MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSPROFILER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSPROFILER"

Transkript

1 MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSPROFILER En utvärdering april-juni 2007 Inge-Bert Täljedal

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Bakgrund 3 Uppdraget och dess redovisning 4 Metodik 5 Frågeställningar 5 Något om begreppet profilområde 5 Insamling av information 7 Mittuniversitetets forskning sedd utifrån 9 Informationen på Mittuniversitetets sajt 9 Hur välkända är profilområdena i omvärlden? 9 Publiceringsmönster och forskningsfinansiering 10 Forskningens finansiering med direkta anslag respektive externa medel 21 Mest publicerade forskare vid Mittuniversitetet 22 Mittuniversitetets profilering sedd inifrån 23 Övergripande synpunkter 23 Utvecklingsplanens mål för forskningen Profilområdena 32 Digitala samhällen 32 Kulturarv, demokrati och företagande 34 Lärande och bildning 39 Skogen som resurs 41 Turism, idrott och upplevelseteknologi 44 Välfärdssamhällets utmaningar 47 Sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder 50 Kort sammanfattning 54 2

3 INLEDNING Bakgrund I december 2003 fastställde dåvarande Mitthögskolans styrelse en plan för högskolans utveckling under åren I anslutning härtill preciserade styrelsen genom ett särskilt beslut (bil. 1) att högskolans forskning ska profileras inom sex områden. Inför högskolans omvandling till universitet fastställde rektor i september 2004 en språkligt justerad, men i sak oförändrad, version av utvecklingsplanen (bil. 2), varigenom framgår att den, inklusive de sex forskningsprofilerna, ska vara styrande för det nya Mittuniversitetets utveckling. När de första erfarenheterna av att arbeta med forskningsprofilerna inrapporterades till högskolans ledning under hösten 2004, föreslog koordinatorerna för profilen Kulturarv och demokratiutveckling att dess namn och inriktning skulle ändras något, ett förslag som styrelsen följde. Från och med årsredovisningen för år 2004 har högskolan och universitetet betecknat de sex forskningsprofilerna på följande sätt: Digitala samhällen Kulturarv, demokrati och företagande Lärande och bildning Skogen som resurs Turism, idrott och upplevelseteknologi Välfärdssamhällets utmaningar I samband med att forskningsprofilerna inrättades, beskrev högskolestyrelsen sina intentioner genom att bland annat framhålla att profilområdena: har utgångspunkt i redan existerande forskningsmiljöer i flera fall har starka anknytningar till regionala frågeställningar utgör möjligheter att bidra till samhällsintressen som välfärd, trygghet och tillväxt har forskare som arbetar på både nationella och internationella arenor år 2008 till minst hälften ska finansieras med externa medel genom att forskarna utvecklar sin förmåga att attrahera sådana ska ha en tydlig koppling mellan forskning och grundutbildning 3

4 ska lyftas fram och tydliggöras såväl inåt som utåt i högskolans verksamhet Vidare beslöt styrelsen samtidigt att verksamheten inom profilområdena ska utvärderas, dels årligen i anslutning till arbetet med årsredovisningen, dels under år 2008 som en grund för en omprövning i anslutning till arbetet med utvecklingsplanen för perioden efter år Ytterligare mål av betydelse för forskningsprofilerna framgår av utvecklingsplanen (bil. 2), där det bland annat förutses att år 2008: har Mittuniversitetets forskningsverksamhet ökat starkt, mätt i vetenskapliga publikationer har Mittuniversitetets forskning kommunicerats till näringsliv, myndigheter och organisationer medverkar huvuddelen av lärarna vid Mittuniversitetet i forskningsverksamhet Uppdraget och dess redovisning Rektor uppdrog åt mig att utvärdera de sex forskningsprofilerna. Uppdraget ska ses mot bakgrund av att styrelsen 2003 beslöt att utvecklingsplanen ska omprövas 2008 och att regeringen har begärt in högskolornas forskningsplaner redan under hösten Med den här föreliggande rapporten har jag fullgjort mitt uppdrag. I de närmast följande avsnitten redogör jag för vilka frågor jag har ställt mig och hur jag har gått tillväga för att besvara dem. Därefter försöker jag anlägga ett övergripande perspektiv på universitetets faktiska forskningsprofilering i det svenska högskolesystemet och på det interna arbetet med profilområdena. En genomgång av de sex forskningsprofilernas verksamhet var och en för sig följs sedan av en sammanfattande diskussion med förslag till åtgärder. Rapporten avslutas med en mycket kort sammanfattning. 4

5 METODIK Frågeställningar En huvudfråga, som identifierats under upphandlingen av utvärderingen, är om forskningsprofilerna ger Mittuniversitetet en tillräckligt tydlig och konkurrenskraftig position i kampen om forskningsresurser. Andra viktiga frågor är hur väl profilerna möjliggör samverkan med samhället samt om de stöder grundutbildningens behov av nära forskningsanknytning. Svaren har jag försökt att inringa genom huvudsakligen följande delfrågor: Vilken position har Mittuniversitetets forskare i den nationella kampen om resurser, d.v.s. hur ser den externa bedömningen av universitetets forskning ut? Vilken roll spelar profilerna för den konkreta perception som lärarna, det omgivande samhället och vetenskapssamhället utanför Mittuniversitetet har av universitetet som forskningsmiljö och aktör? Vilken roll spelar forskningsprofilerna som verktyg för den inre prioriteringen av resurser till Mittuniversitetets forskning? Hur ser balansen mellan styrimpulserna uppifrån rektor och styrelse respektive nedifrån lärare och institutioner ut vad gäller forskningens inriktning, finansiering och samverkan med det omgivande samhället? Vilka synergieffekter finns eller skulle kunna skapas inom och mellan profilerna? Finns det aktiviteter inom profilerna som är avsevärt mer dominerande och löftesrika än andra, även om det inte tydligt framgår av de officiella beskrivningarna? Finns det eventuellt viktiga forskningsaktiviteter som döljs av de officiella profilerna och som borde lyftas fram tydligare? Något om begreppen profil och profilområde Begreppet profil står i ett motsatsförhållande till begreppet helhet. En profil skiljer ut sig från en bakgrund av något slag. En högskolas forskningsprofil skulle till 5

6 exempel kunna beteckna en verksamhet som är särskilt framträdande i förhållande till annan forskning vid högskolan, eller vid jämförelse med andra högskolor. När man talar om profil och profilering för att beskriva organisationer, kan man emellertid syfta på två principiellt olika nivåer av verksamhet. Ibland åsyftas organisationens fundamentala verksamhet, ibland dess utåtriktade kommunikation. Det finns naturligtvis normalt ett samband mellan dessa två ting. Ändå är det viktigt att göra klart vad man väsentligen avser i varje enskilt fall, eftersom den interna kommunikationen annars kan bli så otydlig att det försvårar genomförandet av angelägna förändringar. Medarbetare som uppfattar profilering som liktydigt med att forskningen ska koncentreras till några få områden, i varje fall färre än tidigare, kan förväntas ha en naturlig tendens att sträva emot, om de själva inte är verksamma inom en utpekad profil. Medarbetare som däremot tror att profileringen framför allt avser kommunikationen utåt, det vill säga marknadsföringen, blir inte nödvändigtvis oroade på samma sätt. Många har förståelse för att ett universitet inte kan vara bäst på allt och att det kan vara värdefullt att tydliggöra vad universitetet är särskilt bra på. Av styrelsens beslut 2003 om profilering av högskolans forskning framgår inte alldeles klart om styrelsen har syftat till en långsiktig koncentration av forskningsresurserna, eller om det är den senare, mera marknadsföringsmässiga innebörden av profilering som står i förgrunden. När rektor 2004 i förordet till det nya universitetets utvecklingsplan hänvisar till att budgetpropositionen talar om vikten av att svensk forskning prioriterar och profilerar sig samt bygger upp konkurrenskraftiga och dynamiska forskarutbildningsmiljöer, ligger det dock nära tillhands att tolka detta som en signal i riktning mot resurskoncentration. Samtidigt motsägs en sådan tolkning i viss mån av att de beslutade profilområdena är påfallande vida. I åtminstone ett par fall så pass breda att man kan fråga sig i vad mån de verkligen förtjänar att betecknas som just profiler. Då jag således tycker mig kunna uppfatta ett slags vaghet i högskolans (universitetets) intentioner, har jag sett det som en viktig uppgift att genom intervjuer försöka klargöra hur universitetets forskare uppfattar syftet med de sex profilområdena. Lärarnas uppfattning av syftet med profileringen är intressant också ur en annan synvinkel. För den som i likhet med mig närmar sig Mittuniversitetets 6

7 profilområden utifrån framstår det nämligen inte som alldeles självklart vilken funktion och status som profilområdena avses ha rent organisatoriskt för ledningen av universitetet. I och med att profilerna har beslutats av styrelsen är det förstås tydligt att de ska ha funktionen av verktyg för att just styra forskningens inriktning. Samtidigt är en universitetsstyrelses legala möjligheter att bestämma om forskningen begränsad genom de centrala bestämmelser i Högskolelagen och Högskoleförordningen som principiellt lägger makten över forskningens och forskarutbildningens innehåll i händerna på fakultetsnämnderna och de enskilda lärarna, det förhållande som populärt brukar kallas forskningens akademiska frihet. Hur profilområdena samverkar med fakultetsnämnderna i universitetets linjeorganisation är därför en viktig fråga. Rektor har utsett 3-4 koordinatorer för varje profilområde. Vilka behörigheter och skyldigheter har de mellan sig, i myndighetens (universitetets) organisation, inför vem är de främst ansvariga och vem, rektor eller dekanerna, har det löpande direkta ledningsansvaret för dem? Insamling av information Utvärderingen baserar sig på 4 typer av information. 1. Officiella styrdokument och diverse tryckt informationsmaterial från Mittuniversitetet som på begäran tillställts mig av forskningskoordinatorerna och informationsenheten. Till denna kategori av information hör också upplysningar hämtade från universitetets sajt på nätet. 2. För att bedöma hur profileringen uppfattas internt inom universitetet har jag på plats samtalat med rektor Thomas Lindstein, prorektor Håkan Wiklund,17 av forskningsprofilernas 19 koordinatorer (varav två samtidigt är ordförande i fakultetsnämnd), docent Håkan Edlund (ordförande i lärarutbildningsnämnden), docent Anders Olofsson (ansvarig för delprofilen Lärares lärande), universitetslektor Karin Orving (lärarutbildningens kanslichef), Monika Karlsson (koordinator för Regionalt utvecklingsnätverk), och informationschefen Bitti Jonasson. Så gott som samtliga av dessa intervjuer har föregåtts av att jag tillställt de intervjuade ett mejl med information om vilken typ av frågeställningar som jag önskade fokusera på, det vill säga framför allt profilområdenas och 7

8 koordinatorernas faktiska funktionssätt och formella ställning inom universitetet. Jag besökte Sundsvall 6-8 maj, Östersund maj och Härnösand 28 maj. 3. För att få en åtminstone grov bild av hur Mittuniversitetets forskning spontant uppfattas av några olika typer av aktörer utanför universitetet, har jag på deras arbetsplatser eller per telefon haft korta, icke föranmälda samtal med 19 personer i ansvarsfulla positioner inom högskole- och fakultetsledningar, högskolesektorns informationsavdelningar och bibliotek, PR- och utbildningsföretag samt kommuner. Under löfte om anonymitet har de fått frågan om de känner till något forskningsområde där Mittuniversitetet är särskilt framträdande och jag har följt upp svaren med kompletterande korta frågor. I vissa fall har samtalen varit av mer ingående natur. 4. Statistiska uppgifter om publicering och citering har inhämtats från Web of Science och Google Scholar samt, när särskilt anges, från Vetenskapsrådets rapport Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004 (Karlsson och Wadskog, 2006). Uppgifter om forskningens finansiering har tagits ur Högskoleverkets årsrapporter

9 MITTUNIVERSITETETS FORSKNING SEDD UTIFRÅN Informationen på Mittuniversitetets sajt För ett modernt universitet är presentationen på nätet viktig som medium för det första intrycket gentemot omgivningen i stort. Den som aktivt söker information om Mittuniversitetet kan på universitetets sajt lätt hitta översiktliga uppgifter om forskningsprofilerna. Texterna där är värdefulla och ambitiöst gjorda men gör ibland ett något pliktskyldigt intryck. Om syftet är att marknadsföra profilområdena, kunde det vara värt att fundera över om inte presentationerna skulle kunna göras lite mer pregnanta. Vetenskapligt skolade läsare skulle förmodligen kunna väckas till större fascination om presentationerna hölls aktuella med mer konkreta uppgifter om pågående projekt. Den vetenskapligt oskolade allmänheten skulle kunna ha glädje av en något spänstigare journalistisk redigering som reducerar brus och lyfter fram det principiellt väsentliga. Båda typerna av behov kan nog tillgodoses samtidigt genom en lämplig strukturering av artiklarna. Hur välkända är profilområdena i omvärlden? Av de närmare tjugotalet personer som oförberedda tillfrågades om sin kunskap om Mittuniversitetets forskning, var det ingen som gav spontant uttryck för kännedom om de sex forskningsprofilerna. Bara en föreföll att veta att de alls existerar som officiellt fastlagda styrinstrument. Däremot kunde de flesta, dock ofta först efter ett visst funderande, nämna någon eller ett par forskningsområden som man trodde var framträdande inom Mittuniversitetet. Endast en person, en tjänsteman med informationsansvar, sade sig vara totalt okunnig. Turism eller friluftsliv nämndes 7 gånger, skog, fibrer eller pappersmassa 7 gånger, kommunikationsvetenskap och journalistik 3 gånger, social välfärd 1 gång, idrottsforskning 1 gång och genusforskning 1 gång. I allmänhet var de tillfrågade ovilliga att uttala sig om kvaliteten i den av dem själva igenkända forskningen. Tydligt, om än behärskat, positiva omdömen gavs i tre fall åt den 9

10 industrirelaterade fiberforskningen, forskningen i organisationskommunikation samt genusforskningen. Inom kommunledningarna i Sundsvall och Östersund är man väl förtrogen med Mittuniversitetets forskningsprofiler och bedömer åtminstone delar av dem som mycket relevanta för regionens utveckling. Publiceringsmönster och forskningsfinansiering Som framgår av Vetenskapsrådets utredning för åren (Figur 1), hör Mittuniversitetet till en grupp högskolor som var och en har en jämförelsevis liten produktion av vetenskapliga artiklar. Förhållandet har i princip inte ändrats under de senaste åren och förklaras av de stora skillnader i forskningsfinansiering som Figur 1. Mittuniversitetets relativa storlek som publicerande forskningsorganisation Källa: Karlsson och Wadeskog (Vetenskapsrådet, 2006) 10

11 Figur 2. Några universitets och andra högskolors förekomst i Web of Science för publiceringsåren och Google Scholar för publiceringsåren Publikationer i Web of Science Citeringar i Web of Science Antal publikationer Antal citeringar Forskningsresurs per år, MdSEK Forskningsresurs per år, MdSEK Citeringar i Web of Science Träffar i Google Scholar Antal citeringar Antal träffar ,5 1 1, Direkt forskningsanslag per år, MdSEK Forskningsresurs per år, MdSEK Abscissan visar årsgenomsnittet av den totala forskningsresursen eller det direkta statsanslaget till forskning (miljarder kronor) under 2001 och 2005 enligt HSV:s årsrapporter. Data för Mittuniversitetet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Kalmar högskola, Högskolan på Gotland och Södertörns högskola. För att få ett så fullständigt resultat som möjligt har flera namnvarianter använts vid sökningarna, exempelvis Mittuniversitetet, Mid Sweden University, University of Mid Sweden, Mitthögskolan, Mitthogskolan. Som mått på den faktiska vetenskapliga produktionen måste värdena ändå uppfattas som approximativa. Antalet citeringar enligt Web of Science är rensat från självciteringar. Träffarna i Google utgör summan av antalet artiklar för sökmotorns 7 fasta ämnesområden: Biologi, biovetenskap och miljökunskap, Företag, administration, finans och ekonomi, Kemi och materialvetenskap, Teknik, datavetenskap och matematik, Medicin, farmakologi och veterinärkunskap, Fysik, astronomi och vetenskap om planetsystemet, Samhällsvetenskap, konst och humaniora. De oranga pilarna pekar mot Mittuniversitetets symbolpunkt. 11

12 föreligger mellan högskolorna (Figur 2). Det sambandet torde i och för sig vara närmast självklart och välkänt, men dess kvantitativa storlek har man kanske inte alltid helt klart för sig. Som ett enkelt mått på de ekonomiska förutsättningar som högskolorna har haft för de senaste årens forskning, har jag beräknat genomsnittet av resurserna för verksamhetsåren 2001 och De fyra diagrammen i Figur 2 visar dess relation till tre olika mått på forskningsproduktionen hos ett representativt urval av svenska högskolor inom hela spektrum från den minsta till den största. I stort sett hela variationsbredden i antalet publicerade artiklar under de senaste åren förklaras av skillnaden i total forskningsresurs. Detsamma kan sägas om antalet i Web of Science registrerade citeringar (exklusive självciteringar). Eftersom citeringsgraden framstår som ett rationellt mått på internationell genomslagskraft, har jag också undersökt hur väl den förklaras av den del av den totala forskningsresursen som utgöres av de direkta forskningsanslagen över statsbudgeten (anslag till vetenskapsområden, motsv.). Sett över hela variationsbredden förändras mönstret endast obetydligt, jämfört med om den totala forskningsresursen används som oberoende variabel (Figur 2). Web of Science är inriktad på den internationellt uppmärksammade forskningen. Publikationer på svenska med begränsad spridning fångas mycket sämre om alls, liksom artiklar i internationella tidskrifter av mindre central vetenskaplig betydelse. Analysen har därför kompletterats med sökningar i Google Scholar i ett försök att grovt skatta högskolornas totala publikationsaktivitet under 2000-talet. Som framgår av Figur 2 föreligger en stark korrelation mellan den totala forskningsresursen och det summerade antalet artiklar som återfinns i Google Scholars 7 vetenskapliga ämnesområden. Mittuniversitetet (inklusive föregångaren Mitthögskolan) svarar åter för en mycket liten del av den svenska forskningsproduktionen, vilket förklaras av att forskningsresurserna har varit små. Även när gruppen av små universitet och högskolor analyseras för sig, föreligger det ett samband mellan den totala forskningsresursens storlek och publikationsvolymen (Figur 3). Med detta översiktliga mått på prestationsförmågan synes 12

13 Figur 3. Sambandet mellan totala forskningsresurser och publikationsvolym för små universitet och högskolor Publikationer i Web of Science Träffar i Google Scholar Örebro Antal publikationer Örebro Luleå 500 Karlstad Kalmar Växjö Miun Södertörn Gotland 0 0 0,2 0,4 0,6 Antal träffar Karlstad 1000 Växjö Kalmar Miun Södertörn 0 Gotland 0 0,2 0,4 Luleå 0,6 Forskningsresurs per år, MdSEK Forskningsresurs per år, MdSEK Data har tagits fram som i Figur 2. Abscissan visar den totala forskningsresursen i genomsnitt för åren 2001 och Sökningarna på Örebro universitet fångar i databaserna också sådana artiklar som har regionsjukhuset (exempelvis Örebro university hospital ) som adress, oavsett om författarna tillhör universitetet och finansieras av detta eller ej. Inga försök har gjorts att uppskatta storleken av denna möjliga felkälla. Miun = Mittuniversitetet. Mittuniversitetet inte utmärka sig på något påfallande sätt, vare sig positivt eller negativt. Hur publikationsvolymen relaterar till finansieringen med anslagsmedel från forskningsråden och VINNOVA visas i Figur 4. Med undantag för Södertörns högskola, som av oklar anledning inte framträder så väl i databasen, föreligger ett tydligt samband mellan anslagen från Vetenskapsrådet och synligheten i Web of Science. Korrelationen till anslagen från VINNOVA, FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) och FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) förefaller mindre påtaglig. Mittuniversitetet har generellt en jämförelsevis svag finansiering med anslagsmedel från alla de tre forskningsråden och VINNOVA. Man noterar särskilt den ringa tilldelningen av anslag från Vetenskapsrådet. 13

14 Figur 4. Sambandet mellan anslag från forskningsråd och efterföljande publikationsvolym för små högskolor Antal publikationer 500 Miun Kalmar Växjö Karlstad Örebro Luleå 500 Örebro Kalmar Miun Karlstad Växjö Luleå Södertörn Gotland Anslag från VR , MnSEK Södertörn Gotland Anslag från VINNOVA , MnSEK Antal publikationer 500 Kalmar Luleå Miun Växjö Örebro Karlstad 500 Karlstad Kalmar Växjö Miun Örebro Luleå Södertörn 0 Gotland Anslag från FAS , MnSEK Södertörn Gotland Anslag från FORMAS , MnSEK 30 Diagrammen visar antalet publikationer i Web of Science för åren i relation till de summerade anslagen från respektive Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS och VINNOVA. Miun = Mittuniversitetet. I sökningen har varje högskola betecknats på flera sätt, exempelvis Södertörn university, Sodertorn university, University of Södertörn, University of Sodertorn, Södertörn university college, Södertörns högskola, Sodertorns hogskola. Figur 5 visar hur anslagen från forskningsråden, VINNOVA och Riksbankens Jubileumsfond har utvecklats under de senaste 5 åren för de små universiteten samt Malmö högskola. (Malmö högskola har inte tagits med i de ovan redovisade publikationsjämförelserna, därför att databasernas sökmotorer har svårt att skilja Malmö högskola från Lunds universitet på universitetssjukhuset i Malmö.) 14

15 Figur 5. Anslagstilldelning från forskningsråden, VINNOVA och Riksbankens Jubileumsfond för verksamhetsåren Vetenskapsrådet 7,5 VINNOVA MnSEK 10 5 MnSEK 5 2, ,5 FAS 8 FORMAS MnSEK 3 1,5 MnSEK MnSEK 7,5 5 2,5 Riksbankens Jubileumsfond Miun Örebro Karlstad Växjö Malmö Data från Högskoleverkets årsrapporter. Miun = Mittuniversitetet, Malmö = Malmö högskola. Anslagstilldelningen till alla de små universiteten är genomgående mycket liten och särskilt märkbart så för Mittuniversitetet. Som jämförelse kan nämnas att Uppsala universitet år 2006 erhöll 339 MnSEK från Vetenskapsrådet och 30 MnSEK från Riksbankens Jubileumsfond. De små anslagen till Mittuniversitetet förefaller att vara stagnerande från Vetenskapsrådet, trendmässigt minskande från Riksbankens Jubileumsfond, och något ökande från FAS. Publikationernas 15

16 ämnesindelning i databaserna visar att högskolorna skiljer sig något från varandra när det gäller forskningens dominerande inriktning. Den i Web of Science registrerade produktionen från Örebro universitet för åren ligger till mer än 75 % inom medicinska specialiteter, fastän universitetet inte har läkarutbildning. (Det bidrar möjligen till att förklara universitetets avvikande höga publikationsvolym per insatt krona i Figur 3. Av söktekniska skäl inkluderar publikationsvärdena arbeten som har regionsjukhuset University hospital och liknande som adress, oavsett om författarna finansieras via universitetet eller ej.) I Mittuniversitetets Web of Science-registrerade produktion svarar medicinskt orienterad forskning för endast 7 %, medan de framträdande inriktningarna är elektronik, fysik, data och teknik (35 %), biologi, miljövetenskap och ekologi (22 %), kemi (18 %) samt skog- och pappersforskning (9 %). Som illustrerande exempel kan ytterligare nämnas att de Web of Science-registrerade arbetena från Södertörns högskola också domineras av kemiska och biologiska inriktningar men saknar Mittuniversitetets starka inslag av elektronik, fysik och teknik. Figur 6 ger en översikt av alla de undersökta högskolornas ämnesmässiga profiler så som de framträder i Google Scholar. Med denna sökmotor blir bilden av verksamheterna mindre selektiv än i Web of Science, genom att träffarna kan avse andra typer av dokument än artiklar på hög vetenskaplig nivå. Men den blir samtidigt mer nyanserad genom att de internationellt orienterade områdena naturvetenskap och biomedicin inte dominerar lika kraftigt som i Web of Science. I likhet med de flesta högskolorna har Mittuniversitetet en relativt stor andel träffar inom Google-området Samhällsvetenskap, konst, humaniora. En granskning av dessa träffar visar att området är synnerligen brett och bland annat innefattar publikationer inom socialt arbete, omvårdnad, informatik, pedagogik, turism, litteraturvetenskap och annat. Efter Samhällsvetenskap, konst och humaniora är det Teknik, datavetenskap och matematik samt Biologi, biovetenskap och miljökunskap som är Mittuniversitetets mest framträdande drag enligt träffarna i Google Scholar. Minst framträdande på det humanistiska och samhällsvetenskapliga området är Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet, där i stället Teknik, datavetenskap och matematik dominerar. Lika väntat samlar Medicin, 16

17 Figur 6. Högskolornas profilering åren enligt träffarna i Google Scholar fys astr tek data kem mtrl bio miljö med farm föret adm hum sam Uppsala Lund Karolinska Institutet Chalmers Göt eborg Stockholm Linköping Umeå Luleå Got land Kalmar Södert örn Ör ebro Miun Karlstad Växjö Uppsala Lund Chalmers Göt eborg Stockholm Linköping Umeå Luleå Got land Kalmar Södert örn Ör ebr o Växjö Karlstad Miun Karolinska Inst it ut et fys astr tek data kem mtrl bio miljö med farm föret adm hum sam hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr Miun Karlstad Växjö Ör ebr o Södert örn Kalmar Got land Luleå Umeå Linköping Stockholm Göt eborg Chalmers Karolinska Institutet Lund Uppsala Miun Karlstad Växjö Örebro Södert örn Kalmar Got land Luleå Umeå Linköping St ockholm Göt eborg Chalmers Karolinska Institutet Lund Uppsala hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr För varje högskola visar staplarna den procentuella fördelningen på följande områden: samhällsvetenskap, konst och humaniora (hum sam); företag, administration, finans och ekonom (föret adm); medicin, farmakologi och veterinärkunskap (med farm); biologi, biovetenskap och miljökunskap (bio miljö); kemi och materialvetenskap (kem mtrl); teknik, datavetenskap och matematik (tek data); fysik, astronomi och vetenskap om planetsystemet (fys astr). I de övre projektionerna ligger Mittuniversitetet (Miun) närmast betraktaren och Uppsala universitet längst bort. I de nedre projektionerna är ordningen omkastad. 17

18 Figur 7. De tre norrländska universitetens profilering under perioderna och enligt Google Scholar Antal 500 Procent hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr 0 hum sam föret med adm farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr Antal 2000 Procent hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr 0 hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr Staplarna visar antalet artiklar som registrerats på Google Scholars 7 områden (se texten till Figur 6) för de senaste två kalenderåren (övre diagrammen) och den föregående sexårsperioden (nedre diagrammen). Diagrammen till vänster visar absoluta tal, medan diagrammen till höger ger den procentuella fördelningen på områden för varje universitet. Rött betecknar Mittuniversitetet och Mitthögskolan, blått Umeå universitet, gult Luleå tekniska universitet. farmakologi och veterninärvetenskap många träffar för Karolinska institutet liksom för övriga universitet som också har läkarutbildning, medan det medicinska området framstår som Mittuniversitetets minsta. Figur 7 visar tydligare hur de tre helt norrländska universitetens artikelproduktion grupperas i Google Scholar. Volymsmässigt är Mittuniversitetet produktion jämförbar med den från Luleå tekniska universitet inom områdena Samhällsvetenskap, konst och humaniora, Medicin, farmakologi och veterinärkunskap samt Biologi, biovetenskap och miljökunskap. I övrigt är 18

19 den mindre än produktionen från både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Den procentuella fördelningen av artiklarna på olika områden visar att vart och ett av universiteten kan sägas ha sin särskilda övergripande profil. Typområdet är i Luleå Teknik, datavetenskap och matematik, i Umeå Medicin, farmakologi och veterinärkunskap och på Mittuniversitetet Samhällsvetenskap, konst och humaniora. Noteras kan att Mittuniversitetet inom ramen för sin lilla produktion har en tyngdpunkt också i Teknik, datavetenskap och matematik, samtidigt som Mittuniversitetet i relativa termer är endast obetydligt mer profilerat än Umeå universitet åt Samhällsvetenskap, konst och humaniora. När produktionen under de senaste ett och ett halvt åren analyseras för sig, framkommer ingen påtaglig skillnad i mönstren jämfört med de föregående 6 åren (Figur 7). De små förändringarna för Mittuniversitetets del kan således vara tillfälligheter. Mitthögskolans totala produktion (som den registreras av Google Scholar) ökade markant under 1900-talets sista år men har sedan varit i stort sett oförändrad (Figur 8). Ett område som möjligen uppvisar en kontinuerlig, om än långsam, ökning från 1998 och framåt under hela 2000-talet är Administration, Figur 8. Mittuniversitetets årliga produktion av artiklar enligt Google Scholar 250 Antal artiklar hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr summa De 7 vetenskapliga områdenas bokstavsbeteckningar är som i Figur 6. 19

20 finans och ekonomi. En viss ökning under 2000-talet har också skett inom området Samhällsvetenskap, konst och humaniora, men här är tendensen oregelbunden och mer svårbedömbar på grund av den mycket höga toppen Eftersom den starka uppgången mellan 1998 och 2001 (Figur 8) kanske delvis skulle kunna vara skenbar och eventuellt återspegla en utveckling av sökmotorn, bör den bedömas mot bakgrund av motsvarande siffror för andra, väl etablerade universitet. Om man för enkelhetens skull inte begränsar sökningarna till preciserade ämnesområden, har (när denna utredningsrapport skrivs) Mittuniversitetet (d.v.s. Mid Sweden University, University of Mid Sweden, Mitthögskolan, Mitthogskolan, Mittuniversitetet) 66, 189 (+186 %), 257 (+289 %) och 174 (+164 %) träffar för respektive åren 1998, 2001, 2004 och Motsvarande värden är för Uppsala universitet 3060, 4510 (+47 %), 4820 (+58 %) och 4540 (+48 %), samt för Stockholms universitet 2030, 2730 (+34 %), 3110 (+53 %) och 2670 (+32 %; siffrorna inom parentes anger ökning i procent sedan 1998). Mittuniversitetet hade därför i relativa tal en påtagligt stark, och med största sannolikhet reell, ökning av publiceringsverksamheten under slutet av 1990-talet. Att värdena faller något mellan 2004 och 2006 för alla tre universiteten betyder att den särskilt höga toppen 2004 för Mittuniversitetets del i varje fall inte enbart kan ha att göra med övergången till universitetsstatus. Figur 9. Utvecklingen av antalet artiklar i Web of Science Procent Miun Karlstad Växjö Uppsala Stockholm Antalet artiklar registrerade år 2003 (Miun 67, Karlstad 64, Växjö 43, Uppsala 2280, Stockholm 1058) anges i diagrammet som 100 %. Miun = Mittuniversitetet. 20

21 Figur 9 redovisar utvecklingen under de senaste 5 åren av den del av artikelproduktionen som kan avläsas i Web of Science. Mittuniversitetet jämförs här i relativa tal med två äldre och två nya universitet. Artikelproduktionen har gått upp på alla de fem undersökta universiteten, i relativa tal mest på de små. För Mittuniversitetets del var ökningen 54 % mellan 2003 och För år 1998 har Mittuniversitetet bara 19 artiklar i Web of Science (28 % av 2003 års värde). Forskningens finansiering med direkta anslag respektive externa medel Som framgår av Figur 10 har Mittuniversitetets totala forskningsresurs sjunkit sedan 2003, om än mycket långsamt. Det beror på att den andel av resursen som inte utgörs av det direkta anslaget till vetenskapsområden, d.v.s. andelen externa medel, har sjunkit kontinuerligt från 58 % år 2003 till 40 % år Till stor del, men inte enbart, rör det sig om ett bortfall av strukturfondsmedel från EU. För jämförelsens skull har i Figur 10 också medtagits motsvarande siffror för Örebro och Karlstads universitet. Från att tidigare ha varit högre vid Mittuniversitetet än vid Örebro och Karlstads universitet, är externfinansieringsgraden nu ungefär densamma vid alla tre universiteten. Figur 10. Direkt och extern forskningsfinansiering under åren vid Mittuniversitetet (Mitthögskolan) samt Örebro och Karlstads universitet MnSEK Miun total fo-resurs Örebro total fo-resurs Karlstad total foresurs Miun extern fo-resurs Örebro extern foresurs Karlstad extern foresurs Extern finansiering har beräknats som den totala resursen till forskning och forskarutbildning minus anslaget till vetenskapsområde. Källa: Högskoleverkets årsrapporter. 21

22 Mest publicerade forskare vid Mittuniversitetet De 5 av Mittuniversitetets forskare är som är mest synliga i Web of Science är professorerna Hans-Erik Högberg (Institutionen för naturvetenskap, NAT), Hans-Erik Nilsson (Institutionen för informationsteknologi och medier, ITM), universitetslektorn Erik Hedenström (NAT), samt professorerna Ulla Lundström (NAT) och Bengt-Gunnar Jonsson (NAT). Tillsammans svarar de för en femtedel av hela universitetets i Web of Science sökbara produktion. På delad femte plats finns professorn Anders Knutsson (Institutionen för hälsovetenskap, IHV). Av de 31 forskare som under denna period förekommer som författare på minst 5 arbeten, tillhör 14 NAT, 8 ITM, 5 Institutionen för teknik, fysik och matematik (TFM), 3 IHV och 1 Institutionen för samhällsvetenskap (SHV). Eftersom naturvetenskapligt orienterade ämnen rent allmänt är så dominerande i Web of Science, har jag använt Google Scholar i ett försök att få en bredare belysning av publiceringsaktiviteten inom Mittuniversitetets alla sex profilområden. Till skillnad från i Web of Science kan man inte i Google Scholar automatiskt rangordna alla författare från ett visst universitet utan måste efterforska den individuella produktionen genom att söka på författarnamn. Jag har bedömt det vara ogörligt och föga meningsfullt att gå igenom alla Mittuniversitetets forskare på det sättet och har istället tentativt utgått ifrån att profilområdenas koordinatorer kan antagas vara representativa för respektive profil. Därför har jag sökt efter koordinatorernas publikationer Flest träffar, 36, har tillsammans koordinatorerna för profilområdet Digitala samhällen, följda av koordinatorerna för Skogen som resurs (27 träffar), Välfärdssamhällets utmaningar (14 träffar), Turism, idrott och upplevelseteknologi (6 träffar), Lärande och bildning (3 träffar), samt Kulturarv, demokrati och företagande (3 träffar). 22

23 MITTUNIVERSITETETS PROFILERING SEDD INIFRÅN Övergripande synpunkter Samtalen med koordinatorerna och andra personer med övergripande ansvar har gett mig intrycket att det i några viktiga avseenden finns en gemensam upplevelse av arbetet med profilområdena inom Mittuniversitetet. I detta avsnitt redovisar jag detta allmänna intryck. En viktig fråga gäller profilområdenas organisatoriska ställning. Vilken roll uppfattas de ha i universitetets ledningsstruktur i förhållande till rektor, fakultetsnämnder och dekaner? Därmed nära sammanhängande är förstås frågan hur man inom universitetet uppfattar syftet med styrelsens beslut att inrätta profilområdena. Är de tänkta att vara verktyg för att förändra och utveckla inriktningen av Mittuniversitetets forskning åt vissa håll? Vems är i så fall dessa verktyg, d.v.s. vem ska i första hand hantera dem rektor, dekanerna, prefekterna, de enskilda lärarna? Eller är de officiella profilerna visserligen tänkta att vara verktyg men inte främst för att förändra inriktningar utan för att mer allmänt entusiasmera forskarna till större samverkan och därmed högre kvalitet och större effektivitet i forskningen? Eller är det mera fråga om att utåt marknadsföra vissa drag i en redan existerande, bredare forskningsverksamhet, utan ambitionen att från rektors- och styrelsenivå styra särskilt mycket? Intrycket är att man ofta inom Mittuniversitetet känner sig osäker om svaren på dessa och liknande frågor. Den osäkerheten beror enligt min bedömning på att man kan uppfatta en viss dubbelhet eller otydlighet i styrelsens och universitetsledningens egen hållning till saken. Å ena sidan använder man på högsta nivå formuleringar som synes visa att tillskapandet av profilområdena är någonting för Mittuniversitetet väsentligt. Redan det faktum att det är styrelsen som har beslutat om dem, visar att de är i någon mening mycket viktiga. Enligt utvecklingsprogrammet är det också ett konkret utvecklingsmål att år 2008 har Mittuniversitetet profilerat sin forskning. Att profileringen formuleras som ett mål signalerar att det är en förändringsprocess, en angelägen sådan, som förestår. Denna bild av dynamik och viljestyrka framkommer också i styrelsens beslut 2003, där det framhålls att all verksamhet som bedrivs inom de valda profil- 23

24 områdena skall avrapporteras och utvärderas i anslutning till arbetet med årsredovisningen varje år. Kravet på årlig uppföljning återfinns också i mer generella formuleringar i rektors förord till utvecklingsplanen, som innehåller en beskrivning av forskningsprofilerna. Det är förstås troligt att den årliga avrapporteringen av profilområdenas verksamhet i formell mening äger rum. Någon mer energisk kontinuerlig uppföljning, med återkopplingar i båda riktningarna i ledningsorganisationen, tycks dock knappast ha förekommit. Forskningsprofilerna nämns ganska frekvent i universitetets årsredovisningar som uttryck för målsättningar och fokuserade visioner, inte minst för att understryka universitetets vilja till samverkan med det omgivande samhället. Det är i och för sig utmärkt. Men någon systematisk uppföljning av hur arbetet inom profilområdena fortskrider redovisas inte. Profilområdena utgör inte heller någon indelningsgrund i den ekonomiska redovisningen, varför det är svårt att riktigt förstå innebörden av att styrelsen eller andra anslår medel att användas inom ett visst profilområde. Själva den organisatoriska apparaten profilområde eller forskningsprofil verkar helt enkelt något frånvarande, i jämförelse med den påtagliga närvaron av den visionära idén om forskningens strukturering i just profilområden och forskningsprofiler. När jag började att läsa in mig på uppdraget att utvärdera profilerna, föreställde jag mig att styrelsens tillskapande av dessa officiella områden, med av rektor utsedda ledningsansvariga koordinatorer, skulle kunna orsaka problematiska spänningar gentemot fakultetsnämnderna, som ju är de reguljära och författningsmässiga ledningsorganen för universitetens forskning och forskarutbildning. På den punkten gissade jag tydligen fel. Det beror säkert delvis på att flera koordinatorer har tunga ledningsuppdrag också på fakultetsnivå och kan utöva inflytande från den positionen. Men framför allt beror nog friheten från större intressekonflikter på att forskningskoordinatorerna och profilområdena i verkligheten inte har använts särskilt aktivt av universitetsledningen för att medvetet driva på ett utvecklingsarbete. Min bild nu är således att styrelsen och rektorsnivån utan mycket ytterligare direktiv har överlåtit till fakultetsnämnderna och koordinatorerna att på eget ansvar implementera beslutet om profilområden. 24

25 Ledningen sådde ett frö år 2003 i avsikt att först fyra fem år senare ta ställning till plantans spontana växt. I varje fall förefaller inte koordinatorerna själva i allmänhet att uppfatta att de just i rollen som koordinatorer skulle ha fått något tydligt uppdrag att fungera som ledare för en brådskande och angelägen förändringsprocess. De är naturligtvis intresserade av att Mittuniversitetets forskning ska utvecklas, men deras eget upplevda ledaransvar för att så sker torde i allmänhet vara begränsat i just rollen som koordinator. I vissa fall tror jag att man försöker att göra det bästa av ett uppdrag vars innebörd man inte känner sig riktigt till freds med, därför att det upplevs som luddigt. Till den något passiviserande känslan av oklarhet om syftet kommer en tydligen ganska utbredd uppfattning att profilområdena från början har avgränsats genom beslut uppifrån, det vill säga de upplevs inte som ett organiskt uttryck för lärarprofessionens egen spontana kreativitet. Man inser allmänt att det finns en gräns för hur bred en forskningsprofil egentligen kan vara, utan att man språkligt tänjer begreppet profil för långt och med hänsyn till universitetets små resurser. I åtminstone något eller ett par fall diskuterar man om den gränsen kan ha överskridits. Samtidigt tycks alla inse att detta sakernas tillstånd i sig är ett uttryck för en dubbelhet i styrelsens hållning. Tankegången är då denna. Sannolikt har styrelsen å ena sidan velat åstadkomma en verklig profilering av verksamheten, såväl i marknadsföringen utåt som vad gäller den inre resursallokeringen, men samtidigt å andra sidan dragit sig för att besluta om en så tydlig profilering att några forskare skulle kunna känna sig, eller rent av bli, exkluderade. Därför har profilområdena givits så vida avgränsningar att de i realiteten tillsammans kan omfatta all den forskning som redan förekom vid dåvarande Mitthögskolan. En sätt att beskriva saken skulle kunna vara att styrelsen har valt en kompromiss i ett reellt dilemma som Mittuniversitetet idag delar med alla högskolor. Nämligen hur man ska kunna förena den akademiska frihet nedifrån, som är ett villkor för verklig kreativitet i vetenskapen, med den profilerande styrning uppifrån som enligt många är en förutsättning för att högskolorna ska kunna hävda sig i konkurrensen med varandra om personella och ekonomiska resurser. 25

26 Det är inte min uppgift att värdera hur Mittuniversitetet hanterar detta dilemma på ett övergripande plan. Som tidigare universitetsrektor har jag stor respekt för problemet och förståelse för viljan att kompromissa. Som utvärderare av profilområdena måste jag samtidigt säga att jag inte tror att det valda sättet att arbeta med dem kommer att bidra nämnvärt till att Mittuniversitetet uppnår de uppsatta målen för forskningen I de avseenden som målen kommer att uppnås, skulle så nog ha skett även utan att styrelsen beslutat om de officiella profilområdena. I de avseenden som de inte kommer att uppnås, är det möjligt, men naturligtvis långt ifrån säkert, att en energisk satsning på starkare profilering skulle ha kunnat leda aningen längre. Man bör dock inte göra sig illusioner om hur mycket som går att åstadkomma på lokal ledningsnivå i detta avseende. Bortsett från de individuella lärarnas kompetens och kreativitet torde den mest avgörande reala faktorn för en högskolas utveckling under alla förhållanden vara den basfinansiering som riksdagen tillhandahåller. Men på marginalen kan det säkert göra en skillnad om man på universitetet har en klar eller dimmig bild av vad man vill med sin eventuella profilering. Om en forskare känner sig osäker på styrelsens intentioner och misstänker att ledningen med sitt beslut om profilering i själva verket åstundar en resurskoncentration som kommer att gå ut över forskarens egen verksamhet, uppkommer lätt ett egenintresse av att bromsa snarare än att medverka till att skynda på processen. Samtidigt kan även en sådan forskare inse värdet för egen del av en profilering som rent allmänt stärker bilden av Mittuniversitetet utåt. Vidare kan en till synes gynnad forskare, som kan dra omedelbar nytta av en mer koncentrerad resursallokering, känna sig oroad av en profilering som går alltför långt; ett attraktivt universitet kan inte vara en monokultur. Alla på universitetets basplan likaväl som i dess organisatoriska ledning delar alltså dilemmat att åstadkomma en profilering som är optimal. När jag av utredningsuppdraget har lockats att reflektera över möjliga vägar ut ur det ovan skisserade dilemmat, har jag i flera av samtalen efterfrågat reaktionerna på en något annorlunda utformad kompromiss. Ett alternativ att överväga är om profilområdena med fördel skulle kunna göras skarpare än idag, det vill säga färre och snävare, och kanske också kommunikativt effektivare. Skulle det vara 26

27 acceptabelt, har jag med positivt gensvar frågat i en del samtal, om styrelsen samtidigt tydligt deklarerade att det inte bara är profilområdenas forskning som ska finnas på universitetet? Enligt detta tänkesätt skulle de interdisciplinära och tematiserade profilområdenas uppgift tydligt vara att hålla fram det som är just Mittuniversitetets speciella excellens eller förutsättningar, d.v.s. att stärka varumärket, som det i nutida jargong brukar kallas. Samtidigt skulle styrelsen uttryckligen slå vakt om viss ämnesdefinierad forskning som till sin inriktning och kvalitet är mer allmänt förekommande på högskolorna och därför inte i ordet egentliga mening profilerande för Mittuniversitetet. En förutsättning är förstås att denna senare forskning håller en god vetenskaplig kvalitet. Ett mått av sådan forskning har värde för universitetet av andra skäl, inte minst för att säkerställa att grundutbildningen kan bedrivas i en tillräckligt akademisk miljö. För att i planeringssammanhang kunna tala om den icke strikt profilerande men ändå värdefulla forskningen skulle man behöva ytterligare ett administrativt begrepp. Kanske kunde man beteckna den som flerårigt forskningsområde eller något sådant. Om en forskare i det akademiska ämnet eller ämnesgruppen X-ologi vet att styrelsen i ett inriktningsbeslut har budgeterat Y kronor till X-ologi som flerårigt forskningsområde för, förslagsvis, en 5-årsperiod, kan denna forskare säkert lättare än idag acceptera att hans eller hennes verksamhet inte ingår i något av de officiella profilområdena. Efter 5 år skulle X-ologens forskning och vetenskapliga konkurrenskraft externt utvärderas och långtidsbudgeten vid behov revideras, i analogi med att profilområdena revideras. Värdet med ett sådant arrangemang skulle bland annat vara att man slipper ifrån de nu ibland ganska ansträngda försöken att motivera all bevarandevärd forskning på ett sådant sätt att den passar in i några få tvärvetenskapliga profilområden. När ovanstående ifrågasättanden är gjorda, måste också betonas att profilområdena i sin delvis vaga karaktär på det hela taget ändå internt uppfattas som något positivt. Att det gäller för ett redan från början så väl etablerat område som Skogen som resurs, och för ett så starkt utvecklingsområde i tiden som Digitala samhällen, är knappast överraskande. Men även andra områden, inklusive sådana som mer famlande synes söka sin identitet och sina former, har omvittnats 27

28 kunna fungera som en stimulans till ökade kontakter och idéutbyten mellan universitetets lärare. I flera fall har det lett till att man har gjort seriösa försök att skapa gemensamma samarbetsprojekt som inte tidigare funnits på samma sätt. Det konkreta forskningsresultatet av denna stimulans är dock än så länge föga iögonenfallande, men framtidsförhoppningarna spirar lite var stans. Utvecklingsplanens mål för forskningen 2008 Även om, av ovan anförda skäl, styrelsens beslut 2003 om officiella profilområden nog ännu inte har bidragit påfallande mycket till Mittuniversitetets dokumenterbara forskningsproduktion, äger forskningen i stort faktiskt rum inom dessa områden. Det kan därför finnas anledning att här något kommentera utvecklingsplanens mål. Det första målet att det 2008 ska finnas fungerande forskningsmiljöer där ännena samverkar och etablerad seminarieverksamhet är kvantitativt opreciserat och därför i trivial mening uppnått. Graden av samverkan mellan ämnen varierar säkert mellan olika områden och det finns utrymme för vidare utveckling. Detta mål bör enligt min mening revideras i översynen 2008, antingen genom att preciseras eller genom att tas bort såsom närmast självklart för ett universitet. Målet att Mittuniversitetet [har] profilerat sin forskning synes endast till begränsad del hinna uppnås, om målet avser en fokusering av själva forskningen, och realiteter mer än ord. Det finns en pågående process i riktning mot större forskningssamverkan inom profilområdena och ett seriöst sökande efter deras egentliga innebörd och identitet, men processen gör på mig intryck av att alltjämt vara i sin linda och bitvis gå ganska långsamt. Om målet med profilerat avser marknadsföringen av Mittuniversitetet som forskande organisation, tror jag också att mer kan göras utan att man förfaller till ogrundade överdrifter. Omfattningen av Mittuniversitetets forskning är visserligen liten, men kvalitets- och inriktningsmässigt finns det pigga och klart respektingivande verksamheter som nog skulle förtjäna 28

29 att vara mer kända utåt än vad de är. Vid utformningen av en eventuellt ökad satsning på marknadsföringen är det dock viktigt att beakta att anseendet inom forskarsamhället och högskolevärlden förutsätter en annan typ av vetenskapligt kvalificerad information än vad man normalt kan åstadkomma i kommunikationen till samhället i stort. Samtidigt är det också viktigt att universitetets gemensamma resurser för samhällskommunikation ges gott stöd från såväl universitetsledningen som forskarna i allmänhet. Inom en stor organisation överskattar man mycket lätt och vanligen sin synlighet utifrån och det krävs fackkunskap för att göra sig uthålligt gällande i det moderna mediebruset. I detta sammanhang synes det relevant att också överväga vilken övergripande profil som universitetet som helhet vill eftersträva, vid en jämförelse med alla universitet och högskolor. Det är ett strategiskt vägval som det ligger utanför mitt uppdrag att tycka något om. Jag vill ändå peka på att marknadsföringen bör tydliggöra den strategi som universitetet (styrelsen) faktiskt bestämmer sig för. Är självbilden att Mittuniversitetet är en med Uppsala och Lund i princip jämförbar organisation som ännu inte växt ikapp (jmfr. Figur 1)? Eller kan man se småskaligheten som något av en tillgång genom att göra det regionala engagemanget för just Mittregionen till en uttalad profil? (Enligt min personliga mening vore det värdefullt om de tre nordliga universiteten kunde samverka mer i ett regionalt engagemang för hela Norrland, men den synpunkten ligger förvisso långt utanför mitt aktuella uppdrag.) Att Mittuniversitetets forskningsverksamhet [har] ökat starkt 2008 är ett mål som antagligen formulerades med tanken att övergången till universitetsstatus borde kunna medföra ett kvantitativt utvecklingssprång. Det stora språnget i publiceringsvolym togs dock redan i slutet av talet, så som det avläses både i Google Scholar (Figur 8) och i Web of Science (sid. 21). Någon stark ökning i produktionen av artiklar sedan 2003 är inte avläsbar i Google Scholar. Den delmängd som syns i Web of Science har däremot ökat på ett sätt som väl kan sägas uppfylla målet så här långt (Figur 9). Det måste betonas att båda de använda sökmotorerna missar den 29

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Organisatorisk översyn av den samhällsvetenskapliga fakulteten lägesrapportering

Organisatorisk översyn av den samhällsvetenskapliga fakulteten lägesrapportering Umeå universitet, 901 87 Umeå Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Dekanus Lena Andersson-Skog lena.andersson-skog@khist.umu.se www.umu.se Beslut 2009-06-02 Dnr 103-1662-09 Sid 1 (5) Organisatorisk översyn

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet Umeå universitet Rektor Regel Dnr 300-3114-12 2013-12-17 Ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli Giltighetstid: 5 år Sid 1 (8) Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi Dokumenthistorik Datum Version Kommentar Reviderad av 17 mars 2011 1 Denna version gäller under 2011, planen ska Projektgruppen revideras

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor 1 CURRICULUM VITAE Namn Inge-Bert Vilhelm Täljedal Födelsedag 16 januari 1942 Födelseort Värnamo, Jönköpings län Formell utbildning 1971 Promoverad till medicine doktor, Umeå universitet 1967 Disputation

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer