:326. Motion. av herrar Svanström och Andersson i Nybro om ökade väganslag till Kalmar län. i Kalmar län.

Transkript

1 12 Motion :326 av herrar Svanström och Andersson i Nybro om ökade väganslag till Kalmar län Kommunikationernas betydelse för ett områdes ekonomiska utveckling torde vara höjd över varje tvivel. l slutet av förra seklet kom j li rn vägarnas anläggande och sträckning att få den största betydelsen för olika landsdelars blivande utveckling. För t. ex. Kalmar läns vidkommande innebar det förhållandet att någon genomgående. normalspårigjärnväg ej kom till utförande av allt att döma en stagnation av ut vecklingen på alla områden av länets näringsliv. Det förtjänar framhållas att länets hittills största invånarantal registrerades omkring år och efter 90 år kvarstår be folkningstalet på ungefår samma nivå. medan invånarantalet i andra län i många fa ll har fördubblats. Den nuvarande standarden på vägnätet i Kalmar län lämnar fortfarande mycket övrigt att önska. De ta gäller såväl riksvägar som genomgående länsvägar och framför allt bygdevägar. Som exempel på hur betydelsefullt det är med goda och snabba landförbindelser för en glesbygd kan nämnas skärgårdssocknen Loftahammar i Kalmar län. Loftahammar socken, som ligger i nordöstra Kalmar län, hade år 1970 l 031 invånare, varav 450 personer i själva sam hället. Befolkningsprognosen fram till 1990 visar dess bättre en tämligen liten minskning (bil. 1). Där finns några industrier. bl. a. Wienerbagaren Dj upfryst AB och Västerviksortens mejeriförening ek. för. En stor del av befolkningen är sysselsatt med jordbruksarbete. skogsavverk ning och servicearbeten. Turismen under sommarmånaderna utgör en betydande inkomst källa för hela orten. Den bästa kommunikationsleden för att nå Loftahammar är f. n. vägen Björsholm- Bjursund-Loftahammar (bil. 2.). Den är sju meter bred, rak, belagd med asfalt och går inte genom några tättbebyggda områden. varför man kan hålla en god hastighet. Vägens Oaskhals är en färja vid Bj ursund. Sundet är ca 250 m brett. En mycket begränsad yrkesmässig båttrafik förekommer, i övrigt utgör fritidsbåtarna den huvudsakliga trafiken genom su ndet. Färjan trafikerar sundet enligt en fastställd tidtabell. U nder sommarmånaderna, och då särskilt under semester och helger, uppstår köer av bilar, och väntan på överfarten kan ta upp till en ti mme. För reparation och underhållsarbete är fårjan helt avstängd ungefår 14 dagar per år. Under 1969 genomfördes en trafikräkning som visade att under fårjeturer överskeppades fordon totalt <bil. 3). För 1968 fördelar sig trafiken enligt följande: yrkestrafiken: fordon pendeltrafiken: fordon

2 Mot : turisttrafiken: fordon. Den yrkesmässiga trafiken får antas till största delen utgå från Gamleby och Västervik. Det gäller servicepersonal, skolskj utsar, busslinje, varubilar osv. En del varutransporter från W ienerbagaren AB, virkestransporter och några varubilar har si na vägar norrut, varför 25 "., av yrkestrafiken har fördel av en förkortad vägsträcka norrut och 75 ",. söderut, till centralorten. Motsvarande siffror för pendeltrafiken antas va ra lika fördelade. Turisttrafiken kommer även från Atvidaberg- Linköping, och en stor del av denna fö retas av "bofasta" somma rg~is t e r i form av inköpsresor till centralorten under sommarmånaderna. Byggandet av en bro över Bj ursunds ström är en angelägen åtgärd för att unelerhitta trafiken till Loftahammar, där bl. a. en betydande industri i bageribranschen nera gånger övervägt att nytta från orten, om icke ett brobygge eller annan effek tiv lösning av landsvägstransporten för dess råvaror och fiirdiga produkter, främst dj upfrysta ogräddade wienerbröd, kommer till stånd med det allra snaraste. är vederbörande företagare etablerade sig i Loftahammar år 1965 blev han enligt egen uppgift utlovad snar förbättring av vägförhållandena. ågon som helst sådan förbättring har ännu ej verkställts. Vi anser att här föreliggande förhållande är ett mycket belysande exempel på hur besvärliga kommunikationer kan äventyra för glesbygden synnerligen angelägen industrilokalisering. Kommunikationernas bet ydelse för näringsliv och turism i en skärgårdssocken som Loftahammar är helt ostridig. Här förekommer betydande pendling av den bofasta arbetskraften till i Överum och Gam leby befintlig tung industri. Behovet av sysselsättning för kvinnlig arbetskraft ökar självklart därigenom i hemsocknen. Företagsekonomiskt sett torde ett brobygge mycket snart visa sig vara lönsamt för vägverket med tanke på de ständigt ökade kostnaderna för far j ed r i flen. Vi är medvetna om att önskemål om bättre vägar och broar kan resas i alla län, men det torde vara ofrånkomligt att statsmakterna, efter nera års enträgna framställningar, nu inser allvaret i det av befolkningen, kommunala myndigheter och länsmyndigheter framförda kravet på snabba förbättringar. Med anledning av det anförda hemställs att riksdagen vid behandling av frågan om väganslag för nästa budgetår uttalar att Kalmar län skall tillerkännas ökade anslag så att vägstandarden i länet snabbt kan förbättras och en bro snarast möjligt byggas vid Bjursunds ström. Stockholm den 14 januari 1976 IV A SVANSTRÖM (c) GÖST A ANDERSSO (c) i Nybro

3 Mot. 1975/76: Bilaga l Länsstyrelsen i Kalmar län den Befolkningsprognos för Loftahammar från 1970 till 1990 Befolkning Totalt l Män Kvinnor Lars Hemmendorff l :e byråsekreterare

4 :326 Mot. 15 Bilaga 1 'i öve l"'ujd lll tir n oholq

5 Mot : BilaKaJ STATENS VÄGVERK Vägförvaltningen i Kalmar län Drift kontoret Datum PM angående. /ä~iled örer Bjummdssrröm Ar 1969 räknades den m ed fårjan över Bjursundsström överskeppade trafiken. Antal överskeppade fordon var Antal dagar med fårjdrift Antal turer Fordon per årsmedeldygn Fordon per tur ,67 GOT AB Stockholm 1976