Verksamhetsidé för Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs
|
|
- Christian Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteskrivelse Sida 1 (10) Socialförvaltningen Staben Utvecklingssamordnare barn/ungdom Helena Isaksson Telefon Mobiltelefon e-post helena.isaksson@motala.se Diarienummer 15/SN 0038 Verksamhetsidé för Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs Sammanfattning Med deltagandet i PSYNK, , har ett av utvecklingsområdena handlat om att utarbeta en samverkansmodell för att så tidigt som möjligt kunna identifiera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller andra liknande svårigheter, och med adekvat stöd ge barnen och deras familjer möjlighet att få en fungerande vardag. Under arbetsprocessen har en verksamhetsidé för samordning mellan Socialförvaltningens verksamhet Båten och den särskilda undervisningsgruppen Ekenäs vuxit fram och utmynnat i en samverkansmodell. Arbetet organiseras så att personalen från verksamheterna bildar ett tvärprofessionellt Team runt barnet/familjen. Systematisk samverkan föreslås ske utifrån behov med externa aktörer såsom barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen. Det gemensamma arbetet dokumenteras i en SIP (Samordnad Individuell Plan). Insatserna från Teamen kommer i stor utsträckning att förläggas ute på de olika skolenheterna/hemskolorna, men ibland även på plats vilket under utredningstiden föreslagits bli Lyckorna skolan. Samordning av Båten och Ekenäs insatser/arbete skall bidra till att stärka hemskolans möjligheter att anpassa och erbjuda barnet/ungdomen stöd att klara av lokala och nationella mål. Samordningen ska även bidra till att barnet/ungdomen ska känna trygghet, trivsel och lust i lärandet och det dagliga livet. Med stöd från Båten och Ekenäs ska barn/elever med svårigheter få stöd i att utvecklas, nå planerade mål och få möjlighet att utvecklas utifrån individuella förutsättningar. Det nya arbetssättet/samordningen föreslås träda ikraft from Förslag till beslut SN och BN föreslås besluta att anta Verksamhetsidén för Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs Postadress Besöksadress Telefon vxl Webbplats e-postadress Motala Drottninggatan motala.se socialnamnden@motala.se
2 Sida 2 (10) Inledning och bakgrund Utifrån folkhälsoperspektiv finns det skyddsfaktorer som lyfts som särskilt viktiga för barn och ungdomar. Främst handlar det om framtidstro, tillit till föräldrar samt en fungerande skola. Att barn/elever lämnar grundskolan med godkända betyg har stor påverkan på deras framtid. Skolan är en viktig skyddsfaktor mot psykosociala problem. Med beslut om inriktning - En skola för alla - har Motala antagit en ambition att satsa på skolutveckling med ett inkluderande synsätt. Målsättningen kräver att vi tillsammans fortsätter att utarbeta arbetsformer som främjar inkludering, rumslig- såväl som socialoch lärandemässig. Det pågår ett inre utvecklingsarbete inom skolan t ex kompetenshöjning och samordnat arbete mellan rektorer och elevhälsoteamen, för att stärka det pedagogiska ledarskapet och tidigt kunna fånga upp elever med behov av särskilt stöd. Kompetensutvecklingen omfattar; utbildning i värdegrund, att stödja och främja psykosocialt omsorgsarbete i skolan med hjälp av ICDP (International Child Development Programme), alternativa lärverktyg såsom Läskampanjen och Skoldatatek samt utbildningen NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) i regi av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Kompetensutvecklingen handlar om att rusta för att på ett bättre sätt forma en skola som inkluderar alla barn, som tillvaratar den sociala dimensionen i lärandemiljöerna och som bidrar till omsorg, empati och positivt samspel mellan barn och vuxna. Med deltagandet i PSYNK, , har flera arbetsprocesser pågått och projektet har utmynnat i olika konkreta resultat där Handlingsplan för ökad skolnärvaro och ökad måluppfyllelse, SkolFam och förslag om Samordning av Båten och Ekenäs är några exempel. Syftet och drivkraften har varit att över huvudmanna- och verksamhetsgränser verka för tidig upptäckt av barn som riskerar att utveckla ohälsa, att organisera verksamheterna på ett sätt som uppfattas som lättillgänglig för barn/unga och deras föräldrar och att utarbeta arbetssätt som stärker individens känsla av delaktighet och inflytande. Eftersom barns behov ska vara utgångspunkten i arbetet med - En skola för alla- finns det anledning att lämna invanda arbetsformer och öppna upp för fördjupad samverkan och gemensamt ansvarstagande. En skola för alla - förutsätter att personal inom bildning, socialtjänst och Region Östergötland i sitt dagliga arbete samverkar för att ge barn förutsättningar att kunna nå måluppfyllelse för godkänd utbildning och därmed få möjlighet att komma vidare i livet och kunna nå personliga (önske)mål om framtida utbildning och/eller yrke. Målgrupp och målsättning Verksamheterna Båten och SU-grupp Ekenäs vänder sig till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller andra liknande svårigheter, där stort behov av individanpassning finns. Barnen och deras föräldrar skall i ett tidigt skede kunna få stöd i att få en fungerande vardag, där såväl skola som fritid och familjeliv skall kunna
3 Sida 3 (10) fungera utifrån individuella önskemål och fastställda mål som formuleras i en SIP (Samordnad Individuell Plan). Samordning av insatser från Båten och Ekenäs skall leda till att barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller liknande svårigheter, ska kunna identifieras och få ett allsidigt stöd betydligt tidigare än idag. Det är även angeläget att barn/ungdomar och deras familj skall uppleva förenkling av åtkomst och utförande av stödinsatsen. Gemensam planering genomförs med fokus på helheten, där det blir tydligt för barn/familj/professionella vem som har ansvar för vad. Det är även av vikt att tidsmässigt samordna insatserna så att familjen inte upplever att de drunknar i kartläggnings-/förändrings-/behandlingsarbetet. Gemensam dokumentation och arbetsprocess genomförs med stöd av SIP. Förutom samverkan inom kommunen (skola, socialtjänst och fritid), kommer systematisk samverkan att ske med Region Östergötland och då främst med barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen. Genom att kunna knyta barnpsykiatrisk expertis till verksamheten ska det vara möjligt att kunna särskilja psykiatrisk problematik från neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Detta kan kräva att äldre barn/ungdomar har ett lugnt och neutralt boende under en kortare period. Placering i boendet ska betraktas som en utredningsplacering. Detta behov kan också finnas vid andra typer av kartläggningar, varför en anmälan ska göras till IVO om att kommunen vill ha ett HVB på 2 3 utredningsplatser i anslutning till de aktuella verksamheterna. Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs insatser/arbete sker from Samordningen mellan Bildnings- och Socialförvaltningen samt Region Östergötland ska formas så att personer med rätt kompetens utifrån givna uppdrag möter barn, unga och deras föräldrar i deras hjälpbehov. Detta ska beskrivas och regleras utifrån ett samverkansavtal mellan de tre parterna. Personal Att verksamheterna är samordnade betyder att personalen fortfarande är anställda i Bildnings- resp. Socialförvaltningen utifrån sina arbetsuppgifter, men att de organiserar sitt arbete utifrån Team-tanken. Ett Team arbetar tillsammans med barnet och dess föräldrar/nätverk, hemskolans rektor, pedagoger, elevhälsoteam samt övriga
4 Sida 4 (10) resurspersoner såsom t ex. specialpedagoger, elevsamordnare, speciallärare och resurspersoner från Region Östergötland. Sammansättning i ett Team: - 2 ungdomshandledare - 1 behandlingssekreterare - 1 lärare/pedagog - 1 fritidspedagog. Kompetenskrav för personalen inom bildning utgår från nationella krav om behörighet, dvs. lärare med specialpedagogisk påbyggnadsutbildning samt fritidspedagog med specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Därutöver skall bildnings personal även ha vidareutbildning i lågaffektivt bemötande. Kompetenskrav för socialtjänstens personal behandlingssekreterare är beteendevetenskaplig högskoleutbildning (socionom, socialpedagog eller annan likvärdig utbildning) och ungdomshandledare med minst 60p eftergymnasial utbildning, t ex. YH med inriktning socialt arbete, psykiatri, beteendevetenskap eller pedagogik. Socialförvaltningens personal skall även ha vidareutbildning i Motiverande samtal (MI), lågaffektivt bemötande samt tydliggörande pedagogik. Någon form av gemensam handledning bör finnas för arbetsgrupperna. De båda verksamheterna ska ledas av var sin operativ chef, vilka har ett nära samarbete med varandra. Ledningsresurs från bildning beräknas till 25 % samt motsvarande 25 % från socialtjänsten. Den kostnadsram som idag ligger för Båten och Ekenäs gäller. Vägen till samordning I Nätet ingår idag representanter med mandat att kunna ta beslut om gemensam individuell handlingsplan för ett barn. Representerade verksamheter är Sociala Resursverksamheten barn/ungdom, Socialkontoret/Sol resp. LSS, grundskolan, barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen. Ledning för Båten resp. Ekenäs föreslås ingå i det multiprofessionella forumet Nätet, där samordning och planering sker för de barn/familjer som Båten och SU-grupp Ekenäs tar emot. En elevs hemrektor deltar alltid på Nätet. Vägledning för åtkomst av verksamheten hittas i Rutin för åtkomst av Samordning Båten och SU-grupp Ekenäs. Utifrån utvidgat uppdrag föreslås Nätet träffas två gånger/månad (halvdagar). Beslut om inskrivning i särskild undervisningsgrupp syftar till att barnet/eleven bedöms behöva en utökad individanpassning på ett sätt som hemskolan, med stöd av elevhälsoteamet, inte kan erbjuda. Formellt beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas av rektor på elevens hemskola och åtgärden dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
5 Sida 5 (10) Ur elevperspektiv är det viktigt att beslutet anger: omfattning av undervisning när beslutet skall omprövas bedömning av vilka konsekvenser beslutet får för barnet/eleven Barnets åsikter ska därför ha inhämtats och fått betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap 10 skollagen). Före beslut fattas ska samråd även ha skett med elevens vårdnadshavare samt elevhälsoteamet. Metoder och arbetsredskap Det övergripande uppdraget i samordningen av Båten och SU-grupp Ekenäs, är att med individanpassade insatser ge varje enskilt barn/ungdom goda förutsättningar inför framtiden. Samordningen ska bidra till att barnet/ungdomen ska känna trygghet, trivsel och lust i lärandet och det dagliga livet. Med stöd från Båten och Ekenäs ska barn/elever med svårigheter få stöd i att utvecklas, nå planerade mål och få möjlighet att utvecklas utifrån individuella förutsättningar. Uppdraget vilar på såväl nationella som lokala styrdokument och är därför en del av ordinarie kommunal verksamhet. Samordningen skall leda till att individanpassat stöd till barn med särskilda behov utvecklas, eftersom det tvärprofessionella arbetet systematiseras och stärks. Arbetet utgår från ett resurs- och nätverksorienterat förhållningssätt, dvs. att fokus ligger på att utforska och lyfta fram styrkor och förmågor hos barnet och det nätverk som barnet befinner sig i. Utifrån detta görs kartläggning av vilka behov som finns hos barnet och som det privata- och professionella nätverket tillsammans kan bidra med, för att kunna ge barnet/eleven möjlighet till den utveckling som barnet (enligt Barnkonventionens artikel 6) har rätt till. Det enskilda barnets behov skall ses i förhållande till förutsättningar som finns i omgivning såsom skola, familj och fritid. Barns behov av stöd hör ihop med den miljö barnet vistas i. Samordning av Båten och Ekenäs skall bidra till att stärka hemskolans möjligheter att anpassa och erbjuda barnet/ungdomen stöd att klara av lokala och nationella mål. Utgångspunkten är att arbeta mer med pedagogisk differentiering, och mindre med organisatorisk differentiering. Skolmiljön behöver upplevas som trygg för eleven såväl rumsligt, socialt som inlärningsmässigt. Insatserna från Teamen kommer i stor utsträckning att förläggas ute på de olika skolenheterna/hemskolorna, men ibland även på plats, viket under utredningstiden föreslagits bli Lyckorna skolan. Ett barn/elev får sin undervisning på Lyckorna skolan när det bedöms vara det bästa för barnet. En elev som är inskriven i Båten-Ekenäs, kan utifrån sina behov delta på vissa lektioner eller aktiviteter tillsammans med sin ordinarie klass. Eleven kan även delta i en annan elevgrupp för att få möjlighet att vara med i en större grupp och få fler sociala
6 relationer. Målet är att eleven ska återgå till sin ordinarie klass på hemskolan, vilket innebär att Båten-Ekenäs arbetar för nära och goda relationer med respektive hemskola under hela placeringstiden. Teamens arbete kommer att kräva stor flexibilitet då behovet av inskrivning i särskild undervisningsgrupp hänger samman med hur hemskolorna klarar av att individanpassa skolundervisningen för barnen. Parallellt kommer även ett arbete att pågå med att kartlägga och ge stöd till barnet och föräldrar utifrån hem- och fritidssituationen när behov finns. Målsättningen i detta arbete är att nå en arbetsallians mellan föräldrar och barn/ungdomar kring svårigheter och behov som familjen har, men även hitta användbara strategier för att få vardagen att fungera och därmed kunna uppnå en ökad livskvalitet. I arbetet ingår metoder såsom tydliggörande pedagogik- ett sätt att organisera sin vardag, lågaffektivt bemötandebemötande som syftar till att minska stress och problemskapande beteende samt positiv förstärkning- uppmärksamma och förstärka barns och föräldrars kompetens och sociala färdigheter. Den kunskap om barnets särskilda behov som framkommer i fördjupad kartläggning av skola, hem och fritid, utgör grunden för den gemensamma planering som de vuxna omkring barnet/eleven gemensamt tar ansvar för. De barn som just nu har sin skolgång i särskild undervisningsgrupp Ekenäs har alla en individuell plan för återgång till hemskolan. Denna plan tar hänsyn till individens behov och förutsättningar. Rektor på hemskolan är ansvarig för att, i dialog med vårdnadshavare, elev och personal på hemskolan och i den särskilda undervisningsgruppen, besluta om fortsatt skolgång för eleven. Sida 6 (10) Arbetsinnehåll Lärare Ansvara för undervisning i den särskilda undervisningsgruppen, utifrån pedagogisk planering från hemskolan Finnas med ute på hemskolan som ett stöd för eleven i ett tätt samarbete med ordinarie lärare samt övriga resurspersoner på skolan Följa upp och utvärderar IUP och åtgärdsprogram tillsammans hemskolans pedagoger, rektor och elevhälsoteam Delta i uppföljningsmöte med hemskolan Ansvara för upprättande av elevens fördjupade pedagogiska utredning, som överlämnas till hemskolan och blir en del av återgångsplanen när eleven återgår till hemskolan
7 Sida 7 (10) Fritidspedagog Ansvara för fritidsverksamhet på ett sätt som kan leda till att ett fritidsintresse väcks/befästs Delta och medverka i undervisning i verksamheten och/eller på hemskolan Medansvar för upprättande av fördjupad pedagogisk utredning Arbeta med elevens IUP även på loven om eleven har behov av det Delta i uppföljningsmöten med hemskolan Medverka i elevens sociala färdighetsträning Delta vid utskolning och påverka lärandemiljön på hemskolan i tätt samarbete med ordinarie pedagoger och ev. andra resurspersoner Behandlingssekreterare och ungdomshandledare Genom kartläggande samtal/aktiviteter identifiera och stärka föräldrars förmåga att tillgodose sina barns behov Hjälpa barnet/ungdomen att bli medveten om sitt beteende och förstärka positiva beteenden, egenskaper och resurser hos barn/ungdomar Stärka barnet/ungdomen och föräldrar i sina egna beslut som ger möjlighet att påverka i framtiden med hjälp av målbilder/uttalade behov och önskemål Ansvara för kartläggning av barnets/ungdomens hemförhållanden och fritid Samordna insatser tillsammans med andra berörda resurspersoner från det professionella- resp. familjens privata nätverk Skolverket Skolverket tar i sin rapport 405 Särskilda undervisningsgrupper upp att det finns många omständigheter att beakta vid organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper. Området beskrivs som komplext och att det finns en risk att omsorgen om elevens bästa inte alltid får den betydelse den ska ha i detta arbete. För att minska riskerna vill Skolverket uppmärksamma kommuner och skolor på följande: - Att elevens bästa utgör utgångspunkt vid beslut om stödåtgärder, så som Barnkonventionen och skollagen anger.
8 - Att anpassningar inom ramen för elevens ordinarie undervisningsgrupp prövas i tillräcklig utsträckning innan placering i särskild undervisningsgrupp ses som en lösning för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. (Anpassningar kan handla om t ex lärares kompetens, miljön i klassrummet- såsom avskärmande och ljuddämpande åtgärder, tillgång till alternativa verktyg, lärartäthet och klasstorlek). - Att elevens rektor ser till att särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp föregås av en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Beslut om placering ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram, i vilket det också ska framgå vilka stödåtgärder som ska vidtas och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. - Att det alltid är rektor på den skola som eleven går då stödbehovet uppmärksammas, som har ansvar för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, liksom för uppföljning och utvärdering av stödåtgärder. - Att de kommunala huvudmännen ser till att kommunens resursfördelningssystem korresponderar med skolans författningar. - Att huvudmän och rektorer systematiskt och kontinuerligt följer upp och utvecklar lösningarna för att hantera elevers behov av särskilt stöd. Detta för att undvika att särskilda undervisningsgrupper "institutionaliseras" och fortlever hur än elevunderlaget ser ut och utan att ha ett tydligt syfte och mål för sin verksamhet. Sida 8 (10) Forskning och evidensbaserad praktik Baker (2000) betonar att sociala kategoriseringar som används i interaktion är redskap för att organisera aktiviteter, samtidigt som de också definierar samt skapar en människas identitet såsom tillhörande en specifik social grupp. Barn kategoriseras och tillskrivs avvikande elevidentiteter såsom barn med "socioemotionella svårigheter" och "barn med utagerande beteendeproblem" (Cooper & Whitebread 2002, Rutherford, Quinn & Mathur 2004). Att eleverna definieras som att ha avvikande identiteter är ett allvarligt hot mot barnens personliga integritet (Antaki & Widdicombe 1998, Day 1998). Yvonne Karlsson (2012) har i sitt arbete intresserat sig för barns deltagande och aktörskap och menar att aktörskap inte är något som vuxna beviljar barn, och därmed på samma sätt kan ta ifrån ett barn. Hon pekar på att aktörskap är något som barn uppnår i praktiken. Vidare lyfter hon att vi känner väldigt lite till barns egna erfarenheter, deras deltagande, aktörskap och identitetsarbete i skolans kategoriseringsprocesser i vardaglig verksamhet. Partanen (2008) tar upp förutsättningar för pedagogik med inspiration utifrån Vygotskij. Om en elev inte bottnar i den lärande aktiviteten och i relationen till pedagogen och de andra eleverna utvecklas snabbt psykisk och fysisk ohälsa. Barn och ungdomar kan också bli utmattade, utbrända och deprimerade för att de inte känner meningsfullhet och
9 sammanhang på sin arbetsplats- skolan. Därför ägnar en Vygotskij-inspirerad pedagog mycket tid åt att undersöka och kartlägga elevens tänkande och inte enbart elevens presterande. Utvecklingszonen behöver bli pedagogisk verklighet- där behöver finnas uppgifter med lagom utmaning, ett lärande samtal med ett vägledande förhållningssätt, relevanta pedagogiska verktyg och elevens engagemang. Nilholm & Göransson (2013) påpekar att begreppet inkludering försöker att skifta fokus " från frågan om hur elever som definieras som avvikande ska kunna anpassas till skolans sätt att fungera, till hur skolan kan anpassa sig till det faktum att elever är olika." Samverkan är relationell (Danemark & Germundsson, 2011) och om de som samverkar känner att de kompletterar varandra fungerar samverkan bra. Inom området där samverkan sker runt barn och unga som har funktionsnedsättningar eller far illa, är gränserna inte alltid helt tydliga om vem som gör vad, och de kan skapa en konkurens bland de samverkande som kan leda till konflikter (Germundsson, 2011). När det sker samverkan runt barn med funktionsnedsättning, barn som far illa eller riskerar att fara illa är tanken ofta att samverkan förhoppningsvis ska leda till minskat behov av resurser i framtiden, och att färre barn och ungdomar far illa (Danemark, 2011). Det kan även vara nödvändigt med samverkan då det finns behov av att ge flera insatser samtidigt från olika verksamheter och myndigheter för att de uppsatta målen ska nås (Andershed, Andershed & Marklund, 2012). Sida 9 (10) Jimmy Szigeti Bildningschef Åke Wännman Socialdirektör Bilaga: Rutin för åtkomst av Samordning Båten och SU-grupp Ekenäs Remissvar Region Östergötland; Psykiatripartners och Habiliteringen
10 Sida 10 (10)
Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser
Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merResursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden
Läs merSamverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster
Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merBarnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merPlan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan
Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merInformation Områdesenheter
Information Områdesenheter Områdesenheter inom Grundskolan, åk 4-9 Antagning Inskrivningsmöte Rutiner under tiden på områdesenheten Individanpassad undervisning Föräldrasamtal Uppföljning Chefer Uppföljning
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört
Läs merAlla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!
Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet
Läs merBedömningsunderlag förskola
1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merHär växer människor och kunskap
Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens
Läs merPlan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan
plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merElevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan
Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Läs merÄrendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden
2018-02-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213 Utbildningsnämnden Politikerinitiativ - Inventering av en jämlik kunskapsskola för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Politikerinitiativ
Läs merBarn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun
Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun 2017-2018 Vision Tillsammans tar vi ansvar för att alla ska nå målen Inledning Målet är att barn och unga i förskola och skola ska ha möjlighet att nå de mål
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen
Läs merReviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan
Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar
Läs merAtt tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
Karlstads kommun barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nyeds skola i Karlstads kommun 2(11) Uppföljning av tillsyn i Nyeds skola
Läs merVI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola
VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN Braås skola Innehållsförteckning 1. Braås skola 2 2. Braås skola elevhälsoplan 2 2. 1 Elevhälsoplanens syfte 2 2.2 Elevhälsans uppdrag 2 2.3 Elevhälsans
Läs merSammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Läs merRåd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen
2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.
Läs merVägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt
ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merUtbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet Emelie Cramér-Wolrath forsknings och utvecklingssamordnare En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merLokal elevstödagenda Rindö Skola
2017-08-22 Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-2018 Vår lokala elevstödsagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Agendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete
Läs merMÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merSammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013
2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merPå intranätet sök Grundskoleavdelningen, styr- och stöddokument samt på
1 Giltig frånvaro En elevs frånvaro är giltig om eleven är sjuk eller har ett liknande tillstånd som innebär att eleven inte kan delta i utbildningen i skolan. En elev har också giltig frånvaro när eleven
Läs merElevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision
Läs merIsabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,
Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder
Läs merHANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan
HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator
Läs merSTÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat
STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att
Läs merSamverkan för bästa skola
Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor
Läs merSTRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Läs merRegelbunden tillsyn i Arboga kommun
Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla
Läs merJOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd
Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merUppdragsspecifikation
Uppdragsspecifikation 2014-03-28 NP-center Omfattar stöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller problematik enligt: - Socialtjänstlagen (SoL) - Lagen om stöd och service till vissa
Läs merEHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN SID 1 (5) 2013-04-29 EHP 2013 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (9) 2016-10-28 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merPå goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs merVad är pedagogisk omsorg?
Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merFramgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Läs merElevhälsoplan Svenstaviks skola
Elevhälsoplan Svenstaviks skola Läsåret 2019-2020 Rektor Jenny Eriksson Rektor Jerry Prestberg Innehållsförteckning Svenstaviks skola... 2 Skolans vision... 2 Skolans elevhälsa... 2 Svenstaviks skolas
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merAtt arbeta inom Stöd och service
Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...
Läs merÄrendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder.
Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. Avestamodellen 2.0 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder. 2. Rektor ansvarar för att en kartläggning
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merAllmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
en e/ j Beslut Stockholms kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mariaskolan belägen i Stockholms kommun 2(10) Uppföljning av tillsyn i Mariaskolan genomförde
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merenligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).
UTBILDNINGSFÖRVALTNI UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN K Ä M P E TO R P S S KO L A N KÄMPETORPSSKOLAN Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma alla elever samt bemöta dem utifrån deras förmågor och behov. Med
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 44-2015:3917 Habiliteket Aktiebolag Org.nr. 556484-2416 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Habilitekets friskola särskola belägen i Täby kommun 2 (10) Tillsyn i Habilitekets friskola särskola
Läs merFörsättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd
Försättsblad till ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd Ansökan från: skola med annan huvudman än Växjö kommun med förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem,
Läs mer