God innemiljö i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God innemiljö i förskolan"

Transkript

1 God innemiljö i förskolan Göteborgs Stads Lokalförvaltning Christofer Starnefalk Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

2

3 Sammanfattning Lokalförvaltningen (LF) har som mål att utreda och ta fram en plan under 2013 för att successivt förbättra miljön i befintliga förskolor, med avseende på giftfri miljö och innemiljö. Barn är speciellt utsatta när det gäller miljögifter. Deras kroppar är inte helt färdigutvecklade och därmed är de mer känsliga än vuxna. Syftet med föreliggande studie var att ge LF en inblick i vad de bör fokusera på för att komma vidare i sin plan att förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. Litteraturstudier samt intervjuer i fysisk form och via e-post, har legat till grund för att utvärdera vilka hälsoskadliga ämnen och föroreningar som kan finnas inbyggda i de befintliga förskolorna. Genom diskussioner med kunniga på området har asbest, PVC i form mattor och kreosotimpregnerat trä pekats ut som de högst prioriterade av ämnena/områdena. Detta med motiveringen att barnen i förskolorna löper en risk att exponeras för dessa. Vidare är de ämnen som inte prioriterats vanligt förekommande i inredning, textilier och leksaker och kan vara intressanta för verksamhetsutövaren att titta närmare på. I föreliggande uppsats har en sammanställning av de hygieniska gränsvärdena för de aktuella ämnena gjorts, baserat på Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden. Ett sätt för LF att uppnå en innemiljö av god kvalitet kan vara att certifiera sina förskolor med hjälp av antingen Miljöbyggnad eller Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP) P-märkning. Dessa certifieringssystem ställer krav på en rad olika områden inom innemiljön. I studien har kraven på de olika områdena graderats med prioriteringen hög, mellan eller låg beroende på hur stor deras inverkan på barnens hälsa är. Radon och sanering av farliga ämnen tilldelats hög prioritet. Eftersom en certifieringsprocess är kostsam kan ett alternativ för LF vara att studera kraven i certifieringssystemen och använda sig av dem i egen regi.

4 Abstract The Housing Authority (Lokalförvaltningen (LF) aims to investigate and develop a plan in 2013 to gradually improve the environment of existing nursery schools, with respect to nontoxic environment and indoor environment. Children are particularly vulnerable to environmental toxins as their physiological defense mechanisms are not fully developed. The aim of the present study was to give LF a glimpse into what they should focus on in order to move forward in their plan to improve the environment in existing nursery schools with respect to non-toxic environment and indoor environment. Literature reviews, reports and interviews in physical form and via have been the basis for evaluating the effects of harmful substances and pollutants that can be present in existing nursery schools. Some building materials used in earlier constructions have been identified such as asbestos, PVC flooring and creosote-treated wood as the highest priorities to deal with in the planned projects concerning the improvement of indoor environments. Furthermore, harmful or potentially harmful compounds, which occur in interior design, textiles and toys, should be assessed by the operators in order to take the necessary measures. The present essay is a summary of the occupational exposure limits for these substances, based on the AV's regulations and guidelines on exposure limits. A method for the LF to achieve an indoor environment of good quality may be to certify their nursery schools using the environmental certification system issued either by Miljöbyggnads (Environmental Construction Ltd) or the Swedish Technological Research Institute (Sveriges Tekniska Forskningsinstituts (SP). These certifications require a variety of demands within the different areas of the indoor environment. In the study, the requirements for the different areas have been graded with high, medium or low priority, depending on the degree of their impact on children's health. Radon and remediation of hazardous substances has been assigned high priority. Since the certification process is costly, an alternative for LF is to study the requirements of the certification systems and of their own initiative and put them into practice.

5 Förord Examensarbetet på 15 högskolepoäng utfördes under våren 2013 för en kandidatexamen i miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Uppdragsgivare och samarbetspartner för studien var Lokalförvaltningen (LF) i Göteborgs stad. Ett stort tack till Malin Östblom på LF som var min externa handledare och bollplank. Jag vill även tacka Jon Jonsson, Nina Jacobsson- Stålheim, Christina Moberg och Jan-Erik Andersson för deras bidrag med värdefull information inom deras expertområden, samt övrig personal på LF för deras hjälpsamhet och vänliga mottagande. Till sist vill jag tacka min interna handledare Lennart Bornmalm vid Göteborgs universitetet, för stöd och praktisk hjälp med min rapport.

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Förord Inledning Barn och kemikalier Innemiljörelaterade besvär Studiens problemställning Studiens syfte Studiens avgränsningar Metodik Litteraturstudie Urval och prioritering av hälsoskadliga ämnen Accepterade halter av ämnen Urval och prioritering av innemiljökrav Resultat Hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i förskolemiljön Ämnen med hög prioritet Asbest Polyvinylklorid (PVC) *, ftalater, klorparaffiner och bly Träskyddsmedel, Kreosot Ämnen och föroreningar med mindre prioritet Bisfenol A* Bromerade flamskyddsmedel * Kadmium* Kvicksilver* Nanomaterial Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polyklorerande bifenyler (PCB) Perfluorerade ämnen (PFC)* Radonhaltigt material Träskyddsmedel innehållande koppar, krom och arsenik (CCA medel) Kemiska föroreningar i inneluft Ozon och kväveoxider (NO och NO2)... 17

7 3.4.2 Flyktiga organiska ämnen (VOC), halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) och mikrobiella organiska ämnen (MVOC) MVOC, fukt och mögelskador Formaldehyd Koldioxid Kolmonoxid Partiklar i luft Accepterade halter av ämnen i innemiljön Miljöbyggnads och SP:s P märkningssystems krav på innemiljön gällande befintliga byggnader Miljöbyggnads krav på befintliga byggnader SP P märknings krav på befintliga byggnader Diskussion Slutsatser Avstämning mot syfte Rekommendationer Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E... 80

8 1. Inledning Idag lever vi i ett samhälle som till stor del är uppbyggt av kemikalier. Kemikalier behövs för att vi skall kunna leva det liv vi gör och de återfinns i kläder, möbler, mat och byggprodukter etc. Ofta tillsätts kemikalier i produkter för att ge specifika egenskaper. Exempel på detta är mjukgörande ftalater i polyvinylklorid (PVC)-mattor eller brandhämmande flamskyddsmedel i möbler. Under de senaste 50 åren har kemikalieproduktionen i världen ökat från ca 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. EU:s kemikalieinspektion (ECHA) har registrerat över ämnen som idag förekommer ute i samhället (Kemikalieinspektionen, 2013a). I föreliggande uppsats behandlas hälsoskadliga ämnen och föroreningar vilka kan förekomma i LF:s befintliga förskolor och vad som kan accepteras som en god innemiljö i förskolan. Ämnet är mycket aktuellt, bland annat har Naturskyddsföreningen startat ett projekt vid namn Operation giftfri förskola. Med projektet vill Naturskyddsföreningen skapa sig en bild av hur det står till på svenska förskolor och se vilka skadliga ämnen som finns där, med syftet att giftsanera den svenska förskolan (Naturskyddsföreningen, 2013a). 1.1 Barn och kemikalier Barns kroppar är inte färdigutvecklade och är därför mer känsliga för kemikalier än vuxna. Organsystem som utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan, är speciellt känsliga. Jämfört med vuxna äter och dricker de mer i förhållande till sin vikt, de andas snabbare och deras hud är tunn och därmed mer ömtålig. Samma dos av ett ämne kan således innebära en större påverkan för barn än för vuxna. På grund av erfarenhetsbrist om vad som är farligt och inte farligt har barn också en tendens att utforska sin omgivning genom att smaka på saker och stoppa fingrarna i munnen (Kemikalieinspektionen, 2013b). 1.2 Innemiljörelaterade besvär Sick Building Syndrome (SBS) eller på Svenska "Sjuka hus-symptom" är ett begrepp som används för att utmärka innemiljörelaterade besvär. Dessa symptom uppkommer genom att vistas i en viss byggnad. De vanligaste är enligt World Health Organisation (WHO): Trötthet, huvudvärk och illamående. Torrhetskänsla eller irritation i slemhinnor och hud. Hudrodnad Irritation i ögon, näsa och hals. De listade besvären är vanligt förekommande i innemiljöer och kan bero på flera olika orsaker exempelvis, fukt- och mögelskador, dålig ventilation eller torr inomhusluft. De kan uppträda som ett symptom eller flera symptom samtidigt. Människor som vistas tillsammans i innemiljö uppvisar inte alltid samma symptom. Besvären är inte enbart specifika för "sjuka hus-symptomen" utan kan också bero på andra faktorer, så som stress (Arbetsmiljöverket, 2013a). För att undvika hälsoproblem som orsakas genom att vistas i innemiljö vill LF veta vilka krav som ställs för att innemiljön skall vara av god karaktär. LF följer de lag- och myndighetskrav 1

9 som ställs på innemiljön idag, men vill veta om ytterligare krav finns. Ett sätt att definiera vad en god innemiljö innebär är att studera de olika miljöcertifieringssystem som finns i Sverige idag och se vilka krav de ställer för att certifiera byggnader. 1.3 Studiens problemställning Göteborgs Stad har ett lokalt mål för giftfri miljö som lyder: "Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt". Målet innefattar ett delmål uttryckt "Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag - utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborgs Stad" (Göteborgs stad, 2009). LF har som mål att utreda och ta fram en plan under 2013 för att successivt förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. LF arbetar idag för att minska användningen av PVC-mattor innehållande ftalater och andra skadliga ämnen i den mån det går. De arbetar aktivt för att minska användningen av utfasningsämnen som bisfenol A, då Göteborgs kommunfullmäktige tagit beslut om att fasa ut detta ämne i alla Göteborgs stads verksamheter. LF sanerar polyklorerande bifenyler (PCB) enligt lag i sina byggnader där det hittats. LF behöver veta om de är på rätt spår i sitt arbete med minskad förekomst av miljögifter i barns vardag, innemiljö av god kvalitet samt identifiering av hälsoskadliga ämnen/områden som förekommer i förskolorna. I avsikt att ta reda på detta har följande frågeställningar formulerats: Vilka ämnen/föroreningar/områden är aktuella och vilka halter/nivåer accepteras? Vilka ämnen bör prioriteras? Vad kan accepteras som en miljömässigt god innemiljö, vilka krav finns? 1.4 Studiens syfte Barn vistas i förskolans innemiljö under stora delar av dygnet, varför det är av största vikt att LF kan erbjuda en innemiljö av god kvalitet. Detta för att undvika uppkomsten av hälsoproblem. Syftet med studien är att ge LF en inblick i vad de bör fokusera på för att komma vidare i sin plan att förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. 1.5 Studiens avgränsningar Studiens huvudområden berör innemiljön i förskolan och förekommande hälsoskadliga ämnen. Då båda områden är relativt omfattande har vissa avgränsningar varit nödvändiga för att studien skall kunna genomföras inom ramen för en kandidatuppsats. När det gäller hälsoskadliga ämnen som förekommer i förskolan har tyngdpunkten legat på ämnen som är inbyggda i själva byggnaden. Detta med anledningen att LF ej ansvarar för inredningen som finns i lokalerna, det sköter verksamhetsutövaren. För att se vilka krav som idag finns gällande innemiljön granskades fyra olika certifieringssystem: Miljöbyggnad, SP:s 2

10 P-märkning, Svanenmärkta hus* och den Svenska versionen av BRE Environmental Assessment Method (BREEAM)*. Kraven i de olika certifieringssystemen är minst likvärda med de lag- eller myndighetskrav som idag gäller för innemiljön i Sverige. I arbetet tas endast Miljöbyggnads- och SP:s P-märkningskrav upp, då Svanenmärkta hus och BREEAM endast går att tillämpa på nybyggnationer. Miljöbyggnads krav presenteras i bilaga B och SP:s P- märkningssystems krav i bilaga D. 3

11 2. Metodik 2.1 Litteraturstudie Studien inleddes med en litteraturstudie av böcker, publikationer, myndighetstexter och hemsidor på internet gällande hälsoskadliga ämnen och föroreningar i vår innemiljö samt vilka krav som ställs på innemiljön. Information har även framkommit genom intervjuer med för ämnet relevanta forskare och konsulter (muntliga och via e-post) samt hemsidor som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Kraven gällande innemiljön har hämtats från Sweden Green Building Councils (SGBC)* och SP:s hemsidor. 2.2 Urval och prioritering av hälsoskadliga ämnen I ett tidigt skede sammanställdes en lista över hälsoskadliga ämnen vilka förekommer i produkter och används i produktionen av byggnader. Till hjälp användes kandidatförteckningen, en lista framtagen av ECHA. Kandidatförteckningen innehåller 138 olika Substances of Very High Concern (SVHC)-ämnen, och har en eller flera av följande egenskaper: Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMRämnen. Långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT). Mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vpvb). Andra farliga aspekter som t.ex. hormonstörande egenskaper. För att se om ämnen i kandidatförteckningen förekommer i byggnadsprodukter genomfördes en sökning på de olika ämnenas cas-nr* i Byggvarubedömningen* och i Sundahus*. Av de 138 ämnen som finns upptagna i förteckningen hittades 30 i olika byggnadsprodukter. Då dessa ämnen är relativt nya och antagligen inte förekommer i LF:s befintliga byggnader i någon större utsträckning, togs beslutet att listan på de 30 kemikalierna inte tas med i resultatdelen. De återfinns i bilaga A. Detta med anledningen att LF kan ha nytta av den i framtida arbete med att fasa ut miljö- och hälsoskadliga ämnen i deras kommande nybyggnationer. En ny sammanställning över hälsoskadliga ämnen och luftföroreningar vilka förekommer i innemiljön skapades. Denna gång måste ämnena och föroreningarna uppfylla kriterierna att vara hälsoskadliga samt förekomma i förskolornas innemiljö. Ett undantag gjordes för träskyddsmedel som förekommer i utomhusmiljön, ofta på lekplatser där barnen löper en risk att exponeras. Skrifterna Farliga material i hus (Lundblad, Hult, 2006) och Den flamsäkra katten (Froster, Hedenmark, Olsson 2012), Kemiska ämnen i inomhusmiljön (Socialstyrelsen, 2006) och Anvisning om boendehälsa (Finländska Social- och hälsovårdsministeriet, 2003) har utgjort grunden för att identifiera hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i innemiljön. Även information erhållen från Lars Barregård. professor och överläkare, Sektionsledare Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (e-post intervju,

12 05-07) och Ulrika Dahl. chef miljögifter Naturskyddsföreningen (e-post intervju ) har bidragit till att identifiera hälsoskadliga ämnen och föroreningar i innemiljön. Ytterligare ett urval av de ämnen och föroreningar som behandlas i resultatdelen har skett i samråd och diskussion med Malin Östblom. miljösamordnare, Nina Jacobsson-Stålheim. utvecklingsledare energi & miljö och Jon Jonsson. miljöingenjör inom LF. De hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i innemiljön delades upp i två delar. I första delen listas prioriterade ämnen, här är barns exponering för ämnet sannolikt. Andra delen innehåller ämnen med lägre prioritet, det vill säga risken för att barnen skall komma i kontakt eller exponeras för de inbyggda ämnena bedöms vara liten. För att skapa en bild av var i byggnaden de olika ämnena finns, utformades där det var möjligt tabeller för varje ämne. Dessa tabeller nämner i vilka byggnadsdelar respektive ämne är vanligt förekommande och baseras på fakta från boken Farliga material i hus (Lundblad, Hult, 2006), Kemikalieinspektionens hemsida (Kemikalieinspektionen, 2013c) samt prioriteringsguiden-prio* (PRIO, 2013). 2.4 Accepterade halter av ämnen Med hjälp av AV:s Föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (Arbetsmiljöverket, 2011) skapades en tabell med de ämnen och föroreningar som behandlas i denna uppsats. Tabellen redovisar tillhörande gränsvärden till respektive ämne eller förorening, vilka gäller på Svenska arbetsplatser. Anledningen till att AV:s gränsvärden får svara för vilka halter som är acceptabla i innemiljön är att AV är den enda myndighet som fastslagit sådana gränsvärden. Ett undantag gäller radon i innemiljö där gränsvärde tagits fram i samråd mellan Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och AV (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012). 2.5 Urval och prioritering av innemiljökrav För att hitta vilka krav som idag ställs på innemiljön, utöver de lag- och myndighetskrav som redan finns, studerades både Miljöbyggnads- och SP:s P-märkningskrav. Även här skedde en prioritering med hjälp av M, Östblom. N, Jacobsson-Stålheim. och J, Jonsson. på LF, denna gång gällande kraven skrivna i certifieringssystemen. Prioriteringen baseras på varje områdes betydelse för barnens hälsa, exempelvis påverkar en hög halt av radon i lokalen barnens hälsa mer än att temperaturen i lokalen är några grader varmare än rekommenderat. Kraven är skrivna precis som de står i sin originaltext men har delats in i tre olika nivåer: låg, mellan, eller hög prioritet. 5

13 3. Resultat 3.1 Hälsoskadliga ämnen och föroreningar som förekommer i förskolemiljön Författaren har valt att återge studiens övergripande syfte och frågeställningar. Detta görs för att återkoppla och underlätta för läsaren att knyta ihop vad som presenterats i studien. Studiens syfte: Att ge Lokalförvaltningen en inblick i vad de bör fokusera på för att komma vidare i sin plan att förbättra miljön i befintliga förskolor med avseende på giftfri miljö och innemiljö. Studiens frågeställningar: Vilka ämnen/föroreningar/områden är aktuella och vilka halter/nivåer accepteras? Vilka ämnen bör prioriteras? Vad kan accepteras som en miljömässigt god innemiljö, vilka krav finns? Nedan presenteras i textform en sammanställning av de ämnen och föroreningar som är hälsoskadliga och som förekommer i befintliga byggnader. Till varje ämne visas en tabell över de byggnadsdelar som kan innehålla respektive ämne, med undantag för nanomaterial där för lite information finns tillgängligt. Ftalater, klorparaffiner och bly är vanligt förekommande i PVC-plaster, av denna anledning har de hamnat under rubriken PVC. Först listas de ämnen som har högst prioritet, alltså då barns exponering för ämnet är sannolikt. Resterande ämnen har inte lika hög prioritet med anledningen att sannolikheten att barnen ska exponeras eller komma i kontakt med ämnena bedöms som liten. Ämnen markerade med en asterisk (*) innebär att ämnet kan vara av intresse för verksamhetsutövaren, eftersom dessa ämnen kan förekomma i produkter som inredning, leksaker eller andra föremål som inte LF ansvarar för. 3.2 Ämnen med hög prioritet Prioriterade ämnen innebär att barnen löper en överhängande risk att exponeras för dem. LF bör till en början fokusera på dessa i sitt arbeta med att minska förekomsten av gifter i barns vardag. Tabell 1. Översikt: ämnen med hög prioritet Ämnen/områden Asbest PVC mattor Kreosotimpregnerade träprodukter Motivering Stark koppling mellan asbestfibrer och sjukdomar som asbestos, lungcancer och tumörsjukdomen mesoteliom. Asbest förekommer fortfarande i vissa av LF:s förskolor. Innehåller ofta hormonstörande ftalater men även andra hälsoskaliga ämnen som klorparaffiner. Gamla PVC mattor kan även innehålla låga halter av kadmium och bly. Barn vistas ofta på golvet där risk för exponering är sannolik. Kreosot förekommer i järnvägsslipers och är cancerframkallande. Kreosotimpregnerade produkter får ej förekomma på lekplatser enligt REACH förordningen (EG) nr 1907/2006 (post 31, bilaga XVII). Trots detta påträffas ibland slipers på lekplatser. 6

14 3.2.1 Asbest Asbest är ett samlingsnamn för fibrösa metallsilikatmaterial som till exempel amosit, antofylit, krokodilit och krytotil. Asbest är i sig inte giftigt, däremot kan asbestfibrerna orsaka sjukdomar som asbestos, lungcancer och tumörsjukdomen mesoteliom om det inandas. Användningen av asbest i Sverige som bygg- och installationsmaterial varade mellan 1930 tills det förbjöds 1976 på grund av cancerriskerna. Dock kan det finnas asbest i byggnader färdigställda fram tills 1982 (Lundblad, Hult, 2006). Den asbest som finns i förskolorna idag är gammal och när asbest slits avger den skadliga fibrer vilka är en hälsorisk. Anledningen till att asbest användes så frekvent i byggnader under dessa år berodde till stor del på de goda brandskyddande och isolerande egenskaperna. En del av LF:s äldre förskolor kan fortfarande innehålla gömd asbest. Därav rekommenderas att ytterligare asbestinventeringar görs i förskolorna för att sanera bort asbest som kan generera skadliga halter av asbestfibrer. Det finns idag inget lagkrav att installerad asbest i byggnader måste tas bort (Locum, 2012). Praxis är att avlägsna asbest i byggnader vid ombyggnation eller att bygga in den som ett ytterligare skydd för byggnadsarbetare eller driftstekniker. Däremot finns myndighetskrav i AFS 2006:1 (Arbetsmiljöverket, 2006) för hur själva hanteringen av asbest bör gå till vid exempelvis saneringsarbeten. Tabell 2. Byggnadsdelar som kan innehålla asbest Bygg VVS & kyla EL Yttertak Takbeläggning Takdetaljer Vindsbjälklag Isolering Värme /kylsystem Kylmedie Rör Isolering Oljepanna och brännare Yttervägg Beklädnad/ytskikt Skivmaterial Fönster & dörrar Betongprodukter Stomme Brandskydd stomme Innervägg Ytskikt Skivmaterial Isolering Bjälklag Golvbeläggning Skivmaterial Undertak/ytskikt Grundplatta Isolering Mark Tappvatten Avvattning/rör Sanitet,avlopp,rörisolering Luftbehandling Aggregat Kanaler Isolering Armatur Elkanalisation Fast elutrustning Elektronik, styr & reglerutrustning Ackumulatorer Kondensatorer Brandsläckningsutrustning 7

15 3.2.2 Polyvinylklorid (PVC) *, ftalater, klorparaffiner och bly PVC är en termoplast som har använts i Sverige sedan 1950-talet. PVC är i sig inte klassat som hälso- eller miljöskadligt men innehåller ofta tillsatsämnen som flamskyddsmedel, metallstabilisatorer, klorparaffiner och mjukgörare så kallade ftalater (Lundblad, Hult, 2006). Enligt branschorganisationen "golvbranschen" har idag kadmium och bly som tillsatsämnen i PVC-produkter fasats ut (Golvbranschen, 2010). Lars Barregård, (epost intervju, 7:e maj 2013) hävdar att de PVC-mattor som förr innehöll kadmium och bly, inte innehöll några betydande halter. Det är främst plastmattor av PVC, i förskolorna innehållande ovanstående ämnen som innebär en exponeringsrisk för barnen. Genom att inventera och eventuellt sanera bort gamla PVC-mattor i förskolorna kan man komma åt och göra sig av med flera miljö- och hälsoskadliga ämnen. Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra och används bland annat som mjukgörare plast men förekommer även i limmer, färger och tätnings- /utfyllnandsmedel, tapeter, kabel, folie, vävplast och leksaker. Flertalet ftalater är klassade som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande (CMR-ämnen), miljöfarliga och kan ge långtidseffekter. Ftalater har låg flyktighet och tillhör gruppen halvflyktiga organiska ämnen, (SVOC) (Kemikalieinspektionen, 2011a). Eftersom ftalaterna inte är bundna till plasten kemiskt, läcker de ut under hela produktens livslängd (Naturvårdsverket, 2009a) och kan fästa vid dammtussar på golvet. Enligt en undersökning som Tyska motsvarigheten till Naturskyddsföreningen (BUND) genomfört där dammtussar från 60 olika daghem undersökts, visade det sig att de innehöll upp till tre gånger mer ftalater än de dammtussar som finns i vanliga hem. Orsaken till den höga belastningen av mjukgörare i förskolorna berodde främst på förekomsten av mjuka PVC-produkter i form av PVC-mattor, vinyltapeter, plastmöbler och stoppning i konstläder (BUND, 2011). Klorparaffiner: Polyklorerade alkaner (PCA), delas in i tre olika grupper beroende på kolkedjelängd, kortkedjiga, mellankedjiga och långkejdiga. Kortkedjiga klorparaffiner (C10-13) är med i kemikalieinpektinens PRIO-guide som utfasningsämnen. De är stabila och svårnedbrytbara och kan bioackumuleras i miljön (Naturvårdsverket, 2009b). Användningen av kortkedjiga klorparaffiner har minskat med 95 % sedan Klorparaffiner används i fogmassor och färger med gummibas för att öka stabiliteten mot kemikalier men ämnena används i dagsläget mer som mjukgörande och flamskyddsadditiv i plast och gummi. Klorparaffiner tillsätts ofta i PVC för att ytterligare förstärka brandhärdigheten och det är här exponeringsrisken är som störst för barnen (Kemikalieinspektionen, 2010). Metalliskt bly kan förekomma i blymantlade elkablar och blyskarvning av gjutjärnsrör, skarvar mellan olika metaller. Blyföreningar förekommer även i rostskyddsfärgen blymönja, målarfärgen blyvitt, PVC-rör och blyackumulatorer (Lundblad, Hult, 2006). Sannolikheten att barnen i förskolan ska komma i kontakt med ovanstående produkter bedöms som liten, då dessa produkter är ovanliga, och finns de i byggnaden sitter de svåråtkomligt. Bly har använts som tillsats för att fungera som stabilisator i PVC-plast och kan förekomma i gamla PVCmattor, dock inte i halter av betydelse Lars Barregård, (e-post intervju, 7:e maj 2013). 8

16 Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet, försämra koncentrationsförmågan och påverka intellekt utvecklingen negativt. Bly är även bioackumulerbart i växter och djur och är giftigt för liv i vatten (Lundblad, Hult, 2006). Tabell 3. Byggnadsdelar som kan innehålla PVC plast med ftalater klorparaffiner och bly Bygg VVS El Yttertak Takduk, plastisolbelagd plåt Värme & kylsystem Rörhöljen Armatur Höljen Yttervägg Fasadplåt, plastisolbelagd membranväv/folie Fönster & dörrprofiler, beslag Tappvatten Hölje, prisolledningar Sanitet, avlopp, rör Plastisolbelagda hängrännor & rör Avloppsrör Elkanalisation Installationsrör El & telekabel Innervägg Lister & profiler Laminatskivor, paneler Tapeter, främst våtrum Plastväv Fönster & dörrbeslag Bjälklag Golvmattor, laminat t.ex. på korkmattor Dräneringsrör Luftbehandling Profiler don Elektronik, styr och regler Höljen Träskyddsmedel, Kreosot Kreosot har använts som impregneringsmedel för järnvägssliprar och elstolpar för att motverka mögel- röt eller insektsangrepp sedan 1900-talet fram tills idag. På 1980-talet begränsades användningen av kreosot i byggnader, idag får kreosotimpregnerat trä inte användas i byggnader över huvud taget. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och är en blandning av flera olika ämnen som exempelvis antracen, fluorenten, pyren och fenantren, vilka alla har så kallade PBT-egenskaper (persistenta, bioackulumerande och toxiska). Enligt REACH-förordningen, (EG) nr 1907/2006 (post 31, bilaga XVII) får kreosot impregnerat trä oavsett tidpunkt för impregnering inte finnas på lekplatser (Kemikalieinspektionen, 2012). Trots detta finns det fortfarande lekplatser där kreosotprodukter förekommer. Finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes, 2012) skriver att CCA-medel som också är ett träimpregneringsmedel kan urlakas ur träet och hamna i sanden där barnen leker. Kan detta ske för CCA-medel bör samma sak gälla för Kreosotimpregnerade träprodukter. Tabell 4. Användningsområden för kreosot impregnerat trä Användningsområde Använt träskyddsmedel/tidsperiod Järnvägssliprar Kreosot, 1830 Ledningsstolpar Kreosot, 1900 Stängselstolpar Kreosot, fram till 1995 Huskompletteringar & trä i trädgården Kreosot förekommer i begagnade sliprar till stödmurar mm 9

17 3.3 Ämnen och föroreningar med mindre prioritet Här samlas de ämnen och föroreningar med lägre prioritet. Ämnena i sig behöver inte vara mindre hälsoskadliga än de med hög prioritet, bedömningen baseras på att de sitter svåråtkomligt för barnen eller att ämnena sitter bundna i till exempel härdade färger och limmer. Barnen löper alltså inte en överhängande risk att exponeras för dem. Prioriteringen innebär inte att LF ska negligera dessa ämnen och föroreningar, endast att ämnena med hög prioritet bör gå före i arbetet med att minska gifterna i förskolorna. Vissa av dessa ämnen, exempelvis bromerade flamskyddsmedel och bisfenol A är också mer vanligt förekommande i inredningsdetaljer som möbler, textilier och plastleksaker än i byggnadsprodukter. Dessa områden är inget LF ansvarar för, istället är detta verksamhetsutövarens ansvar. För att visa vilka ämnen som kan vara av intresse för verksamhetsutövaren att betrakta har dessa markerats med en asterisk (*) i rubriken Bisfenol A* Bisfenol A (BPA) används främst som råvara för framställning av polykarbonatplaster och epoxiplaster. Av dessa plasttyper kan man bland annat göra plastflaskor, plastleksaker, CDoch DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial. BPA förekommer även i färger, fogmassor, lim och i vissa renoverade dricksvattenrör (Kemikalieinspektionen, 2013d). Sedan mars 2011 är det förbjudet att tillverka nappflaskor innehållande BPA inom EU (Kemikalieinspektionen, 2013d). BPA är hormonstörande och liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. I djurförsök har effekter som störd utveckling av hjärnan, reproduktionsorgan och beteende påvisats. Även en ökad risk för fetma och cancer har rapporterats. I vilka halter och exponeringsnivåer BPA kan vara skadligt för människan är idag omdebatterat (Karolinska institutet, 2013). Livsmedelsverket skriver att risken för att BPA i plastmaterial som förs över till maten ska påverka hälsan negativt är mycket låg då mängderna är så små (Livsmedelsverket 2013). Samtidigt skriver kemikalieinspektionen att det kan finnas anledning att minimera små barns exponering för BPA främst med anledningen att det är hormonstörande (Kemikalieinspektionen, 2013c). I detta läge kan det vara bra att använda sig av försiktighetsprincipen vilket kommunfullmäktige i Göteborgs stad har gjort då de tagit beslutet att fasa ut bisfenol a ur stadens verksamheter (Vårt Göteborg, 2012). 10

18 Tabell 5. Byggnadsdelar som kan innehålla bisfenol a Bygg VVS & kyla El Yttertak Rostskyddsmedel Tappvatten Relinade vattenledningar Armatur Isoleringsmaterial, elektricitet Yttervägg Tätningsmedel, kitt färg Stomme Grund och täckfärg på stålytor Innervägg Spackel Tätningsmedel, kitt Färg Fogmassa Lim Bjälklag Golvbeläggningsmaterial Fogmassa Lim Fogfria golv golvfärg Grundplatta Cement, mur och putsbruk, betong Bromerade flamskyddsmedel * Bromerande flamskyddsmedel används för att göra plast, elektronik och textil, skumgummimadrasser mer svårantändligt. De vanligaste förekommande bromerande flamskyddsmedlen är PBDE polybromerade difenylterar (PBDE), tetrabrombisfenol (TBBPA) och hexabromcyklodekan (HBCDD). Många av dessa ämnen är kemiskt stabila och bryts långsamt ned, samt är fettlösliga och anrikas genom bioackumulation i näringskedjorna. Några PBDE:s misstänks vara hormonstörande och har visat sig påverka minnet. TBBPA kan konkurera med sköldkörtelns hormon och därför medföra ökad risk för cancer (Froster, Hedenmark, Olsson, 2012). HBCDD är mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (Kemikalieinspektionen, 2011b). En studie (Björklund, 2011) visar det sig att intaget av flamskyddsmedel för barn i åldrarna 1-2 år sker främst genom inandning av damm. Damm kunde stå för % av det totala intaget av de två flamskyddsmedlen PentaBDE och HBCD. Det är främst skumgummimadrasser och textilier i innemiljön som innehåller dessa flamskyddsmedel. Detta påvisar vikten av noggrann och frekvent städning. Studien gjordes på daghem och visar att barn kan vara särskilt utsatta då de rör sig på golvet och ofta stoppar fingrarna i munnen. 11

19 Tabell 6. Byggnadsdelar som kan innehålla flamskyddsmedel Bygg VVS & kyla El Yttervägg Isolering Värme /kylsystem Isolering på rör Elkanalisation Fast elutrustning Innervägg Ytskikt Skivmaterial Isolerskivor av polystyren Isolering Tappvatten Avattning/rör i plast Sanitet, avlopp, rör Elektronik, styr & regler Kondensatorer Transformator Bjälklag olika typer av ytskikt för golv och väggar Grundplatta Isolering Luftbehandling Aggregat Kanaler Isolering Kadmium* Kadmium är vanligast förekommande i plast och färgprodukter. Kadmiumföreningar som sulfid (gul) och selenid (röd) används som pigment i målarfärg, kemisk glasyr och plastmassor. Andra exempel på produkter där kadmium kan förekomma är väggplastmassa, inredning av plast, plastprofiler, plaströr och lister, ytbehandling av plåt på tak och ytterväggar (Lundblad, Hult, 2006), plastgolv (gula, röda och gröna), PVC-mattor (tillsatt som stabiliseringsämne) (Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2007). Plaster i klara nyanser av gult, orange, grönt eller rött baseras ofta på kadmiumpigment, speciellt produkter tillverkade före Kadmium tas upp i kroppen via luftvägarna och magtarmkanalen och kan anrikas i kroppen där det kan orsaka skador på lever och njurar, benskörhet och anemi (brist på röda blodkroppar) samt ökad cancerrisk (Lundblad, Hult, 2006). Enligt Lars Barregård (e-post intervju, 7:e maj 2013), föreligger det ingen risk att barnen skall utsättas för exponering av kadmium i härdad form i förskolemiljön. Tabell 7. Byggnadsdelar som kan innehålla kadmium Bygg VVs & kyla El Yttertak Takbeläggning Takdetaljer Värme /kylsystem Rör Isolering (höljen) Yttervägg Beklädnad/ytskikt Skivmaterial Fönster & dörrar Innervägg Ytskikt (vinyltapet, kakel) Skivmaterial (laminat) Lister Bjälklag Golvbeläggning (plastmatta) Undertak/ytskikt (lister) Sanitet, avlopp, rör Avloppsrör Plastsitsar WC Luftbehandling Aggregat Kanaler Isolering Armatur Elkanalisation Fast elutrustning Elektronik, styr & regler Ackumulatorer/batteri 12

20 3.3.4 Kvicksilver* Kvicksilveranvändningen i Sverige var som störst till och med fram till 1970-talet. Kvicksilver var vanligt förekommande i elkomponenter, flödesmätare, kvicksilverlampor och batterier. Även i dagens lågenergilampor och lysrör kan det ibland finnas kvicksilver (Lundblad, Hult, 2006). En lågenergilampa kan innehålla upp till 5 mg kvicksilver medan ett lysrör kan innehålla upp till 10 mg. Går en varm lågenergilampa eller lysrör sönder rekommenderar Kemikalieinspektionen att lokalen utryms och vädras ut i minuter. Lampresterna samlas sedan upp med till exempel en bit styvt papper eller kartong, torka av golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en fuktig trasa. Resterna, pappret och trasan bör läggas i en glasburk med lock. Glasburken markeras med text som säger att den kan innehålla kvicksilver och lämnas på återvinningscentral. Detsamma görs med en kall lågenergilampa eller lysrör, dock behöver lokalen ej utrymmas (Kemikalieinspektionen, 2011c) förbjöds nytillverkning och försäljning av kvicksilverkomponenter i Sverige men kan fortfarande förekomma i importerade produkter. Kvicksilver är mycket flyktig, rör sig lätt i miljön och ansamlas i näringskedjan (Lundblad, Hult, 2006). Långvarig exponering av låga kvicksilverhalter drabbar framförallt nervsystemet och hjärnan (Kemikalieinspektionen, 2011c). Tabell 8. Kvicksilver i byggnader VVS & kyla Värme /kylsystem Oljepanna & brännare Oljetank Rör/termometrar El Fast elutrustning Elektronik, styr & regler Ackumulatorer/battrerier Armaturer Sanitet, avlopp, rör Rör/spill Pumpgrop Luftbehandling Aggregat Kanaler Nanomaterial Tillverkningen av nanomaterial ökar tämligen snabbt men kunskapen om nanomaterialens hälsorisker och miljöeffekter är fortfarande mycket bristfällig. Nanomaterial förekommer även i färger, stekpannor, krämer, smink (Kemikalieinspektionen, 2011d) och i kläder med bakteriedödande effekt för att motverka svettlukt. Nanomaterial är en heterogengrupp vilket innebär att de skiljer sig mycket åt, det enda gemensamma är storleken. Enligt EU skall materialet vara i storleken nanometer för att klassas som nanomaterial (en nanometer är en miljondels millimeter). Nanomaterial kan ha formen av rör, trådar eller partiklar och kan exempelvis vara metaller, metalloxider eller en form av kol som kallas fullerener. Eftersom gruppen nanomaterial är så heterogen går det inte att generalisera nanomaterialets upptag, spridning, distribution eller toxicitet. Ett fåtal ekotoxikologiska rapporter har 13

21 publicerats där i bland en studie på öringabborre. Denna studie visar att C60-fullerener orsakade oxidativ stress* i hjärnan hos öringsabborren vid en koncentration av 0,5 ppm (Oberdörster, 2004). Nanomaterial i vår omgivning är inte helt nytt, de finns i saltkristaller vid havet, rök i skogsbränder och i bilavgaser. Kimrök är ett nanomaterial vilket används idag i till exempel trycksvärta, gummi och andra svarta gummidetaljer (Naturvårdsverket, 2008). Då det fortfarande krävs mycket mer forskning kring olika nanomaterials hälso- och miljöeffekter, rekommenderar författaren att vara vaksam på vad forskningen i framtiden kan komma att visa Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) PAH är en stor grupp av föreningar och många av dem har hälso- och miljöskadliga effekter. De flesta av PAH föroreningarna som ingår i olja är långlivade, bioackumulerande och cancerframkallande (Kemikalieinspektionen 2011d). Störst sannolikhet att finna PAHföroreningar i barnens miljö är på lekplatser vid förskolorna då de förekommer i bildäck (gungor), fallskyddsmattor eller konstgräsplaner. Höga halter av PAH kan hittas i asfaltshål, såkallade potthål eftersom stenkolstjära innehållande PAH förr användes för att binda bärlagret (Svea miljö, 2011) Kemikalieinspektionen, (2011e) skriver att det råder osäkerheter när det gäller hälsorisker om att vistas på konstgräsplaner innehållande rester av gamla bildäck. Även om det förekommer särskilt farliga ämnen i vissa konstgräs är det inte liktydigt med direkt risk för människors hälsa eller miljön. Ändå rekommenderar kemikalieinspektionen att gummigranulat av återvunna däck som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen inte skall användas som fyllnadsmaterial när nya fotbollsplaner eller lekplatser ska anläggas. När det gäller gungor i form av gamla bildäck och fallskyddsmattor innehållande återvunna bildäck föreligger ingen risk att barnen utsätts för skadliga halter av PAH-föroreningar, Lars Barregård (e-postintervju, 7:e maj 2013) Tabell 9. Byggnadsdelar som kan innehålla PAH Bygg Yttertak Tjärpapp asfaltskitt Yttervägg fogtätning Bjälklag Bjälklagsfyllning Membranisolering Grund Bestruken källarmur (fuktspärr) Lekplatser Kreosotimpregnerat virke Fallskyddsmattor Gummidäck VVS & kyla Värme & kylsystem Skorsten (botten) Rökkanaler Tappvatten Gjutjärnsrör (avvattning) 14

22 3.3.7 Polyklorerande bifenyler (PCB) PCB är ett klorerat organiskt miljögift som är persistent och svårflyktigt. PCB var under 1950 och 60-talen mycket vanligt förekommande i polysulfidgummi som användes för framställning av elastiska fogmassor. PCB hittas ofta i rörelsefogar och fogar som tätning mellan fasadskivor av betong och natursten men även i anslutningsfogar vid fönster, dörrar, entréer, trapphus mm. Många av de svenska isolerruterna tillverkade mellan 1965 och 1973 innehåller PCB, även plastbaserade golvmassor för fogfria golv, halksäkra golv med kvartssand kan innehålla PCB (Lundblad, Hult, 2006). Vissa PCB är skadliga för människor, djur och miljö genom att påverka nervsystem och fortplantningsförmåga (Naturvårdsverket, 2012) I Svensk författningssamling, förordning (2007:19), 17 om PCB m.m. kan läsas att fastighetsägare har en skyldighet att inventera och sanera byggnader uppförda eller renoverade mellan 1956 och 1973, med undantag för en- och tvåfamiljshus. Om det visar sig att halterna PCB ligger över 500 ppm (500 mg/kg) krävs sanering och då ska även en handlingsplan upprättas. Om halterna ligger mellan ppm kan saneringen ske i samband med renovering eller rivning. Sanering av fog- och golvmassor där halterna ligger över 500 ppm ska ske senast: 30 juni 2014 i byggnader uppförda/renoverade , ej industribyggnader. 30 juni 2016 i industribyggnader uppförda/renoverade juni 2016 för övriga byggnader uppförda/renoverade samt för fog- och golvmassa som ligger inomhus från Tabell 10. Byggnadsdelar som kan innehålla PCB Bygg VVS El Yttertak Takbeläggning Takdetaljer Vindsbjälklag Isolering Värme /kylsystem Kylmedium Rör Isolering (rör/väggskivor) Skorsten (botten) Armatur Elkanalisation Fast elutrustning Kondensatorer Yttervägg Isolering/Fogning Fönster/dörrar Innervägg Fogning Bjälklag Golvbeläggning Fogning Oljepanna & brännare Tappvatten Avattning/rör Sanitet, avlopp, rör 15

23 3.3.8 Perfluorerade ämnen (PFC)* PFC-ämnen är en grupp mycket stabila ämnen och vissa av dem bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, en del av dem omvandlas istället till persistenta ämnen som perfluoroktansulfat (PFOS) eller perfluoroktansyra (PFOA). Ju längre den perfluorerade kolkedjan är ju mer ökar bioackumuleringsgraden och toxiciteten. Perfluorerande ämnen är både vatten- och fettavstötande och lagras därför inte i fettvävnaden i kroppen utan fäster istället vid proteiner i till exempel levern och blodet. PFOS är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. PFOS och perfluorkarboxylsyror (PFCA) har hittats med förhållandevis höga halter i djur som isbjörnar och i människors blod och nyfödda (Naturskyddsföreningen, 2007). PFOA är troligen reproduktionsstörande och orsakar pre- och postnatala skador hos möss och råttor (Kemikalieinspektionen, 2006). PFC används som non-stick-beläggningar i stekpannor, impregneringsprdukter för kläder, golvpolish och för ytbehandling av papper (Froster, Hedenmark, Olsson 2012). Även om PFC inte används i stor utsträckning i själva byggnaden kan de figurera i innemiljön då kläder, stekpannor och golvpolish förekommer här Radonhaltigt material Radonproblem i innemiljön beror inte bara på radonhaltigt material utan också på grund av att det naturligt förekommer grundämnen i bergrunden. Deras atomkärnor sönderfaller spontant och nya lättare grundämnen bildas. Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Under användes i Sverige lätt blåbetong som stom- och fasadmaterial. Detta har lett till förhöjda radonhalter inomhus, då lätt blåbetong avger radongas. Förhöjda halter radon kan ge lungcancer (Lundblad, Hult, 2006). I Sverige är den högsta tillåtna radonhalten i befintliga byggnader samt nybyggnader 200 Bq/m (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012). LF genomför regelbundet radonmätningar i sina lokaler och är medvetna om hälsoriskerna som kan uppstå vid för höga halter. Tabell 11. Byggnadsdelar som kan innehålla radonhaltigt material Bygg Yttervägg Murblock/element Stomme Murblock/element Innervägg Murblock/element Bjälklag Murblock/element Grundplatta Markisolering/fyllning Träskyddsmedel innehållande koppar, krom och arsenik (CCA medel) Tryckimpregnerat trä används vanligen i olika konstruktioner utomhus för att motverka mögel- röt- eller insektsangrep. CCA-medel användes mellan tidigt 1950-tal fram till 1994 då restriktioner infördes för medel innehållande arsenik och krom. Arsenik kan framkalla cancer och är mycket giftigt för människa och miljö. Krom kan framkalla cancer, påverka 16

24 arvsmassan och ge kontaktallergi samt är bioackumulerande och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Koppar är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur och kopparföreningar är bioackumulerande (Lundblad, Hult, 2006). Eventuell exponering för barnen kan ske genom att de leker i sand där träprodukter i form av ställningar eller liknande innehållande CCA-medel förekommer (Tukes, 2012) Tabell 12. Användningsområden för impregnerat trä under olika tidsperioder Användningsområde Järnvägssliprar Ledningsstolpar Stängselstolpar Idrotts & motionsanläggningar Använt träskyddsmedel/tidsperiod CCA i mycket begränsad omfattning, ca 1950 och framåt CCA, 1935 och framåt CCA, cirka 1950 och framåt Vattenbaserade medel med krom, ca 1955 och framåt CCA samt andra vattenbaserade medel med krom, cirka Vattenbaserade medel utan krom och arsenik (ovan mark), 1993 och framåt Lekplatser CCA/krombaserade, cirka Vattenbaserade medel utan krom och arsenik (ovan mark), 1993 och framåt Husbyggnad Alla typer förekommer i begränsad omfattning, 3.4 Kemiska föroreningar i inneluft De vanligaste förekommande föroreningarna i inneluften är oorganiska gaser som kväveoxider (NO och NO2), ozon (O3), samt flyktiga och halvflyktiga organiska ämnen (VOC och SVOC). Andra vanliga förereningar är partiklar och aerosoler: oorganiska i form av oxider, salter, silikater, organiska i form av vätskedroppar av svår-flyktiga organiska ämnen och biologiska i form av pollen, sporer och bakterier. Källor till kemiska föroreningar i inomhusluft är föroreningar i utomhusluften byggnadsmaterial, inredning och hushållsprodukter aktiviteter som matlagning, städning, underhåll och hobbyverksamhet utandningsluft, hudrester och svett m.m. från människor. Nya ämnen kan också bildas i inomhusluften och på materialytor genom kemiska reaktioner mellan föroreningar i luften eller i materialytor. I fuktiga miljöer kan även mikrobiella processer starta som producerar flyktiga organiska ämnen (Socialstyrelsen, 2006) Ozon och kväveoxider (NO och NO2) Kvävemonoxid (NO) bildas främst genom förbränningsprocesser som sedan i luften oxideras till kväveoxid (NO 2 ). Vanligtvis är halten av kväveoxider inomhus relativt låga. Ligger byggnaden vid en trafikerad väg kan dock halterna inomhus stiga. Ozonhalten inomhus är beroende av luftomsättningen, låg ventilation ger ofta låga halter av ozon, då ozonet tillförs utifrån. Skrivare, faxmaskiner och kopieringsmaskiner av typen laser kan öka halten ozon inomhus (Socialstyrelsen, 2006). Enligt Weschler C J, Brauer M, 17

25 Koutrakis P (1992) kan låga koncentrationer av ozon och kväveoxider oxidera omättade kolväten som terpener till syror, aldehyder, och små ultrafina partiklar. Dessa reaktioner underlättas av hög fuktighet, höga föroreningskoncentrationer, hög inomhus temperatur och låg ventilation. Det kan även ske kemiska reaktioner, såkallade oxidationer mellan ozon och ämnen i materialytor. Knudsen H N, Nielsen P A, Clausen P A, Wilkins C K, Wolkoff P. (2003) har i en studie påvisat att ozon reagerat med en heltäckningsmatta och då avgett luktande ämnen Flyktiga organiska ämnen (VOC), halvflyktiga organiska ämnen (SVOC) och mikrobiella organiska ämnen (MVOC) Idag finns en god kunskap om vilka flyktiga organiska ämnen som är vanligt förekommande i innemiljön och i vilka halter de förekommer. Emissionerna av VOC är som högst i en ny eller nyrenoverad byggnad och avges från byggnadsmaterial och inredningsmaterial. Efter några månader sjunker emissionerna genom att föroreningarna ventileras ut och merparten av emissionerna kommer då istället från användandet av byggnaden och dess material. Ämnena i ett material kan också absorberas till ett annat material och på så vis förlänga tiden för ämnena att ventileras ut. Flyktiga ämnen emitteras också av människan genom våra aktiviteter såsom matlagning, städning eller användning av hygienpartiklar. Få studier visar vad som händer med materialemissioner över längre tid och hur sammansättningen påverkas av tiden, det är dock känt att förändringarna i sammansättningen och koncentrationerna av VOC i luften beror på årstiderna, hur gammal byggnaden är och om människor är närvarande. Förändringarna beror också på temperaturen, luftfuktigheten och ventilationen (Socialstyrelsen, 2006). De vanligaste ämnesgrupperna är: alifatiska kolväten med fyra till sex kol i kedjan, C4-C6 alifatiska kolväten med åtta till tolv kol i kedjan, C8-C12 aromatiska kolväten, som bensen, toluen, xylener, etylbensen, trimetylbensener och styren. Vanliga undergrupper av dessa är aldehyder, alkoholer ketoner, terpener och estrar. Koncentrationerna inomhus av de olika enskilda ämnena är ofta under 1-10 μg/m3 (ca 0,33 ppb) både i byggnader där människor har hälsobesvär och i byggnader som är besvärsfria. Vissa ämnen som alifatiska kolväten (C6C12), toluen, xylener, terpener och formaldehyd kan förekomma i högre koncentrationer (1050 μg/m3; ca 313 ppb) och i enstaka fall upp till 100 μg/m3 (ca 30 ppb) (Socialstyrelsen, 2006). Mycket lättflyktiga ämnen VVOC, som formaldehyd och acetaldehyd, kräver en särskild provtagnings- och analysmetod. Provtagning sker med diffusionsprovtagare och proverna analyseras med UV-detektor (Arbetsmiljöverket, 2008). Därför ingår de normalt inte i kartläggningar av VOC i inomhusmiljö. 18

26 3.4.3 MVOC, fukt och mögelskador Mikrobiellt alstrade flyktiga organiska ämnen (MVOC) är ämnen som emitteras från mikroorganismer, exempelvis mögelsvampar vid deras ämnesomsättning. De kan förekomma i inomhusluft i samband med fukt- och mögelskador. Produktionen, sammansättningen och lukt av dessa ämnen varierar mycket beroende på vilken mögelart som producerar MVOC möglets utvecklingsstadium vilket material möglet växer på Fukt och temperatur. Vanliga ämnen som emitteras från mögelsvampar är alkoholer och ketoner, dels lägre (C2 C4), dels högre (C8) som 1-okten-3-ol, 3-oktanol och 3-oktanon vilka kan ge obehaglig lukt. Många av de ämnen som betecknas MVOC kan även emitteras från material, aktiviteter och andra produkter i inomhusmiljön. Förekomsten beror då inte endast på mikrobiell tillväxt (Socialstyrelsen, 2006). Lars Barregård. hävdar vid en e-postintervju ( ) att ämnen som emitteras från fuktoch mögelskador är ett dominerande problem i innemiljön då vetenskaplig evidens om skadlighet som slemhinneirritation och försämring av astma har påvisats. Dr Elisabeth Gilert. vid Botaniska Analysgruppen i Göteborg berättar vid ett möte ( ) att fukt- och mögelskador inte alltid behöver vara synligt för ögat utan kan förekomma gömda bakom väggar. Uppkommer det obehagliga lukter som påminner om jordkällare eller gamla sommarstugor kan det vara läge att genomföra en spormätning för att se om mängden mögelsporer i lokalen är acceptabel. Vanligaste orsaken till obehagliga lukter beror ofta på bakterier, men mögelsvampar kan också avge lukter. Jan-Erik Andersson, miljöingenjör på LF som också medverkande vid mötet på Botaniska Analysgruppen ( ), säger att det är viktigt att tänka på att ta bort eventuella felkällor innan mätningen genomförs, halvfulla yoghurtburkar eller annat organiskt material har tendens att mögla efter en tid. Luft från krypgrunden kan också tränga upp till inomhusluften och ge felaktiga värden. Botaniska Analysgruppen använder sig av mätmetoden RCS (The Rotary Centrifugal Air Sample) för att mäta sporhalter i luften. Viktigt är att man tar ett referensprov utomhus för att sedan kunna jämföra de båda proverna. I normala fall har de båda proverna liknande sammansättning av olika svamptyper men inomhusluften har ofta lägre sporhalter. Skiljer sig sammansättningen i inomhusluften mot utomhusluften och beroende på vilka mögelsporer inomhusluften innehåller kan det indikera på gamla eller pågående fuktskador. Typiska mögelsporer att hitta vid fuktskador inomhus är till exempel Aspergillus eller Penicillium. Mögelsvampsläktena Aspergillus, Penicillium samt Trichoderma, Stachybotrys, Alternaria och Chaetomium kan även genom sin metabolism tillverka toxiner vilket gör dem extra skadliga för människor Erica Bloom. PhD CLIMATE AND SUSTAINABLE CITIES, IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd (e-postintervju ). För att undvika uppkomsten fukt- och mögelskador bör den relativa fuktigheten inomhus ej överstiga 75 % enligt Boverket (Boverket, 2006). Bloom. Säger dock att vissa arter vid sällsynta tillfällen kan 19

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4

Exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4 Sida 1 (8) ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4 Tabellen nedan anger exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4. Observera att detta inte är en uttömmande

Läs mer

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen 1 !! Farliga ämnen Exempel är asbest, PCB, kvicksilver, smittämnen, farligt mögel, isocyanater PCB, asbest, kvicksilver, farligt mögel och kemikalier

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN.

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN. FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga Kommun, Box 93, 667 22 FORSHAGA 054 17 20 00 Rivningsplan används för att vid rivning

Läs mer

Aktivitetsplan Giftfri förskola

Aktivitetsplan Giftfri förskola Aktivitetsplan Giftfri förskola Linköpings kommun linkoping.se 2 Inledning I kommunfullmäktiges mål för Linköping står skrivet att alla linköpingsbor ska ges förutsätt ningar att leva ett hälsosamt liv

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Swerea IVF är en del av Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning,

Läs mer

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 f Farliga ämnen 1!! Farliga ämnen Exempel är asbest, PCB, kvicksilver, smittämnen, farligt mögel, isocyanater PCB, asbest, kvicksilver, farligt mögel och kemikalier

Läs mer

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga Kemikaliekontroll på företaget En vägledning för inköpare och miljöansvariga 1 Innehåll Giftfri miljö ett miljömål i Göteborg...3 Reach EU:s kemikalielag...5 Hur förhåller sig miljömålet till Reach?...6

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Skanska i Sveriges kemikaliekrav

Skanska i Sveriges kemikaliekrav Skanska i Sverige 1 (10) Skanska i Sveriges kemikaliekrav Produkter (kemiska produkter och byggvaror) skall vara kontrollerade gentemot Skanska i Sveriges förbudslista samt Skanska i Sveriges kriterier

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Varor och material Elektronik Bly och dess - C, E, R, T Kommer att förbjudas inom EU år 2006 för

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

REACH och kemikalier i varor

REACH och kemikalier i varor REACH och kemikalier i varor En praktisk guide för dig som är tillverkare/importör, återförsäljare eller inköpare Lagstiftningen kring kemiska produkter och kemikalier i varor är omfattande och upplevs

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Christina Rudén Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur

Läs mer

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3)

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3) Miljöfakta Företag: RUTAB Runbom & Tapper AB Produkt: 2167282 2167288, 2197100 2197118, 2197200 2197258, CTF2, CTF5, CT12GT, CT12NSG, CT24GL, CT5SG, MO14, PA12L, TCF Utarbetad av E.L. Elmateriel Leverantörernas

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Källor SAJTER naturskyddsföreningen.se kemi.se livsmedelsverket.se BÖCKER Handla rätt för en giftfri barndom,

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Utdelningsadress Postnummer Ort. Byggår: Har byggnaden renoverats? Ja Nej Årtal för renovering?

Utdelningsadress Postnummer Ort. Byggår: Har byggnaden renoverats? Ja Nej Årtal för renovering? BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1 av 8 Miljöinventering - Inventering av miljö- och hälsofarliga materiel i byggnader som ska rivas helt eller där rivning

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan kroppen exponeras för föroreningar? Hur vet vi om vi exponerats? Jan-Olof Levin Fenix Environmental Umeå Universitet Hur vet vi om vi exponeras? Vi vet inte! Det görs

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Chrome Polish Artikelnummer: 180002005 Användningsområde: Leverantör: Polering Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Tack vare min BioZone har jag sovit flera nätter i rad utan att drabbas av astmaanfall Ulrika, Kyrkby.

Tack vare min BioZone har jag sovit flera nätter i rad utan att drabbas av astmaanfall Ulrika, Kyrkby. Historik Biozone Scientific startade för ca: 10 år sedan med målet att använda vetenskap kombinerat med elektronik för att skapa den mest effektiva luftrenaren. Idag används Biozone s produkter över hela

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Besökare Namn... Institution... Telefon... E-post... Datum för besök... Handläggare på SHM Namn... Syfte med

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1 Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun - etapp 1 1 2 Innehållsförteckning Giftfri förskolemiljö 4 Omfattning och begränsning 4 Kopplingar till styrdokument för Ronneby kommun 4 Vad säger

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Andra upplagan. produktkrav vid inköp

Andra upplagan. produktkrav vid inköp 3 2 Andra upplagan 3 2 Att ställa kemikalierelaterade 3 produktkrav vid inköp 2 2 3 4 3 2 3 4? 5 2! 3 4? 5! 4? 5! Guide för prioritering och identifiering av farliga ämnen i varor Genom att ställa rätt

Läs mer

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start För dig som är gravid eller ammar: 1.Undvik parfymerade produkter - bebisen tycker om doften av dig. 2.Vänta med att färga håret. 3.Ta det lugnt med smink, krämer och lotioner. 4.Använd inte produkter

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Säkerhetsdatablad Nano Protection 2K B

Säkerhetsdatablad Nano Protection 2K B Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Brilliant 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningar och användningar som avråds L 1.1 Närmare

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB i byggnader Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB måste ut ur kretsloppet. PCB är ett samlingsnamn för en grupp

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor. 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor. 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2014 Innehåll Varför ska Sundbybergs förskolor bli giftfria?

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Inventering av förskola

Inventering av förskola April 2013 Inventeringsmall Operation Giftfri förskola Inventering av förskola Datum för inventering: Kommun: Namn på förskola: Avdelning: Kontaktperson förskola, namn och e-post/telefon: Inledande frågor:

Läs mer

Kemikalier i vår vardag

Kemikalier i vår vardag - Institutet för tillämpad Grön kemi Kemikalier i vår vardag Tomas Östberg 2011-11-08 Regionförbundet - Enheten för attraktion och livsmiljö Folkhälsofrågor Energi och klimat Miljöfrågor Energikontoret

Läs mer

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Prov från kontor i Borgsala uttaget av Skade Utredare AB Fukt & Lukt Provplatsen kontor 101 och provet var märkt A. Provnummer hos anozona 07-XXX-001.

Läs mer

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om

Läs mer

PETROLEUMKEMI Råolja

PETROLEUMKEMI Råolja Råolja 1 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2 TRANSFORMATOROLJA Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Motorolja @ Automatiska transmissionsoljor Askfria dispergenter @

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Konkurrensverket. Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson

Konkurrensverket. Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson Konkurrensverket Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson KKV vision Välfärd genom väl fungerande marknader Offentlig upphandling»nationellt upphandlingsstöd»tillsynsmyndighet»upphandlingsmyndigheten

Läs mer

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem 2/21/2007 Ger ditt ventilationssystem bättre eller sämre inohusmiljö? Vanliga Problem i Ventilationssystem Ventilationssystem förmodas

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 307 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor

Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor Siri Nordberg och Lovisa Ewerman Feriearbetare på Alingsås kommun 2014-06-16-2014-07-04 Handledare: Fredrik Bergman, miljöstrateg

Läs mer

Företag: Thorn Lighting AB Kontaktperson: Jane Skrinjar 1999-04-07 Rev2. Adress. Box 305 261 23 Landskrona..Telefon. 0418-52000..

Företag: Thorn Lighting AB Kontaktperson: Jane Skrinjar 1999-04-07 Rev2. Adress. Box 305 261 23 Landskrona..Telefon. 0418-52000.. Miljöfakta för belysningsarmatur exkl. ljuskälla Utarbetad av Ljuskultur, 1996-12-23, samt 1999-03-09 Materialet är en bearbetning av Nuteks projekt Råd för inköpare, samt "Miljöfrågan". Företag: Thorn

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad

SÄKERHETSDATABLAD. 1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad SÄKERHETSDATABLAD Gorilla Clear Repair 1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Gorilla Clear Repair 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Asbest. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus. Ana Camargo Björn Pinner. Asbest PCB Övriga kemiska produkter.

Asbest. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus. Ana Camargo Björn Pinner. Asbest PCB Övriga kemiska produkter. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus Ana Camargo Björn Pinner 1 Asbest PCB Övriga kemiska produkter 2 Asbest 3 1 Vad är asbest? Vit, brun och blå asbest Är samlande beteckning på olika fiberartat

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer