Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan In l ed ning Kristna Fredsrörelsen är en folkrörelse för fred och rättvisa genom ickevåld, grundad Namnet Kristna Fredsrörelsen berättar om rörelsens historia och bekräftar dess djupa förankring i den ekumeniska rörelsen. Kristna Fredsrörelsen är en del av The International Fellowship of Reconciliation (IFOR) och är internationellt känd som The Swedish Fellowship of Reconciliation (SweFOR). Mycket har förändrats sedan grundandet 1919, men och utgångspunkten för Kristna Fredsrörelsens arbete är lika relevant i dag som i rörelsens början: allmän och total nedrustning och en värld fri från våld. Med tiden har också allt mer av en helhetssyn på fred vuxit fram i rörelsen. Kristna Fredsrörelsen har blivit en drivande aktör för en genomgripande nationell och internationell omställning, från militärt och maktpolitiskt säkerhetstänkande till ett säkerhetstänkande som utgår från människors sårbarhet och behov. Det handlar om frågor som mänskliga rättigheter, sociala och ekonomiska orättvisor, demokratifrågor, genusfrågor, rasism och diskriminering, klimatförändringar och miljö. Utsatthet och djupa orättvisor präglar mångas verklighet, ute i världen och i Sverige. Utan att det tas på allvar byggs ingen verklig fred. Kristna Fredsrörelsens helhetssyn på fred och förståelsen att de lokala och de globala sammanhangen är beroende av varandra märks också tydligt de av årsmötet 2013 antagna styrdokumenten Idégrund för Kristna Fredsrörelsen och Verksamhetsplan Utan att bli allt för detaljstyrande och för att lämna utrymme för omvärldsförändringar som inte går att förutse anger verksamhetsplanen riktningen för Kristna Fredsrörelsens prioriteringar och arbete under de tre åren och skapar även förutsättningar för det än mer långsiktiga arbetet. För mer på detaljnivå finns den årliga handlingsplanen. Målen är baserade på områden där vi ser att just vi, Kristna Fredsrörelsen, med våra erfarenheter, kunskap och samarbetspartners, kan spela en särskild roll. Verksamheten beskrivs under tre huvudområden: Internationellt arbete, Kommunikation, engagemang och folkbildning och Kristna Fredsrörelsen som organisation (folkrörelseutveckling). De två första områdena handlar om vilket samhälle vi vill leva i, globalt och lokalt, och hur vi ska arbeta för att nå dit. Det tredje området fokuserar på vilka förutsättningar vi ser behövs inom vår egen organisation för detta arbete. Det handlar om hur vi säkrar och stärker de ekonomiska förutsättningarna för vår verksamhet, hur vi skapar stabilitet för det arbete vi gör genom kansliet och vilka organisatoriska förutsättningar vi behöver som bas för vårt ideella engagemang, som är grunden för Kristna Fredsrörelsens arbete. 1

2 In tern ationellt a rbete Kristna Fredsrörelsen arbetar för att stärka civilsamhället i Syd genom stöd till lokala och regionala organisationer som verkar för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. U tvecklingsmål 1 Civilsamhället har stärkt sin kapacitet och sitt handlingsutrymme för a tt med ickevåldsmedel bidra till ett samhälle som respekterar mänskliga rättigheter och hanterar konflikter utan våld I detta arbete har Kristna Fredsrörelsen valt fokusområden som utgör tre program i verksamheten: Mänsklig säkerhet och nedrustning. Förebyggande av våld genom minskad förekomst av och efterfrågan på vapen och ett säkerhetstänkande som bygger på civil krishantering istället för på militärism. Fredstjänst och internationell medföljning. Skydd av människorättsförsvarare och civilbefolkning. Utbildning och utbyte för fred. Kapacitetsutveckling för fred genom ickevåld. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom extern finansiering. De samarbetsorganisationer som Kristna Fredsrörelsen stödjer utgör förändringskrafter i sina länder. Stödet ges genom internationell medföljning, ekonomiskt stöd till projekt och organisation, gemensamt informations- och påverkansarbete samt genom att bidra till och skapa nätverk och plattformar för samverkan och ömsesidigt lärande. Kristna Fredsrörelsen bidrar också med kunskap vad gäller metod, process och sakfrågor. Stödet grundar sig alltid på förfrågningar från samarbetsorganisationerna i Syd. Ambitionen är att samarbetsorganisationernas verksamhet på sikt ska bli självbärande och att stödet från Kristna Fredsrörelsen då ska fasas ut. Under verksamhetsperioden kommer Kristna Fredsrörelsen att särskilt arbeta med utvärderingar och lärande kring det internationella arbetet. Arbetet med programstrategier kommer att gå vidare och Kristna Fredsrörelsen kommer att göra en särskild genomlysning av mervärdet, rollen och de strategiska vägvalen som freds- och ickevåldsorganisation i utvecklingssamarbetet. Verksamhetsmål 1.1 Sta ter kontroll erar oc h a ktivt m i nskar ti llgången på v a pen; för eställningen a tt v a pen g er s äkerhet ä r i fr ågasatt. Programmets mål är att på alla nivåer minska tillgången på vapen och att få till stånd ett förändrat säkerhetstänkande- och agerande som sätter människors sårbarhet och behov i centrum. Våld som utövas med så kallat lätta vapen är i flera delar av världen ett av de främsta hindren för utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Kristna Fredsrörelsen arbetar inom programmet mot två orsaker till höga våldsnivåer: En våldskultur som handlar om att individers och nationers säkerhet likställs med deras förmåga att bruka våld. Staters bristande förmåga och vilja att kontrollera och begränsa tillgången på vapen på grund av svag lagstiftning och svaga institutioner, bristande implementering av lagar som finns och låg legitimitet för aktörer som ska upprätthålla dem. 2

3 För Kristna Fredsrörelsen och våra samarbetsorganisationer är det viktigt att se att frågor om våld, fred och rättvisa hör ihop, men också att stärka den specifika kompetens och det mervärde vi som freds- och ickevåldsrörelse har i arbetet med dessa frågor. Verksamheten fokuseras Latinamerika, den del i världen där problemen med lätta vapen för närvarande är som störst och där Kristna Fredsrörelsen har ett tydligt mervärde som inte fylls av andra organisationer. Det handlar om stöd till regional samordning och inom ramen för trosbaserade organisationers arbete med väpnat våld och vapenkontroll. Kristna Fredsrörelsen är i likhet med våra samarbetsorganisationer både folkrörelse och specialist på frågorna, vilket gör att samarbetet resulterar i stor kunskapsöverföring åt båda hållen. Det ger ett mervärde som ekonomiskt stöd genom statliga givare och institutioner eller traditionella biståndsorganisationer saknar. Programmets målgrupp är dels de många civilpersoner som drabbas av konsekvenserna av väpnat våld, dels Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisationer i Syd. Det är statens uppgift att garantera människors säkerhet och rätten till liv och, något som även innebär att kontrollera och begränsa tillgången på vapen i samhället. Civilsamhället har en viktig funktion i att övervaka att staten tar sitt ansvar och i annat fall driva på staten. Civilsamhället har också en viktig uppgift i att kanalisera röster som berättar om rättighetsbärares utsatthet, stärka staters kompetens när det gäller mänsklig säkerhet samt utgöra en motvikt mot särintressen som vapenlobbyer och väpnade gruppers inflytande över politiken. Genom att samverka i internationella nätverk kan civilsamhället utveckla och sprida goda exempel, bidra till att hitta gemensamma synsätt och därmed också underlätta internationell samordning. Kristna Fredsrörelsen stärker sina samarbetsorganisationer och deras arbete genom stöd till samordning samt kapacitetsutveckling (utbildningar och utbyten) och projektstöd till nätverkets medlemmar. En strategi för att göra detta är att sammanföra olika aktörer och skapa utrymmen för samarbeten. Inom arbetsområdet har genus stor relevans i relation till begrepp som säkerhet, våld, vapen och vapenhandel. Verksamheten arbetar genusmedvetet och med särskilda aktiviteter riktade till kvinnor. E xem pel p å a kti viteter u n der p erioden: Kapacitetsutveckling i relation till nätverket La Coalición Latinoamericana para la Prevención de la Violencia Armada (CLAVE). Ekonomiskt stöd till kansli och möten för samordning och lärande liksom till påverkansprojekt samt stöd till nätverkets utveckling i relation till strategisk planering och projekthantering. Kapacitetsutveckling till CLAVE:s medlemsorganisationer. Ekonomiskt projektstöd för projekt som syftar till att opinionsbilda för minskad tillgång och efterfrågan på vapen. Kapacitetsutveckling för internationella samarbetspartners i syd inom ramen för CLAVE och Göteborgsprocessen. Genom konferenser, utbildningar och utbyten stärks kunskap om strategiarbete, internationella processer och sakfrågor. 3

4 Verksamhetsmål 1.2 MR-för svarare oc h en or g anisera d c i vilbefolkning krä ver s i na r ä ttigheter oc h bi dr a ti ll en dem okratisk utveckling utan a tt m ötas a v v åld Människorättsförsvarares rätt till skydd beskrivs i FN:s resolution 53/144 och EU:s riktlinjer för MR-försvarare. Trots detta utsätts MR-försvarare för politiskt våld som en direkt konsekvens av det arbete de gör för demokrati och mänskliga rättigheter. Ofta är även civilbefolkningen en utsatt men ofta osynliggjord måltavla för politiskt våld. Utgångspunkten för programmets arbete är att ett aktivt och livskraftigt civilsamhälle är grundläggande för demokratisering. Det civila samhällets roll som watchdog är särskilt viktig i länder där staten inte lyckas garantera medborgarnas grundläggande rättigheter, som i Guatemala, Mexiko och Colombia, länder där Kristna Fredsrörelsen är verksam. Arbetet fokuserar på medföljning av marginaliserade grupper som ursprungsfolk och afrocolombianer liksom av överlevare och anhöriga till offer i de väpnade konflikterna. Kristna Fredsrörelsens strategi bygger på antagandet att internationella aktörer kan fylla en viktig roll och utgår ifrån det ramverk för skydd av civila som presenteras i Liam Mahoneys Proactive presence field strategies for civilian protection 1. Metoden internationell medföljning och preventiv närvaro innebär bland annat fysisk medföljning av MR-försvarare, informationsspridning och ett internationellt aktionsnätverk som reagerar när de medföljda hotas. Kristna Fredsrörelsen vill genom sitt arbete påverka statliga aktörer till att respektera och upprätthålla de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, samt verka för MR-försvarares rättigheter, offer och överlevares rätt till sanning, rättvisa och gottgörelse och marginaliserade gruppers tillgång till rättvisa. I Colombia arbetar vi också med kapacitetshöjning genom att stärka de medföljdas egna möjligheter till riskhantering. Kvinnliga MR-försvarare, i synnerhet de som arbetar med jämställdhetsfrågor, är enligt FN 2 de allra mest utsatta för mord, mordförsök och våldtäkter i Latinamerika. Kristna Fredsrörelsen medföljer både män och kvinnor. Ett genusperspektiv i arbetet med medföljning innebär att vara medveten om hur kön påverkar individers utsatthet och makt samt hur vårt arbete relaterar till detta genom att söka kunskap om hur behovet ser ut för män och kvinnor samt följa upp om vår insats når män och kvinnor i enlighet med detta behov. Det förutsätter en särskild medvetenhet om kvinnors utsatthet och särskilda metoder för att se till att också kvinnors behov beaktas. E xem pel p å a kti viteter u n der p erioden Internationell medföljning och närvaro. Fysisk medföljning av målgruppen i Mexiko, Guatemala och Colombia. Strategisk kommunikation. Politisk medföljning i insatsländerna och internationellt, liksom informationsspridning av medföljdas arbete och situation. Kapacitetsutveckling: säkerhetsworkshops för medföljda i Colombia och eventuell pilotverksamhet i Guatemala och/eller Mexiko. Deltagande i projekt för internationell medföljning i andra delar av världen, till exempel. det ekumeniska följeslagarprogrammet EAPPI i Israel och Palestina. 1 Proactive Presence Field strategies for civilian protection, Liam Mahony, Centre for Humanitarian Dialogue, Rapport 2010 från FN:s särskilda sändebud för människorättsförsvarare, s.12 4

5 V er k samhetsmål 1. 3 Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisationer ingår i ett starkt civilsamhälle där de samlar människor för fredlig samhällsförändring och utgör en demokratiserande kraft Verksamheten genomförs i länder som saknar demokratiskt styre, befinner sig i en situation av demokratiskt underskott eller under ockupation. I samtliga kontexter är bristande respekt för mänskliga rättigheter ett grundläggande problem och det finns behov av att utveckla ickevåldsliga metoder för konflikthantering. I flera av länderna där vi arbetar finns också risk för att religion används för att öka konflikter och spänningar mellan grupper i samhället. Verksamheten syftar till att det civila samhället ska kunna få en plattform och roll som stärker en demokratisk utveckling och inflytande samt respekt för människors rättigheter. Arbetet syftar till att stödja fredskrafter och initiativ inom civila samhället i Syd. Målgrupperna är organisationer i civilsamhället i till exempel Sydsudan, Egypten, Västsahara och Colombia. I programmet arbetar Kristna Fredsrörelsen med olika former av kapacitetsstöd och utveckling. Detta sker bland annat i form av projekt och organisationsstöd till organisationer som med ickevåldsmedel stärker demokrati och mänskliga rättigheter, liksom i form av ickevåldsträning, utbyten och kunskapsutveckling. Genom ickevåldsträning ges verktyg och strategier för effektiv förändring. Ickevåldsträning resulterar också i empowerment, det vill säga en förståelse för och känsla av att man tillsammans med andra har möjlighet att förändra och har kunskap om hur detta kan gå till. Strategiskt ickevåld erbjuder möjligheter till detta genom sin betoning både på ett aktivt motstånd mot förtryck och på ett aktivt samtida skapande av ett samhälle utan förtryck. I detta arbete har Kristna Fredsrörelsen i första hand potential att inta en roll som underlättare (facilitator) och bidra med analys och kunskapsspridande av metoder för att förändra genom ickevåld. På längre sikt är det också möjligt för Kristna Fredsrörelsen att ha en stärkande roll och genom sin erfarenhet av ickevåld i olika delar av världen kunna bidra med lärdomar och erfarenhet genom utbyten och utbildning. Arbetet genomförs utifrån med genusmedvetenhet, samt med känslighet för de olika levnadsvillkor som deltagarna har, exempelvis religiöst och kulturellt. Verksamheten bygger på följande grundprinciper: Ickevåld som livsstil, strategi, metod och ledstjärna. Att öva, träna och fördjupa sig ger färdighet, även när det gäller ickevåld. Alla människors lika värde, att möta alla människor med respekt och se dess fulla potential till egenmakt. Deltagarna är experter på sin situation och står alltid i centrum. Att mötas över gränser och bryta perspektiv gör oss rikare. E xem pel p å a kti viteter u n der p erioden Kapacitetsutveckling: projekt och organisationsstöd till organisationer i Sydsudan, Egypten och Colombia som arbetar med ickevåldsträning och andra metoder för stärkt demokrati och mänskliga rättigheter 5

6 Kunskapsutveckling: en studie om erfarenheter under revolten i Egypten, liksom nätverkande och stöd för fortsatt ickevåldsarbete i landet Kapacitetsutveckling: utbyte och ickevåldsträning liksom delegationer till Västsahara. K om m un ikation, en gagem ang och fol kbildni ng Kristna Fredsrörelsen arbetar med kommunikation, engagemang och folkbildning i Sverige för att stärka kunskapen och med den förmågan hos den svenska allmänheten (genom målgrupper som exempelvis Kristna Fredsrörelsens medlemmar, församlingar, folkhögskolor och intresserad allmänhet) att bidra till en positiv samhällförändring genom sådant som ickevåld, civilkurage och opinionsbildning mot vapenhandel. U tveckli ngsmål 2 Den svenska allmänheten har ökat sin kunskap och sin kapacitet att med ickevåldsmetoder bidra till ett samhälle som hanterar konflikter utan våld och som respekterar alla människors lika värde och värdighet. I detta arbete har Kristna Fredsrörelsen valt utgör tre fokusområden i verksamheten: o Förmedla information utifrån våra huvudbudskap och verktyg för förändring till den svenska allmänheten genom informationsspridning och folkbildning, dvs fördjupad kunskap, till särskilda målgrupper såsom, församlingar, medlemmar, lokalgrupper och deras kontakter, folkhögskoleelever mfl. o Opinionsbildning och påverkansarbete för en förändrad svensk politik med större fokus på förebyggande åtgärder, tyngdpunktsförskjutning från militära interventioner till civila insatser och mot svensk vapenexport. o Nätverkande och samverkan med likasinnande organisationer med syfte att stärka och möjligheten att nå våra mål och ge tydligt sammanhang och fördjupad mening för vår identitet och verksamhet Verksamheten bedrivs genom externfinansierade projekt, egna projekt, medlemsinitiativ och i samverkan med andra organisationer inom det civila samhället. V er k samhetsmål 2. 1 Den s v enska a l lmänheten ha r få tt ökad kunskap om hur s trategis ka i c kevåldsmetoder kan bi dra ti ll en m i nskning a v det fy s iska oc h s trukturel la v å l det oc h s kapa förutsättningar för dem okra tisering, r ättvisa, utveckling oc h hå l l bar fr ed. De ha r oc kså er bjudits v erktyg, forum oc h a ktiviteter för a tt v ara m ed oc h s kapa fr ed oc h r ättvi sa g enom i c kevå ld. Folkbildning och informationsspridning en central del av vårt arbete med ickevåld och fredlig samhällsförändring. Genom att öka kunskapen i Sverige om hur strategiska ickevåldsmetoder kan skapa förutsättningar för demokratisering, rättvisa, utveckling och hållbar fred, ökar den svenska allmänhetens möjligheter att på olika sätt bidra till skapandet av ett samhälle, både i Sverige och internationellt som hanterar konflikter utan våld, respekterar mänskliga rättigheter och alla människors lika värde och värdighet. Genom att sprida information till den svenska allmänheten 6

7 genom våra målgrupper bidrar vi också till att ökad samhörighet mellan människor i Sverige och i våra samarbetsländer. Vi bidrar också till att synliggöra och stärka det arbete som görs för fred, mänskliga rättigheter och demokrati med ickevåldsliga medel. Informations och kunskapsspridning görs utifrån kreativa metoder och användandet av symbolhandlingar för att på så sätt nå många människor men också stärka kopplingen mellan kunskap och handling i vardagslivet. Inom ramen för folkbildningen görs en fördjupande satsning på målgruppernas möjligheter till använda verktyg för förändring, delta i, eller skapa nya forum för engagemang och även att delta i, eller planera egna aktiviteter i relation till Kristna Fredsrörelsens verksamhet. E xem pel p å a kti viteter Utbildning av utbildare inom exempelvis ickevåld, empowerment och väpnat våld som hinder för utveckling. Fortbildning av och utbyten mellan ickevåldstränare och före detta fredsobservatörer. Framställning och spridning av informations- och utbildningsmaterial Workshops, föreläsningar och kulturevenemang i samband med specifika årliga kampanjer som Martin Luther King dagen, Internationella fredsdagen och Ickevåldsdagen. Nyhets- och debattartiklar i samband med kampanjdagarna. Bloggtexter Verksamhetsmå l 2. 2 Relevanta beslutsfattare och tjänstemän inom regeringen, utrikesdepartementet, Sida och utländska ambassader känner till efterfrågar och Kristna Fredsrörelsens kunskap och ståndpunkter inom frågor som rör mänsklig säkerhet och skydd av människorättförsvarare. Strategin för vårt påverkansarbete utgår från följande metoder: bevakning och kunskapsinhämtning, att bygga relationer med beslutsfattare, relationer och samverkan med andra aktörer, att bidra med information och underlag samt opinionsbildning. En del av arbetet sker i nätverk, som t ex Fredsagenda 2014 och Colombiagruppen. Kristna Fredsrörelsen följer den svenska agendan för bistånd och säkerhetspolitik genom Svenska missionsrådet, Diakonia, Svenska nätverket mot Vapenexport och Fredsagenda E xem pel p å a kti viteter u n der p erioden: Deltagande på olika arenor, till exempel Almedalsveckan. Brev till beslutsfattare, debattartiklar och sociala medier. Möten och dialogsamtal med beslutsfattare. Informationskampanjer riktade mot politiker och beslutsfattare. Aktionsnätverket för skydd av MR-försvarare. 7

8 U tvecklingsmål 3 Kristna Fredsrörelsen utvecklas kontinuerligt som folkrörelse och medlemsorganisation i kombination med att organisationen utvecklar starkare system för att driva professionell och effektiv verksamhet. M å l 3. 1 Kristna Fredsrörelsen är en växande folkrörelse med stark rekrytering av medlemmar vars engagemang och erfarenheter tas tillvara på lokal och nationell nivå. Som folkrörelse är det viktigt för Kristna Fredsrörelsen att vara relevant i samhället. För att vara en stark röst för fred genom ickevåld behövs en växande medlemsbas som på olika sätt är engagerade i verksamheten. Denna kommer att stärkas genom mer frekvent kommunikation med medlemmar som visat intresse för att engagera sig i rörelsen. Det lokala engagemanget är rörelsens livsnerv. Genom stöd till lokalgrupper och lokalt engagemang kommer Kristna Fredsrörelsen att under perioden arbeta för att tillvarata de intressen som finns bland medlemmarna på lokal nivå. Utöver detta används olika typer av idédagar och temadagar för att fånga upp och kanalisera medlemmarnas engagemang och ägandeskap under resten av året. Ett nystartat (2012) medlemsråd har som uppgift att kanalisera ideellt aktiva medlemmars engagemang in i organisationen. Att vara relevant i samhället handlar också om att reflektera kring de frågor som rör sig i samhället och som har relevans för arbete för fred och rättvisa. Under verksamhetsperioden vill Kristna Fredsrörelsen bearbeta och arbeta med frågor om rasism, alla människors lika värde och värdighet och klimat- och miljöfrågor i relation till rättvis fred. Det är också viktigt att hitta former för ungdomars engagemang för fred och rättvisa inom Kristna Fredsrörelsen. E xem pel p å a kti viteter: Genomföra utåtriktade aktiviteter som manifestationer, panelsamtal och debatter) Medlemsrådets verksamhet Studiecirklar Arbetsgrupper/engagemangsgrupper Workshops om rörelsens kärnfrågor Utveckling och aktualisering av metoder för att skapa önskad förändring med ickevåld Utredning om förutsättningar för ungdomars engagemang/ungdomsförbund inom Kristna Fredsrörelsen 8

9 M å l 3. 2 Kr i s tna F redsrörelsens för troendem annastruktur oc h för eningsverksamhet fung era r v äl oc h s tärker m edl emma rnas ä g ande oc h engagemang i v er ksamheten. Kristna Fredsrörelsen är en folkrörelse och en mötesplats för människor som på olika sätt vill arbeta för fred och rättvisa genom ickevåld. Kristna Fredsrörelsen är en medlemsorganisation uppbyggd enligt civilrättsliga principer för ideella organisationer. Alla medlemmar har rösträtt i årsmötet som hålls en gång per år. Årsmötet utser styrelse, fastställer verksamhetsplan, årsredovisning, medlemsavgift med mera. Styrelsen ansvarar för att verksamhetsplanen följs. För det ändamålet inrättar och tillsätter styrelsen en generalsekreterare med uppdrag att leda kansliets arbete. Kansliet sköter den löpande operativa verksamheten inom de ramar och strukturer som upprättats av beslutande organ. Genom att medlemmarna engageras i planering och genomförande av föreningsverksamheten tas deras kompetens tillvara och stärker det demokratiska styret av Kristna Fredsrörelsen. Genom att använda årsmötet som demokratisk mötesplats och forum kan vi ytterligare stärka medlemmarnas ägande och engagemang i rörelsen. Sedan slutet av 2012 finns ett medlemsråd som från och med 2013 har som uppdrag att främja medlemmarnas delaktighet i och inflytande över Kristna Fredsrörelsens verksamhet. Detta ska göras genom att underlätta och uppmuntra förmedling av förslag från medlemmar och lokalgrupper till styrelse och kansli, förbättra informationsöverföringen från styrelse till medlemmar och lokalgrupper och genom att sammanlänka medlemmar till engagemangsgrupper med fokusområden som är kopplade till Kristna Fredsrörelsens verksamhetsområden. E xem pel p å a kti viteter u n der p erioden: Årsmöten Styrelsearbete Idédagar eller andra medlemsdagar; utbildningar riktade till medlemmar. Arbetsgrupper direkt kopplade till styrelse och kansli, bland annat medlemsråd, insamlingsråd, ekonomiråd. Engagemangsgruppers aktiviteter. Lokalgruppers verksamhet. Utarbetande av strategi för intern kommunikation mellan styrelse, kansli och medlemmar. V er k samhetsmål 3. 3 Kr i s tna F redrörelsen ha r ett r elevant nä tverk a v or ganisationer i Sv erige oc h i nter nationell t s om bi drar ti ll uppfyllandet a v v å ra v erksamhetsmål oc h ti l l a tt s tä r ka v år i denti tet oc h v årt s am manhang s om fr edsbyggande or ganisation. Kristna Fredsrörelsen samarbetar gärna med andra, främst för att det är effektivt för att nå vår måluppfyllelse men också för att samverkan i motsats till konkurrens är en form av fredsbyggande. Samarbete med de organisationer som står oss nära bidrar till att ge kunskap, 9

10 utmanar och inspirerar oss att utveckla våra strategier och metoder och bär oss i vårt vardagliga arbete. Nationella och internationella nätverk utgör viktiga forum för förändring. Kristna Fredsrörelsen är en trovärdig aktör på olika nivåer i de samhällen där vi verkar och har breda kontaktytor. Kristna Fredsrörelsen genomför lobbyarbete på hög politisk nivå, samarbetar med stora organisationer i civila samhället och FN samt finns ute i samhällen med basorganisering. E xem pel p å a kti viteter Samverkan med trosbaserade organisationer som Sveriges Kristna Råd, Svenska kyrkan, Gemensam Framtid och Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR). Samverkan med andra freds- och MR-organisationer som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Rättvisa, SMFR och Amnesty. Samverkan internationell inom exempelvis International Fellowship of Reconciliation, International Peace Bureau och War Resisters International. M å l 3. 4 Kr i s tna F redsrörelsen ha r en br eddad fi nansiering s om m i nskar s årbarheten oc h m öjl i ggör s törre ha ndlingsfri het oc h l å ngsi kti g pl anering a v v erksamheten. Kristna Fredsrörelsen har under de senaste 15 åren, genom en omfattande projektverksamhet, ökat sina anslag av statliga medel. Förutom anslag från Sida via Svenska Missionsrådet (SMR) och den svenska ambassaden i Colombia för Kristna Fredsrörelsens internationella arbete, finansieras verksamheten av Folke Bernadotteakademin (FBA), fonder och stiftelser samt kollekter, medlemsavgifter och gåvor. Ytterligare finansiella strategier för att öka Kristna Fredsrörelsens handlingsfrihet och långsiktiga planering av verksamhet och personal innefattar bland annat följande: upprätthållandet av starka relationer med nuvarande bidragsgivare; eftersträvandet av en strategisk breddning i antalet givare; kontinuerlig ökning av Kristna Fredsrörelsens medlemsantal genom utåtriktade aktiviteter och god medlemsvård; erbjudande av Kristna Fredsrörelsens expertkompetens inom en rad områden som rör ickevåld, freds och konfliktarbete mot ekonomisk ersättning; samt om möjlighet ges anställning av särskilt insamlingsansvarig personal på kanslinivå. E xem pel p å a kti viteter: Kontinuerliga möten och uppföljning med finansiärer som FBA, SMR, Svenska kyrkan, Sida Årlig strategi för finansiering Strategi för stärkt insamlingsverksamhet Information till potentiella medlemmar i samband med evenemang där Kristna Fredsrörelsen medverkar eller deltar. 10

11 Målsättingen är att vi innan den aktuella verksamhetsperiodens slut skall ha en ekonomi i balans och som möjliggör de satsningar vi vill göra. M å l 3. 5 Kristna Fredsrörel sen är en folkrörelse som har en effektiv organisation för att bedriva verksamhet av hög kvalitet. För att en organisation ska fungera effektivt behövs ändamålsenliga system och rutiner i relation till personal, administration och ekonomi, verksamhetsplanering-uppföljning- utvärdering, lärande och kommunikation. Den förutsätter också att system och rutiner hålls levande inom organisationen och ständigt utvecklas och förbättras. Under de senaste åren har Kristna Fredsrörelsen arbetat intensivt med att vidareutveckla system och rutiner för projekthantering, något som bland annat resulterat i en projekthandbok, med fokus på att stärka de gemensamma strukturerna inom den administrativa organisationen. Planeringen av verksamheten för verksamhetsperioden grundas i lärdomar från systemgranskningen av Kristna Fredsrörelsen som programavtalsorganisation som genomfördes 2012, samt frågor som identifierats i planeringen av programverksamheten för Under kommande verksamhetsperiod kommer fokus att ligga på att stärka och vidareutveckla system för kontroll av att rutiner följs och dokumentation av bedömningar och beslut, kvalitetssäkring samt kompetensutveckling av Kristna Fredsrörelsens personal, styrelse och andra ideellt aktiva. Kristna Fredsrörelsen kommer också att vidareutveckla sitt arbete utifrån de tvärgående perspektiv som ska genomsyra det internationella såväl som nationella arbetet: partnerskap, konfliktkänslighet, organisatoriskt lärande samt genus- och rättighetsperspektiv. Under verksamhetsperioden ska Kristna Fredsrörelsen utvärdera de delar av den internationella verksamheten som inte nyligen har utvärderats. Underlaget från dessa studier ger oss möjlighet att arbeta vidare med strategier på programnivå och utveckling av programtänkande. Vi vill också med detta som grund reflektera kring Kristna Fredsrörelsens roll och mervärde som freds- och ickevåldsorganisation i utvecklingssamarbetet för att ytterligare stärka det arbete vi genomför. Vi har under några år arbetat intensivt med att definiera vad som idag utgör den centrala kärnan i vår identitet, framförallt i framtagandet av den nya idégrunden. För att vara en stark medlemsorganisation såväl som en projektorganisation måste Kristna Fredsrörelsen också tydliggöra hur dessa delar tydligt kan stärka varandra, genom att erfarenheter från den internationella projektdrivna verksamheten når ut i rörelsen; samt genom att ha tydliga strukturer för kunskapsöverföring och kommunikation också i helt medlemsdrivna verksamheter. Som ickevåldsrörelse är lyssnande, samtal, reflektion, träning och erfarenhet grundläggande metoder för förståelse och lärande i syfte att verka mot förtryck och våld, för rättvisa och ickevåld. Lärande är alltså en del av Kristna Fredsrörelsens ideologiska, strategiska och metodologiska tradition. E xem pel p å a kti viteter Lärandeprocess om Kristna Fredsrörelsens roll och mervärde som ickevålds- och fredsorganisation 11

12 Utvärderingar inom programmen för Mänsklig Säkerhet och Nedrustning och Utbildning och Utbyte för Fred. Vidareutveckla programstrategier Utveckla och följa upp rutiner för projekthantering genom projekthandboken Utveckla en Styrelsehandbok och form för kunskapsöverföring mellan styrelser 12