Radon - vägledning för kommunernas arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radon - vägledning för kommunernas arbete"

Transkript

1 Radon - vägledning för kommunernas arbete September 2005

2

3 Radon - vägledning för kommunernas arbete Miljösamverkan Västra Götaland 2005 Denna vägledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp Radon Slutlig redigering och sammanställning av materialet har projektledare Lasse Lind ansvarat för, i samråd med övriga i projektgruppen. Följande har deltagit i projektgruppen: Annika Borg, Miljöförvaltningen Trollhättan stad (under 200) Gudrun Törnström, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet Kent-Åke Wilhelmsson, Miljö- och hälsoskyddskontoret Skövde kommun Kent Gustawsson, Bygg- och miljökontoret, Åmåls kommun Lars-Gunnar Hellgren, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad (t.o.m. 2004) Lasse Lind, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Stina Öberg, Miljöförvaltningen Göteborgs stad Ulla Sandblom, Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet Ylva Sandqvist, Miljö- och byggnadskontoret Skara kommun Pär Ängerheim, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, VMC

4 1. Inledning...5 Sammanfattning och läsanvisning...5 Syfte...6 Bakgrund Lagstiftning, riktvärden och miljömål...9 Lagstiftning...9 Miljöbalken (SFS 1998:808), MB (9); Livsmedelslag (SFS 1971:511) (10); Förordning om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem (SFS 1988:72) (11); Plan och bygglag (SFS 1987:10), PBL (11); Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (SFS 1994:847), BVL (12); Strålskyddslag (SFS 1988:220) (14); Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160), AML (14) Riktvärden...15 Miljömål...16 Nationella miljökvalitetsmål och delmål (16); Regionala miljömål för Västra Götalands län (16); Indikatorer och uppföljning (17) Folkhälsomål Radonläget i länet...20 Geologi...20 Länsstyrelsens rapport...20 Undersökningarna i Lysekil och Skövde Vägledning för kommunernas radonarbete Radonprogram...2 Miljömål och uppföljning...2 Formulera mål (2); Lägesbeskrivning (2); Åtgärder (2); Uppföljning (2) Samverkan i kommunen och i länet...24 Vilka berörs? (24); Hur kan och bör de samverka? (27) Förebyggande arbete...28 Säkrare markradonöversikter och bygga utan radonrisk (28); Hur tillse att ingen drabbas av radon från nya vattentäkter? (1) Upptäcka och åtgärda höga radonhalter...1 Fortsatt spårning av byggnader med höga radonhalter (1); Åtgärder av byggnader med höga radonhalter (4); Fortsatt spårning av vattentäkter med höga radonhalter (6); Åtgärder av vattentäkter med höga radonhalter (7) Information till allmänheten m.m....8 Hålla ordning på radonuppgifterna Kontakter, mer kunskaper och information Miljösamverkans projektgrupp...40 Myndigheter och institutioner...40 Konsulter och experter...41 Litteratur/Referenser...41 Webbplatser...4 Bilagor Förkortningar och begreppsförklaringar 2. Bidrag för åtgärder mot radon. Exempel på markradonöversikt i kommunens översiktsplan 4. Exempel på bestämmelser m.m. om radon i detaljplan 5. Exempel på hur skyddsåtgärder mot radon kan hanteras i bygglovsärenden 6. Mallar för miljönämndens information, uppmaningar och förelägganden 7. Metoder för undersökning och mätning av radon 8. Referat av "Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län" 9. Minneslista för kommunens radonprogram 10. Protokollsblankett för mätning av gammastrålning

5 1. Inledning Sammanfattning och läsanvisning Denna vägledning ger stöd för kommunernas arbete med radonfrågan. Syftet är att bidra till att befintliga radonproblem i länet åtgärdas och att förebygga radonrisker i framtiden. Detta ligger i linje med delmål och regionala miljömål om radon under det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Vägledningen riktar sig till flera funktioner i kommunerna vilket kan sammanfattas med nyckelorden miljö, bygg och plan. Kommunen som fastighetsförvaltare berörs också. Vägledningen ger en kort bakgrund om radonproblematiken (Bakgrund i avsnitt 1), redovisar lagstiftning och miljömål som berör området (avsnitt 2) och radonsituationen i länet (avsnitt ). Vägledningens tyngdpunkt är avsnitt 4 som ger råd och förslag om hur arbetet kan bedrivas, både vad gäller att upptäcka och åtgärda pågående radonexponering, och att förebygga radonrisker. Det betonas särskilt att varje kommun bör ha en plan för radonarbetet. Samverkan mellan olika funktioner i kommunen och även samverkan inom regionen poängteras. Avsnittet kompletteras av några bilagor med exempel och mallar. Bilagan med minneslista för kommunens radonprogram bör särskilt nämnas. Hela vägledningen rör både radon i inomhusluft och radon i dricksvatten. Vägledningen har tagits fram av Miljösamverkan Västra Götaland projektgrupp Radon, se titelsidan (sid ). Annan vägledning I avsnitt 5 finns uppgifter om myndigheter och andra kunskapskällor som litteratur och webbplatser vilka behövs som ytterligare stöd i arbetet. Här ska särskilt nämnas att Socialstyrelsen i början av 2005 gett ut handboken Radon i inomhusluft (17 ). Den är ett viktigt komplement till föreliggande vägledning, men är i huvudsak begränsad till, som titeln anger, radon i inomhusluft och till miljönämndens ansvarsområde, men bl.a. Arbetsmiljöverkets roll behandlas också. Till litteratur och andra referenser som listas i avsnitt 5 hänvisas från övriga delar av handledningen, inklusive bilagor, med upphöjd siffra inom parentes. 5

6 Syfte Syftet med denna vägledning är att ge stöd till kommunerna för en effektiv hantering av radonfrågan, för att därigenom byggnader och vattentäkter som idag ger radonproblem ska åtgärdas inga eller obetydliga radonrisker ska finnas med nytillkommande byggnader eller vattentäkter. Syftet är även att verka för att de av Riksdagen fastställda delmålen för radon, under miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö, uppnås i länet. Dessa delmål är radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³. Bakgrund Här ges endast en kort orientering. För utförligare uppgifter kan bl.a. Radonboken (), SSIs webbplats (8 ) (9) (17), Radonutredningen 2000 och Socialstyrelsens handbok rekommenderas. Se även bilaga 1 i denna vägledning, där vissa begrepp förklaras. a Radon är en gas som bildas vid sönderfall av vissa radioaktiva ämnen som uran, och har alltså sitt i ursprung i berggrunden. Jordluft och grundvatten kan p.g.a. berggrunden innehålla höga radonhalter, vilket kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vattnet pumpas upp ur borrade brunnar. Även stenbaserade byggnadsmaterial som t ex blåbetong avger radongas. b Halten radon anges i Bq/m (Bequerel per kubikmeter) i luft och Bq/l i vatten. Studier har visat att radon i inomhusluft är den efter rökning vanligaste orsaken till lungcancer. Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder (8 ). Risken för ickerökare att drabbas av lungcancer från radon är betydligt mindre än för rökare. I slutet av 1970-talet började riskerna med radon i bostäder uppmärksammas mer allmänt i Sverige, och många kommuner började arbeta med frågan, med stöd från bl.a. Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Man var då främst fokuserad på problemet med radon från byggmaterial, i första hand a Man talar om s.k. sönderfallskedjor. Radon som ingår i sönderfallskedjor med främst uran som startpunkt sönderfaller i sin tur till andra ämnen, dessa benämns med ett samlingsnamn som radondöttrar. Se vidare under radondöttrar i bilaga 1. Tidigare, före 1994, användes radondotterhalten som mått i stället för som numera radongashal- ten. Detta måste man vara observant på när det gäller uppgifter i äldre mätprotokoll, så att feltolkningar inte görs. Se vidare om radondöttrar i bilaga 1, Förkortningar och begreppsförklaringar. b 6

7 alunskifferbaserad blåbetong, eller gråblå lättbetong som den också kallas. Blåbetong har använts vid byggandet av ca bostäder i Sverige (9 ) och tillverkades mellan 1929 och 1975 (8 ). I hus uppförda de närmaste åren efter 1975 kan blåbetong dock också ha använts. Riskerna med markradon (radonhaltig jordluft som tränger in i byggnaden) uppmärksammades på allvar något senare i början av 1980-talet. För att få överblick och bedöma riskerna för markradon i olika områden har många kommuner gjort markradonkarteringar där kommunen delats in i lågriskområden, normalriskområden och högriskområden för markradon. I mera detaljerad kartläggning, t.ex. i en detaljplan, anges på motsvarande sätt var det finns lågradonmark, normalradonmark och högradonmark. Se vidare bilaga 1 om dessa begrepp. Inte bara markförhållandena på platsen kan ge markradonproblem, också fyllnadsmassor runt en byggnad kan vara källan till inträngande radongas. Rödfyr är en restprodukt (aska) från alunskiffer som bl.a. använts som bränsle för kalkbränning. Rödfyr liknar vittrande gruvavfall. De föroreningar som förekommer i högsta halter är främst arsenik, uran, vanadin och molybden. I ett pm från Länsstyrelsen (16). ges råd bl.a. om försiktighetsmått avseende radon i dricksvatten och inomhus i samband med rödfyrsförekomst. Se vidare om rödfyr på Länsstyrelsens webbplats under Miljöskydd - Förorenade områden. Radon i dricksvatten betraktades först bara som en möjlig källa till förhöjd radonhalt inomhus (radonet avgår från vattnet vid t.ex. duschning), men senare har också risk med att förtära radonhaltigt vatten beaktats, och medfört att gränsvärden införts. Underlaget för bedömning av risken med att förtära radonhaltigt dricksvatten är dock mycket osäkert (8 ). Olika rikt- och gränsvärden har efterhand tagits fram, och reviderats, av centrala myndigheter - se avsnitt 2. Lagstiftning, riktvärden och miljömål. Uppgifter från Miljömålsportalen (10 ) : SSI uppskattar att det finns närmare bostäder med förhöjda halter av radon (över 200 Bq/m ). Ungefär småhus och lägenheter har radonhalter över 400 Bq/m. En femtedel av de ca lokaler i skolor och förskolor i landet som bedömts behöva undersökas har mätts. I 15 % av dessa var radonhalten över 200 Bq/m och i 4 % över 400 Bq/m. Radonfrågan har vid flera tillfällen varit föremål för offentliga utredningar (SOU), vilka bl.a. varit underlag för gräns- och riktvärden, och för lagstiftningsåtgärder i övrigt. Den senaste är Radonutredningen 2000 (9). Landets kommuner har i varierande omfattning arbetat med radonfrågan. Följande är exempel på vanliga insatser: Miljökontoren har spårat blåbetonghus, och låtit göra kontrollmätningar av radonhalt i dessa. Miljökontoren har informerat fastighetsägare och uppmanat att göra kontrollmätningar. Byggnadskontoren och/eller miljökontoren har låtit ta fram markradonriskkartor, som underlag för krav på radonsäkring vid nybygge, och även som underlag för att spåra 7

8 befintliga byggnader som kan vara utsatta för markradon. När kontrollmätning i befintliga byggnader visat höga radonhalter har miljökontoren genom råd (eller i vissa fall förelägganden) krävt att fastighetsägarna åtgärdar detta. Det finns tekniska lösningar på de flesta fall av radonproblem. Det har funnits och finns också i många fall möjlighet att få bidrag till åtgärder. I Västra Götalands län har runt halvårsskiftet 200 en omfattande enkät genomförts till kommunerna i länet, om vilka kunskaper man har om radonproblemet, vilka insatser som gjorts och planeras. Rapporten med resultatet av denna enkät (1 ) har varit ett viktigt underlag för denna vägledning. Se vidare avsnitt. Radonläget i länet. 8

9 2. Lagstiftning, riktvärden och miljömål Lagstiftning Här ges ges en kortfattad översikt över vilka lagar, förordningar och föreskrifter, samt allmänna råd, som rör radonfrågan och några regler i dessa som bör vara viktiga att känna till. Avsnittet ger ingen eller bara mycket kortfattad orientering om lagarnas syfte, tillämpningsområde eller baskunskaper i övrigt om de olika lagarna. Läsaren förutsätts vara bekant med detta. Miljöbalken (SFS 1998:808), MB Miljöbalken syftar till hållbar utveckling och skydd för hälsa och miljö. Grundläggande är målsättningsparagrafen 1 i 1 kap MB samt hänsynsreglerna i 2 kap. Dessa refereras inte här. Nedan finns citat ur de delar av balken, med tillhörande förordningar, som närmast kan vara tillämpliga på radonfrågan. TILLSYNSMYNDIGHET, för bl.a. de frågor som rör hälsoskydd och radon är kommunens miljönämnd eller motsvarande (inom försvaret är det dock Generalläkaren). 9 kap MB Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. 9 Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS (1998:899), FMH Utdrag ur FMH: I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar, 2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,... Utdrag ur 45 FMH Kommunen skall utöver vad som framgår av förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken ägna särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar; 1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen, 2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,. samlingslokaler där många människor brukar samlas, 9

10 4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad, kap MB 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen 22 Den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att även i andra fall än som avses i 14 kap. 7 utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Om det är lämpligare kan tillsynsmyndigheten i stället föreskriva att en sådan undersökning skall utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen. Den som är skyldig att utföra undersökningen är skyldig att ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22). Dessa AR är mycket kortfattade. De innehåller de värden som återges i här i tabellen under Riktvärden (sid 15), samt anger att miljönämnden ska beakta radon i sin behovsutredning och sin tillsynsplan. Socialstyrelsens allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 200:17). Dessa AR tar upp sådant dricksvatten, bl.a. enskilda vattentäkter, som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, se nedan. I SOSFS 200:17 ges riktvärde för när dricksvatten ska bedömas otjänligt med avseende på radonhalt (se under Riktvärden (sid 15), men till skillnad från Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten ges för radon inget värde för bedömningen tjänligt med anmärkning. Livsmedelslag (SFS 1971:511) TILLSYNSMYNDIGHET är kommunens miljönämnd eller motsvarande (för vissa typer av livsmedelsindustri m.m. är det dock Livsmedelsverket) Livsmedelsförordning (SFS 1971:807) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:0) har ersatt Dricksvattenkungörelsen (SLVFS 1989:0) 10

11 Kommentar: En verksamhet omfattas av föreskrifterna i SLVFS 2001:0 om den försörjer minst 50 personer eller producerar minst 10 m dricksvatten per dygn eller om det är en kommersiell eller offentlig verksamhet. Dessa föreskrifter omfattar alltså bl.a. inte vatten från enskilda vattentäkter. Den "luckan" täcks upp av Socialstyrelsens ovannämnda allmänna råd (SOSFS 200:17), som utfärdas med stöd av Miljöbalken, inte livsmedelslagen. De nya föreskrifterna om dricksvatten har samma gränsvärden för radon som den tidigare dricksvattenkungörelsen. Se tabell under Riktvärden, sid 15. Enligt föreskrifternas bilaga om kontroll gäller krav på att radonhalten ska undersökas vid s.k. utvidgad kontroll, men endast för grundvattentäkter. Förordning om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem (SFS 1988:72) 1 Enligt denna förordning lämnas... bidrag till kostnader för åtgärder i syfte att minska radonhalten i en- och tvåbostadshus som bidragstagaren äger och själv bor i (egnahem).... Bidrag får lämnas om radonhalten i inomhusluften utgör en olägenhet som inte är ringa eller helt tillfällig. 4 Bidrag får lämnas för åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna skall ha en radonhalt på högst 200 becquerel per kubikmeter inomhusluft. Sökanden skall göra den kontroll av husets ventilationssystem som behövs för bedömningen. Bidrag får inte lämnas för åtgärder som påbörjats vid tidpunkten för ansökan. 5 Bidrag lämnas med 50 procent av skälig kostnad för åtgärderna, dock högst med kronor. Bidrag under kronor betalas inte ut. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem (BFS 200:1) Har närmare bestämmelser och råd om bidragen. Se vidare bilaga 2 om bidrag för åtgärder mot radon. Plan och bygglag (SFS 1987:10), PBL PBL ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Nedan ges kortfattad information om de bestämmelser som närmast är av intresse för radonfrågan. TILLSYNSMYNDIGHET är kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande. Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet. Bestämmelser om planer PBLs regler om fysisk planering är viktiga också med tanke på radonfrågan. I varje kommun ska finnas en översiktsplan (ÖP) omfattande hela kommunen. ÖP är inte 11

12 juridiskt bindande, men ska ge vägledning bl.a. för annan planering. I ÖP bör, bland mycket annat, anges olika områdens förutsättningar för bebyggelse med hänsyn till risk för markradon. Detaljplan (DP) är juridiskt bindande. I DP kan intas vissa bestämmelser till skydd för hälsa och miljö. Områdesbestämmelser är ibland ett alternativ till DP. Också områdesbestämmelser är juridiskt bindande men kan inte göras lika detaljerad som en detaljplan. Om hur radonfrågan bör hanteras i planer, se sid 29. ÖP, DP och områdesbestämmelser ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om byggande För byggande krävs i de flesta fall någon form av förprövning och kvalitetskontroll. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande. Tillstånd lämnas genom att bygglov beviljas. Dessutom ska en bygganmälan göras innan arbetet får påbörjas. Kvalitetskontrollen sker genom att byggherren utser en certifierad kvalitetsansvarig eller någon som kan godkännas av byggnadsnämnden. Ett byggsamråd ska normalt hållas vid vilket en kontrollplan ska redovisas. Byggherren upprättar förslaget till kontrollplan som redovisas vid byggsamrådet. Byggnadsnämnden kallar till byggsamrådet när bygganmälan kommit in. Byggnadsnämnden beslutar om kontrollplanen vid byggsamrådet, eller snarast efter detta. I bygglov, eller vid samrådsmötet, informeras om att radonskydd ska utföras. Kontroll med avseende på radon bör tas med i kontrollplanen. Efter bygget lämnar den kvalitetsansvarige in en verifierad kontrollplan till byggnadsnämnden. I den verifierade kontrollplanen finns uppgifter från den sakkunnige som utfört kontrollerna och att dessa blivit utförda. En översyn av bygglagstiftningen pågår. Ett förslag är att bygganmälan tas bort som rättshandling och ersätts med ett besked om påbörjande. Radonskyddskrav ska då klaras ut redan inför bygglovet. Den tekniska lösningen presenteras vid byggsamrådet. I praktiken kommer detta inte att innebära någon större skillnad mot vad som nu gäller. Plan- och byggförordning (SFS 1987:8) I plan- och byggförordningen finns de närmare bestämmelserna om bl.a. hur planärenden och lovärenden ska hanteras och om kvalitetsansvariga. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (SFS 1994:847), BVL BVL gäller byggnader och byggmaterial och syftar bl.a. till säkra och hälsosamma byggnader. TILLSYNSMYNDIGHET är kommunens byggnadsnämnd, eller motsvarande Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:1215), BVF 5 Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de inte medför risk för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av 12

13 1. utsläpp av giftig gas, 2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,. farlig strålning, 4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark, 5. bristfälligt omhändertagande av avloppsvatten, rök och fast eller flytande avfall, eller 6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket. Boverkets byggregler(bfs 199:57), BBR c I BBR finns de mer detaljerade reglerna för byggnaders egenskaper. För olika inomhusmiljöfaktorer finns såväl råd som föreskrifter med värden specificerade. De värden som gäller strålning och radon är bindande föreskrifter, som alltså ska klaras vid nybyggnad. Se tabell under Riktvärden, sid 15. Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (SFS 1991:127) Har krav på obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Kontrollen ska utföras av personer med särskild behörighet, och syftar till att säkerställa att ventilationen har uppfyller de krav som gällde då byggnaden uppfördes. Kraven på OVK gäller för följande slags byggnader, och med följande kontrollintervall: 1. Daghem, skolor, vårdlokaler o.d. 2 år 2. Flerbostadshus, kontorsbyggnader o.d. med FT-ventilation år. Flerbostadshus, kontorsbyggnader o.d. med F-ventilation 6 år 4. Flerbostadshus, kontorsbyggnader o.d. med S-ventilation 9 år Godkänd OVK kan betraktas som ett minimikrav, men innebär inget skydd mot vare sig radon eller andra olägenheter. I det enskilda fallet kan krav på bättre ventilation därför behöva ställas. Det görs då av miljönämnd eller motsvarande med stöd av MB, inte av BN med stöd av PBL. Krav på OVK för egnahem med mekanisk ventilation fanns tidigare men har tagits bort. c BBR är utfärdad med stöd av såväl PBL som BVL 1

14 Strålskyddslag (SFS 1988:220) Strålskyddslagen syftar till att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. Tillståndsplikt för i princip all slags hantering av radioaktiva ämnen och utrustningar med joniserande strålning. (Kärnkraft regleras dock genom lagen om kärnteknisk verksamhet). Strålskyddslagen (eller dess följdförfattningar, strålskyddsförordningen samt föreskrifter utfärdade av Strålskyddsinstitutet, SSI) innebär ingen direkt reglering av frågor som gäller radon i bostäder, andra lokaler eller på arbetsplaptser eller radon i dricksvatten. Se i stället under MB, Livsmedelslagen, PBL och BVL ovan, samt AML nedan. Däremot har SSI en viktig roll i radonarbetet genom att utarbeta metodbeskrivningar för radonmätning, utbilda i mätning och åtgärder mot radon, samt att ge information om risker med och åtgärder mot radon till allmänhet, företag och myndigheter. Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160), AML Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Den är tillämplig på verksamheter i vilka arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Dessutom ska bl.a. elever jämställas med arbetstagare vid tillämpning av lagens kap. 2-4, 7-9 m.m. Det innebär att lagen vid en skola är tillämplig både med avseende på elever och lärare (men vid en barnstuga är den endast tillämplig med avseende på personalen). TILLSYNSMYNDIGHET är Arbetsmiljöverket, genom sin regionala tillsynsorganisation (distriktskontor). Arbetsmiljöförordning (SFS ) Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2000:) Här finns också gränsvärde för radon. Se tabell under Riktvärden, sid

15 Riktvärden Här är i tabellform redovisat de gränsvärden eller rekommendationer som finns. Fetstilta värden är från föreskrifter (gränsvärden), medan övriga är från allmänna råd (riktvärden, vägledande) eller målsättningar. Gammastrålning från byggnadsmaterial BBR. (BFS 199:57) SOSFS 1999:22. Sv/h Krav vid nybyggnad. I rum där personer vistas mer än tillfälligt. 0,5 Vid översiktlig gammamätning av fasader: Riktvärde för att ställa krav på undersökning av radonhalten 0, Radongas inomhus Bq/m BBR (BFS 199:57) Krav vid nybyggnad, årsmedelvärde 200 SFS 1988:72 och BFS 200:1 Bidrag för åtgärder möjligt om årsmedelvärde >200 SOSFS 1999:22 e Miljömål enligt riksdagsbeslut i enlighet med prop 2001/2002:128 Befintliga bostäder och lokaler: Bör bedömas som olägenhet för människors hälsa om årsmedelvärde > 200 d Senast år 2010 ska radonhalten i skolor och förskolor vara < 200 Senast år 2020 ska radonhalten i bostäder vara < 200 AFS 2000: Hygieniskt gränsvärde f g 400 Radon i vatten SOSFS 1999:22 SOSFS 200:17 SLVFS 2001:0 Bq/l MHN bör verka för att radonhalten mäts i fastigheter med enskilda brunnar med radonhalt i dricksvattnet över ca 1000 Allmänna råd från Socialstyrelsen om försiktighetsmått för dricksvatten (avser bl.a. enskilda brunnar) Otjänligt 1000 Gränsvärden för radon i dricksvatten (avser bl.a. vattenverk) Otjänligt >1000 Anmärkning >100 d Fram till 9 juli 2004 var riktvärdet 400 Bq/m men sänktes då tilll 200 Bq/m (SOSFS 2004:6 ändring av SOSFS 1999:22). Ett skäl till att detta inte är bindande gränsvärde är att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att utfärda föreskrifter om detta, endast allmänna råd. e f Se vidare avsnittet Miljömål nedan Hygieniskt gränsvärde = Högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften. g För underjordsarbete i gruvor och liknande gäller i stället ett gränsvärde som årsexponering: 2,5 MBqh/m och år (motsvarar ca 1500 Bq/m vid drygt 1600 h under jord per år.) 15

16 Miljömål Utförlig information om miljömålen finns på webbplatsen Nationella miljökvalitetsmål och delmål I anslutning till vart och ett av de femton nationella miljökvalitetsmålen har riksdagen också beslutat om ett antal delmål. Under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns följande delmål om hälsoskydd och radon i byggnader: År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft. Under miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö finns inga delmål som tar upp radon. Årlig uppföljning av miljömålen redovisas i en rapport till regeringen från Miljömålsrådet. Vart fjärde år gör Miljömålsrådet en djupare utvärdering som underlag för beslut om korrigering av åtgärder och styrmedel. Regionala miljömål för Västra Götalands län Regionalt delmål De regionala miljömålen som länsstyrelsen i respektive län fastställer kan innebära kompletteringar eller preciseringar av de nationella delmålen. Det regionala delmålet för Västra Götaland som rör hälsoskydd och radon i byggnader är dock identiskt med det nationella som angetts i ovanstående avsnitt. Åtgärdsförslag I Miljömålen i Västra Götalands län (6 ) anges åtgärdsförslag i anslutning till olika delmål. Till ovan angivna delmål anges följande åtgärder. De båda första rör inte radon (det första i viss mån indirekt) men för fullständighetens skull redovisas också de åtgärdsförslagen här. a) Gör fler kontroller och informationsinsatser vad avser ventilation i bostäder och offentliga lokaler. Kommunerna. b) Informera och kontrollera för bättre materialhantering på byggarbetsplatserna. Tvättad singel måste finnas tillgänglig överallt för att minska risken för fuktiga grunder och bottenplattor. Kommunerna c) Ta fram radonriskkartor. Kommunerna. d) Följ upp och utvärdera kommunernas arbete när det gäller radonproblem i mark, byggnadsmaterial och dricksvatten. Kommunerna och Länsstyrelsen. 16

17 e) Ta fram radonprogram i varje kommun som visar hur målen skall nås inom utsatt tid, 2010 respektive Kommunerna. f) Informera allmänhet och kommuner angående hälsorisker till följd av radon. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. g) Informera allmänhet och kommuner angående mätningar, åtgärder och rutiner för utbetalning av bidrag till radonsanering. Kommunerna och Länsstyrelsen. h) Ställ krav på mätning av radonhalten vid nyproduktion och efter genomförda åtgärder. Kommunerna och Länsstyrelsen. i) Genomför ett gemensamt radonprojekt. Miljösamverkan Västra Götaland. Punkt d) har i stor utsträckning nu tillgodosets genom rapporten Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län (1 ) som refereras i denna vägledning i avsnitt, Radonläget i länet. Punkt i) om radonprojekt är just arbetet med att ta fram här föreliggande vägledning för kommunerna! För arbetet med flera av de övriga punkterna, särskilt c) och e) och h) ska denna vägledning vara ett stöd. Indikatorer och uppföljning Vad är en indikator? Indikatorer kan vara bra för att bevaka hur miljöpåverkan förändras med tiden, att informera hur utvecklingen går samt engagera till åtgärder inom miljö- och hälsofrågor. Indikatorer bör vara mätbara, vetenskapligt robusta, möjliga att följas upp, pedagogiska samt engagera till åtgärder. En indikator för människor ska på motsvarande sätt ha ett samband med hälsoeffekter Indikatorer och radon De miljömål som finns för radon i bostäder, skolor och förskolor är mycket konkreta. Man känner till riskerna med radon i luft relativt väl. För att kunna värdera hälsoeffekter av radon krävs kunskap om både individernas radonexponering och rökvanor. En nackdel är den långa latenstiden. Följande hälsoindikatorer för radon föreslås av Socialstyrelsen och Arbets- och miljömedicin (7 ). Andel som vistas i förskolor och skolor respektive bostäder, med radon >200Bq/m. Den genomsnittliga halten i landets bostäder. Se även den nyare rapporten Indikatorer på hemmaplan (21). 17

18 Användning i länet och kommunerna På motsvarande sätt bör indikatorer kunna användas också på läns- och kommunnivå. Man bör ha åtskilda indikatorer för förskolor/skolor respektive bostäder. Exempel på indikatorer kan vara (samtliga exempel är här formulerade så att målet är noll): Skolor/förskolor Andel förskolor/skolor där man inte mätt radonhalten. Andel förskolor/skolor där man mätt radonhalten och konstaterat att halten vid senaste mätning är över 200 Bq/m. Andel skolbarn som exponeras för radonhalter >200 Bq/m Bostäder Andel bostäder i högrisk/normalriskområden där man mätt radonhalten och konstaterat att halten vid senaste mätning är över 200 Bq/m. Andel bostäder i högrisk/normalriskområden där man mätt radonhalten och konstaterat att halten vid senaste mätning är över 400 Bq/m. Andel bostäder i högrisk/normalriskområden där radonhalten är okänd. Andel bostäder som misstänks innehålla blåbetong där man mätt radonhalten och konstaterat att halten vid senaste mätning är över 200 Bq/m. Andel bostäder som misstänks innehålla blåbetong där man mätt radonhalten och konstaterat att halten vid senaste mätning är över 400 Bq/m. Andel bostäder uppförda där man inte vet om det finns blåbetong eller ej. Radon i vatten Antal bostäder med enskilda vattentäkter där radonhalten i dricksvattnet vid senaste mätning är över 1000 Bq/l. Andel vattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten där man inte har uppgift om vattnets radonhalt Andel vattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten där dricksvattnets radonhalt vid senaste mätning överskrider 1000 Bq/l. Andel vattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten där dricksvattnets radonhalt vid senaste mätning överskrider 100 Bq/l. Ett annat exempel, som kan vara svårare att arbeta med eftersom det kräver mer undersökningar (se om undersökningarna i Lysekil och Skövde sid 21), men som bör eftersträvas är Den genomsnittliga halten i bostäderna i länet, eller i vissa av kommunerna i länet, eller i den egna kommunen 18

19 Folkhälsomål Det finns elva nationella folkhälsomål. Se utförlig information på 111.aspx Under Målområde 5 Sunda och säkra miljöer och produkter finns delområde Sund inomhus- och närmiljö. Radon är en av de riskfaktorer som särskilt ska uppmärksammas i detta delområde. 19

20 . Radonläget i länet En enkät till kommunerna i Västra Götalands län genomfördes försommaren 200 och har redovisats i Länsstyrelsens rapport Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län (1). Nedan är en kort sammanfattning av några av de resultat som redovisas i rapporten. Därefter redovisas, också kortfattat, resultat av två särskilda studier av radonsituationen i Lysekils respektive Skövde kommuner Geologi Radonsituationen inom länet är mycket skiftande. Vissa kommuner utgörs nästan uteslutande av högriskområden, medan andra till större delen består av lågriskområden. I västra delarna av länet förekommer uranrik granit, medan det i f d Skaraborgs län finns områden med alunskiffer. Längs kusten finns områden där också risken för radon i grundvattnet är högre än i övriga delar av länet. Områden med alunskiffer, uranrik granit, riskområden för radon i grundvattnet och rödfyrshögar (alunskifferaska) illustreras på kartor i Länsstyrelsens rapport. (1) Länsstyrelsens rapport Sammanfattningsvis framgår det av rapporten (1 ) att mycket arbete återstår för att åtgärda radonproblemen i länet. Se bilaga 8 för ett utförligare referat. Enkäten besvarades av 8 av länets 49 kommuner (alla 8 besvarade inte alla frågor). Förebyggande arbete, fysisk planering 6 av 6 kommuner uppger att de har ett radonprogram, och lokala miljömål för radon har 5 av 8 kommuner. 29 av 6 kommuner har redovisat markradon i, eller i anslutning till kommunens översiktsplan 0 av 7 kommuner har en markradonöversikt. Radon i befintlig bebyggelse 9 kommuner, eventuellt fler, har kontrollmätt i stort sett samtliga skolor. Ett flertal skolor och förskolor har eller har haft radonhalter över 200 Bq/m. Cirka 7000 bostäder i enfamiljshus har enligt mätningar halter över 200 Bq/m och av dessa drygt 000 över 400 Bq/m. I drygt 00 av de 7000 känner kommunerna till att åtgärder vidtagits. 4 % av bostäderna som kontrollmätts efter åtgärd hade radonhalter överskridande 200 Bq/m. 20

21 Cirka tre och ett halvt tusen bostäder i flerfamiljshus har enligt mätningar halter över 200 Bq/m och av dessa cirka niohundra över 400 Bq/m. Endast några få kommuner har uppgett antal bostäder där åtgärder vidtagits. Kommunernas bedömning av det dominerande radonproblemet i kommunen 15 av 6 kommuner anger två eller flera alternativ 27 kommuner anser att blåbetonghus är det största/ett av de största problemen 17 att markradon är det dominerande/ett av de dominerande problemen. 9 kommuner svarar att radon i dricksvatten är ett av de största problemen, en av dessa kommuner anser att vatten ensamt är det största problemet. Vanligen uppges vatten tillsammans med markradon vara de största problemen men i två kommuner anges det vara vatten och blåbetonghus. Ingen kommun anser att andra problem, t ex fyllnadsmaterial, är det dominerade problemet. Övriga uppgifter i rapporten I rapporten, och i referat i bilaga 8 i denna handledning, redovisas också bland annat hur radonfrågan behandlas i bygglov, hur kommunerna registrerar radonuppgifter och hur man arbetar med råd eller förelägganden för att få höga radonhalter åtgärdade. Motsvarande uppgifter ges också beträffande radon i dricksvatten. Vidare redovisas kommunernas behov av stöd för radonarbetet, och vilka insatser man planerar på området. Undersökningarna i Lysekil och Skövde Resultatet av båda undersökningarna finns sammanfattat i en poster som Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) presenterade på Läkarstämman 25 nov 2004 i Göteborg. Av denna framgår att radonexponeringen minskat i båda kommunerna från 1990 till 2001 (Lysekil) respektive (Skövde), men att minskningen var större i Skövde (60 %) och mindre i Lyskeil (20 %). I båda fallen har undersökningarna omfattat ett antal slumpmässigt utvalda personer/bostäder, med syfte att få en bild av de genomsnittliga förhållandena. Undersökningen i Lysekil (14 ) har gjorts i samverkan mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län och VMC. Utdrag ur pressmeddelande på VMCs webbplats (http://www.vmc.ymk.gu.se/press.htm): Det har tidigare inte gjorts några uppföljande undersökningar som visar om radonsituationen i Sverige förbättras eller inte. Nu finns för första gången en systematisk sådan undersökning från Lysekils kommun. Länsstyrelsen och Miljömedicinskt centrum gjorde 2001 en undersökning i 9 slumpvis valda bostäder i Lysekils 21

22 kommun. Medelvärdet har sjunkit med cirka 15 % jämfört med en liknande undersökning i 5 bostäder Fortfarande ligger dock en fjärdedel av bostäderna över 200 Bq/m och 15 % över 400 Bq/m. Varje år beräknas radonet orsaka 1-2 fall av lungcancer i Lysekil. Risken är störst för rökarna. Undersökningen i Skövde (15 ) har gjorts av VMC i samverkan med Skövde kommun. I Skövde undersöktes radonhalten hos 108 slumpvis utvalda personer i åldern år. Av rapportens sammanfattning framgår bland annat att radonhalerna i bostäder i Skövde mer än halverats sedan Som troliga orsaker anges ökad andel nya bostäder byggda på mark med låg radonhalt, en medveten strategi från kommunens sida, och en ökad andel bostäder med mekanisk ventilation. Vidare anges att kommunens spårning av bostäder med höga radonhalter och stöd eller råd om sanering också torde haft viss effekt. 22

23 4. Vägledning för kommunernas radonarbete Detta avsnitt är projektgruppens rekommendationer till kommunerna. Givetvis kan inte allt i alla delar passa alla kommuner, beroende på skillnader i organisation, bebyggelsestruktur, geologiska förutsättningar m.m. En kommun kan givetvis också av andra skäl göra andra bedömningar eller prioriteringar än vad som följer av projektgruppens rekommendationer. Radonprogram Det viktigaste är nog, oavsett detaljer, att kommunen skaffar sig ett program för hantering av radonfrågorna, ett program som förankras hos och tillämpas av alla berörda nämnder och förvaltningar. Ett sådant program bör kunna utformas med stöd av detta avsnitt. I bilaga 9 ges i punktform en minneslista av vad programmet kan eller bör omfatta för frågor. Miljömål och uppföljning Som en övergripande del i radonprogrammet bör finnas angivet hur kommunen ska arbeta med att klara delmålen för radon under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Formulera mål De regionala delmålen för radon är desamma som de nationella (se sid 16). Som komplement eller alternativ till dessa kan kommunen formulera lokala delmål för radon. Lägesbeskrivning Som ett underlag för arbetet med att uppnå delmålen för radon i kommunen behövs en lägesbeskrivning, där man försöker beräkna och beskriva hur långt man har kvar till målen. I många eller de flesta kommuner torde man inte ha tillräckligt med uppgifter för att säkert kunna ange detta, i vart fall inte för bostäder, medan det kan finnas säkrare underlag beträffande skolor och förskolor. Man bör dock ändå försöka göra en bedömning med ledning av de uppgifter man har. Successivt kan underlaget förbättras, se nedanstående stycke om uppföljning. Åtgärder Åtgärder för att nå miljömålen, såsom markradonkartering, rutiner vid nybyggnad, spårande och åtgärdande av befintliga radonhus m.m. är det som de följande avsnitten i detta kapitel ger vägledning om. Uppföljning Arbetet måste återkommande följas upp och utvärderas, för att det ska gå att bedöma om insatserna för att nå målen är tillräckliga. I radonprogrammet bör därför ingå en plan 2

24 för uppföljning. Där bör anges när uppföljning ska ske (vilka år) och hur uppföljning ska göras med hjälp av indikatorer eller annan metod. Om detta se sid 17. Det kan vara svårt att redan från början närmare ange hur uppföljningen kan eller bör göras, och denna del i planen kan därför behöva ses över när nya kunskaper om metoder framkommer, t.ex. via det arbete som bedrivs inom VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum) Samverkan i kommunen och i länet Vilka berörs? Följande kommunala funktioner berörs närmast av radonarbetet, och på det sätt som anges här. Benämning och organisatorisk tillhörighet varierar från kommun till kommun. Exempelvis kan miljö och bygg finnas inom samma förvaltning, liksom bygg och plan, eller alla tre. I ett särskilt avsnitt tas regionala myndigheter upp. Myndighetsfunktioner i kommunen Miljö : Miljökontor/miljönämnd Tillsynsansvar enligt Miljöbalken. Innebär en skyldighet att verka för åtgärder mot olägenheter för människors hälsa, däribland radon i befintliga byggnader. Gäller både radon i inomhusluft (oavsett ursprung såsom byggnadsmaterial, mark, fyllnadsmaterial eller vatten), och radon i dricksvatten från enskilda vattentäkter. Befogenheter att utfärda förelägganden och förbud. Tillsynsansvar enligt Livsmedelslagen. Innebär en skyldighet att verka för säkra livsmedel, i den mån de omfattas av livsmedelslagen. Däribland att radon i dricksvatten inte överskrider gränsvärdena. Det gäller när det gäller dricksvatten sådant som omfattas av livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, men däremot inte dricksvatten från enskilda vattentäkter. Befogenheter att utfärda förelägganden och förbud. Bygg : Byggkontor/byggnadsnämnd Ansvar för tillståndsprövning (bygglov) och tillsyn av byggande enligt PBL. Innebär en skyldighet att verka för att nya byggnader uppfyller kraven i PBL och BVL på utförande och hälsoskydd, bl.a. avseende ventilation, gammastrålning och radonhalt. Tillsynsansvar avseende bestämmelserna i förordning om funktionskontroll av ventilationssystem om obligatorisk ventilationskontroll, OVK, följs för befintliga byggnader. Plan : Plankontor (beslutsnivå: Kommunfullmäktige) Planläggning enligt PBL. Omfattande dels översiktsplan (ÖP), omfattande hela kommunen men utan juridiskt bindande verkan, dels detaljplan (alternativt områdesbestämmelser) omfattande delar av kommunen och med juridiskt bindande verkan för bl.a. byggande. I ÖP bör ingå också sådant som att ange vilka områden som p.g.a. markförhållandena behöver uppmärksammas särskilt med tanke på risk för radon, d.v.s. ett av de underlag som bör höra till en ÖP är en markradonöversikt. 24

25 Kommunen som verksamhetsutövare och förvaltare Skola, förskola, äldreomsorg m.m. Verksamhetsutövaren (ytterst ansvarig nämnd eller styrelse såsom utbildningsnämnd etc.) har ett ansvar enligt MB för att verksamheterna bedrivs så att de som vistas där inte utsätts för olägenheter för människors hälsa. På samma sätt har man ett ansvar enligt arbetsmiljölagen för de anställdas, samt skolelevernas, hälsa enligt arbetsmiljölagen. Därigenom berörs i princip alla lokaler som kommunen bedriver verksamheter i. Kommunen är således skyldig att se till att radonhalten här inte överskrider de rikt- och gränsvärden som Socialstyrelsen respektive Arbetsmiljöverket fastställt. För anmälningspliktiga verksamheter enligt MB, bl.a. lokaler för vård eller undervisning, gäller ett särskilt långtgående krav på egenkontroll, eftersom dessa verksamheter omfattas av förordning om verksamhetsutövares egenkontroll. Alla verksamheter omfattas dock av MBs generella krav på egenkontroll, och arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Fastighetsförvaltning Kommunens fastighetsförvaltning, eller kommunalt fastighetsbolag, ska som beställare och byggherre försäkra sig om att nybyggnation sker så att bl.a. kraven på god ventilation och låg radonhalt enligt PBL/BVL klaras. Som förvaltare av befintliga byggnader har man uppgiften att hjälpa verksamhetsutövarna i lokalerna att klara bl.a. kraven på ventilation och låg radonhalt. Förvaltaren kan därutöver själv också anses vara en verksamhetsutövare i MBs mening, med skyldighet att utöva egenkontroll, d.v.s. bl.a. försäkra sig om att byggnaderna är sunda och utan höga radonhalter. Regionala myndigheter m.m. Två statliga myndigheter med regional verksamhet berörs särskilt av radonfrågan, nämligen Arbetsmiljöverket genom sin regionala tillsynsorganisation och Länsstyrelsen. Därutöver har, i vårt län, Västra Götalandsregionen en viktig roll, främst genom VMC. Arbetsmiljöverket (i vårt län: Göteborgs distrikt) Arbetsmiljöverket kan med stöd av arbetsmiljölagen utöva tillsyn också avseende radonhalten på arbetsplatser. Som framgått under lagstiftningsavsnittet är arbetsmiljölagen tillämplig också på skolelevernas miljö. Det innebär att såväl kommunens miljönämnd som Arbetsmiljöverket har ett tillsynsansvar att tillse att radonhalten inte är för hög i skolorna. Det gäller också bl.a. förskolor, men Arbetsmiljöverkets ansvar gäller där endast personalen, inte förskolebarnen. Dessa andas dock samma luft, och ev. krav på undersökning eller åtgärder av radonhalten som Arbetsmiljöverket ställer avseende en förskola kommer också barnen till godo. 25

26 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har i huvudsak fem roller när det gäller radonfrågan: 1. Bidragsärenden. Handhas i Västra Götalands län av Samhällsbyggnadsenheten. Se vidare bilaga Planärenden. Kommunerna är skyldiga att samråda med länsstyrelsen vid upprättande av detaljplan, områdesbestämmelse och översiktsplan. Länsstyrelsen granskar därefter kommunernas detaljplaner och områdesbestämmelser enligt PBL 12:1 och har, i fall av allvarliga brister, möjlighet att upphäva kommunens beslut om områdesbestämmelse eller detaljplan om lagstiftningens krav angående bl.a. hälsa och säkerhet inte uppfyllts. Planfrågor hanteras på Länsstyrelsen i Västra Götalands län i första hand av Samhällsbyggnadsenheten.. Miljömålen. Länsstyrelsen har arbetat fram de regionala miljömålen, och svarar också för information om miljömålsarbetet, uppföljning av miljömålen i länet m.m. Miljömålsuppföljningssekretariatet (MUSEK) samordnar arbetet som berör flera enheter. 4. Tillsynsvägledning enligt miljöbalken till kommunernas miljökontor. Länsstyrelsen har inget eget operativt tillsynsansvar, såsom kommunerna, när det gäller hälsoskydd enligt miljöbalken. Däremot ska Länsstyrelsen ge stöd, tillsynsvägledning, till kommunernas miljönämnder. Ett uttryck för detta i vårt län är att Länsstyrelsen medverkat vid framtagandet av denna vägledning. 5. Prövning av beslut som överklagas. Det kan exempelvis avse ett föreläggande från miljönämnden till en fastighetsägare om åtgärder mot radon. Även i andra sammanhang kan Länsstyrelsen naturligtvis uppmärksamma radonfrågan i handläggningen av olika slags ärenden. Det kan exempelvis gälla bergtäkter med uranhaltig granit. I sådana ärenden tar man hänsyn till radonrisken, exempelvis att materialet skulle kunna användas som fyllning vid byggnader, och väger in den i tillståndsprövningen. Länsstyrelsen har också ägnat särskild uppmärksamhet åt rödfyr. Se kort information om rödfyr på sid 7 i avsnittet Bakgrund. Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) VMC bedriver forsknings- och utredningsarbete på det miljömedicinska området och är en resurs också för kommunerna och Länsstyrelsen. Genom avtal ger VMC kostnadsfri rådgivning i miljömedicinska frågor till kommunernas miljökontor. Det kan mycket väl också avse radonfrågor. Exempelvis kan VMC ge svar på frågor om risker och hälsoeffekter, och ge råd om uppföljning och utvärdering i samband med miljömålen. VMC bedriver också några projekt i samverkan med bl.a. Länsstyrelsen och kommuner avseende radon, bl.a. i Lysekils (14 ) (15) och Skövde kommuner, se sid 21, för att få fram säkrare uppgifter om vilken radonhalt befolkningen är utsatt för, samt en sammanställning av kommunernas uppgifter om radonriskområden. 26

27 Hur kan och bör de samverka? Markradonöversikt och ÖP Det är ett gemensamt intresse för miljö, bygg och plan att ha tillräckliga kunskaper om riskområden för radon i kommunen, d.v.s. att en adekvat markradonöversikt finns, och att den lyfts fram genom ÖP, så att kunskaperna inte riskerar att förbises. Man bör tillsammans se över hur en markradonöversikt ska tas fram, eller om befintlig markradonöversikt behöver förbättras/fördjupas, och komma överens om ansvaret för hur det sker. Eftersom det är en övergripande planeringsfråga att ha tillgång till dessa uppgifter, och de bör ingå i ÖP, bör det samordnande ansvaret i första hand ligga på plan. Information om kartering finns på sid 28. Radonskydd vid nybyggnation, bygglov Byggherren är ansvarig för att byggnader som uppförs inte medför hälsorisker. Det är byggnadsnämndens ansvar att tillse att byggherren fullgör denna skyldighet. Miljö har dock ofta en viktig roll som stöd för detta genom att delta i granskningen av bygglovsansökningar. Här är det viktigt att det finns en klar ansvarsfördelning och överenskommelse om vem som gör vad, så att frågan inte faller mellan stolarna. Detaljplanearbete Plan har huvudansvar för att ta fram detaljplaner (i egen regi eller beställning via konsult). Miljö har alltid, eller bör alltid ha, en viktig roll som remissinstans. Här gäller det, liksom när det gäller bygglov, att gemensamt ha sådana rutiner att frågan om radonrisker och skydd mot radon (vilket kan avse såväl radon i dricksvatten från nya vattentäkter, som risk för markradon i byggnaderna) inte missas i hanteringen. GIS Att kunna hantera radonuppgifterna i ett digitalt kartsystem är ett gemensamt intresse för miljö, bygg och plan. Det effektiviserar arbetet och minskar riskerna för att viktig information missas. Även om det krävs en insats att digitalisera befintliga data underlättar det att ha sin radonöversikt digitalt. Oftast ligger kommunernas GIS-kompetens på bygg. Samarbete mellan bygg, plan, miljö samt IT-enhet eller motsvarande är ofta en förutsättning för att få fram ett bra system. Det är viktigt att man börjar med att avgöra hur man vill ha den färdiga applikationen. Frågor att ta ställning till är bl.a.: Vilka ska använda den? Utöver ovannämnda kanske även t.ex. fastighetsförvaltning, skolan m.fl? Vilka ska kunna arbeta med data, och vilka ska bara kunna läsa? Ska enbart markradonöversikt omfattas, eller ska också resultat av radonmätningar läggas in i / kunna hanteras av GIS-applikationen. Ska den bli tillgänglig via kommunens intranät och/eller Internet? Hur ska GIS-programmet samverka med ärendesystem m.m. såsom Ecos, Miljöreda, Byggreda, Winess m.fl. Vilket GIS-program ska användas/anskaffas? 27

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

ISBN: 91-7201-929-8 Artikelnr: 2005-101-3

ISBN: 91-7201-929-8 Artikelnr: 2005-101-3 Radon i inomhusluft Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01 RADON - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01 Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01

Läs mer

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Förord Riksdagen har fastställt nationella miljömål som vi preciserat

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2014-09-04. Miljönämnden 41 Yttrande till Mark- och miljödomstolen - Målnummer M 2188-14, Klahrs Byggnads AB, Mullsjö kommun... 75 42 Beslut om föreläggande med vite att mäta radon i flerbostadshus, Mullsjö Kommun... 76 43 Tertialuppföljning

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2009:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (1991:36) om funktionskontroll av ventilationssystem; Utkom

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Hinktömmaren - hygienisk risk om felinstallerad

Hinktömmaren - hygienisk risk om felinstallerad 11 maj 2009 Till Miljökontoren i Västra Götalands läns kommuner Hygiensköterskorna i Hyfs-projektet. Hinktömmaren - hygienisk risk om felinstallerad Vi vill uppmärksamma er på den s.k. Hinktömmaren. Det

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-01-18 i mål nr M 2048-11, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-01-18 i mål nr M 2048-11, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Mark-och miljööverdomstolen 2012-05-15 M 1118-12 Rotel 060207 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-01-18 i mål nr M 2048-11,

Läs mer

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten 2000:04 Radon i bostäder Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i bostäder Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:16 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter;

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Gällande fr o m 2014-04-02 1. Allmänt 1.1 Syftet med denna certifiering är att utgöra en validering av grundkompetens, erfarenhet och fortlöpande fortbildning

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

i Staffanstorps kommun

i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0117-1 2009-03-17 Anneroskolan Foto: Bengt Bengtsson, Jakriborg TILLSYNSPROJEKT SKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt skolor Göran

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Förslag till vitesbeslut avseende ventilationsåtgäder i fastigheterna Kronodirektören 2, 4-10 i Malmö

Förslag till vitesbeslut avseende ventilationsåtgäder i fastigheterna Kronodirektören 2, 4-10 i Malmö Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2011-09-19 Handläggare Miljöinspektör Greta Backteman Caroline Tandefelt Direkttelefon 040-34 20 56 Bostads AB Gröningen c/o Newsec asset Management Box 115 05, 404

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn!

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47, fax 0532-187 70 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Projektplan för projekt buller

Projektplan för projekt buller 2011-09-12 Projektplan för projekt buller Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2012: Projektet är ett service- och kompetensprojekt, och fortsätter från 2011. Kurser och seminarier blir en viktig

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003 Boverket Rapport God bebyggd miljö April 2003 Inomhusmiljö Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Ett av Sveriges 15 miljömål God bebyggd miljö Inomhusmiljö Delmål 8

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR YNGSHYTTAN 1:216 (MALMGÅRDEN I PERSBERG) Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-06-26 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad,

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Meddelande nr 2011:08 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 MEDDELANDE NR 2011:08 3 Meddelande nr 2011:08 Referens Elna Ljunggren, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Radonenkät ENKÄTEN SKA BESVARAS SENAST 12 SEPTEMBER 2007

Radonenkät ENKÄTEN SKA BESVARAS SENAST 12 SEPTEMBER 2007 Radonenkät Vägledningen Miljösamverkan Västra Götaland publicerade i september 2005 Radon - vägledning för kommunernas arbete. I det följande benämns den vägledningen. Vägledningen finns på www.miljosamverkan.se/radon

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

TILLSYNSPLAN 2015-2018

TILLSYNSPLAN 2015-2018 TILLSYNSPLAN 2015-2018 Perstorps kommun Antagen av Byggnadsnämnden 2015-08 -27 99 Byggnadskontoret 2015-08-12 Inledning Byggnadsnämnden ansvarar för frågor om lov, besked, tillsyn och vid delegation även

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer