Kursbeskrivning. Systemutvecklingsprojekt. Vt HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för data- och affärsvetenskap Anna Palmquist (NSU011)

Transkript

1 Kursbeskrivning Systemutvecklingsprojekt (NSU011) Vt 2011 Sidan 1 av 12

2 Kursspecifikation Kurs: Systemutvecklingsprojekt, 7,5 högskolepoäng (NSU011) Kursansvarig Anna Palmquist (ANP) Inblandade lärare Bill Andersson (BAN) Anna Palmquist (ANP) Håkan Sundell (HSU) Nivå: Grundnivå (B-nivå) Kursen gick senast: Våren 2010 Syfte/Mål: Syftet är att erhålla grundläggande kunskap, färdighet och förståelse av arbete i systemutvecklingsprojekt. Målet är att efter slutförd kurs skall studenten kunna: - designa och utveckla en mindre applikation i projektform på ett strukturerat sätt. - förstå vilka problem som kan uppstå då ett antal personer gemensamt skall arbeta mot ett givet mål. - förstå hur man inom givna tids- och resursramar styr ett utvecklingsarbete mot ställda krav på funktionalitet och kvalitet Innehåll: - Verksamhets- och systemdesign (VIBA-metoden) - Realisering (programmering) - Projektplanering Undervisningsform: Undervisningen består av föreläsningar, workshopar, handledning och redovisningsseminarier. Sidan 2 av 12

3 Förkunskapskrav: Avklarade kurser; Informatik och organisationslära 15 hp (eller motsvarande), Databasteknik 7,5 hp, Visuell programutveckling med C# 7,5 hp samt genomgången Förändringsarbete och design av informationsystem 7,5 hp eller motsvarande. Kurslitteratur: Connolly T & Begg C, Database Systems A practical approach to design, implementation and management (5 th edition), ISBN-10: , ISBN-13: Cronholm, S. & Goldkuhl, G. (2010, ver 4). Handlingsbara IT-system - design och utvärdering. (kompendium) Goldkuhl, G & Röstlinger, A, (1988). Förändringsanalys - arbetsmetodik och förhållningssätt för goda förändringsbeslut. Studentlitteratur Deitel, Visual C# 2008 How to Program, Third Edition, ISBN: , Pearson International Edition Examinator: Anna Palmquist (kursansvarig) Examination: Examinationen på kursen består av två obligatoriska moment, ett systemutvecklingsprojekt och en skriftlig individuell reflektion. För Godkänt betyg på kursen krävs Godkänt betyg på båda momenten. För Väl Godkänt på kursen krävs dessutom Väl Godkänt på systemutvecklingsprojektet. Betyg: På kursen sätts något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Schemasignatur: DE09, DE2, SYST09, SVKID2, SU-PRJ Tidsperiod: Period 4 halvfart Viktiga datum Kursstart Inlämning av projektplan VIBA presentation & inlämning av VIBA Systempresentation & inlämning av system Sidan 3 av 12

4 Projektet består följande moment VIBA Programutveckling Projekhantering Projektuppgift Grovt förhåller sig de olika delarna på följande sätt till varandra: VIBA Programutveckling Projekthantering Varje del avslutas med en leverans: VIBA inlämning och systemförslagspresentation Presentationen görs under 20 minuter som ett rollspel där gruppen agerar konsultgrupp inför företagsledningen. Efter gruppens presentation följer 15 minuter med frågor från kundrepresentant och från lärare. För presentationen disponeras; en projektor för anslutning till dator en dator med Power Point (ej diskett- eller CD-ROM-enhet) Systeminlämning och systempresentation Presentation av datasystemet inklusive en demonstration av applikationsprogrammet. Presentationen görs under 30 minuter som ett rollspel där gruppen agerar konsultgrupp inför företagsledningen. Efter gruppens presentation följer 15 minuter med frågor från kundrepresentant och från lärare. För presentationen disponeras; en projektor för anslutning till dator en dator med Power Point (ej diskett- eller CD-ROM-enhet) Projektuppföljningsrapporter kontinuerligt under projektet Leverabler för respektive delleverans se specifikation längre fram i detta dokument. SVN (Subversion) skall användas kontinuerligt för samtliga leverabler. Sidan 4 av 12

5 Kommentarer kring de olika momenten Verksamhets- och systemdesign När ni har lämnat in VIBA:n och presenterat den så fryses denna. Detta innebär att Ni inte får gå tillbaka och uppdatera de förändringar som uppkommer under realiseringsarbetet i det arbete ni lämnat in. Däremot vill vi att Ni kort redogör för de större förändringarna i en avvikelserapport som lämnas in i samband med presentationen av systemet. Programutveckling Systemets struktur skall beskrivas i ett systemstruktureringsdokument. Använder man objektorientering kan det exempelvis beskrivas med ett klassdiagram. Tekniska förutsättningar för projektet: Systemet realiseras i C# och MS Visual Studio 2010 (alt 2008) Systemets databas realiseras m.h.a. MS SQL 2005 Utföres med Subversion (SVN) som verktyg. Projekthantering Varje projektgrupp hanterar och ansvarar själva för sin planering inom de ramar som finns för projektet (fasta leveranstider och handledningstider). Planeringen skall dokumenteras i en projektplan, och uppföljning ske enligt de kriterier som angetts i planen. Minimikrav på planens omfattning anges i bifogad mall för projektplan. Respektive projektgrupp rapporterar utfall gentemot plan och nedlagd tid per projektmedlem veckovis till projektkoordinator. Projektgruppen skall utse en projektledare som håller kontakt med projektkoordinator. Handledning och kundmöten Handledning schemaläggs av respektive handledare. Handledare bör tillhandahållas frågor före handledningstillfället (detta gäller inte kundmöten med Bill Andersson), exempelvis via . Handledare för de olika momenten är: - Bill Andersson (Kundmöten) - Anna Palmquist (VIBA och databasdesign) - Håkan Sundell (Programmering, C#, Visual Studio 2010, MS SQL 2005, SVN) Bill Andersson fungerar som kund och svarar endast på frågor om den aktuella verksamhet i samband med schemalagda kundmöten. Anna Palmquist fungerar som projektkoordinator och hanterar de frågor som inte täcks av ordinarie handledning. Sidan 5 av 12

6 Leverabler i projektet I VIBA:n ingår minst följande leverabler: Innehållsförteckning Verksamhetsdefinition Verksamhetsvision Begreppslista Mållista och målgraf/er Kompletterande förutsättningslista Handlingsgrafer Användningssituationslistor Tillståndsdiagram (övergripande navigering) Prototypbeskrivningar Rapportprototyper Interaktionslistor Konceptuell datamodell med attributlista Logisk datamodell med attributlista Relationsdatamodell i 3NF Ekonomisk kalkyl Målbaserad utvärdering (mål och måluppfyllnad) Sidan 6 av 12

7 I programutvecklingsdelen ingår minst följande leverabler: Användarmanual alternativt online-hjälp Systemstruktureringsöversikt (exv. klassdiagram) Kommenterad källkod Restlista över planerad funktionalitet som ej implementerats samt kända fel i konstruktionen Testrapport över testresultaten från genomförda tester (valfri form) I projektdelen ingår minst följande leverabler: Projektplan Projektets veckorapporter Personlig reflektion Reflektionen är en personlig erfarenhetsbeskrivning av genomfört projekt, både vad avser den egna insatsen och resultat samt gruppens projektarbete och resultat som helhet. Reflektionen är en kritisk analys och reflektion över ufört arbete, styrkor, svagheter, vad som borde/kunde gjorts annorlunda, både vad det gäller den egna insatsen och arbetet i projektgruppen. Bör omfatta minst två sidor. Sidan 7 av 12

8 Instruktioner för inlämning av leverabler Form av inlämning Deadline för samliga realiseringsdelar är den 3 juni 2011 i samband med systempresentationen (via Subversion SVN) Inlämning av realiseringsdelar Användarmanual / online hjälp Användarmanualen/online hjälpen ska vara utformad på ett sådant sätt att man som användare kan få en överblick över funktionaliteten i systemet, samt hur man ska kunna utföra uppgifter med hjälp av systemet. Systemstrukturöversikt Det ska framgå tydligt hur systemet är strukturerat. Dvs hur de olika delarna är relaterade till varandra. En övergripande systembeskrivnig skall göras med ett översiktligt blockdiagram och tillhörande beskrivningar. Om objektorientering har tillämpats ska det finnas ett klassdiagram, som visar hur de olika klasserna ser ut (attribut och operationer), samt de relationer som finns. Ett klassdiagram kan ritas med hjälp av MS Visio. Där används en ritning av formatet UML model diagram, som finns i Software kategorin. Där väljer man delen för UML Static Structure och använder sig av class-komponenten och usage-konnektorn. För att lägga till attribut och operationer dubbelklickar man på class-komponenten man har lagt ut på ritningen och sen i dialogen anger det som behövs för klassen. I diagrammet nedan har syntax för C# använts. Om objektorientering ej har använts ska ett diagram ritas på de moduler (units) som finns och där ska det framgå vad de heter, vad de innehåller i form av typer, procedurer och funktioner samt hur de är relaterade till varandra. Ni ska även göra en lista på de moduler (units) och klasser som erat system består av, med en enkel beskrivning av vad de gör. T ex: UUtskrift Hanterar alla utskrifter (unit) UDb Hanterar allt databasrelaterat (unit) Sidan 8 av 12

9 Det är inte viktigt hur ni gör diagrammen, hur de ser ut (även om ovanstående exempel är att rekommendera) eller vilket program ni använder för att göra dem bara allting som nämnts ovan finns representerat. Något som inte är ett krav (eller betygsgrundande), men högst önskvärt, är att ni också specificerar de procedurer och funktioner som klasserna (eller modulerna) använder av varandra. Alltså vem som använder sig av vilken tjänst ifrån vem. Systemet Själva systemet ska lämnas in i sin helhet. Det vill säga att alla projekt-filer och unitfiler ska finnas med samlat i en mapp (lämpligtvis er projektmapp). I den mappen vill vi även att eran databas ska ingå. Databasen ska innehålla testdata med verklighetstrogna värden. Alltså inte skräpvärden av typen: Kundnamn = jksdfh ; KundAdress = jfdhs osv. Kommenterad kod Övergripande skall namn på variabler, klasser, metoder och procedurer vara självförklarande och enligt regler för namngivning. D.v.s. namn skall väljas som direkt anknyter till syftet. Varje Unit/klass bör ha en inledande kommentar där det framgår vad klassen heter och vad den har för syfte. Vidare bör varje procedur/funktion, som är något mer komplicerad ha förklarande kommentarer. Detta kan med fördel både vara som ett inledande kommentarshuvud, samt på de rader där kommentarer behövs. // en rad kommentar. Kommentera kod enligt visualstudio.net standard. Restlista Restlistan skall bestå av beskrivningar över planerad funktionalitet, som inte har implementerats. Listan ska även innehålla eventuella kända fel i konstruktionen, sådana fel som kan ha blivit kända vid systemtesterna men som gruppen inte har hunnit att åtgärdat. Sidan 9 av 12

10 Inlämning av övriga dokument Användarmanual (kan utelämnas om online-hjälp används) Lämnas in på papper i det format den är avsedd att läsas, dvs om ni tänkt den som ett A4-häfte så lämnas den in i detta format. Inlämning sker i samband med systempresentationen. Avvikelserapport Lämnas in i samband med systempresentationen. Personlig reflektion Lämnas in via Ping Pong senast fredag 10 juni 2011 kl Projektplan och veckorapporter Finns samlade hos projektkoordinatorn och behöver inte lämnas in separat. I sista veckorapporten ska ni göra en sammanställning av genomfört projekt. Testrapport Lämnas in i samband med systempresentationen. VIBA:n (kravspecifikation) Lämnas in i samband med VIBA presenationen. Sidan 10 av 12

11 Examination och bedömningsgrunder Generellt är det viktigt att samtliga faser i utvecklingen täcks. Prioritera därför i första hand att göra en komplett systemutveckling utifrån erhållen uppdragsspecifikation från kund. Om ni bedömer att ni kommer att utöka systemet med egna idéer ska även dessa behandlas på ett komplett sätt, men bör prioriteras i andra hand. Gruppen erhåller ett gemensamt betyg. Om enstaka individ i gruppen inte deltagit fullt ut i arbetet eller inte kan redogöra för systemet och dess konstruktion kan dennes individuella betyg bli lägre än gruppens helhetsbetyg. Med andra ord en enskild gruppmedlem kan inte få ett högre betyg än gruppen. På projektet kan man erhålla U, G eller VG. Följande delar bedöms i ett sammanvägt betyg: Genomförande (UV) - VIBA kravspecifikation (inkl avvikelserapport) - Realisering (applikation inkl dokumentation) - Presentationer - Projekthantering (projektplaner och veckorapporter) Personlig reflektion (UG) Viktigt att notera är att endast en komplettering ges på inlämnad projektuppgift. Bedömningsgrunder för VIBA-delen Det viktigaste kriteriet som vi bedömer Er VIBA utifrån är hur väl delarna hänger ihop med varandra, den sk. röda tråden. För att en VIBA överhuvudtaget skall vara bedömningsbar måste den vara komplett, dvs. samtliga dokument skall finnas enligt specifikation (leverabler i projktet) samt att varje enskilt dokument skall vara genomarbetat. Avsteg från specifikationen (borttag och tillägg) skall motiveras i arbetet. Ett annat viktigt kriterium är om huruvida VIBA:n är kommunicerbar, dvs kan den tilltänkta målgruppen ta till sig resultatet? I kommunicerbarhet innefattas bl a paketering, språkhantering, versionshantering och strukturering. Konceptet kring VIBA:n bygger på handlingsbarhet, därför är det viktigt om handlingslogiken i VIBA:n är tydligt representerad i t ex. handlingsgraferna och att denna handlingslogik även avspeglas i slutresultatet. En bra VIBA har en väl genomförd designvärdering som belyser styrkor och svagheter med den föreslagna lösningen. Den inlämnade VIBA:n och avvikelserapporten skall sammantaget väl överensstämma med det realiserade systemet. Sidan 11 av 12

12 Bedömningsgrunder för presentationsdelarna En viktig del av ett systemutvecklingsprojekt är systemförsäljningen. I kursen ingår två moment, presentation av verksamhets- och systemförslag (VIBA) och presentation av slutlig systemlösning. Vid bedömning av presentationerna läggs stor vikt vid hantering av frågor från kundrepresentant och examinator, förmågan att tydliggöra och sälja lösningar. Samtliga projektmedlemmar skall kunna besvara frågor kring systemet och dess konstruktion, däremot behöver inte alla presentera. Bedömningsgrunder för projektdelen Projektarbete är en central del av projektet. Vid bedömning av detta moment fokuseras på realism i planer och tydlighet i rapportering. Bedömningsgrunder för betyget Godkänt i realiseringsdelen Ni skall realisera datasystemet i enlighet med den design ni tagit fram i VIBA momentet. Det är mycket viktigt att alla utvecklade applikationsdelar är dels användarvänliga, dels väl testade och väl fungerande. Syftet är att systemet som utvecklas skall kunna tas i drift. Det är mycket viktigt att det realiserade systemet bygger på systemspecifikationen. För att kunna driftsätta systemet behöver underhållsaspekter beaktas. Databasens tabeller bör vara i 3NF. Om tabeller inte är i 3NF så skall motivering för detta framgå i systemdokumentationen. Det skall då i systemdokumentationen också framgå; var redundans finns, uppdateringsbehov, etc. för att undvika att data i databasen inte skall bli inkonsistent. Koden skall vara välstrukturerad och uppdelningen av logiken skall vara genomtänkt. Kommunikationen med databasen skall ske via moduler som är speciellt utvecklade för att hantera denna kommunikation. En viktig del av systemet är felhanteringen. Användaren skall i största möjliga mån hindras från att göra fel. Görs detta ändå skall alltid felen hanteras och användaren skall informeras. Bedömningsgrunder för betyget Väl Godkänt i realiseringsdelen För att betyget Väl Godkänt skall kunna erhållas krävs det bland annat att systemet uppfyller de krav som beskrivits i detta dokument. I övrigt skall objektorientering anammats och skiktningen mellan logik och gränssnitt i programmet skall vara väl genomtänkt och tydligt dokumenterad. Systemet skall vara lätt att underhålla och att förse med grunddata. Vad gäller användargränssnittet skall det utan svårigheter gå att navigera sig igenom applikationen. En väl genomförd systemstrukturering och en restlista som speglar det faktiska systemet är tecken på att projektgruppen har en förståelse och kunskap om sin lösning. Sidan 12 av 12