PHRENICUS. Personliga ombud värnar om rättigheter , S NUMMER

Transkript

1 PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER Personliga ombud värnar om rättigheter SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008 1

2 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ.vi vill skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom och dess följder. Phren är det grekiska ordet för själ. Phrenicus är också namnet på en nerv som finns i mellangärdet. Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas till förbundets medlemmar. Nästa nummer kommer i mars Gästskribenter ansvarar själva för sina åsikter.redaktionen ansvarar inte för, och tar sig friheten att redigera i, insänt material. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Rakel Lundgren, tel REDAKTIONSKOMMITTÉ Birgitta Andersson, IFS Norrköping Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg Per Torell, IFS Lund Kristina Kleinert, förbundskansliet REDAKTÖR Annica Holmberg, Burson-Marsteller ADRESS Schizofreniförbundet Hantverkarg. 3G, Stockholm Tel Fax office@schizofreniforbundet.se OMSLAG UPPLAGA 5000 exemplar MANUSSTOPP Nr 1/2009: 7 februari 2009 TRYCK Papertalk AB, Stockholm Det lackar mot jul och snart har året nått sitt slut. Det börjar bli dags att sammanfatta 2008 och blicka framåt mot nästa år. En fråga som kommit i fokus under det gångna året är Personligt Ombud (PO). Det verkar råda en hel del förvirring omkring målgruppen. PO-verksamheten var en av de nya idéerna i samband med Psykiatrireformen Det avsattes närmare 45 miljoner till tio olika projekt för att pröva olika sätt att organisera och driva verksamheten. Ursprungsidén kom från England där den hade visat sig framgångsrik. Det blev den även i Sverige och så småningom, efter en del trubbel, kom verksamheten igång ute i landet. Det har visats sig att PO är en av de mest framgångsrika metoderna att nå ut och hjälpa personer med allvarlig, långvarlig svår psykisk sjukdom och med svåra förvärvade funktionsnedsättningar. Denna målgrupp, som kommit att kallas den traditionella har alltid kommit på efterkälken när det gäller att få ta del av samhällets goda utbud. Vi, anhöriga, vet hur svårt det är att kunna motivera den som är drabbad till att ta för sig av sina rättigheter. Funktionsnedsättningen tolkas som att personen inte vill när det egentligen handlar om att man inte kan. Följden blir att vill man inte ha så skall man inte heller få. Man begär ju inget. Medlemmarna i Schizofreniförbundet kan inte vittna om att behoven är tillfredsställda. Inte heller Socialstyrelsens senaste tillsyn. Det var en hel lång katalog på alla insatser som kommunerna inte har gjort. Schizofreniförbundet begär att så länge som den traditionella gruppens behov inte är tillfredsställda, skall PO ägna all sin tid, kraft och pengar till denna grupp. Om samhället anser att metoden är framgångsrik står det varje nämnd fritt att organisera sin kommunala verksamhet enligt PO-metoden. Men den verksamhet som skapats, utvecklats och arbetats fram och visat sig framgångsrik för den traditionella gruppen, skall oavkortat tillfalla gruppen så länge behoven inte är tillfredsställda. LSS en lag som inte har varit till nytta för den traditionella, gruppen - har under flera års tid utretts och kommitténs förslag är nu ute på remissrunda. En nyhet, som vi kan tolka positivt är dels att boendestödet, dels att sysselsättning föreslås som en insats för personkrets tre dit vår målgrupp i regel räknas. Vi har länge kämpat för att dessa två insatser skall lagföras. Från början reste vi krav på en fjärde personkrets, men när det visats sig oframkomligt har vi yrkat på att boendestöd och sysselsättning skulle ingå som insatser i LSS-lagen. Det är många år sedan Schizofreniförbundet och RSMH började arbeta med hjälpmedel för personer med svår psykiatrisk sjukdom och kognitiva funktionsnedsättningar. Närmare bestämt i seklets början. Nu börjar det också gå in i folks medvetande att det faktiskt finns hjälpmedel även för dessa ofta tysta varianter av funktionsnedsättningar. I detta nummer kan vi läsa om hjälpmedelsambassadörer som lär sig om hur dessa hjälpmedel fungerar och sedan kan föra kunskapen vidare ut i våra föreningar Till sist tillönskar jag alla medlemmar och läsare EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR! Rakel Lundgren förbundsordförande 2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008

3 Evan angelium Första september i år utgick från Socialstyrelsen ett påbud att alla kommuner och landsting skulle få ansöka om sammanlagt 130 miljoner kronor för utbildning av baspersonal. Ett av kraven för ansökningarna var att de skulle ske i samverkan med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. Ansökan skulle lämnas in senast den 15 oktober, medlen delas ut innan årsskiftet 2008/2009 och användas under Ont om tid Brådskan fick tråkiga konsekvenser. I vissa fall blev det så att föreningar kontaktades i ett mycket sent stadium när ansökan redan var skriven. - Det fanns ingen tid att läsa igenom eller förankra något beslut, säger Monica Beckman ordförande för distriktet i Stockholm. Förbundsstyrelsen stödjer föreningar som sa NEJ till att låta sig pressas skriva på ansökningar. Målgrupp och innehåll Målgruppen för utbildningen skall vara baspersonal, det vill säga i första hand skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabiliteringspersonal, sysselsättningspersonal och behandlings-assistenter. De kompetenshöjande åtgärderna skall innehålla teori, praktisk träning och möjligheter till reflektion. De kompetenshöjande åtgärderna skall även bidra till en evidensbaserad praktik. Med det menas; Bästa tillgängliga empiriska evidens, professionell expertis, klientens eller brukarens värderingar. Text: Kristina Kleinert Schizofreniförbundet Prospect är ett praktiskt utbildningsprogram för personer med schizofreni, för anhöriga och personal. Programmet för dig som har schizofreni innehåller tio träffar med övningar som handlar om utbildning, arbete/sysselsättning och boende. Framtidsutsikter för dig som har schizofreni Månadsskiftet februari/mars 2009 vänder vi oss till dig som har schizofreni och liknande psykoser med en ledarutbildning. Är du intresserad skall du söka utbildningen tillsammans med en person som skall fungera som assistent. Blir man antagen, går man ledarutbildningen tillsammans och planerar och driver därefter gemensamt cirklar på hemorten. Ledarutbildningen inleds med tre dagar 27/2 1/ och avslutas under våren 2009 med att ledarna för Prospect genomför en studiecirkel på sin hemort. Kristina Kleinert rapporterar om den nya hemsidan Schizofreniförbundets nya hemsida kommer att vara klar för lansering i god tid innan kongressen Just nu är vi i full färd med webbdesign. Det innebär att vi provar och granskar olika former och färger för att slutligen kunna välja dem som bäst illustrerar Schizofreniförbundet grundvärderingar. Jag, som webbredaktör, har önskemål om att hemsidan skall vara maximalt anpassningsbar och användarvänlig. Det betyder bland annat att det skall vara lätt att uppdatera bilder, texter och menyer samt lätt för besökare att hitta. Designfasen kommer att vara överstökad i mitten av december. Vi har hittills arbetat fram hemsidans funktion, innehåll och struktur, det vill säga konkretiserat hur hemsidan skall användas, vilken typ av information den ska ha och slutligen hur den skall presenteras. Vi har genomfört användarteser och på så sätt fått in en mängd synpunkter från viktiga grupper. Kontakten med användare har vi fått via nuvarande hemsidan och vår egen arbetsgrupp. För de lokala föreningarnas räkning har vi skapat sidor för presentation av styrelsen och verksamheten, mer om detta i nästa nummer. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008 3

4 Tema: Per ersonlig sonliga ombud En ref eform i förändring Många anhöriga ringer till Schizofreniförbundet och frågar vad de ska göra när en närstående inte får tillräcklig vård och stöd. De berättar att behandling och insatser gått i stå sedan flera år tillbaka. Det är ofta svårt att få hjälp i tid när en psykos brutit ut. Samhället har fortfarande svårt att ge sammansatt och aktiv vård och stöd till personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar. Det beror på att olika organ i samhället som ska ge stöd har svårt att samverka effektivt. I början på 1990-talet föreslog Psykiatriutredningen att verksamheter med personliga ombud skulle inrättas. De personliga ombuden skulle arbeta med samordningen av vård, omsorg och service till personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar. Viktig reform Schizofreniförbundet och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, var starka påtryckare för att reform med personliga ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle komma till stånd pågick försöksverksamheter beslutade regeringen om statsbidrag till kommunerna för permanenta verksamheter med Personliga ombud. Schizofreniförbundet tog fram riktlinjer 2001 för hur vår medverkan i verksamheterna skulle gå till. Schizofreniförbundet och RSMH driver idag två PO-verksamheter, Parasoll i norra Stockholm och PO- Skåne. Andra PO-verksamheter i landet drivs i kommunal regi och av andra fristående organisationer. I en del av dem har Schizofreniförbundets föreningar representanter i lednings-, styr- och referensgrupperna. Vem kan få personligt ombud? Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att leda och samordna en nationell uppbyggnad och utveckling av verksamheter med personliga ombud. Socialstyrelsen beskriver hur personliga ombuden ska arbeta i sitt Meddelandeblad 14/2000. Socialstyrelsen säger att personligt ombud är en insats till procent av psykiatrireformens målgrupp. Det innebär att personliga ombud har personer i målgruppen. Personer med schizofreni och liknande psykoser var kärntruppen i målgruppen. Man ska ha en funktionsnedsättning som innebär ett omfattande och långvarigt socialt handikapp som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv. Det kan också handla om komplexa behov av vård, stöd och service och behov av kontakt med socialtjänst, primärvård, och/eller den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. Insatserna ges till personer som är 18 år och äldre. Man utgår från en persons behov, inte diagnosen. Personer som bor på hem för vård och boende (HVB) och för personer som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk. Vad gör personliga omud? I Meddelandebladet beskriver man att de personliga ombudens uppgifter är att identifiera och formulera den enskildes behov av vård, stöd och service. Ombuden ska se till att insatser planeras, samordnas och genomförs. Man ska också bistå och företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter. Ombuden ska också se till att vård, stöd och service utifrån individens egna önskemål, behov och lagliga rättigheter. De personliga ombuden ska arbeta tillsammans med klienten. Klienten bestämmer själv. Det innebär att det krävs fullmakt om ombuden ska företräda en person inför myndigheterna. Arbetet ska också bygga på långsiktighet och tålamod. Personliga ombud är ett frivilligt stöd. De också ska ha en fristående ställning för att inte uppfattas som myndighetspersoner. Viktigt vinna förtroende För Schizofreniförbundet är det självklart att personliga ombud också ska vara ett stöd för personer som inte själva aktivt kan söka hjälp. Att ta kontakt med personer som själva inte vill söka hjälp kräver stor respekt för individens integritet. Det är ett tidskrävande arbete att vinna någons förtroende. Det aktiva kontaktarbetet och ett uppsökande arbetssätt anser vi vara de viktigaste uppgifterna som de personliga ombuden har. Lika viktigt är ombudens arbete för att insatser ska ges med bättre anpassning till individen i både kvalitet och omfattning. De personliga ombuden bidrar till att rättsäkerheten stärks för vår målgrupp. Utvecklingen i verksamheterna Utvärderingarna av försöksverksamheterna som pågick mellan 1995 och 1998 visade att målgruppen för PO i huvudsak var personer med psykossjukdom. Senare utvärderingar visade att målgruppen för POverksamheterna förändrats. Psykiatrireformens målgrupp, den traditionella gruppen där personer med psykossjukdomar var kärntruppen var inte längre den centrala målgruppen för alla POverksamheter. Det varierade också 4 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008

5 Tema: Per ersonlig sonliga ombud personliga ombuden, och en del betalar kommunerna själva. Ökade statsbidrag har därför inte lett till att så många nya personliga ombud som förväntats har anställts. Schizofreniförbundet befarar därför att PO-verksamheterna kommer att bli överbelastade. Vi vet av erfarenhet att vår målgrupp kommer i skymundan när det råder konkurrens om insatserna. Vad händer om personliga ombud inte har en fristående ställning längre, undrar vi? Kan man vara systemkritisk på ett effektivt sätt om man inte är fristående? Schizofreniförbundet kommer att följa utvecklingen noga. över landet hur man tolkade Meddelandebladets målgruppsbeskrivning. När man har svåra kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar kan man inte alltid söka hjälp. Ändå bygger vård- och stödsystemen på att man frivilligt och aktivt ska söka sjukhusvård eller insatser från kommunen. Man ska också kunna beskriva vad man behöver hjälp med. Många PO-verksamheter har också utvecklats i den riktningen. I stället för att de personliga ombuden söker upp dem som inte själva söker hjälp ska individen själv kontakta de personliga ombuden. Det klarar inte alla av. Det händer numer att personliga ombud, liksom psykiatrin och socialtjänsten, säger att de inte kan hjälpa till eftersom personen inte själv söker hjälp. Den här rundgången i systemet leder till att personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar inte nås av det stöd de så väl behöver. Den här utvecklingen är mycket oroande, anser Schizofreniförbundet, och leder till att många i vår målgrupp stängs ute från ombudens insatser. Ett nytt Meddelandeblad Socialstyrelsen har uppmärksammat de här förändringarna i POverksamheternas inriktning. Socialstyrelsen betonar att vår målgrupp, den traditionella, inte får glömmas bort. Samtidigt menar Socialstyrelsen att ett uppsökande arbetssätt ställer till problem. Om ombuden lägger ner mer tid på varje klient skulle de inte kunna ta emot så många klienter som man gör idag. Socialstyrelsen ska revidera Meddelandeblad 14/2000. Det ska anpassas till dagens situation. Det nya meddelandebladet ska vara klart 1 april, Socialstyrelsen förordar en målgruppsdefinition som följer Nationell psykiatrisamordnings definition av psykiska funktionshinder. Man vill också att begreppet fristående ställning ska tas bort. POreformens grund i psykiatrireformen ska försvinna. Man kommer också att betona PO-verksamheternas systemkritiska arbete. Dessutom vill Socialstyrelsen att de personliga ombuden ska arbeta förebyggande och hjälpa människor som riskerar att få psykiska funktionsnedsättningar. Konkurrens om PO:s insatser På Schizofreniförbundet är vi kritiska till hur PO-verksamheterna ska orka med allt det nya. Det behövs fler ombud för att hinna med breddningen av målgruppen, det förebyggande arbetet och ett större fokus på den traditionella målgruppen. Kommunerna får statsbidrag som täcker en del av kostnaderna för de Vad gör vi nu? Schizofreniförbundet insåg sent vidden av de förändringar som skett i många PO-verksamheters inriktning under åren. Därför har vi nu gett POfrågan stort fokus. Under 2007 och 2008 har vi skrivit till Socialdepartementet och påtalat vår oro för att vår målgrupp inte nås av de personliga ombuden. Flera representanter från Schizofreniförbundet deltar i en utbildning som PO-verksamheten Parasoll driver. Vi har i samarbete med några av våra lokala föreningar och distrikt tagit fram en långsiktig strategi för vårt framtida arbete. Vill ha synpunkter I det här arbetet kommer vi att arbeta direkt med våra föreningar. Ni som är representanter i PO-verksamheternas lednings-, styr- och referensgrupper får gärna kontakta oss också. Vi är intresserade av att höra vad ni tycker om PO-ledningsarbetet i er förening. Ulla Elfving Ekström från IFS Centrala Stockholm arbetar med POfrågorna i förbundsstyrelsen. Ullabritt Zoannos är förbundets kontaktperson i frågan. Ni kan nå Ullabritt på e-post ullabritt.zoannos@schizofreniforbundet.se eller telefon Text. Ullabritt Zoannos SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008 5

6 Tema: Per ersonlig sonliga ombud PO-Skåne i Italien I september månad gjorde PO-Skånes styrelseledamöter elseledamöter,, ver erksamhetschef och personliga ombud en studieresa till Italien. Syftet med resan var att ta reda på hur den italienska sociala inordningen av psykiatrin har kunnat nå den stora framgång som den sägs ha gjort i norra Italien. Städerna vi besökte var Prato och Flor lorens. Vi besökte olika typer av vård- och socialtjänster enligt ett kompakt program som hade planerats av vår verksamhetschef i samverkan med våra värdar som var den internationellt kände psykiatrikern Pino Pini och sjuksköterskan Alessandro Balzano. Bred inblick Det gedigna programmet genomfördes helt enligt planerna och gav många tillfällen till fördjupade samtal med de personer vi mötte varje dag. Inblickarna vi fick visade bland annat att den öppna socialpsykiatrin kan bli mycket bred och djup när samverkan med till exempel. frivillignätverk, självhjälpsgrupper (ofta i kooperativa former), m.fl. finns med i den dagliga verksamheten. En mycket väl fungerande samverkan mellan kommunerna och sjukvården och med många olika patient- och intresseorganisationer samt frivilliga finns ständigt med i den italienska verksamhetsmodellen och deras informella samarbetsformer liksom den sociala öppenheten var ett av våra mest bestående intryck från resan. akutpsykiatriska vård. Beakta då att regionen har cirka invånare! Jämförelser att ta efter Deltagarna hade naturligtvis många inbördes reflektioner där vi jämförde förhållandena i Prato och Florens med Sverige och även i andra orter och länder som vi hört berättats om, till exempel Trieste i Italien, Holland, Finland liksom Boston i USA. Där finns olika socialpsykiatriska förhållningssätt och arbetsformer som vi gärna skulle önska att få se mer av i Sverige Fortsatt kontakt Vad beträffar vårt eget verksamhetsområde, personligt ombud, var det många av de personer som vi träffade som visade mycket stort intresse för detta och vi fick svara på en mängd frågor. Innan vår avresa hade vi tillsänt värdfolket en information om PO-Skåne. Denna var skriven på engelska. När vi anlände fann vi till vår stora glädje att den hade översatts till italienska och delats ut till de instanser vi skulle besöka. Efter hemkomsten till Sverige har vi haft fortsatt kontakt med värdfolket. Denna kontakt hoppas vi kunna behålla för framtida gemensamma erfarenhetsutbyten och tankar. Text: Ann-Christin Lööf, verksamhetschef, PO-Skåne Foto: Privat Fotboll och konst Under våra besök på olika platser kunde vi också se inspirerande dagverksamheter i till exempel hantverk, konstnärligt skapande och idrottsutövning. En solig eftermiddag såg vi bland annat en professionell träning hos det välkända fotbollslaget Aurora som finns i regionen. Ett annat mycket bestående intryck vi fick under denna resa var att det i varje ögonblick endast finns maximalt tio personer inlagda på vårdplatser i regionens 6 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008

7 Hjälpmedelsambassadörer Gör din röst hrd I början av året, den januari, samlades åtta ivriga och nyfikna människor på Hotell Bilan i Karlstad. Deltagarna kom från Lund i söder till Luleå i norr. De träffades för att gå en utbildning som skulle göra dem till ambassadörer, Utbildning av utbildare. Möjlighet att leva som andra! LSS-kommittén lämnade sitt slutbetänkande Möjlighet att leva som andra till regeringen i slutet av augusti. LSS är lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder. Nu vill regeringen ha handikapporganisationernas synpunkter på kommitténs betänkande. Insatser enligt LSS ges till utvalda personer med funktionsnedsättning som ingår i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar. En del personer med schizofreni och liknande psykoser får svåra och långvariga psykiska funktionsnedsättningar och ingår i den tredje personkretsen. I LSS finns det tio stödinsatser som man kan få om man tillhör någon av personkretsarna. Personer i första och andra personkretsen har rätt till daglig sysselsättning enligt LSS. Det har däremot inte personer i personkrets 3. PERSONER MED PSYKISKA funktionsnedsättningar har svårt att få insatser enligt LSS. Psykiatriutredningen (1992) uppskattade att mellan och personer med psykisk funktionsnedsättning skulle kunna omfattas av lagen. Nationell psykiatrisamordning uppskattade att omkring personer med svår psykisk funktionsnedsättning får insatser enligt LSS. De vanligaste insatserna är då boende, kontaktperson och ledsagning. LSS-UTREDAREN HAR föreslagit att personlig service i form av boendestöd ska ingå som en insats i LSS. Samtidigt tar man bort insatsen ledsagning. Utredaren vill också att personer med psykiska funktions-nedsättningar ska få rätt till daglig sysselsättning. Det här tycker vi i är bra förslag i stort. Vi kommer särskilt att se på hur utredaren tänker sig att boendestödet ska utformas. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET ANSER att alltför få personer med svår psykisk funktionsnedsättning får LSS-insatser. Därför vill vi att man ser över hur behovsbedömningarna görs för personer i personkrets 3. Bostad med särskild service för vuxna är en annan viktig fråga. Utredningar visar att det finns stora brister inom området. Kvalitet i LSS-insatserna liksom kompetensutveckling och rekrytering av personal är också centrala områden. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET deltar i HSO: s samlade remissvar men vi kommer också att lämna egna synpunkter till regeringen i början på februari Text: Ullabritt Zoannos Det var Nationellt Kunskapsnätverk och HumanTeknik i Karlstad som stod för utbildningen. Våra kursledare var Inger Olsson och Gunilla Barse Persson, båda mycket duktiga och kunniga. Syftet med utbildningen var att öka kunskapen om psykiska/ kognitiva funktionsnedsättningar och hur hjälpmedelkan vara ett stöd i vardagen. Ytterligare ett syfte var att skapa ett nätverk av personer som kan sprida kunskapen vidare ute i samhället. Vill tala om hjälpmedel Vårt nätverk har tills vidare arbetsnamnet BILAN. Kansliet har en förteckning på våra namn och var vi finns. Vi kommer gärna till lokala föreningar och talar om hjälpmedel. Ju mer vi talar och sprider kunskapen om hjälpmedel desto bättre kan det bli för dem som har ett behov av dem i sitt dagliga liv. Ett av våra mål är att skriva i Phrenicus och presentera ett hjälpmedel i taget. Text: Nätverket BILAN Gör din röst hörd - skriv till Phrenicus! Vi vill få in många debattartiklar och insändare till Phrenicus. Du kan publicera dina alster anonymt men du måste uppge ditt namn och adress till Phrenicusredaktionen. Adressen hittar du på sidan 2 i tidningen. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008 7

8 POSTTIDNING B SCHIZOFRENIFÖRBUNDET Hantverkargatan 3G Stockholm Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet kallar till stadgeenlig Kongress lördag den 16 och söndag den 17 maj 2009 i Stockholm. Detaljer kring kongressen skickas till föreningarnas ordförande och postmottagare i januari Motioner till kongressen 2009 Vad vill du att Schizofreniförbundet skall arbeta med? Vad skall prioriteras? Har du några funderingar? Skriv en motion (förslag) till kongressen! Det kan vara konkreta förslag att något skall utredas eller verkställas. Men en motion kan också ta upp större principfrågor. Allt är av intresse för utveckling av vår organisation. Motionerna är ett verktyg för medlemsinflytande Motionstiden utgår måndag den 16 februari Inkomna motioner skall därefter behandlas av arbetsutskottet och förbundsstyrelsen, som bereder dem och lämnar förslag till kongressbeslut. Detta är ett styvt arbete och tar sin tid. Det är därför motionstiden utgår så långt före kongressen. Det är önskvärt att ombuden kan få motionerna och övriga handlingar i god tid före kongressen. Då kan man diskutera de väckta frågorna i föreningarna och genom ombuden påverka besluten i kongressen. Motionsrätt till kongressen har distrikt, föreningar och enskild medlem. Man bör sträva efter att föreningen eller distriktet eller dess styrelse stödjer motionen. Det är då lättare få gehör för motionen när den tas upp på kongressen. Men skriv kort och klart. Använd gärna följande disposition och helst bara en A 4-sida. 1. Adressat Schizofreniförbundets kongress Kort rubrik på motionen 3. Kort beskrivning av problemet/saken 4. Kort beskrivning av hur problemet kan lösas 5. Yrkande (sk kläm) jag/vi föreslår att 6. Ort och datum 7. Namnunderskrifter 8 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 4/2008