TEKNIK OCH TRAFIKENS VERKSAMHETSFÄLT. Byggnadsteknik. Husbyggande EXAMENSARBETE PLANERING AV TIDTABELL, KOSTNADER OCH BYGGPLATSEN FÖR SMÅHUS

Transkript

1 TEKNIK OCH TRAFIKENS VERKSAMHETSFÄLT Byggnadsteknik Husbyggande EXAMENSARBETE PLANERING AV TIDTABELL, KOSTNADER OCH BYGGPLATSEN FÖR SMÅHUS Arbetets tillverkare: Mikael Sundström Arbetets övervakare: Mika Lindholm Arbetets handledare: Staffan Sundman Arbetet godkänt: Mika Lindholm överlärare

2 FÖRORD Detta examensarbete gjordes åt Seasong Travels Ab. Som handledare har fungerat byggmästare Staffan Sundman som är delägare i Seasong Travels. Från yrkeshögskolan Stadia har Mika Lindholm fungerat som övervakare. Jag tackar båda för handledningen. Helsingfors Mikael Sundström

3 EXAMENSARBETETS SAMMANFATTNING Tillverkare: Mikael Sundström Arbetets namn: Planering av tidtabell, kostnader och byggplatsen för småhus Datum: Utbildningsprogram: Byggnadsteknik Sidomängd: 52 s bilagor Inriktning: Projekthantering Arbetets övervakare: överlärare Mika Lindholm Arbetets handledare: byggmästare Staffan Sundman Det här examensarbete gjordes åt Seasong Travels Oy. I arbetet gjordes en kostnadsplan, tidtabell och dispositionsplan för en stugby på Norrkullalandet. Arbetet börjades med att bekanta sej med byggbranschens facklitteratur och ta reda på vilka faktorer som påverkar byggprojektets slutliga kostnader och tidtabell. På basen av områdets litteratur valdes kostnadsberäkningssättet att utföras med hjälp av Talo-80 nomenklatur och göra en byggnadsdelskalkyl. I arbetets undersökningsskede delades stugorna upp enligt Talo-80 nomenklatur i enskilda byggnadsdelar, varefter byggnadsdelarna prissattes. En tidtabell gjordes när alla byggnadsdelar var uppdelade och med hjälp av områdets litteratur räknades den effektiva byggtiden ut. Dispositionsplanen gjordes genom att studera områdets facklitteratur och själva byggplatsen. Nyckelord: Kostnader, tidtabell, byggnadsprojekt

4 INSINÖÖRITYÖN TIIVISTELMÄ Tekijä: Mikael Sundström Työn nimi: Aikataulun, kustannus ja työmaan suunnittelu pientalolle Päivämäärä: Sivumäärä: 52 s liitettä Koulutusohjelma: Rakennustekniikka Suuntautumisvaihtoehto: Projektinhallinta Työn valvoja: yliopettaja Mika Lindholm Työn ohjaaja: rakennusmestari Staffan Sundman Tämä insinöörityö tehtiin Seasong Travels Oy:lle. Työssä tehtiin kustannusarvio, aikataulu ja työmaasuunnitelma Seasong Travels perustamaan mökkikylään Norkullalandetille. Työ aloitettiin tutustumalla alan kirjallisuuteen ja ottamaalla selvää mitkä asiat vaikuttavat rakennushankkeen lopullisiin kustannuksiin ja aikataulun. Alan kirjallisuuden perusteella valittiin sopiva kustannuslaskentamenetelmä, jolla tehtiin kohteen kustannusarvio Talo-80 nimikkeistöä käyttäen. Työn case-kohteessa jaettiin mökit Talo-80 nimikkeistön mukaisiin rakennusosiin minkä jälkeen rakennusosat hinnoiteltiin. Kun rakennusosat tiedettiin, voitiin tehdä aikataulu rakennushankkeelle käyttäen apuna alan kirjallisuutta. Työmaasuunnitelma tehtiin soveltamalla kirjallisuudesta saatuja tietoja työmaahan. Avainsanat:Kustannukset, aikataulu, rakennushanke

5 ABSTRACT Name: Mikael Sundström Title: Planning of time schedule, costs and the construction site for single-family houses Date: Department: Civil engineering Number of pages: appendix Study Programme: Project management Instructor: Senior Lecturer Mika Lindholm Supervisor: Master builder Staffan Sundman This graduate study was made for Seasong Travels Oy. The main objective of this study was to produce a cost estimate, time schedule and a working site plan. This study was begun by exploring the literature in the field of construction, and studying which facts does affect the cost and time schedule of a construction project. In a construction project and in the field of how to make a time schedule. Based on the literature the most proper method of cost estimating for single-family houses were chosen. In the research part of the study the cottages were split in to different building products with Talo-80 nomenclature, after that the products were priced. After that the buildings were split into building products a time schedule were made with help of the fields literature it was possible to calculate the effective construction time. The construction site plan was made with help of the field s literature and by studying the construction site. Keywords: Costs, time schedule, building project

6 FÖRORD SAMMANFATTNING TIIVISTELMÄ ABSTRACT 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metoder 1 2 BYGGPROJEKTETS SKEDEN Byggnadsprojektets olika skeden Behovsutredning Projektets planering Konstruktionplanering Byggandet Ibruktagandet 7 3 BYGGPROJEKTETS KOSTNADER OCH KOSTNADSBERÄKNING Byggprojektets kostnader Fastställning och samling av kostnader Kostnadsberäkning i projektets olika skeden Behovsutredning Projektets planering Konstruktionplanering Byggandet och ibruktagning Projektfaktorer och planeringslösningarnas effekt på kostnaderna Fastställning av kostnader i byggprojekt Handledning av planering Kostnadsberäkningsmetoder Kostnadsberäknings fel Nomenklatur Talo-80 nomenklatur Byggnadsdels nomenklatur 19

7 4 TIDTABELL Tidtabells former Tidtabellsplaneringsskedena Beräkning av den effektiva byggnadstiden Uppdelning av objektet till delobjekt Val och planering av arbetsordningen Tajmning av uppgifter och utjämning av resurser 27 5 DISPOSITIONSPLAN FÖR ARBETSPLATSEN Innehåll av en dispositionsplan Stängsel runt tomten Provisoriska byggnader Förråd Fasta maskiner och apparater Beredningsplatser Krafttillförsel och distribution 35 6 CASE NORRKULLALANDET Bakgrund av projektet Stugornas konstruktioner och byggmetoder Bakgrund av kostnader och tidtabell Materialkostnader Arbetskostnader Kostnadsram för projektet Tidtabell för projektet Dispositionsplan för arbetsplatsen Övervakning av planerna 45 7 SLUTSATSER 46 8 SAMMANDRAG 48 REFERENSER 50 BILAGOR 52

8 1 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Detta examensarbete gjordes åt Seasong Travels Ab och motivet var planering av tidtabell, kostnader och byggplatsen för småhus. Som ingenjörsarbetets handledare fungerade byggmästare Staffan Sundman och från skolans sida fungerade överlärare Mika Lindholm som övervakare. Företaget har arrenderat mark av Sibbo kommun på ön Norrkullalandet i Sibbo skärgård. Planerna är att bygga en stugbyn som skall bestå av en bastubyggnad och sammanlagt 10 stugor varav tre stugor byggs under hösten 2007 och vintern Syfte Företaget behöver en kostnadskalkyl för att kunna avgöra om stugbyn är en ekonomisk lönande investering samt för att reservera tillräckligt med finansiering för att genomföra projektet. Företaget behöver en tidtabell för att kunna planera och reservera arbetskraft för att genomföra arbetsprojektet i utsatt tid. Företaget behöver också en dispositionsplan för att få arbetsplatsen att fungera effektivt. I detta ingenjörsarbete testas det hur kostnadsberäkning, tidsplanering samt områdesplanering lämpar sej för byggandet av småhus. Som information för att göra en kostnadsberäkning behövs ett utrymmes schema, information om utrymmenas egenskaper och tomtens omständigheter. Kostnadsberäkningarna jämförs med varandra och man försöker hitta en balans mellan de resurser man har till förfogande och uppsatta målsättningarna 1.3 Metoder Som utgångspunkt för examensarbetet var att Sibbo kommun hade godkänt Seasong Travels Ab:s planering av en på Norrkullalandet. Först spjälkte man upp byggnadsdelar till enskilda material, med hjälp av Talo-80 och de redan befintliga ritningarna (bilaga 7 och bilaga 8) gjorda av Staffan Sundman. Därefter kunde man prissätta materialen med hjälp av områdets facklitteratur Rakennusosien kustannuksia 2007 och Internetsidan rakentaja.fi. Tidsplaneringen gjordes med hjälp av områdets facklitteratur Rakennustöiden menekit

9 och Aikataulukirja I tidsplaneringen inverkade också stugornas läge till varandra, vissa uppgifters brådska samt beställarens önskningar. För att få arbetsplatsen att fungera i praktiken behövs en dispositionsplan och den gjordes med hjälp av områdets facklitteratur Husbyggnad 1 och RATU-kortisto samt att studera arbetsområdet och beställarens önskningar.

10 3 2 BYGGPROJEKTETS SKEDEN 2.1 Byggnadsprojektets olika skeden I allmänhet delas ett byggprojekt upp i fem skeden enligt RT-kort, (bild 1) Behovsutredning Om ett företag eller förening behöver utrymme görs en behovsutredning, som startar byggprojektet. I detta skede utreds projektets ändamål, utrymmenas storleksbehov, planlösningas möjligheter och verksamhetens lönsamhet. På basen av behovsutredningen görs projektets planering. Man gör en preliminär tidtabell samt en finansieringsplan. På basen av behovsutredningen besluter man om man skall genomföra projektet. I behovsutredningen deltar användaren, byggherren samt möjligen chefkonstruktören. Användarens uppgift är att göra behovsutredningen. Byggherrens uppgift är att fungera som expert på projektets förverkligande. 1, Projektets planering I projektets planering specificerar man projektets storlek, kvalitet, funktion, kostnader, tidtabeller samt underhållet av byggnaden. Man uppskatar även olika sätt att genomföra projektet. På basis av projektetsplanering gör man ett investeringsbeslut. I projektplanerings skedet har användaren som uppgift att precisera den kommande verksamhetens utgångsläge samt behov. Byggherrens uppgift är att fungera som expert inom projektets genomgång samt av själva byggandet. Planerarnas uppgifter är att skaffa nödvändig information för att påbörja konstruktionsplanen. 1 1 RT-direktivsfil, RT , Husbyggsprojektets gång 2 Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s.30-31

11 4 Bild 1. Husbyggsprojektets gång 1 1 RT-direktivsfil, RT , Husbyggsprojektets gång

12 Konstruktionplanering I konstruktionplaneringsskedet utvecklar man metoder, så att man utgående från ritningarna och kostnadskalkylen kan göra jämförelser mellan olika möjligheter samt styra planeringen enligt de uppsatta målen och sätter ramar för projektet. I detta skede får byggnaden sin slutliga fysiska form. Byggnadsplanen utvecklas och specificeras medan konstruktionsplaneringen framskrider. Byggnadsplanen delas upp i skissplan och förverkligandeplan, som innehåller fem skeden. 1 Skissplan - förslags skede - skiss skede I detta skede undersökes olika möjligheter till tomtanvändning och planeringslösningar. Man väljer den lösning som passar bäst till de uppsatta målen. På basen av skissplanen gör man en materialberäkning samt en kostnadsberäkning och en utredning på uppehållskostnader för byggnaden. Som information att göra skissplanen används projektplanen samt andra direktiv såsom kostnadsmålsättning, planerings direktiv förslagsoch situationsritning och geotekniska undersöknings dokument. 2 Förverkligandeplaner - Huvudritningsskede - Arbetsritningskede - Kompletterande planering Man gör de dokument och planer som är nödvändiga för att kunna göra anskaffningar och en entrepenadstävlan samt dokument och planer för själva byggandet. Informationen som behövs för att utföra förverkligandeplanen fås från de godkända skissplanerna: situationsplan, bottenritning, skärningar. Dessutom behövs information om konstruktionmekanismer och geotekniska undersökningar, bygglov, vald entrepenörsform och förverkligandeplanens tidtabell. 2 1 Kari Vuorela, Jussi Urpola, Jouko Kankainen, 2001, Johdatus Rakentamistalouteen, s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s. 38

13 6 För att övervakningen av planeringen skall fungera måste man sätta upp mål för planeringen: - Funktionsmässigt mål, arkitektoniskt godkänd. - Kostnadsuppskattning som är gjord med riktpris metoden. - Ändringar på storleksmålsättningar påverkar mest kostnaderna. Storleksmålsätt ningar kan vara effektiv yta (hym 2 ), bruttoarea (brm 2 ) och byggnadens volym (rm 3 ). - Tidsmålsättningen är hela projektets kärna. Avvikelser från tidtabellen betyder ofta extra kostnader som kan försvåra företagets verksamhet. Byggherren måste hålla hårt fast i tidtabellen. Om man inte håller fast i tidtabellen från första början, flyttas kommande skeden frammåt i tidtabellen och ökar på problemen och kostnaderna. 1 Projektet innehåller följande beslut: 1 - projektets förverkligande beslut - byggnadsplanerings beslut - börjande av byggandet - när byggnaden skall vara klar Planeringen innehåller följande ritningr: 1 - skissplanerna - huvudritningarna - arbetsritningarna - VVSE-ritningarna - detaljritningarna Ritningarna skall innehålla till dem hörande planeringsdokument: 1 - skissritingarna/byggnadssättsrapport - arbetsritningar/ arbetsbeskrivning - VVSE-ritningar/ arbetsbeskrivning 1 Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s. 38

14 7 För att koordinera planeringen hålls planeringsmöten. I mötena deltar alla planerare, projektchefen, byggherren, beställarens samt användarens representanter samt möjligen övervakaren. Meningen med planeringsmötena är att planeringen skall löpa smidigt, att planerna passar ihop med varandra samt att hålla tidtabellen. Viktigast är att övervaka att användarens och beställarens villkor uppfylls Byggandet Byggskedet börjar när parterna har skrivit under entreprenörskontraktet och avslutas med överlåtelse av objektet till byggherren. I detta skede måste man bestämma vilket förverkligande alternativ man väljer. Dokumenten som behövs för detta skede är byggnadsloven, godkända förverkligandeplaner, entreprenörs- och anskaffningskontrakt, anordnings samt installerings- och arbetsritningar. I byggskedet är deltagarna i projektet som mest, då deltar byggherren, beställaren, användare, planerare, arbetsplatsens övervakare, entreprenörerna och övervakningsmyndigheterna Ibruktagandet I ibruktagandeskedet introducerar man byggnaden till användaren eller beställaren. Ursprungsdatan för detta skede är godkända mottagningsgranskning samt användningsoch serviceplaner, som är uppdaterade med byggskedets information. Projektet avslutas i sinom tid med garantigranskning och befrielse från garanti. 2 1 RT-direktivsfil, RT , Husbyggsprojektets gång 2 RT-direktivsfil, RT , Husbyggsprojektets gång

15 8 3 BYGGPROJEKTETS KOSTNADER OCH KOSTNADSBERÄKNING 3.1 Byggprojektets kostnader Fastställning och samling av kostnader Största delen av kostnaderna i ett byggprojekt tillkommer under byggskedet. Fastställningen av kostnaderna bestäms ändå huvudsakligen i början av projektet. Kostnader som tillkommer i början av projektet är för det mesta planerings kostnader, jämfört med hela byggprojektets kostnader är denna kostnad relativt liten. De beslut som påverkar de slutliga kostnaderna mest görs i början av ett byggprojekt, när man besluter om byggnadens användningsändamål, egenskaper och storlek. I bild 2 är det beskrivet fastställning och samling av kostnader i ett projekt. 1 Bild 2. Fastställning och samling av kostnader. 1 1 Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakeunnushankkeen kustannushallinta, s. 7-11

16 9 Medan byggnadsprojektet framskrider minskar möjligheterna att påverka projektets kostnader. Eftersom början av ett byggprojekt har en större betydelse sett från fastställning av kostnadernas synvinkel, är det logiskt att kostnadskontrollen i byggprojektet grundar sej på målsättningskostnaderna som fastställs i början av projektet. Denna målsättningskostnad som är gjord i projektplaneringsskedet fungerar som hjälpmedel för styrning av kostnader under hela byggprojektet. När kostnadsramarna är fastslagna med tillräckligt med information om projektets målsättningar, utrymmenas egenskaper och byggplatsens omständigheter, kan planeringen styras och konstruktionslösningarna väljas så att man håller sej inom bestämda kostnadsramarna. 1 När man talar om kostnadsstyrning, är det viktigt att komma ihåg, att styrningen endast kan vara riktad mot planerna. Med olika metoder kan man finna orsaker till planernas kostsamhet, men bara genom att ändra planerna kan man genomföra det billigare. En dyr konstruktionslösnings kostnader går inte att styra enligt budgeten, men genom att styra planeringen kan man utveckla den dyra konstruktionslösningen och på det sättet hållas inom kostnadsramarna. 1,2 Under själva byggandet kan man för det mesta bara observera kostnadernas samling. Möjligheterna att påverka kostnaderna i byggskedet är minimala, så kostnadsnivån skall styras till rätt nivå före byggandet startar. Efter att byggprojektet är avklarat samlar man upp information om projektet, som sedan används som information för nya projekt Kostnadsberäkning i projektets olika skeden Med kostnadsberäkning menar man i byggprojektets olika skedenas förhandsberäkning, målet med detta är att redogöra byggprojektets kostnader före deras bildning Behovsutredning Det viktigaste i behovsutredningen är att beskriva byggnadens verksamhet och definiera storleken, så att man kan granska olika alternativ att skaffa utrymmena och välja det lämpligaste. När man beskriver utrymmena i behovsutredningsskedet beskriver man bara de utrymmen man behöver för att utföra sin verksamhet. Med den information måttsätter 1 Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksen kustannustieto, s Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakennushankkeen kustannushallinta, s. 7-11

17 10 man tekniska utrymmen, som måste beaktas när man gör projektets utrymmes förteckning Projektets planering Det viktigaste i projektets planeringsskedet är att sätta upp målsättningar. I projektets planering sätter man upp målsättningar gällande byggprojektets storlek, kvalitet, tajmning, tidtabell och omgivning. Projektplaneringen borde innehålla all information om byggprojektet som definierar byggnadens målsättningar och krav, som ursprungsdata för planerarna. Planerarna behöver information om målsättningar för storlek, kvalitet, och kostnadsnivå så att planerna kan göras enligt målsättningarna. Projektplaneringen skall också innehålla tillräckligt med information för att göra ett investeringsbeslut. 1,2 För planeringen av kostnader i projekts planeringsskedet räknar man kostnadsberäkning för olika planeringsmöjligheter. Som information för att göra en kostnadsberäkning behövs ett utrymmes schema, utrymmenas egenskaper och tomtens omständigheter. Kostnadsberäkningarna jämförs med varandra och man försöker hitta en balans mellan de resurser man har till förfogande och uppsatta målsättningarna. Till slut lägger man upp en målsättning angående projektets kostnader. 3, Konstruktionplanering I konstruktionsplaneringsskedet är budgeten redan bestämd och borde inte avvikas från utan grunder för det. I detta skede försöker man hålla fast vid budgeten och målsättningarna för kostnaderna genom att handleda planeringen. Bara genom att handleda planeringsprosessen kan man säkra sej att planerna håller den standard som beställaren kräver. I konstruktionsplaneringsskedet jämför man skissernas kostnads, storleks och effektivitets inflytande och gör kostnadsberäkning för olika planeringslösningar. Med hjälp av planerna och kostnadsberäkningarna på dessa kan man göra byggnadsdelskalkyler och handleda planeringen i målsättningarnas riktning. 5,6 1 Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s

18 Byggandet och ibruktagning I byggandet och ibruktakarskedet börjar det redan bli svårt att påverka kostnaderna. Kontroll av kostnaderna i byggskedet kontrolleras på förberedelse av byggandet och entrepenörstävlan. Före förverkligande av projektet kan man uppskatta offerternas lönsamhet genom att jämföra entrepenörsofferterna med kostnadsberäkningen gjord på de slutliga planerna. I detta skede kan också entrepenadsformen påverka kostnaderna. Val av entrepenadsform påverkar ändå kostnaderna minimalt jämfört med besluten gjorda i projektets början. Konjunkturen påverkar också priset märkbart. Skärskilt under högkonjunktur stiger priset på grund av att täckningarna på entreprenaderna stiger vilket reflekterar i dyrare offerter. I förverkligande skedet, när byggandet är i full gång, kan man bara följa med medan kostnaderna samlas. Under byggningsskedet kan man uppskatta hurudana kostnaderna blir för gjorda ändringar i byggprojektet och räkna en kostnadsberäkning för extraarbeten och ändringsarbeten. 1,2 3.3 Projektfaktorer och planeringslösningarnas effekt på kostnaderna Fastställning av kostnader i byggprojekt Kostnaderna i ett byggprojekt beror på beslutet att bygga. Byggningsbeslutet däremot orsakas av behovet för nya utrymmen eller ändringar i utrymmen som redan finns i byggnaden. Olika verksamheter har olika fodringar, och behöver därför olika slags utrymmen, vilket betyder olika stora kostnader. I ett byggprojekt påverkar följande faktorer på kostnaderna 3 : - Utrymmes behov - Användnings ändamål och utrymmenas krav - Tomt omständigheter - Planeringslösningar - Förverkligande sätt - Förverkligande tidtabell 1 Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s.19-23

19 12 Utrymmes behov Ytrymmes behov uppstår t.ex. när man vill påbörja en ny verksamhet eller vill förstora den gamla. För att mätta utrymmes behovet finns det olika möjligheter. T.ex. kan man bygga nya verksamhetsutrymmen eller hyra utrymmen för verksamheten. I vissa fall kan man minska på utrymmesbehovet genom att investera i en produktionsmaskin som kräver mindre utrymme att utöva verksamheten. Byggandet kan också ersättas genom att köpa tjänster från ett utomstående företag. Om man besluter att påbörja ett byggprojekt för att tillfredställa utrymmesbehovet uppstår ett byggbeslut. Byggbeslutet åstadkommer byggandets kostnader. 1 Användnings ändamål och utrymmenas krav Från användarens synvinkel är byggnaden ett utrymme, där användaren kan bo eller utöva sin verksamhet. När man vet vilken verksamhet som skall utövas i byggnaden, vet man också vilka krav det finns på utrymmet som t.ex. storlek, höjd och temperatur. På utrymmena finns krav också på faktorer andra än dessa som t.ex. hur byggnaden och dess omgivning ser ut. Dessa krav påverkar utrymmenas, byggnadens och gårdsplanets kvalitetsnivå vilket påverkar byggprojektets kostnader märkbart. Utrymmena är det som bildar de största kostnaderna i en byggnad, därför beror stora kostnadsskillnader mellan olika byggprojekt på utrymmena och deras skilnader. 1 Tomt omständigheter Svårigheten att bygga på tomten är ofta den största enskilda kostnadsfaktoren, som inte påverkas av utrymmena. Tomt omständigheterna kan kräva åtgärder, som kan påverka byggkostnader märkbart. Sådana här åtgärder är bl.a. pålning, sprängning, jordbyte, stabilisering, hantering av förstörd jord o.s.v. Extra kostnader beroende på dessa faktorer kan variera stort mellan olika byggprojekt. Räknat per nyttokvadratmeter har extrakostnaderna varierat mellan 250 / hym / hym 2 i olika byggprojekt, beroende på tomtomständigheterna och konstruktionslösningarna. I stommskedet ökar prestationskostnaderna om utförande sker på vintern jämfört med prestationskostnaderna 1 Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s.19-29

20 13 på sommaren, på grund av att man måste handskas med snön, skydda material och byggnaden och måste värma mera än på sommaren. 1,2 Planeringslösningar Med olika planeringslösningar påverkar man märkbart kostnaderna. Byggnadens sammanlagda storlek, byggnadsyta, effektivitet, tekniska utrymmen, ytterväggar, fönster och andra byggdelars mängd och kvalitet varierar kraftigt beroende på olika planeringslösningar. 1,2 Förverkligande sätt Förverkligandesättet påverkar också på slutliga kostnaderna. På val av entrepenadsform inverkar mest storleken och svårighetsgraden på byggprojektet samt beställarens resurser för att låta byggas och konjukturssituationen. Förutom entrepenadsform påverkar också avtalsformen på entepenadsoffertens pris. I entrepenadsformer som riskerna är entreprenörens, höjer priset för entreprenaden på grund av en riskreservering, fast risken inte skulle bli verklighet. På motsvarande sätt är entreprenaden billigare i projekt där riskerna är hos byggherren. Konjunkturen påverkar också priset märkbart. Skärskilt under högkonjunktur stiger priset på grund av att täckningarna på entreprenaderna stiger vilket reflekterar i dyrare offerter. 1 Förverkligande tidtabell Förverkligande tidtabellen påverkar mest kostnaderna om tidtabellen är stramare eller lösare än normalt. Om byggtiden är för kort höjer det på kostnaderna, för det orsakar ofta att man måste arbeta övertid eller i skift vilket är dyrare än normalt. En lång byggtid påverkar så att effektiviteten på byggplatsen sjunker och tidsbundna arbetsplatskostnader stiger. 3 Den reserverade tid som det tar att utföra arbetet kan jämföras med den räknade normalduration för byggprojektet. Normaldurationen definieras genom att mata in uppskattade arbetstimmar i en formel och med hjälp av den informationen får man reda på byggprojektet normalduration i månader. 1 1 Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s och s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s

21 14 För räknande av normalduration finns två versioner, en för stora byggprojekt, över arbetstimmar (ah) och små byggprojekt under arbetstimmar. Formlerna är följande: 2 > ah: TN = 4,6 x ln ( tth (1...9))-36,6 < ah: TN = 2 + 3,8 x ( tth (1...9) / ) I formlerna står TN för normalduration i månader och tth står för den sammanlagda arbetsinsatsen enligt Talo-80 nomenklaturens huvudgrupper Som grundregel är att från denna tid kan man avvika 20% åt någondera hållen, utan att byggprojektets tidtabell anses vara speciellt stram eller lös Handledning av planering Planeringens handledning i olika planeringsskeden är mycket viktigt om man vill nå målsättningarna för ett byggprojektets kostnader. Handledning är viktigt ifall kostnadsnivån är låg eller om beställaren behöver veta kostnadsnivån i ett tidigt skede. Information om byggprojektets kostnader kan vara viktig t.ex. om byggherren måste göra bindande beslut om budgeten före planeringen ens hunnit starta. I ett sådant fall är handledning av planering extra viktig genom hela byggprojektet. När ingenting ännu är byggt och kommande konstruktioner och deras kostnader finns endast definierade på papper, är det betydligt lättare att ändra på byggnadens storlek, form eller andra egenskaper än om stommen redan skulle vara klar. 2 I projektplaneringen bör beställaren definiera sina behov och önskningar om utrymmena och av dessa bilda så nogrann utgångsinformation som möjligt för planerarna, så att planerarna kan planera byggnaden så som beställaren önskar. Inexakt utgångsinformation ökar skillnaderna på konstruktionslösningarna. I planeringens kostnadshandledning är det viktigt att konsultera, övervaka och handleda olika planerares konstruktionslösningar, så att man uppnår målsättningarna gällande storlek, kvalitet och kostnader. I handledningen av 1 Jouko Kankainen, Tom Sandvik, 1999, Rakennushankkeen ohjaus, s Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s.34-36

22 15 planeringen är det också viktigt att göra klart för planerarna vilka målsättningar som är viktigast i byggprojektet. 1 Som grund för planeringens handledning fungerar den gjorda målsättningskostnaden. Medan planeringen framskrider räknar man kostnadsuppskattningar på olika konstruktionslösningar och jämför dessa till målsättningskostnaderna. Om kostnads uppskattningarna skiljer från målsättningskostnaderna kan man söka faktorer som höjer kostnadsnivån och ändra på dessa faktorer. Med att jämföra kostnads uppskattningar och målsättningskostnaderna ser man vilka planeringslösningar är dyra och då kan man ändra planerna effektivt. Som alternativ kan man ändra på målsättningskostnaderna om beställaren inte vill ändra på planerna. 1 Man borde inte ändra på målsättningskostnader utan i första hand hålla fast vid de ursprungliga målsättningarna. Byggherren borde hålla fast vid målsättningarna och handleda planeringen enligt dessa Kostnadsberäkningsmetoder Meningen med att göra en kostnadsberäkning är att definiera projektets kostnader. I projektets kostnader ingår de utgifter som behövs för att genomföra projektet. Till kostnadsberäkningsprinciper hör till att kostnadsberäkningen skall vara heltäckande, alltså allt som hör till entreprenaden. I kostnadsberäkningen får inte förekomma överlappningar, alltså en sak får bara förekomma en gång i kostnadsberäkningsnomenklaturen. Kostnadsberäkningen görs enligt dagspriset på varorna utan mervärdesskatt. 3,4 Kostnadsberäkning är förskottsräknande, vars uppgift är att redogöra projektets separata kostnader. En kostnadsberäkning är en utskrift, som bildas enligt kostnadsberäkningsnomenklaturer av kostnadssatta mängdförteckningar. Kostnadsberäkningar kan bestå av olika grova nomenklaturer, som byggnadsdel, prestation, produktdel eller olika sammansättningar av dessa. 1 1 Jouko Kankainen, Juha-Matti Junnonen, 2000, Rakennuttaminen, s Yrjänä Haahtela, Juhani Kiiras,2006, Talonrakennuksenkustannustieto, s Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakennushankkeen kustannushallinta, s Jukka Pellinen, 2003, Kustannuslaskenta ja kannattavuusajattelu, s

23 16 Kostnadsberäkningsnomenklatur är en anvisning, med vilken man delar upp mängder när man gör en kostnadsberäkning. Företagen kan ha egna kostnadsberäkningsnomenklaturer. Prestation är en sammanställning av byggnadsdelens och arbetes sorten. 1 Det finns fyra metoder att göra en kostnadsberäkning. 1 - Utrymmeskalkyl - Produktdelskalkyl - Byggnadsdelskalkyl - Prestationskalkyl Utrymmeskalkylen används som metod för att sätta kostnadsramar och storleksramar för projektet i projektplaneringsskedet. I saneringsprojekt måste man också beakta projektets saneringsgrad. 1 I produktdelskalkyl delar man upp nomenklaturen och prissätter per produkt. 1 Byggnadsdelskalkylen fungerar som en granskningsmetod för kostnader i planeringsskedet samt för jämförelseberäkningar och som riktgivare för en offert. I byggnadsdelkalkylen delar man upp nomenklaturen och prissätter den per byggnadsdel. Man använder byggnadsdelskalkylen som kostnadsberäkningsmetod i följande: 1 - När man testar att planerna uppfyller kostnadsramarna för projektet - I byggnadens planeringsskede för olika alternativ av material - För att definiera offert- samt självkostnader För att göra en byggnadskalkyl krävs minst följande dokument: - Förslags- eller skissritningar - Byggnadssätts redogörelse Byggnadsdelkalkylens skeden är följande: - Byggnadsdelarnas masskalkyl - Byggnadsdelarnas prissättning 1 Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakennushankkeen kustannushallinta, s

24 17 Prestationskalkylsmetoden används i slutskedet av planeringen och under byggnasdsskedet. I prestationkalkylen delar man upp nomenklaturen och prissätter den enligt prestation. 1 För att göra en kostnadsberäkning kan man använda en eller koppla ihop flera metoder till en kostnadsberäkning. 1 Målsättningen med en fördelning av projektet, är att enklare kunna göra alla handlingar skilt för sej och att i ett senare skede bygga ihop det till en sammansättning. Man måste hitta ett sätt som alla parter kan använda till planering och produktion. Ett byggprojekts vanligaste sätt att fördela det är med nomenklatur Kostnadsberäknings fel En kostnadsberäkning består nästan enbart av inexakta tal. Orsakerna till de inexakta talen är bl.a. använd mätnoggrannhet och startantagande. Delvis tar de inexakta talen ut varandra. Orsaken till kostnadsberäknings fel kan finnas i bl.a. 1 - Felaktiga mängder - Kostnadsposter saknas - Tolkningsfel i produktionsplanerna - Bristfälliga planer - Felaktiga enhetskostnader I all antecipering förekommer möjligheter för fel. En del fel beror på faktorer som masskalkyleraren och prissättaren inte kan påverka. Sådana här fel är bl.a. bristfälliga planer och fel på grund av externa omständigheters förändringar. Masskalkylernings- och prissättningsfel kan man minska med att höja den använda arbetstiden av kostnadsberäkningen. Av bristfälliga planer och förändringar i externa omständigheter tar beaktas med en riskklausul i offertberäkningen. 1 1 Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakennushankkeen kustannushallinta, s

25 Nomenklatur Nomenklatur är ett hjälpmedel som lämpar sej för nybyggen och saneringsobjekt. Den hjälper till att nå kostnadsmålsättningar, genom att den delar upp byggnaden i byggnadsdelar för att kunna hantera kostnaderna för material och planera tidstilldelningen och anskaffningsplanen. Det finns många olika nomenklaturer t.ex. Talo-80, Talo-90,Talo och infra. Det traditionella sättet att fördela kostnader, i byggandet av småhus är med Talo-80 nomenklatur. 1,3 I detta ingenjörsarbetets case-projekt har man andvänt Talo-80 nomenklatur Talo-80 nomenklatur Talo-80 nomenklatur är menat för hela byggbranschen. Den lämpar sej för lägenhetsproduktion, byggandet av offentliga byggnader, industribyggande och byggandet av affärsutrymmen. Nomenklaturen är menad för både planerare, byggherrar och byggare. I stort sätt så delar man upp byggprojektet i projektets grundläggningskostnader, anskaffningskostnader och byggnadskostnader. Systemet är hierarkisk, där byggkostnaderna är en del av anskaffningskostnader och anskaffningskostnaderna en del av grundläggningskostnader. Talo-80 består av två parallella sätt att framställa information: 2,3 - Nomenklaturens grundstruktur består av byggnadsdelar, prestationer och kostnadsslag. - Det enskilda sättet att framställa informationen är med kostnadsposter. Hela projektets kostnadsposter delas upp i olika kategorier från A-D, varav B och D ännu delar upp sej i underkategorier. Kostnadsposten B:s byggnadskostnader består av byggnadsdelar, arbetssorter och kostnadssorter. I Talo-80 nomenklatur finns det framställt en mer noggrann fördelning för kostnadsposterna B1 byggherrens kostnader och B2 byggnadstekniska arbeten. I Talo-80 nomenklatur delas kostnadssorts nomenklaturen upp enligt följande: 1 1. Arbetskostnader 2. Materialkostnader 3. Underentrepenadskostnader 4. Egna servicekostnader 5. Andra kostnader 1 Rakentaja.fi 2 Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakennushankkeen kustannushallinta, s Yleisseloste Talo-80 s.6-17

26 19 Nomenklaturens enhets- och totalkostnader definieras genom att prissätta. Den insats som krävs för att få en enhet i nomenklaturen klargjord, kallas insatsåtgång. Nomenklaturen kan vara en prestation eller en byggnadsteknisk del. Den prestationsmängd det tar att bygga en enhet av en byggnadsdel är prestationens relativa mängd. I en byggnadsdelskalkyl använder man en mängdförtäckning som delar upp byggnadsdelarna. Sedan prissätter man byggnadsdelarna med den prestation det tar att utföra byggnadsdelen Byggnadsdels nomenklatur Byggnadsdels nomenklatur delar upp byggnadsobjektet både strukturellt samt tidsmässigt till enhetliga helheter samt till skilda kostnadsberäkningsobjekt. Byggnadsdelsnomenklaturens huvudgrupper är följande. 1,2-0. Byggherrens kostnader - 1. Jord och grundläggning - 2. Grunden och yttre konstruktioner - 3. Stomm- och vattentakskonstruktioner - 4. Kompletterande konstruktioner - 5. Ytkonstruktioner - 6. Möblemang, utrustning och apparater - 7. Maskintekniska arbeten - 8. Byggnadsplatsens brukskostnader - 9. Byggnadsplatsens samkostnader I bild 3 förevisas huvudgruppernas innehåll: 3 1 Enkovaara, Heikki Haveri, Pekka Jeskanen, 1998, Rakennushankkeen kustannushallinta, s Yleisseloste Talo-80 s Yleisseloste Talo-80 s.6-17

27 Bild 3. Huvudgruppernas innehåll i Talo-80 nomenklatur. 1 20

28 21 4 TIDTABELL En tidtabell är ett projekts förverkligande modell. I en tidtabell delar man upp projektet i olika uppgifter, man sätter också upp mål för enskilda uppgifter, angående deras start-, slutpunkt och användningen av arbetskraft. 1 För att en tidtabell skall vara fungerande sätt från produktionsstyrning och ledande av arbetsplatsens synvinkel skall: 1 - Tidtabellsuppgifterna grundar sej på från produktionens centrala uppgifter - Alla tidstabellsuppgifter bör vara mätbara, således grunda sej på något. - Man måste reservera tillräckligt med tid för uppgifterna, för snabb produktion ökar risken för extra störningar i projektet. - Man måste planera arbetsro för varje uppgift att inte många arbetsuppgifter pågår på samma ställe samtidigt. - Tidtabells uppgifter skall planeras tillräckligt stora så att styrning av projektet är möjligt. - Man måste klara av att hantera bindningar mellan uppgifterna. - Tidtabellen måste förevisas på ett sådant sätt att det är möjligt att övervaka produktionen. 4.1 Tidtabells former Det finns många olika slag av tidtabeller, men de vanligaste tidtabells formerna i Finland är Ganttschema och platstidsschema. I tidtabellerna uppvisar man oftast: 1 - Tidtabells uppgifterna - Dimensionerings grunder - Prestationsmängd - Uppgiftens totala arbetsåtgång - Arbetsgrupper och utförande sätt - Uppgifternas längd i arbetsskift - Uppgifternas tidpunkt i en kalender 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s

29 22 I tidtabellen kan man också visa etappmål, bindningar och fördela uppgifter enligt prestationsplats för att underlätta övervakningen. 1 I en platstidtabell förevisar man byggnadens fysiska delar som t.ex. våningar eller byggnader, på en lodrät axel(bild 4). Dessa delobjekts storlek framkommer också i platstidtabellen. Tiden framställs på en vågrät axel precis som i ett Ganttshema. Med de snedritade sträcken i förhållande till tiden och platsen framställs förutom uppgifternas arbetslängd också deras prestationordning samt uppgifternas mellanrum. 1 Delobjektens ordningsföljd C Arbetsgruppernas gång Slut mellanrum Reserv plats 3 B A Bindningar Arbetsordning Start mellanrum TID Bild 4. Platstidschemats principer 1 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s. 25

30 är: 1 - Grundskedet 5% Tidtabellsplaneringsskedena Generellt sett är dessa skeden i planering av tidtabell: 1 - Kontrollering av byggtidtabellens stramhet - Beräkning av den effektiva arbetstiden - Objektets uppdelning i delobjekt om det är nödvändigt - Val och planering av arbetsordningen - Uppdelning av tidtabellsuppgifter samt val av de kritiska uppgifterna - Tajmning av uppgifterna och utjämning av resurser, alltså rytmisering och synkronisering Ordningen på skedena behöver inte vara denna, samma takt som skedena framskrider upptäcker man ofta brister i tidigare skeden och måste ändra på planerna Beräkning av den effektiva byggnadstiden På byggnadsplatsen uppstår ofta avbrott i produktionen, som man måste beakta när man gör en tidtabell. Avbrott beror på t.ex. semestrar, helger, dåliga väderförhållanden, och störningar i produktionen. 1 När man planerar en tidtabell använder man benämningen T3-tid, vilket är den effektiva tiden utan störningar. Därför reserverar man extra tid för stora störningar. Vanligtvis i produktion av husbyggen räknar man att den tid som storstörningar tar av tiden - Stommskedet 10% - Innomhusarbeten 2% I vanliga fall räknar man att den effektiva tiden på ett husbygge används enligt följande: 1 - Grundskedet 20% - Stommskedet 30% - Inomhusarbeten 50% 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s

31 24 Den realistiska tidtabellen fås genom att multiplicera T3-tid med TL3 som varierar från 1,1-1,3 beroende på projektets svårighetsgrad Uppdelning av objektet till delobjekt Ett delobjekt kan t.ex. vara en skild byggnad, våning, bostad eller en sektor av en byggnad. Fördelen med att dela objektet i delobjekt är att när stommen är klar på ett delobjekt kan man påbörja inomhusarbetet tidigare än om man skulle ha byggt stommen klar på hela byggobjektet. Med en tidigare startpunkt för inomhusarbetet kan man minska hela byggnadstiden(bild 5), eller med att öka olika uppgifters startmellanrum kan man minska risken för störningar. 1 För att optimera den använda tiden för prestationen används den så kallade Hoss regeln. Man börjar med det delobjekt som har den kortaste tiden för grund- och stomskedet. Till sista delobjekt väljer man den av de kvarblivande delobjekten som tar den kortaste tid för inomhusarbetet. 1 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s

32 25 Ett Objekt 1. Grund 2. Stomme 3. Vattentak 4. Inomhusarbete 5. Överlåtelse Tre delobjekt BESPARNING AV TID C B A Bild 5. Sektorernas och delobjektens effekt på projektets använda tid Val och planering av arbetsordningen När man planerar arbetsordningen på en byggplats kan man dela upp byggplatsen t.ex. enligt byggnader, våningar, lägenheter, sektorer eller rörelsefogar. I planeringen av 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s. 21

33 26 uppgifternas prestationsordning och deras överlappningar till varandra kan man dela upp uppgifternas bindningar i fyra grupper Det är naturligt att det finns bindningar mellan uppgifter, t.ex. måste armeringen utföras före gjutningen och man måste gjuta före rivningen av formen. 2. Omständighetsbindningar bestäms av kontrakt, väderförhållanden, organisering av arbetsplatsen och andra faktorer. T.ex. kan inomhusarbetet påbörjas från översta våningen och därifrån neråt. 3. Tekniska bindningar beror på förverkligandetekniska omständigheter. T.ex. en vägg muras i två delar på grund av en rörelsefog. 4. Resursbindningar beskriver resursernas förflyttningar från en uppgift till en annan. T.ex när en timmerman är klar med vattentaket förflyttar han sej till att göra mellanväggar. Resursbindningar betyder med andra ord att en arbetsgrupp eller lyftkran endast kan finnas på en plats åt gången. Därmed kan inte andra uppgifter som behöver dessa resurser utföras under samma tidpunkt. Som exempel installering av element; Om man bara har till förfogande en arbetsgrupp att utföra arbetet måste man avklara ett arbetsobjekt åt gången, om man har två arbetsgrupper så är det möjligt att utföra arbetet på två arbetsobjekt på samma gång, men då kanske lyftkranen inte hinner tjäna båda arbetsgrupperna effektivt. Dessa saker måste man beakta när man planerar en tidtabell. 1 I ett byggprojekt har uppgifterna oftast slut-startbindningar, alltså en uppgift kan inte påbörjas före föregående uppgift är helt klar. T.ex armeringen måste vara helt gjord innan man börjar gjuta. 1 Formning och armering är ett bra exempel på start-startbindning. Armeringen kan påbörjas medan formningen ännu är i full gång, alltså följer uppgifterna varandra med vissa överlappningar. 1 När man planerar VVS arbeten i mellanväggar använder man slut-slutbindningar, man kan bara skiva den ena sidan av mellanväggen, först när VVS arbetet är gjort kan man skiva 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s

34 27 den andra sidan av mellanväggen. 1 Start-slutbindningar används när man försöker skapa goda förutsättningar för en annan uppgift, som till exempel när man skall upprätthålla värme och skyddshandlingar under gjutning i vinterförhållanden Tajmning av uppgifter och utjämning av resurser I uppskattningen av arbetsåtgången och arbetsprestationen beaktar man följande faktorer: 1 - Övningens effekt på prestationsmängden - Arbetsgruppens storlek, erfarenhet och yrkesskicklighet - Objektets storlek samt svårighetsgrad - Konstruktionslösningar och byggnadsteknik - Maskinernas kapacitet och deras skick - Yttre omständigheter - Avlöningssätt - Lyckad arbetsplanering - Organisering av arbetsplatsen När man placerar uppgifterna i tidtabell måste följande saker beaktas. 1 - Synkronisering; fundera ut på vilket sätt man får uppgifterna att bli tidsmässigt lika långa. - Ihållighet av arbetsgruppernas sysselsättning. - Undersöka arbetsobjektens och maskinernas tillräcklighet. Synkroniseringen kan man justera genom att minska eller öka på arbetsgruppernas storlek. 1 1 Tarja Mäki, Anssi Koskenves, 2008, Aikataulukirja 2008, s

35 28 5 DISPOSITIONSPLAN FÖR ARBETSPLATSEN 5.1 Innehåll av en dispositionsplan Med arbetsplatsens dispositionsplan avses en plan för användningen och arrangemangen på arbetsplatsen under byggtiden. Planen skall säkerställa att arbetet löper smidigt, ekonomiskt och tryggt. Arrangemangens detaljeringsgrad och omfattning beror i avgörande grad på arbetsplatsens karaktär, storlek och läge. Planeringen av utrymme på arbetsplatsen grundar sej på arbetsskydds instruktioner. Planeringen av utrymme på arbetsplatsen fungerar ofta som information för andra produktions och säkerhetsplaner. Vanligen omfattar dispositionsplanen bl.a.: (bild 6) 1,2,3 - Kontorsutrymmenas antal och läge - Personalutrymmenas antal och läge - Förrådsutrymmenas antal och läge - Maskinernas läge - Anordningarnas läge - Grävnings- och fyllningsmassornas läge - Byggvarornas-, förvarings-, lastnings- och lossningsplats - Arbetsplatsens trafikarrangemang och anslutningspunkter till allmänna trafiken - Avfallshanterings läge - Elektricitetens, vattenledningens och avloppens anslutningar samt baslinjernas installationsplatser - Stängsel runt arbetsplatsen 1 Keijo Kyyrönen, 2002, Husbyggnad 1, s RIL Korjausrakentaminen VI työturvallisuus, s Ratu-kortisto C2-0299, Rakennustyömaan aluesuunnittelu

36 29 Bild 6. Dispotion av en byggarbetsplats. 1 1 Keijo Kyyrönen, 2002, Husbyggnad 1, s.49

37 Stängsel runt tomten Tomten inhägnas för att övervakningen av arbetsplatsen skall underlättas och för att utomstående inte skall komma till skada. Stängslet dras vanligen längs tomtgränsen; dessutom ansluts portarna till den allmänna trafiken enligt polisordningen. Vid behov kan man anhålla om utvidgning av området till gatu- eller vägområde. Stängslet förses med ett skärmtak (bild 7). Kommunikationslederna skall placeras så att de inte behöver flyttas under byggnadstiden. Längs dem transporteras alla tunga material direkt till förrådsplatserna. 1 Bild 7. Stängsel modell som är möjlig att omringa arbetsplatsen med. 1 1 Keijo Kyyrönen, 2002, Husbyggnad 1, s.45-49

38 Provisoriska byggnader Provisoriska byggnader omfattar vanligen: 1 - Byggarbetsplatsens kontor och handlager - Personalutrymmen innefattande matrum, klädrum, tvättrum, torkrum, klädförråd samt toalett. (bild 8 och 9) Personalutrymmena planeras utgående från antalet arbetstagare under hela byggnadstiden och skall placeras ändamålsenligt med avseende på arbetsplatsens trafik och andra på användningen inverkande faktorer. Rumshöjden skall vara minst 2,2 m frånsett toaletter där rumshöjden skall vara minst 1,9 m. Klädrum, tvättrum, torkrum och klädförråd samt toaletter skall ordnas skilt för damer och herrar. Temperaturen i personalutrymmena skall vara minst 18 o C med undantag av utedass. Väggar tak och golv samt inredningen i personalutrymmena skall vara så ytbehandlade att de är lätta att hålla rena. Personalutrymmena skall vara väl ventilerade men dragfria. I tvättrum och torkrum är ventilationen skärskilt viktig eftersom kläderna och rummen inte torkar tillräckligt snabbt om bara temperaturen höjs. 1,2 Barackerna och bodarna på arbetsplatsen utgörs vanligen av s.k. volymelement som är inredda så att de uppfyller kraven för den aktuella användningen. De kan placeras antingen på eller bredvid varandra alltefter det utrymme som står till buds. Byggnaderna skall placeras så att vägen till huvudporten blir så kort och rak som möjligt. 1 1 Keijo Kyyrönen, 2002, Husbyggnad 1, s Ratu-kortisto C2-0299, Rakennustyömaan aluesuunnittelu

39 32 Bild 8. Personalutrymmen på en liten byggarbetsplats. 1 Bild 9. Personalutrymmen på en medelstor byggarbetsplats. 1 1 Keijo Kyyrönen, 2002, Husbyggnad 1, s.47

40 Förråd Förråden skall placeras så att tunga material och föremål kan transporteras med maskin både till förråden och från förråden till byggnaden. De skall därför ligga vid transportlederna och inom byggnadskranens aktionsområde. Bl.a. följande skall placeras nära transportlederna: 1,1 - Byggelement, placeras närmast kranarna - Tegel och cementbruk - Betong- och brukstationer - Materialfickor - Armeringsjärn och platser där sådana bearbetas Lätta byggvaror som kan placeras längre bort från transportlederna är t.ex. virke, skivor, isoleringsmaterial, snickerivaror samt olika apparater och föremål. 1 Vid planeringen av ett förråd bör man också beakta hur känsliga för fukt de varor är som skall upplagras där. Ömtåliga varor skall skyddas mot väta med ett skyddstak eller t.ex. en presenning. Behovet av skydd kan minskas genom att sådana varor beställs till arbetsplatsen först när de direkt kan föras in i byggnaden och tas i bruk. 2 Skärskild uppmärksamhet bör fästas vid upplagringen av schaktmassor och avfall eftersom de kan leda till utrymmesbrist och oreda på byggplatsen. Om schaktmassorna lämpar sej för utfyllnad lagras de i likhet med matjord avsides på byggplatsen. Avfallet skall samlas på ett avfallsupplag nära byggplatsens huvudtrafikled och transporteras från arbetsplatsen med jämna mellanrum. För använt virke skall nära avfallsupplaget finnas en plats där virket kan sorteras och rensas och där användbart virke kan lagras tills det används på nytt. 1,3 1 Ratu-kortisto C2-0299, Rakennustyömaan aluesuunnittelu 2 Keijo Kyyrönen, 2002, Husbyggnad 1, s Ratu-kortisto C2-0299, Rakennustyömaan aluesuunnittelu