Användarhandledning. pcskog Gård 2011

Transkript

1 Användarhandledning pcskog Gård 2011

2 Senast reviderad Utgivare pcskog AB Copyright 2011 pcskog AB All Rights Reserved

3 Innehållsförteckning Välkommen pcskog Gård/Proffs 2.1 Kom igång med... pcskog Introduktion till skogsbruksplanen Hur menyerna fungerar i version Installation 2.2 Översikt Hur man startar... pcskog pcskog - en översikt 2.3 pcskog-knappen pcskog-knappen översikt Ny pcskog plan Öppna pcskog... arkiv Spara som Exportera plan Importera plan Skriv ut Inställningar Plan/Karta Data kontroll/backup Aktivera licenser Startsida Startsida Sök uppdateringar 2.5 Plan Startsida Plan

4 Avdelningsdata Trädslagsdata Åtgärder Utskrift Plan Visa avdelningstabell Urval

5 Funktionsbeskrivning 2.6 Karta Översikt Innehållsförteckningen Arkiv (med Planoch Projekthantering) Redigering Verktyg Kartverktyg Kartutskrift GPS Georeferens... av rasterbilder 249 3

6 Inledning 249 Georeferering -... översikt Bearbetning och tillgång på minne Georef - scenarios Att Georeferera

7 1 Välkommen Hitta användbar information om hur du använder pcskogs produkter. Här hittar du vår steg för steg-guide för att snabbt komma igång, användarmanualer och kursmaterial. Du hittar också information om uppdateringar och svar på vanliga frågor. Mycket av dokumentationen finns i pdf-format för utskrift. Hur man använder denna manual: Öppna ett avsnitt i användarhandledningen genom att klicka på +-knappen till vänster om önskat program. Sök via ett indexord genom att klicka på länken Index till vänster. För att söka ett avsnitt via ett sökord som Du anger, klicka på Sök (Search). Kom igång med pcskog Gård/Proffs Steg för steg Användarmanualer online/pdf: Gård/Proffs Fält Ekonomi Värdering Ekonomi BM-win Operativ planering Frågor och svar Läs vanliga frågor och svar om pcskog och våra produkter: Frågor och svar... Kursmaterial Grundkurs Gård 2011 Programvaror för läsning av pdf-filer: Hämta programmet Acrobat reader... 2 pcskog Gård/Proffs Välkommen till användarhandledningen för pcskog Gård/Proffs 2011 pcskog Proffs/Gård är programmet för att skapa och ajourhålla en skogsbruksplan. Hur man använder denna manual: Öppna ett avsnitt i användarhandledningen genom att klicka på +-knappen till vänster om önskat program. Sök via ett indexord genom att klicka på länken Index till vänster. För att söka ett avsnitt via ett sökord som Du anger, klicka på Sök (Search). 2.1 Kom igång med pcskog Introduktion till skogsbruksplanen Introduktion till skogsbruksplanen Skogsbruksplanen är ett användbart hjälpmedel för planering av ditt skogsbruk. Planen är ett planeringsunderlag för att sätta in rätt åtgärd vid rätt tidpunkt och därigenom höja avkastningen från skogen. Planen innebär inte att man ägnar mindre intresse åt virkesproduktion - tvärtom. En skogsbruksplan sätter 5

8 virkesproduktion i fokus, samtidigt som skyddsvärda marker beaktas. Syftet är alltså att hitta en balans mellan intensiv produktion och ansvarsfull naturhänsyn. Övergripande består en skogsbrukplan av plan där man delat in skogsfastigheten i avdelningar där man har föreslagit åtgärder för skogens skötsel. Det är dock alltid skogsägaren som fattar beslut om vilka åtgärder som ska genomföras. Önskar du certifiera din skogsfastighet är skogsbruksplanen en bra grund. Skogsbruksplanens avdelningar I skogsbruksplanen delar man in skogsfastigheten i avgränsade s.k. avdelningar eller bestånd. Genom att dela in skogsfastigheten i avdelningar, kan man behandla varje avdelning på ett homogent och effektivt sätt. För att identifiera planens avdelningar ges dessa ett nummer från 1 upp till antalet avdelningar i skogsbruksplanen. För varje avdelning beskriver man sedan skogen genom att ange bl.a: - beståndets ålder, - beståndets volym (m2sk per hektar), - markens bördighet (ståndortsindex), - önskvärt långsiktigt skötselmål (målklass), - Arter av träd som huvudsakligen står i beståndet (trädslag), - typ av produktiv skogsmark (huggningsklass), - och åtgärder man planerar för den kommande 10-års perioden. Dessa begrepp kommer att förklaras närmare i kommande avsnitt. Stårdortindex - ett mått på bördighet Med ståndortsindex (SI) menas den övre höjd ett bestånd uppnår vid en definierad referensålder. Teorin bakom indexet förtsätter en ideal höjdutveckling. Referensåldern är 100 års total ålder (H100) för de flesta trädslag, men 50 års brösthöjdsålder (H50) för björk och contortatall. Ett H100 ståndortsindex för gran kan exempelvis vara G28. Detta betyder att granarna idealt sett efter 100 år har en övre höjd om 28 meter. Eftersom systemet med ståndortsindex bygger på teoretiska ideala bestånd, förutsätts man använda index för det dominerannde bonitetsvisande trädslaget, som i praktiken omfattar >50% av grundytan. Det ideala beståndet antas inte drabbas av skador och skötas optimalt. Beroende på i vad mån det bestånd som skall mätas avviker från den ideala utvecklingen, finns tre olika hjälpmedel att fastställa ståndortsindex: Höjdutvecklingskurvor: Vissa bestånd är i så gott skick att de befinner sig nära idealbeståndet. Då kan man bestämma övre höjd och ålder och sedan "passa in" detta i höjdutvecklingskurvorna. Interceptmetoden: Denna används för unga bestånd och bygger på att man räknar årsskott (grenvarv). Ståndortsegenskaper: På en stor del av Sveriges skogsmark svarar det befintliga virkesförrådet inte alls mot markens bördighet. Skogen kan vara olikåldrig, skadad eller huggen uppifrån. Här måste man samla in data om markvegetation, jordmån, klimat, hydrologi m.m., vilka sedan kan omsättas till ett användbart men mindre noggrannt ståndortsindex. Huggingsklassen Huggningsklass är en klassificering av skogsbestånd med avseende på utvecklingsgrad vid inventeringstillfället och den skogsbruksinsats som närmast bör utföras. Det är huvudskiktets utvecklingsstadium som bedöms. Det är huvudsakligen beståndets ålder samt val av åtgärd som styr klassificeringen. Indelningen i huggningsklasser anknyter till bestämmelserna i skogsvårdslagen vad avser reproduktionsplikt och lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning mm, men är inte ett juridiskt begrepp i sig själv. De huggningsklasser som för närvarande används inom svenskt skogsbruk är följande: (källa: Skogsstyrelsen) Klassificering av kalmark 6

9 Kalmark omfattar kal skogsmark och under föryngring liggande mark, med eller utan spridda beståndsrester. Skogsmarken kan antingen omfattas av skyldigheten att anlägga ny skog eller där återväxten med hänsyn till trädslag, ålder och/eller plantantal inte är säkerställd. Till denna klass hänförs även skogsmark med fröträd och skärmar samt skog som på grund av sitt uppkomstsätt är extremt gles. K1 Kalmark som är obehandlad eller ofullständigt behandlad (åtgärder kvarstår). : Kal skogsmark där återväxtåtgärd/-er behövs (enligt skogsvårdslagen) för att erhålla återväxt av tillfredsställande täthet och beskaffenhet. K2 Kalmark under föryngring, behandlad med nödvändiga återväxtåtgärder (åtgärder utförda). : Hit förs föryngringar där alla åtgärder som behövs för att erhålla återväxt av tillfredsställande täthet och beskaffenhet (enligt skogsvårdslagen) har utförts, men senaste tidpunkt för hjälpplantering inte har passerats. Klassificering av röjningsskog Med röjningsskog avses skogsmark bevuxen med plant- och ungskog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet (enligt skogsvårdslagen) som har passerat senaste tidpunkt för hjälpplantering och där fler än hälften av de härskande och medhärskande träden är klenare än 10 cm i brösthöjd. R1 Plantskog, skog vars huvudträdslag har en medelhöjd som är lägre än 1,3 meter. R2 Ungskog, skog vars huvudträdslag har en medelhöjd som är 1,3 meter eller högre. Klassificering av gallringsskog Gallringsskog är skog som på ett tillfredsställande sätt utnyttjar markens produktionsförmåga, vari fler än hälften av de härskande träden uppnått minst 10 centimeter diameter i brösthöjd. Normal avverkningsform är gallring för att främja skogens fortsatta utveckling. G1 Yngre gallringsskog, skog som är yngre än lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. G2 Äldre gallringsskog, skog som uppnått lägsta ålder för föryngringsavverkning. Klassificering av föryngringsavverkningsskog Med föryngringsavverkningsskog förstås skog som på ett tillfredsställande sätt utnyttjar markens produktionsförmåga och som uppnått en sådan ålder att en avverkning normalt åtföljs av återväxtåtgärder i någon form. S1 Skog som kan föryngringsavverkas. Yngre avverkningsbar skog som inte är att hänföra till S2. S2 Skog som är mogen att föryngringsavverka. Skog som uppnått lämplig växttid eller som av andra skäl bör föryngringsavverkas. S3 Skog som är mogen att föryngringsavverka, men som inte bör föryngringsavverkas pga. naturvårdskäl. Utgör ofta nyckelbiotop. Klassificering av lågproducerande skog Lågproducerande skog är skog som inte utnyttjar markens produktionsförmåga på ett godtagbart sätt och som omfattas av skyldigheten att anlägga ny skog eller där skogstillståndet är uppenbart otillfredsställande, bör normalt föryngringsavverkas. 7

10 E1 Restskog, skog som lämnats efter en avverkning eller som uppkommit på grund av skada som har skett under den senaste 20-års perioden med ett virkesförråd som bedöms vara under hälften av det förråd som normalt bör finnas. E2 Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag, vars virkesförråd är mindre än en tredjedel av det förråd som normalt bör finnas. Glesheten skall ha uppkommit för mer än 20 år sedan genom avverkning eller skada eller har sin grund i skogens uppkomstsätt. Undantag utgör skog av hagmarkskaraktär. E3 Hagmarkskog. Gles skog av hagmarkskaraktär som i övrigt uppfyller definitionerna för E2. Målklass - vad är skötselmålet? För varje avdelning föreslås ett långsiktigt skötselmål (under en 10 års period) som visar inriktningen för avdelningen - produktion eller miljö. Målen delas in i 4 klasser (målklasser): PG - Produktion med generell hänsyn, Avdelningar där virkesproduktion är den primära målsättningen. Här finns lägre naturvärden som du tar hänsyn till genom generell hänsyn vid avverkningar. Naturhänsyn omfattar vanligvis ca 3-5% av arealen och kan uppgå till max 10% av arealen. K - Kombinerade mål, Avdelningar där virkesproduktionen fortfarande är det primära målet, men där högre naturvärden (>10% av arealen) även kräver särskild naturvårdshänsyn. Exempel på K-avdelningar kan vara blandskogar med stort inslag av björk och asp. NS - Naturvård Skötselkrävande, Avdelningar som renodlas för naturvård och där naturvärden kräver någon form av skötsel för att bibehållas och/ eller utvecklas. Exempel på NS-avdelningar är igenväxande hagmarker där gran börjat konkurrera ut gamla ekar. NO - Naturvård Orört. Avdelningar som renodlas för naturvård och där de naturvärden man vill slå vakt om gynnas bäst genom att skogen lämnas orörd. Exempel på NO-avdelningar är sumpskogar med naturlig vattendynamik. Åtgärder i skogen En skogsbruksplan innehåller förslag på åtgärder för en tioårsperiod, baserat på aktuellt skogstillstånd samt dina förutsättningar och mål som skogsägare. En skogsägare kan välja att utföra en mängd åtgärder på sin skogsfastighet för att öka avkastningen och värdet av skogen. Åtgärderna skulle grovt kunna delas in i avverknings- och skogsvårdsåtgärder: Exempel på avverkningsåtgärder kan vara: - Gallring, - Föryngringsavverkning, - Slutavverkning, - Blädning. Exempel på skogsvårdsåtgärder kan vara: - Plantering, - Sådd, 8

11 - Gödsling, - Stamkvistning, - Skyddsdikning, - Hyggesbränning, - Röjning, osv. 9

12 Hur menyerna fungerar i version 2011 I detta avsnitt beskrivs översiktligt hur menyer i programmet är uppbyggt och hur du arbetar med programmet. Hur du startar pcskog För att öppna pcskog klickar du antingen på pcskogs startikon på datorns skrivbord eller klickar du på Start i Windows, väljer Alla program, och pcskog Starta programmet genom att klicka på pcskog Gård/Proffs. pcskog startas. Det första som visas, är Startsidan med pcskogs hemsida. Hur pcskog 2011 är uppbyggt Programmet har en pcskog-knapp. Under pcskog-knappen finns alla huvudfunktioner. Här hittar man funktioner för att t.ex. skapa, stänga, spara och exportera en plan. pcskog har en Programflik för plan, karta och ekonomi, där man arbetar med respektive programdel. På varje programflik finns ett Menyfliksområde med Kommandoknappar. Kommandoknapparna är grupperade i logiska grupper för enkel åtkomst. T.ex För att se uppgifterna i skogsbruksplanen, klicka på programfliken Plan, och använd sedan kommandoknapparna Avdelningsdata eller Tabelläge i gruppen Navigering. Då växlar du enkelt mellan två olika sätt att se på planens bestånd. Klicka på programfliken Karta för att se planens karta. Gemensamt för alla kommandoknappar och länkar är att om man håller muspekaren över knappen så visas en kort beskrivning av funktionen. För två kommandoknappar, kartredigering och grafikredigering, öppnas en s.k. redigeringspanel till höger. Andra kommandoknappars resultat, tex mäta, visas i s.k. informationspaneler under innehållsförteckningen. Användarhandledningen för pcskog Gård/Proffs hittar du på följande ställen: Om du har installerat pcskog: klicka på F1 eller Hjälp-knappen (Längst till höger i verktygsfältet) så öppnas användarhandledningen. 10

13 Installation Nedanstående uppgifter är rekommenderade minimikrav. Det går oftast bra att köra med sämre processor, minne och skärmupplösning. CPU Processor RAM Hårddisk Skärmens färgdjup Skärmupplösning 1.6 GHz rekommenderas eller högre. Intel Core Duo, Pentium 4 eller Xeon Processor. 1 GB minimum, 2 GB rekommenderas eller högre. 250 MB minimum. 24 bit x 768 rekommenderas eller högre vid Normal storlek (96dpi). Operativsystem: XP, Vista, Windows 7. För att du skall kunna installera uppdateringar som pcskog lanserar krävs Internetuppkoppling. 11

14 pcskog Gård levereras på en CD-ROM. Med programmet levereras även demonstrationsfastigheten Älvdalen 1:1. Man kan även aktivera pcskog Fält om man man köpt en licens för denna produkt. Man behöver inte avinstallera version 2009 eller tidigare. Det går även att ha en tidigare version av pcskog och 2011 installerade på datorn samtidigt. Avsluta alla andra Windows-program innan installation av pcskog-programmet påbörjas. Notera att bilderna beskriver en installation av Gård men installationsförfarandet är i övrigt lika för både Proffs och Gård. Ett undantag är att det i Proffs finns möjlighet att installera stöd för Plancenter. Placera CD-skivan i CD-läsaren och följ sedan installationsanvisningarna. Installationsprogrammet startar normalt automatiskt. Om det inte gör det, starta installationen via utforskaren genom att klicka på Installera pcskog.exe på CDskivan. Installationsprogrammets startbild visas. 1. Klicka på knappen Nästa för att påbörja installationen. 2. Läs igenom licens- och serviceavtalet. Avtalet inleds med en sammanfattning av avtalet. Avtalet godkänns elektroniskt i samband med installationen av aktuell produkt. Klicka på knappen Nästa. 12

15 3. På nästa sida kan man välja var på datorns filsystem man vill installera pcskog. Mappen pcskog i mappen Delade dokument på hårddisken (C:\users\public\Delade dokument), är förvald installationsplats som borde passa de flesta användare. För att ändra installationsplatsen, klicka på knappen Bläddra och välj en annan plats. Om förvald plats vill behållas, klicka på knappen Nästa för att fortsätta installationen. Observera att programmet k räver ca 250 MB ledigt hårddisk utrymme för att k unna installeras. 13

16 4. Välj om det ska skapas en ikon (genväg till programmet) på datorns skrivbord. Klicka på Nästa. 5. Klicka på knappen Installera för att installera programmet. Filer packas upp och programmet installeras. 6. Klicka på knappen Slutför för att slutföra installationen stöd installeras i separat installation. 14

17 Första gången programmet startas måste man ange licensnummer och brukningsenhetens namn (det senare gäller endast pcskog Gård). Namnet kommer att skrivas ut på alla utskrifter och ett bra namnval är därför viktigt, t ex Olssons skogar eller Kurrebo 2:1, 5:2 m fl. Klicka sedan OK. 15

18 Du kan i fortsättningen nu starta pcskog Gård via den genväg som skapats på ditt skrivbord. 16

19 När version 2011 installeras på en dator där version 2009 redan finns kommer en kopiering och konvertering av dina planer att göras. Man behöver inte avinstallera version 2009 eller tidigare. Det går även att ha en tidigare version av pcskog och 2011 installerade på datorn samtidigt. Om du i version 2009 har 3 planer eller färre kommer konverteringen att starta direkt och skötas automatiskt. Du behöver ej göra något speciellt. Om du har fler planer visas en dialog där du kan välja hur konverteringen ska göras. Alla planer: Tar alla planer som finns i din aktuella arbetskatalog i 2009 och konverterar den. Alla planer utom kopior och simuleringar: Innebär att kopior och simuleringar skapade via årlig tillväxtberäkningen lämnas. De planer jag själv väljer: En lista med alla planer som finns i arbetskatalogen visas och du kan själv välja vilka som ska konverteras. Om du valt alternativet "De planer jag själv väljer" visas en lista med tillgängliga planer. Tryck ner ctrl på tangentbordet för att välja mer än 1 plan. Om planerna ligger i olika län, kommuner osv.. och du vill visa alla planer, klicka på noden "LKF" i det vänstra fönstret. 17

20 Konverteringen genomförs. Konverteringen är klar. Efter att du klickat på knappen Stäng kommer pcskog 2011 att startas. 18

21 Du kan även köra konverteringsprogrammet fristående. Klicka på windows startknapp, välj pcskog 2011 och Importera 2009 arbetskatalog. Sammanfattning av Licens- och servicevillkor standardavtal för pcskogs produkter * Avtalet godkänns elektroniskt i samband med installation av aktuell produkt, * Avtalet ger kunden rätt, att för en (1) användares räkning, installera och använda produkten på flera persondatorer, arbetsstationer eller andra enheter, * pcskog Gård får inte användas i kommersiell verksamhet, för kommersiell användning krävs en pcskog Proffs licens, * Serviceavtalet (även benämnt Avtalsservice) gäller i 12 månader och förlängs automatiskt, * Produktsupporten gäller senaste versionen av det aktuella programmet, * Du har en skyldighet att säkerhetskopiera regelbundet enligt vedertagna principer samt säkerhetskopiera före varje serviceinsats från pcskog utan speciell uppmaning från pcskog, Fulltext - Licens- och servicevillkor - standardavtal för pcskogs produkter pcskog AB ( )

22 Detta är ett avtal mellan licensinnehavaren, i avtalet benämnd kunden, och pcskog AB. Tillägg till detta avtal ska godkännas skriftligen av pcskog AB, nedan pcskog. Med kund avses den juridiska eller fysiska person som specificerats på fakturan från pcskog eller från någon av pcskogs partners. Avtalet och/eller servicen gäller från den dag beställningen mottagits och accepterats av pcskog. Det kan även förekomma tilläggsavtal som tillsammans med detta avtal utgör hela avtalet för den aktuella produkten. Godkännandet av detta avtal innebär att du även godkänner att pcskogs produkter innehåller programkod utvecklad av tredje part och vars rättigheter regleras i ett tilläggsavtal, som du som kund till pcskog ska informeras om enligt tredje part. Dessa tilläggsavtal presenteras i förekommande fall i produktens Hjälpfil. Avtalet godkänns elektroniskt i samband med installation av aktuell produkt. Detta godkännande bekräftar att kunden har läst, förstått och accepterat villkoren i avtalet. Kunden förbinder sig att följa villkoren i avtalet för aktuell produkt och/eller service från pcskog. Avtalet och eventuell tillhörande service gäller endast under förutsättning att kunden betalar licens- respektive serviceavgiften samt registrerar licensinnehavet hos pcskog. Avtal om licens (rätt att använda produkten) krävs för alla produkter. Avtal om service är frivilligt för vissa produkter (s k serviceavtal), medan det för andra produkter är obligatoriskt under hela användandet (s k abonnemang). På fakturan från pcskog framgår vilken typ av avtal som gäller för den aktuella produkten. I de fall kunden arbetar med flera produkter från pcskog som utbyter data med varandra krävs avtal om service på samtliga av dessa produkter. I de fall kunden installerar produkten som en demoversion får produkten användas under den angivna tiden, utan att kunden förbinder sig att följa detta avtal vad gäller betalning och registrering av licensinnehav. Om kunden har tecknat en så kallad utbildningslicens gäller dessa villkor tillsammans med tilläggsavtalet Avtal utbildning och programförmedling. Licensvillkor Villkoren gäller alla produkter från pcskog, om inte annat avtalats särskilt. Villkoren gäller oavsett om produkten tillhandahållits kostnadsfritt eller mot betalning. Vissa licenser gäller endast under en viss tidsperiod och förutsätter att du ingår ett avtal om service med pcskog. Licensvillkorens omfattning Avtalet ger kunden rätt, att för en (1) användares räkning, installera och använda produkten på flera persondatorer, arbetsstationer eller annan enhet. Licens för pcskog Gård beviljas till enskild skogsägare. Som enskild skogsägare räknas också skogsägare med sin egendom på aktiebolag eller handels- och kommanditbolag. Licens för pcskog Proffs beviljas för kunder som använder programmet i kommersiell verksamhet, t.ex. skogsförvaltare, entreprenörer, kommuner, planproducenter, mäklare, banker och även skogsägare, enskilt eller på bolag. Med användare avses den individ som av kunden får rätt att använda den aktuella produkten för kundens egna interna verksamhetsändamål. Kunden har rätt att möjliggöra användandet av produkten för ytterligare användare, som tillhör samma juridiska person som kunden, genom att kunden förvärvar ytterligare licenser för dessa. Kontakta pcskog för information kring licenser vad gäller till exempel flera arbetsställen, koncerner, hosting och/eller ASP-lösningar. Produkten är endast avsedd att användas på datorer, med de operativsystem och de medlevererade komponenter, som angivits i systemkraven för aktuell produkt och version. 20

23 Överlåtelse Kunden får inte utan skriftligt godkännande från pcskog överlåta, kopiera, hyra ut, låna ut, sälja eller på annat sätt avyttra produkten och tillhörande tjänster. Det är inte heller tillåtet att överlåta avtalet till tredje part eller exportera produkten utan skriftligt godkännande från pcskog. Detsamma gäller om kunden blir fusionerad eller försatt i konkurs. Servicevillkor Villkoren gäller service både för produkter där avtal om service är obligatoriskt (s k abonnemang) och för produkter där avtal om service är frivilligt (s k serviceavtal, även benämnt Avtalsservice). Servicevillkorens omfattning Avtalet gäller endast service för den produkt och under den tid som specificerats på fakturan. Avtalet gäller endast under förutsättning att kunden betalar serviceavgiften samt att kunden har förvärvat licens för produkten enligt villkoren i detta avtal. Ytterligare användare Avtal om service tecknas alltid för det totala antalet användare som kunden har licens för. pcskogs rättigheter pcskog förbehåller sig rätten att förändra systemkrav och produktspecifikation för framtida versioner av produkten. pcskog skyldigheter pcskogs skyldigheter omfattar att: tillhandahålla service under separat angivna tider. Service utförs, efter pcskogs val, via internet, e-post, fax, brev eller telefon. kunna ta emot anmälan om fel och utföra service under separat angivna tider. Felanmälan kan lämnas per telefon under gällande servicetider eller via e-post/fax/internet dygnet runt. medverka till att återställa dataregister från senaste säkerhetskopian med rimliga insatser och mot gällande timersättning. Alla insatser från pcskog sida ska stå i rimligt förhållande till årsavgiften. Begränsningar i pcskogs skyldigheter pcskogs skyldigheter omfattar inte att: ge instruktioner eller utbilda användarna om nödvändig information finns i produktens dokumentation, hjälptexter, arbetsgångar, på internet eller i andra media, göra kundspecifika anpassningar i produkten, avhjälpa fel som uppstått på grund av åtgärder utförda av annan än pcskogs personal, ovarsam hantering eller felaktig användning, avhjälpa fel som uppkommit av orsaker utanför pcskogs kontroll såsom t ex strömavbrott, fel i operativsystem, fel i hårdvara, fel i drivrutiner, fel orsakade av virus, trojanska program, makron eller fel i periferienhet, utföra arbete som måste göras på grund av att aktuell säkerhetskopia saknas, ge fri produktsupport om data hämtats från eller lämnats till produktens databas på ett sätt som inte godkänts av pcskog. Produktsupport kan i dessa fall ges mot gällande timersättning. Fri produktsupport upphör även om produkten används på andra datorer, andra operativsystem eller med andra medlevererade komponenter, än vad som angivits i systemkraven för aktuell produkt och version. Begränsningen gäller endast produktsupport. Rätten till uppdateringar, nyhetsbrev etc enligt detta avtal kvarstår. Kundens rättigheter Avtal om service innebär att kunden har följande rättigheter: Produktsupport, dvs utökad hjälp och möjlighet till mer ingående frågor/hjälp om produkten som behövs för 21

24 produktens användande. I viss begränsad omfattning kan även enklare frågor som rör operativsystem, skrivare, nätverk mm som behövs för produktens användande besvaras. Produktsupporten gäller senaste versionen av det aktuella programmet. Uppdateringsgaranti, vilken innebär att pcskog under avtalsperioden kostnadsfritt tillhandahåller rättningar samt alla nya officiella versioner av produkten. Versioner görs i första hand tillgängliga via internet men kan också, på kundens begäran och mot en extra kostnad, skickas per post. pcskog åtgärdar anmälda produktfel som på ett allvarligt sätt påverkar funktionen hos produkten, så snart det är möjligt. pcskog förbehåller sig dock rätten att avgöra när och hur ett fel ska rättas samt när och hur en åtgärd ska utföras, eftersom pcskog är den som har överblicken av konsekvenserna av en rättning/ändring/ åtgärd. pcskog åtgärdar fel som inte på ett allvarligt sätt påverkar kundens användande av produkten och/eller produktens funktion, tidigast vid nästa officiella version av produkten. Nyheter via pcskogs hemsida, e-brev eller brev. Kundens skyldigheter För att pcskog ska kunna ge service är kunden skyldig att: utse en kontaktperson. Kontaktpersonen ska vid kontakt med pcskog kunna uppge sitt kundnummer och på förfrågan även produktens serienummer/licensnyckel, följa de instruktioner som finns i produktens dokumentation och de instruktioner som pcskog eventuellt har givit, säkerhetskopiera regelbundet enligt vedertagna principer samt säkerhetskopiera före varje serviceinsats från pcskog utan speciell uppmaning från pcskog, installera den senaste versionen av produkten för att undvika och avhjälpa eventuella fel, kontrollera och förhindra att dator, operativsystem, program och datafiler innehåller s k virus, trojanska hästar m m, på egen hand söka information som kan ha betydelse för kundens verksamhet samt att förse pcskog med aktuella företagsuppgifter såsom postadress, telefonnummer, organisations- eller personnummer, kontaktperson och aktuell e-postadress, I de fall pcskog begär in en säkerhetskopia för åtgärd svarar kunden själv för leverans till pcskog och pcskog svarar för leverans till kunden. Om det blir nödvändigt med servicebesök hos kunden, och parterna är överens om detta, debiteras kunden kostnader för arbetstid, restid, resekostnader, traktamenten mm enligt vid tillfället gällande taxor. Avtalsperiod Avtalsperioden är 12 månader, inklusive innevarande månad, från det att beställningen har mottagits och accepterats av pcskog. Vilken avtalsperiod som gäller för den aktuella produkten står specificerat på fakturan. Avtalet förlängs automatiskt med 12 månader vid varje avtalsperiods upphörande. Om kunden inte önskar förlänga avtalet ska pcskog kontaktas innan den nuvarande avtalsperioden går ut. Om uppsägningen kommer pcskog tillhanda efter innevarande avtalsperiods utgång, och material för det nya avtalsåret har skickats ut, ny version installerats, licensnyckel hämtats eller om kunden har tillgodoräknat sig service inom den nya avtalsperioden, accepteras inte uppsägningen. Avtalets upphörande Avtalet om service upphör efter meddelande från ena avtalsparten till den andra enligt följande: Uppsägning - Kunden kan när som helst säga upp detta avtal. Uppsägning innebär att förlängning inte kommer till stånd. Den i förskott erlagda avgiften återbetalas ej. Hävning - pcskog kan häva detta avtal om kunden är i dröjsmål med betalning av avgifter, är på obestånd, är försatt i konkurs eller av annan anledning inte kan fullfölja sina betalningsförpliktelser. pcskog äger även rätt att häva avtalet om produkten/tjänsten inte längre är tillåten enligt lagstiftning eller myndighetsbeslut eller utgår ur sortimentet. Den i förskott erlagda avgiften återbetalas ej. 22

25 Avtalsbrott - Om kunden bryter mot detta avtal har pcskog rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. Avgifter och betalningsvillkor för avtal om service Avgiften är baserad på ett rimligt användande av produkten och för så många användare som avtalet medger. Avgiften betalas i förskott. Betalning för kommande avtalsperiod ska vara pcskog tillhanda innan den nya perioden påbörjas. Tjänster som inte omfattas av avtalet debiteras kunden per timme enligt gällande prislista. Minsta debiterbara tid är en timme. Avgifter, t ex fraktkostnad för planerade leveranser per post, debiteras i samband med fakturan enligt de villkor som vid var tid tillämpas av pcskog. Moms tillkommer på angivna priser. Dröjsmålsränta är av Riksbanken fastställd referensränta plus åtta procentenheter. pcskog förbehåller sig rätten att ändra priset för själva avtalet för kommande perioder samt ändra priserna för varor och tjänster under gällande avtalsperiod. Upphovsrättigheter pcskog är ägare till alla upphovsrättigheter till produkten/tjänsten eller har avtal med andra upphovsmän i den grad produkten innehåller källkoder som pcskog inte har upphovsrättigheterna till. Detta gäller även den dokumentation, såväl elektronisk som tryckt, som hör till produkten. Kunden får inte göra förändringar i produktens kod, t ex disassemblera eller dekompilera produkten. Dokumentation All dokumentation, t ex handbok, elektronisk handbok och andra instruktioner, räknas som en del av produkten/tjänsten och omfattas av samma regler om upphovsrätt som själva produkten. Dokumentation levereras normalt som elektronisk handbok tillsammans med produkten. Kunden har möjlighet att separat köpa extra handböcker, dock aldrig i fler exemplar än antalet användare kunden har förvärvat licens för. Information pcskog tillhandahåller i första hand viktig information kring produkten via pcskogs hemsida, Efter pcskogs val kan information också lämnas via e-post eller brev. Ansvarsbegränsning pcskog friskriver sig från allt ansvar för varje personskada, sakskada eller förmögenhetsskada som kan följa direkt eller indirekt av pcskogs åtagande enligt detta avtal. Eventuell ersättning kan aldrig bli större än den erlagda avgiften för produkten/tjänsten. Detsamma gäller även vid driftstörningar, såväl planerade som oplanerade. Person- och företagsuppgifter pcskog hanterar alla personuppgifter enligt PUL (personuppgiftslagen). Mer information finns att få hos pcskog på telefon Reklamationsvillkor Reklamation av produkt/tjänst eller invändning mot erhållen faktura måste vara pcskog tillhanda inom 10 dagar från mottagandet, dock senast 14 dagar efter fakturadatum. Reklamation görs på telefon eller via e-post pcskog@pcskog.se. Returer och leveranser till oss ska skickas med Postens företagspaket och sker på avsändarens bekostnad och risk. Produkter som är speciellt beställda för en kund kan inte returneras. Sekretess Ingen av parterna får lämna ut uppgifter som är skyddade enligt lagen om skydd för företagshemligheter i 23

26 annan utsträckning än vad som krävs på grund av lagändringar, myndighetsbeslut, för att kunna utföra service enligt detta avtal eller om andra parten godkänt förfarandet. Part förbinder sig att informera sina anställda och eller konsulter så att sekretess iakttas. Övrigt I och med att kunden godkänner detta avtal godkänner kunden att pcskog använder hos sig registrerade uppgifter, postadresser och e-postadresser för utskick av information som har betydelse för användandet av produkten samt information om övriga produkter som kan ha betydelse för kunden. Som bevis på avtalet gäller kundens faktura eller kvitto. pcskog förbehåller sig rätten att göra förändringar i detta avtal inför en ny avtalsperiod. Force majeure Parts åtagande gäller med reservation för händelser utanför parts kontroll såsom krig, terrordåd, arbetskonflikt, sabotage, eldsvåda, vattenskada, inbrott, myndighetsingripande eller liknande som försvårar eller omöjliggör för part att utföra service eller vidtaga åtgärder. Tvist Tvist angående detta avtal ska i första hand avgöras genom medling av parterna utsedda representanter. Om parterna inte lyckas nå en överenskommelse ska tvisten slutligen avgöras av Lunds Tingsrätt med tillämpning av svensk lag. 24

27 2.2 Översikt Hur man startar pcskog Det finns två sätt att starta pcskog: Antingen klickar man på pcskogs startikon på datorns skrivbord. eller så klickar man på Startknappen i Windows, väljer Alla program, och pcskog pcskog - en översikt pcskog 2011 är uppbyggt enligt microsoftstandarden "Ribbon". Formatet känns igen från t ex officepaketet. Funktionerna är indelade i flikar som var och en har en uppsättning verktyg. Hur pcskog 2011 är uppbyggt Programmet har en pcskog-knapp. Under pcskog-knappen finns alla funktioner som innebär att man gör något med en plan. Här hittar man alltså funktioner för att t.ex. skapa, stänga, spara och exportera en plan. pcskog har en Programflik för plan, karta och ekonomi, där man arbetar med respektive program. På varje programflik finns ett Menyfliksområde med Kommandoknappar. Kommandoknapparna är ordnade i logiska grupper för enkel åtkomst. T.ex För att se uppgifterna i skogsbruksplanen, använd kommandoknapparna Avdelningsdata eller Tabelläge i gruppen Navigering under programfliken Plan. Då växlar du enkelt mellan olika sätt att se på planens bestånd. Klicka på programfliken Karta för att se planens karta. 25

28 Gemensamt för alla kommandoknappar och länkar är att om man håller muspekaren över knappen så visas en kort beskrivning av funktionen. Användarhandledningen för pcskog Gård/Proffs hittar du på följande ställen: Om du har installerat pcskog: klicka på F1 eller Hjälp-knappen (Längst till höger i verktygsfältet) så öppnas användarhandledningen. 26

29 2.3 pcskog-knappen pcskog-knappen översikt pcskog-knappen sitter längst upp i programmets vänstra hörn och innehåller alla grundläggande funktioner. Här hittar man alltså funktioner för att t.ex. skapa, stänga, spara och exportera en plan. Du kan nå dessa funktioner oavsett var du befinner dig i programmet. Ny pcskog Plan Skapar en ny plan. Öppna pcskog arkiv Startar guiden som gör det möjligt att hämta en pcskog zipfil. 27

30 Öppna Plancenter klient (Proffs) Öppnar klientprogrammet för att spara och hämta planer från server Spara som Sparar planen i pcskog 2011 format. Om tillägget för 2009 formatet installerats kan planer även sparas i det formatet. Exportera Här kan guiderna för export till google kml-format, Garmin gps, pcskog-fält mm startas. Importera Import från pcskog-fält mm Skriv ut Härifrån skrivs valda planrapporter ut. Du kan även göra rapport- och skrivarinställningar. Inställningar Plan/Karta Här når du samtliga inställningar för programmet. Data kontroll/backup Innehåller funktioner för säkerhetskopiering och databashantering Aktivera licenser Aktiverar olika pcskog produkter Om pcskog Program och kontaktinformation. Under Senaste planer ser man de senast använda planerna. Avsluta pcskog Avslutar programmet utan bekräftelse. Ny pcskog plan Klicka på knappen Ny pcskog plan för att registrera en ny plan. Obligatoriska uppgifter är namn, län, kommun och församling, den s.k. LKF-koden. Län och kommun kan väljas via kartbilden. 28

31 När du fyllt i alla uppgifter, klicka på Spara. Öppna pcskog arkiv Klicka på Öppna pcskog arkiv Guiden för att hämta ett pcskog arkiv öppnas Bläddra, i det vänstra fönstret, fram till den mapp som innehåller arkivet. Markera sedan det arkiv som ska öppnas i det högra fönstret. Klicka sedan på Nästa. 29

32 Kontrollera att rätt plan är vald. Klicka sedan på Slutför. Om planen redan finns eller om identiteten för två olika planer är densamma visas följande dialog. Här kan du välja om planen du håller på att hämta, ska skriva över den befintliga eller läggas till som en ny plan med en ny identitet. När följande dialog visas är hämtningen klar. Klicka på OK. 30

33 Spara som Mellan version 2009 och 2011 har formatet som planer sparas i förändrats. Detta innebär att en plan som sparas i det nya formatet inte automatiskt kan öppnas i tidigare programversioner. Möjlighet finns dock att spara planen så att den kan öppnas i pcskog version Du kan spara en plan, antingen från pcskog-knappen, eller genom att högerklicka på planen i planlistan. Ställ muspekaren på Spara som. Om stöd för att spara planen i 2009-format finns så visas detta som ett alternativ. Om stöd för spara planen i version 2009 önskas, kör installationen igen och bocka för att detta stöd ska installeras. Klicka på pcskog 2011 arkivfil för att spara planen. I dialogen som visas går det att ändra format samt ändra sökvägen till platsen där planen ska sparas. 31

34 Klicka på Arkivinställningar. Mappträdet: Här väljer du den mapp som du vill att programmet öppnar när arkiv ska skapas. Jag ska ha möjligheten att välja mapp att kopiera till: Om detta ej är ibockat sparas planen direkt till standardmappen du valt i mappträdet. Logotyper skall sparas med i arkivet: Bocka för om du har egna logotyper och vill att dessa ska sparas tillsammans med planen. 32

35 Exportera plan Du kan exportera din plan för att använda den i andra applikationer. Klicka på pcskog-knappen och ställ muspekaren på Exportera. Här kan du exportera planen till Google Earth, Garmin GPS, pcskog Fält (Separat licens krävs), Heureka planvis (Proffs) samt BM-Win (Separat licens krävs). 33

36 Export till Google Earth (Kräver att Google Earth finns installerat på datorn. Google Earth finns att hämta gratis på För att kunna öppna och se en plan i Google Earth krävs att den exporteras till en KML-fil, dvs en fil med ändelsen.kml, tex älvdalen.kml. Då kan den öppnas och läsas av Google Earth med dess satellit/flygbilder som botten. Välj i pcskog att exportera till kml genom att klicka på Google Kml. Kontrollera att det är rätt plan som exporteras. Klicka Nästa. Välj plats där du vill att filen ska sparas. Klicka Nästa. 34

37 Klicka på Exportera för att verkställa exporten. När exporten är klar visas den sökväg där filen sparats. Du kan även klicka på Öppna Kml-fil. 35

38 36

39 Google har en webbaserad karttjänst som heter Google Maps. När planen ligger på Google Maps kan man använda planen antingen via Google maps eller via Iphone-app som heter Google Earth. För att använda en plan på Google Maps och/eller i en s..k app som heter Google Earth på en smartphone behöver man gå igenom följande steg. 1. Man exporterar (konverterar) planen till en kml-fil för användning i Google Maps. (se nästa avsnitt) 2. Man lägger upp den konverterade planen som kml-fil i Mina kartor på Google Maps. (se avsnitt Flytta planen till Google Maps) 3. Man använder planen, som nu ligger på Google Maps, med app:en Google Earth. (se avsnitt Avsnitt Använd planen i app:en Google Earth) Starta guiden genom att klicka på pcskog-knappen, Exportera och Google Kml. Guiden startar: 1. Viktigt: Välj att exportera planen till Google Maps. Kontrollera sedan att det är rätt fastighet som exporteras. Plan att exportera väljer man i planträdet under Plan-fliken. Klicka Nästa. 2. I nästa steg väljer man dels var filen ska sparas, samt vilka teman som ska följa med till Google Maps. Observera att det skapas en kml-fil för varje tema man vill visa på Google Maps/Google Earth. Om man väljer alternativet Transparent, blir ytorna genomskinliga/transparenta och endast linjerna får färg. Man kan välja om linjerna ska vara vita, röda eller blå. Klicka Nästa. 37

40 3. I nästa steg visas vilka filer som skapas och var på datorn de skapas. Filerna läggs som standard på sökvägen Mina dokument/pcskog personlig/export. Bekräfta att exporten kan starta genom att klicka på knappen Exportera. När exporten är klar, klicka på länken eller klicka på knappen Öppna Kml-fil för att öppna katalogen med filerna. 38

41 Starta en webbläsare t.ex Internet Exporer/Firefox/Google Chrome och surfa till och logga in på ditt Google konto. Om du inte har ett google-konto behöver du först skapa ett. När du är inloggad står ditt namn längst upp till höger. Välj sedan Maps/Kartor i menyn. Klicka på knappen Mina platser. Klicka på knappen Skapa karta. 39

42 Ge kartan ett lämpligt namn. Detta exemel heter kartan Älvdalen 1:1. Markera att den ska vara olistad. Klicka sedan på Importera. Klicka på Bläddra och välj den plan som har blivit exporterad från pcskog. Klicka på knappen Lägg upp från fil. Viktigt: Man importerar en plan/karta för varje kml-fil man vill visa på Google Maps/Earth. 40

43 Klicka på knappen Klar. Det är inte säkert att du ser alla avdelningar på bilden nu, men det finns med och syns i din Iphone. OBS i skrivande stund så är Iphone/Ipad begränsad till 200 avdelningar, överbockade bestånd räknas som 2 avdelningar. Inga felmeddelande kommer att visas, beståndsgränser kommer att ritas på din Ipone/Ipad upp till 400 avdelningar, men informationsnålen med avdelningsbeskrivning kan inte visas. 41

44 För att använda planen på en smartphone, krävs att det finns en app som heter Google Earth installerad. Den är gratis att hämta och att använda. (Nu för tiden kallas mobiltelefoner för smartphones för att det är så smarta(?) och program på en smartphone kallas för app:ar, som är en förkortning av applications, dvs en avhuggning av ordet program på engelska) Så om app:en Google Earth inte redan finns på din smartphone, Installera Google Earth från App Store. Starta Google Earth. Klicka på i-knappen längst ner till höger. 42

45 Klicka på Kontot Mina kartor. Ange Google konto och lösenord. 43

46 Gör inställningar enligt nedan. Välj sedan Mina Kartor. 44

47 Markera i vänsterkanten vilken karta som ska användas. I detta exempel Älvdalen 1:1. Klicka på Klar. 45

48 Om nu Google har bra foton över området du valt så bör du få en karta liknande den på bilden nedan (planen är 46

49 exporterad som Transparent). Klicka på ett bestånds gula nål för att visa beståndsbeskrivningen. 47

50 Med pcskogs export av plan till Garmin GPS, kan man föra över planen till en Garmin GPS. Filen som man skapar kan även öppnas i programmet Mapsource från Garmin, om man har det installerat. Då kan man kombinera pcskog data med andra dataprodukter från Garmin. Se till så att den plan du vill exportera är vald i planträdet Starta överföringsguiden genom att klicka på pcskog-knappen, peka på menyn Exportera och klicka på Garmin GPS. 48

51 I första steget, bekräftar man att rätt plan är vald. Klicka Nästa. Sök efter ansluten GPS. Klicka på knappen med kikaren för att söka rätt på id-numret för din GPS. Notera att detta gäller om en direktexport till gps:en skall göras. Om exporten endast skall ske till Mapsource kan du direkt klicka på Nästa. I nästa steg kan man välja -om man vill spara planen till s.k. img-fil, för att föra över img-filen till en GPS vid ett senare tillfälle. 49

52 -om man vill överföra img-filen till GPS:en direkt. Detta val kräver att det finns en ansluten GPS. -Registrera för Garmin Mapsource. Ange vilka planuppgifter som ska visas i planens avdelningsformel i GPS-kartan. Klicka på Nästa. Bekräfta att du gjort rätt val i tidigare steg. Starta exporten genom att klicka Exportera. 50

53 Notera att eventuella tidigare kartor som finns i GPS:en kommer att skrivas över. Stäng därefter guiden med knappen Stäng. 51

54 Importera plan Om man har installerat och aktiverat pcskog Fält så finns det ett menyalternativ för att importera en plan från en mobil enhet med pcskog Fält (Kräver licens för pcskog Fält) Import kan ske från Metria/Dianthus fjärranalystjänst (Proffs). Skriv ut Klicka på pcskog-knappen och ställ muspekaren på Skriv ut. Härifrån skrivs planrapporter ut. Du kan även ändra inställningar för rapporterna och skrivaren. (Se mer i avsnittet Utskrift Plan) 52

55 Inställningar Plan/Karta Under pcskog-knappen och menyn Inställningar hittar man de flesta inställningar för pcskog. För vissa inställningar finns genvägar på menyfliksområdet, tex Planinställningar. Kartinställningar Inställningar för kartan, tex koordinatsystem m.m. Planinställningar Inställningar för den valda planen. Startinställningar Inställningar för pcskog. Nya planer som skapas efter att dessa inställningar ändrats får dessa inställningar. Arkivinställningar Här kan du ställa in var arbetskatalogen ska vara, dvs var planer ska sparas på datorn. Man kan även ändra om logotyper ska följa med, eller om man hela tiden ska välja var planerna ska sparas. (en spara-dialog visas) Vegetationstyp/fuktklass Här kan du justera hur vegetationstyper och fuktklasser ska matas in och redovisas i pcskog. Planstartår Här kan man ställa in planens planstartår. Planstart anger aktuellt planår som ligger till grund för Årlig tillväxtberäkning. Avdelningsummering från trädslag Här kan du säkerhetsställa att data per avdelning stämmer med summan av de olika trädslagen. Justeringar storlek och teckensnitt Ändrar textens storlek och teckensnitt i kommentarer 53

56 Använd Word som ordbehandlare Ange om Microsoft Word ska användas som ordbehandlare eller inte. Det finns en del inställningar som kan göras för kartvyn som styr hur kartan ska starta mm. Det finns även en genväg till kartinställningar i arkiv-gruppen på kart-fliken. Klicka på knappen Kartinställningar. En dialogruta visas där inställningar för karta kan göras. Koordinatsystem, markeringsalternativ mm. Referenssystem/koordinatsystem SweRef 99 TM är det koordinatsystem som används idag och bygger på SWEREF 99 (Swedish reference frame 1999) som är ett svenskt geodetiskt referenssystem som används som referens vid olika 54

57 koordinatangivelser vid mätning och kartframställning. Det används sedan 2007 av Lantmäteriet. Databasen (där alla planer lagras) har alltid SweRef 99. Kartvyn (viewern) kan dock ställas om till andra koordinatsystem. Allt data (planer, flygbilder etc) konverteras då i realtid till det inställda koordinatsystemet. Beroende på hur stora data du har (stora filer) kan det vara klokt att ställa om kartvyn till det koordinatsystem som dina tyngsta data har. Annars kan programmets prestanda bli nedsatt. Spara som rasterbild Vid varje givet tillfälle kan en skärmdump skapas av kartvyn (Georefbild). Denna skapar en bild av kartvyn tillsammans med koordinatinformation, för användning i andra enheter. Inställningar för hur denna bild ska skapas kan göras här. Vilket koordinatsystem den ska ha, hur komprimerad den ska vara mm. Uppstart och skala Kartan kan startas på 5 olika sätt: Aktuell plan: Den senast valda planens karta visas. Aktuell plan med externa teman: Den senast valda planens karta visas med tillägg av teman man har lagt till i efterhand, t.ex. ett ortofoto eller karttjänst. Återgå till läget vid senaste stängning: Den senast valda planens karta visas med gjorta ändringar i projektfilen, tex en utförd inzoomning. Välj ett befintligt projekt: När man öppnar kartan visas dialogen för öppning av projektfiler och man har möjlighet att välja önskad kartprojektfil. Välj vid varje uppstart: Vid start av karta visas en dialog som låter dig välja hur kartan ska öppnas. "Minsta skala för att visa planer i kartan". Anger hur stor skalan ska vara för att planerna ska visas i kartan. Annars visas en översikt. "Skala för avdelningsrapport karta". Anger vilken skala kartbilden i rapporten avdelningsbeskrivning karta ska ha. Färginställning markeringsverktyg Man kan ändra färg på markeringsverktyget. Detta påverkar markeringsramen samt den cirkel som visas för aktuellt vidhäftningsområde. Markeringar i kartan Inställningsmöjligheten för hur markerade objekt (punkter, linjer, polygoner) ska se ut. Innan Plan används för registrering av fastigheter och avdelningsdata bör du kontrollera vilka generella inställningar programmet har vid leverans. Ändra inställningarna så de passar dig. Det finns två typer av inställningar. Inställningar för en enskild fastighet och inställningar för pcskog generellt. Dialogrutorna ser i princip likadana ut med den skillnaden att inställningar för pcskog generellt innehåller två extra flikar, en för trädslag och en för åtgärder. Klicka på Planinställningar. 55

58 Planinställningar påverkar endast den fastighet som för tillfället är vald. En mängd inställningar finns, för vilka data som ska visas och hur de ska visas. För att göra inställningar för pcskog generellt, Klicka på pcskog-knappen, peka på Inställningar Plan/Karta, 56

59 klicka på Start inställningar. Startinställningar för pcskog påverkar de fastigheter du skapar efter att inställningen gjorts. Här kan man välja om planen skall vara rekreationsanpassad. Då får man klasserna P (produktion), PF (produktions förstärkt hänsyn), NS, (Naturvård skötsel), NO (Naturvård orörd, R (Rekreation) och RF (Rekreation förstärkt hänsyn) Finns endast i pcskog Proffs. 57

60 Oavsett om du gör inställningar för en specifik fastighet eller för pcskog generellt bestämmer du vilka faktorer avdelningsbeskrivningen ska innehålla. Utskriftsfunktionen reglerar antalet kolumner och kolumnstorlekar i förhållande till valda faktorer. För Trädslag kan du välja om Medeldiameter, Medelhöjd, Stamantal och Grundyta ska redovisas Avdelningsvis eller Trädslagsvis. Kvalitet redovisas alltid trädslagsvis. Väljer du Använd målklass i Målklass (PG, K/PF NS och NO) kommer denna att läggas ut som ett fält på avdelningsfliken, och på avdelningsrapporterna. För målklasserna K/PF, NS och NO kan du ange om du vill Bevara eller Skapa naturvärden i avdelningen. Extra avdelningsdata är ett valfritt fält i avdelningsbeskrivningen som du kan sätta egen rubrik på. Det kan användas för ändamål, som inte ingår i de standardiserade valmöjligheterna. Du kan exempelvis skriva rubriken ÅtgÅr för Åtgärdsår eller Metod för att t ex notera om trädslagsuppgifterna är taxerade eller okuläruppskattade. Rubriken för extra avdelningsdata ändras genom att du placerar markören i rubrikrutan och raderar befintlig rubrik och skriver in ny rubrik med högst fem tecken. Terräng, vegetation innehåller uppgifter om Vegtyp/Fuktklass, Terrängklass och Terrängtransport (medelavstånd). Övriga uppgifter avser X och Y koordinater samt om avdelningsbeskrivningen ska anpassas för värdering enligt Beståndsmetoden. X och Y koordinater innebär att avdelningarna identifieras med hjälp av koordinater istället för nummer. Du kan även ange med vilken noggrannhet koordinaterna skall anges. Här följer en beskrivning av hur koordinatidentifieringen går till. Allt utgår från avdelningsnumrets placering på kartan. Vi antar att X och Y är: X: Y: Det första man måste vara medveten om är vilken känslighet som är inställd. Standardvärde är 100, och då kommer det att se ut såhär i avdelningsbeskrivningen. Kart XY: , Avd XY: 2358 Kart XY = tre första siffrorna från X (678) och tre första från Y (141) Avd XY = de två efterföljande siffrorna från X (23) och de två efterföljande från Y (58) Om du minskar känsligheten till 10 blir det såhär: Kart XY: Avd XY: 3089 Kart XY = fyra första siffrorna från X (6783) och de fyra första från Y (1415) Avd XY = de två efterföljande siffrorna från X (30) och de två efterföljande från Y (89) Viktigt att tänka på om du vill byta känslighet är att du måste föra över arealer från kartan till planen eftersom koordinaterna måste räknas om. På fliken Trädslag i inställningar för pcskog kan du välja att bocka ur de trädslag som du inte vill ska visas när du skapar nya avdelningar. 58

61 På fliken Åtgärder i inställningar för pcskog kan du välja att bocka ur de åtgärder som du inte vill ska visas när du skapar nya avdelningar. 59

62 Se avsnittet Spara som. Här kan du justera hur vegetationstyper och fuktklasser ska matas in och redovisas i pcskog. Planstart anger aktuellt planår som ligger till grund för Årlig tillväxtberäkning som bland annat omfattar volymtillväxten. Årlig tillväxtberäkning utgår från planstart och lägger till ett år på planstarten för varje årlig uppdatering. Det är därför angeläget att planstarten är riktig innan den årliga uppdateringen påbörjas. För nya planer får du automatiskt en kontrollfråga angående planstartsåret. Under Justera planstart kan du ändra årtalet utan att på något sätt påverka uppgifterna i planen. Det kan användas om du har matat in en gammal plan eller om du av annan anledning vill ändra fastighetens Planstart. Klicka på Ändra planstartsår. Du når inställningen från planfliken, eller via pcskog-knappen, Inställningar Plan/Karta, Planstartsår. 60

63 Här kan du säkerhetsställa att data per avdelning stämmer med summan av de olika trädslagen. Observera att detta gäller endast om fastighetsinställningen är trädslagsvis. Är den avdelningsvis kommer inget att ske. 61

64 Här kan du ändra teckensnittet och storleken på textfonten. Markera om du vill ändra generella eller gröna kommentarer. Välj önskat teckensnitt och teckenstorlek från rullgardinsmenyerna och klicka OK. Under fliken Justera alla finns möjlighet att reparera eventuella fel i kommentarerna. I pcskog kan man antingen använda pcskogs medföljande ordbehandlare eller Microsoft Word som ordbehandlare vid ändring av kommentarer. Som standard används den medföljande ordbehandlaren. När du klickar i kryssrutan för Använd Word som ordbehandlare, kommer programmet att använda Microsoft Word istället. 62

65 Data kontroll/backup I pcskog finns det funktioner för att underhålla och säkerhetskopiera programmets databas. I följande avsnitt beskrivs dessa funktioner. Dessa funktioner nås via pcskog-knappen och menyalternativet Datakontroll/backup. 63

66 Klicka på knappen Kontrollera aktiv databas för att starta kontrollen. I resultatfönstret till höger visas resultatet av kontrollen. När man förhandsvisar planer som ligger i Plancenterserver, sparas kopior lokalt, för att planerna snabbare ska kunna visas igen. Om man har förhandsgranskat ett stort antal planen, kan man behöva ta bort/tömma detta visningsdata för att förbättra prestandan. Detta påverkar inte planer sparade i Plancenter eller planer som har hämtats för visning/redigering. Klicka på fliken Inställningar för säkerhetskopiering. Här kan inställningar göras för vart säkerhetskopian skall hamna och hur ofta den ska köras. Under Ändra databas kan utföra följande uppgifter: - Se var befintlig databas ligger, samt vilka planer som ingår i denna. - Skapa en ny databas. - Byta till en annan databas 64

67 Aktiv databas anger sökvägen till den databas som för tillfället används. Överst till höger ser man databasfilerna och när de senast ändrades. Nere till höger ser man vilka planer som ingår i databasen. Man kan skapa en ny databas genom att klicka på knappen Skapa ny DB (DataBas). Välj först till vänster i vilken mapp den nya databasen ska ligga. Klicka på knappen Skapa ny DB. Observera att det inte går att skapa en ny databas i samma mapp som en befintlig. När den nya databasen har skapats behöver man ange att programmet ska använda den genom att välja den nya databasen och klicka på knappen Ändra. Med denna dialog kan man komprimera den ak tiva databasen (och blob filen med bilder) till en komprimerad (mindre) fil i s.k. zip-format. Zip-filen kan sedan enkelt skickas till en annan person och öppnas. Zip filen innehåller både plan- och kartdata, samt bilder. Välj i vänstra fönstret var zip-filen ska sparas. Använd det befintliga namnet eller ange ett eget. Klicka på knappen Spara. 65

68 I denna dialog kan man återställa en komprimerad databas (säkerhetskopia) för användning i programmet. I vissa fall behöver pcskog startas om för att förbereda återställningen, då visas följande meddelande. I vänstra fönstret väljs den katalog där säkerhetskopian finns. Klicka sedan på knappen Sök för att identifiera kompatibla säkerhetskopior. I övre högra fönstret väljer du den databas du vill återställa. Klicka på knappen Återställ för att läsa in/återställa databasen i pcskog. När en databas valts kan man i fönstret under se vilka planer som den innehåller. 66

69 Man kan även göra ett antal val: Spara kopia av nuvarande databas: Om denna är i kryssad, skapas en kopia av den aktiva arbetskatalogen innan den valda arbetskatalogen återställs. Återställ databas med plan- och kartadata: Om denna är i kryssad, återställs endast plan- och kartdata från arbetskatalogen och inte bild-data. Återställ databas med bilddata: Om denna är i kryssad, återställs endast bilddata från arbetskatalogen och inte plan- och kartdata. 67

70 Aktivera licenser Här kan ytterligare produkter från pcskog registreras. 68

71 2.4 Startsida Startsida På startsidan visas följande: Hemsida Öppnar pcskog:s hemsida eller den hemsida man har valt att ha som starthemsida. Föregående sida och Nästa sida Navigeringsknappar i surfhistoriken. Startinställningar Här kan du ange hur programmet ska starta. Beroende på vad du väljer kommer programmet att starta upp med vald flik. Sök uppdateringar Här kan du söka programuppdateringar från pcskog. (se nästa avsnitt). Visa snabbhjälp och nyheter i 2011 Visar användarhandledningens startsida med länkar till olika hjälpavsnitt i denna manual. Ribbon tema Ändrar färg för fönster och menyer Om pcskog Visar information om bl.a. programmets version. Välj startsida Öppnar en dialog som ger möjlighet att välja vilken hemsida som programmet ska visas om man väljer Startsida under Starta med. 69

72 Sök uppdateringar pcskog Gård och Proffs utvecklas ständigt, och när behov finns läggs uppdateringar ut på Internet och finns tillgängliga för hämtning i programmet. För att få tillgång till nya uppdateringar krävs internetuppkoppling på den dator där du har pcskog installerat. Uppdateringar fungerar för den version du har installerad på din dator. Om du till exempel har version 2011 kommer du via Internet bara åt de uppdateringar som berör version För att uppgradera till en nyare version av programmet krävs att man installerar programmet från en ny installations-cd. För information om senaste versioner, avtalsservice och uppgraderingar kontakta pcskog på tel eller besök vår hemsida Du bör kontrollera om det finns programuppdateringar regelbundet. För att hämta och installera programuppdateringar följer du nedanstående instruktioner: Viktigt! Om du har Windows Vista eller Windows 7 måste du först starta pcskog som administratör, annars kan inte uppdateringarna installeras. Detta gör du genom att högerklicka på genvägen till pcskog och välja Kör som administratör. Klicka på kappen Sök uppdateringar som finns på Startsidan. Uppdateringsdialogen öppnas. Om uppdateringar finns att hämta listas filerna. För att hämta uppdateringarna klicka på knappen Installera uppdateringar. (Finns inga uppdateringar att hämta visas ett meddelande om detta och du kan återgå till pcskog Gård/Proffs och arbeta vidare med programmet.) 70

73 Uppdateringarna hämtas nu hem till din dator, detta kan ta några minuter beroende på antal filer och hastigheten på Internetuppkopplingen. När uppdateringarna har hämtats och packats upp installerar du filerna genom att klicka på knappen Ja. Uppdateringarna installeras. pcskog startas om automatiskt när installationen är klar. 71

74 2.5 Plan Startsida Plan Här följer en översiktlig beskrivning av knapparnas funktioner. Ny Skapar en ny pcskog plan. Ändra Ändra uppgifter för en befintlig plan. Startsida plan Visar den valda planens startsida Avdelningsdata Visar den valda planens avdelningsdata Tabelläge Visar den valda planens data i tabellform. Sök och sök nästa Möjliggör sökning efter specifika avdelningsdata. Uppdatera beräkningar Sammanställer den valda planens avdelningsdata. Urval Öppnar urvalsdialogen som möjliggör urval av specifika avdelningsdata Planinställningar 72

75 Öppnar dialog med inställningsmöjligheter för planen. Brukningsenheter Öppnar dialog där brukningsenheter kan skapas eller ändras. Årlig tillväxt Möjliggör framräkning av tillväxt för planen. Alla plandata Gör en kontroll av allt plandata och redovisar fel, varningar och anmärkningar Beräkningsunderlag Visar de produktionstabeller som används vid kontroll av inmatade värden. Aktiv avdelning Öppnar dialogruta som, för avdelningen, redovisar eventuella avvikelser från produktionstabeller. Ändra planstartsår Ändrar planens aktuella planstartsår. Visa gallringsmall Öppnar dialog med gallringsmallen. Erforderliga värden måste finnas för att eventuellt gallringsbehov ska kunna framräknas. Exportera till KML-fil Här kan du exportera din plan så att du kan se på den i Google Earth. 73

76 Plancenter klient Startar plancenter klient för lagring på server (Proffs) Redigera ägaruppgifter Komplett ägarregister (Proffs) För att summera/sammanställa planens värden, klicka på knappen Uppdatera beräkningar. Planens totala areal, virkesförråd, medelbonitet och avverkning visas. Stapeldiagrammet visar planens åldersklassfördelning i procent av arealen. Ett diagram som visar planens trädslagsfördelning kan också väljas 74

77 Brukningsenhet kan omfatta en eller flera fastigheter. pcskog Gård kan hantera en brukningsenhet medan pcskog Proffs kan hantera flera. Fasta brukningsenheter används för att förenkla utskrifter och sammanställningar av flera fastigheter. Namnet på brukningsenheten kan innehålla maximalt 30 positioner. De i brukningsenheten ingående fastigheterna redovisas vid utskrift i sidfoten samt på försättsbladet. För att arbeta med brukningsenheter, klicka på knappen Brukningsenheter. För att lägga upp en ny brukningsenhet, klicka på knappen Ny och fyll i önskat namn. Markera de planer som ska ingå i brukningsenheten. Klicka sedan på Lägg till. Planerna läggs då till brukningsenheten. Om du vill ta bort planer från brukningsenheten markerar du dessa och klickar på Ta bort. Spara genom att klicka på OK. För att hålla skogsbruksplanen uppdaterad är det viktigt att tillväxten framskrivs för planen varje år. Som grund för tillväxtberäkningarna ligger den produktionsmall som utvecklats av Nils-Erik Nilsson i samband med 1973 års skogsutredning. (Bilaga 4 till SOU 1978:7). Produktionsmallen har reviderats några gånger av Skogsstyrelsen. Vid den årliga tillväxtberäkningen kan valfritt (1-10 år) års tillväxt i m³sk läggas till virkesförrådet per ha och per avd. Samtidigt räknas varje avdelnings diameter och höjd upp med grundytetillväxten respektive formhöjdstillväxten. Den årliga tillväxtberäkningen påverkar även angelägenhetsgraderingen av åtgärderna. Efter fem års tillväxtberäkningar omförs angelägenhetsgrad Inom 2-5 år till Snarast och angelägenhetsgrad 5-10 år till Inom 2-5 år. Snarast kvarstår oförändrad tills åtgärden har utförts. Efter tio år har alla icke utförda huvudåtgärder som en följd härav omförts till angelägenhetsgrad Snarast. 75

78 För att göra en årlig tillväxtframskrivning, klicka på knappen Årlig tillväxt. Du kan utföra en ordinarie tillväxtframskrivning eller göra en simulering. Ordinarie tillväxtframskrivning innebär att planens uppgifter skrivs fram utan möjlighet att ångra. Dock kan en kopia av den tidigare planen sparas. Simulering innebär att en temporär plan med de uppdaterade uppgifterna skapas. Originalet ligger kvar oförändrat. Markera den eller de planer som skall skrivas fram. Du kan välja flera planer genom att hålla ned [Ctrl] tangenten och klicka på var och en av dem. Du kan även välja en aktuell brukningsenhet. Välj det årtal som tillväxten skall skrivas fram till. Klicka på Utför simulering om du vill simulera ett framtida virkesförråd. Klicka på Utför ordinarie tillväxtframskrivning om du vill göra en "skarp" framskrivning. Om du vill spara en kopia av originalplanen bockar du först i alternativet Spara en kopia av den nuvarande planen. Notera att planen du skriver fram behöver vara utan fel! En dialogruta öppnas där du bekräftar framskrivningen genom att klicka Ja. 76

79 Den uppdaterade fastigheten behåller sitt ursprungliga namn medan kopian får tillägget "kopia [årtal]" En simulering får tillägget "simulering [årtal]" Till vänster på planens startsida hittar du Planlistan. Där finns alla planer som är inlagda i programmet. Genom att klicka på knappen Göm lista (röda pilen) kan planlistan gömmas. Genom att högerklicka på en plan kan den tas bort från programmet, sparas till en arkivfil eller exporteras till pcskog Fält (separat licens). Öppna ägarmodulen genom att klicka på knappen Ägare. För att lägga till ytterligare en ägare klicka på Skapa ny ägare. Här kan du ange kontaktuppgifter för varje ägare samt hur stor andel i fastigheten de äger. 77

80 Fyll i uppgifter om ägaren/ägarna. Klicka sedan Spara. För att radera en ägare markerar du ägaren i tabellen och klickar på Ta bort. 78

81 För att ändra planuppgifter klicka på Ändra planuppgifter. Här anger du information om inventeringsdatum, vem som gjort planen, vilket höjd över havet den ligger på (har betydelse för vissa beräkningar). Två fält finns där frivilliga uppgifter kan anges. Var och en av planuppgifterna kan också anges genom att klicka på respektive uppgift. 79

82 På planens startsida visas en översiktskarta för den valda planen. Du kan även navigera i kartbilden. Zooma in/ut: Håll ned vänster musknapp och dra musen antingen uppåt åt vänster, eller nedåt åt höger. Panorera: Håll ned höger musknapp, flytta sedan musen tills kartan panorerats till önskad position. För att redigera fastighetskommentarer, Klicka på Redigera fastighetskommentarer. Alternativt kan du göra en dubbelklick i kommentarsrutan. En ordbehandlare öppnas med vilken du kan skriva in kommentarer till varje fastighet. Observera att du kan välja att använda Microsoft Word som ordbehandlare om du har det installerat. Du väljer Microsoft Word som ordbehandlare i Inställningar under pcskog-knappen. I den inbyggda ordbehandlaren finns en menyrad och en panel med snabbvalsknappar för Utskrift, Klipp ut, Kopiera och Klistra in. Du kan fritt välja typ och storlek för teckensnitt samt hur du i övrigt vill ha texten formaterad. Under menyn Infoga kan du bl a infoga aktuellt Datum/Tid och förkortningen m³. I kommentarerna till Fastighet kan du från planprogrammet infoga Fastighetsuppgifter såsom sammanställning av Virkesförråd, Bonitet, Tillväxt samt Avverkningsförslag. Även sparade Dokument kan hämtas. 80

83 Avsluta dina kommentarer genom att trycka på knappen Avsluta till höger och svara Ja på frågan om du vill spara ändringar. 81

84 Avdelningsdata Klicka på länken Avdelningsdata när du vill arbeta med vald plans avdelningsbeskrivning. Här kan du ändra eller lägga till data för varje avdelning. Du bläddrar mellan avdelningarna genom att använda knapparna Föregående avdelning, Nästa avdelning i knappraden högst upp till höger. Egna beskrivningskoder kan skapas och om tillval gjorts kan du lägga in Terrängklasser (GYL), Vegetationstyp, Fuktklass och Transportavstånd. För avdelningar med naturvärden (Målklass K/PF, NS och NO) kan du ange om Naturvärden ska Bevaras eller Skapas och hur många procent av arealen i Kavdelningarna som avsätts för naturvård. I Generella kommentarer hanteras kommentarer till varje avdelning. I Gröna kommentarer hanteras kommentarer till naturvärden för avdelningar med målklasserna K, NS eller NO. För att komma till Generella eller Gröna kommentarer är det bara att klicka på antingen Kommentarer under menyn Redigera eller någon av länkarna Generella kommentarer eller Gröna Kommentarer. Efter redigering syns texten istället för länken. 82

85 Här kan man lägga till en ny avdelning, ändra en befintlig avdelning, visa avdelningen i kartan samt radera en avdelning. 83

86 När du sparar en avdelning med värden, som är utanför rimligt intervall, utlöses en rimlighetskontroll, som ger förslag till Volym = m³sk/ha samt även för Diameter och Höjd. Rimlighetskontrollen är baserad på produktionstabeller från Praktisk Skogshandbok. Du kan välja att använda dig av rimlighetskontrollens värden eller förkasta dem. Växla mellan egna och beräknade värden genom att dubbelklicka på värdena i kontrolldialogen. De uppgifter som kommer att användas när du klickar OK är understrukna. Ändrar du inte på något kan du gå vidare genom att direkt klicka OK och behålla egna värden. 84

87 Avdelningens identitet består av flera nummer. Det första är skiftesnumret, i det här fallet skifte:0. Om inget skiftesnummer anges blir det automatiskt skifte 0, detta kan också ändras i efterhand. Avdelningsnumret består av ett huvudnummer eller huvudavdelningens identitet, i det här fallet Avd 41. Möjlighet finns också att skapa en underavdelning till huvudavdelningen. Identiteten blir då i det här fallet 41:1. En underavdelning hanteras i allt övrigt som en vanlig avdelning. När du skapar en ny avdelning har du möjlighet att välja vilken typ av identitet den nya avdelningen ska få. Huvudavdelning: Får nästa löpnummer som förslag. Du kan även själv ändra till ett annat nummer så länge det inte är upptaget. Underavdelning: Underavdelning skapas till den huvudavdelning som vid tillfället är aktiv i plan. Avdelningen behandlas i allt som en huvudavdelning, endast numreringen är annorlunda. Skikt: Skapas när t ex fröträd eller skärm finns, Skiktet är direkt kopplat till huvudavdelningen vad avser areal, men har sin egen beskrivning. 85

88 Areal ska alltid matas in (oavsett ägoslag). Maxvärde för bruttoareal är 9999,9. För alla underavdelningar matas den areal in, som respektive underavdelning utgör. Arealen dras inte bort från huvud-avdelningen. Alla underavdelningar måste vara figurlagda i kartan. Om skiktens (Överståndare, Skärm, Underväxt och Annat) areal skiljer sig från huvudavdelningens areal ska arealen uppskattas, annars blir inte uppdateringen av t ex virkesförråd riktiga vid en tillväxtberäkning. Arealinmatning Arealinmatning sker i en separat dialogruta och visas automatiskt då du klickar i fältet Areal. I dialogen kan du förutom att ange areal även ange Ej figurlagda avdrag. Detta används då avdelningen innehåller mark av annat ägoslag men att denna av olika anledningar inte kommer att figursättas i kartan. Ej figurlagda avdrag anges med procentsiffra i fältet % samt vilket ägoslag avdraget representerar. Bruttoarealen minskar då med angiven procentsats. Fälten Ej figurlagda avdrag, Linjeavdrag och NettoAreal kan inte fyllas i manuellt utan fylls i av programmet. Linjeavdrag är avdrag för exempelvis kraftledning eller väg och fylls i automatiskt när ytsättningen i kartan sker. Om en karta skall kopplas till planen kommer kartan att automatiskt räkna ut rätt bruttoareal och justera nettoarealen efter de förutsättningar som råder. Ej figurlagt avdrag ligger dock kvar. Virkesvolym per avdelning beräknas för nettoareal. Bekräfta arealinmatningen genom att klicka OK. Avbryt genom att klicka Avbryt. På skärmen markeras Arealavdrag som en minuspost efter arealen och skrivs ut med röda siffror på särskild rad i Avdelningsbeskrivningen. OBS! Om du har en karta till din plan ska du låta kartan areal-bestämma avdelningarna. Du kan då vid den manuella inmatningen t ex registrera arealen 1 ha (eftersom det är enkelt). Du ska dock vara uppmärksam på vilken areal som matas in då det finns ett skikt till huvudavdelningen. Viktigt vid skapande av skikt! Vill du ange skiktets volym per hektar ska du registrera en areal som är större än 1,0 ha. Vill du ange skiktets volym per avdelning ska du ange arealen 1,0 ha. Efter du har gjort en arealöverföring från kartan bör alltid skiktens volymer kontrolleras. 86

89 Ålder ska matas in för all produktiv skogsmark. Högsta tillåtna ålder är 900 år. Ålder för Kalmark = 0, får automatiskt Huggningsklass (Hkl) = K1 För avdelningar, som inte är produktiv skogsmark, anges inte någon ålder. Markören hoppar då direkt till Ägoslag och samtidigt stängs alla fält, som har anknytning till produktiv skogsma Huggningsklass ska matas in för all produktiv skogsmark. Huggningsklass kan matas in i två positioner med bokstavsbeteckning i första positionen och siffra i andra positionen t ex K2 men kan också matas in med enbart siffror enligt följande. Kalmark som alltid ska ha Ålder = 0, får automatiskt Huggningsklass = K1 11 = K1 Obehandlad kalmark (Ej tillgänglig för manuell inmatning) 12 = K2 Behandlad kalmark 21 = R1 Plantskog (under 1,3 m höjd) 22 = R2 Ungskog (över 1,3 m höjd) 31 = G1 Normal gallringsskog 32 = G2 Äldre gallringsskog 41 = S1 Skog som kan föryngringsavverkas 42 = S2 Skog mogen att föryngringsavverkas 43 = S3 Skog som inte bör slutavverkas 51 = E1 Restskog 52 = E2 Gles skog 53 = E3 Skog av hagmarkskaraktär Inmatning av t ex 31 omvandlas av programmet och skrivs ut som G1 på skärmen. 87

90 Du kan också använda rullningslisten för inmatning av Huggningsklass. Eftersom kalmark med ålder = 0 automatiskt får Hkl = K1 är K1 ej tillgänglig i rullningslisten. Avdelningar för vilka ålder matas in får automatiskt ägoslag 1 Skogsmark. För övriga avdelningar ska Ägoslag matas in enligt följande. Ägoslag kan matas in med en siffra eller med hjälp av rullningslisten. När ålder anges får avdelningen automatiskt Ägoslag Skogsmark = 1. 1 = Skogsmark (Ej tillgänglig för manuell inmatning) 2 = Myr 3 = Berg 4 = Inägomark 5 = Övrig landareal 6 = Vatten 7 = Fjällbarrskog 8 = Fjäll 9 = Hänsynsmark Ståndortsindex (SI) matas in enbart för produktiv skogsmark. Ståndortsindex definieras som den övre höjden vid en viss given referensålder, vanligen 100 (H100) eller 50år (H50). 1=T Tall, Lärk H100 2=G Gran H100 88

91 3=B Ordinärt löv, Björk, Asp, Al 4=F Bok 5=E Ek, övrigt ädellöv 6=C Contorta H50 H100 H100 H50 Ståndortsindex matas in i tre positioner med bokstavsbeteckning i första positionen och siffror i andra och tredje positionerna t ex T28, men kan också matas in med enbart siffror. Inmatning av t ex 128 omvandlas av programmet och skrivs ut som T28 på skärmen. T28 innebär då att på den marken är träden 28 meter höga vid 100 års ålder. Ståndortsindex används för att få fram ett bestånds bonitet. Bonitet redovisas i m3sk/ha och år och är växtplatsens förmåga att producera virke, fram till den ålder då tillväxten kulminerar. En grön skogsbruksplan är ett verktyg för att bedriva skogsbruk, som förenar virkesproduktion och naturhänsyn. För varje avdelning bestäms huvudmålet för skötseln - virkesproduktion eller naturvård. För de flesta avdelningar kommer målet att vara virkesproduktion med generell naturhänsyn. För en mindre andel överväger miljömålen. Skogliga uppgifter redovisas på vanligt sätt med förslag till skötsel av skogen. Naturvärden beskrivs med utförliga förslag till åtgärder. Den produktiva skogsmarken klassas på särskild rad med Målklass med avseende på framtida skötsel. I utskriften av skogsbruksplanen redovisas en särskild sammanställning av den produktiva skogsmarkens fördelning på målklasser. Definitioner av Målklasser PG Produktionsskog med Generell naturhänsyn Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av detaljhänsyn och hänsynsytor. K Kombinerade mål (PF enligt Skogsvårdsstyrelsen) Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse, som överstiger generell hänsyn. NS Naturvård Skötselkrävande Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel. NO Naturvård Orört Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört. Nya målklasser i den rekreationsanpassade planen. Finns endast i pcskog Proffs. 89

92 P Produktionsskog Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande PF Kombinerade mål Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse, som överstiger generell hänsyn. R Rekreationskog RF Rekreationsskog med förstärkt hänsyn. I programmet finns tre rutor för angivelse av volym. Volym måste anges för all produktiv skogsmark som har en ålder större än 0 år. Det gäller även planteringar och sådder (Hkl = K2), där virkesförrådet ska sättas till lägst 1 m³sk/ha. För kalmark (Hkl = K1) med ålder = 0 år sätter programmet virkesförrådet automatiskt till 0. Programmet räknar automatiskt ut M³sk/avd baserat på arealen du själv angett eller den som kartan räknar ut. I rutan NV m3sk (Naturvådsvolym) kan du ange hur stor volym som lämnas som naturvård vid avverkning odyl. Programmet gör rimlighetskontroll av inmatade värden. Vid för låga eller för höga diametrar får du ett meddelande om detta i ett fönster som visar minsta, normala och maximala diametrar för aktuell ålder och ståndortsindex. Värdena är baserade på vedertagna produktionstabeller i Praktisk Skogshandbok. För låg eller för hög Diameter kan emellertid behållas i avdelningsbeskrivningen. Viktigt vid skapande av skikt! Vill du ange skiktets volym per hektar ska du registrera en areal som är större än 1,0 ha. Vill du ange skiktets volym per avdelning ska du ange arealen 1,0 ha. M³sk/avd kan matas in för t ex överståndare (ÖF) eller mindre avdelningar där det är svårt att uppskatta M³sk/ ha. Programmet räknar och skriver automatiskt ut virkesförrådet M³sk/ha. Varje avdelning har fyra rader för Beskrivning, som kan matas in med sifferkoder enligt kodförteckning. Sifferkoderna överförs direkt till klartext på raderna i fältet Beskrivningskoder. Klicka på pilen i rullningslisten och en lista i bokstavsordning över giltiga Beskrivningar med tillhörande sifferkoder visas. Beskrivningslistan kan användas på olika sätt. Vet du vilken Beskrivning du vill använda men inte kan sifferkoden, börja bokstavera beskrivningen tills markören står på rätt rad. Du kan också bläddra genom beskrivningarna med rullningsknappen tills du finner rätt Beskrivning. Klicka på den beskrivningskod du vill använda. Det går även att mata in egna beskrivningskoder. Dessa kan antingen sparas eller användas som engångsnotering. Om du väljer att spara beskrivningen kommer den att sparas i programmet för att sen kunna 90

93 nås via ett kortnummer. Det finns plats för maximalt 100 egna beskrivningskoder mellan sifferkoderna De egna beskrivningskoderna kan skrivas ut med programmet Tabeller. Om du svarar ja sparas beskrivningskoden med kortnummer. Svarar du nej sparas beskrivningen endast i aktuell avdelning. Klicka på länkarna längst ned i arbetsfönstret för Grön eller Generell kommentar. Det övre fältet gäller Grön kommentar och det under Generell kommentar. För att starta ordbehandlaren där kommentarer hanteras dubbelklickar du i respektive textfält. För att komma tillbaka till avdelningsbeskrivningen klickar du på knappen Avdelningsdata. 91

94 Om du har microsoft Word installerat kan du välja att använda det för att redigera kommentarerna, se avsnittet Kontrollpanel. Genom att klicka på länken Generella kommentarer kan du växla från Gröna till Generella kommentarer och vise versa. För att avsluta redigering av kommentarer, klicka på knappen Avsluta och svara Ja på nästkommande fråga om kommentarerna skall sparas. Denna enskilda kommentar kan också skrivas ut genom att klicka på knappen Skriv ut. För att använda Mall till att beskriva kommentarer, klicka på knappen Mall, välj lämplig mall ur listan och klicka på Öppna. Kan också nås genom menyn Infoga och Mall. I menyn Infoga kan du även lägga till värden från avdelningen, t ex avdelningsuppgifter, tillväxt och visarprocent. Efter redigering syns texten istället för länken. 92

95 För att lättare få en visuell bild av beståndet i avdelningsdatat, kan du själv ta en bild på aktuell skog och lägga in den under avdelningen. Klicka på Lägg till bild, när dialogrutan öppnas välj akuell bild ur ditt bibliotek och tryck Spara. 93

96 94

97 Trädslagsdata För avdelningar med virkesförråd större än 0 m³sk ska fördelning på Trädslag matas i % procentandelar. För kalmark med virkesförråd 0 m³sk kan Trädslag inte matas in. Om man i planens planinställningar valt Avdelningsvis redovisning av Medeldiameter, Medelhöjd, Stamantal och Grundyta kommer dessa faktorer att redovisas i egna fält till höger om Trädslag. Avdelningsvis redovisning innebär att Medeldiameter och Medelhöjd utgör vägda medelvärden samt att Stamantal och Grundyta utgör summering av motsvarande värden för alla i avdelningen ingående trädslag. Väljer du Trädslagsvis redovisning av Medeldiameter, Medelhöjd, Stamantal och Grundyta, kommer dessa faktorer i fältet Trädslag. Trädslagsvis redovisning innebär att redovisade värden svarar mot vart och ett av avdelningens trädslag. Du kan lätt växla mellan Avdelningsvis och Trädslagsvis redovisningar i Inställningar för fastighet. Vid övergång från Trädslagsvis till Avdelningsvis räknar programmet ut den trädslagsvägda Medeldiametern och Medelhöjden samt summerar Stamantal och Grundytan. Någon motsvarande fördelning är däremot inte möjlig att göra vid övergång från Avdelningsvis och Trädslagsvis redovisning. De möjliga inmatningsalternativ som presenteras i mallen beror av de inställningar som gjorts för fastigheten. Notera att om du befinner dig i visningsläge (icke redigeringsbart läge) på avdelningen kommer guiden bara att visa uppgifterna. För att du ska kunna ändra eller lägga till trädslagsdata måste du först klicka på Ändra avdelning för att göra avdelningen redigeringsbar. Du kan starta trädslagsguiden på flera sätt. Visningsläge (icke redigerbart) Klicka i tabellen på det trädslag som du vill visa. Vill du visa uppgifterna för Tall, klickar du på raden för Tall. Guiden startas. Ändraläge (redigeringsbart) 95

98 Klicka i tabellen på det trädslag som du vill ändra uppgifterna för. Vill du ändra uppgifterna för Tall klickar du på raden för Tall. Guiden startas och du kan stega dig igenom sidorna och ändra uppgifterna. Klicka på knappen med det blanka papperet som finns ovanför tabellen om du vill lägga till ett nytt trädslag. Detta exempel visar inmatning av trädslagsdata på en ny avdelning. Fastighetsinställningar i det här fallet är Trädslagsvis med medeldiameter, medelhöjd, stamantal och grundyta synligt. OBS! Det guiden visar beror av de planinställningar du gjort. För att starta guiden klickar du på det blanka bladet. Sida 1. Klicka på det aktuella trädslaget i listan. Klicka Nästa. 96

99 Sida 2. Här anger du trädslagsfördelningen genom att skriva in aktuellt värde i rutan eller använd pilknapparna för att stega uppåt eller nedåt. Klicka Nästa. Sida 3. Här anger du medeldiametern. Notera att guiden varnar om värdet ligger utanför normalt intervall. Det inmatade värdet går dock att behålla. Klicka Nästa. 97

100 Sida 4. Här anger du önskad höjd. Klicka Nästa. Sida 5. Här anger du antal stammar per hektar. Klicka Nästa. 98

101 Sida 6. Här anger du grundytan. Klicka OK. Nu är registreringen för tall färdig. Eftersom trädslagsfördelningen för tall i det här fallet var 45% börjar guiden om. Tall finns nu inte längre med i listan över valbara trädslag eftersom det redan registrerats. Guiden startar hela tiden om på det här sättet tills 100% trädslagsfördelning uppnåtts. 99

102 Det enda värde som alltid måste anges är trädslagsfördelningen. Programmet kollar att den alltid är 100%. Övriga värden behöver inte anges trots att de finns med i guiden, de kan lämnas tomma. Vill du senare gå tillbaka och ändra något värde klickar du i tabellen på det trädslag vars värden du vill ändra. Du kan även klicka på anteckningsblocket för att ändra. Avdelningsvis inmatning av trädslagsdata sker på samma sätt som i tidigare versioner. I guiden anges då endast trädslag och fördelning. Om du vill ta bort en rad i Trädslag högerklickar du på det trädslag du vill ta bort och väljer Ta bort trädslag i listan som dyker upp. Du kan även gå in på menyn Trädslag och klicka på länken Ta bort trädslag. Vill du ta bort samtliga trädslag klickar du på Ta bort samtliga trädslag. 100

103 Diameter behöver inte inmatas för alla avdelningar. Virkesförrådets grundytevägda medeldiameter i cm matas in som heltal mellan 1 och 99. Medeldiametern ligger till grund för beräkning av avdelningens relativa ränta - visarprocent och är även nödvändig om skogsbruksplanen ska användas för avkastningsvärdering. Den grundytevägda medeldiametern (Dgv) är ett mått på trädens diameter i ett bestånd satt i relation till grundytan. Virkesförrådets grundytevägda medelhöjd i meter kan matas in som heltal mellan 1 och 99. Höjden som matas in ska vara beståndets medelhöjd. Höjd behöver inte matas in för alla avdelningar. I t.ex. gallringsmallen används Övre höjd, vilken räknas fram som en funktion av Medelhöjden. Stamantal anges i antal per hektar och behöver inte inmatas för alla avdelningar. 101

104 Trädslagsvis kan noteringar göras om virkeskvalitén Kv enligt egen eller vedertagen klassindelning. 102

105 Åtgärder I planen finns för varje avdelning möjlighet att föreslå åtgärder. Alltså vilken eller vilka åtgärder som är lämpliga för avdelningen i fråga. Åtgärder som blivit gjorda kan i planen "utföras". Beroende på åtgärdstyp räknar programmet då om volymer och skapar skikt mm. Den utförda åtgärden registreras i "utförda åtgärder". Två åtgärdsguider finns för att göra det lättare att lägga till, ändra eller utföra åtgärder. Beroende på vilken typ av åtgärd som hanteras kommer guiden att innehålla olika sidor. T ex skiljer sig åtgärder som innebär ett volymuttag från åtgärder som inte har något uttag. Notera att om du befinner dig i visningsläge (icke redigeringsbart läge) på avdelningen kommer guiden bara att visa uppgifterna. För att du ska kunna ändra eller lägga till åtgärdsdata måste du först klicka på Ändra för att göra avdelningen redigeringsbar. Du kan starta åtgärdsguiderna på flera sätt. Visningsläge (icke redigerbart) Klicka i tabellen på den föreslagna eller utförda åtgärd som du vill visa. Vill du visa uppgifterna för Föryngringshuggning, klickar du på raden för Föryngringshuggning. Guiden startas. Ändraläge (redigeringsbart) Klicka i tabellen på den föreslagna eller utförda åtgärd som du vill ändra uppgifterna för. Vill du ändra uppgifterna för Föryngringshuggning klickar du på raden för Föryngringshuggning. Guiden startas och du kan stega dig igenom sidorna och ändra uppgifterna. Klicka på knappen med plustecknet som finns ovanför tabellen om du vill lägga till ett nytt trädslag. Guiden visar olika sidor beroende på vilken typ av åtgärd som föreslås. Här visas ett exempel på hur du föreslår åtgärden Föryngringsavverkning där fröträd lämnas. För att starta guiden klickar du antingen på det blanka bladet eller i tabellraden. Sida 1. I listan markerar du den åtgärd du vill föreslå. Listan är sorterad i bokstavsordning men möjlighet finns även att sortera på åtgärdskod genom att klicka på respektive rubrik. Klicka Nästa. 103

106 Sida 2. Här anger du när åtgärden bör utföras. Du kan ange prioritetsintervall i 4 steg från snarast till år. Du kan även ange ett specifikt årtal. Prioritetsintervallet justeras då automatiskt baserat på planens planstart och det årtal du angivit. Klicka Nästa. Sida 3. Här anger du förväntad uttagsprocent. Uttagsprocent behövs för att programmet ska kunna räkna ut avverkningsnivåerna under planperioden. När åtgärden sen utförs kan detta justeras. 104

107 Sida 4. Här anger du om åtgärden skall vara ett huvudförslag, Följdförslag eller Alternativförslag. Huvudförslaget ska alltid vara den första åtgärden. Efter denna kan det finnas förslag som är en följd av huvudförslaget, eller ett alternativ till huvudförslaget. Klicka OK. Åtgärden är nu föreslagen. Vill du ändra något klickar du på raden och guiden startas igen. 105

108 Guiden visar olika sidor beroende på vilken typ av åtgärd som utförs. Här visas ett exempel på hur du utför åtgärden Föryngringsavverkning där fröträd lämnas. Du kan starta guiden för att utföra åtgärd på flera sätt. Klicka på knappen Åtgärder. pcskog Gård pcskog Proffs Välj sedan Utför åtgärd. Du kan även högerklicka i tabellen på den rad vars åtgärd du vill utföra. Notera att högerklicksmenyn har färre val när du är i visningsläge (icke redigeringsbart). Guiden startas. Sida 1. Här visas den föreslagna åtgärden. Du kan även ange en annan åtgärd om så skulle vara fallet. Klicka Nästa. 106

109 Sida 2. Här anger du årtalet då åtgärden utfördes. Du kan ange årtal bakåt i tiden och fram till och med aktuellt planstartsår Aktuellt planstartsår anges som standard. Klicka Nästa. Sida 3. Här anger du åtgärdad areal. Avdelningens nettoareal anges som standard. Klicka Nästa. 107

110 Sida 4. Här anger du uppgifter för den aktuella åtgärd du utför, i det här fallet Föryngringsavverkning där fröträd lämnas. Värdena i rutorna för Uttags-%, Totalt uttag och Uttag/ha kan ändras. Ändring i en ruta medför att de övriga två räknas om automatiskt. Möjlighet finns också att byta volymssort mellan skogskubikmeter (m3sk), fastkubik under bark (m3fub) och fastkubik på bark (m3fpb). Lämnad naturvårdsvolym i m3sk kan också anges och redovisas då i avdelningsbeskrivningen. Klicka Nästa. Sida 5. I de fall volymsuttaget för en åtgärd understiger 100% måste resterande volym redovisas i ett skikt. Du kan välja mellan ÖF (överståndare/fröträd), Skärm, Underväxt eller Annat. Kvarstående volym och kvarstående stammar kan anges antingen totalt för hela avdelningen eller per hektar. Klicka Nästa. 108

111 Sida 6. Här kan du föreslå nya åtgärder för avdelningen. Åtgärdsförslag anges också automatiskt av programmet beroende på typ av åtgärd. Dessa kan du ta bort eller acceptera. För att redigera en åtgärd klickar du på den aktuella åtgärden, då startas guiden för att lägga till eller redigera åtgärder och du kan göra ändringar. För att föreslå en ny åtgärd klickar du på plusknappen. Guiden startas och du kan föreslå en ny åtgärd. Klicka Nästa. Sida 7. Här lägger du till, eller ändrar beskrivningskoder. Klicka Nästa. 109

112 Sida 8. Här skriver du kommentarer för åtgärden. Klicka OK. Åtgärden försvinner nu från Föreslagna åtgärder och hamnar i Utförda åtgärder. Om volymsuttaget var mindre än 100% har även ett skikt skapats med samma avdelningsidentitet som huvudavdelningen. 110

113 Om du vill registrera en redan utförd åtgärd utan att först behöva föreslå den och i så fall påverka volymerna, kan du klicka på anteckningsblocket i tabellen för utförda åtgärder. Då startas guiden och du kan lägga till en redan utförd åtgärd. Guiden visar olika sidor beroende på vilken typ av åtgärd som utförs. Här visas ett exempel på hur du utför åtgärden Gallring. Du kan starta guiden för att utföra åtgärd på flera sätt. Klicka på knappen Åtgärder. pcskog Gård pcskog Proffs Välj sedan Utför åtgärd. Du kan även högerklicka i tabellen på den rad vars åtgärd du vill utföra. Guiden startas. Sida 1. Här visas den föreslagna åtgärden. Du kan även ange en annan åtgärd om så skulle vara fallet. Klicka Nästa. 111

114 Sida 2. Här anger du årtalet då åtgärden utfördes. Du kan ange årtal bakåt i tiden och fram till och med aktuellt planstartsår Aktuellt planstartsår anges som standard. Klicka Nästa. Sida 3. Här anger du åtgärdad areal. Avdelningens nettoareal anges som standard. Klicka Nästa. 112

115 Sida 4. Här anger du uppgifter för den aktuella åtgärd du utför, i det här fallet Gallring. Värdena i rutorna för Uttags-%, Totalt uttag och Uttag/ha kan ändras. Ändring i en ruta medför att de övriga två räknas om automatiskt. Möjlighet finns också att byta volymssort mellan skogskubikmeter (m3sk), fastkubik under bark (m3fub) och fastkubik på bark (m3fpb). Du kan även ange vilken typ av gallring det gäller, vilket påverkar beräkningarna av höjd och diameter. Klicka Nästa. Sida 5. Efter en gallring är sannolikheten stor att trädslagsblandningen ändrats. Här har du möjlighet att ändra denna, ta bort eller lägga till trädslag samt justera trädslagsuppgifterna. Notera att de kolumner som visas beror av de inställningar du gjort i programmet. Klicka Nästa. 113

116 Sida 6. När vissa åtgärder, exempelvis gallring, utförs kan det vara bra att kontrollera och eventuellt ändra huggningsklassen. Om ny medelålder uppskattats kan även denna ändras. Klicka Nästa. Sida 7. Här kan du föreslå nya åtgärder för avdelningen. Programmet föreslår automatiskt nya åtgärder i vissa fall. Vilka åtgärder som föreslås beror av vilken typ av avdelning och åtgärd det är. För att föreslå en ny åtgärd klickar du på knappen med plustecknet, då startas guiden för att föreslå åtgärd. Skulle du vilja ta bort den föreslagna åtgärden markerar du den och klickar på knappen med minustecken eller högerklickar och väljer Ta bort åtgärd. Klicka Nästa. 114

117 Sida 8. Här lägger du till, eller ändrar beskrivningskoder. Klicka Nästa. Sida 9. Här skriver du kommentarer för åtgärden. Klicka OK. 115

118 Åtgärden försvinner nu från Föreslagna åtgärder och hamnar i Utförda åtgärder. Om du vill registrera en redan utförd åtgärd utan att först behöva föreslå den och i så fall påverka volymerna, kan du klicka på anteckningsblocket i tabellen för utförda åtgärder. Då startas guiden och du kan lägga till en redan utförd åtgärd. Du kan ta bort en åtgärd på flera sätt. Markera i tabellen den åtgärd du vill ta bort. Klicka sedan på knappen med skördaren (Proffs) eller motorsågen (Gård) och välj Ta bort åtgärd. Högerklicka i tabellen på den åtgärd du vill ta bort och sedan välja Ta bort åtgärd. En förutsättning för detta är 116

119 att du först gjort avdelningen redigeringsbar genom att klicka på Ändra avdelning. Om du vill ta bort samtliga åtgärder på den aktuella avdelningen klickar du på Ta bort alla åtgärder. Du kan inte ångra en utförd och sparad åtgärd. Däremot kan du redigera en utförd åtgärd samt lägga till nya utförda åtgärder som då inte påverkar värdena på avdelningen. För att redigera en redan utförd åtgärd måste du först klicka på anteckningsblocket så att avdelningen blir redigeringsbar. I tabellen för utförda åtgärder dubbelklickar du på den åtgärd du vill redigera. Guiden för att ändra befintliga utförda åtgärder startas och du kan klicka dig igenom den och ändra felaktiga uppgifter. För att lägga till en ny utförd åtgärd klickar du på knappen med det blanka papperet i tabellen för utförda åtgärder. 117

120 Guiden för att lägga upp en ny utförd åtgärd startas och du kan klicka dig igenom den och ange uppgifter för den nya åtgärden. 118

121 Utskrift Plan Från planprogrammet kan du skriva ut en mängd rapporter och sammanställningar. Klicka på pcskog-knappen högst upp till vänster. Peka på Skriv ut. Till höger visas de alternativ du kan välja mellan. Klicka på Skriv ut plan. Markera Stäng ej efter utskrift om du vill att dialogrutan skall ligga kvar även efter att du förhandsgranskat eller skrivit ut. 119

122 Följande rapporter finns att tillgå Utskrift Innehåll Försättsblad Fastighetens namn och ägare, eventuellt egen logotyp Sammanställning Sammanställning över fastighetens arealer, virkesförråd, trädslagsfördelning, uttag mm Fördelning åldersklasser Fastighetens fördelning på åldersklasser med avseende på arealer, virkesförråd och trädslag uppdelat på 10-årsklasser. Fördelning huggningsklasser Fastighetens fördelning på åldersklasser med avseende på arealer, virkesförråd och trädslag. Definitioner av huggningsklasserna. Fördelning målklasser Skogsmarkens arealer uppdelade på arealer, virkesförråd och tillväxt med avseende på Målklasser. Målklassen K är uppdelad på produktion och naturvård. Definitioner av målklasser. Visa andel lövdominans Visar andelen lövdominans i antal hektar och i procent på frisk och fuktig mark. Avverkning och tillväxt Avverkning och tillväxt redovisade i tabellform. 120

123 Skogsvårdsåtgärder Skogsvårdsåtgärder listade för hela fastigheten. Åtgärderna är grupperade efter typ av åtgärd och med vilken prioritet de ska utföras. Åtgärdsöversikt Åtgärdsöversikt visar alla åtgärder som är föreslagna under planperioden med samma gruppering som Skogsvårdsåtgärder. Åtgärdsöversikt visar dessutom Ålder, SI, Volym m³sk/ha och Uttag inklusive tillväxt, samt en kolumn för egna noteringar. Avdelningsbeskrivning Avdelningarna listade efter avdelningsnummer. Om du har valt att redovisa koordinater kommer dessa att skrivas ut istället för avdelningsnummer i rapporterna. Avdelningsbeskrivning är beroende av vilka fält du har valt att redovisa data för på avdelningsfliken. Har du valt att redovisa trädslagsandelarna beståndsvis visas trädslags-blandning i 10-delar varvid en sammanslagning av trädslags-andelarna görs till 5 grupper; T tall, G gran, L löv, B bok och Ä Ädellöv. Befintlig trädslagsandel mindre än 10 % redovisas alltid som en 10-del. Avdelningsbeskrivning enkel Här görs inget val av vilka fält som är ifyllda på avdelningsfliken, utan rapportens kolumner är alltid samma. Denna rapport har ett lite större teckensnitt än Avdelningsbeskrivning. Avdelningsbeskrivning Karta Skriver ut en sammanställning för var och en av avdelningarna där en kartskiss finns med. Om fastigheten består av många avdelningar bör du selektera ut ett mindre antal då utskriften är tidskrävande att ta fram. Gröna kommentarer enkel De gröna kommentarerna, på bestånd K, NS och NO, tillsammans med kortfattad avdelningsdata. Gröna kommentarer komplett Som Gröna kommentarer enkel fast med utförligare beskrivning. Generella kommentarer Sammanställning av generella kommentarer för avdelningarna Fastighetskommentarer Beskrivning av fastigheten Du kan innan utskriften välja i vilken ordning rapporterna ska komma. Markera den rapport du vill flytta i ordningen och stega med hjälp av pilarna till höger. Rapprtens ursprungsplats i ordningen är siffran i parentes. När du är klar klickar du på ok i dialogrutan. 121

124 När du valt de rapporter du vill ha kan du antingen skriva ut dem direkt, visa förhandsgranskning eller spara dem i en pdf-fil. Man kan skapa utrymme för anteckningar under raden för varje avdelning, vid utskrift. Klicka på pilen och ange hur många extra rader du vill ha i din utskrift för avdelningsbeskrivningen.. 122

125 När man har angett en anteckningsrad ser det ut enligt följande: Om flera fastighetetsplaner finns kan du välja att samredovisa dessa. När du valt de utskrifter du vill ha klickar du på fliken Välj in planer. 123

126 Nu visas en lista med alla i programmet förekommande planer. Du kan nu välja vilka planer som skall ingå i samberäkningen. Den plan som för tillfället är aktiv måste finnas med bland de planer som du vill samberäkna. 124

127 Du kan också välja om de ingående planerna ska samberäknas eller skrivas ut efter varandra. Alternativet Samberäkna innebär att de ingående planernas data kommer att slås ihop i de utskrifter som innehåller sammanställande information, tex utskriften Fördelning huggningsklasser. Utskrifter där detta av naturliga skäl inte låter sig göras skrivs ut efter varandra, tex Avdelningsbeskrivning. Alternativet Skriv ut efter varandra innebär att de två ingående planernas data skrivs ut enskilt efter varandra. I proffsversionen av pcskog är det möjligt att göra inställningar för hur rapporterna ska se ut. Tre olika inställningar kan göras. Logotyper, Diagramutseende samt Inställningar för försättssida och skala för avdelningsrapport med karta. Klicka på Rapportinställningar. (Nås även från utskriftshanteraren) 125

128 Genom att klicka på knappen Välj för var och en av logotyperna kan du byta ut dessa mot sådana som gäller för ditt företag. För att få tillbaka pcskog:s logotyper klickar du på knappen Standard. Här väljer du hur diagrammen i rapporterna ska se ut. Programmet levereras med standardinställningar för stapel- och cirkeldiagram. Klicka på rullningslisten för Stapelfärg, Stapelmönster och Bakgrunds färg och du kan själv komponera färgsättning och mönster. För cirkeldiagrammet, som bland annat används för att illustrera virkesförrådets fördelning på trädslag, väljer 126

129 programmet mönster och färger enligt en viss ordning beroende på antalet trädslag. Denna ordning går ej att påverka. Men genom att klicka i rutan Mönster kan du välja om diagrammet skall visa endast färg, färg och mönster eller bara mönster. Rutan 3D anger om diagrammen skall visas tredimensionellt eller tvådimensionellt. Procent anger den vinkel de tredimensionella diagrammen ska visas i. Här väljer du vilket produktnamn som ska visas på försättssidan samt vilken skala som kartbilden i Avdelningsrapport med karta skall ha. 127

130 128

131 Visa avdelningstabell Avdelningstabellen är helt enkelt en stor tabell där alla avdelningar i planen listas. Detta ger en ökad överskådlighet över planen. Framför allt ger det överskådlighet när du jobbar med Urval. Du kan anpassa tabellens utseende samt exportera data. Klicka på knappen Tabellläge. I Avdelningstabellen kan du inte ändra avdelningsdata eller skapa nya avdelningar. Men genom att dubbelklicka på raden för en viss avdelning öppnas Avdelningsdata för den avdelningen och du kan göra ändringar. Genom att högerklicka på någon av kolumnrubrikerna kan du välja vilka kolumner som skall visas i tabellen. Genom att ta tag i en kolumnrubrik med muspekaren kan du även temporärt flytta kolumner åt höger eller vänster. När programmet startas om återgår tabellen till ursprungsläget. 129

132 De kolumner som finns tillgängliga är: Ägoslag Skifte/Avd Areal Ålder HKL/Skikt SI Mål Rekreation M3sk/ha M3sk/avd Naturv M3sk/avd (N) Trädslag DGV Höjd Stam/ha G-yta Beskrivningstext 1-4 Visar% Gallr prio Göds eff Tillväxt Uttag m3sk Vegetationstyp GYL Fuktklass Fritt fält Vilken marktyp det rör sig om. Skifte och avdelningsnummer. Avdelningens areal (om areal avdrag finns redovisas även detta). Avdelningens medelålder. Avdelningens huggningsklass eller eventuellt skikt. Avdelningens ståndortsindex. Avdelningens målklass. Vilken rekreationsklass det rör sig om. Antal skogskubikmeter per hektar. Antal skogskubikmeter per avdelning. Antal naturvårdsvolymer mätt i skogskubikmeter per avdelning. I avdelningen ingående trädslag. Grundytevägd medeldiameter. Medelhöjd eller övre höjd. Antal stammar per hektar. Grundyta. Eventuella beskrivningar om avdelningen. Ett ekonomiskt värde som anger avdelningens förräntning. Gallringsprioritet. Förväntad gödslingseffekt. Avdelningens förväntade tillväxt i skogskubikmeter per år. Eventuellt volymsuttag baserat på föreslagen åtgärd. Avdelningens vegetationstyp Avdelningens markförhållanden, Grundförhållande, Ytsruktur, Lutning. Avdelningens markförhållanden avseende fuktighet. Om fritt fält angetts visas detta. Genom att högerklicka någonstans i tabellen öppnas en meny där ytterligare val kan göras. 130

133 Urval av avdelningar avdelningsdata kan göras. Öppnar dialogrutan där urval baserat på Skapa urval av markeringar tabellen. Skapar ett urval av de avdelningar som markerats i Visa ej urvalda avdelningar komplementet. (kräver att ett urval finns) Visar det de inte mark erade avdelningarna, dvs Rensa urval avdelningar redovisas.(kräver att ett urval finns) Tar bort ett tidigare gjort urval så att samtliga Utskrifter markerats kan du välja att endast skriva ut dessa. Öppnar dialogrutan för utskrifter. Om avdelningar Exportera till HTML (html) Exporterar tabellens utseende till en webbsida Exportera till kalkylblad Exporterar tabellens utseende till Excel. Markera FSC-kod koder. Markerar avdelningar i tabellen som innehåller FSC- Markera lövdominerade bestånd på frisk/fuktig mark.markerar avdelningar i tabellen med lövdominerade bestånd på frisk/fuktig mark. Markera alla Markerar samtliga avdelningar i tabellen Avmarkera alla Avmarkerar samtliga avdelningar i tabellen. Visa trädslag/åtgärder åtgärdsdata för den avdelning som är vald, se bild Visar ytterligare tabeller med trädslags- och 131

134 Genom att högerklicka i tabellen och sedan klicka på Urval av avdelningar kommer du direkt till den dialogruta där urval baserat på avdelningsvisa värden kan göras. Se vidare i avsnittet om urval. I avdelningstabellen kan du markera enskilda avdelningar genom att klicka på dem. De markerade avdelningarna visas med blå färg. Genom att hålla ned tangenten [Ctrl] samtidigt som du klickar, markeras varje avdelning du klickar på. Högerklicka i tabellen och klicka sedan på Skapa urval av markeringar. De markerade avdelningarna selekteras ut och blir till ett urval. 132

135 Genom att högerklicka i tabellen och sedan klicka på Utskrifter öppnas utskriftsdialogen och du kan välja de rapporter du vill skriva ut. Om du med hjälp av att hålla [Ctrl] tangenten nedtryckt markerat flera avdelningar får du frågan om endast de markerade avdelningarna skall användas. Om du svarar Ja kommer endast de markerade avdelningarna att ingå i utskrifterna. Om du svarar Nej kommer alla avdelningar att ingå i utskrifterna. Notera att utskrifter som baseras på markeringar bara kan användas för en plan åt gången. Du kan exportera tabelldatat till html-format genom att högerklicka i tabellen och välja Exportera till html. En html-sida skapas med de kolumner som för tillfället finns i avdelningstabellen. Du kan exportera tabelldatat till ett kalkylblad t ex Excel, genom att högerklicka i tabellen och välja Exportera till kalkylblad. De kolumner som för tillfället finns i avdelningstabellen öppnas då i Excel. Här kan du välja att markera alla avdelningar med FSC kod (de marker som på sikt kommer att domineras av löv) i avdelningsbeskrivningen. Högerklicka och välj Markera FSC-kod Högerklicka i tabellen och välj Markera lövdominerade bestånd på frisk/fuktig mark. Då markeras samtliga avdelningar som innehåller beskrivningen lövdominerade bestånd på frisk och fuktig mark. Du kan markera samtliga avdelningar i avdelningstabellen genom att högerklicka i tabellen och sen klicka på Markera alla. På samma sätt kan du avmarkera alla avdelningar genom att klicka på Avmarkera alla. Du kan i avdelningstabellen visa trädslags- och åtgärdsdata för valda avdelningar. Detta aktiverar du genom att högerklicka i tabellen och sedan klicka på Visa trädslag/åtgärder. Trädslagsdata och åtgärdsdata visas för vald avdelning. 133

136 134

137 Urval Urval gör det möjligt att söka efter specifik information om planen. Du kan selektera fram sådan information som annars kan vara svår att se och analysera utifrån hela materialet. Klicka på knappen Urval. Du kommer då till dialogen Skapa ett urval av avdelningsdata, trädslagsdata samt föreslagna och utförda åtgärder. I dialogen till vänster finns länkar där du först väljer vilken grupp som urvalet skall göras från. Alternativen är: Avdelningar, Trädslag, Föreslagna åtgärder, Utförda Åtgärder, eller Beskrivningskoder och kommentarer. Vilken grupp som väljs är beroende av vilken typ av information du söker. Information baserat på hela bestånd, t ex areal, ålder eller huggningsklass, finns i gruppen Avdelningar. Information baserat på ett eller flera av de ingående trädslagen i beståndet, t ex trädslagsfördelning, diameter eller medelhöjd, finns i gruppen Trädslag. Information baserat på åtgärder, t ex planerade gallringar och slutavverkningar finns i gruppen Föreslagna åtgärder. Urval i Avdelningar, Trädslag, Föreslagna åtgärder och Utförda åtgärder kan kombineras. Man gör alltså ett urval på det redan gjorda urvalet. Det skulle som exempel kunna vara att selektera alla bestånd mellan 90 och 120 år som innehåller minst 70% tall, tillhör målklassen PG samt har sluttavverkning föreslaget som åtgärd. Klicka först på den grupp du vill göra urvalet från. 135

138 Oavsett vilken grupp du väljer kommer en dialogruta att öppnas där du kan ange dina urvalskriterier. För grupperna Avdelningar, Trädslag, Föreslagna åtgärder och Utförda åtgärder ser dialogrutan likadan ut. Det enda som skiljer är vilka valbara Fältnamn de innehåller. Exemplet visar urval utifrån avdelningsdata. Börja med att välja det Fältnamn du vill göra urvalet i, t ex Ålder. I rutorna för Intervallstart och Intervallslut anges de gränsvärden du vill ha för urvalet, t ex 90 till 120 år, ange då 90 i rutan för Intervallstart och 120 i rutan för Intervallslut. Beroende på vilket fältnamn du väljer kommer rutan/rutorna där du anger dina urvalskriterier att se olika ut. För fält som endast innehåller siffror kommer Intervallstart och Intervallslut att visas t ex Ålder. Detta betyder att endast siffror skall matas in. För fält som innehåller både siffror och text visas rutan Fältvärde t ex Ståndortsindex. 136

139 Om du anger ett Fältvärde kan du även välja om värdet skall vara i Exakt överensstämmelse, Överensstämmelse i början eller Överensstämmelse i del med det du söker efter. Exakt överensstämmelse betyder att det Fältvärde du anger måste stämma exakt med det du söker efter. Anger du ordet Gallring kommer endast avdelningar som innehåller just det ordet att hittas. Överensstämmelse i början betyder att du i fältvärde endast behöver ange det första bokstäverna i det du söker efter. Anger du bokstäverna Gall kommer avdelningar med Gallring, Gallring löv, Gallring barr osv att hittas. Överensstämmelse i del betyder att det du anger i Fältvärde endast behöver finnas i någon del av det du söker. Anger du bokstäverna avv kommer avdelningar med Föryngringsavverkning, avverkning ÖF, osv att hittas. Skiftkänslig sökning betyder att programmet skiljer på stora och små bokstäver Icke överensstämmande poster betyder att programmet hittar allt som inte stämmer överens med det fältvärde du angett. Underfliken Alla visar alla tillgängliga sökbara fält. Underfliken Sökta fält visar en förteckning över de fält, som ingår i urvalet. Visning 137

140 Om ett urval är gjort på Trädslag eller Åtgärder kommer endast de poster som motsvarar urvalskriteriet att visas. Detta innebär att om t ex en avdelning har 50 % Tall och 50 % Gran, och ett urval på Tall görs kommer endast Tall att visas i trädslagsfälten på avdelningsdata. För att visa alla trädslagsposter på en avdelning behöver du bocka i alternativet Visa samtliga trädslag/föreslagna åtgärder/utförda åtgärder för valda avdelningar. Klicka på knappen Urval. Klicka på länken Avdelningar. I gruppen Avdelningar kan du göra urval på uppgifter som ingår i den beståndsvisa avdelningsbeskrivningen. Det innebär sådana värden som är gemensamma för hela avdelningen, t ex areal, ålder, huggningsklass och målklass. Exempel: Välj först det Fältnamn du vill göra urvalet från, t ex Areal. I rutorna för Intervallstart och Intervallslut anges de gränsvärden du vill ha för urvalet, t ex större än 5 hektar, ange då 5 i rutan för Intervallstart och lämna tomt i rutan för Intervallslut. Verkställ urvalet genom att klicka på knappen OK eller på knappen Ångra om du vill avbryta. Fältvärdet kan raderas på vanligt sätt eller genom att du klickar på knappen Rensa filter. 138

141 Du har nu skapat ett urval där alla avdelningar som är större än 5 ha visas. 139

142 Klicka på knappen Urval. Klicka på länken Trädslag. I gruppen Trädslagsdata kan du göra urval på värden specifika för ett eller flera trädslag, t ex trädslagsfördelning, höjd och stamantal för ett av trädslagen osv. Exempel: Välj först det fältnamn du vill göra urvalet från, t ex Trädslag. I rutorna för Intervallstart och Intervallslut anges de gränsvärden du vill ha för urvalet, t ex 1 för Tall i Intervallstart och Intervallslut. (Tall=1, Gran=2, Löv=3) Klicka sedan på fältnamnet % och skriv in 50 i Intervallstart. Verkställ urvalet genom att klicka på knappen OK eller på knappen Ångra om du vill avbryta. Fältvärdet kan raderas på vanligt sätt eller genom att du klickar på knappen Rensa filter. 140

143 Du har nu skapat ett urval där alla avdelningar som innehåller minst 50 % tall visas. Klicka på knappen Urval. Klicka på länken Föreslagna åtgärder. I gruppen Föreslagna åtgärder kan du göra urval på värden i åtgärdsbeskrivningen, t ex föreslagna gallringar och slutavverkningar. Exempel: Välj först det fältnamn du vill göra urvalet från, t ex Föreslagen åtgärd. I rutan för Fältvärde anges den text du vill basera urvalet på t ex gallring. Klicka på OK för att bekräfta urvalet eller på knappen Ångra om du vill avbryta. Fältvärdet kan raderas på vanligt sätt eller genom att du klickar på knappen Rensa filter. 141

144 Du har nu skapat ett urval där alla avdelningar med föreslagen åtgärd gallring visas. Klicka på knappen Urval. Klicka på länken Utförda åtgärder. I gruppen Utförda åtgärder kan du göra urval på värden som ingår i avdelningshistoriken, t ex utförandeår för åtgärden och uttagsprocent. Exempel: Välj först det fältnamn du vill göra urvalet från, t ex Årtal. I rutan för Fältvärde anges den text du vill basera urvalet på t ex Klicka på OK för att bekräfta urvalet eller på knappen Ångra om du vill avbryta. Fältvärdet kan raderas på vanligt sätt eller genom att du klickar på knappen Rensa filter. 142

145 Du har nu skapat ett urval där alla avdelningar som har åtgärder utförda år 2008 visas. Klicka på knappen Urval. Klicka på länken Beskrivningskoder och Kommentarer. Du kan filtrera text i de fyra fälten för beskrivningar och göra fritextsökningar i kommentarsfälten samtidigt med menyalternativet Beskrivningskoder och kommentarer. Klicka på OK för att bekräfta urvalet eller på knappen Avbryt om du vill avbryta. 143

146 Du har nu skapat ett urval där alla avdelningar som innehåller bokstäverna fsc i beskrivningskoderna visas. Du kontrollerar snabbt urvalet genom att klicka på knappen Visa avdelningstabell Avdelningstabellen ger en översikt av de avdelningar som svarar mot urvalskriterierna. I den gula rutan i fönstrets nedre del visas antalet avdelningar som hittats. 144

147 Urvalet ligger nu till grund för alla sammanställningar som görs. Vill du snabbt ha en sammanställning av avdelningarna i urvalet klickar du på länken Uppdatera beräkningar. Klicka sedan på Startsida. Sammanställningen baserat på urvalet visas i summeringen. Detsamma gäller rapporterna. Alla rapporter baseras på det gjorda urvalet. 145

148 Om du fortlöpande gör samma urval eller om ditt urval består av många delmoment kan det var idé att spara urvalet så att du kan nå det vid ett senare tillfälle. Gör urvalet och klicka sedan på Spara urval. Ange ett namn för urvalet. För att sedan hämta urvalet vid ett annat tillfälle väljer du det aktuella urvalet i listan. För att radera ett sedan tidigare sparat urval börjar du med att hämta det aktuella urvalet. Sedan klickar du på Ta bort. 146

149 För att ändra beskrivningen av urvalet, som visas vid utskrift, klickar du på länken Ändra beskrivning (används i rapport-foten). Skriv in den beskrivning du vill ha och klicka på Ok. 147

150 I avdelningstabellen kan du markera enskilda avdelningar genom att klicka på dem. De markerade avdelningarna visas med blå färg. Genom att hålla ned tangenten [Ctrl] samtidigt som du klickar, markeras varje avdelning du klickar på. Högerklicka i tabellen och klicka sedan på Skapa urval av markeringar. De markerade avdelningarna selekteras ut och blir till ett urval. 148

151 Det finns flera sätt att rensa ett urval så att alla avdelningar blir synliga. Högerklicka i avdelningstabellen och klicka på Rensa urval. På sidan Urval av avdelningar klickar du på Nollställ. Efter att du rensat behöver du även uppdatera beräkningarna så att hela fastigheten sammanställs. 149

152 Funktionsbeskrivning Som grund för tillväxtberäkningarna ligger den produktionsmall som utvecklats av N-E Nilsson i samband med 1973 års skogsutredning (Bilaga 4 till SOU 1978:7). Man utgår från en generell funktion och gör anpassningar till det enskilda fallet med hjälp av beståndsdata. Funktionen har följande utseende: Tot = 164,16 (1-6, Rel/100) 2,8967 Tot = relativ totalproduktion (100% vid växttid) Rel = relativ ålder % det vill säga den absoluta åldern i procent av växttiden Tillväxten under 5 år erhålls som skillnaden i total produktion vid slutet och början av 5-årsperioden Modellen har utvecklats mot bakgrund av att följande uppgifter om beståndet föreligger och att dessa på ett eller annat sätt antas påverka tillväxten i beståndet. - län - beståndsålder - ståndortsindex - virkesförråd - trädslagsfördelning Tillämpningen av huvudfunktionen föregås av 13 stycken olika beräkningssteg med beroende och oberoende variabler. Härvid följs de av skogsstyrelsen rekommenderade kalibreringarna av de av N-E Nilsson ursprungligen upprättade beräkningsstegsfunktionerna. 150

153 Produktionstabellerna används vid kontroll av registrerad volym, diameter och höjd. Programmet kan även ge förslag vid inmatning av värden förutsatt att alternativet Värde från produktionstabeller som förslag är valt på sidan pcskog i Kontrollpanelen. Det innebär att programmet automatiskt, med ledning av ståndortsindex och ålder i avdelningsbeskrivningen, kontrollerar inmatade värden för volym, diameter och höjd. Värdena är baserade på medelvärden i produktionstabeller från Praktisk Skogshandbok från Sveriges Skogsvårdsförbund. Observera att produktionstabellerna inte används vid tillväxtberäkningen. Produktionstabellerna redovisas som diagram under Produktionstabeller i Kontrollpanelen. Markera önskad kombination i fälten Variabel och Trädslag. För ålder yngre än de som omfattas av grafen redovisas 0, för ålder högre än grafen redovisas det högsta värdet. 151

154 Översikt Om en avdelning uppfyller de kriterier som krävs visas dess position i gallringsmallen samt som ett prioritetstal, gallringsprio. Prioritetstalet för gallring bygger på Skogsstyrelsens gallringsmallar. Beräkning Förutsättningen för att prioritetstalet ska kunna räknas ut är att Grundyta (GY) och övre höjd (ÖH) finns angivna i planen. Om något av dessa inte finns sätts prioritetstalet till 0. Prioritetstalen beräknas med hjälp av regressionsformler för norra och södra Sverige. Med norra Sverige menas fastigheter med länskod 17 samt länskod Övriga anses tillhöra Södra Sverige. Beräkningarna görs utifrån tall eller gran som ståndortsvisande trädslag, dvs att ståndortsindex (H100) utgörs av antingen T eller G t ex T24 eller G24. Vid annat ståndortsvisande trädslag sätts prioritetstalet till 0. Om ståndortsindex (H100) ligger högre eller lägre än de som är definierade i skogsstyrelsens gallringsmall används närmaste högsta eller lägsta värde. Detta innebär t ex att en T12 i norra Sverige beräknas som en T14. Varje gallringsmall är definierad för en högsta respektive lägsta övre höjd (ÖH). Om värdena för avdelningen hamnar utanför detta intervall sätts prioritetstalet till 0. Detta innebär att en T22 i norra Sverige (där övre höjden skall vara i intervallet 10-22) med övre höjden 25m får värdet 0. Men om övre höjden hade varit 22m hade prioritetstalet beräknats. Prioritetstalet, gallringsprio, anges som ett siffervärde för varje avdelning i tabelläget. 0-1 = Inget gallringsbehov finns 1-2 = Gallringsbehov finns 2- = Omedelbart gallringsbehov Gallringsmallen visas också i avdelningsdata: 152

155 Du kommer även åt den via knappen Visa gallringsmall. Då visas en extern dialogruta med gallringsmallen för den avdelning som är vald. 153

156 Gallringsprioriteten visas även som ett tema i kartan. 154

157 För beräkning av visarprocenten används den i Praktisk Skogshandbok under avsnittet Gallring och slutavverkning redovisade formeln. Visarprocenten kan betraktas som den ränta, som kan uppnås vid fortsatt investering av beståndets realisationsvärde i den pågående produktionen, det vill säga att beståndet inte slutavverkas utan får stå kvar och växa. Kalkylen innebär att man ställer avkastningen i relation till virkesförrådets värde. Avkastningen reduceras därvid med den årliga markräntan. Visarprocenten är av utpräglad ek onomisk k arak tär och omfattar inte några sk ogliga hänsyn, såsom t ex drivningsförutsättningar. Visarprocenten kan användas för att angelägenhetsgradera tänkbara slutavverkningsbestånd. Ju lägre visarprocent, desto mera angeläget är det att slutavverka beståndet. I pcskog-plan redovisas visarprocenten för bestånd med huggningsklasserna G2, S1, S2 och S3. Formeln för visarprocenten (r): r = pv + pq - p * B Vo * Ro r = visarprocenten pv = volymtillväxtprocenten pq = kvalitetstillväxtprocenten p = räntekrav på skogsmarksvärde, procent B = nettomarkvärde, kr/ha Vo = virkesförråd, m3sk/ha Ro = rånettovärde, kr/m3sk pv = den årliga tillväxten, m3sk/ virkesförrådet, m3sk pq = RP1/RP0-1 RP1 = Relativpris beräknad för brösthöjdsdiametern uppräkna med ett års grundytetillväxt. RP0 = Relativpris beräknad för gällande brösthöjdsdiameter. Grundytetillväxten beräknas utgöra K * pv där K = 0, ,15 * Ålder/100 för barr K = K * 0,95 för löv RP1 = RP0 * (1 + K*pv)1/2 Relativpriser (Relpris) beräknas med utgångspunkt från prisrelationen (Prisrel) mellan 20 cm och 30 cm trädet enligt följande funktioner: 30 cm trädets värde = 1. Prisrelationen är satt till 1: 0,7. För diam < 20 cm Relpris = (Diam * Prisrel/10 - Prisrel) För diam > 20 cm Relpris = ( Diam - 20 ) * ( 1 - Prisrel)/10 + Prisrel Om Diam > 40 cm Diam = 40 cm Om Diam < 10 cm Prisrel = 0 p = räntekrav på markvärde. Räntekravet är satt till 5%. 155

158 B = Nettomarkvärdet som med ledning av produktionstabellerna i Praktisk Skogshandbok för tall och gran och regressionsanalys har beräknats följa följande generella formler: Värdena är baserade på att 30 cm trädets värde = 1 och en fast prisrelation = 1: 0,7 5% ränta B = (Bon, m3sk)2*0, Bon, m3sk*0, ,74725e-03 Vo = virkesförråd, m3sk/ha enligt avdelningsbeskrivningen. Ro = rånettovärde, kr/m3sk. Beräknas som Relpris PR0 enligt ovan. 156

159 Översikt Här finns en beräkning för gödslingseffekt. Underlag från Skogforsk ligger till grund för denna beräkning. Gödslingseffekten anges i m3sk/ha och är den totala effekt som en gödselgiva om 150 Kg N/ha teoretiskt kan ge. Den totala effekten uppnås inom ett visst antal år dvs gödslingens varaktighet. Varaktigheten redovisas inte men ligger omkring 10 år med några års avvikelser uppåt och nedåt. Beräkning För att gödslingseffekten skall kunna beräknas måste avdelningen uppfylla följande villkor: Huggningsklassen skall vara G1, G2 eller S1. Ståndortsindex skall vara T16 - T30 eller G16 - G30. Målklass får ej vara K, NS eller NO. Följande uppgifter används vid beräkningen: Höjd över havet (HoH), kan anges på fastighetsfliken för varje fastighet. Om värde saknas används ett värde om 100m. Breddgrad, Hämtas med hjälp av den första avdelningen som har en referenskoordinat angiven (skapas normalt via SkogView). Saknas referenskoordinater kommer 60 grader att användas. Samtliga avdelningar kommer att använda samma breddgrad. Ståndortsindex, hämtas från respektive avdelning. Tillväxt, löpande tillväxt hämtas från pcskog:s beräkningar Tallandel, hämtas från respektive avdelnings trädslagsfördelning. Gödselgiva, gödselgivan antas vara 150 Kg N/ha. Den förväntade gödslingseffekten enligt denna beräkning visas även som ett tema i kartan. 157

160 158

161 Översikt Om en avdelning uppfyller de kriterier som krävs visas dess position i gallringsmallen samt som ett prioritetstal. För mer information se Gallringsmallen Gallringsprioriteten visas i tabelläget. 2.6 Karta Översikt pcskog Gård/Proffs ger dig möjlighet att ajourhålla din skogsbruksplans karta. Du skriva ut kartor i olika former t.ex. föreslagna åtgärder, huggningsklasser eller egna jaktkartor. Du väljer naturligtvis själv vilken skala och vilket område i kartan du vill ha utskrifter på. Du har även stora möjligheter att lägga till externt kartmaterial eller karttjänster, t ex ortofoton eller bakgrundskartor. I detta kapitel beskrivs grunderna i hur man navigerar, ändrar och skriver ut kartan. När man klickar på programfliken Karta så visas kartans menyer, innehållsförteckning och kartvy. 159

162 På menyerna finns knappar som aktiverar olika kartfunktioner, tex zoom- eller mätverktyget. Knapparna är grupperade för logisk åtkomst. T.ex. i redigeringsgruppen finns funktioner som låter dig redigera/ ändra kartan. Under Navigering finns funktioner som hjälper dig att förflytta dig i kartan eller för att hitta saker, osv. Om man håller musmarkören över en knapp visas en kort beskrivning av kartfunktionen, ett s.k. verktygstips. När man aktiverar en kartfunktion blir knappen färgad orange (se Panorera-funktionen i bilden ovan). Kartfunktionerna fungerar på olika sätt. En del funktioner kommer i flera varianter, t.ex zoom-funktionen som kan zooma på två olika sätt, drag eller rektangel. Välj variant genom att klicka på knappens pil och välj vilken zoom-funktion du önskar använda. 160

163 Andra funktioner aktiverar ett verktyg som man kan använda direkt på kartbilden, t.ex Panorera som aktiverar en handmarkör som gör att man kan förflytta sig i kartan eller Mät-funktionen som aktiverar en mätmarkör som kan användas för att mäta ett avstånd i kartan. Resultatet av en mätning visas i en informationspanel under innehållsförteckningen. De flesta funktionerna öppnar en dialog eller ett fönster. Två funktioner, Kartredigeringfunktionen och Grafikredigeringsfunktionen, startar och avslutar en redigeringsprocess. När man startar och avslutar redigeringsprocessen öppnas resp stängs en redigeringspanel till höger om kartbilden. I följande avsnitt beskrivs alla kartfunktionerna gruppvis. Kartbilden visar kartteman som är tända och en skalstock. Skalstocken förändras när man ändrar kartans skala genom in/utzoomning. Genom att högerklicka på en plans karta i kartbilden kan man antingen: (klickar man utanför kartan händer inget) Visa avdelningsbeskrivning med karta: Då visas vald avdelnings avdelningsrapport. eller... Välja plan för redigering: Då startar redigeringspanelen för vald plans karta och man kan påbörja kartredigering. 161

164 Innehållsförteckningen Allt man ser i kartan ligger i teman. Ett tema är en viss typ av kartobjekt.ex linjer, bilder, huggningsklasser, som ligger på ett lager eller "smörpapper". Innehållsförteckningen visar kartans alla teman. En fjärrkontroll för kartan Innehållsförteckningen fungerar som en fjärrkontroll för kartan och dess teman och listar alla teman från det översta till det nedersta. I innehållsförteckningen kan man t.ex tända eller släcka teman genom att bocka för eller bocka av, flytta dem upp eller ner eller visa mer information om ett visst tema. Man kan dölja hela innehållsförteckningen genom att klicka på knappen Dölj, högst upp. Klicka på knappen Visa för att visa den igen. Temastruktur Temana i innehållsförteckningen är grupperade för att skapa bättre överblick. Det finns huvudgrupper och undergrupper. Planer Flera planer kan visas i kartvyn samtidigt. De planer som är tillagda redovisas under gruppen Planer. 162

165 För att lägga till en plan i kartvyn, klicka i övre delen av knappen Planer. Välj en eller flera planer som du vill lägga till. Du kan även öppna en hel brukningsenhet. För att ta bort en plan från kartvyn, högerklicka på planen och välj Ta bort planen från kartans visning. 163

166 pcskog teman Dessa teman baseras på värdena i skogsbruksplanen. Temana gäller också för alla planer som för tillfället är tillagda i kartan. Under gruppen Övriga teman finns ytterligare teman att visa. Byta avdelningsidentitet Dubbelklicka på temat Avd.identitet. Välj sedan den utformning du vill ha på avdelningsidentiteten. 164

167 Manérfärg För att byta färg på t ex linjer, högerklicka på temat Linjer och välj Manérfärg. Välj sedan den färg du önskar. Externa teman och karttjänster Här läggs alla externa data (raster och vektordata) som hämtas in i kartan. För att hämta in ett externt tema, klicka på knappen Lägg till. Markera den eller de filer du vill hämta in. 165

168 Temat hamnar under Externa teman. På internet finns en hel del karttjänster, så kallade WMS-tjänster (Web Map Service). Vissa är gratis och vissa kräver ett abbonemang från utgivaren. För att lägga till en karttjänst, klicka på Välj. Välj sedan utgivare och karta. Karttjänsten lägger sig som ett tema under Externa teman. 166

169 GSD Geografiska SverigeData. Är en samling shapefiler (vektordata) som tillsammans bygger upp en kartbild. Dessa filer kan samlas under gruppen GSD för bättre överblick. För att hämta in GSD data, högerklicka på gruppen GSD och välj Lägg till GSD från lantmäteriet. Välj en av de filer som ingår i GSDdatat. Resten kommer att hämtas in med automatik. 167

170 Hela innehavet Visar ytor och linjer för samtliga planer i databasen. Rutnät Dubbelklicka på temat Rutnät och etiketter. Ställ sedan in önskad storlek och utseende på rutnätet. 168

171 Här följer en översiktlig beskrivning av de funktioner som finns i menyn när man högerklickar på ett tema i innehållsförteckningen. Beroende på vilket tema du högerklickar på kommer mer eller mindre alternativ att visas. Temaegenskaper: Öppna den inbyggda temaeditorn som finns i basprogrammet (Tatuk GIS). Öppnas även om man dubbelklickar på ett tema. Starta redigering av plan: Om endast en plan finns i kartvyn startas redigering av denna. Om flera planer finns startas redigering på den plan man klickat på. Starta redigering av plangrafik: Om endast en plan finns i kartvyn startas grafikredigeringen av denna. Om flera planer finns startas redigering på den plan man klickat på 169

172 Zooma till aktuellt tema: Zoomar in det tema man högerklickat på. Spara tema som: Funktion för att spara ett tema som en extern fil. Visa genomskinliga/ej genomskinliga manér: Sätter transparens på det tema man högerklickat på. Manérfärg: Möjliggör ändring av färg på linjer, symboler och texter. Spara temaegenskaper: Om justeringar har gjorts av ett temas utseende kan detta sparas. Ta bort sparade temaegenskaper: Återställer temats utseende till original. Visa avdelningstabell: Öppnar planens avdelningsdata i en tabell längst ner i programmet. Visa tematabell: Öppnar attributtabellen för det tema man högerklickat på. Visa rapporter: Öppnar planutskriftshanteraren. Läs in data från GPS-enhet: Möjliggör inläsning av GPS-data. Hantera egna teman: Möjliggör skapande av teman baserade på andra planuppgifter än de som är standard. Spara vyn som georefererad fil: Sparar kartvyns utseende till en bildfil i valfritt format, tillsammans med koordinatinformation. Genom att högerklicka på ett tema kan detta sparas till en extern fil. Välj först vad som ska sparas. Hela temat, markerade i hela temat, alla objekt inom kartfönstret eller 170

173 markerade inom kartfönstret. Välj om temats egenskaper (färger mm) ska sparas tillsmmans med de övriga filerna. Välj om temat efter sparningen ska visas i innehållsförteckningen. Välj om temat ska kontrolleras för geometrifel. Välj vilket koordinatsystem temat ska ha. Välj var och under vilket namn filerna ska sparas genom att klicka på Sökväg. Du kan även välja mellan olika filformat. I denna panel kan man ändra ett temas genomskinlighet, s.k transparens. Om man ändrar transparensen på ett tema, t.ex ålder, kan man se det underliggande temat genom det transparenta temat. Öka ett temas transparens genom att flytta reglaget till vänster (mer) eller höger (mindre). Det går även att ändra samtliga temans transparens. Klicka på panelen Transparens för att aktivera funktionen. Genom att dra i reglagen kan transparensen ställas steglöst. 171

174 Klicka på panelen Avstånd och areal för att aktivera funktionen. Du kan även klicka på knappen Mät avstånd i kartverktygspanelen. Klicka i kartvyn för att skapa brytpunkter. Det som redovisas är antalet klickade punkter, dellängden (längden mellan näst sista och sista brytpunkten), totallängden från första till sista brytpunkt samt arealen för den tänkta slutna ytan. 172

175 Du nollställer ditt mätresultat genom att klicka på nollställningsknappen. Om man vill förflytta sig till en specifik koordinat med en specfik skala, matar man in X (Öst/Väst) och Y (Nord/Syd) och skalan 1:X. Anger man skala motsvarar det skala 1:10 000, dvs 1 cm på skärmen motsvarar cm eller 1000 meter i verkligheten. Klicka på knappen Utför för att zooma till angiven koordinat. Arkiv (med Plan- och Projekthantering) I pcskog kan flera planers kartor visas samtidigt. För att lägga till en eller flera plankartor i kartans innehållsförteckning, klicka på den övre delen i Planer. 173

176 En lista med tillgängliga planer öppnas. Välj den eller de planer du vill öppna. Man kan ta bort en plan från kartan genom att högerklicka på planen i innehållsförteckningen och välja Ta bort planen från kartans visning. För att öka flexibiliteten kan kartans vy och dess inställningar sparas i en eller flera projektfiler (*.pcsproj). Kartans vy omfattar t.ex vilka planer som visas i kartbilden, de inställningar som gjorts, om man har zoomat in i en karta. Exempelvis: Man öppnar plan Älvdalen 1:1 och Älvdalen 1:2, ändrar kartans inställningar och sparar detta i en projektfil som heter Älvdalen.pcSproj. I ett annat scenario öppnar man plan Mora 1:1 och Mora 1:2 och zoomar in på Mora 1:1 och sparar detta i en annan projektfil som man döper till Mora.pcSproj. Man kan nu öppna/växla mellan dessa projektfiler. 174

177 Klicka på den nedre delen av knappen Planer för att öppna menyn. Öppna En eller flera planer: Är samma funktion som när man klickar i övre delen av knappen. Listan med tillgängliga planer att lägga till visas. Projekt: Öppnar en tidigare sparad projektfil (*.pcsproj). Endast aktuell plan: Rensar kartan från alla inlagda planer och externa teman och lägger till den som för tillfället är vald i planens planlista. Senast sparade vy: Återskapar vyn/läget som var när programmet avslutades senast. Spara Spara projekt: Sparar aktuell vy i den aktuella projektfilen. Spara projekt som.. : Låter användaren spara aktuell vy som en annan projektfil med ett annat namn eller på en annan plats. 175

178 Dessa funktioner finns även som snabbknappar Det finns en del inställningar som kan göras för kartvyn som styr hur kartan ska starta mm. Klicka på knappen Kartinställningar. Dessa nås även via pcskog-knappen och Inställningar Plan/Karta. 176

179 Referenssystem pcskog konverterar kartdata (teman och bilder) automatiskt till det koordinatsystem du väljer under Referenssystem. Denna konvertering kan sätta ner prestandan på programmet om man har stora mängder kartdata som konverteras, framför allt bilder. Man bör därför, om man t.ex. har mycket bilder i RT90, använda Referenssystemet RT90 för att minimera antalet konverteringar som programmet måste göra. SweRef 99 TM är det koordinatsystem som används idag och bygger på SWEREF 99 (Swedish reference frame 1999) som är ett svenskt geodetiskt referenssystem som används som referens vid olika koordinatangivelser vid mätning och kartframställning. Det används sedan 2007 av Lantmäteriet. I vissa fall kan man välja ett annat system, tex det gamla systemet RT90 om man har annat kartmaterial, tex kartbilder som man vill använda. Funktioner Du kan slå av och på funktioner. Detta innebär att menyn i fråga visas eller inte visas i kartvyn. Spara som rasterbild Här kan inställningar göras för hur exporten av kartvyn till en georefererad bild ska ske. Uppstart och skala Kartan kan startas på 5 olika sätt: Aktuell plan: Den senast valda planens karta visas. Aktuell plan med externa teman: Den senast valda planens karta visas med tillägg av teman man har lagt till i efterhand, t.ex. ett ortofoto eller karttjänst. Återgå till läget vid senaste stängning: Den senast valda planens karta visas med gjorta ändringar i projektfilen, tex en utförd inzoomning. 177

180 Välj ett befintligt projekt: När man öppnar kartan visas dialogen för öppning av projektfiler och man har möjlighet att välja önskad kartprojektfil. Välj vid varje uppstart: Vid start av karta visas en dialog som låter dig välja hur kartan ska öppnas. Hela innehavet: Vid start av karta visas alltid ytor för alla planer i databasen. Färginställning markeringsverktyg Inställningar för vilken färg markeringsramen och vidhäftningsområdet i redigering skall ha. Markeringar i kartan Inställningar för hur markeringar i kartan ska se ut. 178

181 Redigering För att kunna redigera eller rita en ny karta krävs att en plan finns upplagd. Antingen en helt ny plan eller en inhämtad plan. Om 2 eller flera planer finns i kartvyn måste den plan man vill redigera markeras i kartans innehållsförteckning eller identifieras via kartan. 1. Redigering startas antingen genom att klicka på knappen Redigera i gruppen Kartverktyg. Vald plan kan då redigeras. 2. Eller genom att högerklicka på önskad plan i innehållsförteckningen och välja Starta redigering av plan. 3. Du kan även välja plan för redigering genom att högerklicka i kartbilden på planens karta. OBS! fungerar ej om planen inte har någon karta. När man aktiverat redigeringsfunktionen, öppnas Redigeringspanelen till höger. Panelen består av huvudgrupper t ex linjer och ytor. I varje huvudgrupp finns ett flertal expanderbara paneler med underfunktioner t ex Ny linje och Ändra linje. Genom att expandera en panel öppnas verktyg för just den funktionen. 179

182 Under redigeringsprocessen kan man hela tidan navigera i kartan med hjälp av funktionerna i gruppen Kartverktyg. Man kan t.ex Panorera, Zooma och Mäta. När man vill växla tillbaka till att redigera i kartan, klickar man på knappen Redigera. Under redigering av en linje används höger musknapp för panorering. För att aktivera zoomfunktionen trycks tangenten [Alt] ned. Alternativt används scrollhjulet på musen. När redigering startats expanderas planens nod i innehållsförteckningen, så att planens redigerbara teman kan ses och hanteras. 180

183 Under redigering ändras färgen på ytorna i kartan. Skogsmark färgas grönt medan de övriga ägoslagen behåller sin ursprungsfärg. När man redigerar kartan, behöver man ofta markera olika kartobjekt, dvs linjer, ytor, symboler och texter. Börja med att välja den typ av kartobjekt du vill markera i kartan, t.ex. linjer under planens redigeringsnod. 181

184 Välj sedan Markera-knappen i gruppen Kartverktyg. Man kan välja mellan att klicka på objektet man vill markera eller genom att markera med en rektangel eller cirkel. Klicka på den undre delen av knappen för att visa menyn. Om man väljer menyalternativet Avmarkera samtliga, så tas alla gjorda markeringar bort. Man kan också enkelklicka i kartbilden utanför kartan. För att välja flera objekt, som inte ligger i anslutning till varandra, kan man använda markeringsfunktionen, samtidigt som man håller [SHIFT] -knappen nertryckt på tangentbordet. Om man behöver ta bort en del av en större markering, kan man även ta bort en markering genom att hålla Shift-knappen nertryckt, samtidigt som man avmarkerar ett redan markerat objekt genom att enkel-klicka på det igen. 182

185 Här beskrivs hur redigering av linjer går till. Starta redigeringen på en plan. Redigeringspanelen öppnas. Välj huvudgruppen Linjer. Ny linje Ställ först in huruvida vidhäftning ska vara aktivt samt vilket sökavstånd som ska gälla. När vidhäftning är aktivt omsluts muspekaren av en cirkel. Beroende på inställt sökavstånd ändras cirkelns storlek. När en linje ritas och ett musklick görs med en angränsande linje inom cirkeln kommer linjerna att fästa mot varandra. Rita en linje När man har startat redigeringsprocessen och valt funktionen Ny linje, kan man rita en sk skiss. Skissen kan bearbetas på olika sätt innan den bekräftas och blir en färdig linje. Börja med att tala om vilken typ av linje som ska ritas. Du kan välja linjetyp i menyn, eller via snappknapparna. 183

186 Ange om linjen ska ha någon linjebredd. En angiven bredd för en viss linjetyp kan även sparas som standard för den linjetypen. Klicka sedan i kartvyn där du vill skapa den första brytpunkten. Klicka sedan där du vill att nya brytpunkter ska skapas. Klicka nu på knappen Linje klar (F2). 184

187 Skissen blir en linje som nu är klar. När linjen är klar har du även möjlighet att ångra den respektive återställa. Men när du sparat försvinner denna möjlighet. Redigera skiss Under tiden som du ritar skissen kan du även modifiera den. Flytta brytpunkt: Ställ muspekaren på en brytpunkt, en markör med 4 pilar visas, klicka och håll ner vänster musknapp. Dra musen till önskad position. Ta bort brytpunkt: Ställ muspekaren på den brytpunkt du vill ta bort, en markör med 4 pilar visas, och tryck Delete. Numreringen på brytpunkterna räknas om automatiskt. 185

188 Lägga till brytpunkt mellan två befintliga: Ställ muspekaren på den del av linjen där du vill skapa en ny brytpunkt och klicka. Numreringen på brytpunkterna räknas om automatiskt. Kasta om ordningen på brytpunkterna: En skiss har alltid en start och en slutpunkt. Nya brytpunkter (som inte skapas mellan två befintliga) läggs alltid till den sist skapade brytpunkten. För att lägga till brytpunkter från startpositionen klickar du på Kasta om. Ordningen på brytpunkterna vänds. Radera sista: Raderar den sista brytpunkten, dvs den med högst nummer. Avkorta nya linjen: Avkortar den nya linjen till närmaste korsande linje. (fanns i version 2009 av pcskog) Avkorta korsande linjen: Avkortar närmaste korsande linje. (fanns i version 2009 av pcskog) Rensa skiss: Tar bort den ritade skissen. Ändra linje Panelen för att ändra linje ser i stort sett ut som den för Ny linje. Skillnaden är att här måste du först välja en befintlig linje att ändra. Klicka på den linje du vill ändra Klicka på knappen Ändra aktuell linje. 186

189 Linjen övergår nu till att vara en skiss, och du kan modifiera den på samma sätt som för en ny linje. Välj vilken ny linjetyp linjen ska ha. Välj också eventuell linjebredd. Klicka på Linje klar. Linjetypen har nu ändrats. Med hjälp av knappen Markera linjekoder kan alla linjer av en viss linjetyp markeras. Detta förenklar byte av linjetyp, linjebredd mm. Klicka på den linjetyp du vill markera. Samtliga linjer med vald linjekod markeras. 187

190 Dela linje Klicka på en linje där du vill att den ska delas De nya brytpunkterna visas. Linjetyp Klicka på den linje du vill ändra typ för. Aktuell linjetyp för den markerade linjen visas i drop down menyn. Du kan nu välja en annan linje typ. Ändringen slår igenom direkt. 188

191 Om du vill byta linjetyp på flera linjer samtidigt behöver du först markera dessa. Klicka på Markera på panelen Kartverktyg. Markera med rektangel innebär också att du kan enkelklicka på objekt för att markera dem. Markera den eller de linjer du vill ändra. För att med enkelklick markera flera linjer, tryck ner [SHIFT] samtidigt som du klickar. Välj sedan den linjetyp du vill att linjerna ska ha. Klicka sen på Ändra markerade. Ta bort linje Du kan ta bort linjer genom att enkelklicka på dem. För att ta bort flera linjer samtidigt, använd verktyget Markera på samma sätt som ovan. 189

192 Här beskrivs hur redigering av ytor går till. Starta redigeringen på en plan. Redigeringspanelen öppnas. Välj huvudgruppen Ytor. Skapa/ändra yta För att skapa en ny avdelning eller för att koppla en yta till befintlig avdelning måste man först klicka på och markera en yta i kartan. Ytan blir då rutmönstrad. Först då blir menyalternativen aktiva. Flera ytor kan markeras samtidigt genom att hålla ned [SHIFT] samtidigt som de markeras. Nu kan man antingen Skapa en ny avdelning, koppla ytan till en befintlig avdelning i planen eller ändra avdelningsuppgifter på en redan kopplad. Skapa ny avdelning Två dialoger öppnas. I den första dialogen skapar men en ny avdelning genom att ange om det är en Huvudavdelning eller en underavdelning eller ett skikt. I den andra dialogen (som ligger bakom) anger man uppgifter om den nya avdelningen. 190

193 Koppla till befintlig avdelning I dialogen väljer du vilken avdelning den nya ytan ska kopplas till. Längst ner redovisas även antalet okopplade avdelningar. Ändra avdelningsuppgifter I dialogen kan man ändra uppgifterna på en befintlig avdelning (som är kopplad till ytan som är markerad). Flytta avdelningsidentitet Klicka i kartan på den position, där du vill att avdelningsidenteten ska ritas ut. Observera att det räcker med ett klick för att välja både position och identitet. Återskapa ytor 191

194 Funktionen Beräkna areal räknar om alla ytors arealer och uppdaterar plandatat. Resultatet visas i aktivitetsfältet. Funktionen Återskapa ytor används när linjer av någon anledning har flyttats så att linjer och ytor inte stämmer med varandra. Markera först de ytor som ska återskapas, klicka sedan på Återskapa ytor. Resultatet visas i aktivitetsfältet. Ta bort yta Du kan ta bort enskilda ytor genom att klicka på dem. Då visas följande dialog. Du kan även ta bort flera ytor åt gången genom att först markera dem, klicka sedan på Ta bort markerade. 192

195 Då visas följande dialog där du kan välja att ta bort eller behålla avdelningarna i planen. Här beskrivs hur redigering av symboler går till. Starta redigeringen på en plan. Redigeringspanelen öppnas. Välj huvudgruppen Symboler. Skapa symbol Lägg ut symboler på kartan genom att först välja symbolbibliotek. Välj sedan den symboltyp du vill använda samt vilken storlek. Storleken för en viss symboltyp kan även sparas som standard för den symboltypen. Symboltyp kan även väljas via kortkommando. Klicka i kartan där du vill placera symbolen. Vridningen på en symbol kan samtidigt anges genom att klicka, hålla ned och dra muspekaren i önskad riktning. Sammanbockning Symbolen för att skapa sammanbockning mellan 2 delytor av en avdelning fungerar på ett speciellt sätt. Klicka och håll ner musknappen på det ställe där du vill skapa den första bocken. Dra sedan musen och släpp knappen där du vill att det andra bocken ska skapas. Två bockar, riktade mot varandra skapas då. Ändra symbol Markera symbolen. Symbolen är markeras med en gul punkt. Du kan ändra riktningen på symbolen genom att hålla vänster musknapp nertryckt och dra musen åt det håll symbolen ska vridas. Välj den symbol som ska 193

196 ersätta den markerade symbolen i symbollistan. Du kan även ändra storlek på symbolen. Med hjälp av knappen Markera symbolkoder kan alla symboler av en viss typ markeras. Detta förenklar byte av symboltyp, storlek mm. Klicka på den symboltyp du vill markera. Samtliga symboler av vald typ markeras. 194

197 Flytta symbol Markera symbolen som ska flyttas och dra den till den nya positionen på kartan. Ta bort symbol Markera/klicka på den symbol som ska tas bort. För att ta bort flera symboler på en gång, markera de symboler som ska tas bort med markerings-funktionen och klicka på knappen Ta bort markerade. Här beskrivs hur redigering av texter går till. Starta redigeringen på en plan. Redigeringspanelen öppnas. Välj huvudgruppen Texter. Skapa text För skapa en text i kartan, klicka i kartan för att markera den position där texten ska vara. Genom att klicka och dra kan riktningen på texten också anges. Skriv sedan önskad text i Ange text-rutan och klicka på OK. Texten "Abborrtjärn" skrivs ut på positionen för den gula punkten i kartan. 195

198 Ändra text Klicka på den text som ska ändras. Texten markeras (med en gul punkt.) Skriv in den nya texten eller ändra på text-storlek. klicka på OK. För att rotera en text. Klicka på textens ankarpunkt och dra musen med vänstermusknapp nertryck i den riktning som texten ska skrivas. Släpp musknappen och texten roteras. Flytta text Markera en text genom att klicka på ankarpunkten. Håll vänster musknapp nertryckt och dra texten till önskad position. Släpp musknappen och texten flyttas till den nya postionen. Ta bort text Markera/klicka på den text som ska tas bort. För att ta bort flera texter på en gång, markera de texter som ska tas bort med markerings-funktionen och klicka på knappen Ta bort markerade. 196

199 Här beskrivs hur man använder och redigerar kopplade dokument i kartan går till. Starta redigeringen på en plan. Redigeringspanelen öppnas. Välj huvudgruppen Dokument. I pcskog kan man koppla en fil, bild eller dokument till en position i kartan. När man har kopplat ett dokument till kartan visas en ikon (eller en bild om det länkar till en bild) i kartan som länkar till en fil/dokument/bild på datorn. Skapa koppling till dokument Du kan skapa 2 typer av kopplingar till dokument. Koppling där du själv pekar ut positionen i kartan samt inhämtning av redan geotaggade bilder. För att skapa en ny koppling/länk från en position till en fil/dokument på datorn klicka i kartan på den position där ikonen ska placeras. Du kan även klicka och dra för att skapa ikonen vid sidan av positionen. En dialog öppnas. Välj vilken typ av dokument du vill använda. Visa ett kopplat dokument Välj temat Kopplade dokument i planens innehållsförteckning. 197

200 Välj Markera-funktionen och klicka på ikonen i kartan. Filen visas. Ändra koppling till dokument Välj Redigera-knappen i gruppen Kartverktyg. Klicka på den koppling ska ändras. Ovan dialog visas. Ibland kan man behöva zooma in på ikonen för att markera. Klicka på knappen Välj och välj ett annat dokument eller ändra sökvägen. Ta bort koppling till dokument Markera den koppling du vill ta bort. Klicka på knappen Ta bort markerade. Det går att ta flera kopplingar samtidigt, genom att först markera flera kopplingar. Under huvudgruppen Avancerat finns kartfunktioner som vanligtvis inte används så ofta. Starta redigeringen på en plan. Redigeringspanelen öppnas. Välj huvudgruppen Avancerat. Flytta karta Flytta kartan genom att mata in det antal meter som kartan ska flyttas. Öst- och Nord anges i positiva heltal. Väst och Syd anges i negativa heltal. Ett eller flera kartlager kan flyttas. Klicka på Utför. Omnumrering Omnumrering kan ske manuellt eller automatiskt. 198

201 Manuell omnumrering Markera i listan, de avdelningar som ska omnumreras. Klicka på antingen Skiftesindela eller Numrera om, beroende på vad du vill göra. Ange sedan eventuellt skiftesnummer och avdelningsnummer (startnummer). För att byta namn på ett skifte, högerklicka på skiftet och välj Byt namn på skifte. 199

202 Ange nytt namn. Automatisk omnumrering Avdelningarna kan omnumreras i ett flertal riktningar. Om skiftesindelning finns kan omnumreringen ske så att varje skifte startar med avdelningsnummer 1, eller att avdelningarna omnumreras löpande oavsett skiftesindelning. 200

203 Avancerade funktioner 201

204 Geometrikontroll Kontrollerar och reparerar kartans linjer. Importera linjer Du kan importera från externa teman (shapefiler) till pcskogs linjelager. Förutsättningen är att shapefilen är av typen linje eller polygon. Import från enskild fil Det data som du vill importera från måste först vara tillagt i kartvyn. Om endast delar av datat ska importeras behöver du först markera det som ska importeras, eller rita ett tillfälligt område. 202

205 För att rita ett tillfälligt område, klicka på knappen Rita tillfälliga område. Klicka i kartvyn för att rita in ditt område. Klicka på Importera linjer. Välj det tema du vill hämta linjer från Importera alla: Om inga markeringar eller tillfälliga områden har gjorts importeras alla objekt i den valda filen. Importera från tillfälliga områden: Importerar data från den valda filen, men endast inom det tillfälliga området. Importera endast markerade: Importerar endast de objekt som tidigare markerats i den valda filen. Tilldela linjetyp: Tilldela en viss linjetyp till de objekt som importeras. Tilldela efter kolumn: Om pcskogs linjekoder finns angivna i någon kolumn i den valda filen kan denna 203

206 väljas här. Import från GSD (Geografiska SverigeData) Lägg till ett set med GSD data i kartvyn. Se avsnittet om temahantering. Ofta är dessa skikt stora i omfång/extent. Varför det kan vara bra att rita ett tillfälligt område över den del du avser att importera. Klicka på Importera linjer. Välj att importera från ett GSD tema som innehåller linjer, t ex Vägar och järnvägar. Importera från GSD tänds och blir aktivt. Du kan markera ett eller flera alternativ beroende på vad du vill importera. Om inget markeras kommer allt att importeras. 204

207 Klicka på Verkställ. I samband med importen kommer en geometrikontroll att köras Linjerna i GSD skikten har nu importerats till pcskogs linjeskikt. 205

208 Ta bort ditt tillfälliga område genom att se till att det verktyget är valt. Högerklicka sedan i området och välj Ta bort skiss. Automattilldela linjekoder Automattilldela linjekoder är en funktion som bäst används på planer som konverterats från andra system. Beroende på om omliggande yta är skogsmark eller annat ägoslag, tilldelas omgivande linjer motsvarande avdelnings eller ägoslagskod. Funktionen kan köras endast på linjer som är markerade. Generalisera linjer En linje består av sammanbundna brytpunkter. I de fall det finns ett mycket stort antal brytpunkter kan prestandan i kartan försämras. Funktionen möjliggör en reducering av antalet brytpunkter via en faktor. Funktionen kan köras endast på linjer som är markerade. Tänk på att denna funktion kan ta mycket kraft av datorn beroende på hur många linjer som ska generaliseras. Bilden visar en linje med onödigt många brytpunkter. 206

209 Markera linjen Ange toleansfaktor för generaliseringen. 207

210 En fråga ställs om de ytor som är berörda av linjen ska återskapas. Resultatet av generaliseringen visas i statusfältet. Antalet brytpunkter är reducerade utan att linjens form förändrats nämnvärt. Mjukgör linjer Mjukgör linjer är en funktion som adderar brytpunkter till linjer för att få den att se mjukare ut. En linje består av sammanbundna brytpunkter. I de fall det finns ett mycket stort antal brytpunkter kan prestandan i kartan försämras. Funktionen möjliggör en reducering av antalet brytpunkter via en faktor. Funktionen kan köras endast på linjer som är markerade. Tänk på att denna funktion kan ta mycket kraft av datorn beroende på hur många linjer som ska generaliseras. 208

211 Markera linjen, klicka Mjukgör linjer och ange en faktor. En fråga ställs om de ytor som är berörda av linjen ska återskapas. Linjen har nu ett mjukare utseende. Placera avd.id. automatiskt Funktionen beräknar och placerar ut avdelningsidentitet för de avdelningar som saknar eller har felaktiga sådana. Beräkna areal Funktionen räknar om alla ytors arealer och uppdaterar plandatat. Resultatet visas i aktivitetsfältet. Återskapa ytor 209

212 Funktionen används när linjer av någon anledning har flyttats så att linjer och ytor inte stämmer med varandra. Markera först de ytor som ska återskapas, klicka sedan på Återskapa ytor. Resultatet visas i aktivitetsfältet. Återställ linjebredder Återställer eventuellt ändrade linjebredder till pcskog standard. Återställ symbolstorlekar Återställer eventuellt ändrade symbolstorlekar till pcskog standard. Här beskrivs hur redigering av plangrafik går till. Högerklicka på planen i innehållsförteckningen och välj Starta redigering av plangrafik. Redigeringspanelen för grafik öppnas. Notera att du kan växla mellan redigering av plan och redigering av grafik genom att klicka på respektive flik. 210

213 Ny linje Ställ in önskad linjebredd och linjefärg. Klicka på knappen Färg för att välja en ny färg i färgdialogen. Rita linjen genom att klicka ut brytpunkter i kartan. Avsluta genom att klicka på knappen Linjen klar. Ändra linje Markera den linje som ska ändras. Klicka på knappen Ändra aktuell linje. Ändra linjebredd och/eller färg och klicka på knappen Linjen är klar. 211

214 Ta bort linje Du kan ta bort linjer genom att enkelklicka på dem. För att ta bort flera linjer samtidigt, använd verktyget Markera, Klicka sedan på knappen Markerade. Skapa yta Ställ in önskat utseende på den yta du vill rita. 212

215 Klicka i kartan för att skapa brytpunkter. Avsluta genom att klicka på knappen Ytan är klar. Den färdiga ytan. Flytta yta Klicka på ytan som ska flyttas och håll ner musknappen. Flytta ytan till den nya positionen och släpp musknappen. Ändra yta Markera ytan som ska ändras. Klicka på knappen Ändra aktuell yta. Ändra eventuellt linjens bredd eller typ. Ställ in Färg linje (linjen som omger ytan) Ställ in Färg area. Klicka på knappen Ytan är klar. 213

216 Ta bort yta Du kan ta bort ytor genom att enkelklicka på dem. För att ta bort flera ytor samtidigt, använd verktyget Markera, Klicka sedan på knappen Markerade. Skapa symbol Klicka i kartan på positionen där symbolen ska skapas. Symboler-dialogen öppnas. Välj symbol som ska placeras ut. Klicka på knappen OK. Du kan även ändra storlek på symbolen. Klicka på knappen Skogview-fonten för att välja en pcskog-symbol. 214

217 Redigera symbol Klicka på symbolen du vill redigera. Samma dialog som ovan visas. Ändra symbol, storlek eller färg och klicka OK. Flytta symbol Klicka och håll ned musknappen på symbolen (en gul punkt visas). dra symbolen till den nya positionen. Släpp musknappen. Ta bort symbol Du kan ta bort symboler genom att enkelklicka på dem. För att ta bort flera symboler samtidigt, använd verktyget Markera, Klicka sedan på knappen Markerade. 215

218 Skapa text Ange den text du vill skriva ut i kartan. Klicka i kartan där du vill placera texten. Du kan även klicka och dra för att skapa texten som en "pratbubbla" Redigera text Markera text som ska ändras. Texten får en gul punkt. Du kan ändra storlek, texten och färgen. Klicka sedan på OK. Flytta text Både textrutan och ankarpunkten kan flyttas individuellt genom att dra och släppa dem på önskad position. 216

219 Ta bort text Du kan ta bort texter genom att enkelklicka på dem. För att ta bort flera texter samtidigt, använd verktyget Markera, Klicka sedan på knappen Markerade. Verktyg Urval gör det möjligt att söka efter specifik information om planen. Du kan selektera fram sådan information som annars kan vara svår att se och analysera utifrån hela materialet. Klicka på knappen Urval. Du kommer då till dialogen Skapa ett urval av avdelningsdata, trädslagsdata samt föreslagna och utförda åtgärder. I dialogen till vänster finns länkar där du först väljer vilken grupp som urvalet skall göras från. Alternativen är: Avdelningar, Trädslag, Föreslagna åtgärder, Utförda Åtgärder, eller Beskrivningskoder och kommentarer. Vilken grupp som väljs är beroende av vilken typ av information du söker. Information baserat på hela bestånd, t ex areal, ålder eller huggningsklass, finns i gruppen Avdelningar. Information baserat på ett eller flera av de ingående trädslagen i beståndet, t ex trädslagsfördelning, diameter eller medelhöjd, finns i gruppen Trädslag. Information baserat på åtgärder, t ex planerade gallringar och slutavverkningar finns i gruppen Föreslagna åtgärder. 217

220 Urval i Avdelningar, Trädslag, Föreslagna åtgärder och Utförda åtgärder kan kombineras. Man gör alltså ett urval på det redan gjorda urvalet. Det skulle som exempel kunna vara att selektera alla bestånd mellan 90 och 120 år som innehåller minst 70% tall, tillhör målklassen PG samt har sluttavverkning föreslaget som åtgärd. Klicka först på den grupp du vill göra urvalet från. Oavsett vilken grupp du väljer kommer en dialogruta att öppnas där du kan ange dina urvalskriterier. För grupperna Avdelningar, Trädslag, Föreslagna åtgärder och Utförda åtgärder ser dialogrutan likadan ut. Det enda som skiljer är vilka valbara Fältnamn de innehåller. Exemplet visar urval utifrån avdelningsdata. Börja med att välja det Fältnamn du vill göra urvalet i, t ex Ålder. I rutorna för Intervallstart och Intervallslut anges de gränsvärden du vill ha för urvalet, t ex 90 till 120 år, ange då 90 i rutan för Intervallstart och 120 i rutan för Intervallslut. 218

221 Beroende på vilket fältnamn du väljer kommer rutan/rutorna där du anger dina urvalskriterier att se olika ut. För fält som endast innehåller siffror kommer Intervallstart och Intervallslut att visas t ex Ålder. Detta betyder att endast siffror skall matas in. För fält som innehåller både siffror och text visas rutan Fältvärde t ex Ståndortsindex. Om du anger ett Fältvärde kan du även välja om värdet skall vara i Exakt överensstämmelse, Överensstämmelse i början eller Överensstämmelse i del med det du söker efter. Exakt överensstämmelse betyder att det Fältvärde du anger måste stämma exakt med det du söker efter. Anger du ordet Gallring kommer endast avdelningar som innehåller just det ordet att hittas. Överensstämmelse i början betyder att du i fältvärde endast behöver ange det första bokstäverna i det du söker efter. Anger du bokstäverna Gall kommer avdelningar med Gallring, Gallring löv, Gallring barr osv att hittas. Överensstämmelse i del betyder att det du anger i Fältvärde endast behöver finnas i någon del av det du söker. Anger du bokstäverna avv kommer avdelningar med Föryngringsavverkning, avverkning ÖF, osv att hittas. Skiftkänslig sökning betyder att programmet skiljer på stora och små bokstäver Icke överensstämmande poster betyder att programmet hittar allt som inte stämmer överens med det fältvärde du angett. 219

222 Underfliken Alla visar alla tillgängliga sökbara fält. Underfliken Sökta fält visar en förteckning över de fält, som ingår i urvalet. Visning Om ett urval är gjort kommer endast de avdelningar som motsvarar urvalskriteriet att visas. Övriga avdelningar släcks. 220

223 Med identifieraknappen kan information om en avdelning visas. Klicka på knappen Identifiera avdelning. Klicka sedan på en avdelning i kartan. Om avdelningstabellen är öppnad längst ner i kartvyn kommer den avdelning du klickade på att vara aktiv i tabellen. Om avdelningstabellen inte är öppnad, visas en dialogruta med avdelningsuppgifterna. Avdelningsdatat kan härifrån även ändras, åtgärder kan utföras mm. För att öppna avdelningstabellen i kartan, klicka på knappen Visa avdelningstabell. Kan man växla mellan att visa eller gömma en tabell med avdelningsdata i kartan. Tabellen visas under Kartbilden. 221

224 Med avdelningstabellen aktiv kan man markera ett eller flera (klicka med Ctrl nertryckt) avdelningar i tabellen och: - Zooma till markera/de avdelning/ar. (man kan även dubbelklicka på ett bestånd för att zooma till det) - Blinka en avdelning i kartan för att enklare hitta det. Man kan även ange skifte/avdelningsnr för att visa vald avdelning i kartan. Med knappen Rita tillfälliga område kan man markera ett område i kartan vars uppgifter man vill sammanställa i en plan-rapport. Klicka på knappen och markera ett eller flera områden i kartan. 222

225 Välj sedan att skriva ut en vanlig planutskrift. Se Plan, Utskrift Plan. I bilden ovan är två områden eller delar markerade. Man kan alltså lägga till flera områden eller s.k. delar på olika platser i kartan som man vill beräkna. För att lägga till en ny del, högerklicka på kartbilden och välj Ny del. Om man vill ta bort en viss del, t.ex del nr 2, välj menyalternativ Välj del nr 2 och sedan Ta bort del. Om man vill ta bort alla markeringar, välj Ta bort skiss. Det går även att visa en avdelningrapport som baseras på den egendefinerade ytan. När man har markerat ett eller flera områden, enligt ovan, väljer man avdelningsrapporten och klickar på den egendefinierade ytan. Avdelningsrapporten visar då kartan och avdelningsdata för den egendefinerade ytan. 223

226 Avdelningsrapporten (även känd som glasögonrapporten) är en sammanställning på ett A4 av de viktigast uppgifterna på en avdelning. Visa avdelningsrapporten genom att välja verktyget Avdelningsarapport karta. Klicka sedan på den avdelning som avdelningsrapporten ska visa. Kartverktyg Det finns 3 zoomlägen Zoom drag: Klicka och håll ner vänster musknapp i kartvyn. Dra musen snett ner åt höger för att zooma in och snett upp åt vänster för att zooma ut. När musknappen släpps uppdateras kartvyn. Zoom rektangel: Klicka och håll ned vänster musknapp i kartvyn. Dra musen snett ner åt höger för att zooma in och snett upp åt vänster för att zooma ut. När musen dras bildas en rektangel som definierar det område som ska zoomas in. 224

227 Stegzoom: Aktiveras via scrollhjulet på musen och zoomar in eller ut i fasta steg. Aktivera zoom Att zooma med vänster musknapp funkar för det mesta direkt i kartvyn. Men när vänster musknapp är upptagen av andra funktioner, framför allt vid redigering och markering, kan zoomfunktionen fås genom att hålla ner knappen [Alt] på tangentbordet. När nått av zoomlägena är aktivt visas följande musmarkör Panorering kan alltid göras genom att klicka och hålla ner höger musknapp, för att sen dra kartan till önskad position. Om du vill ha panorering i vänster musknapp, klicka på knappen Panorera. Markera-verktyget kan användas när man vill välja ut objekt i kartan som man vill ta bort, ändra egenskaper på, eller spara som en fil. Klicka på knappen Markera. Se till så att det tema (linjer, ytor etc) som du vill markera i är valt i innehållsförteckningen. 225

228 Du kan markera genom att enkelklicka på objekt. Du kan även markera flera objekt genom att hålla ned [SHIFT] samtidigt som du klickar. Det fungerar också att klicka och dra en rektangel eller en cirkel kring de objekt du vill markera. För att avmarkera, klicka i kartvyn utanför det du markerat. Du kan även använda menyalternativet Avmarkera samtliga. Med knappen Mät avstånd kan du mäta avstånd och arealer i kartan. När verktyget väljs expanderas panelen Avstånd och areal i innehållsförteckningen. 226

229 Klicka i kartvyn för att skapa brytpunkter. Det som redovisas är antalet klickade punkter, dellängden (längden mellan näst sista och sista brytpunkten), totallängden från första till sista brytpunkt samt arealen för den tänkta slutna ytan. Du nollställer ditt mätresultat genom att klicka på nollställningsknappen. 227

230 Kartutskrift Klicka på pcskog-knappen, ställ muspekaren på Skriv ut, klicka sedan på Skriv ut karta. Till höger öppnas en panel där skrivarinställning och bladindelning kan göras. 228

231 Klicka på knappen Skrivarinställning för att göra de inställningar du vill ha angående skrivare, pappersformat mm. Ange den skala du vill använda. Enskilda blad Ett fritt antal blad kan placeras ut och positioneras i kartan. Bladens storlek anpassas efter aktuell skrivarinställning och skala. 229

232 Klicka på knappen Placera nytt blad. För varje tryck på knappen placeras ett nytt blad ut i kartvyn som du fritt kan positionera. Bladmatris I bladmatrisläget kan ett rutnät av blad läggas ut, antingen över hela kartvyn, eller över planens utsträckning. 230

233 En bladindelning kan sparas till en s.k pcprint-fil för senare åtkomst. Klicka på knappen Visa för att gå till utskriftshanteraren. Du har här också möjligheten att klicka i Standardlayout, vilket lägger till karthuvud, norrpil, teckenförklaring och skalstock automatiskt. I Utskriftshanteraren färdigställer du utskriften/utskrifterna vad avser grafiska objekt som karthuvud, norrpil mm. I menyn kan olika grafiska objekt läggas ut. Klicka på knappen Standard i panelen Karthuvud. Karthuvudet läggs ut. Klicka på karthuvudets ram för att markera det. 231

234 Egenskaper för karthuvudet visas. Varje grafiskt objekt som läggs ut har egenskaper som visas när objektet markeras. 232

235 Klicka på Skriv ut för att skriva ut kartan. Genom att klicka på Tillbaka återvänder du till kartvyn, där du kan byta tematisering för att sen gå tillbaka till utskriftshanteraren. Om flera blad valts för utskrift och samma grafiska objekt ska finnas i alla kartblad, kan dessa kopieras och klistras in. Ha kartbladet med de grafiska objekten aktivt. Klicka på knappen Kopiera layout från aktuell sida. Välj det blad som du vill klistra in objekten på. 233

236 Klicka på Klistra in kopierad layout. Om du vill klistra in dina objekt på alla blad klickar du på Kopiera aktuell sidans layout till alla valda sidor. Du kan spara dina grafiska objekt samt deras placering i en mall. Klicka på knappen Spara. Spara filen. 234

237 Du kan nu öppna den genom att klicka på knappen Öppna. GPS I pcskog finns funktioner som stödjer användningen av en handhållen GPS som ett verktyg tillsammans med Planen. En GPS är ett utmärkt verktyg för att: - Navigera i sk ogen, dels med hjälp av skogsbruksplanen bakgrund i GPS:en, dels med hjälp av besökspunkter man sätter ut i kartan. - GPS:en kan också användas för att samla in data om förhållanden i skogen, t.ex hur stor är området med sankmark och var ligger det? - Man kan även använda en GPS för att dok umentera positionen av olika objekt i skogen, tex var man sköt älgen, var svampen finns, men även var gränser av olika slag, tex bestånds- och fastighetsgränser, går. Att tänka på: Noggrannheten är inte 100%. 235

238 Positioner i form av punkter och linjer från en handhållen "fritids-gps" är aldrig 100% exakt. Noggranheten beror på många faktorer, där de viktigaste är kvalitéten på GPS:en, tillgång till fri sikt mot GPS-satelliter och styrkan på GPS-signalen. Dessa faktorer förändras hela tiden beroende på ens position och omgivningarna man går i. Ställ in Referenssytemet/koordinatsystemet i GPS:en. Koordinatsystemet (eng. 'Map datum') ska ställas till WGS 84. I en del nyare GPS-mottagare finns redan koordinatsystemet SWEREF 99 TM att välja, men annars kan man ofta själv ange den Transverse Mercatorprojektion som krävs för att positionen ska visas i SWEREF 99 TM. Den skillnad som finns mellan SWEREF 99 och WGS 84 är (för närvarande) försumbar i dessa sammanhang. Källa: Lantmäteriet, För att hämta data från en GPS (waypoints och tracks) klicka på Hämta från GPS. Bekräfta att det är rätt plan du vill lägga till GPS datat till. Välj hämtningsalternativ beroende på vilken GPS modell du har. 236

239 Garmin/Magellan GPX format GPX formatet är en standard och är filbaserat, vilket innebär att du själv behöver peka ut den fil du vill hämta. Klicka på Välj fil att läsa. Välj den fil som innehåller det data du vill hämta in. Klicka på Nästa. 237

240 Ange det namn du vill att filerna ska få. Prefixen WP (waypoint) och TR (Tracks) kommer att läggas till respektive fil. Klicka på Hämta. Klicka på OK. Temat/temana läggs till i innehållsförteckningen. 238

241 Man kan sätta ut punkter i kartan som kan överföras till en GPS, s.k. besökspunkter. Sätt ut besökspunkter genom att klicka på knappen Skapa besökspunkter i menygruppen GPS. När man klickat på knappen öppnas redigeringspanelen för Skapa text. (Tekniskt sätt är en besökspunkt en text med en koordinatpunkt, dvs en position i kartan). Ange den text du vill att besökspunkten ska ha. Klicka och dra i kartvyn för att placera ut besökspunkten. När du satt ut de besökspunkter du vill ha, klicka Spara och Stäng för att stänga redigeringen. Hur man för över besökspunkter till en GPS Klicka på pilen under knappen GPS och välj Skicka besökspunkt. 239

242 Markera den/de besökspunkter du vill föra över. Klicka Nästa. Välj den typ av GPS du har. I fallet med Garmin GPX och Magellan USB, måste man ange namnet på en destinationsfil och lägga den på GPS:en. Klicka på Skicka. Klicka OK. 240

243 Med pcskogs export av plan till Garmin GPS, kan man föra över planen till en Garmin GPS. Filen som man skapar kan även öppnas i programmet Mapsource från Garmin, om man har det installerat. Då kan man kombinera pcskog data med andra dataprodukter från Garmin. Se till så att den plan du vill exportera är vald i planträdet Starta överföringsguiden genom att klicka på pcskog-knappen, peka på menyn Exportera och klicka på Garmin GPS. I första steget, bekräftar man att rätt plan är vald. Klicka Nästa. Sök efter ansluten GPS. Klicka på knappen med kikaren för att söka rätt på id-numret för din GPS. Notera att detta gäller om en direktexport till gps:en skall göras. Om exporten endast skall ske till Mapsource kan du direkt klicka på Nästa. 241

244 I nästa steg kan man välja -om man vill spara planen till s.k. img-fil, för att föra över img-filen till en GPS vid ett senare tillfälle. -om man vill överföra img-filen till GPS:en direkt. Detta val kräver att det finns en ansluten GPS. -Registrera för Garmin Mapsource. Ange vilka planuppgifter som ska visas i planens avdelningsformel i GPS-kartan. Klicka på Nästa. 242

245 Bekräfta att du gjort rätt val i tidigare steg. Starta exporten genom att klicka Exportera. Notera att eventuella tidigare kartor som finns i GPS:en kommer att skrivas över. 243

246 Stäng därefter guiden med knappen Stäng. 244

247 I pcskog kan man använda sin anslutna GPS för att i realtid visa sin position och var man har gått, medan man går. Man startar en s.k. loggning. Då sparas ens position kontinuerligt efterhand som man går i en loggfil. Denna loggfil kan man sedan använda för att digitalsera gränser eller för att helt enkelt se var man har gått. Börja med att gå in på datorns Enhetshanterare (nås via Windows kontrollpanel) och kontrollera vilken port din GPS använder, observera att detta är bara ett exempel, det är troligen annan port på din dator. I detta exempel heter porten COM7 (se bild nedan). Ta kontakt med pcskogs support om du behöver hjälp. Observera att porten kan ändras vid omstart av datorn, beroende på vilka portar som används för tillfället. I pcskog klickar man på knappen Hantera Realtids-GPS. En dialog öppnas där man kan ställa in aktuella uppgifter. Ställ in port (Com 7 enligt enhetsahanteraren ovan) och Boud rate (vilken baud rate som ska användas hittar man i GPS:ens manual). Under Logg inställningar ställer man in vilka minimikrav man har på loggningen. Ställ in Känslighet (hur långt du måste flytta dig innan det ritaren en ny punkt vid loggning) Krav på antal satelliter som GPS kan använda (observera att för att kunna logga och få ett grönt kors krävs minst 3 satelliter.) och Krav på precision för varje position. När man loggar i kartan kan loggningskorten få olika färg (se bild nedan). Färgen betyder: Grönt kors = bra signal och loggning är möjlig, Gult kors = sämre än dina krav i inställningarna ovan och loggning kan inte ske. Rött kors innebär att man inte har någon signal och loggning kan inte ske. Observera att man kan se akutuella värden för tid, position (koordinaterna), antal satelliter, m.m. i samma dialog. 245

248 Ställ sedan in klockan på din dator så den går lika som gps tiden. Starta spårningen genom att klicka på knappen Spårning. När loggningen har startats ritas spår på kartan. 246

249 Stäng av spårningen med samma knapp och registrera spåret. (En spårlogg kan innehålla flera spår) Spara spårloggen med dina insamlade spår genom att klicka på Spara spårlogg. Spara med föreslaget namn eller ange ett eget. Filerna sparas i mappen pcskog personlig/gps. 247

250 För att lägga till loggspår till kartans innehållsförteckning, klicka på Lägg till Tema. Markera filen och välja Öppna. Loggfilen visas nu i innehållsförteckningen under GPS-noden för aktuell plan och kan visas i kartan. Klart. 248

251 2.7 Georeferens av rasterbilder Inledning I pcskog kan rasterbilder (digitala bilder) användas som en bakgrund till kartan. För att detta ska fungera krävs att bilden är georefererad - dvs dess skala och position är kända i det koordinatsystem som kartan i övrigt använder. Svenska allmänna kartor produceras idag i SweRef99TM medan RT90 var det officiella systemet fram tills för några år sedan. Om en plan i pcskog är i SweRef99TM ska de rasterbilder som används tillsammans med planen vara i SweRef99TM. Om planen är i RT90 måste bilderna vara i RT90. pcskog har funktioner i fastighetsmodulen för att räkna om planer (dvs vektordatat) mellan RT90 och SweRef99TM (och omvänt). Omräkning av rasterbilder hanteras med GeoRef. Om man köper en bild från Lantmäteriet levereras denna georefererad i SweRef99TM. Leveransen består av två filer: dels en bildfil (ex StorBerget.jpg), dels en världsfil (ex Storberget.jgw). I världsfilen sparas informationen om bildens skala och position i SweRef99TM (eller ev RT90). Om en papperskarta skannas i en skanner kommer själva bilden att lagras i en bildfil medan världsfilen helt kommer att saknas. Skannern skapar en bild som ligger i ett lokalt koordinatsystem (normal med med origo uppe i övre vänstra hörnet). Funktionen Georeferens av rasterbilder (även kallat Georef) kan användas för att skapa världsfilen. Nedan benämns denna funktion som Georef. Georeferering - översikt I GeoRef arbetar man via en guide som är uppdelad i antal steg: Steg 1: man anger sökvägen till den rasterbild som ska bearbetas. Steg 2: man anger vilken typ av georeferens som ska utföras. Steg 3: man anger de uppgifter som behövs för aktuell georeferens. Steg 4: man analyserar kvalitén på den kommande georeferensen. Steg 5: man genomför själva georeferensen och sparar den georefererade bilden. Bearbetning och tillgång på minne I vissa lägen krävs omfattande beräkningar för att genomföra georefereringen. Det är de lägen där det krävs att bilden roteras: omräkning mellan RT90 och SweRef99TM omräkning mellan Sweref99TM och RT90 georeferens med en rotation Nuvarande version av GeoRef hanterar hela den roterade bilden i datorns minne, om stora bilder hanteras innebär det att minnet kan ta slut. Var gränsen går i varje enskilt fall får man exprimentera sig fram till. Resultatet av att minnet tar slut är att bearbetningen avslutas och att felmeddelande visas. Georef - scenarios GeoRef kan användas i antal scenarios som var och ett finns beskrivna nedan. Principen är att hitta positioner som har kända koordinater såväl i frånsystemet som i tillsystemet. Med frånsystemet menas här de positioner som finns i den icke georefererade bilden. Med tillsystemet menas de verkliga positionerna i koordinatsystemen (RT90 eller SweRef99TM). Koordinaten i frånsystemet fås alltid genom att klicka i bilden. Koordinaten i tillsystemet kan fås på flera olika sätt: bilden har ett synligt rutnät med kända koordinater. 249

252 bilden har väl definierade positioner som kan lokaliseras i fält och koordinatsättas med hjälp en GPS. bilden har väl definierade positioner som kan lokaliseras i en befintlig plan eller befintlig shapefil. I praktiken kan blandningar förekomma. Man kan registrera waypoints i sin GPS, föra över dessa till pcskog och sedan använda sig av den skapade shapefilen när man registrerar sina tillkoordinater. Scenario 1: Rasterbild i RT90 som ska räknas om till SweRef99TM. Gör enligt följande för att skapa en bild i Sweref99TM utifrån en bild i RT Starta GeoRef 2. Ange filen med RT90-bilden 3. Ange att bilden ska räknas om till SweRef99TM 4. Ange fil för att spara SweRef99TM-bilden i. Observera att filen med En god regel är att spara den nya RT90-bilden kan återanvändas. bilden i en egen fil. 5. Genomför själva omräkningen. Omräkningen kan ta avsevärd tid. Omräkningen sker när Spara trycks. Omräkningen från RT90 till Sweref99TM innebär att bilden kommer att roteras. Scenario 2: Rasterbild i SweRef99TM som ska räknas om till RT90. Gör enligt följande för att skapa en bild i RT90 utifrån en bild i SweRef Starta GeoRef 2. Ange filen med SweRef99TM-bilden 3. Ange att bilden ska räknas om till RT90 4. Ange fil för att spara RT90-bilden i. Observera att filen med En god regel är att spara den nya SweRef99TM-bilden kan återanvändas. bilden i en egen fil. 5. Genomför själva omräkningen. Omräkningen kan ta avsevärd tid. Omräkningen sker när Spara trycks. Omräkningen från Sweref99TM till RT90 innebär att bilden kommer att roteras. Scenario 3: Skannad papperskarta med rutnät i RT90 Gör enligt följande för att georeferera en skannad karta med rutnät i RT Starta GeoRef. 2. Ange filen med den skannade kartan. 3. Ange att kartan ska georefereras genom att ange kontrollpunkter. 4. Välj funktion för att skapa en kontrollpunkt. Det finns två alternativa sätt att initiera funktionen: antingen via ett verktyg i frånsystemets kartfönster eller via kontrollpunkternas funktioner. 5. Zooma/panorera fram till ett synligt rutnätskryss Kryssets koordinat i tillsystemet måste vara känd. och skapa en punkt (klicka) så mitt i som möjligt. 6. Ange att tillkoordinaten ska anges som plan koordinat. 7. Skriv in den kända RT90-koordinaten i den dialog som visas. 8. Upprepa steg 4-7 så att åtminstone 2 Ju fler kontrollpunkter som skapas desto bättre blir kontrollpunkter skapas. Helst ska minst 4 punkter möjligheten att skatta kvalitén på den georeferens anges. Klicka på Nästa. som ska utföras. 9. Granska analysen av aktuell georeferens. Om resultatet är tveksamt kan man behöva gå tillbaka och komplettera med fler punkter eller ändra på befintliga. 10. Ange fil att spara georefererad karta i. Om ingen rotation av bilden ska utföras kommer det endast att skapas en världsfil - originalbildfilen ligger kvar orörd. 11. Spara Scenario 4: Skannad papperskarta med rutnät i SweRef99 Att georeferera en skannad karta med rutnät i SweRef99 är i princip det samma som för en karta med rutnät i RT90 (se föregående stycke). Det som skiljer är att tillkoordinaten ska skrivas in som SweRef99TM. En öst/ västlig-koordinat är 6 positioner i SweRef99TM och 7 i RT90. Egentligen behöver man inte veta vilket koordinatsystem som den tryckta kartan har. Det viktiga är att alla tillkoordinater anges i samma system. Den georefererade bilden får det koordinatsystem som tillkoordinaterna 250

253 anges i. Scenario 5: Skannad flygbild med kontrollpunkter i WGS84 från GPS. Att georeferera en skannad flygbild med kontrollpunkter i WGS84 från en GPS är i princip samma sak som att georeferera en skannad karta med rutnät i RT90 (se tidigare stycke). Det som skiljer är att man måste hitta tydliga positioner i bilden som är tydliga i verkligheten och sedan åka ut med sin GPS och registrera positionens WGS84-koordinat. Gör följande för att georeferera en skannad flygbild med kontrollpunkter i WGS84 från en GPS. 1. Starta GeoRef. 2. Ange filen med den skannade bilden. 3. Ange att bilden ska georefereras genom att ange kontrollpunkter. 4. Välj funktion för att skapa en kontrollpunkt. Det finns två alternativa sätt att initiera funktionen: antingen via ett verktyg i frånsystemets kartfönster eller via kontrollpunkternas funktioner. 5. Zooma/panorera fram till den position där WGSkoordinaten registrerats och skapa en punkt (klicka) så mitt i som möjligt. 6. Ange att tillkoordinaten ska anges i WGS. 7. Skriv in longitud och latitud i den dialog som visas. Se till att skriva in long/lat så att de stämmer Välja Nästa. överens med hur uppgiften registrerats i GPS:en.. Long/lat blir automatiskt omräknad till plan RT90koordinat när man väljer Nästa. 8. Se till koordinaten hamnar i rätt systemet. Via Alla punkter måste hamna i samma tillsystem - det knappar i dialogen kan koordinaten räknas om går inte att blanda RT90 med SweRef99TM. mellan RT90 och SweRef99TM, 9. Upprepa steg 4-7 så att åtminstone 2 Ju fler kontrollpunkter som skapas desto bättre kontrollpunkter skapas. Helst ska minst 4 punkter möjlighet att skatta kvalitén på den georeferens anges. Klicka på Nästa. som ska utföras. 10. Granska analysen av aktuell georeferens. Om resultatet är tveksamt kan man behöva gå tillbaka och komplettera med fler punkter eller ändra på befintliga. 11. Ange fil att spara georefererad bild i. Om ingen rotation av bilden ska utföras kommer det endast att skapas en världsfil - originalbildfilen ligger kvar orörd. 12. Spara Scenario 6: Skannad flygbild med kontrollpunkter i RT90 från GPS. Att georeferera en skannad flygbild med kontrollpunkter i RT90 från en GPS är i princip samma sak som att georeferera en skannad karta med rutnät i RT90 (se tidigare stycke). Det som skiljer är att man måste hitta tydliga positioner i bilden som är tydliga i verkligheten och sedan åka ut med sin GPS och registrera positionens RT90-koordinat. GPS:en kan normalt ställas in för att visa RT90 eller WGS84. Scenario 7: Skannad flygbild till befintlig pcskog-plan Gör så här för georeferera en skannad flygbild till en befintlig pcskog-plan: 1. Starta GeoRef. 2. Ange filen med den skannade bilden. 3. Ange att bilden ska georefereras genom att ange kontrollpunkter. 4. Lägg till planen i tillsystemets kartfönster. Det är möjligt att lägga till en shapefile med i pcskog sparade waypoints. 5. Välj funktion för att skapa en kontrollpunkt. Det finns två alternativa sätt att initiera funktionen: antingen via ett verktyg i frånsystemets kartfönster eller via kontrollpunkternas funktioner. 6. Zooma/panorera fram till den position som är tydlig såväl i bilden som i kartan och skapa en punkt (klicka) så mitt i som möjligt. 251

254 Ange att tillkoordinaten ska anges genom att klicka i kartan. Zooma/panorera fram till den position där frånkoordinaten registrerats och skapa en punkt (klicka) så mitt i som möjligt. Upprepa steg 5-8 så att åtminstone 2 Ju fler kontrollpunkter som skapas desto bättre kontrollpunkter skapas. Helst ska minst 4 punkter möjlighet att skatta kvalitén på den georeferens anges. Klicka på Nästa. som ska utföras. Granska analysen av aktuell georeferens. Om resultatet är tveksamt kan man behöva gå tillbaka och komplettera med fler punkter eller ändra på befintliga. Ange fil att spara georefererad bild i. Om ingen rotation av bilden ska utföras kommer det endast att skapas en världsfil - originalbildfilen ligger kvar orörd. Spara Att Georeferera Georef återfinns under programgruppen pcskog 2011 i windows startmeny. Första steget i georefereringen är att ange sökvägen till aktuell rasterbild. Gör enligt följande: Klicka på knappen för att välja rasterbild. Peka ut aktuell fil med hjälp av den dialog som visas. Klicka på Nästa ->. I det andra steget ska typ av georeferens anges. Beroende på den bild som är vald är antingen ett eller två alternativ möjliga att välja: Att georeferera bilden mha kontrollpunkter är alltid möjligt att välja. Om bilden redan är georefererad (det finns en världsfil) i SweRef99TM är alternativet för att räkna om till RT90 möjlig att välja. Om bilden redan är georefererad (det finns en världsfil) i RT90 är alternativet för att räkna om till SweRef99TM möjlig att välja. Välj lämpligt alternativ och klicka på Nästa ->. 252

255 Georefereringen använder sig av två koordinatsystem: Frånsystemet som den ursprungliga rasterbilden använder sig av. I fallet med en skannad bild utgörs detta av skannerns koordinatsystem. Tillsystemet som utgörs av det system som bilden ska överföras till, ex v SweRef99TM. Georefereringen bygger på att man anger punkter där man känner till koordinaterna dels i frånsystemet, dels i tillsystemet. Dessa punkter kallas för kontrollpunkter. I GeoRef-guidens sida 3 / 5 hanterar man kontrollpunkter. Sidan består av tre delar: I det vänstra kartfönstret hanteras frånsystemet. Där visas alltid den valda rasterbilden. I det högra kartfönstret hanteras tillsystemet. Där kan man välja att visa en bild/vektorfil med korrekta koordinater. Längst till höger finns funktioner för att hantera kontrollpunkterna. Kartfönster för frånsystemet Verktyg Visar hela bilden Zoomar bilden 253

256 Panorerar bilden (nås via höger musklick om zoom är aktiv) Skapar en ny kontrollpunkt Skala och position Visar fönstrets skala och musmarkörens position i frånsystemet. Kartfönster för tillsystemet Verktyg Visar hela bilden Zoomar bilden Panorerar bilden (nås via höger musklick om zoom är aktiv) Öppnar aktuell plan (den som är vald via fastighetsmodulen) i kartfönstret. Lägger till ett godtyckligt tema (raster eller vektor) till kartfönstret. Tar bort alla teman från kartfönstret. Karttema Om aktuell plan visas i fönstret kan fönstrets tema väljas via denna. Skala och position Visar fönstrets skala och musmarkörens position i tillsystemet. Funktioner för kontrollpunkter Följande funktioner för kontrollpunkter finns: Skapa en ny punkt. Kan även göras via verktyg i frånsystemet. Ändra punkt Visning av tabell med samtliga punkter och möjlighet till redigering av de enskilda punkterna. Öppna en tidigare sparad uppsättning punkter. Spara aktuella punkter till fil. Radera samtliga punkter. Att skapa en kontrollpunkt Att skapa en kontrollpunkt är en process i fyra steg: 1. Välj funktion för att skapa punkt. 2. Klicka i frånsystemet för att peka ut punktens position. 3. Ange på vilket sätt som tillkoordinaten ska anges. 4. Ange tillkoordinaten. Att ange koordinat En koordinat kan anges på tre olika sätt: 254

257 Ange koordinat genom att klicka i kartan: Ange tillkoordinat genom att ange plan koordinat. Notera att omräkning mellan RT90 och SweRef99TM (eller omvänt) kan ske. Man kan alltså ha en uppsättning punkter med RT90-koordinater och fortlöpande räkna om dessa till SweRef99TM. Resultatet blir en bild i SweRef99TM. 255

258 Ange tillkoordinat genom att ange longitud och latitud i WGS84: Efter detta steg tillkommer det nyss beskrivna steget att ange tillkoordinaten som plan koordinat. Att ändra en kontrollpunkt Att ändra en kontrollpunkt är en process i fem steg: 1. Välj funktion för att ändra punkt. 2. Välj punkt att ändra från den tabell som visas. 3. Klicka i kartan för att peka ut punktens position. 4. Ange på vilket sätt som tillkoordinaten ska anges. 5. Ange tillkoordinaten. En tabell visas med samtliga kontrollpunkter. Markera den punkt som ska ändras och klicka Nästa ->. Analys av kvalité GeoRef analyserar kvalitén på den georeferens som är på väg att genomföras. Analysen presenteras i löpande text som bör läsas igenom. I nedanstående exempel föreslår GeoRef att en rotation av bilden ska genomföras. I analysen försöker GeoRef även att identifiera den kontrollpunkt med störst fel och redovisar detta. Toleranser finns även angivet i texten. 256

259 Slutförande av georeferensen I det sista steget ska själva georeferensen genomföras och resultatet sparas i en fil. Bildfil I bildfil anger man namnet på den bildfil där resultatet ska sparas. Namnet på originalfilen ligger som förslag. I de fall där ingen rotation är nödvändig (georeferens med kontrollpunkter) kommer ingen förändring av bilddata att ske utan det är endast i världsfilen som resultatet sparas. I dessa fall kan man låta originalbildfilen användas. Om bilden behöver roteras bör man ange ett nytt namn. 257