Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21"

Transkript

1 Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Sindre Magnusson Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 7 Klarar vi målen inom en generation?... 7 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 7 Tillfrisknande... 7 Särskilt ansvar för kommunerna... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 8 Översiktsplanen... 8 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Joniserande strålning... 8 Cesium i slammet en konsekvens av Tjernobyl... 8 Barsebäcks kärnkraftverk risken för en allvarlig olycka... 8 Lågaktivt radioaktivt avfall... 9 Radioaktivt material på universitetet... 9 Markradon... 9 Radon i bostäder... 9 Radon i brunnsvatten... 9 Ultraviolett strålning... 9 Elektromagnetisk strålning Prognos Aktuella åtgärder Radonmätning Beredskap för kärnkraftsolycka Uppmärksamhet på elektromagnetiska fält kring kraftledningar Uppföljning av lokala mål YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor

4 4

5 Sammanfattande bedömning De miljöaspekter som bedömts vara av särskilt intresse inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är: Den kraftigt ökade förekomsten av hudcancer till följd av ohälsosam exponering för solens ultravioletta strålning. Fastigheter med radonvärden över rekommenderade gränsvärden. Eventuell förekomst av inomhusmiljöer med elektromagnetisk strålning som överskrider rekommenderade gränsvärden. Det tydligaste strålningsrelaterade hälsoproblemet för befolkningen i Lunds kommun är olika former av hudcancer. Ökningen av hudcancer anses ha ett tydligt samband med de senaste decenniernas solvanor. Effekten späs på av det alltmer uttunnade ozonskiktet. Såväl solvanor som utsläppen av ozonnedbrytande kemikalier kan åtgärdas på lokal nivå. Läs mer i underlagsrapporten om Skyddande ozonskikt. Lunds kommun är relativt väl förskonat från markradon som tränger upp i byggnader eftersom de naturliga förekomsterna av radon är måttliga. Av 4000 undersökta fastigheter låg endast över gränsvärdet. Hälften av dessa har åtgärdats. Fortsatt inventering leder med stor sannolikhet till att ytterligare radonhus identifieras. Det är framförallt inom sjukvården som människor utsätts för joniserande strålning från mänskliga källor. Även i forskningssammanhang och vid arbete i Barsebäcksverket utsätts lundabor för joniserande strålning. Det finns ingen anledning att tro att lundaborna generellt skulle vara särskilt utsatta. Nedfallet från Tjernobylolyckan var relativt lågt i södra Sverige även om strålning fortfarande går att mäta i slam från Källby reningsverk. Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka är mycket liten men inte obefintlig. Den återstående reaktorn i Barsebäck ska enligt riksdagsbeslut stängas inom de närmaste åren. Risken för en allvarlig olycka i Lunds närhet elimineras då helt. Kunskapen om förekomst och risker med elektromagnetiska fält är bristfällig. Särskilt utsatta inomhusmiljöer bör inventeras i avvaktan på att forskningsresultaten blir mer tydliga. Inomhusmiljöer med värden över rekommenderade gränsvärden bör åtgärdas. Bakgrund Det finns flera sorters strålning och varierande kunskap om hur dessa påverkar hälsa och miljö. Den strålning som oftast diskuteras är joniserande strålning (i dagligt tal radioaktiv strålning). Även ultraviolett ljus och elektromagnetiska fält är strålning som kan, eller misstänks kunna, påverka hälsa och miljö. Att utsättas för joniserande strålning är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom det ökar risken för cancer och ärftliga skador. Människan har alltid utsatts för naturlig strålning. Denna s.k. bakgrundsstrålning orsakas av radioaktiva ämnen i marken och av kosmisk strålning från rymden. Bakgrundsstrålningen motsvarar i genomsnitt ca 1 msv per person och år. Allmänheten får även strålning från radon i byggnader på i genomsnitt ca 2 msv per person och år. Till detta kommer strålning från radioaktiva ämnen eller andra strålkällor som människan producerat som i genomsnitt bidrar med ca 1 msv per år. Den dominerande andelen av detta utgörs av medicinska undersökningar eller behandlingar. 5

6 Sedan radioaktiviteten och röntgenstrålningen upptäcktes i slutet av 1800-talet har människan producerat och spridit artificiella radioaktiva ämnen till omgivningen. Störst spridning av sådana ämnen har åstadkommits genom kärnvapenproven i atmosfären under och 1960-talen och genom Tjernobylolyckan år Denna gav de första åren efter olyckan ett tillfälligt dosbidrag på 0,1 msv i genomsnitt per år i Sverige. En stråldos på 1 msv/år motsvarar 450 dödsfall i cancer per år (Naturmiljön i siffror, 2000). Tjernobylolyckan resulterade i att en del livsmedel kontaminerades med radioaktivitet över gränsvärdet på Bq/kg. Ännu förekommer överskridna gränsvärden i insjöfisk, svamp och vilt från områden som drabbades särskilt hårt av det radioaktiva nedfallet. Enligt SSI:s föreskrifter ska strålningen som orsakas av mänsklig verksamhet av alla de slag vara lägre än 1 msv per person och år. Detta gränsvärde gäller dock inte patienter som genomgår medicinsk undersökning eller behandling. Varje enskild verksamhet får bara bidra till att fylla en bråkdel av gränsvärdet. För kärnkraftverken uppgår denna bråkdel till högst 0,1 msv. Strålskyddet har traditionellt fokuserats på skydd av människors hälsa. I dag finns en ambition, både nationellt och internationellt, att utvidga strålskyddet till att omfatta även miljön och ekosystemet. Under senare tid har ökad uppmärksamhet riktats mot riskerna med icke-joniserande strålning som t.ex. UV-strålning och elektromagnetiska fält. UV-strålning innebär framför allt risk för hudcancer. Riskerna med elektromagnetiska fält är otillräckligt utredda. Även om det i dag inte finns vetenskapligt stöd för att hälsoeffekter skulle uppkomma vid exponeringsnivåer under rekommenderade gränsvärden finns det anledning att ta denna fråga på stort allvar. (Prop 2001:130). Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. (bet. 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande: Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert (msv) per person under ett år. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar förebyggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa. Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. (Prop. 2000/01:130) 6

7 Delmål År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. (Prop. 2000/01:130) Klarar vi målen inom en generation? Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån bedömer hur vi kommer att klara av att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat? Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre? Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010 Har vi klarat målet till 2020 Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? (Naturmiljön i siffror 2000) Ingen entydig förändring har inträffat Ingen entydig förändring har inträffat Ej realistiskt Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Mer än 30 år De flesta kärntekniska anläggningar i Sverige klarar redan i dag de låga utsläppsnivåer som delmålet innebär. Effekterna av UV-målet kommer inte att kunna konstateras förrän om 10 till 20 år, vilket är den tid det tar mellan exponering och konstaterad hudcancer. Att följa upp målet på kortare tid kan göras enbart genom studier av hur solvanor har förändrats. Det föreslagna delmålet för elektromagnetiska fält är ett kunskapsmål och innebär kostnader för staten genom forskningsråden (Prop. 2001/01:130). Följande hinder för att nå miljökvalitetsmålet finns: brister i det säkerhetshöjande arbetet vid kärnkraftverk, främst Östeuropa, eller sprängning av kärnvapen. svårigheter att förändra människors attityder och beteenden. Även om en drastisk minskning av exponering för UV-strålning från solen skulle ske redan idag skulle antalet hudcancerfall troligen inte börja minska förrän om ca 20 år. långsam sanering av radonhus, med nuvarande saneringstakt skulle det dröja minst 100 år innan alla hus med radonhalter över 400 Bq/m 3 vore åtgärdade. (Naturmiljön i siffror) Särskilt ansvar för kommunerna Regeringen lägger huvudansvaret för strålskyddet på expertmyndigheterna medan kommunerna bör beakta strålskyddet i sitt folkhälsoarbete. SSI och andra expertmyndigheter bör ha ansvar för 7

8 att sammanställa information om riskerna med solbad och hur allmänheten kan skydda sig mot sådana risker samt att se till att denna information sprids till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet. I allt förebyggande arbete bör barns känslighet och utsatthet för UVstrålning uppmärksammas särskilt. Kommunala miljömål Det enda mål som rör strålmiljön i Lund återfinns i Översiktsplanen Översiktsplanen Markradonfrågan skall uppmärksammas vid planläggning och byggande. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Joniserande strålning Det finns inget som tyder på att Lundaborna skulle utsättas för mer strålning än genomsnittet. För enskilda individer, som aktivt utsätter sig för högre exponering t.ex. i kärntekniska anläggningar, forskning eller medicinsk behandling, kan dock situationen vara annorlunda. Cesium i slammet en konsekvens av Tjernobyl Lunds kommun tillhör ej de regioner som drabbades hårt av nedfallet från Tjernobylolyckan. Studier av cesiumhalterna i avloppslam kan användas för att studera effekterna av olyckan. Cesiumet kommer från hushållens avlopp, dvs från kommuninnevånarna. De uppmätta värdena i Lund är mycket låga och utgör ingen substantiell risk. Cesiumhalterna i slammet i Lund har minskat väsentligt sedan olyckan. De har hela tiden varit mycket lägre än i de mest utsatta områdena i Sverige. (Erlandsson B, The inhabitants of Lund and Gävle and the legacy of Chernobyl a preliminary study) Barsebäcks kärnkraftverk risken för en allvarlig olycka Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka vid ett kärnkraftverk bedöms som mycket liten men är dessvärre inte, det visar faktiska händelser, obefintlig. Barsebäcks ena reaktor har stängts p.g.a. politiska beslut. Sannolikt kommer även den återstående reaktorn att stängas av inom de närmaste åren. Risken för en reaktorolycka i Öresundsregionen elimineras då eftersom inga övriga anläggningar finns eller planeras. Efter terrorattacken den 11 september 2001 har risken för attentat mot kärnkraftverken diskuterats. SKI rekommenderar inte flygförbud över de svenska kärnkraftverken. För att ett sådant förbud skulle få någon verkan krävs övervakning av att förbudet efterlevs. De svenska kärnkraftverken är konstruerade och byggda för att motstå en rad yttre belastningar och även vissa krigs- och terroristaktiviteter. Konstruktionen ska bland annat klara ett störtande flygplan av mindre storlek. Kärnkraftverken är däremot inte konstruerade för att utan skador klara en direktträff av trafikeller militärflygplan. Om en sådan olycka skulle leda till mindre eller större konsekvenser beror på en mängd faktorer, t.ex. flygplansstorlek, var i anläggningen träffen sker, reaktorbränslets drifthistorik, eventuell efterföljande brand m.m. (SKIs hemsida ) 8

9 Lågaktivt radioaktivt avfall SYSAV hanterar sk. lågaktivt radioaktivt avfall. SYSAV eldar avfallet i avfallsvärmeverket via separat inmatning (SYSAV). Brandvarnare tas om hand av producenterna. De samlas in via avfallsstationerna. Renhållningsverket i Lund hanterar ej radioaktivt avfall. Radioaktivt material på universitetet Lunds universitet har ett s.k. samlingstillstånd för att bedriva verksamhet med radioaktiva ämnen. Varje institution eller avdelning får upphandla, transportera, inneha och använda radioaktiva ämnen efter medgivande från universitetets strålskyddsfysiker. För att planera, leda och kontrollera strålskyddsverksamheten har en separat organisation byggts upp. Institutioner som önskar använda radionuklider med aktivitet över samlingstillståndets gräns måste dock ansöka om specifikt tillstånd av SSI (Lunds universitet och miljön, Internationella institutet för industriell miljöekonomi) Rutinerna är ingen garanti för en felfri hantering och misstag har begåtts. Markradon Lunds kommun har ett relativt gynnsamt läge vad gäller markradon. Det finns ej några större sammanhängande s.k. högriskområden inom Lunds kommun. Däremot finns nästan högriskområden i ett stråk från Södra Sandby över östra och nordöstra Lund samt mellan Stångby och Håstad. Ett mindre område finns också längs Höje å väster om Genarp. Det skall dock påpekas att det bara rör sig om enstaka radonmätvärden som överstiger 250 Bq/m 3. De högsta värdena uppmättes i området Ladugårdsmarken, 304 Bq/m 3 (Markradon i Lunds kommun, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). Radon i bostäder Totalt har ca 4000 fastigheter undersökts och av hade för höga värden d.v.s. överstigande 400 Bq/m 3. Enligt miljöförvaltningens noteringar har 32 av dessa ännu ej åtgärdats på lämpligt sätt Ytterligare undersökningar skulle sannolikt hitta ytterligare objekt med för höga radonhalter (e-post Hansson, B, Miljöförvaltningen, Utdrag ur Gammadatabas radonregister 2001). Radon i brunnsvatten Någon systematisk undersökning av radon i brunnsvatten har ej genomförts inom Lunds kommun. Däremot har, uppskattningsvis, ett tiotal brunnar undersökts på initiativ av brunnsägare. Inga överskridna gränsvärden har konstaterats (Rosberg G, muntl, Miljöförvaltningen). När höga halter uppträder är det vanligen i bergborrade brunnar. I Sverige har 66 procent av de bergborrade brunnarna mer än 100 Bq/liter vilket gör att vattnet klassas som tjänligt med anmärkning och 4 procent av brunnarna har mer än 1000 Bq/l vilket är gränsen för tjänligt. Vattnet bör då ej användas till dryck eller livsmedelshantering. Enligt SSIs beräkningar orsakar radon i dricksvatten cancerfall per år (Miljöfaktorer,1999). Ultraviolett strålning Antalet fall av elakartad hudcancer, malignt melanom, i Sverige har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Då rörde det sig om ett par hundra fall per år uppgick antalet till Varje år avlider personer till följd av sjukdomen. Skivepitelcancer, en sällan dödlig form av hudcancer, har ökat ännu snabbare, 1998 uppgick antalet fall till Sedan 50-talet har solvanorna förändrats, vi solar mer idag. De senaste 15 åren har det skyddande ozonskiktet tunnats ut med 5 procent. De förändrade solvanorna har hittills bedömts vara huvudorsaken till ökningen av hudcancer. Om ozonskiktet tunnas ut med 10 procent beräknas antalet fall av skivepitelcancer öka med ca 25 procent. (Naturmiljön i siffror 2000). Sambandet anses inte vara lika klart vad gäller cancer av melanom typ. EU:s miljöagentur (EEA) uppskattar att den myckna strålningen år 1997 globalt ger upphov till 78 miljoner nya hudcancerfall till år 2055 (Naturmiljön i siffror 2000). 9

10 Elektromagnetisk strålning Elektromagnetiska fält delas in i lågfrekventa respektive högfrekventa eftersom dessa har olika fysikaliska egenskaper. Lågfrekventa elektromagnetiska fält omger t.ex. högspänningsledningar och bildskärmar och högfrekventa elektromagnetiska fält kommer från t.ex. mobiltelefonsändare. Kunskaperna om elektromagnetiska fält är fortfarande begränsade men forskning pågår. Ett samband har visats mellan exponering för elektromagnetiska fält och cancer, främst barnleukemier men data är inte entydiga. Kvantitativt är detta inte något stort problem, det rör sig om mycket få cancerfall per år. För elöverkänslighet har något samband ej kunnat styrkas vetenskapligt mellan de symptom som uppvisats och elektriska/magnetiska fält. Det har ej heller kunnat påvisas något samband mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. Även när det gäller mobiltelefoner och eventuella effekter på hälsan är osäkerheten stor. Omfattande forskning pågår men det finns ännu inga entydiga svar (SOU 2000:91) Ett specifikt fenomen är obalanser i eldistributionssystemet vilka orsakar s.k. vagabonderande fält. När en elektrisk apparat slås på i en lägenhet förändras strömmen i ledningarna. Elektromagnetiska fält kan då uppstå i andra lägenheter som ligger längre bort. Detta förekommer även i småhus. Trots kunskapsluckor rekommenderar ansvariga myndigheter att man bör undvika exponering för elektromagnetiska fält i möjligaste mån. Prognos En fullständig avveckling av Barsebäcksverket eliminerar risken för en allvarlig kärnkraftsolycka i Öresundsregionen. Strålningen från befintliga utsläppskällor såsom Tjernobylolyckan och atmosfäriska atombomsprov klingar av men mycket långsamt. Risken är dock stor för att nya strålkällor tillkommer, t.ex. nya olyckor i östra Europa och f.d. Sovjetunionen. Det sker en betydande spridning av radioaktiv strålning från bristfälliga kärnavfallslager inom f.d. Sovjetunionen samt från den brittiska upparbetningsanläggningen i Sellafield. Riskerna med att utsätta sig för solen kommer att öka allteftersom ozonskiktet fortsätter att tunnas ut. Den solstrålning som befolkningen redan har utsatt sig för kommer med stor sannolikhet att öka och visa sig som ett ökat antal hudcancerfall i framtiden. Samtidigt gör en ökad uppmärksamhet att malignt melanom upptäcks tidigare vilket kan minska dödligheten. Det är svårt att bedöma om befolkningen i Lund kommer att utsättas för mer eller mindre joniserande respektive elektromagnetisk strålning i framtiden. Radonexponeringen kommer sannolikt att minska i och med att hus radonsaneras. Strålningen från bergrunden ökar inte. Aktuella åtgärder Radonmätning Det kommer förmodligen att bli aktuellt med ytterligare radonmätningar. Enligt förslag från den nyligen presenterade radonutredningen (SOU: 2001:7) bör radonmätningar bli obligatoriska. Länsstyrelsen delar ut 50 procent i statligt bidrag för radonsanering, upp till kr. Radonfrågan uppmärksammas vid detaljplanerläggning/bygglov, se under rubriken Uppföljning av lokala mål. Beredskap för kärnkraftsolycka Räddningstjänsförordningen (1986:1107) reglerar ansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka. Länsstyrelsen har ansvaret på regional nivå. Lunds kommun gränsar till men ingår ej i den inre beredskapszonen. Däremot ingår Lunds kommun i den s.k. indikeringszonen. Om det kommunala räddningsinsatser p.g.a. utsläpp av radioaktiva ämnen som medför risk för strålning, ska Statens räddningsverk bistå kommunen med uppgifter om hur allmänheten skall informeras. Kommunen ska biträda länsstyrelsen genom att ställa personal och egendom till förfogande för mätning och inrapportering av mätresultat. 10

11 Uppmärksamhet på elektromagnetiska fält kring kraftledningar Miljöförvaltningen i Lunds kommun har i yttranden (400 kilovoltledning i Södra Sandby, ) angående kraftledningar angivit följande: Med anledning av den oro en del människor känner finns det anledning att tillämpa viss försiktighetsstrategi. Man bör därför i avvaktan på ytterligare forskningsresultat ej förlägga nya skolor, daghem och lekplatser så nära kraftledningar att magnetfält överstiger 0,2 0,3 mikrotesla. Vidare anges att följande bör beaktas vid samhällsplanering och byggande om det kan göras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma/förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att magnetfälten begränsas. Undvik att förlägga nya bostäder, skolor, daghem etc nära befintliga anläggningar som ger betydande magnetfält om det finns alternativa placeringar. Sträva efter att begränsa fält av betydande styrka i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. 1999, gjordes följande yttrande vad gäller förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Kimstad-Hurva-Arrie: Bibehållande av ledningen i oförändrad sträckning och i ett oförändrat utförande samt med en förmodad ökad medelbelastning medför fortsatt höga eller högre värden på magnetfält för närliggande bostäder. Hälsorisker kan inte uteslutas vid lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Svenska Kraftnäts redovisade förslag till miljökonsekvensbeskrivning är alltför ofullständig för att kunna utgöra del av ett fullgott beslutsunderlag inför koncessionsprövning. Ny koncession som grundar sig på aktuellt förslag med oförändrad sträckning och oförändrad tekniskt utförande av kraftledningen inom Lunds kommun kan ej tillstyrkas. Uppföljning av lokala mål Det enda befintliga mål som direkt relaterar till strålningsproblematik berör radon. Enligt gällande översiktsplan (aktualitetsförklarad 2001) skall markradonfrågan uppmärksammas vid planläggning och byggande. De som har hus i relevanta områden har sedan länge erbjudits radonmätning (Hellström Å, muntl. Stadsarkitektkontoret i Lund). Enligt Miljöförvaltningen i Lund uppmärksammas radonfrågan vid detaljplaneläggning om områden med förhöjda radonvärden berörs. Om det anses nödvändigt meddelas att nödvändiga hänsyn måste tas vid byggnation. I normalfallet är det stadsarkitektkontoret som ombesörjer detta (Jeanette Schlaucher J, muntl. Miljöförvaltningen). Ytterligare kunskapsbehov En fullständig inventering av fastigheter som kan förmodas ha för höga radonvärden bör genomföras. Likaså saknas samlad kunskap om vilka inomhusmiljöer som, relativt sett, har hög elektromagnetisk strålning. Kunskap finns om det huvudsakliga verksamheter som hanterar radioaktivt material inom Lunds kommun. Någon systematisk och aktuell analys har ej gjorts. Det är av stort intresse att följa upp vilka informativa insatser primärvården bedriver vad gäller solvanor och risken för hudcancer och vilka effekterna av detta är. 11

12 Referenser Skriftliga källor Erlandsson Bengt, The inabitants of Lund an d Gävle and the legacy of Chernobyl a preliminary study, Lunds Universitet, Departement of Nuclear Physics. Erlandsson Bengt, Urban radionuclide contamination studied in sewage water and sludge from Lund and Gothenburg, Lunds Universitet, Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Kimstad-Hurva-Arrie ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun. Hansson Birgitta Miljöförvaltningen, Lunds kommun, e-mae-post, /05. Lunds universitet och miljön, , Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds Universitet. Miljöfaktorer. Rapport från arbetsgruppen Miljöfaktorer till Nationella folkhälsokommittén, Miljöförvaltningen, Lunds kommun, Utdrag ur Gammadatabas radonregister 27-aug-01. Naturmiljön i siffror 2000, Naturvårdsverket, SCB. Ny sträckning av kraftledningar väster om Lund ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun. Räddningstjänstförordning (1996:1107). Static and Extremely Low Frequency Electric and Magnetic Fields (Vol. 80) (19 26 June 2001) (in preparation),karolinska Institutet, Stockholm SOU 2000:91: Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. SYSAVs avfallsguide, avfall A till Ö. 400 kilovoltledning i Södra Sandby ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun, Muntliga källor Hellström Åke, Rosberg Göran, sep 2001 Schlaucher Jeanette,

13 13

14 14

15 15

16 16

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö 1(40) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Tel: @naturvardsverket.se PM 2013-12-03 Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö Dokumentet är enbart arbetsdokument

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Datum Vår referens Avd för Beredskap och miljöövervakning 2007-05-08 Dnr 2006/1070-41 Remissversion Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut Adress: 171 16 Stockholm,

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson RAPPORT 2012-05-28 Reviderad Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson Dokument/Rapport-Kv. Kronan, Klippan-.doc RAPPORT Kund Bygg Fast Projekt AB Joakim Lindahl Grynbodgatan 14 211 33

Läs mer

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17 RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 3 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel - Åtgärdsplan En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten PM 2016:87 RV (Dnr 137-299/2016) Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. SSI Rapport 2007:02 Strålmiljön i Sverige Innehåller endast sammanfattningen Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Pål Andersson et.al. författare/ Author: Pål

Läs mer

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert Vi gör samhället strålsäkert Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

SSI Rapport 2007:14. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

SSI Rapport 2007:14. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö SSI Rapport 2007:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Hélène Asp, Erica Brewitz, Andreas Halvarsson, Sophie

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Avgift enligt Studsvikslagen

Avgift enligt Studsvikslagen Försvarsutskottets betänkande 2010/11:FöU7 Avgift enligt Studsvikslagen Sammanfattning I betänkandet som behandlar proposition 2010/11:126 Avgift enligt Studsvikslagen föreslås att den tid som kärnkraftsföretagen

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Regeringen har fastställt fyra preciseringar:

Läs mer

Västerås. 130 000 invånare Industristad Mälaren

Västerås. 130 000 invånare Industristad Mälaren Västerås 10 000 invånare Industristad Mälaren Västerås forts Miljö- och hälsoskyddsförvaltning 6 tjänster Myndighet Nationella, regionala och lokala mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN 1(7) KV. TYGELN 2 SOLNA MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN STOCKHOLM 2014-10-14 Rev. 2015-03-02 ÅF-INFRASTRUCTURE Frösundaleden 2A 169 99 STOCKHOLM Uppdragsansvarig: Bo Juslin Tfn 010-50514 61 Fax 010-505

Läs mer

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område SSI FS 1996:2 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar; beslutade den 25 september 1996. Statens strålskyddsinstitut föreskriver

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

SSI Rapport 2008:14. SSI:s roll i folkhälsoarbetet 2008. redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet. Lena Hyrke et. al.

SSI Rapport 2008:14. SSI:s roll i folkhälsoarbetet 2008. redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet. Lena Hyrke et. al. SSI Rapport 2008:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se SSI:s roll i folkhälsoarbetet 2008 redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet Lena Hyrke

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena

Läs mer

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6171] Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. 2 [6172] Lagen

Läs mer

Lasse Lind Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland

Lasse Lind Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Lasse Lind Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland 1 Kort presentation av Miljösamverkan Västra Götaland Radon - vägledning för kommunernas arbete Uppföljning av radonarbetet kampanj 2006-2007 2 Miljösamverkan

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Uppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar

Uppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan...

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer