Allmäntandvård. Amalgam. Den vanliga t andvården som int e kräver insat ser av specialist t andvård såsom käkkirurgi eller t andreglering.

Transkript

1 Allmäntandvård Den vanliga t andvården som int e kräver insat ser av specialist t andvård såsom käkkirurgi eller t andreglering. Amalgam Mat erial f ör t andf yllning, en blandning av silver, kvicksilver med mera; används mycket sällan idag.

2 Anestesi Bedövning, på en konst gjord väg upphävd f örmåga at t känna. Anestesi kan vara allmän (narkos) och regional (lokalbedövning). Approximalyta Tandyt orna mellan t änderna. Autoklav Apparat för sterilisering av utrustning. Autoklavera Att sterilisera förpackad instrument i vattenånga i 134 C i en aut oklav. Bakteriedödande Bedövning Anestesi, på en konstgjord väg upphävd förmåga att känna. Bedövning kan vara allmän (narkos) och regional (lokalbedövning).

3 (lokalbedövning). Bett Benämning för hur över- och underkäkens tänder förs samman. Bettskena Avt agbar skena i hård- eller mjukplast som avlast ar t uggsyst emet och mot verkar muskelspänning i huvud och hals. Bitkloss Hjälpmedel vid t andvårdsbehandling, underlät t ar om pat ient en inte orkar gapa själv. Biverkningar Benämning på icke önskvärd eller oavsedd effekt av ett läkemedel. Blodstillande medel Gör att blodkärlen drar ihop sig och det slutar att blöda. Blottad tandhals

4 Benämning för när tandköttet krupit ner så att halsen på tanden är synlig för blotta ögat. Bro Ersättning för en eller flera förlorade tänder som fästs på närliggande t änder. Konst rukt ionen f ungerar som en bro över tandluckan och går inte att ta av. Kallas även brygga. Bruxism Tandgnissling och t andpressning. Brygga Detsamma som bro. Ersättning för en eller flera förlorade tänder som fästs på närliggande tänder. Konstruktionen fungerar som en bro över tandluckan och går inte att ta av. Buckalt Betecknar tandytan vänd mot kinden (utåt). Canin Hörnt and, t anden som avgränsar f ramt änder f rån kindt änder, den tredje tanden från medellinjen i varje käkhalva.

5 Cement 1. Bindemedel i murbruk. 2. Inom t andvården används f yllningseller fastsättningscement, t.ex. för att klistra fast broar som inte är avtagbara. Cervikalt Bet ecknar t andyt an vid t andhalsen. Dental Kommer från ordet "dent" som betyder tand. Dentin Tandben, är det mjukare t andbenet som f inns under emaljen. Depurera Att ta bort tandsten. Distalt Betecknar tandytan längst bak på tanden vänd mot angränsande t and.

6 Emalj Tandens yt t erst a lager, dess skydd. Endodonti Specialist t andvård f ör rot behandling, innef at t ar diagnost ik, behandling och f örebyggande av sjukdomar i t andens pulpa och omgivande vävnader. Extraktion Tandut dragning Ficksond Instrument för att mäta djup på eventuella fickor vid tänderna f ör at t uppt äcka sjukdomen t andlossning. Fissur Fåror i t anden, vanligast på t uggyt or. Fissurförsegling Tandläkaren lägger en t unnf lyt ande plast över f årorna (f issur)

7 i tandens tuggytor för att utestänga bakterier. Fluor Nat urligt grundämne som bland annat st ärker t änderna. Finns som t illsat s t ill exempel i t andkräm, t uggummi och t ablet t er. Fluorpensla Att pensla flytande fluor på tänderna i stärkande syfte. Folktandvård Landstingsorganiserad tandvård (omfattar inte tandvård som bedrivs av privata företag). Frisktandvård Regelbunden tandvård till fast pris under tre år. Du får regelbundna undersökningar och f örebyggande t andvård. Front Framt änder Fyllning

8 Konstgjord ersättning för förlorad tandsubstans. Gingivit Tandköt t sinf lammat ion Guttaperka Gummimat erial som läggs i rot kanalen vid rot f yllning. Helprotes Löständer, avtagbar tandersättning när alla tänder saknas. Hävel Mejselformat instrument som används vid tandborttagning och speciellt t andröt t er. Konst rukt ionen på inst rument et tillåter att utöva stor vridkraft. Hörntand Canin, t anden som avgränsar f ramt änder f rån kindt änder, den t redje t anden f rån medellinjen i varje käkhalva. Ilningar

9 Benämning f ör en obehaglig men ej smärt sam känselupplevelse i t anden. Implantat Titanskruvar (tandfixtur) som opereras in i käkbenet för fastsättning av kronor, broar eller proteser. Incisiver Framt änder, t änder belägna längst f ram i käkarna, f yra i underkäken och fyra i överkäken. Initialkaries Ett litet kariesangrepp som bara berör emaljen, det yttersta skiktet på tanden. Inlägg Används istället för fyllning i djupare hål. Går att tillverka i flera olika mat erial, men vanligast är inlägg i keramiskt mat erial, guld och komposit. Interdentalt Bet ecknar ut rymmet mellan t änderna.

10 Kanalspolning Sköljning vid rensning av t androt skanalerna inf ör rot f yllning. Karies Sjukdom som beror på bakt erier och orsakar hål i t änderna. Kallas tandröta på svenska. Keram Tandf yllningsmat erial av keramik. Klinisk bettfysiologi Specialisttandvård, omfattar störningar och smärttillstånd i tuggsystemet. Kofferdam Gummiduk som sätts fast runt tanden vid till exempel en rotbehandling för att förhindra saliv och bakterier från munnen att komma ner i rotkanalen. Komposit

11 Et t t andlagningsmat erial i plast. Kompositspruta Behållare t ill den plast (komposit) man använder f ör at t laga hål i tänderna. Kritkaries Ytlig karies, ger kritfärgade fläckar på tänderna. Krona Den del av t anden som normalt syns i munnen, best år av emalj och dent in. Ordet är också benämning på en konst gjord krona, t ill exempel i guld eller i keramik, som används f ör at t bygga upp en skadad t and. Käkben Över- och underkäken som tänderna sitter fast i. Lagning Benämning f ör den reparat ion man gör vid hål i t änderna.

12 Lingualt Betecknar tandytor som står närmast tungan (lingua). Lustgas Dikväveoxid, en gas som kan användas i lugnande och smärtstillande syfte. Mandibular bedövning Bedövning i underkäken (mandibula) inf ör en lagning av t and. Matris Metallring, som man sätter runt en tand när hålet ska fyllas med lagningsmat erial. Mesialt Bet ecknar t andyt an vänd mot mit t en, d.v.s. mot mellanrummet mellan de båda första framtänderna. Mjölktand Tand i barnets första tanduppsättning; mjölktänerdna tappas och byts ut från cirka 4 till 14 års ålder.

13 Molarer Bakre kindt änder, inklusive visdomst änder. Munhygien Rengöring av munhåla inklusive t änderna. Munhåla Benämning för området som är innanför läpparna och fram till svaljet (innehållande bl.a. t andköt t, gom och munbot t en). Nervaktivitet Benämning för att en nerv fungerar. Ocklusalt Betecknar tandens tuggyta. Odontologi Läran om t änderna och dess sjukdomar.

14 Odontologisk radiologi Specialist t andvård, omf at t ar rönt genundersökningar av käkar och ansikte. Oral medicin Specialist t andvård, ut reder mun - och slemhinnebesvär. Oral protetik Specialist t andvård, omf at t ar kronor, broar, prot eser m.m., deras konst rukt ion och användning. Ortodonti Specialist t andvård, innef at t ar t andreglering: behandling f ör att korrigera tänder som vuxit snett. Palatinalt Betecknar tandytor som står närmast gommen (palatum). Parodontit Inf lammat ion i vävnaden runt t änderna vilken brukar medf öra t andlossning.

15 Parodontologi Specialist t andvård, behandlar t andlossningssjukdomar. Partial protes Delprot es, f äst med klamrar vid kvarvarande t änder och är avt agbar. Pedodonti Specialist t andvård f ör barn och ungdom. Pelare (stift) Pelaren (stiftet) sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På stiftet kan en krona sedan fästas. Permanent tand De bestående tänderna som kommer efter mjölktänderna. Tot alt 32 st ycken. Plack Bakt eriebeläggning på t änderna.

16 Porslinkrona En krona tillverkad av porslin som sätts på en skadad tand. Posterior Medicinsk t erm f ör lägesbeskrivningen: bakre. Premolarer Främre kindt änder. Provisorisk fyllning En tillfällig täckning av en skadad tand eller den täckning man gör mellan behandligsomgångarna vid pågående rot f yllning. Pulpa Mjuk vävnad längst inne i tanden, består av nerver och blodkärl. Pulpit Smärt sam inf lammat ion i pulpan.

17 Reception Benämning på det st älle på mot t agningen dit man kan ringa för att beställa tid för behandling och där man betalar för behandling och vård. Receptionist Yrkesbenämning på den person som arbet ar i en recept ion på läkar- eller t andläkarmot t agningen. Rot Den del av tanden som sitter i käkbenet. En tand kan ha en eller flera rötter. Rotbehandling Rot f yllning, behandling av en inf ekt erad t and där den skadade t andpulpan t as bort och innehållet i rot kanalen avlägsnas och kanalen f örslut s med speciellt rot f yllningsmat erial (t.ex. guttaperka). Rotbehandlingsinstrument De inst rument och verkt yg man använder vid rot f yllning.

18 Rotbehandlingsutrustning De verkt yg och mat erial man använder vid rot f yllning, t.ex. tång, klammer, gummiduk. Rotcement Biologisk hårdvävnad som täcker tandens rotyta. Rotfyllning Rot behandling, behandling av en inf ekt erad t and där den skadade t andpulpan t as bort och innehållet i rot kanalen avlägsnas och kanalen f örslut s med speciellt rot f yllningsmat erial (t.ex. gut t aperka). Rotfyllningsbricka Benämning f ör den met allbricka där man dukar upp den ut rust ning som behövs vid rot behandling. Rotspets Benämning för det yttersta området på tandroten. Röntgen Benämning för fotografering av täta kroppsdelar med hjälp av

19 rönt genst rålar. Röntgenplatta Den fotograferingsplatta man sätter i munnen när man tar rönt genbilder på t änder. Sifferbeteckning Varje tand har ett nummer enligt ett beteckningssystem som används inom t andvården. Sjukhustandvård Inom sjukhust andvården f inns f ördjupade kunskaper om långvariga eller svårare allmänna sjukdomst illst ånd samt om den åldrande pat ient ens speciella t andhälsot illst ånd. Skannerstation Innefattar bl.a. skanner och skärm, används för att granska röntgenbilder från röntgenplattor och överföra dem vidare till dat or. Specialisttandvård Tandvården som kräver insat ser av specialist kompet ens (t.ex.

20 käkkirurgi eller t andreglering). Spegel Ett instrument i tandvården: ett långt skaft med en liten spegelplatta i änden. Sterilen Kallas det rum eller den avdelning där man st eriliserar: kör inst rument i en aut oklav så at t bakt erier, virus, svampar och sporer avdödas. Sterilisering Benämning för process där man tar bort eller dödar alla bakt erier, virus och svampar f rån något. Stift Även pelare. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På stiftet kan en krona sedan fästas. Stomatit Inflammation i munslemhinnan (sårbildning kan förekomma).

21 Sug Sugrör som suger upp vattnet som används vid borrning av en tand. Tandben Dent in, den något mjukare delen av t anden som f inns innanf ör emaljyt an. Tandbeteckning En sifferbeteckning för varje tand enligt ett bet eckningssyst em som används inom t andvården. Tandgnissling "Tomgångsakt ivit et" i käkmuskulat uren då t änderna gnids mot varandra, sker nattetid och omedvetet. Tandhals Övergång mellan t androt en och t andkronan. Tandhygienist Legit imerad yrkesgrupp som arbet ar med f örebyggande

22 tandvård. Tandkött Mjukvävnad som t äcker den t andbärande delen av käkbenen. Tandköttsficka Ett smalt mellanrum mellan tand och tandkött, normalt är ett par millimet er djup. Tandlossning Det att man tappar tänder i samband med inflammation i tandkött, tandfäste och käkben. Tandläkare Yrkesbenämning på den som avlagt t andläkarexamen, d.v.s. genomgåt t ut bildning vid t andläkarhögskola eller universit et; behandlar sjukdomar och skador på t änder. Tandläkareassistans Benämning på när en tandläkare får hjälp (asistans) av en annan person, of t ast en t andsköt erska.

23 Tandreglering Ortodonti, specialisttandvård, innefattar behandling för att korrigera tänder som vuxit snett. Tandsköterska Yrkesbenämning f ör den som genomgåt t ut bildning vilken get t kompetens att assistera en tandläkare, t.ex. blandar till f yllnadsmat erial, t ar rönt genbilder, st eriliserar inst rument m.m. Tandsten Hårda, f örkalkade rest er av mjuka t andbeläggningar (plack; består av matrester, bakterier, m.m.) på tänderna. Tandstensborttagning Borttagning av den fasta beläggningen (tandsten) som blir på tändernas yta. Utförs av en tandhygienist. Tandställning Tandregleringsapparat, fastsittande eller avtagbar, förflyttar felstående tänder till rätt läge.

24 Tandtekniker Yrkesgrupp som f ramst äller t andersät t ningar, t ill exempel kronor, broar och proteser. Tandvård Benämning på f örebyggande åt gärder och behandling av t änder, munhåla och käksyst em. Verksamhet en bedrivs dels inom f olkt andvården, dels vid privat a t andläkar- och t andhygienist mot t agningar. Titanfixtur Titanskruvar som opereras in i käkbenet för fastsättning av kronor, broar eller prot eser. Täckprotes En typ av helprotes som fästs med tryckknappar på implantat eller kvarvarande rot. Underkäke Benämning på nedre delen av käken som begränsar munhålan och där tänderna sitter. Den är rörlig mot resten av ansiktsskelettet, utgör även fäste för tuggmuskler och tunga.

25 Varböld Benämning på en begränsad varansamling (bildas vid vissa former av inflammation). Visdomstand Den sist a bakerst a kindt anden, växer upp i vuxen ålder. Överkäke Benämning på övre f ast a delen av käken som begränsar munhålan och där t änderna sit t er. Ledar mot underkäken. Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro, Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.