Regionernas arbets marknad Tre demografiska scenarier #1/14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14"

Transkript

1 TCO granskar Foto: Peter Cederling Regionernas arbets marknad Tre demografiska scenarier #1/14 En rapport i samarbete med SCB om den demografiska utvecklingen i Sverige.

2 Kontakt TCO Roger Mörtvik och Lena Orpana SCB Eric Hellsing

3 Regional utveckling till 2030 Förord Förord Sverige står inför stora demografiska utmaningar med en åldrande befolkning. Bakom utvecklingen på riksnivå döljer sig stora regionala skillnader. Under de senaste decennierna har befolkningen koncentrerats allt mer till storstadsregionerna medan den minskat i glesbygdsområden. Flyttströmmarna till och från regionerna får konsekvenser på åldersstrukturen på regional nivå och därmed även på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. I föreliggande rapport redogörs för tre alternativa scenarier gällande den regionala befolkningsutvecklingen till år I rapporten presenteras vad dessa scenarier innebär för regionernas framtida utveckling. I rapporten redovisas även den framtida regionala sysselsättningsutvecklingen enligt två olika scenarier och vad effekten blir på den regionala försörjningsbördan år Slutligen redogörs för hur sysselsättningen inom skola, vård och omsorg väntas utvecklas på regional nivå till 2030 samt hur kompetensförsörjningen inom dessa verksamheter förväntas bli under perioden. Rapporten har utarbetats av Anna Wilén, Eric Hellsing, Lena Lundkvist och Stefan Vikenmark vid Prognosinstitutet inom SCB:s avdelning för Befolkning och välfärd. Eric Hellsing har varit projektledare. Värdefulla synpunkter på rapportens innehåll och utformning har lämnats av Inger Huggare och Katja Olofsson. Statistiska centralbyrån i oktober 2013 Inger Eklund Eiwor Höglund Dávila 1

4 2

5 Regional utveckling till 2030 Innehåll Innehåll 1. Sveriges framtida befolkning... 5 Utvecklingen på riksnivå... 5 Utvecklingen i kommunerna... 6 Tre alternativa befolkningsscenarier... 8 Liten skillnad i åldersstruktur Sysselsättningen år Prognosmodell Två alternativa framtidsscenarier Sysselsättningen en historisk tillbakablick Gapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat Äldre arbetar allt längre Inrikes födda kvinnor förvärvsarbetar mindre än inrikes födda män Framtida sysselsättningsutvecklingen Sysselsättningen bland de äldre ökar Sysselsättningen bland de utrikes födda ökar Den framtida försörjningsbördan Definition Historisk utveckling Utvecklingen till Flyttmönstrets påverkan på försörjningsbördan Framtida sysselsättningen inom skola, vård och omsorg Sysselsättningen inom barnomsorg och skola Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Sysselsättningen inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt övrig vård och omsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Övrig vård och omsorg Den totala sysselsättningen inom demografirelaterade näringsgrenar Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Beskrivning av beräkningsmetoden Tolkning av resultaten avseende framtida tillgång och efterfrågan på olika kompetenser Framtida tillgång och efterfrågan på kompetenser inom barnomsorg och skola Förskollärare/lärare grundskolans tidigare år Barn- och fritidsutbildade Lärare grundskolans senare år/gymnasielärare Yrkeslärare Framtida tillgång och efterfrågan på kompetenser inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt övrig vård och omsorg Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Biomedicinska analytiker Sjukgymnaster

6 Innehåll Regional utveckling till 2030 Omvårdnadsutbildade Tabeller Sveriges framtida befolkning Sysselsättningen år Den framtida försörjningsbördan Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Bilagor Bilaga 1. Regional indelning Bilaga 2. Sammanställning av antaganden i den regionala befolkningsprognosen Bilaga 3. Försörjningsbördan per kommun Bilaga 4. Beskrivning av demografirelaterade näringsgrenar Bilaga 5. Beskrivning av utbildningsgrupper Fakta om statistiken Sveriges framtida befolkning Sysselsättningen år Framtida sysselsättningen inom skola, vård och omsorg Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Referenser

7 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning 1. Sveriges framtida befolkning Kapitlet inleds med en sammanfattning av SCB:s riksprognos från Därefter redogörs för den regionala indelning av Sveriges kommuner som används i denna rapport och en beskrivning av den nuvarande befolkningsstrukturen i regionerna görs. I kapitlet presenteras även tre olika scenarier för den framtida regionala befolkningsutvecklingen till Utvecklingen på riksnivå År 2012 passerade Sveriges folkmängd 9,5 miljoner. Enligt huvudalternativet i SCB:s befolkningsprognos från 2012 (SCB 2012a) antas befolkningen öka med över 1 miljon, till 10,7 miljoner år Det är en något snabbare ökningstakt än den som Sverige haft de senaste 20 åren. Att befolkningen förväntas öka i framtiden beror både på att det antas födas fler än det dör och på att invandringen antas vara större än ut vandringen. De senaste åren har invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. Denna utveckling tros fortsätta den närmaste tiden. Under 2020-talet väntas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott 1. I SCB:s prognos antas invandringen vara större än utvandringen under hela prognosperioden. I början av prognosperioden är nettomigrationen 2 som störst. Det är en följd av antaganden om en fortsatt stor invandring de närmaste åren. Fram till 2017 beräknas nettomigrationen uppgå till mellan och per år. År 2030 antas en nivå på omkring Det blir nettoresultatet av en invandring på runt och en utvandring på omkring Tabell 1.1 Årliga befolkningsförändringar samt prognos Tusental År Födda Döda Födelseöverskott Invandring Utvandring Nettomigration Folkökning ,2 94,8 25,4 60,1 27,6 32,5 57, ,3 93,9-0,6 46,0 36,1 9,8 9, ,6 93,1 2,4 61,9 34,2 27,7 30, ,2 91,2 15,9 92,8 42,6 50,2 66, ,7 90,2 23,5 97,6 50,0 47,6 71,1 Prognos ,9 89,7 26,3 108,2 49,5 58,7 85, ,3 90,2 33,1 101,2 54,7 46,5 79, ,4 92,2 33,2 81,2 57,8 23,4 56, ,0 96,9 22,1 78,7 59,1 19,6 41, ,1 100,7 14,4 78,9 60,0 18,9 33,3 Källa: Sveriges framtida befolkning , SCB Idag är det summerade fruktsamhetstalet (antalet barn per kvinna) 1,92. De närmaste åren förväntas det att öka något för att sedan stabiliseras på en nivå på 1,91. Antalet födda väntas öka fram till mitten av 2020-talet. Det är 1 Födelseöverskott utgörs av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda. 2 Nettomigration avser skillnaden mellan antalet invandrare och antalet utvandrare. 5

8 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 en följd av att den stora kullen födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar och på en hög invandring under och 2020-talen. Dödligheten mäts ofta med måttet medellivslängd. Idag är medellivslängden 83,8 år för kvinnor och 80,0 år för män. Både för män och kvinnor antas medellivslängden öka och ökningen förväntas gå fortare för männen än för kvinnorna. År 2030 har medellivslängden ökat med 2,1 år för kvinnorna och 3,1 år för männen. Att antalet avlidna ökar under perioden beror inte på att dödsriskerna ökar utan på att det stora antalet födda runt 1945 kommer upp i de åldrar då många avlider. De stora födelseöverskotten under 2020-talet leder till att antalet som är yngre än 20 år kommer att vara 15 procent fler 2030 än de är idag. Att befolkningen åldras är välkänt. Enligt SCB:s framskrivning kommer antalet som är 75 år och äldre år 2030 att vara nästan fler än i dag, vilket är en ökning med 58 procent. Det beror både på att allt fler lever i högre åldrar och att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i denna åldergrupp, samtidigt som gruppen idag består av de relativt få som föddes på 1930-talet. Under samma tid kommer antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna år att öka med fyra procent. Tabell 1.2 Befolkning 2011 och 2030 samt förändringen i antal och procent, efter ålder Åldersklass Antal 2011 Antal 2030 Ökning Procentuell ökning Totalt Källa: Sveriges framtida befolkning , SCB Som en följd av den ökade invandringen under de senaste decennierna har andelen utrikes födda i befolkningen ökat. År 1990 var 9 procent födda utomlands. Motsvarande andel år 2011 var 15 procent. Enligt prognosen beräknas andelen öka något de närmaste åren och stabiliseras på en nivå kring 18 procent. Bland personer i de mest yrkesaktiva åldrarna, år, är andelen utrikes födda högre och väntas öka ännu mer än i övriga åldersgrupper. År 2011 var 20 procent av befolkningen i dessa åldrar födda utomlands och andelen väntas öka till närmare 25 procent år Utvecklingen i kommunerna Hur befolkningen kommer att utvecklas i Sveriges olika kommuner beror till stor del på var invandrarna bosätter sig och på den inrikes omflyttningen. Hur många som föds och avlider i en kommun beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och på hur många äldre det finns. De senaste decennierna har utvecklingen gått mot allt större stora städer. Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förortskommuner 3 ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning. Nästan hälften av de som flyttar över en länsgräns är i åldern år, SCB (2012d). Det medför att kommuner med många inflyttare inte bara får en befolkningsökning på grund av inflyttarna i sig, utan även för att antalet födda tenderar att öka. Omvänt så dras kommuner med många utflyttare inte bara med negativa 3 Enligt SKL:s kommungruppsindelning

9 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning flyttnetton utan även med många avlidna eftersom det är de äldre som stannar kvar. I denna studie är Sverige uppdelat i elva regioner. Regionindelningen illustreras i nedanstående karta. Regional indelning som används i rapporten Övre Norrlands inland Övre Norrlands kustområde Mellersta Norrland Norra Mellansverige Stor-Stockholm Övriga Västsverige Östra Mellansverige Stor-Göteborg Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige 7

10 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Grunden för den regionala indelningen är Sveriges åtta riksområden (motsvarande EU:s indelning i NUTS 2-regioner). I denna studie är dock Västsverige uppdelat i Stor-Göteborg och Övriga Västsverige; Sydsverige är uppdelat i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige och Övre Norrland är uppdelat i kustområde och inland. Vilka kommuner som ingår i respektive region redovisas i bilaga 1. Regionerna har olika stor folkmängd och olika åldersstruktur. I Stor- Stockholm bor över 2 miljoner personer och den befolkningsmässigt näst största regionen är Östra Mellansverige där det bor drygt 1,5 miljoner. De regioner som har minst befolkning återfinns i norra Sverige; i Övre Norrlands inland bor det drygt och i Mellersta Norrland och Övre Norrlands kustområde omkring personer. Stor-Stockholm är den region som har yngst befolkning, 24 procent av befolkningen är under 20 år. Det är också den region med minst andel äldre, 6 procent är 75 år eller äldre. Tillsammans med Stor-Göteborg är det den region med störst andel av befolkningen i de mest förvärvsaktiva åldrarna, år. Regionen med den största andelen äldre är också den minsta regionen, nämligen Övre Norrlans inland. Där är 11 procent av befolkningen 75 år och äldre och 13 procent är mellan 65 och 74 år. Tabell 1.3 Befolkning och åldersstruktur i regionerna år Totalt antal och procentuell fördelning Folkmängd Procentuell fördelning 0-19 år år år 75- år Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB Tre alternativa befolkningsscenarier I denna studie redogörs för tre olika alternativ vad gäller den framtida befolkningsutvecklingen i kommunerna. I samtliga alternativ är fruktsamheten och dödligheten oförändrad, vilket innebär att det är den utrikes och inrikes omflyttningen som styr utvecklingen. I basalternativet följer flyttströmmarna till regionerna samma mönster som under det senaste decenniet. I de andra alternativen förändras vilka kommuner den utrikes inflyttningen (invandringen) kommer till, liksom vilka kommuner som omflyttningen över länsgräns och omflyttningen inom länen går till. I basalternativet följer alltså inflyttningen, både den inom landet och den från utlandet, de mönster som observerats under de senaste 10 åren. Det innebär att ett relativt litet antal stora kommuner får hälften av all inflyttning. I ett andra alternativ, får dessa kommuner en större del av 8

11 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning inflyttningen och i ett tredje alternativ får dessa kommuner en mindre del av inflyttningen. En mer detaljerad redovisning av vad dessa alternativ innebär återfinns under avsnittet Fakta om statistiken. Basalternativet Nuvarande utveckling fortsätter Basalternativet speglar den utveckling av omflyttningen som varit de senaste tio åren. Det innebär att 50 procent av invandringen fördelas på 17 kommuner, 50 procent av flyttningen över länsgräns går till 23 kommuner och ett fåtal kommuner i varje län får hälften av inomlänsflyttningen 4. Tabell 1.4 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring enligt basalternativet. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Den region som får den största befolkningsökningen är Stor-Stockholm, både antalsmässigt och procentuellt. I detta alternativ skulle befolkningen öka med till år 2030, vilket innebär att nästan 40 procent av rikets folkökning hamnar i Stor-Stockholm. Alla regioner får ett invandringsöverskott och alla regioner utom de tre storstadsregionerna skulle få en folkminskning om de inte haft någon utrikes nettoinflyttning. Den här utvecklingen innebär en koncentration till storstadsområdena; i regionerna Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Stor-Göteborg skulle drygt 40 procent av befolkningen bo år 2030, vilket är några procentenheter mer än i dagsläget. 4 För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 9

12 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Diagram 1.1 Folkökningen i regionerna till år 2030 i basalternativet fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal Alternativ 2 Ökad inflyttning till större städer I detta alternativ koncentreras invandringen alltmer till de 17 kommuner som i basalternativet tar emot hälften av invandringen. I detta scenario kommer 75 procent av invandringen till dessa kommuner och således kommer 25 procent av invandringen till övriga kommuner. Ett likartat antagande görs för flyttningen över länsgräns, 75 procent av inflyttningen kommer i detta alternativ till de 23 kommuner som i basalternativet får 50 procent av inflyttarna. För flyttningen inom länet görs motsvarande antagande, men med mindre effekt. Inom varje län går 62,5 procent av flyttningarna till den/de kommuner som i basalternativet får 50 procent av inflyttningen 5. Resultatet blir att de tendenser man ser i basalternativet förstärks. Befolkningen i de tre storstadsregionerna ökar och mest av alla ökar Stor-Malmö och Stor-Göteborg vilka ökar med 35 respektive 33 procent. I detta alternativ bor 45 procent av Sveriges befolkning i de tre storstadsregionerna år Fyra regioner uppvisar en folkminskning, och den största folkminskningen får Övre Norrlands inland som redan tidigare var den minsta regionen. I den regionen skulle det enligt detta scenario bo personer år För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 10

13 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning Tabell 1.5 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring vid ökad inflyttning till större städer. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Liksom i basalternativet har alla regioner ett invandringsöverskott. Utan invandringen är det bara de tre storstadsregionerna och Östra Mellansverige som skulle öka sin folkmängd. Diagram 1.2 Folkökningen i regionerna till år 2030 i alternativet med ökad inflyttning till större städer fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal 11

14 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Alternativ 3 Minskad inflyttning till större städer I detta scenario kommer en mindre del av invandringen, 25 procent, till de vanligaste invandringskommunerna och 75 procent av invandringen till alla andra kommuner. Ett liknande antagande görs för inflyttningen över länsgräns. I basalternativet går 50 procent av inflyttningen till 23 kommuner. I detta alternativ kommer 25 procent av inflyttningen till dessa 23 kommuner och 75 procent till övriga kommuner. Omflyttningen inom länet är också förändrad. I basalternativet är det mellan en och sex kommuner i varje län som 50 procent av inomlänsflyttningen går till. I detta alternativ går 37, 5 procent av inomlänsflyttningarna till dessa kommuner och 62,5 procent till övriga kommuner 6. I detta alternativ växer alla regioner utom Övre Norrlands kustområde, som minskar något. Den största folkökningen sker i regionerna Övriga Sydsverige och Övriga Västsverige. Storstadsregionerna växer fortfarande, men inte lika mycket som i de övriga scenarierna. Totalt sett skulle 38 procent av befolkningen bo i dessa områden 2030 enligt detta alternativ. Tabell 1.6 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring vid minskad inflyttning till större städer. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Att storstadsregionerna fortfarande växer mycket trots en minskad inflyttning beror på åldersstrukturen i regionerna. I Stor-Stockholm bor en ung befolkning, många är i barnafödande åldrar och det finns färre äldre. Det leder till att födelseöverskottet, födda minus döda, utgör en stor del av folkökningen. I detta scenario är det bara Övre Norrlands inland som inte har ett födelseöverskott. 6 För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 12

15 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning Diagram 1.3 Folkökningen i regionerna till år 2030 i alternativet med minskad inflyttning till större städer fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal Liten skillnad i åldersstruktur I de tre befolkningsscenarierna är det skillnad på folkmängden och folkökningen i regionerna. Det finns också tydliga skillnader i vad folkökningen beror på, naturlig folkökning eller migration. Trots detta är det bara en relativt liten skillnad i åldersstrukturen i regionerna år 2030 mellan de olika scenarierna. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av befolkningen i respektive region som är i de mest förvärvsaktiva åldrarna (20 64 år) år 2011 och I hela riket är andelen 58 procent år 2011 och sjunker till 54 procent år 2030, det vill säga drygt hälften av befolkningen är år 2030 i åldern år. I samtliga regioner är andelen i denna åldersklass lägre år 2030 än 2011 men det är inte stora skillnader mellan de olika alternativen. Man kan dock konstatera att i det scenario där inflyttningen till större städer ökar är mindre än halva befolkningen i åldern år i fyra av regionerna. I basalternativet och i det alternativ där inflyttningen till större städer minskar är över hälften av befolkningen i åldern år i alla regioner. 13

16 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Tabell 1.7 Andel av befolkningen i åldern år 2011 samt prognos för 2030 enligt de olika befolkningsscenarierna Region Basalternativ Ökad inflyttning till större städer Minskad inflyttning till större städer Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB 14

17 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen år Sysselsättningen år 2030 Kapitlet inleds med en kort beskrivning av den prognosmodell som används och de antaganden som gjorts i sysselsättningsprognosen. Därefter redogörs för den historiska sysselsättningsutvecklingen. Slutligen redovisas den framtida sysselsättningsutvecklingen till år 2030 på regional nivå. Prognosmodell Nedan presenteras en schematisk bild av prognosmodellen. Prognosen omfattar personer i åldern år. Grunden för framskrivningen av antal förvärvsarbetande är, om inget annat anges, befolkningsprognosens basalternativ. Befolkningen Basalternativ Ökad inflyttning till större städer Minskad inflyttning till större städer Antaganden om förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor uppdelat på ettårsklasser. Antal förvärvsarbetande Två alternativa framtidsscenarier Att förutsäga utvecklingen cirka 20 år framåt i tiden är naturligtvis mycket svårt. I rapporten redovisas två alternativa scenarier med olika antaganden om framtiden. I nollscenariot antas förvärvsfrekvenserna år 2030 för inrikes och utrikes födda män och kvinnor i respektive ettårsklass vara desamma som år Således påverkas sysselsättningsutvecklingen i nollscenariot i en region endast av den demografiska utvecklingen i regionen enligt befolkningsprognosen. I huvudscenariot antas: äldre arbeta två år längre än idag utrikes föddas förvärvsfrekvenser närma sig inrikes föddas med en fjärdedel förvärvsfrekvensen för inrikes födda kvinnor närma sig den för inrikes födda män med hälften i åldrarna år. Dessa antaganden går i linje med SCB:s senaste sysselsättningsprognos för riket, SCB (2012b). Antagandena appliceras på respektive region och ingen separat bedömning av regionernas framtida utveckling vad gäller förvärvsfrekvenser i olika befolkningsgrupper görs således. 15

18 Sysselsättningen år 2030 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen en historisk tillbakablick För att få en bakgrund till de antaganden som är gjorda för utrikes födda, äldre och inrikes födda kvinnor redovisas nedan sysselsättningsutvecklingen för dessa grupper för riket som helhet. För år 2011, vilket är utgångsläget för prognosen, redovisas även förvärvsfrekvenserna för dessa befolkningsgrupper på regional nivå. Källan för antal förvärvsarbetande är genomgående SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 7. De som bor i Sverige men pendlar över gränsen för att arbeta i ett annat land ingår inte i den nationella statistiken 8. Enligt denna statistik tenderar därför sysselsättningsnivån att vara förhållandevis låg i många gränsregioner. Gapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda har varit betydligt lägre än bland inrikes födda under de senaste 20 åren. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda växte under 1990-talet. År 1990 uppgick skillnaden till cirka 8 procentenheter och sju år senare hade skillnaden i förvärvsfrekvens växt till 21 procentenheter. Under denna period skedde en stor invandring och andelen utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige ökade därmed. Förvärvsfrekvensen är generellt sett lägre för dessa än för dem som varit längre tid i Sverige. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inoch utrikes födda har varit relativt konstant under de senaste tio åren och låg år 2011 på 16 procentenheter för män och 17 procentenheter för kvinnor. Antaganden om ökade förvärvsfrekvenser bland utrikes födda bygger således inte på någon observerad trend. Det handlar snarare om ett antagande om att integrationen på arbetsmarknaden förbättras framöver. De utrikes födda blir allt viktigare för den framtida sysselsättningen då de väntas stå för hela ökningen av befolkningen i de mest yrkesaktiva åldrarna år till 2030, SCB (2012c). 7 För en närmare beskrivning av RAMS, se Fakta om statistiken. Förvärvsarbetande år 2011 definieras genomgående enligt den metod som gällde i RAMS t.o.m År 2010, som är året för den senaste tillgängliga gränspendlingsstatistiken, förvärvsarbetade personer i Danmark eller Norge. Det finns inga uppgifter över hur stor gränspendlingen till Finland är. 16

19 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen år 2030 Diagram 2.1 Förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor, år. År Procent Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Not: Tidsseriebrott år 1993 och Not: Förvärvsarbetande år 2011 definieras enligt den officiella metod som gällde i RAMS t.o.m För vidare information se avsnittet Fakta om statistiken. Regionala skillnader År 2011 förvärvsarbetade 64 procent av befolkningen i åldern år. I de mest yrkesaktiva åldrarna år var det 77 procent som förvärvsarbetade. I Stor-Stockholm är förvärvsfrekvenserna som högst där förvärvsarbetar 67 procent av befolkningen i åldrarna år. De lägsta förvärvsfrekvenserna återfinns i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige där 59 respektive 61 procent av befolkningen förvärvsarbetar. Den låga förvärvsfrekvensen i dessa regioner kan till viss del förklaras av arbetspendlingen till Danmark. Personer som bor i Sverige men som förvärvsarbetar i ett annat land betraktas inte som sysselsatta i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Totalt var det personer i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige som pendlade över gränsen för att arbeta år 2010, vilket är det senaste året för vilket pendlingsstatistik finns tillgängligt. Även gränspendlare inräknat är förvärvsfrekvenserna dock lägst i dessa regioner. Utrikes födda har genomgående lägre förvärvsfrekvenser än inrikes födda i samtliga regioner. För riket skiljer det, som tidigare nämnts, 16 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda män och 17 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda kvinnor. Fram till i början av 2000-talet var gapet mellan inrikes och utrikes föddas förvärvsfrekvenser minst i Övre Norrlands inland, till stor del som en följd av att förvärvsfrekvenserna bland inrikes födda varit förhållandevis låga i denna region. Under senare år har inrikes föddas förvärvsfrekvenser i regionen ökat påtagligt medan de utrikes föddas förvärvsfrekvenser legat kvar på ungefär samma nivå, vilket lett till att gapet har ökat. Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas förvärvsfrekvenser var år 2011 minst i Stor-Stockholm och störst i Stor-Malmö, Övriga Sydsverige och Norra Mellansverige. I Stor-Malmö och Övriga Sydsverige kan den låga förvärvsfrekvensen för utrikes födda till viss del förklaras av pendlingen 17

20 Sysselsättningen år 2030 Regional utveckling till 2030 till Danmark då det, relativt sett, är fler utrikes födda än inrikes födda som pendlar över gränsen, SCB (2010). Tabell 2.1 Förvärvsfrekvens år efter region, födelseland och kön. År 2011 Inrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda Totalt Region män kvinnor män kvinnor Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Not: Förvärvsarbetande definieras enligt den officiella metod som gällde i RAMS t.o.m För vidare information se Fakta om statistiken. I de flesta regionerna är skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda som allra störst bland kvinnor. I Mellersta Norrland, Övre Norrlands kustområde och Övre Norrlands inland är dock skillnaden större bland män än bland kvinnor vilket hänger samman med att utrikes födda män i dessa regioner har låga förvärvsfrekvenser. En förklaring till de låga förvärvsfrekvenserna bland de utrikes födda männen i dessa regioner är att många har bott i Sverige en kortare tid. Exempelvis har närmare fyra av tio utrikes födda män i Övre Norrlands inland bott i Sverige mindre än fem år jämfört 25 procent i riket som helhet. Bland kvinnorna i Övre Norrlands inland är det ungefär en av tre kvinnor som bott i Sverige i mindre än fem år. Förvärvsfrekvensen är av flera skäl lägst bland de som varit i Sverige en kort tid. I Övre Norrlands inland förvärvarbetar utrikes födda kvinnor i större utsträckning än utrikes födda män. Till år 2030 antas förvärvsfrekvensen för utrikes födda män närma sig den för inrikes födda män och förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor den för inrikes födda kvinnor. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda antas reduceras med en fjärdedel. Dessa antaganden får störst effekt i de regioner där skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda är stor. 18

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD Prognos baserad på byggplanerna för perioden 20152024 samt med hänsyn tagen till den förtätning som pågår STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Befolkningsprognos 2009-2018

Befolkningsprognos 2009-2018 Statisticon AB Mats Forsberg Charlotta Danielsson Frida Westling 2009-05-05 2 (56) Sammanfattning FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN ÖKADE UNDER 2008 Folkmängden i Nacka kommun ökade under år 2008 med 1 369 personer,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040 BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 214-24 RAPPORT 214-6-24 FÖRORD : Sweco Strategy har på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor utarbetat befolkningsscenarier för perioden 214-24. Huvudscenariet

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45 Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2012-2021/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2012 2021/45 2012:9 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2014-2023/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2014 2023/45 2014:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Stockholms län - Huvudrapport

Stockholms län - Huvudrapport Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2013-2022/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2013 2022/45 2013:7 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Antalet sysselsatta per kommun år 2010

Antalet sysselsatta per kommun år 2010 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Den demografiska krisen Den demografiska krisen ur ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv Tor Bengtsson 4 Bakgrund Man brukar ange den demografiska krisen som det

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1101 Sveriges framtida befolkning 2011 2060 The future population of Sweden 2012 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2021 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar till år 2050 Rapport 1:2012 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL-JULI 2015 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV UTVECKLING GÄVLEBORG - en rapport över hur befolkning-, arbetsmarknad-, kompetens-, näringsliv- och konjunkturläget

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten år 2014

Utländsk bakgrund i staten år 2014 Utländsk bakgrund i staten år 2014 Rapportserie 2015:4 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2014 2015-06-02 Dnr: 2015/0013 Förord Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2001

Befolkningsframskrivningar 2001 Befolkningsframskrivningar 2001 BE0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Befolkning A.2 Statistikområde Befolkningsframskrivningar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2009 2060

Sveriges framtida befolkning 2009 2060 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:1 Sveriges framtida befolkning 2009 2060 Omslagsbilden: Befolkningspyramider för 1956, 2008 och 2060 Diagrammen förekommer var för sig inne i publikationen. DEMOGRAFISKA RAPPORTER

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten

Utländsk bakgrund i staten Utländsk bakgrund i staten Rapportserie 2008:5 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2007 2008-10-16 Dnr: 0809-0486 Innehåll Utländsk bakgrund i staten år 2007 3 Sammanfattning 3 Statistik

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden 26-215 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal 7 6 5 4 3 3 27 Totalt antal som

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland. Rapport nr 3, Region Värmland 2011 1

Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland. Rapport nr 3, Region Värmland 2011 1 Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland Rapport nr 3, Region Värmland 2011 1 Utgiven av Region Värmland, 2011 Text och faktasammanställning: Bo-Josef Eriksson

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer