Ansökan om inrättande av kandidatexamen i grafisk design

Transkript

1 Ansökan om inrättande av kandidatexamen i grafisk design Åsa Harvard asa.harvard@k3.mah.se Inledning Vi överlämnar härmed ansökan om inrättande av kandidatexamensrätt i grafisk design. Kandidatansökan avser programmet Design och visuell kommunikation (DVK), tidigare Materiell och virtuell design (MVD). I ansökan används båda beteckningarna beroende på om det är programmets historia eller framtid som beskrivs. ANSÖKAN Ämnet Grafisk design på K3 Bakgrund: Materiell och virtuell design Pedagogisk profil Utbildningens uppläggning Samverkan med övriga utbildningar på K3 Jämförbara utbildningar på andra lärosäten Efter studierna Forskningsmiljön på K3 Samverkan med det omgivande samhället Internationalisering Infrastruktur och lokaler Jämställdhet och perspektiv Studentinflytande Kompetensutveckling Kursvärderingar Lärarkompetenser Möjlighet att komplettera för tidigare studenter Kandidatansökan Grafisk Design Sida

2 BILAGOR Se separat förteckning Kandidatansökan Grafisk Design Sida

3 Grafisk design vid K3 Grafisk design handlar om att förstå och gestalta visuell kommunikation. En grafisk designers verktygslåda innefattar färg, form, bild, text och typografi, interaktivitet och sekventialitet. Ämnet kombinerar praktiskt gestaltande med en teoretisk bas som innefattar visuell kultur/designhistoria, kognition och perception, samt kommunikation och projektmetodik. I takt med att nya medier blivit etablerade har tillämpningsområdena för grafisk design blivit allt mer omfattande. Tryck, webb och interaktiva medier ställer olika krav på typografi och grafisk utformning. Produktgrafik är en viktig del i utformningen av industriella produkter på produkten, på displayen och på förpackningen. Allt oftare integreras design i hela utvecklingsprocessen fram till färdig produkt eller mediering. Detta ställer nya krav på designerns förmåga att arbeta i team. En av de kompetenser som designern kan bidra med är förmågan att snabbt visualisera idéer och koncept. Huvudämnet grafisk design vid K3 sysslar med visuell kommunikation i skilda kontexter: tryck och digitala medier, rumslig gestaltning, samt produktgrafik. Ämnet tar sin utgångspunkt i en samtid där medierad kommunikation förekommer i snart sagt alla livssituationer, där gränsen mellan olika teknologier och medier luckras upp, och där design inte är ett isolerat moment utan ett sammanhängande spår genom hela processen från koncept/produktutveckling till användandets och brukarnas omtolkningar. Bakgrund: Materiell och virtuell design Grafisk design och visuell kommunikation har under flera år utkristalliserat sig som det bärande inslaget i K3s utbildning Materiell och virtuell design, MVD. Grafisk design på K3 har formats av miljön på K3: fokus på nya teknologier, engagemang i konst- och designprojekt i samarbete med aktörer utanför högskolan, mångdisciplinära projekt där olika kompetenser möts. MVD har genom åren varit aktiva i att formge K3s designevenemang. K3s examensutställningar, trycksaker, utställningskataloger har genomförts som studentprojekt av MVD-studenter. MVD har ett väl utbyggt kontaktnät i Malmö och i regionen. Malmö stads största satsning under designåret 2005, utställningen Made In Malmö, genomfördes till stora delar av tre MVD-studenter som examensprojekt. För detta projekt mottog Malmö Stad Designårspriset inom kategorin Samverkan. Som del i kurser i grafisk kommunikation har studenter genomfört projekt tillsammans med Malmö Museer, Form/Design Center, tidningen Vårt Malmö, gatukontoret i Malmö, fotobiennalen Fotografi i Fokus m.fl företag och organisationer. Utbildningen i grafisk design, liksom hela MVD, har profilerat sig genom tätt samarbete med branschen och många projekt tillsammans med samarbetsparter utanför högskolan. Yrkesverksamma designer medverkar som gästföreläsare och lärare på regelbunden basis. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

4 I två år har utbildningen arrangerat regelbundna träffar med yrkesutövande designer för alla tre årskurserna i MVD. Många tidigare studenter har valt att starta egna företag, och en viktig möteplats är i detta sammanhang MINC där flera av MVDs tidigare studenter sitter med nystartad verksamhet och får hjälp av varandra och av professionella rådgivare. Pedagogisk profil I detta stycke vill vi beskriva det pedagogiska upplägget för MVD som det vuxit fram genom åren och också utgör grunden för utvecklingen av programmet och ämnet grafisk design. Tre punkter är centrala: arbete med portfolio, externa projekt samt utställningsverksamhet. Till sist kommer också några ord över det sätt utbildningen gripit sig an att integrera akademiska kompetenser som förmåga till kritisk analys och skriftlig framställning i ett studium som präglas av tydliga praktiska förtecken. Portfolio Som en röd tråd genom MVD löper arbetet med studentens egen portfolio. Både studentprojekt och egna projekt samlas och presenteras i portfolion. Samtal med lärarna kring portfolion är schemalagda en gång per termin. I början av utbildningen är portfoliovisningen ett sätt att diskutera studentens mål med studierna, medan den under det sista året fokuserar mer på portfolion som ett verktyg att få uppdrag eller komma in på påbyggnadsutbildningar. Yrkesverksamma designer bjuds in under utbildningen för att visa sina portfolios och diskutera dem i förhållande till profilering och marknadsföring. Portfolion har för en designer en tydlig funktion i förhållande till att marknadsföra sig och få uppdrag. I utbildningen har den också syftet att få studenterna att se sin utveckling och ta ansvar för sitt eget lärande. Externa projekt En viktig del i MVD:s pedagogik är att successivt vänja studenterna vid yrkesrollen. En stor del av arbetet för en designer är att skaffa sig uppdrag, vara lyhörd för de aktiviteter som planeras i samhället och finna sätt att ingå i dessa. Att arbeta med externa uppdragsgivare innebär en mängd moment som inte finns med i klassrumsövningar, och mötet med andra kulturer än högskolans skapar friktioner. Men vinsterna är också stora med detta arbetssätt. Att förhålla sig till en extern part höjer motivationsribban för studenten. Budget och deadline blir verkliga faktorer. Yrkesrollen blir verklig för studenterna och de tillägnar sig ett professionellt förhållningssätt. För de studenter som blir vana att hantera oförutsägbarheten i kontakter med uppdragsgivare och samarbetsparter blir denna kunskap ett ovärderligt verktyg inför framtida arbetssituationer. Att under utbildningens gång skaffa sig ett professionellt nätverk är viktigt inte enbart p.g.a. den pedagogiska dimensionen. Minst lika viktigt är att nätverket är nyckeln till framtida uppdrag. Att redan under studietiden skaffa sig goda relationer till näringsliv, kommun och institutioner är avgörande för hur studenten skall agera sedan examen tagits. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

5 Utställningsverksamhet Av samma skäl som ovan är utställningar och publika manifestationer ett viktigt inslag i utbildningen. Examensutställningen gör studenterna synliga för varandra, och den gör utbildningen synlig för omvärlden. Sedan flera år har MVD tillsammans med andra designutbildningar i regionen deltagit i en gemensam examensutställning på Form/Design center. Vernissagen är välbesökt och utställningen brukar presenteras i pressen. Vi har ännu ett stycke kvar till den bevakning som examensutställningarna på de konstnärliga högskolorna får, men utställningen på F/D är ett steg i rätt riktning och något att hålla fast vid också för att profilera Malmö och Öresundsregionen i relation till design. På samma sätt som externa uppdrag skapar utställningen en extra motivation för studenterna Utställningen är också ett forum för studenter ur olika årskurser att samarbeta. Utformningen av utställningslokalen samt grafiskt material utförs av förstaårsstudenterna, som därmed både får erfarenheter inför sitt eget examensprojekt samtidigt som de lär känna studenterna i de högre klasserna. MVDs examensutställning har varit den viktigaste formen för marknadsföring av utbildningen. De flesta av de studenter som söker in har sett en eller flera examensutställningar och läst katalogen. Kritisk analys och skriftlig gestaltning Utbildningar i konst och design integreras i allt högre grad i högskolesystemet, både genom organisatorisk hemvist och examensordningar. Detta innebär en utmaning för ämnen som grafisk design och produktdesign som fortfarande i mångt och mycket är professionella fält snarare än akademiska ämnen. Ett uttryck för detta är bristen på disputerade lärare inom designfältet. Den absoluta majoriteten lektorer och professorer vid landets designutbildningar är konstnärligt meriterade men inte disputerade. De pedagogiska traditionerna från designutbildningarna har en utvecklad metodik kring projektbaserad undervisning och handledning. Med integreringen i det akademiska systemet kommer ett behov av att stärka den akademiska grunden: kurslitteratur som fundament för undervisningen, skriftlig gestaltning och teoretisk analys, forskningsanknytning. Inom lärargruppen på MVD och i samarbete med lärare från andra discipliner, har vi diskuterat hur vi kan hitta modeller för bland annat seminariekultur och rapportskrivande som möter akademisk standard samtidigt som de underbygger studenternas identitet som yrkespersoner och designer. Håkan Edeholt har, delvis i samarbete med Genusforskning på TS, utvecklat kursen Designkritik som har till syfte att bygga en kritisk läs- och diskussionskultur kring aktuella designtexter. MVD har också utvecklat en skräddarsydd kurs i vetenskapsteori sombygger på frågeställningar om praxisbaserad forskning och design som kunskap. Den mest omfattande uppgiften har varit och är - utvecklandet av ett format för examensprojektet inklusive skriftlig rapport. I rapporten har vi gjort några metodiska val: rapporten fokuserar på designprojektet. Studenterna uppmuntras att skriva utifrån sin Kandidatansökan Grafisk Design Sida

6 kompetens som designer och fokusera på att förmedla bakgrund och tankegångar kring beslut i designprocessen. Som förberedelse för examensprojektet skriver studenterna en kortare rapport kring ett designprojekt under andra årskursen. I samband med övergången till Bologna planerar vi att samordna examinationen med övriga utbildningar inom kunskapsområdet Design på K3. Vi har också diskuterat hur examensrapporten kan utvecklas i riktning mot en C-uppsats. Detta är ett arbete vi räknar med att ta vidare i samband med utarbetandet av kandidatexamen. Kandidatexamen i grafisk design: utbildningens uppläggning Av utbildningens 180 högskolepoäng (hp) utgörs minst 120 hp (inklusive examensprojekt om 30 hp) av ämnet grafisk design. Ämnet innefattar kursmoment i vetenskapsteori, karriärutveckling och projektmetodik som integrerats i en designkontext. 30 hp utgörs av valbara kurser inom relaterade områden (exempelvis breddning inom K3s kunskapsområden Design eller Kultur och Medier, kurser i grafisk teknik eller produktdesign vid TS) och de sista 30 högskolepoängen kan användas för vistelse vid annat lärosäte inom K3s program för internationellt studentutbyte, alternativt för deltagande i internationella kurser på K3. Undervisningen bedrivs i huvudsak på svenska, med undantag av det internationella kursutbudet under termin 5 som ges på engelska. Progression De sex terminerna är utformade enligt en övergripande progressionstanke enligt nedan: År 1: Grunder, teknisk och estetisk förmåga Träning i olika verktyg som designern behöver: konceptutveckling, skiss- och ritteknik, typografi, layout, 3D-grafik, designhistoria och teori, perception och kognition. Under första läsåret ingår också en akademisk orientering: kunskapsteoretiska begrepp, litteratursökning och värdering. År 2: Att arbeta med designuppdrag Att förhålla sig till målgrupp, beställare, begränsningar, produktion osv. Här ingår också en yrkesorienterande kurs i karriärutveckling som ges i samarbete med studievägledarna Under år 2 ges också en kort introduktion till designforskning inom K3. År 3, termin 5: Internationalisering + termin 6: Examensprojekt Antingen kan studenterna resa till annat lärosäte inom K3s program för studentutbyte, eller studera tillsammans med inresande internationella studenter på K3. Ämnet för internationaliseringskurserna är i regel projektbaserade kurser kring mångdisciplinära designuppdrag. Studenterna övas i att genomföra akademiska studier på engelska. Den sjätte och sista terminen ska studenten självständigt kunna planera och genomföra ett designprojekt tillsammans med en extern kontaktperson. Förutom den övergripande strukturen för progression enligt ovan sker också progression genom upprepning, där samma typ av uppdrag återkommer flera gånger under utbildningen men med ökande krav och komplexitetsnivå. Nedan följer exempel på progression genom återkommande moment: Kandidatansökan Grafisk Design Sida

7 Från avgränsade till komplexa designprojekt Från lärarledd undervisning till eget ansvar gentemot uppdragsgivare och projektmedlemmar i kombination med handledning Skriftliga rapporter och reflexioner: från kortare texter som motiverar och förklarar designprojekt till mer komplexa skriftliga rapporter som sätter designprojekt i kontext till forskning och professionell praxis. Från enkla muntliga presentationer inför klassen till övertygande och professionella muntliga presentationer med stöd av ändamålsenligt visuellt material. Studentportfolio. Studenten samlar sina designprojekt först som del i samtalet inom utbildningen, senare med målet ställt mot professionell verksamhet eller fortsatta studier. Samverkan med övriga utbildningar på K3 K3 befinner sig just nu i en omorganisation i två enheter. Detta kommer att möjliggöra större synergier mellan de olika utbildningsprogrammen i framtiden. Ett programövergripande valbart kursutbud kommer att utvecklas som del i övergången till kandidatexamina. Studenterna kommer också att få ökade möjligheter att delta i kurser inom de andra programmen. Utöver K3s kurser hoppas vi kunna finna former för samarbete med utbildningen i produktdesign vid TS. Jämförbara utbildningar på andra lärosäten i Sverige/Öresundsregionen Designområdet befinner sig i förändring, något som också visar sig i ett brett utbud av rubriceringar på utbildningar med inriktning mot grafisk design/visuell kommunikation. I denna översikt finns både brett anlagda grundläggande designutbildningar och program specialiserade mot grafisk design/visuell kommunikation. Rena kandidatexamina i produkt- eller industridesign har inte kommit med, däremot kandidatexamina i design med inriktning mot produktdesign. Också specialiserade utbildningar har i många fall omfattande allmänorienterande inslag på grundnivå. Av det skälet menar vi att skillnaden i många fall kan vara marginell mellan en specialiserad grundutbildning i grafisk design/produktdesign jämfört med en generell designutbildning. Denna översikt ger vid handen att det finns få utbildningar med inriktning mot grafisk design/visuell kommunikation i regionen, jämfört med antalet utbildningsprogram med inriktning på produkt- eller industridesign. Kandidatprogram eller motsvarande i industrieller produktdesign finns på nio orter i Sverige: Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå, Visby, Sundsvall, Norrköping, Kalmar, samt på Teknik och Samhälle, Malmö högskola. Den som vill specialisera sig mot grafisk design/visuell kommunikation på kandidatnivå har fem studieorter att välja mellan: Stockholm, Göteborg, Piteå (Luleå Tekniska Universitet), Norrköping (LIU), Eskilstuna (Mälardalens högskola) samt K3, Malmö högskola. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

8 En annan iakttagelse man kan göra är att flera av de grundläggande designprogrammen är uppbyggda kring tanken att studenterna ska specialisera sig på avancerad nivå. Den intentionen motsvaras inte helt av utbudet av master- och magisterprogram där de flesta antingen bygger vidare på grundnivåns specialisering, alternativt riktar sig mot självständigt genomförda projekt och forskningsförberedande studier. Utbildningar på grundnivå De utbildningar som tagits upp här är treåriga högskoleprogram på grundnivå. Designprogrammet vid Högskolan i Kalmar (kandidatexamen i design) En bred, tematiskt upplagd designutbildning med inriktning mot produktdesign. Utbildningen innefattar möjligheter till specialisering mot glasformgivning. Innehållet omfattar konstnärlig gestaltning, teori och projektarbete. Utbildningen ges i Nybro. Design och formgivning vid Högskolan i Gävle (kandidatexamen) Utbildningen kombinerar design och formgivning med träteknik. Mediedesign vid Luleå Tekniska Universitet (kandidatexamen i mediedesign) Utbildningen fokuserar på grafisk design i en rad olika tillämpningsområden i nya och traditionella medier, och liknar därmed det upplägg vi föreslår för MVD. Utbildningen ges vid Musikhögskolan i Piteå. Designprogrammet vid Växjö universitet (kandidatexamen i design) Programmet baseras på PBL. Programmet är brett upplagt för att studenterna ska kunna välja specialisering på magisternivå. Ämnena innefattar grafisk form, materiallära, digitala verktyg, färg- och formlära. Studierna är tematiskt upplagda. Reklam och grafisk form vid Beckmans skola, Stockholm (treårig högskoleexamen) En konceptuellt och konstnärligt inriktad högskoleutbildning. Utbildningen är främst inriktad mot professionell verksamhet inom grafisk design och reklam. Grafisk design och kommunikation vid Linköpings Universitet (kandidatexamen) Programmet startades år Utöver grafisk design finns moment i marknadsstrategier, masskommunikation, webbutveckling och interaktionsdesign. Utbildningen ges i Norrköping. Program i informationsdesign vid Mälardalens Högskola (kandidat i informationsdesign) Vid Mälardalens Högskola bedrivs utbildning och forskning i informationsdesign med tre inriktningar: rumslig gestaltning, textdesign och informativ illustration. Utbildningen ges i Eskilstuna. Designprogrammet vid HDK, Göteborg (konstnärlig kandidatexamen) Efter ett första basår kan studenterna välja inriktning mot t.ex. industridesign, grafisk design, illustration eller keramik. Grafisk Design och Illustration på Konstfack, Stockholm (konstnärlig kandidatexamen) Konstfack, liksom HDK, har många resurser i form av verkstäder i olika material. Under Kandidatansökan Grafisk Design Sida

9 det tredje året kan studenterna specialisera sig mot antingen grafisk design eller illustration. Påbyggnadsutbildningar Eftersom konkurrensen är stor om utbildningsplatserna vid de konstnärliga högskolorna är möjligheterna små för MVDs studenter att gå vidare, men några klarar av det. Möjligheterna att gå vidare till avancerad nivå på Konstfack, Danmarks Designskole och Designskolen Kolding torde öka i och med att dessa skolor lämnar en femårig utbildningsmodell till förmån för år. Interaction Design vid K3, Malmö Högskola (tvåårig master) K3s breddmaster i Interaktionsdesign bygger på mångdisciplinärt samarbete mellan studenter från olika bakgrund. Här finns utbyte med både lärare och studenter från MVD. Master i Mediedesign vid Luleås tekniska universitet (tvåårig master) Utbildningen är inriktad mot grafisk design men ger stor valbarhet för studenten att specialisera sig inom olika medier. Ges i Piteå. Grafisk design och illustration, Konstfack (tvåårig konstnärlig master) Utbildningen är inriktad på forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, och bygger mycket på studentens självständiga arbete. Tidigare har möjligheten funnits att söka in vid avhopp, men från och med 2005 måste alla studenter söka in till masterprogrammet. Master i design vid HDK (tvåårig konstnärlig master) Påbyggnadsutbildningen vid HDK är tvärvetenskapligt upplagd med stor individuell valbarhet. Studenten kan välja mellan olika teman: Design med fokus på rumsgestaltning och hållbar utveckling, Mobilitet, Design och affärsstrategi och Bild och berättande. Magister i kommunikation vid LTH Institute of Communication, Helsingborg (f.n. tvåårig magister/under omarbetning) Den tvååriga påbyggnadsutbildningen i kommunikation ger en teoretisk bas att förstå kommunikation mot biologiska, sociala, kulturella och psykologiska faktorer. Utbildningen innefattar också praktiska moment av teknikstödd kommunikation. Designskolen Kolding, Danmark (tvåårig påbyggnadsutbildning) Utbildningen är uppbyggd i en grunddel om tre år och en påbyggnadsdel om två år. Studenterna väljer inriktning inom ett av tre institut. Inom institutet Visuel Kommunikation ges två inriktningar: grafisk design och illustration. De danska designutbildningarna är liksom de svenska på väg in i kandidat/mastersystemet. Påbyggnadsutbildning vid institutet för Kommunikationsdesign vid Danmarks Designskole, Köpenhamn (tvåårig påbyggnadsutbildning) Inom institutet för Kommunikationsdesign finns en övergripande påbyggnadsutbildning öppen för studenter från Visuel Kommunikation, Digital Interaktion och Produktionsdesign. Studenter som genomfört treåriga designutbildningar vid andra lärosäten kan också söka in i mån av ledig plats. DKDS kommer inom några år att gå över till kandidat/mastersystemet. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

10 Utbildning på forskarnivå Doktorandprogram i design finns på HDK i Göteborg. På K3 finns möjligheter till doktorandstudier i interaktionsdesign i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola. Ämnet interaktionsdesign är tvärdisciplinärt och kan ge möjligheter för en student med grafisk design som huvudämne att gå vidare mot forskning efter en påbyggnadsutbildning i interaktionsdesign. På Mälardalens Högskola finns doktorandutbildning i informationsdesign. Efter studierna I skrivande stund är programmet i färd med att sammanställa en översikt över vad tidigare studenter gör idag. Sammanlagt har ett knappt femtiotal studenter gått igenom programmet, varav ca 35 personer under 2005 och Än så länge har 26 studenter kontaktats. Nio har avböjt att delta i intervjun. Av de 17 som intervjuats hittills arbetar 15 stycken inom designbranschen, antingen som egna företagare eller anställda. Många har startat egna företag, i flera fall med stöd av MINC. Efter DVK Arbetsmarknaden för grafiska designer domineras av kortare uppdrag och projekt. Men utbudet av uppdrag är stort, och de studenter som gått igenom DVK har redan under studierna skaffat sig erfarenhet av att arbeta mot uppdragsgivare och ett eget kontaktnät vilket ger dem goda möjligheter att arbeta efter studierna. Med en kandidatexamen i grafisk design kommer studenterna få större möjligheter än idag att gå vidare till studier på avancerad nivå, både inom närliggande teoretiska ämnen (t.ex. tvåårig master i kommunikation vid LTH/Campus Helsingborg) och inom designfältet. Vår bedömning är att det är en fördel om studenterna efter kandidatexamen går ut i arbete under en period innan de söker sig vidare till studier på avancerad nivå. Karriärutveckling Ett pilotprojekt för både MVD och studievägledarna har varit utvecklingen av en kurs i karriärutveckling för MVDs studenter. Bakgrunden är den diskussion som förts kring arbetsmarknaden för studenter på konst- och designutbildningar. Många designer arbetar som frilansare eller projektanställda, och är viktigt att förbereda studenterna på den verklighet som väntar för att de ska kunna utnyttja sin studietid så väl som möjligt. Detta ligger också i linje med MVDs strävanden att göra studenterna trygga med designerrollen. Kursen Att arbeta som designer består av en insiktsdel (vem är jag? Vad är mina kompetenser?) och en utblicksdel (hur ser branschen ut? Hur arbetar designer?) under vilken studenterna går ut och intervjuar yrkesverksamma designer i branschen. Insiktsoch utblicksdelen samlas sedan till en personlig konsekvensanalys där studenten Kandidatansökan Grafisk Design Sida

11 formulerar sina önskemål om framtida arbetssituation och vilka steg via arbete eller vidare studier som kan leda till målet. En av effekterna av kursen har varit att en större andel studenter beaktar möjligheterna till uppföljande arbete/anställning i val av examensprojekt. Kursen har också legat till grund för ett högskoleövergripande koncept för karriärutveckling utarbetat av en arbetsgrupp där studievägledare, lärare från IMER och K3 (Åsa Harvard) medverkat. Forskningsmiljö på K3 Sedan starten 1998 har forskningen i design vid K3 utvecklats parallellt med utbildningarna. Forskningsverksamheten har haft en stor designvetenskaplig bredd, men med visst fokus mot interaktionsdesign. Omkring trettio forskare och doktorander har varit verksamma inom forskningsteman som Narrativity and communication, Space and virtuality, Creative environments, New media och Designteori. Omsättningen har varit mellan 5 och 10 miljoner per år med finansiering från Interactive Institute, KK-stiftelsen, Vinnova, EU, Vetenskapsrådet och andra externa finansiärer, samt från Malmö högskola. Forskningen har en god internationell ställning med omfattande samarbete och insatser i internationella nätverk och samarbete med designforskningsmiljöer i bland annat Australien, Sydafrika och Kanada. Sedan 1999 finns forskarutbildning i interaktionsdesign. Inom forskningsnätverket Design & Research, D&R, samarbetar K3 med andra designforsknings- och utbildningsmiljöer i Sverige, däribland Konstfack, HDK, Designhögskolan i Umeå, universiteten i Kalmar och Linköping. D&R har genomfört flera doktorandkurser i design, varav några på K3, och står i dialog med Vetenskapsrådet kring inrättande av en nationell designforskarskola med start Genom D&R har K3 medverkat till etableringen av den nordiska designkonferensen NORDES som idag är ett centralt forum för designvetenskapligt orienterad forskning. Interaktionsdesign har stått i centrum för K3s designvetenskapliga forskning, men som ett tvärvetenskapligt fält där många olika kunskapsområden möts både akademiska discipliner som t.ex. HCI och kognitionsforskning och designdiscipliner som grafisk design och produktdesign. Flera av K3s forskningsprojekt involverar båda kunskapsområdena Design och Kultur och Medier. Ett exempel är EU-projektet New Millenium, New Media som utformar berättande för digitala medier och bredbandskommunikation. Håkan Edeholt, lektor i produktdesign och PhD, forskar i ett pågående projekt med finansiering från Vetenskapsrådet kring designdiskurser i olika forsknings- och utbildningsmiljöer. Lektor Åsa Harvard har tidigare forskat kring design av digitala leksaker på Interactive Institute i Malmö. Idag samarbetar hon med institutionen för kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet kring forskning om lek, design och lärande. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

12 Forskargruppen MUGS, Malmö University Center for Game Studies, samlar forskare från LUT, TS och K3. Fokus ligger på datorspel betraktade från estetiska, sociala och pedagogiska aspekter. MUGS och DVK planerar samarbete kring visuell gestaltning av spel. Sammanfattning Sammantaget har ämnet grafisk design på K3 tillgång till en rik och levande forskningsmiljö som utvecklats under många år, och som konsekvent utforskat hur designbaserad forskning ska kunna möta såväl akademiska som konstnärliga behov. K3s designforskningsmiljö är bland de mest inarbetade i landet. Här har en kandidatexamen i grafisk design utomordentliga förutsättningar för att på sikt utveckla egen forskning i anknytning till K3s övriga forskning. Samverkan med omgivande samhälle MVD har genomfört en lång rad projekt i samarbete med externa parter. Projekten har tjänat flera syften. Studenterna har fått träning att axla sin yrkesroll i förhållande till externa uppdragsgivare och verklighetsnära problematik. Samarbetsparterna organisationer, företag eller kommun har fått möta K3 och MVD, och gå in i en dialog om vad design är och gör, en dialog som blir fruktbar när ett konkret projekt ligger i botten. I en bilaga presenteras några av de projekt MVDs studenter och lärare arbetat med i en längre text samt med exempel på trycksaker och annan dokumentation. Dessa projekt har synliggjort högskolan och visat på den betydelse högskolan och dess studenter har för Malmö stad. Internationalisering K3 har ett väl utbyggt internationellt nätverk inom designområdet. Utbytesavtal på institutionsnivå finns med tre universitet: Simon Fraser University, Vancouver, Kanada; Queensland University of Technology, Australien; samt Indian Institute of Information Technology, Bangalore, Indien. Utbytesavtal på institutionsnivå inom ämnen direkt relaterade till design finns vid elva universitet och högskolor i Europa, Sydamerika och Afrika. Utöver detta deltar K3, inom ramen för MAH-gemensamma avtal, i utbyten vid fem universitet i Australien och Nya Zeeland. Sammantaget finns ett brett internationellt nätverk inom ämnet eller direkt relaterade ämnen. Målet för K3s internationaliseringsplan är att alla studenter ska ha god kännedom om sina ämnens/yrkens villkor också utanför Sverige samt kunna kommunicera inom sina ämnesområden på andra språk än svenska. Studenterna vid MVD har möjlighet att tillbringa en termin av sin grundutbildning vid något av de lärosäten som K3 har utbyte med. Också lärarna deltar i utbytesprogram. MVDs studenter och lärare har bl.a. vistats i Sydafrika, Australien, Nya Zeeland, Argentina och Italien. Programmet har tagit emot studenter från Turkiet, Canada och Sydamerika. Även de studenter som inte reser ut har möjlighet att delta i K3s internationaliseringsprogram. Under kandidatprogrammens femte termin tas Kandidatansökan Grafisk Design Sida

13 internationella utbytesstudenter emot. Ett särskilt kursutbud på engelska skapar kontaktmöjligheter mellan egna och inkommande studenter. Några av kurserna ges av gästlärare från K3s partneruniversitet. Infrastruktur/resurser/lokaler K3s verksamhet är samlat i en och samma byggnad, ett före detta papperslager som byggts samman med en kontorsbyggnad i tre våningar. K3 har stora öppna ytor som fungerar som mötesplatser och används för utställningar. I mitten finns ett välbesökt café som både utnyttjas av lunchgäster utifrån och av studenter som använder caféets bord för grupparbete eller enskilda studier. Öppna ytor med sittgrupper breder ut sig från caféet, och tillgången till ett trådlöst nät i hela huset har lett till att studenterna i hög grad använder caféet och de öppna ytorna som arbetsplats. Caféet inramas av en föreläsningssal som rymmer ca 80 personer på den ena sidan, och en black box, en mörk lokal för performance-konst, scenframställningar och utställningar på den andra. De öppna ytorna inramas i ena änden av undervisningslokaler, och i andra änden av studior för lärare och forskare. Studiorna har dubbel takhöjd och mezzanin. Idag används de flesta för kontorsändamål men de är ursprungligen tänkta som designateljéer med plats för gestaltande arbete också i stort format. Varje studio rymmer arbetsplatser. I undervisningsdelen finns dels konventionella undervisningslokaler, dels lokaler och utrustning speciellt utformade för verksamheten vid K3. Till den förra kategorin hör sex lektionssalar, en stor hörsal, samt fyra datorsalar. I den senare kategorin finns en bemannad modellverkstad, ljudstudio, datorlabb för videoredigering, mekatroniklabb samt ett fritt datorlabb för studenterna. Studenterna har också möjlighet att låna utrustning som digitala video- eller stillbildskameror eller bandspelare. I datorsalarna har studenterna tillgång till de vanligast förekommande programmen för design och layout. Det finns möjlighet att skriva ut i färg upp till A3-format på skolans skrivare. Universitetsbiblioteket Orkanen ligger granne med K3. Där finns litteratur och informationsförsörjning, och gott om arbetsplatser för egna studier. Biblioteket erbjuder flera tjänster till studenterna: språkverkstan för professionell hjälp med att presentera eller skriva på engelska och assistens till studenter med svenska som andraspråk, individuell handledning kring informationssökning med mera. Särskilt intressant för K3s studenter i grafisk design är modellverkstaden, som är utrustad för arbete i trä och plastmaterial samt målning. Studenterna i MVD/DVK har också tillgång till ett hemrum där de kan bygga upp temporära arbetsplatser i samband med kurser eller projekt, eller umgås mellan årskurser. Jämställdhet och perspektiv MVD har idag en jämn könsfördelning bland både studenter och lärare. Designutbildnignar har en stor andel kvinnliga sökande, men det finns fortfarande en Kandidatansökan Grafisk Design Sida

14 tendens att framgångsrika designers är män. Inom utbildningen arbetar vi aktivt med att låta studenterna möta professionella yrkesutövare av olika kön, ålder och etnisk bakgrund för att underlätta för alla att hitta professionella förebilder. På MVD finns en viss andel studenter med invandrarbakgrund i första eller andra generationen, vilket också speglar befolkningsförhållandena i Malmö. Intagningsförfarandet med arbetsprov ger en möjlighet för studenter med sin styrka i det gestaltande området att kunna kompensera för att svenskan är deras andraspråk. Lärarna är huvudsakligen av skandinavisk bakgrund, men vi arbetar för att få ett bredare urval genom gästlärare och föreläsare. För att stärka ett mångkulturellt perspektiv inom design har K3 etablerat ett samarbete med School of Design vid Cape Technikon i Kapstaden, Sydafrika. Nio studenter från MVD har tillbringat en utbytestermin i Sydafrika. Utbyte mellan lärare har också genomförts i flera etapper. Perspektiven i undervisningen MVDs strategi gällande perspektiven har varit att ta upp dem som tematik i designprojekt, och därigenom få studenterna att reflektera över och formulera en hållning till svåra samtidsfrågor. Genus, och mer övergripande frågan om hur individer kategoriseras utifrån utseende och bakgrund, berörs i kursen grafisk kommunikation. Designuppdrag kring objekt med starka identitetsskapande värden som t.ex. parfymflaskor blir utgångspunkten för diskussioner både om designerns och målgruppens sätt att definiera sin identitet och könstillhörighet. Miljöperspektiven har mest berörts i kurser med fokus på produktdesign. Sustainability har varit en röd tråd i diskussion av materialval och utförande. I och med utbildningens nya fokus på grafisk kommunikation kommer denna diskussion att överföras till miljökonsekvenserna av olika typer av medieringar. Behandlingen av frågor om etnicitet och migration har präglats av att 2006 varit det mångkulturella året. Genom en rad projekt i samarbete med Malmö Stad och Malmö Museer har studenterna konfronterats med och gestaltat frågeställningar om etnicitet och migration. Exempel på dessa projekt finns som bilaga till denna ansökan. Studentinflytande Studenter är representerade i alla beslutande organ inom K3. På programnivå hålls en gång per termin ett programråd där lärare, studentrepresentanter och representanter från branschen diskuterar utbildningens övergripande frågor. På kursnivå är en viktig form för studentinflytande användandet av kontinuerlig kursvärdering i form av korta skriftliga reflektioner efter kurstillfällena. Dessa återkommande reflektioner skapar en bred kontaktyta mellan studenterna och kursansvarig, och gör det möjligt för kursansvarig att anpassa kursen efter studenternas lärande och de önskemål som kommer fram. Att kursvärderingen sker medan kursen Kandidatansökan Grafisk Design Sida

15 pågår gör också studenterna upplever att de har möjlighet att på ett konstruktivt sätt medverka till hur utbildningen genomförs. Kompetensutveckling Kompetensutveckling sker dels inom lärarlaget på programmet, dels i regi av högskolan, och till sist genom forskning. Lärarlaget inom MVD har regelbundna veckomöten där en del av tiden öronmärks för att diskutera pedagogiska frågor. Detta är ett led både i kompetensutveckling av lärarna och i kvalitetsarbetet inom utbildningen. Malmö Högskola erbjuder såväl nyanställda som redan anställda lärare möjligheten att gå pedagogisk utbildning. Flera av MVDs lärare har under de senaste åren följt dessa kurser. Eva Åkesson från UCLU, som varit kursledare, har också deltagit vid MVDs lärarmöten och seminarier för att föra ut diskussionen om pedagogiska frågor till hela lärargruppen. K3 har det uttalade målet att samtliga lärare ska forska, och samtliga forskare undervisa. En lektor har 20 % tid för forskning i sin anställning. En adjunkt har 10 %. Vid båda kunskapsområdena Design och Kultur och medier ordnas återkommande seminarier kring forskning och pedagogik. Kursvärderingar MVD har satsat på att utveckla former av kursvärdering också som ett pedagogiskt verktyg som hjälper studenten att reflektera över sitt eget lärande. Detta arbete har letts av Christel Brost, som också medverkat den högskoleövergripande kvalitetsgruppen Utvärderingar vid Malmö Högskola. I de flesta kurser sker kursvärderingen löpande, genom att studenterna skriver korta egna reflektioner efter lektionstillfällena. Detta har utvecklats kring ett effektivt pedagogiskt verktyg, som underlättar för studenterna att se sina framsteg och uppleva sin roll som medskapare av sitt eget lärande. Det är ju inte bara frågor kring oklarheter som kommer upp utan det blir tydligt att studenten börjar sätta olika kunskaper i relation till varandra och se sin egen progression. Detta är viktigt då studenterna på en kurs ofta har olika förkunskaper, och undervisningen behöver möta studenterna där de befinner sig kunskapsmässigt. Genom att vara delaktig i sin egen kunskapsinhämtning rustas studenten för framtiden. En annan viktig sida av den löpande utvärderingen är att studenternas tillit till högskolan ökar då de upplever att de blir sedda och uppmärksammade. Lärarkompetenser och bemanning I detta avsnitt kommer korta presentationer av programmets fasta lärare. I två fall har vi tagit med vikarier då de är involverade på ett långsiktigt sätt i programmet. Christel Brost Christel Brost är utbildad vid Lunds universitet och International Center of Photography i New York och har under 20 års tid arbetat med dagspress, magasin och reklambyråer som fotograf och konceptdesigner/kreatör, både i Sverige och USA. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

16 Hon har pedagogisk erfarenhet från flera designutbildningar. Hon har varit programansvarig för Reklamlinjen vid Beckmans designhögskola i Stockholm. När Forsbergs skola startade i Malmö var Christel var ansvarig för både verksamheten och det pedagogiska upplägget. Christel har arbetat med MVD på K3 sedan år Hon har deltagit i uppbyggnaden av undervisningen i grafisk design på MVD, och hon har också hittat vägar att på K3 arbeta vidare med den projektinriktade pedagogik hon hade med sig från Beckmans och Forsbergs. Arbetet med skarpa projekt och studentportfolios på MVD är några resultat av detta, liksom det avsatt spår i flera av K3s externa utställningar (Museet för Samtidskunst i Roskilde, Exit K3). Christel undervisar också på flera kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap, där hon också deltar vid examinationen av examensprojekt i kraft av sina kunskaper i design och gestaltning. Christel är också chefredaktör och ansvarig utgivare för designtidskriften Venue, och hon var också den som tog initiativ till att starta tidskriften år Christel medverkar som grafisk expert i K3s forskningsprojekt ELAN om kommunikation kring elanvändning mellan hushåll och elbolag. Åsa Harvard Åsa Harvard är utbildad konstnär och tecknare från Ecole des Beaux-Arts i Paris. Hon har arbetat som illustratör, nyhetsgrafiker och utveckling av interaktiva läromedel. Åsa har undervisat i teckning, grafisk design och digitala medier på bland annat MacMeckarna AB, Konstfack, Dramatiska Institutet samt som gästföreläsare nationellt och internationellt fick Åsa under två år medel för konstnärligt utvecklingsarbete från Konstfack för att undersöka berättande i interaktiva medier (forskning, konstnärligt utövande och nya sociala mönster kring interaktiva medier). Projektet resulterade i en intervjusamling på CD-rom, På jakt efter den icke-linjära formen sökte Åsa Harvard den nyinstiftade professorstjänsten i illustration på Konstfack och bedömdes av antagningsnämnden som bäst kvalificerad för professuren. Åsa kom inte att ta professuren, utan flyttade istället till Malmö där hon arbetade som seniorforskare vid Interactive Institute s studio för berättande. Där ledde Åsa projektet Narrative Toys kring berättande och digitala leksaker. Sedan 2003 är hon lektor i materiell och virtuell design på K3, och var hon programansvarig för Materiell och virtuell design där hon lett arbetet med att omstrukturera och profilera programmet i samarbete med övriga lärare. Åsa Harvard har ett forskningssamarbete med institutionen för Kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet kring design av miljöer för lek och lärande. Åsa Harvard har vid ett flertal tillfällen anlitats som utvärderare av forskningsprojekt inom design och nya medier både i Sverige och internationellt. Håkan Edeholt Håkan Edeholt är specialiserad på industridesign med innovation som huvudsaklig inriktning och har doktorerat inom detta område. Håkan har också forskat och undervisat Kandidatansökan Grafisk Design Sida

17 i Ubiquitous Computing, dvs hur datorteknologi integreras i föremål och miljöer omkring oss. Under de senaste åren har Håkans forskningsinriktning lett till över mot professionsforskning, ett område som blir alltmer centralt för designprofessionen utifrån det utbredda intresset för designfrågor, akademiseringen av design och integreringen av design i produktutvecklingsprocessen. Håkan Edeholt är utbildad industridesigner från Designhögskolan i Umeå. Han har varit gästlärare vid Cape Technicon i Sydafrika och gästforskare vid FXPAL i Kalifornien. För närvarande arbetar Håkan som projektledare och forskare vid Institutet för flervetenskapliga studier, MAH, med projektet Designartikulationer kring designdiskurser i olika utbildningsmiljöer. Projektet är treårigt och finansieras av Vetenskapsrådet. Peter Moritz Peter Moritz har en MFA i industridesign från Konstfack. Han är verksam inom produktformgivning, konsthantverk och konst och har arbetat mot kunder som IKEA, Iittala, Swedese och Storstockholms Lokaltrafik. Peter har arbetat som vikarierande lektor i produktdesign på MVD sedan ett år. Under den tiden har han byggt upp programmets undervisning i produktdesign, form- och materiallära. Anders Ljungmark Anders Ljungmark är grafisk designer och art director med inriktning på frågor om identitet och kommunikation. Han har arbetat vid flera ledande kommunikationsbyråer som Grey Communications, McCann-Ericksson och Intellecta. Anders Ljungmarks arbete med formgivning av tidskrifter och böcker har flera gånger prisbelönats, senast år 2003 då Ljungmark tog första pris i två kategorier (bästa kokbok knuten till TV-program, bästa vinbok) i Gourmand Internationals välrenommerade internationella kokbokstävling. Anders Ljungmark arbetar sedan flera år på K3 som universitetsadjunkt på 75 % i ämnena teknik, design och kommunikation. Pernilla Severson Pernilla Severson har en filosofie doktorsexamen i informationsvetenskap. Hon är vikarierande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap på K3, och forskar kring forskar kring publikens roll i interaktiv television. Pernilla har i flera sammanhang publicerat sig kring frågor om digital television och public service. Mattias Nordberg Mattias Nordberg har varit ansvarig för modellverkstaden på K3 sedan starten Mattias arbetade tidigare som lärare i möbelsnickeri på Vingaskolan. Mattias leder egna kursmoment i modellteknik för MVDs studenter i samarbete med kurserna i produktdesign och grafisk kommunikation. Möjlighet att komplettera för tidigare studenter Under 2005 och 2006 har omkring 35 studenter utexaminerats från MVD med högskoleexamen, de flesta med specialisering mot grafisk design. Det är angeläget att Kandidatansökan Grafisk Design Sida

18 dessa studenter ges tillfälle att komplettera sin examen i det fall Malmö högskola får rätt att utfärda kandidatexamen i grafisk design. Vår bedömning är att detta borde gå att lösa med hjälp av en kompletteringskurs på högskolepoäng i och med att utbildningen behåller sin huvudsakliga inriktning. Avslutning I jämförelse med utbudet av högskoleutbildningar i produktdesign finns betydligt färre svenska utbildningar i grafisk design/visuell kommunikation, och i Sydsverige finns ingen annan motsvarande utbildning. Ett kandidatprogram i grafisk design på K3 får sin profil dels genom sin koppling till K3s designforskningsmiljö, dels genom sin starka anknytning till professionella designmiljöer i regionen. Inriktningen mot grafisk design kommer att öppna mot nya strategiska samarbeten med andra utbildningar, t.ex. Institute of Communcation vid LTH och institutet för Kommunikationsdesign vid Danmarks Designskole. Mot den bakgrunden hävdar vi att MVD i sin nya tappning som kandidatexamen i grafisk design kommer att kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom grafisk design, fylla ett utbildningsbehov i regionen, och ha alla förutsättningar att hävda sig i relation till liknande utbildningar i landet. Kandidatansökan Grafisk Design Sida

19 Kandidatansökan i Grafisk Design BILAGOR Nuvarande utbildnings- och linjeplan för MVD Förteckning över kurser LÅ Lärare och bemanning Förslag till ny utbildningsplan för Design och visuell kommunikation, DVK MVD examensarbete: exjobbsmanual samt två examensrapporter o Starsearch av Tove Svensson (G) o Kalkondesign konsten att förpacka vardagslyx av Jenny Persson (VG) Dokumentation av samverkansprojekt av Christel Brost MVD avgångskatalog 2006 Made in Malmö Katalog Fotografi i fokus Kandidatansökan Grafisk Design Sida

20 Bilaga: Förteckning över programmets kurser LÅ Årskurs 1 KK1205 Introduktion till Materiell och virtuell design (13 p) KK1051 Workshop termin 1 (2 p) KK1217 Skiss- och ritteknik (5 p) KK1206 Grafisk kommunikation (10 p) KK1207 Designkritik (5 p) KK1022 Konst, kultur, design I (5 p) Årskurs 2 KK1023 Konst, kultur, design II (5 p) KK1236 Produktdesign (8 p) KK1238 3D-modellering (5 p) KK1053 Workshop termin 3 (2 p) KK1258 Digital design (7 p) KK1248 Att arbeta som designer (3 p) Valbara kurser: KK1257 Specialisering: Digital design (10 p) KK1243 Specialisering: Produktdesign (10 p) KK1234 Specialisering: Grafisk kommunikation (10 p) Årskurs 3 KK1249 Vetenskapsteori (5 p) KK1259 Digital design: Datavisualisering (3 p) KK1055 Workshop termin 5 (2 p) KK1035 Valbar kurs I (5 p) KK1036 Valbar kurs II (5 p) KK1262 Examensarbete (20 p) Kandidatansökan Grafisk Design Sida

21 Bilaga: Bemanning för programmet MVD En förteckning över lärare som undervisar på MVD. Procent av full tjänst i parentes (ej utsatt vid mindre omfattande engagemang i programmet) samt kursnamn. Denna lista är satt i akademisk-meritordning: professorer och disputerade lärare. Procenttalen avser undervisningstid på MVD. Tid för allmänna göromål och forskning/kompetensutveckling (20 % för adjunkt, 30 % för lektor) har dragits bort från alla fasta anställda. Pelle Ehn Workshop i kursen Vetenskapsteori. Professor, PhD. Jonas Löwgren Professor, PhD. Introduktionsföreläsning om interaktionsdesign Camille Norment Professor, MA. Planering och undervisning inom kurserna Digital design och Informationsvisualisering. Håkan Edeholt (20 %) Vetenskapsteori, Designkritik. Pernilla Severson (5 % under HT) Vetenskapsteori. Högskolelektor, PhD. Högskolelektor, PhD. Åsa Harvard (70 %) Högskolelektor Introduktionskurs, Skiss- och ritteknik, Designkritik, Examensprojekt, Att arbeta som designer Christel Brost (80 %) Högskoleadjunkt Introduktionskurs, Grafisk kommunikation, Specialiseringskurs med inriktning mot grafisk kommunikation, examensprojekt. Peter Moritz (60 % ) Vikarierande lektor Introduktionskurs, produktdesign, specialiseringskurs i produktdesign, examensprojekt. Anders Ljungmark (20 %) Högskoleadjunkt Introduktionskurs, Corporate identity (valbar kurs), examensprojekt Mattias Nordberg Verkstadsansvarig, lärare i modellteknik Introduktionskurs modellteknik, produktdesign, specialiseringskurs produktdesign, examensprojekt Kandidatansökan Grafisk Design Sida

22 BILAGA: Samverkansprojekt I denna text ger Christel Brost bakgrunden till tre projekt som MVD-studenter under hennes ledning genomfört tillsammans med samarbetsparter utanför högskolan: Fotografi i Fokus, Made in Malmö och StarSearch. Trycksaker och rapporter från projekten finns också med som bilagor. Jag har hittills tillsammans med mina studenter genomfört ett tiotal projekt. De har utformats för att ge möjlighet till successiv professionalisering och ger mig möjlighet att bedriva en effektiv pedagogik som dessutom gör att Malmö högskolas perspektiv kan integreras på ett meningsfullt sätt. Dessa projekt har synliggjort högskolan och visat på den betydelse högskolan och dess studenter har för Malmö stad. Externa uppdragsgivare är inget självändamål i sig utan projekten måste väljas med omsorg. De måste stämma i omfattning och svårighetsgrad. Det finns även en tidsaspekt att beakta både vad det gäller genomförandet och när och hur projekten sammanfaller med kursen/kursavsnittet. Jag har här valt att belysa tre projekt från de senaste två åren. Det som gör dessa projekt så starka, förutom den pedagogiska dimensionen, är att de efter avslutande haft en längre livslängd, gått vidare tillutveckling av examensarbete för några studenter och blivit utställningar och böcker. Två somrar i rad har dessa examensarbeten visats i Stadshusets foajé och förra året gick projektet Made in Malmö vidare till Kulturhuset i Stockholm och bidrog till att Malmö stad fick Designårspris. Det handlar med andra ord om i sig starka projekt som sedan hakar in i nästa och genererar en viktig kunskap för studenterna. De lär sig att de måste ta vara på de möjligheter som ges i samhället och själva bidra med förslag till samarbete. Fotografi i Fokus I mars 2005 gick biennalen Fotografi i Fokus av stapeln för andra gången. Fotografi i Fokus är en ideell organisation som i samarbete med stadens institutioner och gallerier ser till att fokus läggs på fotografi i utställningsrummen under månaden mars. Mina studenter fick, efter mitt initiativ, uppdraget att göra katalogen för hela biennalen. Malmö stad hade sedan länge haft en föråldrad bildsyn, kort sagt saknat bildpolicy, och vårt projekt bidrog, sett i längre perspektiv, att Malmö stad såg över sin bildpolicy och skapade en mer dynamisk bildbank för att föra ut ett tydligare visuellt budskap av vad Malmö är idag. Katalogen arbetade studenterna fram i tätt samarbete med Fotografi i Fokus styrelse och arbetet med bildpolicyn utformades i samråd med Malmö stads informationsdirektör Mikael Stamming. I arbetet med bildpolicyn tog studenterna fram fyra olika arbetsmetoder/modeller som informationsavdelningen skulle kunna arbeta efter. Dessa fyra modeller omsattes genom Kandidatansökan Grafisk Design Sida