Regionernas arbets marknad Tre demografiska scenarier #1/14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14"

Transkript

1 TCO granskar Foto: Peter Cederling Regionernas arbets marknad Tre demografiska scenarier #1/14 En rapport i samarbete med SCB om den demografiska utvecklingen i Sverige.

2 Kontakt TCO Roger Mörtvik och Lena Orpana SCB Eric Hellsing

3 Regional utveckling till 2030 Förord Förord Sverige står inför stora demografiska utmaningar med en åldrande befolkning. Bakom utvecklingen på riksnivå döljer sig stora regionala skillnader. Under de senaste decennierna har befolkningen koncentrerats allt mer till storstadsregionerna medan den minskat i glesbygdsområden. Flyttströmmarna till och från regionerna får konsekvenser på åldersstrukturen på regional nivå och därmed även på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. I föreliggande rapport redogörs för tre alternativa scenarier gällande den regionala befolkningsutvecklingen till år I rapporten presenteras vad dessa scenarier innebär för regionernas framtida utveckling. I rapporten redovisas även den framtida regionala sysselsättningsutvecklingen enligt två olika scenarier och vad effekten blir på den regionala försörjningsbördan år Slutligen redogörs för hur sysselsättningen inom skola, vård och omsorg väntas utvecklas på regional nivå till 2030 samt hur kompetensförsörjningen inom dessa verksamheter förväntas bli under perioden. Rapporten har utarbetats av Anna Wilén, Eric Hellsing, Lena Lundkvist och Stefan Vikenmark vid Prognosinstitutet inom SCB:s avdelning för Befolkning och välfärd. Eric Hellsing har varit projektledare. Värdefulla synpunkter på rapportens innehåll och utformning har lämnats av Inger Huggare och Katja Olofsson. Statistiska centralbyrån i oktober 2013 Inger Eklund Eiwor Höglund Dávila 1

4 2

5 Regional utveckling till 2030 Innehåll Innehåll 1. Sveriges framtida befolkning... 5 Utvecklingen på riksnivå... 5 Utvecklingen i kommunerna... 6 Tre alternativa befolkningsscenarier... 8 Liten skillnad i åldersstruktur Sysselsättningen år Prognosmodell Två alternativa framtidsscenarier Sysselsättningen en historisk tillbakablick Gapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat Äldre arbetar allt längre Inrikes födda kvinnor förvärvsarbetar mindre än inrikes födda män Framtida sysselsättningsutvecklingen Sysselsättningen bland de äldre ökar Sysselsättningen bland de utrikes födda ökar Den framtida försörjningsbördan Definition Historisk utveckling Utvecklingen till Flyttmönstrets påverkan på försörjningsbördan Framtida sysselsättningen inom skola, vård och omsorg Sysselsättningen inom barnomsorg och skola Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Sysselsättningen inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt övrig vård och omsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Övrig vård och omsorg Den totala sysselsättningen inom demografirelaterade näringsgrenar Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Beskrivning av beräkningsmetoden Tolkning av resultaten avseende framtida tillgång och efterfrågan på olika kompetenser Framtida tillgång och efterfrågan på kompetenser inom barnomsorg och skola Förskollärare/lärare grundskolans tidigare år Barn- och fritidsutbildade Lärare grundskolans senare år/gymnasielärare Yrkeslärare Framtida tillgång och efterfrågan på kompetenser inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt övrig vård och omsorg Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Biomedicinska analytiker Sjukgymnaster

6 Innehåll Regional utveckling till 2030 Omvårdnadsutbildade Tabeller Sveriges framtida befolkning Sysselsättningen år Den framtida försörjningsbördan Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Bilagor Bilaga 1. Regional indelning Bilaga 2. Sammanställning av antaganden i den regionala befolkningsprognosen Bilaga 3. Försörjningsbördan per kommun Bilaga 4. Beskrivning av demografirelaterade näringsgrenar Bilaga 5. Beskrivning av utbildningsgrupper Fakta om statistiken Sveriges framtida befolkning Sysselsättningen år Framtida sysselsättningen inom skola, vård och omsorg Framtida kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg Referenser

7 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning 1. Sveriges framtida befolkning Kapitlet inleds med en sammanfattning av SCB:s riksprognos från Därefter redogörs för den regionala indelning av Sveriges kommuner som används i denna rapport och en beskrivning av den nuvarande befolkningsstrukturen i regionerna görs. I kapitlet presenteras även tre olika scenarier för den framtida regionala befolkningsutvecklingen till Utvecklingen på riksnivå År 2012 passerade Sveriges folkmängd 9,5 miljoner. Enligt huvudalternativet i SCB:s befolkningsprognos från 2012 (SCB 2012a) antas befolkningen öka med över 1 miljon, till 10,7 miljoner år Det är en något snabbare ökningstakt än den som Sverige haft de senaste 20 åren. Att befolkningen förväntas öka i framtiden beror både på att det antas födas fler än det dör och på att invandringen antas vara större än ut vandringen. De senaste åren har invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. Denna utveckling tros fortsätta den närmaste tiden. Under 2020-talet väntas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott 1. I SCB:s prognos antas invandringen vara större än utvandringen under hela prognosperioden. I början av prognosperioden är nettomigrationen 2 som störst. Det är en följd av antaganden om en fortsatt stor invandring de närmaste åren. Fram till 2017 beräknas nettomigrationen uppgå till mellan och per år. År 2030 antas en nivå på omkring Det blir nettoresultatet av en invandring på runt och en utvandring på omkring Tabell 1.1 Årliga befolkningsförändringar samt prognos Tusental År Födda Döda Födelseöverskott Invandring Utvandring Nettomigration Folkökning ,2 94,8 25,4 60,1 27,6 32,5 57, ,3 93,9-0,6 46,0 36,1 9,8 9, ,6 93,1 2,4 61,9 34,2 27,7 30, ,2 91,2 15,9 92,8 42,6 50,2 66, ,7 90,2 23,5 97,6 50,0 47,6 71,1 Prognos ,9 89,7 26,3 108,2 49,5 58,7 85, ,3 90,2 33,1 101,2 54,7 46,5 79, ,4 92,2 33,2 81,2 57,8 23,4 56, ,0 96,9 22,1 78,7 59,1 19,6 41, ,1 100,7 14,4 78,9 60,0 18,9 33,3 Källa: Sveriges framtida befolkning , SCB Idag är det summerade fruktsamhetstalet (antalet barn per kvinna) 1,92. De närmaste åren förväntas det att öka något för att sedan stabiliseras på en nivå på 1,91. Antalet födda väntas öka fram till mitten av 2020-talet. Det är 1 Födelseöverskott utgörs av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda. 2 Nettomigration avser skillnaden mellan antalet invandrare och antalet utvandrare. 5

8 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 en följd av att den stora kullen födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar och på en hög invandring under och 2020-talen. Dödligheten mäts ofta med måttet medellivslängd. Idag är medellivslängden 83,8 år för kvinnor och 80,0 år för män. Både för män och kvinnor antas medellivslängden öka och ökningen förväntas gå fortare för männen än för kvinnorna. År 2030 har medellivslängden ökat med 2,1 år för kvinnorna och 3,1 år för männen. Att antalet avlidna ökar under perioden beror inte på att dödsriskerna ökar utan på att det stora antalet födda runt 1945 kommer upp i de åldrar då många avlider. De stora födelseöverskotten under 2020-talet leder till att antalet som är yngre än 20 år kommer att vara 15 procent fler 2030 än de är idag. Att befolkningen åldras är välkänt. Enligt SCB:s framskrivning kommer antalet som är 75 år och äldre år 2030 att vara nästan fler än i dag, vilket är en ökning med 58 procent. Det beror både på att allt fler lever i högre åldrar och att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i denna åldergrupp, samtidigt som gruppen idag består av de relativt få som föddes på 1930-talet. Under samma tid kommer antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna år att öka med fyra procent. Tabell 1.2 Befolkning 2011 och 2030 samt förändringen i antal och procent, efter ålder Åldersklass Antal 2011 Antal 2030 Ökning Procentuell ökning Totalt Källa: Sveriges framtida befolkning , SCB Som en följd av den ökade invandringen under de senaste decennierna har andelen utrikes födda i befolkningen ökat. År 1990 var 9 procent födda utomlands. Motsvarande andel år 2011 var 15 procent. Enligt prognosen beräknas andelen öka något de närmaste åren och stabiliseras på en nivå kring 18 procent. Bland personer i de mest yrkesaktiva åldrarna, år, är andelen utrikes födda högre och väntas öka ännu mer än i övriga åldersgrupper. År 2011 var 20 procent av befolkningen i dessa åldrar födda utomlands och andelen väntas öka till närmare 25 procent år Utvecklingen i kommunerna Hur befolkningen kommer att utvecklas i Sveriges olika kommuner beror till stor del på var invandrarna bosätter sig och på den inrikes omflyttningen. Hur många som föds och avlider i en kommun beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och på hur många äldre det finns. De senaste decennierna har utvecklingen gått mot allt större stora städer. Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förortskommuner 3 ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning. Nästan hälften av de som flyttar över en länsgräns är i åldern år, SCB (2012d). Det medför att kommuner med många inflyttare inte bara får en befolkningsökning på grund av inflyttarna i sig, utan även för att antalet födda tenderar att öka. Omvänt så dras kommuner med många utflyttare inte bara med negativa 3 Enligt SKL:s kommungruppsindelning

9 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning flyttnetton utan även med många avlidna eftersom det är de äldre som stannar kvar. I denna studie är Sverige uppdelat i elva regioner. Regionindelningen illustreras i nedanstående karta. Regional indelning som används i rapporten Övre Norrlands inland Övre Norrlands kustområde Mellersta Norrland Norra Mellansverige Stor-Stockholm Övriga Västsverige Östra Mellansverige Stor-Göteborg Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige 7

10 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Grunden för den regionala indelningen är Sveriges åtta riksområden (motsvarande EU:s indelning i NUTS 2-regioner). I denna studie är dock Västsverige uppdelat i Stor-Göteborg och Övriga Västsverige; Sydsverige är uppdelat i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige och Övre Norrland är uppdelat i kustområde och inland. Vilka kommuner som ingår i respektive region redovisas i bilaga 1. Regionerna har olika stor folkmängd och olika åldersstruktur. I Stor- Stockholm bor över 2 miljoner personer och den befolkningsmässigt näst största regionen är Östra Mellansverige där det bor drygt 1,5 miljoner. De regioner som har minst befolkning återfinns i norra Sverige; i Övre Norrlands inland bor det drygt och i Mellersta Norrland och Övre Norrlands kustområde omkring personer. Stor-Stockholm är den region som har yngst befolkning, 24 procent av befolkningen är under 20 år. Det är också den region med minst andel äldre, 6 procent är 75 år eller äldre. Tillsammans med Stor-Göteborg är det den region med störst andel av befolkningen i de mest förvärvsaktiva åldrarna, år. Regionen med den största andelen äldre är också den minsta regionen, nämligen Övre Norrlans inland. Där är 11 procent av befolkningen 75 år och äldre och 13 procent är mellan 65 och 74 år. Tabell 1.3 Befolkning och åldersstruktur i regionerna år Totalt antal och procentuell fördelning Folkmängd Procentuell fördelning 0-19 år år år 75- år Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB Tre alternativa befolkningsscenarier I denna studie redogörs för tre olika alternativ vad gäller den framtida befolkningsutvecklingen i kommunerna. I samtliga alternativ är fruktsamheten och dödligheten oförändrad, vilket innebär att det är den utrikes och inrikes omflyttningen som styr utvecklingen. I basalternativet följer flyttströmmarna till regionerna samma mönster som under det senaste decenniet. I de andra alternativen förändras vilka kommuner den utrikes inflyttningen (invandringen) kommer till, liksom vilka kommuner som omflyttningen över länsgräns och omflyttningen inom länen går till. I basalternativet följer alltså inflyttningen, både den inom landet och den från utlandet, de mönster som observerats under de senaste 10 åren. Det innebär att ett relativt litet antal stora kommuner får hälften av all inflyttning. I ett andra alternativ, får dessa kommuner en större del av 8

11 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning inflyttningen och i ett tredje alternativ får dessa kommuner en mindre del av inflyttningen. En mer detaljerad redovisning av vad dessa alternativ innebär återfinns under avsnittet Fakta om statistiken. Basalternativet Nuvarande utveckling fortsätter Basalternativet speglar den utveckling av omflyttningen som varit de senaste tio åren. Det innebär att 50 procent av invandringen fördelas på 17 kommuner, 50 procent av flyttningen över länsgräns går till 23 kommuner och ett fåtal kommuner i varje län får hälften av inomlänsflyttningen 4. Tabell 1.4 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring enligt basalternativet. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Den region som får den största befolkningsökningen är Stor-Stockholm, både antalsmässigt och procentuellt. I detta alternativ skulle befolkningen öka med till år 2030, vilket innebär att nästan 40 procent av rikets folkökning hamnar i Stor-Stockholm. Alla regioner får ett invandringsöverskott och alla regioner utom de tre storstadsregionerna skulle få en folkminskning om de inte haft någon utrikes nettoinflyttning. Den här utvecklingen innebär en koncentration till storstadsområdena; i regionerna Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Stor-Göteborg skulle drygt 40 procent av befolkningen bo år 2030, vilket är några procentenheter mer än i dagsläget. 4 För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 9

12 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Diagram 1.1 Folkökningen i regionerna till år 2030 i basalternativet fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal Alternativ 2 Ökad inflyttning till större städer I detta alternativ koncentreras invandringen alltmer till de 17 kommuner som i basalternativet tar emot hälften av invandringen. I detta scenario kommer 75 procent av invandringen till dessa kommuner och således kommer 25 procent av invandringen till övriga kommuner. Ett likartat antagande görs för flyttningen över länsgräns, 75 procent av inflyttningen kommer i detta alternativ till de 23 kommuner som i basalternativet får 50 procent av inflyttarna. För flyttningen inom länet görs motsvarande antagande, men med mindre effekt. Inom varje län går 62,5 procent av flyttningarna till den/de kommuner som i basalternativet får 50 procent av inflyttningen 5. Resultatet blir att de tendenser man ser i basalternativet förstärks. Befolkningen i de tre storstadsregionerna ökar och mest av alla ökar Stor-Malmö och Stor-Göteborg vilka ökar med 35 respektive 33 procent. I detta alternativ bor 45 procent av Sveriges befolkning i de tre storstadsregionerna år Fyra regioner uppvisar en folkminskning, och den största folkminskningen får Övre Norrlands inland som redan tidigare var den minsta regionen. I den regionen skulle det enligt detta scenario bo personer år För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 10

13 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning Tabell 1.5 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring vid ökad inflyttning till större städer. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Liksom i basalternativet har alla regioner ett invandringsöverskott. Utan invandringen är det bara de tre storstadsregionerna och Östra Mellansverige som skulle öka sin folkmängd. Diagram 1.2 Folkökningen i regionerna till år 2030 i alternativet med ökad inflyttning till större städer fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal 11

14 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Alternativ 3 Minskad inflyttning till större städer I detta scenario kommer en mindre del av invandringen, 25 procent, till de vanligaste invandringskommunerna och 75 procent av invandringen till alla andra kommuner. Ett liknande antagande görs för inflyttningen över länsgräns. I basalternativet går 50 procent av inflyttningen till 23 kommuner. I detta alternativ kommer 25 procent av inflyttningen till dessa 23 kommuner och 75 procent till övriga kommuner. Omflyttningen inom länet är också förändrad. I basalternativet är det mellan en och sex kommuner i varje län som 50 procent av inomlänsflyttningen går till. I detta alternativ går 37, 5 procent av inomlänsflyttningarna till dessa kommuner och 62,5 procent till övriga kommuner 6. I detta alternativ växer alla regioner utom Övre Norrlands kustområde, som minskar något. Den största folkökningen sker i regionerna Övriga Sydsverige och Övriga Västsverige. Storstadsregionerna växer fortfarande, men inte lika mycket som i de övriga scenarierna. Totalt sett skulle 38 procent av befolkningen bo i dessa områden 2030 enligt detta alternativ. Tabell 1.6 Befolkning år 2011 och 2030 samt förändring vid minskad inflyttning till större städer. Tusental och procent Befolkning Folkökning Region Tusental Procent Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB Att storstadsregionerna fortfarande växer mycket trots en minskad inflyttning beror på åldersstrukturen i regionerna. I Stor-Stockholm bor en ung befolkning, många är i barnafödande åldrar och det finns färre äldre. Det leder till att födelseöverskottet, födda minus döda, utgör en stor del av folkökningen. I detta scenario är det bara Övre Norrlands inland som inte har ett födelseöverskott. 6 För information om vilka kommuner som flyttningarna går till, se bilaga 2. 12

15 Regional utveckling till 2030 Sveriges framtida befolkning Diagram 1.3 Folkökningen i regionerna till år 2030 i alternativet med minskad inflyttning till större städer fördelat på födelseöverskott, inrikes respektive utrikes flyttnetto Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Födelseöverskott Inrikes netto Utrikes netto Antal Liten skillnad i åldersstruktur I de tre befolkningsscenarierna är det skillnad på folkmängden och folkökningen i regionerna. Det finns också tydliga skillnader i vad folkökningen beror på, naturlig folkökning eller migration. Trots detta är det bara en relativt liten skillnad i åldersstrukturen i regionerna år 2030 mellan de olika scenarierna. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av befolkningen i respektive region som är i de mest förvärvsaktiva åldrarna (20 64 år) år 2011 och I hela riket är andelen 58 procent år 2011 och sjunker till 54 procent år 2030, det vill säga drygt hälften av befolkningen är år 2030 i åldern år. I samtliga regioner är andelen i denna åldersklass lägre år 2030 än 2011 men det är inte stora skillnader mellan de olika alternativen. Man kan dock konstatera att i det scenario där inflyttningen till större städer ökar är mindre än halva befolkningen i åldern år i fyra av regionerna. I basalternativet och i det alternativ där inflyttningen till större städer minskar är över hälften av befolkningen i åldern år i alla regioner. 13

16 Sveriges framtida befolkning Regional utveckling till 2030 Tabell 1.7 Andel av befolkningen i åldern år 2011 samt prognos för 2030 enligt de olika befolkningsscenarierna Region Basalternativ Ökad inflyttning till större städer Minskad inflyttning till större städer Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Befolkningsstatistiken, SCB och Prognosinstitutet, SCB 14

17 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen år Sysselsättningen år 2030 Kapitlet inleds med en kort beskrivning av den prognosmodell som används och de antaganden som gjorts i sysselsättningsprognosen. Därefter redogörs för den historiska sysselsättningsutvecklingen. Slutligen redovisas den framtida sysselsättningsutvecklingen till år 2030 på regional nivå. Prognosmodell Nedan presenteras en schematisk bild av prognosmodellen. Prognosen omfattar personer i åldern år. Grunden för framskrivningen av antal förvärvsarbetande är, om inget annat anges, befolkningsprognosens basalternativ. Befolkningen Basalternativ Ökad inflyttning till större städer Minskad inflyttning till större städer Antaganden om förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor uppdelat på ettårsklasser. Antal förvärvsarbetande Två alternativa framtidsscenarier Att förutsäga utvecklingen cirka 20 år framåt i tiden är naturligtvis mycket svårt. I rapporten redovisas två alternativa scenarier med olika antaganden om framtiden. I nollscenariot antas förvärvsfrekvenserna år 2030 för inrikes och utrikes födda män och kvinnor i respektive ettårsklass vara desamma som år Således påverkas sysselsättningsutvecklingen i nollscenariot i en region endast av den demografiska utvecklingen i regionen enligt befolkningsprognosen. I huvudscenariot antas: äldre arbeta två år längre än idag utrikes föddas förvärvsfrekvenser närma sig inrikes föddas med en fjärdedel förvärvsfrekvensen för inrikes födda kvinnor närma sig den för inrikes födda män med hälften i åldrarna år. Dessa antaganden går i linje med SCB:s senaste sysselsättningsprognos för riket, SCB (2012b). Antagandena appliceras på respektive region och ingen separat bedömning av regionernas framtida utveckling vad gäller förvärvsfrekvenser i olika befolkningsgrupper görs således. 15

18 Sysselsättningen år 2030 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen en historisk tillbakablick För att få en bakgrund till de antaganden som är gjorda för utrikes födda, äldre och inrikes födda kvinnor redovisas nedan sysselsättningsutvecklingen för dessa grupper för riket som helhet. För år 2011, vilket är utgångsläget för prognosen, redovisas även förvärvsfrekvenserna för dessa befolkningsgrupper på regional nivå. Källan för antal förvärvsarbetande är genomgående SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 7. De som bor i Sverige men pendlar över gränsen för att arbeta i ett annat land ingår inte i den nationella statistiken 8. Enligt denna statistik tenderar därför sysselsättningsnivån att vara förhållandevis låg i många gränsregioner. Gapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda har varit betydligt lägre än bland inrikes födda under de senaste 20 åren. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda växte under 1990-talet. År 1990 uppgick skillnaden till cirka 8 procentenheter och sju år senare hade skillnaden i förvärvsfrekvens växt till 21 procentenheter. Under denna period skedde en stor invandring och andelen utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige ökade därmed. Förvärvsfrekvensen är generellt sett lägre för dessa än för dem som varit längre tid i Sverige. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inoch utrikes födda har varit relativt konstant under de senaste tio åren och låg år 2011 på 16 procentenheter för män och 17 procentenheter för kvinnor. Antaganden om ökade förvärvsfrekvenser bland utrikes födda bygger således inte på någon observerad trend. Det handlar snarare om ett antagande om att integrationen på arbetsmarknaden förbättras framöver. De utrikes födda blir allt viktigare för den framtida sysselsättningen då de väntas stå för hela ökningen av befolkningen i de mest yrkesaktiva åldrarna år till 2030, SCB (2012c). 7 För en närmare beskrivning av RAMS, se Fakta om statistiken. Förvärvsarbetande år 2011 definieras genomgående enligt den metod som gällde i RAMS t.o.m År 2010, som är året för den senaste tillgängliga gränspendlingsstatistiken, förvärvsarbetade personer i Danmark eller Norge. Det finns inga uppgifter över hur stor gränspendlingen till Finland är. 16

19 Regional utveckling till 2030 Sysselsättningen år 2030 Diagram 2.1 Förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor, år. År Procent Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Not: Tidsseriebrott år 1993 och Not: Förvärvsarbetande år 2011 definieras enligt den officiella metod som gällde i RAMS t.o.m För vidare information se avsnittet Fakta om statistiken. Regionala skillnader År 2011 förvärvsarbetade 64 procent av befolkningen i åldern år. I de mest yrkesaktiva åldrarna år var det 77 procent som förvärvsarbetade. I Stor-Stockholm är förvärvsfrekvenserna som högst där förvärvsarbetar 67 procent av befolkningen i åldrarna år. De lägsta förvärvsfrekvenserna återfinns i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige där 59 respektive 61 procent av befolkningen förvärvsarbetar. Den låga förvärvsfrekvensen i dessa regioner kan till viss del förklaras av arbetspendlingen till Danmark. Personer som bor i Sverige men som förvärvsarbetar i ett annat land betraktas inte som sysselsatta i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Totalt var det personer i Stor-Malmö och Övriga Sydsverige som pendlade över gränsen för att arbeta år 2010, vilket är det senaste året för vilket pendlingsstatistik finns tillgängligt. Även gränspendlare inräknat är förvärvsfrekvenserna dock lägst i dessa regioner. Utrikes födda har genomgående lägre förvärvsfrekvenser än inrikes födda i samtliga regioner. För riket skiljer det, som tidigare nämnts, 16 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda män och 17 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda kvinnor. Fram till i början av 2000-talet var gapet mellan inrikes och utrikes föddas förvärvsfrekvenser minst i Övre Norrlands inland, till stor del som en följd av att förvärvsfrekvenserna bland inrikes födda varit förhållandevis låga i denna region. Under senare år har inrikes föddas förvärvsfrekvenser i regionen ökat påtagligt medan de utrikes föddas förvärvsfrekvenser legat kvar på ungefär samma nivå, vilket lett till att gapet har ökat. Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas förvärvsfrekvenser var år 2011 minst i Stor-Stockholm och störst i Stor-Malmö, Övriga Sydsverige och Norra Mellansverige. I Stor-Malmö och Övriga Sydsverige kan den låga förvärvsfrekvensen för utrikes födda till viss del förklaras av pendlingen 17

20 Sysselsättningen år 2030 Regional utveckling till 2030 till Danmark då det, relativt sett, är fler utrikes födda än inrikes födda som pendlar över gränsen, SCB (2010). Tabell 2.1 Förvärvsfrekvens år efter region, födelseland och kön. År 2011 Inrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda Totalt Region män kvinnor män kvinnor Stor-Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Stor-Malmö Övriga Sydsverige Stor-Göteborg Övriga Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrlands kustområde Övre Norrlands inland Hela riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Not: Förvärvsarbetande definieras enligt den officiella metod som gällde i RAMS t.o.m För vidare information se Fakta om statistiken. I de flesta regionerna är skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda som allra störst bland kvinnor. I Mellersta Norrland, Övre Norrlands kustområde och Övre Norrlands inland är dock skillnaden större bland män än bland kvinnor vilket hänger samman med att utrikes födda män i dessa regioner har låga förvärvsfrekvenser. En förklaring till de låga förvärvsfrekvenserna bland de utrikes födda männen i dessa regioner är att många har bott i Sverige en kortare tid. Exempelvis har närmare fyra av tio utrikes födda män i Övre Norrlands inland bott i Sverige mindre än fem år jämfört 25 procent i riket som helhet. Bland kvinnorna i Övre Norrlands inland är det ungefär en av tre kvinnor som bott i Sverige i mindre än fem år. Förvärvsfrekvensen är av flera skäl lägst bland de som varit i Sverige en kort tid. I Övre Norrlands inland förvärvarbetar utrikes födda kvinnor i större utsträckning än utrikes födda män. Till år 2030 antas förvärvsfrekvensen för utrikes födda män närma sig den för inrikes födda män och förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor den för inrikes födda kvinnor. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda antas reduceras med en fjärdedel. Dessa antaganden får störst effekt i de regioner där skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda är stor. 18

Sysselsättningsprognos 2013

Sysselsättningsprognos 2013 ETSMARKNAD INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARB RAPPORT 2013:1 Sysselsättningsprognos 2013 Rapporten visar hur sysselsättningen och antal arbetade timmar (timvolymen) förväntas utvecklas till år 2035 enligt

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Sysselsättningen 2030

Sysselsättningen 2030 Temarapport 2012:4 Tema: Arbetsmarknad Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas? Utbildning och forskning Temarapport 2012:4 Tema: Arbetsmarknad Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2013 2022 AVDELNINGEN FÖR REGIONAL UTVECKLING STAB/ENHETEN FÖR SAMHÄLLSANALYS 1 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 7 Fler

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

FÖRORD Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta:

FÖRORD Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. Region Skåne tar därför årligen fram befolkningsprognoser

Läs mer

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsavstämning: befolkning - enligt Kommunala invånarregistret Här presenteras 2014 års preliminära statistik för befolkningsutvecklingen i Malmö. Preliminär för att den hämtas från Kommunala invånarregistret

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring 7 Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring och den framtida försörjningsbördan har debatterats på senare tid. I denna rapport diskuteras försörjningsbördans utveckling

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEFOLKNINGS PROGNOS 2015-2024 ÄNGELHOLMS KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på byggplanerna för åren 2016-2025 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 GRÖNKÖPINGS KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2021 KÄVLINGE KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 REGION GOTLAND Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare

Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 ÅMÅLS KOMMUN Baserad på invånarna i kommunen per 160731 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS PITEÅ KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS PITEÅ KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2040 PITEÅ KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare, baserad på befolkningen i kommunen 160630 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA

Läs mer

Befolkningsprognos Malmö

Befolkningsprognos Malmö Rapport Befolkningsprognos Malmö 2013-2018 Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Malmö stadskontor, Avdelningen för samhällsplanering Maria Kronogård maria.kronogard@malmo.se eller 040-34 17

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 13 mars 2015 Jimmy Lindahl tel 013-20 61 76 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2015-2024, befolkningsutveckling

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2035 VAXHOLMS STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner för perioden 2016-2035 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2031 TJÖRNS KOMMUN Prognos baserad på kommunens befolkning 2016-09-30 samt kommunens egna byggplaner för perioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 REGION GOTLAND Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS NYBRO KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS NYBRO KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 NYBRO KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys

Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys Skånes befolkningsprognos 2016-2025 Har skickats till layout Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 2016-06-05 Skånes befolkningsprognos 2016-08-22 1 FÖRORD Region Skåne har

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 1 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 Statistiska centralbyrån 2002 2 Demographic reports 2002:6 Labour migration a solution on increasing dependency

Läs mer

Skånes befolkningsprognos år

Skånes befolkningsprognos år Skånes befolkningsprognos 2016 2025 1 AVDELNINGEN FÖR REGIONAL UTVECKLING SAMHÄLLSANALYS F OT O: LEI F J OHANS S ON SKÅNES BEFOLKNINGSPROGNOS 2016 2025 SKÅNES BEFOLKNINGSPROGNOS 2016 2025 2 SKÅNES BEFOLKNINGSPROGNOS

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag 1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och

Läs mer