Regionernas arbets marknad Tre demografiska scenarier #1/14

Transkript

1 TCO granskar Foto: Peter Cederling Regionernas arbets marknad Tre demografiska scenarier #1/14 En rapport i samarbete med SCB om den demografiska utvecklingen i Sverige.

2 Kontakt TCO Roger Mörtvik och Lena Orpana SCB Eric Hellsing

3 Regional utveckling till 2030 Förord Förord Sverige står inför stora demografiska utmaningar med en åldrande befolkning. Bakom utvecklingen på riksnivå döljer sig stora regionala skillnader. Under de senaste decennierna har befolkningen koncentrerats allt mer till storstadsregionerna medan den minskat i glesbygdsområden. Flyttströmmarna till och från regionerna får konsekvenser på åldersstrukturen på regional nivå och därmed även på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. I föreliggande rapport redogörs för tre alternativa scenarier gällande den regionala befolkningsutvecklingen till år I rapporten presenteras vad dessa scenarier innebär för regionernas framtida utveckling. I rapporten redovisas även den framtida regionala sysselsättningsutvecklingen enligt två olika scenarier och vad effekten blir på den regionala försörjningsbördan år Slutligen redogörs för hur sysselsättningen inom skola, vård och omsorg väntas utvecklas på regional nivå till 2030 samt hur kompetensförsörjningen inom dessa verksamheter förväntas bli under perioden. Rapporten har utarbetats av Anna Wilén, Eric Hellsing, Lena Lundkvist och Stefan Vikenmark vid Prognosinstitutet inom SCB:s avdelning för Befolkning och välfärd. Eric Hellsing har varit projektledare. Värdefulla synpunkter på rapportens innehåll och utformning har lämnats av Inger Huggare och Katja Olofsson. Statistiska centralbyrån i oktober 2013 Inger Eklund Eiwor Höglund Dávila 1

4 2

5 Regional utveckling till 2030 Innehåll Innehåll 1. Sveriges framtida befolkning... 5 Utvecklingen på riksnivå... 5 Utvecklingen i kommunerna... 6 Tre alternativa befolkningsscenarier... 8 Liten skillnad i åldersstruktur Sysselsättningen år Prognosmodell Två alternativa framtidsscenarier Sysselsättningen en historisk tillbakablick Gapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat Äldre arbetar allt längre Inrikes födda kvinnor förvärvsarbetar mindre än inrikes födda män Framtida sysselsättningsutvecklingen Sysselsättningen bland de äldre ökar Sysselsättningen bland de utrikes födda ökar Den framtida försörjningsbördan Definition Historisk utveckling Utvecklingen till Flyttmönstrets påverkan på försörjningsbördan Framtida sysselsättningen inom skola, vård och omsorg Sysselsättningen inom barnomsorg och skola Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Sysselsättningen inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt övrig vård och omsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Övrig vård och omsorg Den totala sysselsättningen inom demografirelaterade näringsgrenar Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Beskrivning av beräkningsmetoden Tolkning av resultaten avseende framtida tillgång och efterfrågan på olika kompetenser Framtida tillgång och efterfrågan på kompetenser inom barnomsorg och skola Förskollärare/lärare grundskolans tidigare år Barn- och fritidsutbildade Lärare grundskolans senare år/gymnasielärare Yrkeslärare Framtida tillgång och efterfrågan på kompetenser inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt övrig vård och omsorg Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Biomedicinska analytiker Sjukgymnaster

6 Innehåll Regional utveckling till 2030 Omvårdnadsutbildade Tabeller Sveriges framtida befolkning Sysselsättningen år Den framtida försörjningsbördan Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Bilagor Bilaga 1. Regional indelning Bilaga 2. Sammanställning av antaganden i den regionala befolkningsprognosen Bilaga 3. Försörjningsbördan per kommun Bilaga 4. Beskrivning av demografirelaterade näringsgrenar Bilaga 5. Beskrivning av utbildningsgrupper Fakta om statistiken Sveriges framtida befolkning Sysselsättningen år Framtida sysselsättningen inom skola, vård och omsorg Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Referenser

7 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning 1. Sveriges framtida befolkning Kapitlet inleds med en sammanfattning av SCB:s riksprognos från Därefter redogörs för den regionala indelning av Sveriges kommuner som används i denna rapport och en beskrivning av den nuvarande befolkningsstrukturen i regionerna görs. I kapitlet presenteras även tre olika scenarier för den framtida regionala befolkningsutvecklingen till Utvecklingen på riksnivå År 2012 passerade Sveriges folkmängd 9,5 miljoner. Enligt huvudalternativet i SCB:s befolkningsprognos från 2012 (SCB 2012a) antas befolkningen öka med över 1 miljon, till 10,7 miljoner år Det är en något snabbare ökningstakt än den som Sverige haft de senaste 20 åren. Att befolkningen förväntas öka i framtiden beror både på att det antas födas fler än det dör och på att invandringen antas vara större än ut vandringen. De senaste åren har invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. Denna utveckling tros fortsätta den närmaste tiden. Under 2020-talet väntas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott 1. I SCB:s prognos antas invandringen vara större än utvandringen under hela prognosperioden. I början av prognosperioden är nettomigrationen 2 som störst. Det är en följd av antaganden om en fortsatt stor invandring de närmaste åren. Fram till 2017 beräknas nettomigrationen uppgå till mellan och per år. År 2030 antas en nivå på omkring Det blir nettoresultatet av en invandring på runt och en utvandring på omkring Tabell 1.1 Årliga befolkningsförändringar samt prognos Tusental År Födda Döda Födelseöverskott Invandring Utvandring Nettomigration Folkökning ,2 94,8 25,4 60,1 27,6 32,5 57, ,3 93,9-0,6 46,0 36,1 9,8 9, ,6 93,1 2,4 61,9 34,2 27,7 30, ,2 91,2 15,9 92,8 42,6 50,2 66, ,7 90,2 23,5 97,6 50,0 47,6 71,1 Prognos ,9 89,7 26,3 108,2 49,5 58,7 85, ,3 90,2 33,1 101,2 54,7 46,5 79, ,4 92,2 33,2 81,2 57,8 23,4 56, ,0 96,9 22,1 78,7 59,1 19,6 41, ,1 100,7 14,4 78,9 60,0 18,9 33,3 Källa: Sveriges framtida befolkning , SCB Idag är det summerade fruktsamhetstalet (antalet barn per kvinna) 1,92. De närmaste åren förväntas det att öka något för att sedan stabiliseras på en nivå på 1,91. Antalet födda väntas öka fram till mitten av 2020-talet. Det är 1 Födelseöverskott utgörs av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda. 2 Nettomigration avser skillnaden mellan antalet invandrare och antalet utvandrare. 5

8 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 en följd av att den stora kullen födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar och på en hög invandring under och 2020-talen. Dödligheten mäts ofta med måttet medellivslängd. Idag är medellivslängden 83,8 år för kvinnor och 80,0 år för män. Både för män och kvinnor antas medellivslängden öka och ökningen förväntas gå fortare för männen än för kvinnorna. År 2030 har medellivslängden ökat med 2,1 år för kvinnorna och 3,1 år för männen. Att antalet avlidna ökar under perioden beror inte på att dödsriskerna ökar utan på att det stora antalet födda runt 1945 kommer upp i de åldrar då många avlider. De stora födelseöverskotten under 2020-talet leder till att antalet som är yngre än 20 år kommer att vara 15 procent fler 2030 än de är idag. Att befolkningen åldras är välkänt. Enligt SCB:s framskrivning kommer antalet som är 75 år och äldre år 2030 att vara nästan fler än i dag, vilket är en ökning med 58 procent. Det beror både på att allt fler lever i högre åldrar och att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i denna åldergrupp, samtidigt som gruppen idag består av de relativt få som föddes på 1930-talet. Under samma tid kommer antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna år att öka med fyra procent. Tabell 1.2 Befolkning 2011 och 2030 samt förändringen i antal och procent, efter ålder Åldersklass Antal 2011 Antal 2030 Ökning Procentuell ökning Totalt Källa: Sveriges framtida befolkning , SCB Som en följd av den ökade invandringen under de senaste decennierna har andelen utrikes födda i befolkningen ökat. År 1990 var 9 procent födda utomlands. Motsvarande andel år 2011 var 15 procent. Enligt prognosen beräknas andelen öka något de närmaste åren och stabiliseras på en nivå kring 18 procent. Bland personer i de mest yrkesaktiva åldrarna, år, är andelen utrikes födda högre och väntas öka ännu mer än i övriga åldersgrupper. År 2011 var 20 procent av befolkningen i dessa åldrar födda utomlands och andelen väntas öka till närmare 25 procent år Utvecklingen i kommunerna Hur befolkningen kommer att utvecklas i Sveriges olika kommuner beror till stor del på var invandrarna bosätter sig och på den inrikes omflyttningen. Hur många som föds och avlider i en kommun beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och på hur många äldre det finns. De senaste decennierna har utvecklingen gått mot allt större stora städer. Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förortskommuner 3 ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning. Nästan hälften av de som flyttar över en länsgräns är i åldern år, SCB (2012d). Det medför att kommuner med många inflyttare inte bara får en befolkningsökning på grund av inflyttarna i sig, utan även för att antalet födda tenderar att öka. Omvänt så dras kommuner med många utflyttare inte bara med negativa 3 Enligt SKL:s kommungruppsindelning

9 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning flyttnetton utan även med många avlidna eftersom det är de äldre som stannar kvar. I denna studie är Sverige uppdelat i elva regioner. Regionindelningen illustreras i nedanstående karta. Regional indelning som används i rapporten Övre Norrlands inland Övre Norrlands kustområde Mellersta Norrland Norra Mellansverige Stor-Stockholm Övriga Västsverige Östra Mellansverige Stor-Göteborg Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige 7

10 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Grunden för den regionala indelningen är Sveriges åtta riksområden (motsvarande EU:s indelning i NUTS 2-regioner). I denna studie är dock Västsverige uppdelat i Stor-Göteborg och Övriga Västsverige; Sydsverige är uppdelat i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige och Övre Norrland är uppdelat i kustområde och inland. Vilka kommuner som ingår i respektive region redovisas i bilaga 1. Regionerna har olika stor folkmängd och olika åldersstruktur. I Stor- Stockholm bor över 2 miljoner personer och den befolkningsmässigt näst största regionen är Östra Mellansverige där det bor drygt 1,5 miljoner. De regioner som har minst befolkning återfinns i norra Sverige; i Övre Norrlands inland bor det drygt och i Mellersta Norrland och Övre Norrlands kustområde omkring personer. Stor-Stockholm är den region som har yngst befolkning, 24 procent av befolkningen är under 20 år. Det är också den region med minst andel äldre, 6 procent är 75 år eller äldre. Tillsammans med Stor-Göteborg är det den region med störst andel av befolkningen i de mest förvärvsaktiva åldrarna, år. Regionen med den största andelen äldre är också den minsta regionen, nämligen Övre Norrlans inland. Där är 11 procent av befolkningen 75 år och äldre och 13 procent är mellan 65 och 74 år. Tabell 1.3 Befolkning och åldersstruktur i regionerna år Totalt antal och procentuell fördelning Folkmängd Procentuell fördelning 0-19 år år år 75- år Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB Tre alternativa befolkningsscenarier I denna studie redogörs för tre olika alternativ vad gäller den framtida befolkningsutvecklingen i kommunerna. I samtliga alternativ är fruktsamheten och dödligheten oförändrad, vilket innebär att det är den utrikes och inrikes omflyttningen som styr utvecklingen. I basalternativet följer flyttströmmarna till regionerna samma mönster som under det senaste decenniet. I de andra alternativen förändras vilka kommuner den utrikes inflyttningen (invandringen) kommer till, liksom vilka kommuner som omflyttningen över länsgräns och omflyttningen inom länen går till. I basalternativet följer alltså inflyttningen, både den inom landet och den från utlandet, de mönster som observerats under de senaste 10 åren. Det innebär att ett relativt litet antal stora kommuner får hälften av all inflyttning. I ett andra alternativ, får dessa kommuner en större del av 8

11 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning inflyttningen och i ett tredje alternativ får dessa kommuner en mindre del av inflyttningen. En mer detaljerad redovisning av vad dessa alternativ innebär återfinns under avsnittet Fakta om statistiken. Basalternativet Nuvarande utveckling fortsätter Basalternativet speglar den utveckling av omflyttningen som varit de senaste tio åren. Det innebär att 50 procent av invandringen fördelas på 17 kommuner, 50 procent av flyttningen över länsgräns går till 23 kommuner och ett fåtal kommuner i varje län får hälften av inomlänsflyttningen 4. Tabell 1.4 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring enligt basalternativet. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Den region som får den största befolkningsökningen är Stor-Stockholm, både antalsmässigt och procentuellt. I detta alternativ skulle befolkningen öka med till år 2030, vilket innebär att nästan 40 procent av rikets folkökning hamnar i Stor-Stockholm. Alla regioner får ett invandringsöverskott och alla regioner utom de tre storstadsregionerna skulle få en folkminskning om de inte haft någon utrikes nettoinflyttning. Den här utvecklingen innebär en koncentration till storstadsområdena; i regionerna Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Stor-Göteborg skulle drygt 40 procent av befolkningen bo år 2030, vilket är några procentenheter mer än i dagsläget. 4 För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 9

12 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Diagram 1.1 Folkökningen i regionerna till år 2030 i basalternativet fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal Alternativ 2 Ökad inflyttning till större städer I detta alternativ koncentreras invandringen alltmer till de 17 kommuner som i basalternativet tar emot hälften av invandringen. I detta scenario kommer 75 procent av invandringen till dessa kommuner och således kommer 25 procent av invandringen till övriga kommuner. Ett likartat antagande görs för flyttningen över länsgräns, 75 procent av inflyttningen kommer i detta alternativ till de 23 kommuner som i basalternativet får 50 procent av inflyttarna. För flyttningen inom länet görs motsvarande antagande, men med mindre effekt. Inom varje län går 62,5 procent av flyttningarna till den/de kommuner som i basalternativet får 50 procent av inflyttningen 5. Resultatet blir att de tendenser man ser i basalternativet förstärks. Befolkningen i de tre storstadsregionerna ökar och mest av alla ökar Stor-Malmö och Stor-Göteborg vilka ökar med 35 respektive 33 procent. I detta alternativ bor 45 procent av Sveriges befolkning i de tre storstadsregionerna år Fyra regioner uppvisar en folkminskning, och den största folkminskningen får Övre Norrlands inland som redan tidigare var den minsta regionen. I den regionen skulle det enligt detta scenario bo personer år För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 10

13 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning Tabell 1.5 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring vid ökad inflyttning till större städer. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Liksom i basalternativet har alla regioner ett invandringsöverskott. Utan invandringen är det bara de tre storstadsregionerna och Östra Mellansverige som skulle öka sin folkmängd. Diagram 1.2 Folkökningen i regionerna till år 2030 i alternativet med ökad inflyttning till större städer fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal 11

14 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Alternativ 3 Minskad inflyttning till större städer I detta scenario kommer en mindre del av invandringen, 25 procent, till de vanligaste invandringskommunerna och 75 procent av invandringen till alla andra kommuner. Ett liknande antagande görs för inflyttningen över länsgräns. I basalternativet går 50 procent av inflyttningen till 23 kommuner. I detta alternativ kommer 25 procent av inflyttningen till dessa 23 kommuner och 75 procent till övriga kommuner. Omflyttningen inom länet är också förändrad. I basalternativet är det mellan en och sex kommuner i varje län som 50 procent av inomlänsflyttningen går till. I detta alternativ går 37, 5 procent av inomlänsflyttningarna till dessa kommuner och 62,5 procent till övriga kommuner 6. I detta alternativ växer alla regioner utom Övre Norrlands kustområde, som minskar något. Den största folkökningen sker i regionerna Övriga Sydsverige och Övriga Västsverige. Storstadsregionerna växer fortfarande, men inte lika mycket som i de övriga scenarierna. Totalt sett skulle 38 procent av befolkningen bo i dessa områden 2030 enligt detta alternativ. Tabell 1.6 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring vid minskad inflyttning till större städer. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Att storstadsregionerna fortfarande växer mycket trots en minskad inflyttning beror på åldersstrukturen i regionerna. I Stor-Stockholm bor en ung befolkning, många är i barnafödande åldrar och det finns färre äldre. Det leder till att födelseöverskottet, födda minus döda, utgör en stor del av folkökningen. I detta scenario är det bara Övre Norrlands inland som inte har ett födelseöverskott. 6 För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 12

15 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning Diagram 1.3 Folkökningen i regionerna till år 2030 i alternativet med minskad inflyttning till större städer fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal Liten skillnad i åldersstruktur I de tre befolkningsscenarierna är det skillnad på folkmängden och folkökningen i regionerna. Det finns också tydliga skillnader i vad folkökningen beror på, naturlig folkökning eller migration. Trots detta är det bara en relativt liten skillnad i åldersstrukturen i regionerna år 2030 mellan de olika scenarierna. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av befolkningen i respektive region som är i de mest förvärvsaktiva åldrarna (20 64 år) år 2011 och I hela riket är andelen 58 procent år 2011 och sjunker till 54 procent år 2030, det vill säga drygt hälften av befolkningen är år 2030 i åldern år. I samtliga regioner är andelen i denna åldersklass lägre år 2030 än 2011 men det är inte stora skillnader mellan de olika alternativen. Man kan dock konstatera att i det scenario där inflyttningen till större städer ökar är mindre än halva befolkningen i åldern år i fyra av regionerna. I basalternativet och i det alternativ där inflyttningen till större städer minskar är över hälften av befolkningen i åldern år i alla regioner. 13

16 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Tabell 1.7 Andel av befolkningen i åldern år 2011 samt prognos för 2030 enligt de olika befolkningsscenarierna Region Basalternativ Ökad inflyttning till större städer Minskad inflyttning till större städer Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB 14

17 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen år Sysselsättningen år 2030 Kapitlet inleds med en kort beskrivning av den prognosmodell som används och de antaganden som gjorts i sysselsättningsprognosen. Därefter redogörs för den historiska sysselsättningsutvecklingen. Slutligen redovisas den framtida sysselsättningsutvecklingen till år 2030 på regional nivå. Prognosmodell Nedan presenteras en schematisk bild av prognosmodellen. Prognosen omfattar personer i åldern år. Grunden för framskrivningen av antal förvärvsarbetande är, om inget annat anges, befolkningsprognosens basalternativ. Befolkningen Basalternativ Ökad inflyttning till större städer Minskad inflyttning till större städer Antaganden om förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor uppdelat på ettårsklasser. Antal förvärvsarbetande Två alternativa framtidsscenarier Att förutsäga utvecklingen cirka 20 år framåt i tiden är naturligtvis mycket svårt. I rapporten redovisas två alternativa scenarier med olika antaganden om framtiden. I nollscenariot antas förvärvsfrekvenserna år 2030 för inrikes och utrikes födda män och kvinnor i respektive ettårsklass vara desamma som år Således påverkas sysselsättningsutvecklingen i nollscenariot i en region endast av den demografiska utvecklingen i regionen enligt befolkningsprognosen. I huvudscenariot antas: äldre arbeta två år längre än idag utrikes föddas förvärvsfrekvenser närma sig inrikes föddas med en fjärdedel förvärvsfrekvensen för inrikes födda kvinnor närma sig den för inrikes födda män med hälften i åldrarna år. Dessa antaganden går i linje med SCB:s senaste sysselsättningsprognos för riket, SCB (2012b). Antagandena appliceras på respektive region och ingen separat bedömning av regionernas framtida utveckling vad gäller förvärvsfrekvenser i olika befolkningsgrupper görs således. 15

18 Sysselsättningen år 2030 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen en historisk tillbakablick För att få en bakgrund till de antaganden som är gjorda för utrikes födda, äldre och inrikes födda kvinnor redovisas nedan sysselsättningsutvecklingen för dessa grupper för riket som helhet. För år 2011, vilket är utgångsläget för prognosen, redovisas även förvärvsfrekvenserna för dessa befolkningsgrupper på regional nivå. Källan för antal förvärvsarbetande är genomgående SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 7. De som bor i Sverige men pendlar över gränsen för att arbeta i ett annat land ingår inte i den nationella statistiken 8. Enligt denna statistik tenderar därför sysselsättningsnivån att vara förhållandevis låg i många gränsregioner. Gapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda har varit betydligt lägre än bland inrikes födda under de senaste 20 åren. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda växte under 1990-talet. År 1990 uppgick skillnaden till cirka 8 procentenheter och sju år senare hade skillnaden i förvärvsfrekvens växt till 21 procentenheter. Under denna period skedde en stor invandring och andelen utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige ökade därmed. Förvärvsfrekvensen är generellt sett lägre för dessa än för dem som varit längre tid i Sverige. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inoch utrikes födda har varit relativt konstant under de senaste tio åren och låg år 2011 på 16 procentenheter för män och 17 procentenheter för kvinnor. Antaganden om ökade förvärvsfrekvenser bland utrikes födda bygger således inte på någon observerad trend. Det handlar snarare om ett antagande om att integrationen på arbetsmarknaden förbättras framöver. De utrikes födda blir allt viktigare för den framtida sysselsättningen då de väntas stå för hela ökningen av befolkningen i de mest yrkesaktiva åldrarna år till 2030, SCB (2012c). 7 För en närmare beskrivning av RAMS, se Fakta om statistiken. Förvärvsarbetande år 2011 definieras genomgående enligt den metod som gällde i RAMS t.o.m År 2010, som är året för den senaste tillgängliga gränspendlingsstatistiken, förvärvsarbetade personer i Danmark eller Norge. Det finns inga uppgifter över hur stor gränspendlingen till Finland är. 16

19 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen år 2030 Diagram 2.1 Förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor, år. År Procent Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Not: Tidsseriebrott år 1993 och Not: Förvärvsarbetande år 2011 definieras enligt den officiella metod som gällde i RAMS t.o.m För vidare information se avsnittet Fakta om statistiken. Regionala skillnader År 2011 förvärvsarbetade 64 procent av befolkningen i åldern år. I de mest yrkesaktiva åldrarna år var det 77 procent som förvärvsarbetade. I Stor-Stockholm är förvärvsfrekvenserna som högst där förvärvsarbetar 67 procent av befolkningen i åldrarna år. De lägsta förvärvsfrekvenserna återfinns i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige där 59 respektive 61 procent av befolkningen förvärvsarbetar. Den låga förvärvsfrekvensen i dessa regioner kan till viss del förklaras av arbetspendlingen till Danmark. Personer som bor i Sverige men som förvärvsarbetar i ett annat land betraktas inte som sysselsatta i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Totalt var det personer i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige som pendlade över gränsen för att arbeta år 2010, vilket är det senaste året för vilket pendlingsstatistik finns tillgängligt. Även gränspendlare inräknat är förvärvsfrekvenserna dock lägst i dessa regioner. Utrikes födda har genomgående lägre förvärvsfrekvenser än inrikes födda i samtliga regioner. För riket skiljer det, som tidigare nämnts, 16 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda män och 17 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda kvinnor. Fram till i början av 2000-talet var gapet mellan inrikes och utrikes föddas förvärvsfrekvenser minst i Övre Norrlands inland, till stor del som en följd av att förvärvsfrekvenserna bland inrikes födda varit förhållandevis låga i denna region. Under senare år har inrikes föddas förvärvsfrekvenser i regionen ökat påtagligt medan de utrikes föddas förvärvsfrekvenser legat kvar på ungefär samma nivå, vilket lett till att gapet har ökat. Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas förvärvsfrekvenser var år 2011 minst i Stor-Stockholm och störst i Stor-Malmö, Övriga Sydsverige och Norra Mellansverige. I Stor-Malmö och Övriga Sydsverige kan den låga förvärvsfrekvensen för utrikes födda till viss del förklaras av pendlingen 17

20 Sysselsättningen år 2030 Regional utveckling till 2030 till Danmark då det, relativt sett, är fler utrikes födda än inrikes födda som pendlar över gränsen, SCB (2010). Tabell 2.1 Förvärvsfrekvens år efter region, födelseland och kön. År 2011 Inrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda Totalt Region män kvinnor män kvinnor Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Not: Förvärvsarbetande definieras enligt den officiella metod som gällde i RAMS t.o.m För vidare information se Fakta om statistiken. I de flesta regionerna är skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda som allra störst bland kvinnor. I Mellersta Norrland, Övre Norrlands kustområde och Övre Norrlands inland är dock skillnaden större bland män än bland kvinnor vilket hänger samman med att utrikes födda män i dessa regioner har låga förvärvsfrekvenser. En förklaring till de låga förvärvsfrekvenserna bland de utrikes födda männen i dessa regioner är att många har bott i Sverige en kortare tid. Exempelvis har närmare fyra av tio utrikes födda män i Övre Norrlands inland bott i Sverige mindre än fem år jämfört 25 procent i riket som helhet. Bland kvinnorna i Övre Norrlands inland är det ungefär en av tre kvinnor som bott i Sverige i mindre än fem år. Förvärvsfrekvensen är av flera skäl lägst bland de som varit i Sverige en kort tid. I Övre Norrlands inland förvärvarbetar utrikes födda kvinnor i större utsträckning än utrikes födda män. Till år 2030 antas förvärvsfrekvensen för utrikes födda män närma sig den för inrikes födda män och förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor den för inrikes födda kvinnor. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda antas reduceras med en fjärdedel. Dessa antaganden får störst effekt i de regioner där skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda är stor. 18