MVOC) Idag finns en god kunskap om vilka flyktiga organiska ämnen som är vanligt förekommande i innemiljön och i vilka halter de förekommer. Emissionerna av VOC är som högst i en ny eller nyrenoverad byggnad och avges från byggnadsmaterial och inredningsmaterial. Efter några månader sjunker emissionerna genom att föroreningarna ventileras ut och merparten av emissionerna kommer då istället från användandet av byggnaden och dess material. Ämnena i ett material kan också absorberas till ett annat material och på så vis förlänga tiden för ämnena att ventileras ut. Flyktiga ämnen emitteras också av människan genom våra aktiviteter såsom matlagning, städning eller användning av hygienpartiklar. Få studier visar vad som händer med materialemissioner över längre tid och hur sammansättningen påverkas av tiden, det är dock känt att förändringarna i sammansättningen och koncentrationerna av VOC i luften beror på årstiderna, hur gammal byggnaden är och om människor är närvarande. Förändringarna beror också på temperaturen, luftfuktigheten och ventilationen (Socialstyrelsen, 2006). De vanligaste ämnesgrupperna är: alifatiska kolväten med fyra till sex kol i kedjan, C4-C6 alifatiska kolväten med åtta till tolv kol i kedjan, C8-C12 aromatiska kolväten, som bensen, toluen, xylener, etylbensen, trimetylbensener och styren. Vanliga undergrupper av dessa är aldehyder, alkoholer ketoner, terpener och estrar. Koncentrationerna inomhus av de olika enskilda ämnena är ofta under 1-10 μg/m3 (ca 0,33 ppb) både i byggnader där människor har hälsobesvär och i byggnader som är besvärsfria. Vissa ämnen som alifatiska kolväten (C6C12), toluen, xylener, terpener och formaldehyd kan förekomma i högre koncentrationer (1050 μg/m3; ca 313 ppb) och i enstaka fall upp till 100 μg/m3 (ca 30 ppb) (Socialstyrelsen, 2006). Mycket lättflyktiga ämnen VVOC, som formaldehyd och acetaldehyd, kräver en särskild provtagnings- och analysmetod. Provtagning sker med diffusionsprovtagare och proverna analyseras med UV-detektor (Arbetsmiljöverket, 2008). Därför ingår de normalt inte i kartläggningar av VOC i inomhusmiljö. 18

26 3.4.3 MVOC, fukt och mögelskador Mikrobiellt alstrade flyktiga organiska ämnen (MVOC) är ämnen som emitteras från mikroorganismer, exempelvis mögelsvampar vid deras ämnesomsättning. De kan förekomma i inomhusluft i samband med fukt- och mögelskador. Produktionen, sammansättningen och lukt av dessa ämnen varierar mycket beroende på vilken mögelart som producerar MVOC möglets utvecklingsstadium vilket material möglet växer på Fukt och temperatur. Vanliga ämnen som emitteras från mögelsvampar är alkoholer och ketoner, dels lägre (C2 C4), dels högre (C8) som 1-okten-3-ol, 3-oktanol och 3-oktanon vilka kan ge obehaglig lukt. Många av de ämnen som betecknas MVOC kan även emitteras från material, aktiviteter och andra produkter i inomhusmiljön. Förekomsten beror då inte endast på mikrobiell tillväxt (Socialstyrelsen, 2006). Lars Barregård. hävdar vid en e-postintervju ( ) att ämnen som emitteras från fuktoch mögelskador är ett dominerande problem i innemiljön då vetenskaplig evidens om skadlighet som slemhinneirritation och försämring av astma har påvisats. Dr Elisabeth Gilert. vid Botaniska Analysgruppen i Göteborg berättar vid ett möte ( ) att fukt- och mögelskador inte alltid behöver vara synligt för ögat utan kan förekomma gömda bakom väggar. Uppkommer det obehagliga lukter som påminner om jordkällare eller gamla sommarstugor kan det vara läge att genomföra en spormätning för att se om mängden mögelsporer i lokalen är acceptabel. Vanligaste orsaken till obehagliga lukter beror ofta på bakterier, men mögelsvampar kan också avge lukter. Jan-Erik Andersson, miljöingenjör på LF som också medverkande vid mötet på Botaniska Analysgruppen ( ), säger att det är viktigt att tänka på att ta bort eventuella felkällor innan mätningen genomförs, halvfulla yoghurtburkar eller annat organiskt material har tendens att mögla efter en tid. Luft från krypgrunden kan också tränga upp till inomhusluften och ge felaktiga värden. Botaniska Analysgruppen använder sig av mätmetoden RCS (The Rotary Centrifugal Air Sample) för att mäta sporhalter i luften. Viktigt är att man tar ett referensprov utomhus för att sedan kunna jämföra de båda proverna. I normala fall har de båda proverna liknande sammansättning av olika svamptyper men inomhusluften har ofta lägre sporhalter. Skiljer sig sammansättningen i inomhusluften mot utomhusluften och beroende på vilka mögelsporer inomhusluften innehåller kan det indikera på gamla eller pågående fuktskador. Typiska mögelsporer att hitta vid fuktskador inomhus är till exempel Aspergillus eller Penicillium. Mögelsvampsläktena Aspergillus, Penicillium samt Trichoderma, Stachybotrys, Alternaria och Chaetomium kan även genom sin metabolism tillverka toxiner vilket gör dem extra skadliga för människor Erica Bloom. PhD CLIMATE AND SUSTAINABLE CITIES, IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd (e-postintervju ). För att undvika uppkomsten fukt- och mögelskador bör den relativa fuktigheten inomhus ej överstiga 75 % enligt Boverket (Boverket, 2006). Bloom. Säger dock att vissa arter vid sällsynta tillfällen kan 19

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

Handlingsplan för giftfria Förskolor

Handlingsplan för giftfria Förskolor Handlingsplan för giftfria Förskolor Billinge/Stehag Förskolor Innehåll Varför ska Billinge/Stehags förskolor bli giftfria? Sid 3 Varför är barn extra känsliga? Sid 4 Vem ska utföra åtgärderna? Sid 5 När

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ

Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ Barn är särskilt känsliga för kemikalier. Eftersom de rör sig nära golvet och stoppar saker i munnen så är de även mer utsatta för de kemikalier som finns i damm och

Läs mer

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,

Läs mer

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun .hyl Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor Piteå Kommun 1 Varför ska Piteås förskolor vara giftfira? Utbildningsförvaltningen har av fullmäktige fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan

Läs mer

Giftfri förskola inköpstips

Giftfri förskola inköpstips Giftfri förskola inköpstips Välj produkter som är tillverkade inom EU, Norden eller Sverige EU:s kemikalielagstiftning reglerar vilka ämnen som får finnas inom unionen. Det medför att produkter tillverkade

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 151120 Innehåll Varför ska Höörs förskolor bli giftfria?... 4 Varför är barn extra känsliga... 4 Vem ska utföra åtgärderna?... 4 När ska åtgärderna utföras?... 5 Hur

Läs mer

Kemikalier i barns vardag

Kemikalier i barns vardag Kemikalier i barns vardag Christina Larsson Kemikalieinspektionen Barn är särskilt känsliga Inte färdigutvecklade Utforskar sin omvärld, biter och suger på saker Nära golvet damm Små kroppar, hög ämnesomsättning

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. Maj 2016. www.sollentuna.se

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. Maj 2016. www.sollentuna.se Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola Maj 2016 1 www.sollentuna.se Kemiska ämnen i vardagen I vår vardag omges vi av en stor mängd varor som innehåller olika kemiska ämnen. Dessa ämnen kan i en

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Sanering av PCB. Information till fastighetsägare

Sanering av PCB. Information till fastighetsägare Sanering av PCB Information till fastighetsägare 2 FOTO: Leif Gustavsson, LG foto Visste du att... Fastighetsägare är enligt lag skyldiga att undersöka om PCB finns i byggnader byggda eller renoverade

Läs mer

Lagar och regler om kemikalier

Lagar och regler om kemikalier Exempel från: Håll Sverige Rent Lagar och regler om kemikalier Låt eleverna läsa om lagar och regler kopplat till kemikalier, prata om texterna tillsammans, och avsluta med en frågesport. Läs och frågesporta

Läs mer

Inventering och sanering av PCB

Inventering och sanering av PCB Inventering och sanering av PCB Illustration: Mentor Demjaha Ditt ansvar som fastighetsägare Vad är PCB? PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar som började framställas

Läs mer

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Handlingsplan för giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Allmänna råd 3 Behåll leksaker som är CE-märkta (tillverkade tidigast efter 2007, helst efter 20 juli 2013). Välj den bästa produkten i upphandlat

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Tips för en giftfri förskola

Tips för en giftfri förskola Tips för en giftfri förskola Barn är känsligare och mer utsatta för skadliga kemikalier än vuxna. Det kan vara svårt att veta vad vi kan göra i vardagen för att förbättra situationen för barnen. Denna

Läs mer

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att Ärendet i korthet Margareta Lundberg (MP) och.{ke T Carlestam (MP) väckte 2otg-og-27 en motion om att giftexponeringen ska minskas, och då speciellt i kommunens barnmiljöer. I motionen föreslås därför

Läs mer

Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter

Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter Miljögifter på förskolan varför är det viktigt? Studier visar på att inomhusmiljöer är bland de mest exponerade På förskolor: - Hormonstörande ämnen

Läs mer

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet och allmänheten med information, råd

Läs mer

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Innehåll En förskola fri från gifter 3 Att tänka på vid inköp 4 Råd för inköp till förskolan 7 Plast 9 Kemikalier och ämnen i vår vardag

Läs mer

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP)

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP) Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2013-11-20 Handläggare Annkristin Axén Telefon: 08-508 27 994 Till Miljö-och hälsoskyddsnämnden 2013-12-18 p.8 Policy för golv med ftalater, svar

Läs mer

OBJEKT Mellanvångsskolan Hus A

OBJEKT Mellanvångsskolan Hus A BESTÄLLARE Staffanstorpshus AB OBJEKT Mellanvångsskolan Hus A MATERIALINVENTERING Inför rivning Malmö 2013-01-10 IMTEK AB Höjdrodergatan 4 212 39 Malmö Tel. 040-22 33 40 Bo Börstell Niklas Börstell 212

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN.

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN. FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga Kommun, Box 93, 667 22 FORSHAGA 054 17 20 00 Rivningsplan används för att vid rivning

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta? Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta? Jan-Olof Levin Umeå universitet, kemiska institutionen, 901 87 UMEÅ Fenix Environmental, Box

Läs mer

PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl. Bakgrund. Branden

PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl. Bakgrund. Branden PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl Bakgrund Branden På morgonen den 4 maj eldhärjas delar av byggnader i vilka KTH bedriver utbildningsverksamhet för blivande Arkitekter. Trots flera oberoende

Läs mer

Skanska i Sveriges kemikaliekrav

Skanska i Sveriges kemikaliekrav Skanska i Sverige 1 (7) 20080408 Skanska i Sveriges kemikaliekrav Kemiska produkter och byggvaror skall vara kontrollerade gentemot Skanska i Sveriges förbudslista samt Skanska i Sveriges kriterier för

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. www.sollentuna.se

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. www.sollentuna.se Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola 1 www.sollentuna.se Kemiska ämnen i vardagen I vår vardag omges vi av en stor mängd kemiska ämnen. Vissa är skadliga medan vi inte vet tillräckligt mycket

Läs mer

Inventera och sanera PCB

Inventera och sanera PCB OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö Inventera och sanera PCB Ditt ansvar som fastighetsägare Information Januari 2008 Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge. Ämnet finns dock kvar i byggnader och produkter.

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4

Exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4 Sida 1 (8) ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4 Tabellen nedan anger exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4. Observera att detta inte är en uttömmande

Läs mer

Kommittédirektiv. Kartläggning av bisfenol A i varor och förslag till åtgärder för att minska exponeringen. Dir. 2014:23

Kommittédirektiv. Kartläggning av bisfenol A i varor och förslag till åtgärder för att minska exponeringen. Dir. 2014:23 Kommittédirektiv Kartläggning av bisfenol A i varor och förslag till åtgärder för att minska exponeringen Dir. 2014:23 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Giftfria förskolor PROJEKTPLAN

Giftfria förskolor PROJEKTPLAN Giftfria förskolor PROJEKTPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROJEKTS UPPDRAG 2. BAKGRUND 3. PROJEKTETS SYFTE 4. MÅL OCH DELMÅL 5. AVGRÄNSNINGAR 6. INTRESSENTER 7. PROJEKTORGANISATION 8. AKTIVITETSPLAN 9. TIDSPLAN

Läs mer

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Avgifta byggandet är ett samarbetsprojekt som syftar till att minska användandet av farliga ämnen inom byggbranschen. I projektet ingår: Fastighetsägarna,

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Plan för giftfria förskolor i Säters Kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN

Plan för giftfria förskolor i Säters Kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Plan för giftfria förskolor i Säters Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-01-26 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Giftfri förskola... 3 Bakgrund... 3 Åtgärder för att befria

Läs mer

Råd om farliga kemikalier i varor

Råd om farliga kemikalier i varor Råd om farliga kemikalier i varor Råd om farliga kemikalier i varor berör det ditt företag? Ja, alla företag är berörda, eftersom kemikalier finns i alla varor. Därför måste alla handelsföretag ha kontroll

Läs mer

Upphandling av lekplatsmaterial

Upphandling av lekplatsmaterial Upphandling av lekplatsmaterial För att uppnå miljömålet, Giftfri miljö krävs det ett omfattande kontrollarbete rörande innehåll av farliga ämnen i kemikalier och varor. Det nationella miljömålet har införlivats

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor

Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor Mariana Pilenvik & Frida Ramström Inspektörer Kemikalieinspektionen Innehåll Kort om Kemikalieinspektionen Kemikalier i varor och Giftfri vardag Hur

Läs mer

SBN 2014.0181 Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: 2015-12-15 KF 203.

SBN 2014.0181 Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: 2015-12-15 KF 203. SBN 2014.0181 Bilaga 1 Kemikalieplan - för en giftfri förskola i Antagen datum: 2015-12-15 KF 203 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 s arbete med giftfria förskolor 1.2 Kemikalieplanen 1.3 Kemikalier

Läs mer

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i vår vardag samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i varor- vad är problemet? www.miljosamverkanskane.se Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1/7 AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Cat. No. 40300002 CAS-nr: 19125-99-6 EG nr.: 242-828-7 REACH Reg.nr.: - Förpackningsstorlek: 20 g 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Swerea IVF är en del av Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning,

Läs mer

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen 1 !! Farliga ämnen Exempel är asbest, PCB, kvicksilver, smittämnen, farligt mögel, isocyanater PCB, asbest, kvicksilver, farligt mögel och kemikalier

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten

Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten Bilaga 7 Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten Med kemiska produkter menas flytande och/eller ohärdade kemiska produkter som används vid byggarbete på byggarbetsplats eller hos producent av

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Varutillsyn seminarieserie 2015 Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Översikt Vad är en vara? Hur mycket information finns det för varor jämfört med bekämpningsmedel och kemiska produkter?

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Turtle Wax Polishing Compound

SÄKERHETSDATABLAD. Turtle Wax Polishing Compound Turtle Wax Polishing Compound Sida 1 av 6 SÄKERHETSDATABLAD Turtle Wax Polishing Compound AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Utgivningsdatum 23.02.2012 1.1. Produktbeteckning

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft och i golvkonstruktion på Järnvägsmuseet i Ängelholm

Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft och i golvkonstruktion på Järnvägsmuseet i Ängelholm Vår kontaktperson Linda Orlöf Juhlin Datum 2015-08-05 Telefon 042-289512 Samhällsutveckling Att: Susann Toft Järnvägsmuseet Ängelholm Susann.toft@engelholm.se Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft

Läs mer

Vägledning för en giftfriare förskola

Vägledning för en giftfriare förskola Vägledning för en giftfriare förskola 1 Inledning Många av de kemikalier som kan finnas i vardagsprodukter riskerar att vara allergena, hormonstörande, cancerogena eller på annat sätt öka riskerna för

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Miljöbalken 2:3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller

Läs mer

Aktivitetsplan Giftfri förskola

Aktivitetsplan Giftfri förskola Aktivitetsplan Giftfri förskola Linköpings kommun linkoping.se 2 Inledning I kommunfullmäktiges mål för Linköping står skrivet att alla linköpingsbor ska ges förutsätt ningar att leva ett hälsosamt liv

Läs mer

Förstudie lekplatsutrustning

Förstudie lekplatsutrustning Förstudie lekplatsutrustning - en inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtal för Göteborg Stad Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:12 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter Cecilia Hedfors t.f. avdelningschef miljögifter Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden Kemikalienätverket Med över 1200 ideellt

Läs mer

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen 1!! Farliga ämnen Exempel är asbest, PCB, kvicksilver, smittämnen, farligt mögel, isocyanater PCB, asbest, kvicksilver, farligt mögel och kemikalier

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden 221 000 medlemmar 24 länsförbund 270

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.30

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.30 Handlingsplan för giftfri skola och förskola Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 88 Till grund för uppdraget om att ta fram en handlingsplan rörande giftfri skola och förskola ligger en motion från

Läs mer

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga Kemikaliekontroll på företaget En vägledning för inköpare och miljöansvariga 1 Innehåll Giftfri miljö ett miljömål i Göteborg...3 Reach EU:s kemikalielag...5 Hur förhåller sig miljömålet till Reach?...6

Läs mer

NATRIUMKLORID TABLETT/ GRANULAR

NATRIUMKLORID TABLETT/ GRANULAR SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning: NATRIUMKLORID TABLETT/ GRANULAR 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader. Jan-Olof Levin Umeå universitet Fenix Environmental

Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader. Jan-Olof Levin Umeå universitet Fenix Environmental Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader Jan-Olof Levin Umeå universitet Fenix Environmental Disposition Vad är ftalater? Effekter och förekomst Vad finns i luften vi andas?

Läs mer

Allt du (inte) vill veta om plast. Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter

Allt du (inte) vill veta om plast. Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter Allt du (inte) vill veta om plast Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter Plast i vardagen viktigt i vardagen! Plast behövs för att dagens samhälle ska fungera. Tex: dator, kylskåp, bilar,

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Varor och material Elektronik Bly och dess - C, E, R, T Kommer att förbjudas inom EU år 2006 för

Läs mer

samordnar tillsynsmyndigheterna inom livsmedels-, miljö- och hälsoskyddsområdet i Gotlands och Kalmar län. Samverkan sker i genomförandet av valda

samordnar tillsynsmyndigheterna inom livsmedels-, miljö- och hälsoskyddsområdet i Gotlands och Kalmar län. Samverkan sker i genomförandet av valda samordnar tillsynsmyndigheterna inom livsmedels-, miljö- och hälsoskyddsområdet i Gotlands och Kalmar län. Samverkan sker i genomförandet av valda projekt och temadagar. Verksamheten finansieras genom

Läs mer