Kategoriseringar är en nödvändighet i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kategoriseringar är en nödvändighet i"

Transkript

1 Recencioner När välfärdinstitutioner producerar klienter Margaretha Järvinen & Nanna Mik-Meyer (red.) At skabe en klient institutionelle identiteter i socialt arbejde. Hans Reitzels Forlag, Köpenhamn 2003, 246 s. Kategoriseringar är en nödvändighet i alla typer av mänskliga relationer. Rollpar som läkare/patient, lärare/elev, barn/förälder och man/kvinna är bara några av alla de förenklingar som dagligen används i olika sammanhang, oftast utan någon närmare eftertanke. Kategoriseringar har det gemensamt att de inte bara anger en specifik position för individen, utan också förmedlar individens och omgivningens förväntningar på och normer för hur denna roll skall uppfyllas. Denna kategoriseringsprocess kan i många fall te sig harmlös, men kan i andra sammanhang få en avgörande betydelse för den enskildes välfärd. Sociologerna Margaretha Järvinen och Nanna Mik-Meyer har som redaktörer för antologin At skabe en klient institutionelle identiteter i socialt arbejde (2003) utgått från frågan hur välfärdsstatens organisering påverkar mötet mellan socialarbetare och klient. Vad händer när en person av socialtjänsten diagnostiseras som en problembelastad klient och eventuellt också inordnas i en subgrupp med epitet som sjukdomsfixerad, missbrukare eller omotiverad? Kring detta tema har redaktörerna samlat ett antal bidrag från forskare vilka huvudsakligen är verksamma vid Sociologisk Institut, Köpenhamns universitet, och Socialforskningsinstituttet i samma stad. Redaktörernas utgångspunkt är att klientens problemidentitet snarare än att vara ett tillstånd hos individen själv, är ett utslag för en institutionell process. I denna process, som för övrigt är tämligen allmängiltig hos s.k. människobehandlande organisationer, bedöms individens situation och behov utifrån institutionella normer och förståelseramar. Ett enskilt möte mellan socialarbetare och klient kan visserligen till sin form och sitt innehåll verka glatt och otvunget, men mötet är och förblir ett resultat av en klientrelation en institutionell relation där individen diagnostiseras och konstrueras som klient, dvs. förvandlas till ett fall. Det sociala arbetet förstärker genom sitt arbetssätt fokuseringen på klientens beteende istället för att inrikta ansträngningarna på att förändra individens livsförhållanden. Järvinen och Mik-Meyer har ett starkt kritiskt tonläge när de belyser socialtjänstens utveckling i Danmark under de senaste åren. Denna kritik framstår i alla avseenden som välgrundad. Vi kan på båda sidor av Öresund notera en illavarslande utveckling mot ett alltmer individinriktat förändringsarbete med kvasipsykologiska förtecken, där ett modelltänkande omöjliggör ett arbete utifrån individens behov och önskemål. Genom repressionens logik skall den omotiverade klienten bli motiverad, hjälp till exempelvis utbildning och bostad ersätts av insatser för personlig utveckling osv. Sammantaget leder denna utveckling enligt Järvinen och Mik-Meyer till att socialtjänsten får allt svårare att leva upp till målsättningen att möta klienten där denne befinner sig. Genom att Järvinen och Mik-Meyer låter det inledande och avslutande kapitlet genomsyras av dessa beska droppar gör redaktörerna det inte lätt för sig. Antologins forskningsansats kan tyckas vara föga utmanande med tanke på den forskning som trots allt har bedrivits på området. I själva verket är det tvärtom. Redaktörerna och antologiförfattarna provocerar och utmanar dominerande föreställningar inom socialtjänsten och socialarbetarkåren och reaktionerna har naturligtvis inte heller låtit vänta på sig. Ett talande exempel: i en kommentar till antologin i Dansk Sociologi återger två universitetsforskare hur en föreståndare vid ett s.k. revalideringscenter svarade en student som 358 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

2 ville studera dess verksamhet, att detta inte var möjligt om det är utifrån Mik-Meyers perspektiv som ni ska analysera vårt arbete (Skov Henriksen & Prieur 2004; min översättning). Förnekelsediskursens dominans I det följande refererar och diskuterar jag mer ingående två bidrag i antologin, då jag menar att dessa står för två till synes olika perspektiv. Det första bidraget som jag vill lyfta fram är skrivet av Margaretha Järvinen, som diskuterar hur alkoholistidentiteten formas av den institutionella kontext i vilken personen befinner sig. I förhållande till problemidentiteten är förnekelsediskursen kanske den mest tongivande i dagens samhälle, framhåller Järvinen. Enligt denna diskurs kan en person betraktas som alkoholist som 1) förnekar att han eller hon dricker för mycket, 2) förnekar att han eller hon har förlorat kontroller över sitt drickande, och 3) förnekar att han eller hon har problem till följd av sitt drickande. Behandlingen syftar därmed till att bryta förnekandet och få personen att erkänna sig vara alkoholist. Eventuellt försvar mot denna etikettering är enligt samma diskurs snarare ytterligare ett tecken på att individen lider av alkoholism. Kapitlet bygger på intervjuer med tre personer som i varierande grad har haft kontakt med öppenvårds- eller slutenvårdsinstitutioner till följd av sina alkoholproblem. Intervjuerna har haft särskilt fokus på deras dryckesmönster, deras syn på alkoholism som fenomen och deras erfarenhet av behandling. Järvinens grundantagande är att livshistorierna speglar olika typer av behandlingsideologier på missbruksområdet, vilka ger upphov till olika problemidentiteter. En fråga som Järvinen väcker är om den självupplevda alkoholistidentiteten är bra eller dålig. Med hänvisning till Gubrium och Holstein (2001) kan den betraktas som en tvångsmässig självkonstruktion, men också ges positiva förtecken: ju bättre klienternas självbilder harmonierar med ideologin i den institutionella kontext som de befinner sig i, desto mer tillfreds kan de förväntas vara med det sociala livet på institutionen och desto större är kanske möjligheten för institutionen att bidra med en lösning eller lindring av deras problem (Järvinen s. 34; min översättning). I Olas berättelse möter vi en man i femtioårsåldern som tidigare förvärvsarbetat men som nu är arbetslös och bosatt på en hemlöshetsinstitution. Ola ser sig snarare som en storkonsument av alkohol än som en person med allvarliga alkoholproblem. Ett tämligen häftigt drickande har alltid varit en del av hans vuxna sociala liv; att dricka 31,5 bajer om dagen ser han inte som ett problem utan som en bedrift. Han ser ingen koppling eller samband mellan å ena sidan långvarig arbetslöshet och problem i äktenskapet och å andra sidan omfattningen av hans alkoholkonsumtion. Han har aldrig genomgått någon behandling, men har varit intagen för avgiftning. Olas livshistoria gör att han hamnar på en direkt kollisionskurs med stora delar av det etablerade behandlingssystemet, konstaterar Järvinen i sin analys. Utifrån förnekelsediskursen kan Ola betraktas som sinnebilden av en djupt förnekande alkoholist. Hemlöshetsinstitutionen där Ola har ett boende har dock inte som målsättning att bryta ner gästernas eventuella förnekelse och ser inte heller som sin uppgift att särskilt fokusera på missbruket som sådant. Institutionen tillämpar närmast harm reduction som strategi och ser sig som det yttersta skyddsnätet för klienter som inte tas emot på andra institutioner, och man tar avstånd från en s.k. restriktiv missbrukspolitik då man befarar att en sådan skrämmer iväg personer som tillhör institutionens målgrupp. I Martins berättelse framträder istället en person med en långvarig erfarenhet av olika behandlingsinsatser, dvs. han är i detta avseende Olas motsats. Flertalet av dessa insatser beskriver han som värdelösa, med undantag för den senaste på en psykiatrisk avdelning, där behandlingsarbetet bedrivs utifrån en miljöterapeutisk och psykoterapeutisk grund. En del av behandlingsfilosofin innebär att placera ansvaret för missbruket på kli- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 enten själv inte på externa omständigheter. Denna revolverterapi, som han benämner den, säger sig Martin ha tagit till sig under behandlingen, även om han fortfarande ger uttryck för en ambivalens: han tycker exempelvis att hans skilsmässa och arbetslöshet är orsakerna till att han och andra betraktar honom som en alkoholist. Efter behandlingsvistelsen erkänner han att han har allvarliga alkoholproblem; en uppfattning som alltså ligger väl i linje med förnekelsedis kursen, medan hans ambivalens utifrån institutionens uppfattning kan tolkas som att han ännu inte är färdigbehandlad. I Annettes berättelse får vi möta en 55-årig kvinna som några år tidigare har genomgått behandling enligt Minnesotamodellen, och som därefter utvecklat ett starkt engagemang inom AA-rörelsen. Hon förkroppsligar behandlingsmodellens och tolvstegsrörelsens retorik där förnekelsediskursen intar en framträdande plats. Järvinen betonar i sin analys att medan Olas och Martins berättelser kretsar kring deras egen person, präglas Annettes historia istället av en kollektiv alkoholistidentitet som kan sammanfattas med orden: Som alkoholister befinner vi oss i samma båt (s. 49). Sådana livshistorier skapas och omformuleras i en ständigt pågående process i individens sociala sammanhang, däribland det institutionella landskap som personerna har erfarit eller alltjämt befinner sig i. Utifrån Järvinens analysmodell passar Olas beskrivning av sig själv som storkonsument och behandlingsresistent in med hemlöshetsinstitutionens identitet att erbjuda missbrukaren ett bra liv utifrån en harm reduction -filosofi. Martin uppvisar alltjämt en ambivalens gentemot institutionens behandlingsretorik, medan Annette är en klockren företrädare för Minnesotamodellen och förnekelsediskursen. I det institutionella landskapet är denna diskurs, framhåller Järvinen, så dominerande att andra alternativa problemdefinitioner riskerar att förkastas eller betraktas som icketrovärdiga. Om en klient inte erkänner sitt missbruk kan konsekvenserna bli förödande: han eller hon riskerar att stämplas som omotiverad och därmed eventuellt både gå miste om sitt socialbidrag och ses som ovärdig behandling. Mötet på socialbyrån Redaktörerna är både i antologins inledande och avslutande kapitel noga med att påpeka att ambitionen med antologin inte är att ge en helhetsbild av mötet mellan socialarbetare och klient, utan snarare att strikt analysera hur välfärdsinstitutioner skapar och påverkar problemidentiteter. Denna reservation kan ha motiverats av att författarna inbördes inte är helt eniga i valet av forskningsperspektiv. Det är exempelvis tydligt att en av forskarna (Tobias Børner Stax) studerar interaktionen socialarbetare klient utan att se denna i samma slags maktperspektiv som redaktörerna. Tobias Børner Stax analyserar i sitt bidrag tre hemlösa mäns möte och interaktion med olika socialarbetare vid samma socialbyrå (lokalcenter) i Köpenhamn. Männen är hänvisade till härbärgesboende och har lång erfarenhet av kontakter med socialtjänsten, men därmed upphör också likheterna. I mötet med frontlinjebyråkraten uppfyller de klientrollen på olika sätt, och Stax tolkar och analyserar detta skeende från ett etnometodologiskt perspektiv: Anders är under mötet medgörlig och undviker att gå in på frågor som kan väcka irritation hos handläggaren. Han låter socialarbetaren sätta dagordningen och styra mötet och erkänner att han fortfarande använder droger. Denna form av samarbete är dock inte liktydigt med att det skulle finnas en samsyn mellan klient och socialarbetare; enligt Stax är det snarare ett tecken på att Anders lever upp till den institutionella föreställningen om en klient som saknar motivation. Bo är till skillnad från Anders starkt pådrivande under mötet och tar kommandot direkt. Skälet till hans besök hos socialarbetaren är att han inte har fått det kontantunderstöd han förväntat sig och därför är luspank. Socialarbetaren är till en början helt avvisande, eftersom de har ett inplanerat möte en vecka senare och det är först då som 360 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

4 hon är beredd att diskutera hans behov av ekonomiskt bistånd. Hon försöker återta initiativet men misslyckas, och tvingas istället inta en defensiv roll där hon skyller på omständigheter som ligger utanför hennes och institutionens kontroll. Samtidigt visar hon att reglerna och rutinerna inte är mer cementerade än att hon ändå kan utlova en check vid lunchtid dagen efter. Men Bo låter förstå att detta bud inte är tillräckligt bra; han vill ha pengar nu. Han intar vad Goffman benämner den omedgörliga linjen genom att avvisa alla former av samarbete. Han vinner kampen och får till slut den eftertraktade checken under pågående möte. Till skillnad från Anders visar sig Bo vara en kompetent och konfrontativ förhandlare men han går aldrig över gränsen ty då hade han förlorat och snarast motsvarat karikatyren av den institutionella problemidentiteten. Den utdragna kampen kan tolkas som att socialarbetaren sitter och väntar på just det, men när det inte händer återstår bara att skriva ut checken. Hans besöker sin nya handläggare för första gången. Inför mötet har han ställt upp fyra punkter som alla förutsätter att han beviljas socialbidrag. I likhet med Bo är Hans drivande och har en dagordning som han vill beta av, men skillnaden är att han saknar förmågan att förhålla sig lugn och kyligt avvaktande i en uppskruvad förhandlingssituation. Hans utbrott under mötet gör att han uppfyller den institutionella klientrollen som psykiskt labil; han flyter ut (flooding out) för att använda Goffmans begrepp, och därmed är det också lättare för socialarbetaren att ignorera hans krav. Tobias Børner Stax använder Goffmans begreppsapparat (eller optik som han uttrycker det) när han skall analysera klienternas strategier under mötena med respektive socialarbetare. Stax ser strategierna som en form av kolonisering, dvs. klienten vill maximera den kortsiktiga nyttan av mötet utan att leva upp till institutionens bild av en motiverad och värdig klient (Goffman 1961/1983, s. 51). Stax noterar att behovet av arbete, utbildning eller bostad inte finns med på klienternas dagordning, men inte heller socialarbetarna lyfter fram dessa frågor under alla de möten som Stax bevistar tillsammans med klienterna. Varför? Stax menar att båda parter inser att härbärgesklienter befinner sig utanför de sociala insatsernas räckvidd, vilket gör att båda använder en koloniserande strategi i stället för att försöka åstadkomma bestående förändringar i klientens livssituation. Detta är ett viktigt och intressant påpekande. Sammanfattningsvis analyserar Järvinen i sitt bidrag hur institutioner formar klienters missbruksidentiteter, medan Stax betonar klienters aktiva strategier gentemot institutionerna. Perspektiven framstår trots allt inte som helt oförenliga. Om man gör tankeexperimentet att applicera Järvinens diskussion kring förnekelsediskursen på Stax intervjupersoner, har Anders erkänt sitt missbruk även om han alltjämt fortsätter att använda droger. Men alldeles oberoende av att han är en duktig klient utifrån förnekelsediskursen saknar han en framgångsrik strategi för att uppnå sitt syfte med besöket hos socialarbetaren. Enligt Järvinen och Mik-Meyer finns det gränser för hur och med vilka sociala problem man kan vända sig till socialförvaltningen (s. 26; min översättning), medan en av Stax poänger är att utfallet av mötena mellan klient och socialarbetare inte bara kan förklaras med förekomsten av institutionella problemkonstruktioner. Även om Tobias Børner Stax inte explicit utgår från ett maktperspektiv kan emellertid både Bos och Hans strategier förstås som motståndshandlingar. Övriga antologikapitel Antologin innehåller även bidrag av Tine Egelund, Nanne Mik-Meyer, Turf Böcker Jakobsen, Kathrine Vitus Andersen och Kaspar Villadsen. Av utrymmesskäl begränsar jag mig här till att summariskt beröra Egelunds och Mik-Meyers antologikapitel. Tine Egelund berör de institutionella konstruktionerna ovärdigt behövande och värdigt behövande föräldrar såsom dessa har utvecklats och tillämpas inom den socia- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

5 la barnavården. Dessa konstruktioner bygger på dels en föreställning om avvikelse från det som uppfattas som normalitet, dvs. från det socialt och kulturellt accepterade föräldraskapet, dels som en diagnostisering av huruvida föräldrar inte kan respektive inte vill leva upp till ett fullgott föräldraskap. Konstruktionerna legitimerar förvaltningens egna insatser och åtgärder. Egelund visar att förvaltningens val av insatser starkt påverkas av om klienten betrakas som värdig eller ovärdig. Nanna Mik-Meyer analyserar förhandlingen om en institutionell identitet (diagnos) med utgångspunkt från bland annat ett möte mellan klienten Anne (och hennes man) och anställda vid ett s.k. revalideringscenter. 1 Personalens linje är att Anne är sjukdomsfixerad ; en institutionell identitet som klienten och hennes man kraftigt värjer sig mot. Mik-Meyer påvisar två intressanta resultat: Klientdiagnosen reflekterar långt ifrån en gemensam uppfattning inom personalgruppen, eftersom olika yrkesgrupper kan inta olika ståndpunkter ifråga om problemdefinitionen. Yrkesgruppernas möjlighet att påverka den slutgiltiga institutionella klientdiagnosen beror enligt Mik-Meyers analys på deras inbördes placering och status inom organisationen. Intressant att notera är det något paradoxala förhållandet, att anställda tillhörande yrkesgrupper med en låg utbildningsstatus men som har en hög mötesintensitet med klienten (t.ex. klientens kontaktperson) har ett betydligt mindre inflytande ifråga om problemdefinitionen, än yrkeskategorier med en hög utbildningsstatus men som å andra sidan har en låg mötesintensitet med klienten (t.ex. socialrådgivare). Mik-Meyers andra intressanta fynd är kanske mindre överraskande: Anne och hennes man har föga framgång i sitt motstånd mot den institutionella etiketteringen och dess konsekvenser. Kritik för ökad medvetenhet Som helhet är antologin mycket läsvärd och fyller ett sedan länge känt tomrum. En av bokens förtjänster är att den fokuserar på institutionens roll när klientskapet och klientidentiteten formas samt de förödande konsekvenser som denna kategoriseringsprocess kan innebära för den enskilde medborgaren. Genom att nästan samtliga antologikapitel är empiriskt väl underbyggda kan boken knappast viftas bort som ett utslag av en teoretisk seminarieövning. Tveklöst kan den av många praktiker uppfattas som en provocerande och orättvis betraktelse, men det vore fel att tolka boken som en vidräkning med socialtjänsten eftersom det är just böcker som denna som kan bidra till att höja medvetenhetsgraden och kunskapsnivån inom socialtjästen och andra välfärdsinstitutioner. Weddig Runquist, doktorand i socialt arbete Malmö högskola, Hälsa och samhälle, SE Malmö E-post: NOT 1 Revalideringscenter finns i varje amt (motsvarar län/region) med uppgift att utreda klientens arbetsförmåga, bl.a. när en person råkar ut för en arbetsskada som resulterar i en långvarig sjukskrivning. REFERENSER Goffman, Erving (1961/1983): Totala institutioner. Upplaga 1:2. Stockholm: Rabén & Sjögren Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (2001): Introduction: Trying Times, Troubled Selves. I: Gubrium, J.F. & Holstein, J.A. (red.): Institutional Selves. Troubled Identities in a Postmodern World. New York, Oxford: Oxford University Press Skov Henriksen, Lars & Prieur, Annick (2004): Et nyt perspektiv på magt i det sociale arbejde. Dansk Sociologi 15 (3): NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem

Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Brukare och forskare samverkar Ingrid Höjer STIFTELSEN SKRIFTSERIE Allmänna Barnhuset 2007:2 Barnhuset Föräldrars röster hur är det att

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Mäns våld mot missbrukande kvinnor. ett kvinnofridsbrott bland andra

Mäns våld mot missbrukande kvinnor. ett kvinnofridsbrott bland andra Mäns våld mot missbrukande kvinnor ett kvinnofridsbrott bland andra Förord Denna studie har tillkommit på uppdrag av Mobilisering mot narkotika (MOB). Inom ramen för MOB finns ett samarbete mellan Stockholm,

Läs mer

En påtvingad relation: stöd och kontroll i kontaktmannarelationen inom LVM-vården

En påtvingad relation: stöd och kontroll i kontaktmannarelationen inom LVM-vården Artikel LEILA BILLQUIST ANETTE SKÅRNER En påtvingad relation: stöd och kontroll i kontaktmannarelationen inom LVM-vården Inledning Den svenska tvångsvården av vuxna personer med missbruksproblem syftar

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

blir ett dilemma När mat och alkohol på gruppbostaden om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning Karin Steive

blir ett dilemma När mat och alkohol på gruppbostaden om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning Karin Steive FoU Södertörns skriftserie nr 106/12 När mat och alkohol på gruppbostaden blir ett dilemma om livsstilsrelaterad problematik bland personer med Karin Steive utvecklingsstörning Förord För ett par år sedan

Läs mer

Kampen för att bli Någon

Kampen för att bli Någon Kampen för att bli Någon Bilder av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg Torbjörn Forkby Susanne Liljeholm Hansson Rapport 1:2011 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En

Läs mer

--- om man når fram så får man barnet i fokus

--- om man når fram så får man barnet i fokus --- om man når fram så får man barnet i fokus DELRAPPORT AV PROJEKTET UTVECKLING AV STÖD TILL FAMILJER DÄR FÖRÄLDRARNA ÄR I STARK KONFLIKT Maria Gladh och Ann Palm FoU Nordväst i samarbete med socialtjänsten

Läs mer

En påtvingad relation?

En påtvingad relation? En påtvingad relation? Kontaktmannaskapets utövande och villkor inom LVM-vården Leila Billquist Anette Skårner F o r s k n i n g s r a p p o r t n r 4 2009 FOU En påtvingad relation? Kontaktmannaskapets

Läs mer

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Mötas av hinder en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Rapport 2014:2 Författare: Kristina Engwall DO:s ärende LED 2012/236 Rapport 2014:2

Läs mer

NAD. Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? Research report. Inledning

NAD. Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? Research report. Inledning NAD Research report NAD Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? MATS EKENDAHL ABSTRACT Social service and addiction treatment: rehabilitation or harm reduction? AIM This paper aims to depict

Läs mer

VÄGEN TILL HEMLÖSHET. En studie av nio livshistorier. Stockholms Universitet

VÄGEN TILL HEMLÖSHET. En studie av nio livshistorier. Stockholms Universitet Stockholms Universitet Institution för socialt arbete Socialhögskolan Magisteruppsats 20p Vårterminen 2005 Handledare: Ulla Forinder VÄGEN TILL HEMLÖSHET En studie av nio livshistorier Av Maja-Stina Ahlzén

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Det är faktiskt mitt liv det handlar om

Det är faktiskt mitt liv det handlar om Det är faktiskt mitt liv det handlar om Dokumentation från Vänsterpartiets hearing om vårdnad, boende och umgänge den 29 april 2005 i riksdagens förstakammarsal Innehållsförteckning 3 Förord av Tasso Stafilidis

Läs mer

Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!

Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Artikel JESSICA PALM Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning! Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård Sverige är tvångsvård av vuxna sedan lång I tid tillbaka ett inslag i den

Läs mer

möjligt social mobilisering Alec Carlberg

möjligt social mobilisering Alec Carlberg Ett bättre liv är möjligt On empowerment och social mobilisering Alec Carlberg Innehåll Förord 1 Allt är inte vad det synes vara 2 Empowerment ett modeord eller något allmänmänskligt? 4 Empowerment ett

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

Brukarmedverkan som en del av EBP

Brukarmedverkan som en del av EBP Brukarmedverkan som en del av EBP En studie av brukarnas delaktighet i socialtjänstens verksamhetsutveckling Monica Helin Student Monica Helin Vt 2012 Examensarbete, 15 hp Masterexamen (2 år) i socialt

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar.

SiS följer upp och utvecklar 1/09. Betydelse för vårdens utformning. Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar. SiS följer upp och utvecklar 1/09 Betydelse för vårdens utformning Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Tove Pettersson Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar Betydelse för vårdens

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 I begynnelsen var organisationen Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 ISBN 91-38-22569-7 Tryck: Elanders, Vällingby

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet

Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet En utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson Rapport 1:2009 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd ISB Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap Examensarbete i lärarutbildningen - 2007 Elever i behov av särskilt stöd En undersökning av hur skolpersonal reflekterar och definierar om begreppet

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl

Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl Nationell handlingsplan för Frälsningsarméns institutioner som riktar sig till människor i hemlöshet och/eller i missbruk av Johan Holmdahl Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 2013 ISBN 91 85956

Läs mer