MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSPROFILER
|
|
- Göran Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSPROFILER En utvärdering april-juni 2007 Inge-Bert Täljedal
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Bakgrund 3 Uppdraget och dess redovisning 4 Metodik 5 Frågeställningar 5 Något om begreppet profilområde 5 Insamling av information 7 Mittuniversitetets forskning sedd utifrån 9 Informationen på Mittuniversitetets sajt 9 Hur välkända är profilområdena i omvärlden? 9 Publiceringsmönster och forskningsfinansiering 10 Forskningens finansiering med direkta anslag respektive externa medel 21 Mest publicerade forskare vid Mittuniversitetet 22 Mittuniversitetets profilering sedd inifrån 23 Övergripande synpunkter 23 Utvecklingsplanens mål för forskningen Profilområdena 32 Digitala samhällen 32 Kulturarv, demokrati och företagande 34 Lärande och bildning 39 Skogen som resurs 41 Turism, idrott och upplevelseteknologi 44 Välfärdssamhällets utmaningar 47 Sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder 50 Kort sammanfattning 54 2
3 INLEDNING Bakgrund I december 2003 fastställde dåvarande Mitthögskolans styrelse en plan för högskolans utveckling under åren I anslutning härtill preciserade styrelsen genom ett särskilt beslut (bil. 1) att högskolans forskning ska profileras inom sex områden. Inför högskolans omvandling till universitet fastställde rektor i september 2004 en språkligt justerad, men i sak oförändrad, version av utvecklingsplanen (bil. 2), varigenom framgår att den, inklusive de sex forskningsprofilerna, ska vara styrande för det nya Mittuniversitetets utveckling. När de första erfarenheterna av att arbeta med forskningsprofilerna inrapporterades till högskolans ledning under hösten 2004, föreslog koordinatorerna för profilen Kulturarv och demokratiutveckling att dess namn och inriktning skulle ändras något, ett förslag som styrelsen följde. Från och med årsredovisningen för år 2004 har högskolan och universitetet betecknat de sex forskningsprofilerna på följande sätt: Digitala samhällen Kulturarv, demokrati och företagande Lärande och bildning Skogen som resurs Turism, idrott och upplevelseteknologi Välfärdssamhällets utmaningar I samband med att forskningsprofilerna inrättades, beskrev högskolestyrelsen sina intentioner genom att bland annat framhålla att profilområdena: har utgångspunkt i redan existerande forskningsmiljöer i flera fall har starka anknytningar till regionala frågeställningar utgör möjligheter att bidra till samhällsintressen som välfärd, trygghet och tillväxt har forskare som arbetar på både nationella och internationella arenor år 2008 till minst hälften ska finansieras med externa medel genom att forskarna utvecklar sin förmåga att attrahera sådana ska ha en tydlig koppling mellan forskning och grundutbildning 3
4 ska lyftas fram och tydliggöras såväl inåt som utåt i högskolans verksamhet Vidare beslöt styrelsen samtidigt att verksamheten inom profilområdena ska utvärderas, dels årligen i anslutning till arbetet med årsredovisningen, dels under år 2008 som en grund för en omprövning i anslutning till arbetet med utvecklingsplanen för perioden efter år Ytterligare mål av betydelse för forskningsprofilerna framgår av utvecklingsplanen (bil. 2), där det bland annat förutses att år 2008: har Mittuniversitetets forskningsverksamhet ökat starkt, mätt i vetenskapliga publikationer har Mittuniversitetets forskning kommunicerats till näringsliv, myndigheter och organisationer medverkar huvuddelen av lärarna vid Mittuniversitetet i forskningsverksamhet Uppdraget och dess redovisning Rektor uppdrog åt mig att utvärdera de sex forskningsprofilerna. Uppdraget ska ses mot bakgrund av att styrelsen 2003 beslöt att utvecklingsplanen ska omprövas 2008 och att regeringen har begärt in högskolornas forskningsplaner redan under hösten Med den här föreliggande rapporten har jag fullgjort mitt uppdrag. I de närmast följande avsnitten redogör jag för vilka frågor jag har ställt mig och hur jag har gått tillväga för att besvara dem. Därefter försöker jag anlägga ett övergripande perspektiv på universitetets faktiska forskningsprofilering i det svenska högskolesystemet och på det interna arbetet med profilområdena. En genomgång av de sex forskningsprofilernas verksamhet var och en för sig följs sedan av en sammanfattande diskussion med förslag till åtgärder. Rapporten avslutas med en mycket kort sammanfattning. 4
5 METODIK Frågeställningar En huvudfråga, som identifierats under upphandlingen av utvärderingen, är om forskningsprofilerna ger Mittuniversitetet en tillräckligt tydlig och konkurrenskraftig position i kampen om forskningsresurser. Andra viktiga frågor är hur väl profilerna möjliggör samverkan med samhället samt om de stöder grundutbildningens behov av nära forskningsanknytning. Svaren har jag försökt att inringa genom huvudsakligen följande delfrågor: Vilken position har Mittuniversitetets forskare i den nationella kampen om resurser, d.v.s. hur ser den externa bedömningen av universitetets forskning ut? Vilken roll spelar profilerna för den konkreta perception som lärarna, det omgivande samhället och vetenskapssamhället utanför Mittuniversitetet har av universitetet som forskningsmiljö och aktör? Vilken roll spelar forskningsprofilerna som verktyg för den inre prioriteringen av resurser till Mittuniversitetets forskning? Hur ser balansen mellan styrimpulserna uppifrån rektor och styrelse respektive nedifrån lärare och institutioner ut vad gäller forskningens inriktning, finansiering och samverkan med det omgivande samhället? Vilka synergieffekter finns eller skulle kunna skapas inom och mellan profilerna? Finns det aktiviteter inom profilerna som är avsevärt mer dominerande och löftesrika än andra, även om det inte tydligt framgår av de officiella beskrivningarna? Finns det eventuellt viktiga forskningsaktiviteter som döljs av de officiella profilerna och som borde lyftas fram tydligare? Något om begreppen profil och profilområde Begreppet profil står i ett motsatsförhållande till begreppet helhet. En profil skiljer ut sig från en bakgrund av något slag. En högskolas forskningsprofil skulle till 5
6 exempel kunna beteckna en verksamhet som är särskilt framträdande i förhållande till annan forskning vid högskolan, eller vid jämförelse med andra högskolor. När man talar om profil och profilering för att beskriva organisationer, kan man emellertid syfta på två principiellt olika nivåer av verksamhet. Ibland åsyftas organisationens fundamentala verksamhet, ibland dess utåtriktade kommunikation. Det finns naturligtvis normalt ett samband mellan dessa två ting. Ändå är det viktigt att göra klart vad man väsentligen avser i varje enskilt fall, eftersom den interna kommunikationen annars kan bli så otydlig att det försvårar genomförandet av angelägna förändringar. Medarbetare som uppfattar profilering som liktydigt med att forskningen ska koncentreras till några få områden, i varje fall färre än tidigare, kan förväntas ha en naturlig tendens att sträva emot, om de själva inte är verksamma inom en utpekad profil. Medarbetare som däremot tror att profileringen framför allt avser kommunikationen utåt, det vill säga marknadsföringen, blir inte nödvändigtvis oroade på samma sätt. Många har förståelse för att ett universitet inte kan vara bäst på allt och att det kan vara värdefullt att tydliggöra vad universitetet är särskilt bra på. Av styrelsens beslut 2003 om profilering av högskolans forskning framgår inte alldeles klart om styrelsen har syftat till en långsiktig koncentration av forskningsresurserna, eller om det är den senare, mera marknadsföringsmässiga innebörden av profilering som står i förgrunden. När rektor 2004 i förordet till det nya universitetets utvecklingsplan hänvisar till att budgetpropositionen talar om vikten av att svensk forskning prioriterar och profilerar sig samt bygger upp konkurrenskraftiga och dynamiska forskarutbildningsmiljöer, ligger det dock nära tillhands att tolka detta som en signal i riktning mot resurskoncentration. Samtidigt motsägs en sådan tolkning i viss mån av att de beslutade profilområdena är påfallande vida. I åtminstone ett par fall så pass breda att man kan fråga sig i vad mån de verkligen förtjänar att betecknas som just profiler. Då jag således tycker mig kunna uppfatta ett slags vaghet i högskolans (universitetets) intentioner, har jag sett det som en viktig uppgift att genom intervjuer försöka klargöra hur universitetets forskare uppfattar syftet med de sex profilområdena. Lärarnas uppfattning av syftet med profileringen är intressant också ur en annan synvinkel. För den som i likhet med mig närmar sig Mittuniversitetets 6
7 profilområden utifrån framstår det nämligen inte som alldeles självklart vilken funktion och status som profilområdena avses ha rent organisatoriskt för ledningen av universitetet. I och med att profilerna har beslutats av styrelsen är det förstås tydligt att de ska ha funktionen av verktyg för att just styra forskningens inriktning. Samtidigt är en universitetsstyrelses legala möjligheter att bestämma om forskningen begränsad genom de centrala bestämmelser i Högskolelagen och Högskoleförordningen som principiellt lägger makten över forskningens och forskarutbildningens innehåll i händerna på fakultetsnämnderna och de enskilda lärarna, det förhållande som populärt brukar kallas forskningens akademiska frihet. Hur profilområdena samverkar med fakultetsnämnderna i universitetets linjeorganisation är därför en viktig fråga. Rektor har utsett 3-4 koordinatorer för varje profilområde. Vilka behörigheter och skyldigheter har de mellan sig, i myndighetens (universitetets) organisation, inför vem är de främst ansvariga och vem, rektor eller dekanerna, har det löpande direkta ledningsansvaret för dem? Insamling av information Utvärderingen baserar sig på 4 typer av information. 1. Officiella styrdokument och diverse tryckt informationsmaterial från Mittuniversitetet som på begäran tillställts mig av forskningskoordinatorerna och informationsenheten. Till denna kategori av information hör också upplysningar hämtade från universitetets sajt på nätet. 2. För att bedöma hur profileringen uppfattas internt inom universitetet har jag på plats samtalat med rektor Thomas Lindstein, prorektor Håkan Wiklund,17 av forskningsprofilernas 19 koordinatorer (varav två samtidigt är ordförande i fakultetsnämnd), docent Håkan Edlund (ordförande i lärarutbildningsnämnden), docent Anders Olofsson (ansvarig för delprofilen Lärares lärande), universitetslektor Karin Orving (lärarutbildningens kanslichef), Monika Karlsson (koordinator för Regionalt utvecklingsnätverk), och informationschefen Bitti Jonasson. Så gott som samtliga av dessa intervjuer har föregåtts av att jag tillställt de intervjuade ett mejl med information om vilken typ av frågeställningar som jag önskade fokusera på, det vill säga framför allt profilområdenas och 7
8 koordinatorernas faktiska funktionssätt och formella ställning inom universitetet. Jag besökte Sundsvall 6-8 maj, Östersund maj och Härnösand 28 maj. 3. För att få en åtminstone grov bild av hur Mittuniversitetets forskning spontant uppfattas av några olika typer av aktörer utanför universitetet, har jag på deras arbetsplatser eller per telefon haft korta, icke föranmälda samtal med 19 personer i ansvarsfulla positioner inom högskole- och fakultetsledningar, högskolesektorns informationsavdelningar och bibliotek, PR- och utbildningsföretag samt kommuner. Under löfte om anonymitet har de fått frågan om de känner till något forskningsområde där Mittuniversitetet är särskilt framträdande och jag har följt upp svaren med kompletterande korta frågor. I vissa fall har samtalen varit av mer ingående natur. 4. Statistiska uppgifter om publicering och citering har inhämtats från Web of Science och Google Scholar samt, när särskilt anges, från Vetenskapsrådets rapport Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004 (Karlsson och Wadskog, 2006). Uppgifter om forskningens finansiering har tagits ur Högskoleverkets årsrapporter
9 MITTUNIVERSITETETS FORSKNING SEDD UTIFRÅN Informationen på Mittuniversitetets sajt För ett modernt universitet är presentationen på nätet viktig som medium för det första intrycket gentemot omgivningen i stort. Den som aktivt söker information om Mittuniversitetet kan på universitetets sajt lätt hitta översiktliga uppgifter om forskningsprofilerna. Texterna där är värdefulla och ambitiöst gjorda men gör ibland ett något pliktskyldigt intryck. Om syftet är att marknadsföra profilområdena, kunde det vara värt att fundera över om inte presentationerna skulle kunna göras lite mer pregnanta. Vetenskapligt skolade läsare skulle förmodligen kunna väckas till större fascination om presentationerna hölls aktuella med mer konkreta uppgifter om pågående projekt. Den vetenskapligt oskolade allmänheten skulle kunna ha glädje av en något spänstigare journalistisk redigering som reducerar brus och lyfter fram det principiellt väsentliga. Båda typerna av behov kan nog tillgodoses samtidigt genom en lämplig strukturering av artiklarna. Hur välkända är profilområdena i omvärlden? Av de närmare tjugotalet personer som oförberedda tillfrågades om sin kunskap om Mittuniversitetets forskning, var det ingen som gav spontant uttryck för kännedom om de sex forskningsprofilerna. Bara en föreföll att veta att de alls existerar som officiellt fastlagda styrinstrument. Däremot kunde de flesta, dock ofta först efter ett visst funderande, nämna någon eller ett par forskningsområden som man trodde var framträdande inom Mittuniversitetet. Endast en person, en tjänsteman med informationsansvar, sade sig vara totalt okunnig. Turism eller friluftsliv nämndes 7 gånger, skog, fibrer eller pappersmassa 7 gånger, kommunikationsvetenskap och journalistik 3 gånger, social välfärd 1 gång, idrottsforskning 1 gång och genusforskning 1 gång. I allmänhet var de tillfrågade ovilliga att uttala sig om kvaliteten i den av dem själva igenkända forskningen. Tydligt, om än behärskat, positiva omdömen gavs i tre fall åt den 9
10 industrirelaterade fiberforskningen, forskningen i organisationskommunikation samt genusforskningen. Inom kommunledningarna i Sundsvall och Östersund är man väl förtrogen med Mittuniversitetets forskningsprofiler och bedömer åtminstone delar av dem som mycket relevanta för regionens utveckling. Publiceringsmönster och forskningsfinansiering Som framgår av Vetenskapsrådets utredning för åren (Figur 1), hör Mittuniversitetet till en grupp högskolor som var och en har en jämförelsevis liten produktion av vetenskapliga artiklar. Förhållandet har i princip inte ändrats under de senaste åren och förklaras av de stora skillnader i forskningsfinansiering som Figur 1. Mittuniversitetets relativa storlek som publicerande forskningsorganisation Källa: Karlsson och Wadeskog (Vetenskapsrådet, 2006) 10
11 Figur 2. Några universitets och andra högskolors förekomst i Web of Science för publiceringsåren och Google Scholar för publiceringsåren Publikationer i Web of Science Citeringar i Web of Science Antal publikationer Antal citeringar Forskningsresurs per år, MdSEK Forskningsresurs per år, MdSEK Citeringar i Web of Science Träffar i Google Scholar Antal citeringar Antal träffar ,5 1 1, Direkt forskningsanslag per år, MdSEK Forskningsresurs per år, MdSEK Abscissan visar årsgenomsnittet av den totala forskningsresursen eller det direkta statsanslaget till forskning (miljarder kronor) under 2001 och 2005 enligt HSV:s årsrapporter. Data för Mittuniversitetet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Kalmar högskola, Högskolan på Gotland och Södertörns högskola. För att få ett så fullständigt resultat som möjligt har flera namnvarianter använts vid sökningarna, exempelvis Mittuniversitetet, Mid Sweden University, University of Mid Sweden, Mitthögskolan, Mitthogskolan. Som mått på den faktiska vetenskapliga produktionen måste värdena ändå uppfattas som approximativa. Antalet citeringar enligt Web of Science är rensat från självciteringar. Träffarna i Google utgör summan av antalet artiklar för sökmotorns 7 fasta ämnesområden: Biologi, biovetenskap och miljökunskap, Företag, administration, finans och ekonomi, Kemi och materialvetenskap, Teknik, datavetenskap och matematik, Medicin, farmakologi och veterinärkunskap, Fysik, astronomi och vetenskap om planetsystemet, Samhällsvetenskap, konst och humaniora. De oranga pilarna pekar mot Mittuniversitetets symbolpunkt. 11
12 föreligger mellan högskolorna (Figur 2). Det sambandet torde i och för sig vara närmast självklart och välkänt, men dess kvantitativa storlek har man kanske inte alltid helt klart för sig. Som ett enkelt mått på de ekonomiska förutsättningar som högskolorna har haft för de senaste årens forskning, har jag beräknat genomsnittet av resurserna för verksamhetsåren 2001 och De fyra diagrammen i Figur 2 visar dess relation till tre olika mått på forskningsproduktionen hos ett representativt urval av svenska högskolor inom hela spektrum från den minsta till den största. I stort sett hela variationsbredden i antalet publicerade artiklar under de senaste åren förklaras av skillnaden i total forskningsresurs. Detsamma kan sägas om antalet i Web of Science registrerade citeringar (exklusive självciteringar). Eftersom citeringsgraden framstår som ett rationellt mått på internationell genomslagskraft, har jag också undersökt hur väl den förklaras av den del av den totala forskningsresursen som utgöres av de direkta forskningsanslagen över statsbudgeten (anslag till vetenskapsområden, motsv.). Sett över hela variationsbredden förändras mönstret endast obetydligt, jämfört med om den totala forskningsresursen används som oberoende variabel (Figur 2). Web of Science är inriktad på den internationellt uppmärksammade forskningen. Publikationer på svenska med begränsad spridning fångas mycket sämre om alls, liksom artiklar i internationella tidskrifter av mindre central vetenskaplig betydelse. Analysen har därför kompletterats med sökningar i Google Scholar i ett försök att grovt skatta högskolornas totala publikationsaktivitet under 2000-talet. Som framgår av Figur 2 föreligger en stark korrelation mellan den totala forskningsresursen och det summerade antalet artiklar som återfinns i Google Scholars 7 vetenskapliga ämnesområden. Mittuniversitetet (inklusive föregångaren Mitthögskolan) svarar åter för en mycket liten del av den svenska forskningsproduktionen, vilket förklaras av att forskningsresurserna har varit små. Även när gruppen av små universitet och högskolor analyseras för sig, föreligger det ett samband mellan den totala forskningsresursens storlek och publikationsvolymen (Figur 3). Med detta översiktliga mått på prestationsförmågan synes 12
13 Figur 3. Sambandet mellan totala forskningsresurser och publikationsvolym för små universitet och högskolor Publikationer i Web of Science Träffar i Google Scholar Örebro Antal publikationer Örebro Luleå 500 Karlstad Kalmar Växjö Miun Södertörn Gotland 0 0 0,2 0,4 0,6 Antal träffar Karlstad 1000 Växjö Kalmar Miun Södertörn 0 Gotland 0 0,2 0,4 Luleå 0,6 Forskningsresurs per år, MdSEK Forskningsresurs per år, MdSEK Data har tagits fram som i Figur 2. Abscissan visar den totala forskningsresursen i genomsnitt för åren 2001 och Sökningarna på Örebro universitet fångar i databaserna också sådana artiklar som har regionsjukhuset (exempelvis Örebro university hospital ) som adress, oavsett om författarna tillhör universitetet och finansieras av detta eller ej. Inga försök har gjorts att uppskatta storleken av denna möjliga felkälla. Miun = Mittuniversitetet. Mittuniversitetet inte utmärka sig på något påfallande sätt, vare sig positivt eller negativt. Hur publikationsvolymen relaterar till finansieringen med anslagsmedel från forskningsråden och VINNOVA visas i Figur 4. Med undantag för Södertörns högskola, som av oklar anledning inte framträder så väl i databasen, föreligger ett tydligt samband mellan anslagen från Vetenskapsrådet och synligheten i Web of Science. Korrelationen till anslagen från VINNOVA, FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) och FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) förefaller mindre påtaglig. Mittuniversitetet har generellt en jämförelsevis svag finansiering med anslagsmedel från alla de tre forskningsråden och VINNOVA. Man noterar särskilt den ringa tilldelningen av anslag från Vetenskapsrådet. 13
14 Figur 4. Sambandet mellan anslag från forskningsråd och efterföljande publikationsvolym för små högskolor Antal publikationer 500 Miun Kalmar Växjö Karlstad Örebro Luleå 500 Örebro Kalmar Miun Karlstad Växjö Luleå Södertörn Gotland Anslag från VR , MnSEK Södertörn Gotland Anslag från VINNOVA , MnSEK Antal publikationer 500 Kalmar Luleå Miun Växjö Örebro Karlstad 500 Karlstad Kalmar Växjö Miun Örebro Luleå Södertörn 0 Gotland Anslag från FAS , MnSEK Södertörn Gotland Anslag från FORMAS , MnSEK 30 Diagrammen visar antalet publikationer i Web of Science för åren i relation till de summerade anslagen från respektive Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS och VINNOVA. Miun = Mittuniversitetet. I sökningen har varje högskola betecknats på flera sätt, exempelvis Södertörn university, Sodertorn university, University of Södertörn, University of Sodertorn, Södertörn university college, Södertörns högskola, Sodertorns hogskola. Figur 5 visar hur anslagen från forskningsråden, VINNOVA och Riksbankens Jubileumsfond har utvecklats under de senaste 5 åren för de små universiteten samt Malmö högskola. (Malmö högskola har inte tagits med i de ovan redovisade publikationsjämförelserna, därför att databasernas sökmotorer har svårt att skilja Malmö högskola från Lunds universitet på universitetssjukhuset i Malmö.) 14
15 Figur 5. Anslagstilldelning från forskningsråden, VINNOVA och Riksbankens Jubileumsfond för verksamhetsåren Vetenskapsrådet 7,5 VINNOVA MnSEK 10 5 MnSEK 5 2, ,5 FAS 8 FORMAS MnSEK 3 1,5 MnSEK MnSEK 7,5 5 2,5 Riksbankens Jubileumsfond Miun Örebro Karlstad Växjö Malmö Data från Högskoleverkets årsrapporter. Miun = Mittuniversitetet, Malmö = Malmö högskola. Anslagstilldelningen till alla de små universiteten är genomgående mycket liten och särskilt märkbart så för Mittuniversitetet. Som jämförelse kan nämnas att Uppsala universitet år 2006 erhöll 339 MnSEK från Vetenskapsrådet och 30 MnSEK från Riksbankens Jubileumsfond. De små anslagen till Mittuniversitetet förefaller att vara stagnerande från Vetenskapsrådet, trendmässigt minskande från Riksbankens Jubileumsfond, och något ökande från FAS. Publikationernas 15
16 ämnesindelning i databaserna visar att högskolorna skiljer sig något från varandra när det gäller forskningens dominerande inriktning. Den i Web of Science registrerade produktionen från Örebro universitet för åren ligger till mer än 75 % inom medicinska specialiteter, fastän universitetet inte har läkarutbildning. (Det bidrar möjligen till att förklara universitetets avvikande höga publikationsvolym per insatt krona i Figur 3. Av söktekniska skäl inkluderar publikationsvärdena arbeten som har regionsjukhuset University hospital och liknande som adress, oavsett om författarna finansieras via universitetet eller ej.) I Mittuniversitetets Web of Science-registrerade produktion svarar medicinskt orienterad forskning för endast 7 %, medan de framträdande inriktningarna är elektronik, fysik, data och teknik (35 %), biologi, miljövetenskap och ekologi (22 %), kemi (18 %) samt skog- och pappersforskning (9 %). Som illustrerande exempel kan ytterligare nämnas att de Web of Science-registrerade arbetena från Södertörns högskola också domineras av kemiska och biologiska inriktningar men saknar Mittuniversitetets starka inslag av elektronik, fysik och teknik. Figur 6 ger en översikt av alla de undersökta högskolornas ämnesmässiga profiler så som de framträder i Google Scholar. Med denna sökmotor blir bilden av verksamheterna mindre selektiv än i Web of Science, genom att träffarna kan avse andra typer av dokument än artiklar på hög vetenskaplig nivå. Men den blir samtidigt mer nyanserad genom att de internationellt orienterade områdena naturvetenskap och biomedicin inte dominerar lika kraftigt som i Web of Science. I likhet med de flesta högskolorna har Mittuniversitetet en relativt stor andel träffar inom Google-området Samhällsvetenskap, konst, humaniora. En granskning av dessa träffar visar att området är synnerligen brett och bland annat innefattar publikationer inom socialt arbete, omvårdnad, informatik, pedagogik, turism, litteraturvetenskap och annat. Efter Samhällsvetenskap, konst och humaniora är det Teknik, datavetenskap och matematik samt Biologi, biovetenskap och miljökunskap som är Mittuniversitetets mest framträdande drag enligt träffarna i Google Scholar. Minst framträdande på det humanistiska och samhällsvetenskapliga området är Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet, där i stället Teknik, datavetenskap och matematik dominerar. Lika väntat samlar Medicin, 16
17 Figur 6. Högskolornas profilering åren enligt träffarna i Google Scholar fys astr tek data kem mtrl bio miljö med farm föret adm hum sam Uppsala Lund Karolinska Institutet Chalmers Göt eborg Stockholm Linköping Umeå Luleå Got land Kalmar Södert örn Ör ebro Miun Karlstad Växjö Uppsala Lund Chalmers Göt eborg Stockholm Linköping Umeå Luleå Got land Kalmar Södert örn Ör ebr o Växjö Karlstad Miun Karolinska Inst it ut et fys astr tek data kem mtrl bio miljö med farm föret adm hum sam hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr Miun Karlstad Växjö Ör ebr o Södert örn Kalmar Got land Luleå Umeå Linköping Stockholm Göt eborg Chalmers Karolinska Institutet Lund Uppsala Miun Karlstad Växjö Örebro Södert örn Kalmar Got land Luleå Umeå Linköping St ockholm Göt eborg Chalmers Karolinska Institutet Lund Uppsala hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr För varje högskola visar staplarna den procentuella fördelningen på följande områden: samhällsvetenskap, konst och humaniora (hum sam); företag, administration, finans och ekonom (föret adm); medicin, farmakologi och veterinärkunskap (med farm); biologi, biovetenskap och miljökunskap (bio miljö); kemi och materialvetenskap (kem mtrl); teknik, datavetenskap och matematik (tek data); fysik, astronomi och vetenskap om planetsystemet (fys astr). I de övre projektionerna ligger Mittuniversitetet (Miun) närmast betraktaren och Uppsala universitet längst bort. I de nedre projektionerna är ordningen omkastad. 17
18 Figur 7. De tre norrländska universitetens profilering under perioderna och enligt Google Scholar Antal 500 Procent hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr 0 hum sam föret med adm farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr Antal 2000 Procent hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr 0 hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr Staplarna visar antalet artiklar som registrerats på Google Scholars 7 områden (se texten till Figur 6) för de senaste två kalenderåren (övre diagrammen) och den föregående sexårsperioden (nedre diagrammen). Diagrammen till vänster visar absoluta tal, medan diagrammen till höger ger den procentuella fördelningen på områden för varje universitet. Rött betecknar Mittuniversitetet och Mitthögskolan, blått Umeå universitet, gult Luleå tekniska universitet. farmakologi och veterninärvetenskap många träffar för Karolinska institutet liksom för övriga universitet som också har läkarutbildning, medan det medicinska området framstår som Mittuniversitetets minsta. Figur 7 visar tydligare hur de tre helt norrländska universitetens artikelproduktion grupperas i Google Scholar. Volymsmässigt är Mittuniversitetet produktion jämförbar med den från Luleå tekniska universitet inom områdena Samhällsvetenskap, konst och humaniora, Medicin, farmakologi och veterinärkunskap samt Biologi, biovetenskap och miljökunskap. I övrigt är 18
19 den mindre än produktionen från både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Den procentuella fördelningen av artiklarna på olika områden visar att vart och ett av universiteten kan sägas ha sin särskilda övergripande profil. Typområdet är i Luleå Teknik, datavetenskap och matematik, i Umeå Medicin, farmakologi och veterinärkunskap och på Mittuniversitetet Samhällsvetenskap, konst och humaniora. Noteras kan att Mittuniversitetet inom ramen för sin lilla produktion har en tyngdpunkt också i Teknik, datavetenskap och matematik, samtidigt som Mittuniversitetet i relativa termer är endast obetydligt mer profilerat än Umeå universitet åt Samhällsvetenskap, konst och humaniora. När produktionen under de senaste ett och ett halvt åren analyseras för sig, framkommer ingen påtaglig skillnad i mönstren jämfört med de föregående 6 åren (Figur 7). De små förändringarna för Mittuniversitetets del kan således vara tillfälligheter. Mitthögskolans totala produktion (som den registreras av Google Scholar) ökade markant under 1900-talets sista år men har sedan varit i stort sett oförändrad (Figur 8). Ett område som möjligen uppvisar en kontinuerlig, om än långsam, ökning från 1998 och framåt under hela 2000-talet är Administration, Figur 8. Mittuniversitetets årliga produktion av artiklar enligt Google Scholar 250 Antal artiklar hum sam föret adm med farm bio miljö kem mtrl tek data fys astr summa De 7 vetenskapliga områdenas bokstavsbeteckningar är som i Figur 6. 19
20 finans och ekonomi. En viss ökning under 2000-talet har också skett inom området Samhällsvetenskap, konst och humaniora, men här är tendensen oregelbunden och mer svårbedömbar på grund av den mycket höga toppen Eftersom den starka uppgången mellan 1998 och 2001 (Figur 8) kanske delvis skulle kunna vara skenbar och eventuellt återspegla en utveckling av sökmotorn, bör den bedömas mot bakgrund av motsvarande siffror för andra, väl etablerade universitet. Om man för enkelhetens skull inte begränsar sökningarna till preciserade ämnesområden, har (när denna utredningsrapport skrivs) Mittuniversitetet (d.v.s. Mid Sweden University, University of Mid Sweden, Mitthögskolan, Mitthogskolan, Mittuniversitetet) 66, 189 (+186 %), 257 (+289 %) och 174 (+164 %) träffar för respektive åren 1998, 2001, 2004 och Motsvarande värden är för Uppsala universitet 3060, 4510 (+47 %), 4820 (+58 %) och 4540 (+48 %), samt för Stockholms universitet 2030, 2730 (+34 %), 3110 (+53 %) och 2670 (+32 %; siffrorna inom parentes anger ökning i procent sedan 1998). Mittuniversitetet hade därför i relativa tal en påtagligt stark, och med största sannolikhet reell, ökning av publiceringsverksamheten under slutet av 1990-talet. Att värdena faller något mellan 2004 och 2006 för alla tre universiteten betyder att den särskilt höga toppen 2004 för Mittuniversitetets del i varje fall inte enbart kan ha att göra med övergången till universitetsstatus. Figur 9. Utvecklingen av antalet artiklar i Web of Science Procent Miun Karlstad Växjö Uppsala Stockholm Antalet artiklar registrerade år 2003 (Miun 67, Karlstad 64, Växjö 43, Uppsala 2280, Stockholm 1058) anges i diagrammet som 100 %. Miun = Mittuniversitetet. 20
21 Figur 9 redovisar utvecklingen under de senaste 5 åren av den del av artikelproduktionen som kan avläsas i Web of Science. Mittuniversitetet jämförs här i relativa tal med två äldre och två nya universitet. Artikelproduktionen har gått upp på alla de fem undersökta universiteten, i relativa tal mest på de små. För Mittuniversitetets del var ökningen 54 % mellan 2003 och För år 1998 har Mittuniversitetet bara 19 artiklar i Web of Science (28 % av 2003 års värde). Forskningens finansiering med direkta anslag respektive externa medel Som framgår av Figur 10 har Mittuniversitetets totala forskningsresurs sjunkit sedan 2003, om än mycket långsamt. Det beror på att den andel av resursen som inte utgörs av det direkta anslaget till vetenskapsområden, d.v.s. andelen externa medel, har sjunkit kontinuerligt från 58 % år 2003 till 40 % år Till stor del, men inte enbart, rör det sig om ett bortfall av strukturfondsmedel från EU. För jämförelsens skull har i Figur 10 också medtagits motsvarande siffror för Örebro och Karlstads universitet. Från att tidigare ha varit högre vid Mittuniversitetet än vid Örebro och Karlstads universitet, är externfinansieringsgraden nu ungefär densamma vid alla tre universiteten. Figur 10. Direkt och extern forskningsfinansiering under åren vid Mittuniversitetet (Mitthögskolan) samt Örebro och Karlstads universitet MnSEK Miun total fo-resurs Örebro total fo-resurs Karlstad total foresurs Miun extern fo-resurs Örebro extern foresurs Karlstad extern foresurs Extern finansiering har beräknats som den totala resursen till forskning och forskarutbildning minus anslaget till vetenskapsområde. Källa: Högskoleverkets årsrapporter. 21
22 Mest publicerade forskare vid Mittuniversitetet De 5 av Mittuniversitetets forskare är som är mest synliga i Web of Science är professorerna Hans-Erik Högberg (Institutionen för naturvetenskap, NAT), Hans-Erik Nilsson (Institutionen för informationsteknologi och medier, ITM), universitetslektorn Erik Hedenström (NAT), samt professorerna Ulla Lundström (NAT) och Bengt-Gunnar Jonsson (NAT). Tillsammans svarar de för en femtedel av hela universitetets i Web of Science sökbara produktion. På delad femte plats finns professorn Anders Knutsson (Institutionen för hälsovetenskap, IHV). Av de 31 forskare som under denna period förekommer som författare på minst 5 arbeten, tillhör 14 NAT, 8 ITM, 5 Institutionen för teknik, fysik och matematik (TFM), 3 IHV och 1 Institutionen för samhällsvetenskap (SHV). Eftersom naturvetenskapligt orienterade ämnen rent allmänt är så dominerande i Web of Science, har jag använt Google Scholar i ett försök att få en bredare belysning av publiceringsaktiviteten inom Mittuniversitetets alla sex profilområden. Till skillnad från i Web of Science kan man inte i Google Scholar automatiskt rangordna alla författare från ett visst universitet utan måste efterforska den individuella produktionen genom att söka på författarnamn. Jag har bedömt det vara ogörligt och föga meningsfullt att gå igenom alla Mittuniversitetets forskare på det sättet och har istället tentativt utgått ifrån att profilområdenas koordinatorer kan antagas vara representativa för respektive profil. Därför har jag sökt efter koordinatorernas publikationer Flest träffar, 36, har tillsammans koordinatorerna för profilområdet Digitala samhällen, följda av koordinatorerna för Skogen som resurs (27 träffar), Välfärdssamhällets utmaningar (14 träffar), Turism, idrott och upplevelseteknologi (6 träffar), Lärande och bildning (3 träffar), samt Kulturarv, demokrati och företagande (3 träffar). 22
23 MITTUNIVERSITETETS PROFILERING SEDD INIFRÅN Övergripande synpunkter Samtalen med koordinatorerna och andra personer med övergripande ansvar har gett mig intrycket att det i några viktiga avseenden finns en gemensam upplevelse av arbetet med profilområdena inom Mittuniversitetet. I detta avsnitt redovisar jag detta allmänna intryck. En viktig fråga gäller profilområdenas organisatoriska ställning. Vilken roll uppfattas de ha i universitetets ledningsstruktur i förhållande till rektor, fakultetsnämnder och dekaner? Därmed nära sammanhängande är förstås frågan hur man inom universitetet uppfattar syftet med styrelsens beslut att inrätta profilområdena. Är de tänkta att vara verktyg för att förändra och utveckla inriktningen av Mittuniversitetets forskning åt vissa håll? Vems är i så fall dessa verktyg, d.v.s. vem ska i första hand hantera dem rektor, dekanerna, prefekterna, de enskilda lärarna? Eller är de officiella profilerna visserligen tänkta att vara verktyg men inte främst för att förändra inriktningar utan för att mer allmänt entusiasmera forskarna till större samverkan och därmed högre kvalitet och större effektivitet i forskningen? Eller är det mera fråga om att utåt marknadsföra vissa drag i en redan existerande, bredare forskningsverksamhet, utan ambitionen att från rektors- och styrelsenivå styra särskilt mycket? Intrycket är att man ofta inom Mittuniversitetet känner sig osäker om svaren på dessa och liknande frågor. Den osäkerheten beror enligt min bedömning på att man kan uppfatta en viss dubbelhet eller otydlighet i styrelsens och universitetsledningens egen hållning till saken. Å ena sidan använder man på högsta nivå formuleringar som synes visa att tillskapandet av profilområdena är någonting för Mittuniversitetet väsentligt. Redan det faktum att det är styrelsen som har beslutat om dem, visar att de är i någon mening mycket viktiga. Enligt utvecklingsprogrammet är det också ett konkret utvecklingsmål att år 2008 har Mittuniversitetet profilerat sin forskning. Att profileringen formuleras som ett mål signalerar att det är en förändringsprocess, en angelägen sådan, som förestår. Denna bild av dynamik och viljestyrka framkommer också i styrelsens beslut 2003, där det framhålls att all verksamhet som bedrivs inom de valda profil- 23
24 områdena skall avrapporteras och utvärderas i anslutning till arbetet med årsredovisningen varje år. Kravet på årlig uppföljning återfinns också i mer generella formuleringar i rektors förord till utvecklingsplanen, som innehåller en beskrivning av forskningsprofilerna. Det är förstås troligt att den årliga avrapporteringen av profilområdenas verksamhet i formell mening äger rum. Någon mer energisk kontinuerlig uppföljning, med återkopplingar i båda riktningarna i ledningsorganisationen, tycks dock knappast ha förekommit. Forskningsprofilerna nämns ganska frekvent i universitetets årsredovisningar som uttryck för målsättningar och fokuserade visioner, inte minst för att understryka universitetets vilja till samverkan med det omgivande samhället. Det är i och för sig utmärkt. Men någon systematisk uppföljning av hur arbetet inom profilområdena fortskrider redovisas inte. Profilområdena utgör inte heller någon indelningsgrund i den ekonomiska redovisningen, varför det är svårt att riktigt förstå innebörden av att styrelsen eller andra anslår medel att användas inom ett visst profilområde. Själva den organisatoriska apparaten profilområde eller forskningsprofil verkar helt enkelt något frånvarande, i jämförelse med den påtagliga närvaron av den visionära idén om forskningens strukturering i just profilområden och forskningsprofiler. När jag började att läsa in mig på uppdraget att utvärdera profilerna, föreställde jag mig att styrelsens tillskapande av dessa officiella områden, med av rektor utsedda ledningsansvariga koordinatorer, skulle kunna orsaka problematiska spänningar gentemot fakultetsnämnderna, som ju är de reguljära och författningsmässiga ledningsorganen för universitetens forskning och forskarutbildning. På den punkten gissade jag tydligen fel. Det beror säkert delvis på att flera koordinatorer har tunga ledningsuppdrag också på fakultetsnivå och kan utöva inflytande från den positionen. Men framför allt beror nog friheten från större intressekonflikter på att forskningskoordinatorerna och profilområdena i verkligheten inte har använts särskilt aktivt av universitetsledningen för att medvetet driva på ett utvecklingsarbete. Min bild nu är således att styrelsen och rektorsnivån utan mycket ytterligare direktiv har överlåtit till fakultetsnämnderna och koordinatorerna att på eget ansvar implementera beslutet om profilområden. 24
25 Ledningen sådde ett frö år 2003 i avsikt att först fyra fem år senare ta ställning till plantans spontana växt. I varje fall förefaller inte koordinatorerna själva i allmänhet att uppfatta att de just i rollen som koordinatorer skulle ha fått något tydligt uppdrag att fungera som ledare för en brådskande och angelägen förändringsprocess. De är naturligtvis intresserade av att Mittuniversitetets forskning ska utvecklas, men deras eget upplevda ledaransvar för att så sker torde i allmänhet vara begränsat i just rollen som koordinator. I vissa fall tror jag att man försöker att göra det bästa av ett uppdrag vars innebörd man inte känner sig riktigt till freds med, därför att det upplevs som luddigt. Till den något passiviserande känslan av oklarhet om syftet kommer en tydligen ganska utbredd uppfattning att profilområdena från början har avgränsats genom beslut uppifrån, det vill säga de upplevs inte som ett organiskt uttryck för lärarprofessionens egen spontana kreativitet. Man inser allmänt att det finns en gräns för hur bred en forskningsprofil egentligen kan vara, utan att man språkligt tänjer begreppet profil för långt och med hänsyn till universitetets små resurser. I åtminstone något eller ett par fall diskuterar man om den gränsen kan ha överskridits. Samtidigt tycks alla inse att detta sakernas tillstånd i sig är ett uttryck för en dubbelhet i styrelsens hållning. Tankegången är då denna. Sannolikt har styrelsen å ena sidan velat åstadkomma en verklig profilering av verksamheten, såväl i marknadsföringen utåt som vad gäller den inre resursallokeringen, men samtidigt å andra sidan dragit sig för att besluta om en så tydlig profilering att några forskare skulle kunna känna sig, eller rent av bli, exkluderade. Därför har profilområdena givits så vida avgränsningar att de i realiteten tillsammans kan omfatta all den forskning som redan förekom vid dåvarande Mitthögskolan. En sätt att beskriva saken skulle kunna vara att styrelsen har valt en kompromiss i ett reellt dilemma som Mittuniversitetet idag delar med alla högskolor. Nämligen hur man ska kunna förena den akademiska frihet nedifrån, som är ett villkor för verklig kreativitet i vetenskapen, med den profilerande styrning uppifrån som enligt många är en förutsättning för att högskolorna ska kunna hävda sig i konkurrensen med varandra om personella och ekonomiska resurser. 25
26 Det är inte min uppgift att värdera hur Mittuniversitetet hanterar detta dilemma på ett övergripande plan. Som tidigare universitetsrektor har jag stor respekt för problemet och förståelse för viljan att kompromissa. Som utvärderare av profilområdena måste jag samtidigt säga att jag inte tror att det valda sättet att arbeta med dem kommer att bidra nämnvärt till att Mittuniversitetet uppnår de uppsatta målen för forskningen I de avseenden som målen kommer att uppnås, skulle så nog ha skett även utan att styrelsen beslutat om de officiella profilområdena. I de avseenden som de inte kommer att uppnås, är det möjligt, men naturligtvis långt ifrån säkert, att en energisk satsning på starkare profilering skulle ha kunnat leda aningen längre. Man bör dock inte göra sig illusioner om hur mycket som går att åstadkomma på lokal ledningsnivå i detta avseende. Bortsett från de individuella lärarnas kompetens och kreativitet torde den mest avgörande reala faktorn för en högskolas utveckling under alla förhållanden vara den basfinansiering som riksdagen tillhandahåller. Men på marginalen kan det säkert göra en skillnad om man på universitetet har en klar eller dimmig bild av vad man vill med sin eventuella profilering. Om en forskare känner sig osäker på styrelsens intentioner och misstänker att ledningen med sitt beslut om profilering i själva verket åstundar en resurskoncentration som kommer att gå ut över forskarens egen verksamhet, uppkommer lätt ett egenintresse av att bromsa snarare än att medverka till att skynda på processen. Samtidigt kan även en sådan forskare inse värdet för egen del av en profilering som rent allmänt stärker bilden av Mittuniversitetet utåt. Vidare kan en till synes gynnad forskare, som kan dra omedelbar nytta av en mer koncentrerad resursallokering, känna sig oroad av en profilering som går alltför långt; ett attraktivt universitet kan inte vara en monokultur. Alla på universitetets basplan likaväl som i dess organisatoriska ledning delar alltså dilemmat att åstadkomma en profilering som är optimal. När jag av utredningsuppdraget har lockats att reflektera över möjliga vägar ut ur det ovan skisserade dilemmat, har jag i flera av samtalen efterfrågat reaktionerna på en något annorlunda utformad kompromiss. Ett alternativ att överväga är om profilområdena med fördel skulle kunna göras skarpare än idag, det vill säga färre och snävare, och kanske också kommunikativt effektivare. Skulle det vara 26
27 acceptabelt, har jag med positivt gensvar frågat i en del samtal, om styrelsen samtidigt tydligt deklarerade att det inte bara är profilområdenas forskning som ska finnas på universitetet? Enligt detta tänkesätt skulle de interdisciplinära och tematiserade profilområdenas uppgift tydligt vara att hålla fram det som är just Mittuniversitetets speciella excellens eller förutsättningar, d.v.s. att stärka varumärket, som det i nutida jargong brukar kallas. Samtidigt skulle styrelsen uttryckligen slå vakt om viss ämnesdefinierad forskning som till sin inriktning och kvalitet är mer allmänt förekommande på högskolorna och därför inte i ordet egentliga mening profilerande för Mittuniversitetet. En förutsättning är förstås att denna senare forskning håller en god vetenskaplig kvalitet. Ett mått av sådan forskning har värde för universitetet av andra skäl, inte minst för att säkerställa att grundutbildningen kan bedrivas i en tillräckligt akademisk miljö. För att i planeringssammanhang kunna tala om den icke strikt profilerande men ändå värdefulla forskningen skulle man behöva ytterligare ett administrativt begrepp. Kanske kunde man beteckna den som flerårigt forskningsområde eller något sådant. Om en forskare i det akademiska ämnet eller ämnesgruppen X-ologi vet att styrelsen i ett inriktningsbeslut har budgeterat Y kronor till X-ologi som flerårigt forskningsområde för, förslagsvis, en 5-årsperiod, kan denna forskare säkert lättare än idag acceptera att hans eller hennes verksamhet inte ingår i något av de officiella profilområdena. Efter 5 år skulle X-ologens forskning och vetenskapliga konkurrenskraft externt utvärderas och långtidsbudgeten vid behov revideras, i analogi med att profilområdena revideras. Värdet med ett sådant arrangemang skulle bland annat vara att man slipper ifrån de nu ibland ganska ansträngda försöken att motivera all bevarandevärd forskning på ett sådant sätt att den passar in i några få tvärvetenskapliga profilområden. När ovanstående ifrågasättanden är gjorda, måste också betonas att profilområdena i sin delvis vaga karaktär på det hela taget ändå internt uppfattas som något positivt. Att det gäller för ett redan från början så väl etablerat område som Skogen som resurs, och för ett så starkt utvecklingsområde i tiden som Digitala samhällen, är knappast överraskande. Men även andra områden, inklusive sådana som mer famlande synes söka sin identitet och sina former, har omvittnats 27
28 kunna fungera som en stimulans till ökade kontakter och idéutbyten mellan universitetets lärare. I flera fall har det lett till att man har gjort seriösa försök att skapa gemensamma samarbetsprojekt som inte tidigare funnits på samma sätt. Det konkreta forskningsresultatet av denna stimulans är dock än så länge föga iögonenfallande, men framtidsförhoppningarna spirar lite var stans. Utvecklingsplanens mål för forskningen 2008 Även om, av ovan anförda skäl, styrelsens beslut 2003 om officiella profilområden nog ännu inte har bidragit påfallande mycket till Mittuniversitetets dokumenterbara forskningsproduktion, äger forskningen i stort faktiskt rum inom dessa områden. Det kan därför finnas anledning att här något kommentera utvecklingsplanens mål. Det första målet att det 2008 ska finnas fungerande forskningsmiljöer där ännena samverkar och etablerad seminarieverksamhet är kvantitativt opreciserat och därför i trivial mening uppnått. Graden av samverkan mellan ämnen varierar säkert mellan olika områden och det finns utrymme för vidare utveckling. Detta mål bör enligt min mening revideras i översynen 2008, antingen genom att preciseras eller genom att tas bort såsom närmast självklart för ett universitet. Målet att Mittuniversitetet [har] profilerat sin forskning synes endast till begränsad del hinna uppnås, om målet avser en fokusering av själva forskningen, och realiteter mer än ord. Det finns en pågående process i riktning mot större forskningssamverkan inom profilområdena och ett seriöst sökande efter deras egentliga innebörd och identitet, men processen gör på mig intryck av att alltjämt vara i sin linda och bitvis gå ganska långsamt. Om målet med profilerat avser marknadsföringen av Mittuniversitetet som forskande organisation, tror jag också att mer kan göras utan att man förfaller till ogrundade överdrifter. Omfattningen av Mittuniversitetets forskning är visserligen liten, men kvalitets- och inriktningsmässigt finns det pigga och klart respektingivande verksamheter som nog skulle förtjäna 28
29 att vara mer kända utåt än vad de är. Vid utformningen av en eventuellt ökad satsning på marknadsföringen är det dock viktigt att beakta att anseendet inom forskarsamhället och högskolevärlden förutsätter en annan typ av vetenskapligt kvalificerad information än vad man normalt kan åstadkomma i kommunikationen till samhället i stort. Samtidigt är det också viktigt att universitetets gemensamma resurser för samhällskommunikation ges gott stöd från såväl universitetsledningen som forskarna i allmänhet. Inom en stor organisation överskattar man mycket lätt och vanligen sin synlighet utifrån och det krävs fackkunskap för att göra sig uthålligt gällande i det moderna mediebruset. I detta sammanhang synes det relevant att också överväga vilken övergripande profil som universitetet som helhet vill eftersträva, vid en jämförelse med alla universitet och högskolor. Det är ett strategiskt vägval som det ligger utanför mitt uppdrag att tycka något om. Jag vill ändå peka på att marknadsföringen bör tydliggöra den strategi som universitetet (styrelsen) faktiskt bestämmer sig för. Är självbilden att Mittuniversitetet är en med Uppsala och Lund i princip jämförbar organisation som ännu inte växt ikapp (jmfr. Figur 1)? Eller kan man se småskaligheten som något av en tillgång genom att göra det regionala engagemanget för just Mittregionen till en uttalad profil? (Enligt min personliga mening vore det värdefullt om de tre nordliga universiteten kunde samverka mer i ett regionalt engagemang för hela Norrland, men den synpunkten ligger förvisso långt utanför mitt aktuella uppdrag.) Att Mittuniversitetets forskningsverksamhet [har] ökat starkt 2008 är ett mål som antagligen formulerades med tanken att övergången till universitetsstatus borde kunna medföra ett kvantitativt utvecklingssprång. Det stora språnget i publiceringsvolym togs dock redan i slutet av talet, så som det avläses både i Google Scholar (Figur 8) och i Web of Science (sid. 21). Någon stark ökning i produktionen av artiklar sedan 2003 är inte avläsbar i Google Scholar. Den delmängd som syns i Web of Science har däremot ökat på ett sätt som väl kan sägas uppfylla målet så här långt (Figur 9). Det måste betonas att båda de använda sökmotorerna missar den 29
SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar
Ulf Sandström 27 okt 07 Erik Sandström SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar 1998 2005 I föreliggande rapport ställs frågan om det är möjligt att använda citeringsgraden som indikator på
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH
ETT STARKT MDH Delprojekt: kraftsamling@mdh Styrgruppen för Ett starkt MDH 2011 12 09 1 UPPDRAG Att möta alla medarbetare för att: informera skapa dialog fånga upp idéer Tidsplan: Våren 2011: rektorsråd
Läs merFortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)
Läs merKlassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007
Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet
Läs mer78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet
Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merSammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merVision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Läs merKoncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor
Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merÖversyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet
SUV 2017-6.12 2017-10-17 1(5) Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet Bakgrund Ämnesdidaktik gavs en central roll i den lärarutbildning
Läs merHandlingsplan för
TEKNAT 2015/6 Handlingsplan för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2016-2017 Utgående från Mål och strategier för teknisknaturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2015/6) Fastställd av fakultetsnämnden
Läs merRemiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"
Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning
Läs merBeslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.
Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11
Läs merPrinciper vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå
Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merBlandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet
Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-
Läs merÖkning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor
PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merBESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Läs merREGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION
Sid 1 (5) REGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION 5 2018 1. Sammanfattning Vart tredje år ska ledamöter för Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd,
Läs merSannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen
Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens
Läs merKommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merRedovisning av basårutbildningen våren 2005
Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket
Läs merRegeringens skrivelse 2000/01:28
Regeringens skrivelse 2000/01:28 Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet Skr. 2000/01:28 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 oktober 2000 Göran Persson Thomas Östros
Läs merFastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet
BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merAtt utvärdera utbildningar på forskarnivå
Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling
Läs merRapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006
Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen
Läs merRapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport
Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR
Läs merÖrebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Läs merVetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar
Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn
Läs merKvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de
Läs merInventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten
Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren
Läs merVision och strategi Universitetsbiblioteket
Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med
Läs merHögskolan i Kalmar Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax:
Högskolan i Kalmar Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se BESLUT 2008-12-09
Läs merDnr: LNU 2012/ Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från
2012-12-12 Regeldokument Organisationsplan Beslutat av Universitetsstyrelsen Gäller från 2013-01-01 Organisationsplan Med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100) meddelar Linnéuniversitetet
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merSkillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp
STATISTIK & ANALYS Ingeborg Landgren 2004-11-22 Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp Resurstilldelningssystemet för grundläggande utbildning
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet
Läs merRapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005
Rapport 2006:21 R Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se
Läs mer& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2004-03-10 Fler studenter men oförändrad forskningsvolym Antalet studenter vid landets universitet och högskolor fortsätter att öka, men forskningsvolymen är i stort sett
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97
STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter
Läs merINSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB
INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB Typ av dokument: Datum: Dnr: FS 1.2.1-1942-18 Beslutad av: Giltighetstid: Tills vidare Område: Organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten Ersätter dokument:
Läs merFördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner
Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-12-01 Dnr.: FS 1.3.2-1848-15 Sid 1 (5) Fördelning av medel till fakulteter och Lärarhögskolan utifrån utvärdering av forskningskontrakt samt verksamhetsplaner
Läs merFORSKNINGSFINANSIERING
FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).
Läs merBeslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009
Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen
Läs merDSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access 12-13 april 2007
DSpace som system för årsredovisning av forskning Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Malmö högskolas forskningsmiljöer, ett urval Medicin Biomaterial
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merKoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 90 86 90 78 70 50 30 4 5 Kvalitet
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merUmeå universitet Arkitekthögskolan
Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk
Läs merPedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson
Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merAntalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola
STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är
Läs merBilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken
Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet
Läs merDen attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Läs merKantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo
Läs merUppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND
Uppföljning av en kartläggning av regeringens styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND Program Jämi Jämställdhetsintegrering i staten vid Nationella sekretariatet för genusforskning
Läs merJämtlands Gymnasieförbund
Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Dnr 217-2011 Mikael Cederberg Thomas Nilsson Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten... 3 1.1. God ekonomisk hushållning...
Läs merBILAGA TILL RAPPORTEN 1:2008: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN
BILAGA TILL RAPPORTEN 1:28: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN 1995 26 Nytt figurmaterial för 27 FIGUR 1 Schematisk överblick av det svenska FoU-systemet år 27 Finansiärer av FoU Företag
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merTudelad arbetsmarknad för akademiker
2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata
Läs merOm bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Läs merFakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier:
1(6) Nomineringar till Filosofiska fakultetens stipendier 2010 Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: * Stipendium till lärare eller tjänsteman vid filosofiska
Läs merAndelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat
UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merKlassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor
Läs merBasåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03
Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merAntalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda
UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan
Läs merkraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merInstruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet
Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)
Läs merNuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.
Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs merStudieplan. Studieplan för utbildning på forskarnivå i Materialvetenskap (Doctoral studies in Materials Science) vid Karlstads universitet
1(6) Studieplan Studieplan för utbildning på forskarnivå i Materialvetenskap (Doctoral studies in Materials Science) vid Karlstads universitet Fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och naturvetenskap
Läs merBeslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*
Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6
Läs merAPPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:
Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Ledningen PROTOKOLL nr 4 Sammanträdesdatum 2015-02-03 e APPENDIX e 2 Ärende Beslut/åtgärd 1 V 2015/ 128 Uppdrag för Svenskt NMR-centrum och ställningstaganden
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merAndelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter
Läs merHÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Studenter, personal och samarbetspartners lokalt och globalt stödjer varandras lärande genom utbildning och forskning. Vi skapar arbetsformer och mötesplatser där alla med
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Läs merForskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet
Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter
Läs mer(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN
2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har
Läs merFler studenter och större överskott än någonsin tidigare
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-03-08 2011/2 Regnr: 63-17-2011 Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Studentantalet
Läs merSchack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merÅrsrapporten på webben uka.se/arsrapport
Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 162 UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 HÖGSKOLANS FORSKNING HÖGSKOLANS FORSKNING Medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap dominerar det svenska forskningslandskapet. Tillsammans
Läs merEtt starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat
Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram
Läs mer