Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21"

Transkript

1 Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Sindre Magnusson Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 7 Klarar vi målen inom en generation?... 7 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 7 Tillfrisknande... 7 Särskilt ansvar för kommunerna... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 8 Översiktsplanen... 8 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Joniserande strålning... 8 Cesium i slammet en konsekvens av Tjernobyl... 8 Barsebäcks kärnkraftverk risken för en allvarlig olycka... 8 Lågaktivt radioaktivt avfall... 9 Radioaktivt material på universitetet... 9 Markradon... 9 Radon i bostäder... 9 Radon i brunnsvatten... 9 Ultraviolett strålning... 9 Elektromagnetisk strålning Prognos Aktuella åtgärder Radonmätning Beredskap för kärnkraftsolycka Uppmärksamhet på elektromagnetiska fält kring kraftledningar Uppföljning av lokala mål YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor

4 4

5 Sammanfattande bedömning De miljöaspekter som bedömts vara av särskilt intresse inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är: Den kraftigt ökade förekomsten av hudcancer till följd av ohälsosam exponering för solens ultravioletta strålning. Fastigheter med radonvärden över rekommenderade gränsvärden. Eventuell förekomst av inomhusmiljöer med elektromagnetisk strålning som överskrider rekommenderade gränsvärden. Det tydligaste strålningsrelaterade hälsoproblemet för befolkningen i Lunds kommun är olika former av hudcancer. Ökningen av hudcancer anses ha ett tydligt samband med de senaste decenniernas solvanor. Effekten späs på av det alltmer uttunnade ozonskiktet. Såväl solvanor som utsläppen av ozonnedbrytande kemikalier kan åtgärdas på lokal nivå. Läs mer i underlagsrapporten om Skyddande ozonskikt. Lunds kommun är relativt väl förskonat från markradon som tränger upp i byggnader eftersom de naturliga förekomsterna av radon är måttliga. Av 4000 undersökta fastigheter låg endast över gränsvärdet. Hälften av dessa har åtgärdats. Fortsatt inventering leder med stor sannolikhet till att ytterligare radonhus identifieras. Det är framförallt inom sjukvården som människor utsätts för joniserande strålning från mänskliga källor. Även i forskningssammanhang och vid arbete i Barsebäcksverket utsätts lundabor för joniserande strålning. Det finns ingen anledning att tro att lundaborna generellt skulle vara särskilt utsatta. Nedfallet från Tjernobylolyckan var relativt lågt i södra Sverige även om strålning fortfarande går att mäta i slam från Källby reningsverk. Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka är mycket liten men inte obefintlig. Den återstående reaktorn i Barsebäck ska enligt riksdagsbeslut stängas inom de närmaste åren. Risken för en allvarlig olycka i Lunds närhet elimineras då helt. Kunskapen om förekomst och risker med elektromagnetiska fält är bristfällig. Särskilt utsatta inomhusmiljöer bör inventeras i avvaktan på att forskningsresultaten blir mer tydliga. Inomhusmiljöer med värden över rekommenderade gränsvärden bör åtgärdas. Bakgrund Det finns flera sorters strålning och varierande kunskap om hur dessa påverkar hälsa och miljö. Den strålning som oftast diskuteras är joniserande strålning (i dagligt tal radioaktiv strålning). Även ultraviolett ljus och elektromagnetiska fält är strålning som kan, eller misstänks kunna, påverka hälsa och miljö. Att utsättas för joniserande strålning är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom det ökar risken för cancer och ärftliga skador. Människan har alltid utsatts för naturlig strålning. Denna s.k. bakgrundsstrålning orsakas av radioaktiva ämnen i marken och av kosmisk strålning från rymden. Bakgrundsstrålningen motsvarar i genomsnitt ca 1 msv per person och år. Allmänheten får även strålning från radon i byggnader på i genomsnitt ca 2 msv per person och år. Till detta kommer strålning från radioaktiva ämnen eller andra strålkällor som människan producerat som i genomsnitt bidrar med ca 1 msv per år. Den dominerande andelen av detta utgörs av medicinska undersökningar eller behandlingar. 5

6 Sedan radioaktiviteten och röntgenstrålningen upptäcktes i slutet av 1800-talet har människan producerat och spridit artificiella radioaktiva ämnen till omgivningen. Störst spridning av sådana ämnen har åstadkommits genom kärnvapenproven i atmosfären under och 1960-talen och genom Tjernobylolyckan år Denna gav de första åren efter olyckan ett tillfälligt dosbidrag på 0,1 msv i genomsnitt per år i Sverige. En stråldos på 1 msv/år motsvarar 450 dödsfall i cancer per år (Naturmiljön i siffror, 2000). Tjernobylolyckan resulterade i att en del livsmedel kontaminerades med radioaktivitet över gränsvärdet på Bq/kg. Ännu förekommer överskridna gränsvärden i insjöfisk, svamp och vilt från områden som drabbades särskilt hårt av det radioaktiva nedfallet. Enligt SSI:s föreskrifter ska strålningen som orsakas av mänsklig verksamhet av alla de slag vara lägre än 1 msv per person och år. Detta gränsvärde gäller dock inte patienter som genomgår medicinsk undersökning eller behandling. Varje enskild verksamhet får bara bidra till att fylla en bråkdel av gränsvärdet. För kärnkraftverken uppgår denna bråkdel till högst 0,1 msv. Strålskyddet har traditionellt fokuserats på skydd av människors hälsa. I dag finns en ambition, både nationellt och internationellt, att utvidga strålskyddet till att omfatta även miljön och ekosystemet. Under senare tid har ökad uppmärksamhet riktats mot riskerna med icke-joniserande strålning som t.ex. UV-strålning och elektromagnetiska fält. UV-strålning innebär framför allt risk för hudcancer. Riskerna med elektromagnetiska fält är otillräckligt utredda. Även om det i dag inte finns vetenskapligt stöd för att hälsoeffekter skulle uppkomma vid exponeringsnivåer under rekommenderade gränsvärden finns det anledning att ta denna fråga på stort allvar. (Prop 2001:130). Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. (bet. 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande: Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert (msv) per person under ett år. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar förebyggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa. Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. (Prop. 2000/01:130) 6

7 Delmål År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. (Prop. 2000/01:130) Klarar vi målen inom en generation? Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån bedömer hur vi kommer att klara av att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat? Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre? Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010 Har vi klarat målet till 2020 Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? (Naturmiljön i siffror 2000) Ingen entydig förändring har inträffat Ingen entydig förändring har inträffat Ej realistiskt Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Mer än 30 år De flesta kärntekniska anläggningar i Sverige klarar redan i dag de låga utsläppsnivåer som delmålet innebär. Effekterna av UV-målet kommer inte att kunna konstateras förrän om 10 till 20 år, vilket är den tid det tar mellan exponering och konstaterad hudcancer. Att följa upp målet på kortare tid kan göras enbart genom studier av hur solvanor har förändrats. Det föreslagna delmålet för elektromagnetiska fält är ett kunskapsmål och innebär kostnader för staten genom forskningsråden (Prop. 2001/01:130). Följande hinder för att nå miljökvalitetsmålet finns: brister i det säkerhetshöjande arbetet vid kärnkraftverk, främst Östeuropa, eller sprängning av kärnvapen. svårigheter att förändra människors attityder och beteenden. Även om en drastisk minskning av exponering för UV-strålning från solen skulle ske redan idag skulle antalet hudcancerfall troligen inte börja minska förrän om ca 20 år. långsam sanering av radonhus, med nuvarande saneringstakt skulle det dröja minst 100 år innan alla hus med radonhalter över 400 Bq/m 3 vore åtgärdade. (Naturmiljön i siffror) Särskilt ansvar för kommunerna Regeringen lägger huvudansvaret för strålskyddet på expertmyndigheterna medan kommunerna bör beakta strålskyddet i sitt folkhälsoarbete. SSI och andra expertmyndigheter bör ha ansvar för 7

8 att sammanställa information om riskerna med solbad och hur allmänheten kan skydda sig mot sådana risker samt att se till att denna information sprids till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet. I allt förebyggande arbete bör barns känslighet och utsatthet för UVstrålning uppmärksammas särskilt. Kommunala miljömål Det enda mål som rör strålmiljön i Lund återfinns i Översiktsplanen Översiktsplanen Markradonfrågan skall uppmärksammas vid planläggning och byggande. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Joniserande strålning Det finns inget som tyder på att Lundaborna skulle utsättas för mer strålning än genomsnittet. För enskilda individer, som aktivt utsätter sig för högre exponering t.ex. i kärntekniska anläggningar, forskning eller medicinsk behandling, kan dock situationen vara annorlunda. Cesium i slammet en konsekvens av Tjernobyl Lunds kommun tillhör ej de regioner som drabbades hårt av nedfallet från Tjernobylolyckan. Studier av cesiumhalterna i avloppslam kan användas för att studera effekterna av olyckan. Cesiumet kommer från hushållens avlopp, dvs från kommuninnevånarna. De uppmätta värdena i Lund är mycket låga och utgör ingen substantiell risk. Cesiumhalterna i slammet i Lund har minskat väsentligt sedan olyckan. De har hela tiden varit mycket lägre än i de mest utsatta områdena i Sverige. (Erlandsson B, The inhabitants of Lund and Gävle and the legacy of Chernobyl a preliminary study) Barsebäcks kärnkraftverk risken för en allvarlig olycka Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka vid ett kärnkraftverk bedöms som mycket liten men är dessvärre inte, det visar faktiska händelser, obefintlig. Barsebäcks ena reaktor har stängts p.g.a. politiska beslut. Sannolikt kommer även den återstående reaktorn att stängas av inom de närmaste åren. Risken för en reaktorolycka i Öresundsregionen elimineras då eftersom inga övriga anläggningar finns eller planeras. Efter terrorattacken den 11 september 2001 har risken för attentat mot kärnkraftverken diskuterats. SKI rekommenderar inte flygförbud över de svenska kärnkraftverken. För att ett sådant förbud skulle få någon verkan krävs övervakning av att förbudet efterlevs. De svenska kärnkraftverken är konstruerade och byggda för att motstå en rad yttre belastningar och även vissa krigs- och terroristaktiviteter. Konstruktionen ska bland annat klara ett störtande flygplan av mindre storlek. Kärnkraftverken är däremot inte konstruerade för att utan skador klara en direktträff av trafikeller militärflygplan. Om en sådan olycka skulle leda till mindre eller större konsekvenser beror på en mängd faktorer, t.ex. flygplansstorlek, var i anläggningen träffen sker, reaktorbränslets drifthistorik, eventuell efterföljande brand m.m. (SKIs hemsida ) 8

9 Lågaktivt radioaktivt avfall SYSAV hanterar sk. lågaktivt radioaktivt avfall. SYSAV eldar avfallet i avfallsvärmeverket via separat inmatning (SYSAV). Brandvarnare tas om hand av producenterna. De samlas in via avfallsstationerna. Renhållningsverket i Lund hanterar ej radioaktivt avfall. Radioaktivt material på universitetet Lunds universitet har ett s.k. samlingstillstånd för att bedriva verksamhet med radioaktiva ämnen. Varje institution eller avdelning får upphandla, transportera, inneha och använda radioaktiva ämnen efter medgivande från universitetets strålskyddsfysiker. För att planera, leda och kontrollera strålskyddsverksamheten har en separat organisation byggts upp. Institutioner som önskar använda radionuklider med aktivitet över samlingstillståndets gräns måste dock ansöka om specifikt tillstånd av SSI (Lunds universitet och miljön, Internationella institutet för industriell miljöekonomi) Rutinerna är ingen garanti för en felfri hantering och misstag har begåtts. Markradon Lunds kommun har ett relativt gynnsamt läge vad gäller markradon. Det finns ej några större sammanhängande s.k. högriskområden inom Lunds kommun. Däremot finns nästan högriskområden i ett stråk från Södra Sandby över östra och nordöstra Lund samt mellan Stångby och Håstad. Ett mindre område finns också längs Höje å väster om Genarp. Det skall dock påpekas att det bara rör sig om enstaka radonmätvärden som överstiger 250 Bq/m 3. De högsta värdena uppmättes i området Ladugårdsmarken, 304 Bq/m 3 (Markradon i Lunds kommun, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). Radon i bostäder Totalt har ca 4000 fastigheter undersökts och av hade för höga värden d.v.s. överstigande 400 Bq/m 3. Enligt miljöförvaltningens noteringar har 32 av dessa ännu ej åtgärdats på lämpligt sätt Ytterligare undersökningar skulle sannolikt hitta ytterligare objekt med för höga radonhalter (e-post Hansson, B, Miljöförvaltningen, Utdrag ur Gammadatabas radonregister 2001). Radon i brunnsvatten Någon systematisk undersökning av radon i brunnsvatten har ej genomförts inom Lunds kommun. Däremot har, uppskattningsvis, ett tiotal brunnar undersökts på initiativ av brunnsägare. Inga överskridna gränsvärden har konstaterats (Rosberg G, muntl, Miljöförvaltningen). När höga halter uppträder är det vanligen i bergborrade brunnar. I Sverige har 66 procent av de bergborrade brunnarna mer än 100 Bq/liter vilket gör att vattnet klassas som tjänligt med anmärkning och 4 procent av brunnarna har mer än 1000 Bq/l vilket är gränsen för tjänligt. Vattnet bör då ej användas till dryck eller livsmedelshantering. Enligt SSIs beräkningar orsakar radon i dricksvatten cancerfall per år (Miljöfaktorer,1999). Ultraviolett strålning Antalet fall av elakartad hudcancer, malignt melanom, i Sverige har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Då rörde det sig om ett par hundra fall per år uppgick antalet till Varje år avlider personer till följd av sjukdomen. Skivepitelcancer, en sällan dödlig form av hudcancer, har ökat ännu snabbare, 1998 uppgick antalet fall till Sedan 50-talet har solvanorna förändrats, vi solar mer idag. De senaste 15 åren har det skyddande ozonskiktet tunnats ut med 5 procent. De förändrade solvanorna har hittills bedömts vara huvudorsaken till ökningen av hudcancer. Om ozonskiktet tunnas ut med 10 procent beräknas antalet fall av skivepitelcancer öka med ca 25 procent. (Naturmiljön i siffror 2000). Sambandet anses inte vara lika klart vad gäller cancer av melanom typ. EU:s miljöagentur (EEA) uppskattar att den myckna strålningen år 1997 globalt ger upphov till 78 miljoner nya hudcancerfall till år 2055 (Naturmiljön i siffror 2000). 9

10 Elektromagnetisk strålning Elektromagnetiska fält delas in i lågfrekventa respektive högfrekventa eftersom dessa har olika fysikaliska egenskaper. Lågfrekventa elektromagnetiska fält omger t.ex. högspänningsledningar och bildskärmar och högfrekventa elektromagnetiska fält kommer från t.ex. mobiltelefonsändare. Kunskaperna om elektromagnetiska fält är fortfarande begränsade men forskning pågår. Ett samband har visats mellan exponering för elektromagnetiska fält och cancer, främst barnleukemier men data är inte entydiga. Kvantitativt är detta inte något stort problem, det rör sig om mycket få cancerfall per år. För elöverkänslighet har något samband ej kunnat styrkas vetenskapligt mellan de symptom som uppvisats och elektriska/magnetiska fält. Det har ej heller kunnat påvisas något samband mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. Även när det gäller mobiltelefoner och eventuella effekter på hälsan är osäkerheten stor. Omfattande forskning pågår men det finns ännu inga entydiga svar (SOU 2000:91) Ett specifikt fenomen är obalanser i eldistributionssystemet vilka orsakar s.k. vagabonderande fält. När en elektrisk apparat slås på i en lägenhet förändras strömmen i ledningarna. Elektromagnetiska fält kan då uppstå i andra lägenheter som ligger längre bort. Detta förekommer även i småhus. Trots kunskapsluckor rekommenderar ansvariga myndigheter att man bör undvika exponering för elektromagnetiska fält i möjligaste mån. Prognos En fullständig avveckling av Barsebäcksverket eliminerar risken för en allvarlig kärnkraftsolycka i Öresundsregionen. Strålningen från befintliga utsläppskällor såsom Tjernobylolyckan och atmosfäriska atombomsprov klingar av men mycket långsamt. Risken är dock stor för att nya strålkällor tillkommer, t.ex. nya olyckor i östra Europa och f.d. Sovjetunionen. Det sker en betydande spridning av radioaktiv strålning från bristfälliga kärnavfallslager inom f.d. Sovjetunionen samt från den brittiska upparbetningsanläggningen i Sellafield. Riskerna med att utsätta sig för solen kommer att öka allteftersom ozonskiktet fortsätter att tunnas ut. Den solstrålning som befolkningen redan har utsatt sig för kommer med stor sannolikhet att öka och visa sig som ett ökat antal hudcancerfall i framtiden. Samtidigt gör en ökad uppmärksamhet att malignt melanom upptäcks tidigare vilket kan minska dödligheten. Det är svårt att bedöma om befolkningen i Lund kommer att utsättas för mer eller mindre joniserande respektive elektromagnetisk strålning i framtiden. Radonexponeringen kommer sannolikt att minska i och med att hus radonsaneras. Strålningen från bergrunden ökar inte. Aktuella åtgärder Radonmätning Det kommer förmodligen att bli aktuellt med ytterligare radonmätningar. Enligt förslag från den nyligen presenterade radonutredningen (SOU: 2001:7) bör radonmätningar bli obligatoriska. Länsstyrelsen delar ut 50 procent i statligt bidrag för radonsanering, upp till kr. Radonfrågan uppmärksammas vid detaljplanerläggning/bygglov, se under rubriken Uppföljning av lokala mål. Beredskap för kärnkraftsolycka Räddningstjänsförordningen (1986:1107) reglerar ansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka. Länsstyrelsen har ansvaret på regional nivå. Lunds kommun gränsar till men ingår ej i den inre beredskapszonen. Däremot ingår Lunds kommun i den s.k. indikeringszonen. Om det kommunala räddningsinsatser p.g.a. utsläpp av radioaktiva ämnen som medför risk för strålning, ska Statens räddningsverk bistå kommunen med uppgifter om hur allmänheten skall informeras. Kommunen ska biträda länsstyrelsen genom att ställa personal och egendom till förfogande för mätning och inrapportering av mätresultat. 10

11 Uppmärksamhet på elektromagnetiska fält kring kraftledningar Miljöförvaltningen i Lunds kommun har i yttranden (400 kilovoltledning i Södra Sandby, ) angående kraftledningar angivit följande: Med anledning av den oro en del människor känner finns det anledning att tillämpa viss försiktighetsstrategi. Man bör därför i avvaktan på ytterligare forskningsresultat ej förlägga nya skolor, daghem och lekplatser så nära kraftledningar att magnetfält överstiger 0,2 0,3 mikrotesla. Vidare anges att följande bör beaktas vid samhällsplanering och byggande om det kan göras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma/förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att magnetfälten begränsas. Undvik att förlägga nya bostäder, skolor, daghem etc nära befintliga anläggningar som ger betydande magnetfält om det finns alternativa placeringar. Sträva efter att begränsa fält av betydande styrka i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. 1999, gjordes följande yttrande vad gäller förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Kimstad-Hurva-Arrie: Bibehållande av ledningen i oförändrad sträckning och i ett oförändrat utförande samt med en förmodad ökad medelbelastning medför fortsatt höga eller högre värden på magnetfält för närliggande bostäder. Hälsorisker kan inte uteslutas vid lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Svenska Kraftnäts redovisade förslag till miljökonsekvensbeskrivning är alltför ofullständig för att kunna utgöra del av ett fullgott beslutsunderlag inför koncessionsprövning. Ny koncession som grundar sig på aktuellt förslag med oförändrad sträckning och oförändrad tekniskt utförande av kraftledningen inom Lunds kommun kan ej tillstyrkas. Uppföljning av lokala mål Det enda befintliga mål som direkt relaterar till strålningsproblematik berör radon. Enligt gällande översiktsplan (aktualitetsförklarad 2001) skall markradonfrågan uppmärksammas vid planläggning och byggande. De som har hus i relevanta områden har sedan länge erbjudits radonmätning (Hellström Å, muntl. Stadsarkitektkontoret i Lund). Enligt Miljöförvaltningen i Lund uppmärksammas radonfrågan vid detaljplaneläggning om områden med förhöjda radonvärden berörs. Om det anses nödvändigt meddelas att nödvändiga hänsyn måste tas vid byggnation. I normalfallet är det stadsarkitektkontoret som ombesörjer detta (Jeanette Schlaucher J, muntl. Miljöförvaltningen). Ytterligare kunskapsbehov En fullständig inventering av fastigheter som kan förmodas ha för höga radonvärden bör genomföras. Likaså saknas samlad kunskap om vilka inomhusmiljöer som, relativt sett, har hög elektromagnetisk strålning. Kunskap finns om det huvudsakliga verksamheter som hanterar radioaktivt material inom Lunds kommun. Någon systematisk och aktuell analys har ej gjorts. Det är av stort intresse att följa upp vilka informativa insatser primärvården bedriver vad gäller solvanor och risken för hudcancer och vilka effekterna av detta är. 11

12 Referenser Skriftliga källor Erlandsson Bengt, The inabitants of Lund an d Gävle and the legacy of Chernobyl a preliminary study, Lunds Universitet, Departement of Nuclear Physics. Erlandsson Bengt, Urban radionuclide contamination studied in sewage water and sludge from Lund and Gothenburg, Lunds Universitet, Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Kimstad-Hurva-Arrie ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun. Hansson Birgitta Miljöförvaltningen, Lunds kommun, e-mae-post, /05. Lunds universitet och miljön, , Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds Universitet. Miljöfaktorer. Rapport från arbetsgruppen Miljöfaktorer till Nationella folkhälsokommittén, Miljöförvaltningen, Lunds kommun, Utdrag ur Gammadatabas radonregister 27-aug-01. Naturmiljön i siffror 2000, Naturvårdsverket, SCB. Ny sträckning av kraftledningar väster om Lund ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun. Räddningstjänstförordning (1996:1107). Static and Extremely Low Frequency Electric and Magnetic Fields (Vol. 80) (19 26 June 2001) (in preparation),karolinska Institutet, Stockholm SOU 2000:91: Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. SYSAVs avfallsguide, avfall A till Ö. 400 kilovoltledning i Södra Sandby ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun, Muntliga källor Hellström Åke, Rosberg Göran, sep 2001 Schlaucher Jeanette,

13 13

14 14

15 15

16 16

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 3 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel - Åtgärdsplan En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Regeringen har fastställt fyra preciseringar:

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet

Inga forskningsresultat motiverar gränsvärden men det finns skäl tillförsiktighet Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare This text is also available in English Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket

Förord. PAUL LINDROTH Enhetschef, Boverket Förord Inomhusmiljön ägnas stor uppmärksamhet vad galler dess betydelse för hälsan och valbefinnandet. En faktor i inomhusmiljön som kommit alltmer i blickpunkten är de elektriska och magnetiska fält som

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi. SSI Rapport 27:2 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Strålmiljön i Sverige Pål Andersson et.al. SSI:s verksamhetssymboler UV, sol och optisk strålning Ultravialett

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Meddelande nr 2011:08 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 MEDDELANDE NR 2011:08 3 Meddelande nr 2011:08 Referens Elna Ljunggren, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR. Debatten om hälsoeffekter fortsätter

EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR. Debatten om hälsoeffekter fortsätter EL- OCH MAGNETFÄLT KRING ELLEDNINGAR Debatten om hälsoeffekter fortsätter Kring elsystemen bildas elektriska och magnetiska fält. Forskningen kring de eventuella hälsoeffekterna av dessa fält har varit

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Radon i dricksvatten

Radon i dricksvatten 2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Gällande fr o m 2014-04-02 1. Allmänt 1.1 Syftet med denna certifiering är att utgöra en validering av grundkompetens, erfarenhet och fortlöpande fortbildning

Läs mer

Vi har ett omfattande radonprogram.

Vi har ett omfattande radonprogram. Radonprogram 2011 Handläggare Torsten Sörell Vi har ett omfattande radonprogram. Skolor och förskolor Vi är klara med kommunägda skolor och förskolor, sånär som på något enstaka undantag som vi, tillsynsmyndigheten

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning 1 (21) Området för strategisk utveckling och stöd Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning Rådets direktiv 2013/51/Euratom

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007 Göteborg den 20 december 2007 Maria Wallin ST-läkare Gunilla Wastensson Specialistläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Förord Riksdagen har fastställt nationella miljömål som vi preciserat

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Miljö och hälsa i Västra Götaland Miljö och hälsa i Västra Götaland Martin Tondel Eva Andersson Gerd Sällsten Lars Barregård Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Översikt presentation Syfte och bakgrund Buller Luftföroreningar

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk 12-01738 Bilaga 2 Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk Vindkraftverk Effekt [MW] Toner [Hz] Absolut ljudtrycksnivå @ 1 upa[db] Normerad ljudtrycksnivå 1m Normerad ljudtrycksnivå

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Hemmet den XX april 20XX. Besvärsinlaga

Hemmet den XX april 20XX. Besvärsinlaga Till Länsstyrelsen i Östergötlands län Hemmet den XX april 20XX Besvärsinlaga Klagande NN, postadress Motpart Sv UMTS-nät AB/Aktelo AB, Box 365, 791 28 Falun Överklagat beslut Bygglov meddelat av Byggnads-

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Strålskyddsnytt [nr. Transparensforum om mobiltelefoni trovärdig dialog? 3 2005, årgång 23] innehåll 3/2005

Strålskyddsnytt [nr. Transparensforum om mobiltelefoni trovärdig dialog? 3 2005, årgång 23] innehåll 3/2005 en tidning från ssi statens strålskyddsinstitut Strålskyddsnytt [nr 3 2005, årgång 23] [tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se] Foto: SSI Info, BA Diskussion vid seminariet på Edebogården Transparensforum

Läs mer

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Torbjörn Nylén PhD Radioekologi FOI CBRN skydd och säkerhet Torbjorn.nylen@foi.se +46706373191 Innehåll Nedfallsscenarier

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer