Anna Ulriksson Biderman

Transkript

1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA ITE305 INL1 PRAKTIKRAPPORT Anna Ulriksson Biderman 1

2 INNEHÅLL Framsida...1 Innehåll...2 Kontaktuppgifter...2 Inledning...3 Metod...4 Handledare...4 Om praktikplatsen Mina arbetsuppgifter...8 Källor...9 Vad har jag lärt mig?...10 Kontakter...11 Diskussion & Sammanfattning...12 Källförteckning...13 ALLMÄNNA UPPGIFTER TRAVRONDEN MARIEHÄLLSVÄGEN BROMMA Handledare: Ola Lernå INLEDNING NÄR JAG BÖRJADE SÖKA PRAKTIKPLATS inför den här kursen kontaktade jag ett ganska stort antal företag via mail. Eftersom jag känner att det finns många områden inom ämnena informations- och textdesign som intresserar mig så var sökspannet brett. Jag sökte praktikplats på flera tidningar, designbyråer, reklambyråer, marknadsavdelningar samt som informatör och korrekturläsare. Det var en positiv överraskning att responsen från de företag jag kontaktade var så stor. Jag fick flera svar från företag som var intresserade av att ge mig en praktikplats. Det satt mig i en väldigt härlig position där jag faktiskt kunde välja vart jag ville göra min praktik. Det fanns flera anledningar till att jag valde Travronden. För det första är journalistyrket något som intresserar mig, jag älskar att intervjua och att skriva artiklar och reportage. Jag har lätt för att anamma den språkliga stil som kännetecknar sådana texter. För det andra föddes jag i princip på en travbana och kan branchen väldigt väl. Jag såg det som en enorm fördel. I och med att jag redan hade kunskapen och kontakterna så kunde jag fokusera enbart på att bli en del av det dagliga arbetet och reflektera över yrket. För det tredje visste jag att arbetsbördan på Travrondens redaktion skulle vara väldigt hög under den här perioden (se kapitel Arbetsplatsen ) så jag räknade med att det skulle ge mig något att göra. Jag förstår att syftet med kursen är att man ska sitta bakom ryggen på en handledare och observera arbetet för att sedan kunna reflektera över det. Men jag tror också att ni som kursansvariga vet att vi studenter är väldigt hungriga och vill göra något på riktigt när vi är ute på praktik. Man vill inte sitta sysslolös på en stol hela dagarna utan man vill ta för sig och producera något med hjälp av de kunskaper man fått under sin utbildning. Jag tror också att det är genom att få göra det, alltså verkligen känna på yrket som man får en verklig uppfattning om det. Vilket i sin tur utgör en bättre grund för reflektion. Detta var också mina förväntningar. Jag förväntade mig faktiskt att jag, med mina förkunskaper och under den arbetsbelastning som var, skulle få skriva ganska mycket. Sammantaget var det därför jag valde Travronden. 2 3

3 METOD JAG SAMLADE INFORMATION om praktikplatsen genom observationer av andras arbete och genom eget arbete. Jag bad min handledare att få prova på många olika arbetsuppgifter för att få en bättre helhetsbild av verksamheten. Jag bad även att få prova på alla program de använder, både vid produktion av papperstidningen, E-tidningen och webbsidan (se kapitel Arbetsplatsen ) för att kunna sätta mig in i dessa. Övriga informationskällor var min handledare Ola som jag intervjuade, företagets hemsida och moderföretagets hemsida (Travronden ägs av Svensk Travsport, se kapitel Arbetsplatsen ). Dessutom överöste jag mina kollegor med frågor HANDLEDARE MIN HANDLEDARE HETER OLA LERNÅ och har arbetat på Travronden i 17 år. Han är redaktionssekreterare och ska fungera som en länk mellan tidningens ledning och dess redaktion. Han menar att en stor del av hans arbete går ut på att se till så att alla får göra sig hörda och att alla är på bra humör (intervju ). Dessutom sköter han mycket av redigeringen, har svårt att hålla sig från att skriva, samt ansvarar för planering av arbetet, schemaläggning, löner etc. Ola kommer ifrån Kalmar och inledde sin karriär som sportjournalist på morgontidningen Östra Småland. Han hade ingen journalistisk erfarenhet eller utbildning utan fick jobbet på grund av egna idrottsmeriter samt ett stort sportintresse och kunnande. Därifrån har han lärt sig att skriva journalistiskt, redaktionellt arbete och att desktop-redigera. om precis allt. Jag tänkte verkligen aktivt på att fråga mycket, vilket har lett till att jag idag vet hur hela arbetsförloppet inför varje nummer går till. Jag gick även igenom nummer från olika årtionden i arkivet för att få en bild av hur tidningen (och media över huvud taget) har utvecklats ur ett historiskt perspektiv. Jag upplevde inte att jag hade några svårigheter med att samla information om företaget. Det mesta fanns ju hela tiden framför näsan på mig, om man säger så. Det gällde bara att påminna sig själv om att fråga mycket och att inte tycka det var pinsamt att ställa även de dumma frågorna. Han kom till Travronden på grund av ett brinnande travintresse, att han hade vänner som arbetade där och för att tidningen just skulle ändra sitt sätt att redigera. Han hade stor erfarenhet av desktop-redigering vid den tidpunkten och blev ansvarig för den omställningen. Förutom Ola, så fick jag några faddrar också. Det gjorde att jag alltid hade någon att observera och någon som stödde mig i mitt eget arbete på väldigt nära håll. De här personerna var Thomas Hedlund (reporter), Elin Franke (webmaster), Marcus Jarleborn (tipsredaktör) och Charlotte Hägg (grafisk formgivare och bildredaktör). OM PRAKTIKPLATSEN TRAVRONDEN ÄR EN FACKTIDNING inom travsporten. Det är en svensk tidningen som går ut till hela landet, och i viss mån även till prenumeranter bosatta i utlandet. Företaget är ett dotterbolag till (ägs alltså av) Svensk Travsport, som är travets centralorganisationen. Svensk Travsport ägs i sin tur av de 33 svenska travsällskap som har tillstånd för spel, 40 av landets travklubbar och sju basorganisationer som bildats och drivs av de aktiva, till exempel travtränare. Eftersom att ägandeförhållandena är lite speciella anser jag att det ställer extra stora krav på de styrande på tidningen. Pressen finns ju till för att granska, och även fast Travronden i grund och botten ägs av travsporten måste den ha modet att granska såväl makthavare som aktiva inom denna. Detta anser jag att tidningen hittills har lyckas bra med. Det finns flera exempel på granskande journalistik och kritik gentemot såväl rådande system som makthavarna, så på det viset vinner den trovärdighet hos mig. TIDNINGEN Travronden ges ut två gånger i veckan året om, på tisdagar och på fredagar. Dessutom producerar man ett antal extrabilagor vid olika tillfällen varje år. I december varje år utkommer trav-sveriges lilla Bibel : Vinternumret. Vinternumret är ett jubileumsnummer på ca 400 sidor som består av flera längre reportage och topplistor från året som gått. Magasinet är mer påkostat i allt ifrån pappersval och bildkvalitet, till luft i layouten (fler sidor) och mer arbetad form. Det ger helt enkelt ett mer exklusivt intryck. Varje ordinarie nummer trycks i exemplar. I dagsläget har tidningen prenumeranter och en beräknad försäljning av lösnummer på ca st. Man trycker alltså något fler tidningar än vad man säljer, det är en säkerhetsbuffert eftersom att antalet lösnummer som säljs varierar något. För tillfället befinner man sig i en testperiod där man skickar ut löpsedlar till spelbutiker och liknande, för att försöka öka antalet lösnummer. Om den satsningen lönar sig eller inte, är dock för tidigt att se. Förutom papperstidningen ger man ut en E-tidning varje tisdag och fredag. Innehållet i den är detsamma som i den vanliga tidningen och e-tidningen finns tillgänglig på Travrondens hemsida för alla prenumeranter. På hemsidan publicerar man hela tiden kortare nyheter. Två personer är webbredaktörer veckovis och nyhetsbevakningen sköts även på helgen. Mellan 10 och 20 artiklar publiceras varje dag på hemsidan. Sedan man började arbeta med en nyhetswebb 2006 så har försäljningen av den tryckta upplagan minskat med sammanlagt 13%. Enligt Lernå (intervju ) kostar den relativt lilla IT-verksamhet som Travronden bedriver ca kronor om året och genererar ca kronor, vilket resulterar i en årlig förlust (på det området) på ca kronor. Ett problem som företaget brottas med idag. Travronden består inte bara av en redaktion och andra delar som utgör en tidning, utan även av en liten grafisk verkstad. Den gör merparten av de annonser som företag vill sätta ut i tidningen, men får även andra uppdrag såsom tävlingsprogram åt travbanorna, nya loggor och dyligt. TEKNIK Travronden använder sig av Mac-datorer 4 5

4 på hela redaktionen. I redigeringsarbetet av papperstidningen använder man sig dock inte av InDesign som jag är van vid från skolan, utan av QuarkXPress som är ganska vanligt inom tidningsbranschen. Jag tyckte att de bägge programmen påminner ganska mycket om varandra, så det var inte så svårt att ställa om sig. När jag var webbredaktör arbetade jag i ett CMS-system som heter E-drum. Nu skapade jag ju inte någonting nytt på hemsidan, förutom nya artiklar, men i det arbetet trivdes jag med publiceringssystemet. När jag satt ihop, redigerade och publicerade e-tidningen jobbade jag med ett program som heter E-magin, och vid arbetet med nyhetsbrevet använde jag ett vid namn Apsis. PUBLIKATIONEN Ser man till den tidning som ges ut två gånger i veckan så följer den många av de typografiska principer som jag fått lära mig i skolan. Dock så är layouten lite intetsägande och inte så nyskapande. Det är dåligt med luft på sidorna vilket ger lite morgontidnings-känsla. Dessutom är graden på texten väldigt liten och därmed inte förenlig med principerna för god läsbarhet. Och rent estetiskt kan det faktum att halva tidningen trycks i färg (första delen med artiklar, reportage o.s.v.) och andra halvan i svartvitt kännas lite tråkigt. Men det finns såklart alltid en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. Det är oerhört mycket som ska rymmas på de 80 sidor ett normaltjockt nummer består av, och jag har verkligen insett hur mycket redigerarna kämpar för att få plats med allt som måste finnas med. I varje nummer slåss sportnyheter från landet med internationella nyheter, avelsnyheter, plocksidor, topplistor, resultat och en massa speltips inför de kommande dagarna. Dessutom kanske man inte har en målgrupp med samma estetiska preferenser som jag, eller en målgrupp som faktiskt inte bryr sig så mycket om formen utan mer om innehållet. Idag rör ytterst få av de kommentarer som kommer in från läsarna, layouten. Däremot så finns det åsikter på i princip allt annat, både positiva och negativa. Lernå säger att tidningen får väldigt mycket respons från läsarna. Framför allt om det rör sig om faktafel, då rasar det in arga mejl. Han tror att det beror på att målgruppen är ganska smal och att läsarna är väldigt intresserade och kunniga själva. Det finns inte rum för misstag helt enkelt, menar han (intervju ). För att eliminera fakta- och språkfel i tidningen korrekturläser man den hårt. Det var något jag reflekterade över tidigt under min praktik. En råtext korrläses först av en kollega innan den börjar formges. När sidorna är färdiga går de till redaktionssekreteraren som korrläser, sedan går de till redaktionschefen som korrläser, och sedan sätts de upp i rätt följd på en skena på väggen och då korrläser reportrarna så mycket de hinner, innan tidningen sätts ihop och går till tryck. KONKURRENTER Som papperstidning är Travronden tveklöst den marknadsledande facktidningen inom svensk travsport. Många lokaltidningar och nationella kvällstidningar har sportredaktionerna som delvis bevakar travet och det finns ett antal tipstidningar (som enbart skriver om spel) samt ett antal föreningstidningar och mindre facktidningar, men ingen som kommer i närheten av Travrondens upplaga. På webben finns det däremot konkurrenter. Framför allt två; travnet.se och trav365.se (undersida till Aftonbladet). Dessutom finns ett stort antal seriösa bloggar som sprider travnyheter. ORGANISATION Travronden har 24 heltidsanställda, plus 30 korrespondenter runt om i Sverige. I regel finns en korrespondent på varje travbana, men ibland två. Dessutom har man en korrespondent i Finland, en i Danmark, en i Norge, en i Frankrike och en i Italien. I tidningen finns ett antal Världen runt sidor där man rapporterar om stora händelser ifrån andra länder. Travrondens huvudkontor ligger i Sundbyberg, i ett område en liten bit ifrån huvudstadsbanan Solvalla. Där sitter företagets ledning, prenumerationsavdelning, annonsavdelning och hela redaktion under samma tak. Överst i hierarkien finns Travrondens VD och ansvarig utgivare, Anders Jonsson. Under honom ekonomichef Erik Ivares, redaktionschef Claes Freidenvall, editionschef Mathias Hedlund och redaktionssekreterare Ola Lernå. Själva redaktionen består av åtta reportrar, två redigerare, två tipsexperter, tre fotografer/bildredaktörer och en webmaster. När man gör tidning finns en så kallad dummy som alla går efter. Där finns angivet vad som ska vara på vilken sida. Många sidor är desamma från 6 7

5 nummer till nummer, där ändras bara innehållet. Sedan finns det glapp ska fyllas med artiklar, reportage och notiser. Reportrarna skriver sina texter och fotograferna/ bildredaktörerna ordnar bilder till dem. Tipsredaktörerna har ett visst antal sidor var, och producerar själva dessa utifrån olika mallar. Det betyder att de både ordnar innehållet och redigerar. Vissa korta notiser tas direkt ifrån nyhetslistan på webben om det är svårt att hinna producera tillräckligt mycket nytt. Sltligen sätter editionschefen ihop hela tidningen med hjälp av redigerarna. ARBETSPLATSEN Cheferna och annonsplanerarna har egna kontor, medan hela redaktionen sitter i ett öppet kontorslandskap med skrivbordsgrupper om fyra. Det är ljust och fräscht men ändå ganska hemtrevligt. Det öppna kontorslandskapet bidrar till att det är lätt att upprätthålla en god kommunikation emellan de som skriver, de som gör bilder och de som gör formen. De anställda får själva ta väldigt stort ansvar för sitt arbete. De har inga fasta arbetstider utan kommer, går, tar rast och äter lunch när de vill. Större delen av redaktionen jobbar sent onsdagar och söndagar, eftersom man gör tidning då. Det betyder att tidningen trycks tidigt torsdag och måndag morgon. I regel är de som jobbat söndag lediga på måndagen och de som jobbar sent på onsdagen börjar sent på torsdagen. Stämningen är märkbart, nästan imponerande, god på redaktionen. Man gör mycket saker tillsammans och verkar trivas bra ihop. Som utomstående märker man inte av några grupperingar. Det finns en väldigt positiv anda som delas av den stora massan och trots att alla har en hög arbetsbelastning och att det alltid händer hundra saker samtidigt, så känner man aldrig av någon negativ stress. Jag var väldigt positivt överraskad över stämningen och gemenskapen på arbetsplatsen, det är faktiskt något jag inte har upplevt någon annanstans förut. På fredagen innan första advent hade till exempel två stycken åkt till redaktionen kl. 04 på morgonen (!) bara för att baka egna lussebullar och glasera pepparkakor, koka glögg och tända en massa levande ljus och marshaller. Så när jag och de andra kom på morgonen doftade det nybakt på redaktionen och julmusiken var på. Det var väldigt mysigt! Travronden kändes som en modern arbetsplats i den mening att personalens välmående värderades högt. De gemensamma lokalerna var fräscha, det fanns soffgrupper, TV-apparater, vattenbehållare som kunde servera den temperatur man ville ha, fri tillgång på frukt, juice, kaffe och thé. Och så kunde de anställda gå till en naprapat på företagets bekostnad vid behov. Eftersom att arbetstiderna på en redaktion varierar mycket, det blir sena kvällar och helgjobb för de flesta iblande, oavsett vilken arbetsuppgift man har, så tror jag det är viktigt att man trivs på sin arbetsplats. ARBETSUPPGIFTER JAG PROVADE PÅ FLERA YRKEN inom organisationen på Travronden. Under två veckor var jag webbredaktör vilket innebar att jag blev tipsad om eller själv letade upp nyheter i travvärlden, skrev artiklar av dem och publicerade dem på hemsidan. Det arbetet var intensivt, och det blev lite av en sport att hinna publicera nyheter innan de övriga travmedierna. Jag skrev även för pappersupplagan. Sammanlagt publicerades två längre reportage (första sidan på ett av dem finns ovan till höger), fyra artiklar och flera korta notiser som jag skrivit. Det var en härlig känsla faktiskt. Jag hjälpte även till med tipssidorna, vilket framför allt innebar att ringa runt till alla tränare som hade hästar till start inom de största spelformerna (t.ex. V75 och V65) och fråga dem om hästens form, chans i loppet, utrustning m.m. Jag gjorde telefonintervjuer med flera personer varje dag. Löpande under hela praktikperioden ansvarade jag för att skicka ut nyhetsbrev till prenumeranterna varje vardag och sätta ihop samt publicera E-tidningen. Jag jobbade även mycket i InDesign med att ta fram ett antal PDF:er som ska ligga på den nya hemsidan. Det är en Travskola för nybörjare där jag själv fick samla in all information och bestämma layouten. 8 9

6 VAD HAR JAG LÄRT MIG? JAG HAR LÄRT MIG SÅ HIMLA MYCKET. Dels rent praktiska kunskaper såsom att använda de dataprogram som behövdes för det dagliga arbetet. Dels hur man faktiskt producerar en tidning - hela processen bakom det färdiga resultatet. Men framför allt så har det här varit något som utmanat mig och som fått mig att utvecklas enormt i mitt sätt att arbeta. Jag har blivit bättre på intervjuteknik; att ställa öppna frågor, relevanta följdfrågor, tackla intervjupersoner som egentligen inte säger någonting och att tänkta, lyssna och ta anteckningar samtidigt. Dessutom har jag fått träna på att producera saker snabbt och utan att ha perfekta förhållanden. I skolans värld har man ju ofta ganska lång tid på sig till allt, för att man ska ha möjligheten att göra allt den korrekta vägen. Man går igenom en hel arbetsprocess, med ett planeringsstadium, olika utkast, respons från kurskamraterna och så KÄLLOR EFTERSOM ATT JAG FICK LEKA REPORTER under större delen av min praktik så hade jag stor användning av vad jag lärt mig ur Intervjuteknik (Häger, 2007) och Svenska Skrivregler (Språkrådet, 2008). Både dessa böcker slog jag i vid vissa tillfällen då jag kände mig osäker. Även de typografiska kunskaper som jag fick genom kursen Typografi och Layout har visat sig vara oumbärliga. vidare. Nu betyder aldrig riktigt nu, utan det går att vänta till i morgon eller gå hem och sätta sig i sitt tysta, lugna kök och få arbeta ostört. Just att skriva under en massa oljud är något som jag alltid har haft väldigt svårt för. Jag känner dock att praktiken har tränat mig i att vara i verkligheten. På redaktionen betyder nu verkligen nu. När innehållet spikas på morgonmötet samma dag som tidningen ska tryckas så är det bara att ringa upp intervjupersonen och sätta sig att skriva sitt reportage på tio tusen tecken. Idag, inte morgon. Då är det bara att gå in i sin text och göra det man ska, oavsett om tre personer sitter runt omkring och pratar tips, två telefoner ringer, en TV visar franskt trav, en annan visar svenskt och någon skrattar högt åt ett Youtube-klipp. Jag känner att jag på något vis lärt mig att ha ett fokus i det jag gör, istället för att fokusera på allt runt omkring mig. Och det har gjort mig till en bättre skribent. I utformningen av informationsmaterialet Travskolan använde jag många av de grepp jag lärde mig i kursen Lättläst och återvände till den kurslitteraturen (Sundin, 2007). Dessutom fick jag naturligtvis stor användning av allt jag lärt mig om grafisk form. Grunden till det lades framför allt genom kurserna Grafisk Form och Typografi & Layout, samt böckerna Effektiv Visuell Kommunikation (Bergström, 2009) och Visual Thinking for Design (Ware, 2008). KONTAKTER FÖRUTOM ALLA SOM ARBETAR på Travronden och som jag lärt känna under min praktikperiod har jag utökat mitt kontaktnät inom branschen. Jag har haft kontakt med sportcheferna på landets travbanor och med många av travtränarna. Dessutom har jag kommit i kontakt med journalister inom andra medier, vilket är nyttigt inför framtiden. Här är ett axplock av de jag varit i kontakt med under min praktikperiod: Anders Jonsson Claes Freidenvall Ola Lernå Mathias Hedlund Lars G Dahlgren Per Gustafsson Thomas Hedlund Lars-Johan Holm Patrik Jansson Gustaf Björck Anna Persson Mia Törnberg Elin Francke Thomas Johansson Mikael Söderlind Bengt Olsson Erik Ivares Johan Untersteiner Claes-Göran Björkroth Reijo Liljendahl Kim Eriksson Tommy Åström Tony Wallin Patrik Fernlund Fredrik Larsson Henrik Larsson Jörgen Westholm Marcus Eriksson Tommy Söderberg Anders Lindqvist 10 11

7 SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING MINA ERFARENHETER av yrkesorienteringen har varit väldigt positiva. Det beror på att jag var väldigt nöjd med min praktikplats. Jag kände att jag fick användning av många - inte enbart ett fåtal - av de kunskaper jag tillgodosett mig hittills under min studietid och det kändes väldigt roligt. På min sista praktikdag var det en av mina kollegor som uttryckte det så här: Det är lite sorgligt att du ska sluta. Du har passat in så bra här. Du har ju hoppat in överallt. Vi har aldrig hittat någon som kan göra allt möjligt förut. Det citatet tyckte jag var lite talande för hur jag själv har upplevt min utbildning och vad den har lett till. Den har gett min en enorm bredd, och en förståelse för alla beståndsdelar av ämnet informationsdesign. Och det tror jag ger en ett försprång på arbetsmarknaden i framtiden. Den tid jag spenderade på Travronden var absolut en fördjupning inom ämnet, eftersom jag fick specialisera mig på vissa saker och omsätta mycket teori i praktik. Nu anser jag att Mdh är relativt bra på att upprätthålla en kontakt mellan studenter och yrkesliv, men det är ändå någonting annat att dagligen befinna sig på ett företag och jobba praktiskt hela tiden. Jag tycker fanns en fin balans mellan att låta mig observera och att låta mig producera eget material under min praktikperiod. Jag kände mig aldrig utnyttjad på något vis utan mer som en i gänget. Jag fick väldigt stort ansvar av min handledare, men aldrig utan översyn. Jag hade alltid någon som visade mig saker och som jag kunde fråga. Förutom reflektioner kring kopplingarna mellan min utbildning och arbetet på praktiken har jag tänkt en del på vad som utmärker mållgruppen för en facktidning gentemot en vanlig tidning. Jag har dragit slutsatsen att jag tror det kan vara svårare för en tidning att bli accepterad och vinna förtroende hos en kunnig läsarkrets som utmärker den hos en facktidning. Eftersom att läsaren själv är så kunnig måste du visa att även du som avsändare än det, för att få respekt. Annars finns det ingen anledning för läsaren att betala pengar för en prenumeration - då kan du aldrig ge henne eller honom någonting nytt. Dessutom har jag funderat en del över arbetsklimatet på olika arbetsplatsen och på vad som utmärker ett gott sådant. Jag har fascinerats över det lugn och den avslappnade stämning som kan råda även under skarp tidspress, och beundrat de människor som klarar av det. Journalistyrket lockar mig inte mindre efter den här praktiken, snarare tvärtom. Däremot så har den här perioden fått mig att inse hur mycket jag verkligen älskar att skriva, så om det blir ett yrke jag satsar på efter min examen så vet jag att det är en skrivande journalist jag vill bli. Och en som, oavsett om det handlar om trav eller om utrikespolitik, gör det på ett seriöst sätt. Fler än en gång hann jag reflektera över den bristande kompetensnivån på landets kvällstidningar, och där skulle jag aldrig vilja hamna. FRÅN WEBBEN MUNTLIG Intervju med Ola Lernå STÖDLITTERATUR Häger Björn, Intevjuteknik, 2007, Liber, ISBN: Språkrådet, Svenska skrivregler, 2008, Liber, ISBN: Sundin Maria, Lättläst, 2007, Jure Förlag, ISBN: Ware Colin, Visual Thinking for Design, 2008, Morgan Kaufmann Publishers In, ISBN: Bergström Bo, Effektiv Visuell Kommunikation, 2009, Carlsson, ISBN: