[i STAFFANSTORPS KOMMUN

Transkript

1 Il [i STAFFANSTORPS KOMMUN o SAMRADSHANDUNG Detaljplan för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl. o Hjärup NO etapp 2, Aretruntbyn i Hjärup, statfanstorps kommun, i Skåne län

2 Innehåll Bakgrund, syfte och huvuddrag 3 Planförslag 4 Konsekvenser av planförslaget 9 Förutsättningar 13 Genomförande av detaljplanen 20 Illustrationer mm Illustrationsplan: White arkitekter Övriga illustrationer samt kartmaterial: Staffanstorps kommun, Mumma reklambyrå, Sweco, Länssryrelsen Foton: Katarina Jeraeus, Staffanstorps kommun Utredningar Hjärup NO- Trafikstruktur, Tynn s, utkast Förutsättningar för vägtrafikbuller - Hjärup NO, Tynns, Översiktligt utlåtande- angående de geotekniska förhållandena, PQ Geoteknik & miljö, VA- och dagvattenutredning till detaljplan för Hjärup Nordost II, Sweco,

3 Bakgrund, syfte och huvuddrag Staffanstorps kommun ligger mitt i den expansiva Öresundsregionen. Läget ger kommunen goda förutsättningar att växa på ett hållbart sätt, inte minst som attraktiv bostadskommun. Enligt kommunens översiktsplan "Framtidens kommun - perspektiv 2038" är den viktigaste faktorn som styr markanvändningen i kommunen närheten till spårbunden kollektivtrafik. En stor del av den framtida befolkningsökningen planeras därför ske i Hjärup, där det idag finns en pågatågsstation. För att skapa förutsättning för den önskade befolkningstillväxten krävs ett stort tillskott av bostäder i orten. Detaljplanen för Hjärup NO etapp 2, Åretruntbyn möjliggör en fortsatt bostadsutbyggnad i Hjärups nordöstra delar- som svar på det tryck på nya bostäder i orten som finns redan idag. Inom det aktuella området föreslås en varierad bostadsbebyggelse med ca 180 bostäder (ca 25 bostäder/ha kvartersmark) fördelade på radhus, "grändhus", kedjehus och friliggande villor. Högst och tätast bebyggelse föreslås i söder längs den nya huvudgatan "Parkallen". Utöver bostäder möjliggör planförslaget även uppförandet av en skola, en till skolan hörandet idrottshall samt förskola. Dessa servicefunktioner föreslås placeras längs Parkallen, mittemot Hjärups nya idrottsplats. Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900)..'f '+ Jt"

4 : n Planförslag Planförslaget i korthet Planförslaget möjliggör uppförandet av ca 180 bostäder i den nordöstra delen av Hjärup, söder om Väståkravägen. Den föreslagna bebyggelsen utgör en andra etapp av utbyggnaden av Hjärup NO. Bostadsutbudet inom området ska vara varierat och fördelat på radhus, "grändhus", kedjehus och friliggande villor. Längs Parkallen kan bostäderna kompletteras med mindre icke-störande verksamheter. Utöver bostäder och bostadskompletterande verksamheter möjliggör planförslaget även uppförandet av en skola med tillhörande idrottshall samt en förskola. Den nya bebyggelsen kommer att nås från Väståkravägen i norr samt från den nya Parkallen i söder. I öster och väster föreslås området kantas av grönstråk med dammar för dagvattenfördröjning. Bebyggelse och kulturmiljö Bostäder och boendeformer Bostadsbebyggelsen i Hjärup NO ska utformas med variation i form, material och karaktär för att skapa en attraktiv, levande byggd miljö. Längs Parkallen i områdets sydvästra del föreslås högre och tätare bebyggelse i form av sk "grändhus" och radhus i två till tre våningar. Bebyggelsen ska vara orienterad mot Parkallen och ha entreer mot denna för att bidra till att gatan aktiveras. Den nordsydliga gatan som passerar "Lillgården" i områdets centrala delar föreslås på den västra sidan /4f fl:....,.. *-' * r-.. /$ z.,..,. / /iv f#+ " ".. 1l \ /""' 'k.y:..,. ):, l kantas av radhus och kedjehus i upp till två våningar. Det samma gäller även den nordsydliga gatan i områdets östra del. I övriga delar av området möjliggörs uppförandet av blandad bebyggelse - friliggande villor såväl som radhus och kedjehus, i upp till två plan. Verksamheter och handel Längs Parkallen ska möjlighet finnas att bedriva mindre icke-störande verksamheter och handel i kombination med bostad. Service I samband med att Hjärup NO byggs ut kommer behovet av en ny skola samt en ny förskola i orten att öka. Norr om Hjärups lp föreslås ett kvarter om knappt m3 inom vilket en skola med tillhörande idrottshall kan uppföras. Även en förskola ryms inom kvarteret. Delar av kvarteret kan också, om det inte utnyttjas för skolans och förskolans behov, bebyggas med bostäder. Den tillkommande skolbebyggelsen får uppföras i upp till två respektive tre plan. Byggnaderna ska placeras i skolfastighetens södra del och ska med sina entreer orienteras mot Parkallen. Grönstruktur och platser Grönområden Området gränsar i söder till en planerad större park; Hjärup park. Tillgången på närliggande grönytor kommer därmed framöver att vara god. Som komplement till parken föreslås två grönstråk i anslutning till den nya bebyggelsen, varav det ena (den s k Mimers lunds park ) delvis ligger inom utbyggnadsområdet i nordväst, etapp l av Hjärup NO. Det andra grönstråket, i öster, ligger delvis inom kommande etapper av utbyggnaden av Hjärup NO. Grönstråken kommer att löpa i nord-sydlig riktning och binda ihop den nya bostadsbebyggelsen med parken i söder och det omgivande landskapet i norr. Grönstråken ska fungera som mötesplatser för boende inom området och måste därför gestaltas med stor omsorg. Ett tongivande inslag blir de fördröjningsytor för dagvatten som planeras. Med rumslig variation, artrikedom och inslag av vatten kan intressanta och attraktiva miljöer skapas som lockar till rörelse såväl som längre vistelse längs stråken. Vegetation Längs grönstråken föreslås en varierad vegetation med inslag av både träd och buskar. Utöver denna vegetation föreslås träd planteras längs Parkallen samt längs en av områdets nordsydliga gator, med syfte att markera gatuhierarkin och skapa vackra gatumiljöer. Rekreation och lek Närheten till den blivande parken och idrottsplatsen söder om planområdet gör att rekreationsmöjligheterna för boende inom planområdet bedöms bli goda. De gröna stråken längs planområdets kanter kommer att utgöra ett komplement till parken och idrottsplatsen som möjliggör rörelser längs längre sammanhängande stråk. Även skolgården i planområdets södra del kan framöver användas för rekreation och lek. Utöver de lekplatser som redan finns i Mimers lunds

5 Il '" "' Kommande Hjärup Park l:!järup lp " /, Ulustration med alternativ utbredning av skolkvarteret- skolområde å m 2 L.. + M, M +.,V+ M+.. + :o' + :& ""J'!... /.., ' +.. :f l ft tlk / '".$ /... * 'f e lc, :o'./'

6 park och som planeras i den nya parken bedöms ytterligare kommunala lekplatser inte behövas inom planområdet. Trafik Biltrafik Planområdet föreslås i första hand nås via gator som kopplas till Väståkravägen i norr. Söderifrån föreslås bebyggelsen nås via gator som kopplas till Parkallen, en ny gata som ansluter till Gamla Lundavägen i öster. Parkallen kommer i samband med kommande planering och utbyggnad av området söder om Hjärup NO - etapp l även att förlängas västerut och kopplas ihop med Ämnesvägen. De olika delarna av Hjärup NO etapp 2 kommer att knytas ihop av ett nätverk av lokalgator som tillåter en silning av trafiken genom området. Den nordsydliga gatan genom områdets centrala delar, väster om "Lillgården", bedöms dock komma att göra ett större trafikarbete än övriga lokalgator och utformas därefer. Gång- och cykeltrafik Området utformas med ett väl utvecklad nät av separata gång- och cykelvägar som knyter området till viktiga målpunkter såsom skola, förskola och busshållplatser. Utöver de separata gång- och cykelvägarna kan gående och cyklister röra sig i blandtrafik längs lokalgatorna. Målpunkter och övergripande gång- och cykelstråk inom och i anslutning till planområdet. Boende i området kan också röra sig längs det finmaskiga nät av trädgårdsgångar som föreslås mellan bostadstomterna. /fv + s W+ /fv + fjt + +, fl:,...;+..,. f# v * + l +.s 7" -Ji<'F.::::.. <::::. j/ \.--. 6

7 Utform n in av gator Gator inom planområdet ska gestaltas så att hierarkin dem emellan blir tydlig. Parkallen och den nordsydliga gatan genom områdets centrala delar föreslås därför trädplanteras och ges ett bredare gaturum än övriga gator. Gatorna ska också utformas på ett sätt som ger god trafiksäkerhet. Korta siktlinjer, knäckar på gatorna och trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningspunkter kan bidra till detta. Kollektivtrafik Kollektivtrafikförsörjningen av Hjärup NO, etapp 2 kommer att vara god. Planområdet knyts via gång- och cykelvägar längs Parkallen och Väståktavägen till befintliga busshållplatser längs Gamla Lundavägen, vid Skånebyn respektive korsningen Väståktavägen/Gamla Lundavägen, samt till pågatågsstationen. Avståndet mellan planområdet och pågarägsstationen är ca 800 meter, mellan planområdet och busshållplatserna ca meter. Parkering och varurnottagni ng Boendeparkering ska tillgodoses på den egna fastigheten, med två bilplatser per bostad. r det fall gemensam parkering anordnas för bebyggelsen ska 1,5 bilplatser per bostad anordnas. Besöksparkering till bostäderna kan ske på omgivande gator. Personal- och besöksparkering till skola och förskola ska anordnas på den egna fastigheten, alternativt genom avtal med annan fastighetsägare. Bussficka för skolbuss kan anordnas längs Parkallen. Tekni sk försörjning Vatten och spillvatten Inom ramen för exploateringen av området måste ledningar för vatten och spillvatten byggas ut. Dessa kan kopplas till ortens befintliga ledningssystem. Nya dricksvattenledningarna inom området föreslås anslutas till befintlig ledning i Väståktavägen respektive till ledning som löper i nord-sydlig riktning mellan Hjärup NO I och bostadsområdet i anslutning till Lärkvägen/Slättvägen söder om den planerade Hjärup park. Brandvattenförsörjningen av området föreslås i huvudsak ske på konventionellt sätt via brandposter. Avledning av spillvatten från området föreslås ske via ett system av självfallsledningar som ansluter till befintlig ledning mellan Hjärup NO I och bostadsområdet i anslutning till Lärkvägen/Slättvägen. Pumpenheten för "Lillgården ", Stora Uppå k ra l :4, utgår och fastigheten ansluts till det föreslagna självfallsystemet. Dag\'atten Vid exploatering av området krävs även utbyggnad av ledningsnät och fördröjningsytor för dagvatten. Fördröjning av dagvatten med huvudsakligen öppna lösningar är viktigt för att reglera avrinningen från området, för att åstadkomma viss rening av dagvattnet samt för att underlätta skötseln av dagvattenanläggningarna. Öppna dagvattenlösningar kan också ge ett mervärde till de gröna miljöerna i den nordöstra delen av Hjärup. Fördröjningsbehovet har beräknats utifrån en nederbörd med en återkomsttid om 20 å r, samt med påslag i form av en klimatfaktor 1,2. Aktuell dimensionerande intensitet blir då ca 339 l/s ha. Avrinningen ut från området ska motsvara 1,0 l/s* ha. Fördröjningsytor för områdets behov föreslås förläggas i områdets sydvästra del respektive dess sydöstra del, där de utgör del av befintliga och planerade grönstråk. Del av området föreslås utjämnas i fördröjningsytor inom nya Hjärup park. Avledning från fördröjningsytorna mot Alnarpsdiket sker via anslutningspunkt öster om Slättvägen. För att minska behovet av fördröjningsvolymer i dammarna kompletteras dagvattensystemet med makadamdiken i de grusade gångstråksytorna mellan fastigheterna, på kvartersmark. Gatorna inom området ska höjdsättas så att dagvatten vid extrem nederbörd (t.ex. regn med 100 års återkomsttid) kan avledas via gatorna mot de lägre belägna områdena i parkområdet, utan att bebyggelsen skadas. Färdigt golv föreslås till 0,3 m ovan närliggande gata, i syfte att få en lutning på marken ut från husen mot o mgivande mark. Vid extrema vädersituationer ska dagvatten kunna rinna av från tomterna och ut på gatorna, som då fungerar som ett ytavledningssystem för dagvatten. Avfall Staffanstorps kommun ansvarar för avfallshämtningen inom området. Kommunens avfallsföreskrifter ska följas vid utformningen av området. Hushållsavfall hämtas vid respektive bostad, under förutsättning att denna nås från gata som utformas med +f! fl: /. '+ <!'+ ;;f +ft tt+ $, -", +\ ;g - +,... \ "" \ l ""... lt".)r)r "'"" Il

8 ., tillräcklig bredd och svängradie för att sopfordon ska kunna framföras utan backande rörelser. Detta innebär att en gemensam yta för uppställning av avfallskärl/ miljöhus krävs inom kvartersmark för bl a bebyggelsen i områdets nordvästra del. För sådan gemensam yta krävs bildandet av en gemensamhetsanläggning (se avsnittet "Genomförande av detaljplanen", där det finns illustration över vilka blivande tomter som måste anslutas till gemensamhetsanläggningen). En återvinningsstation för områdets behovet planeras i anslutning till Hjärups lp, på södra sidan av Parkalhn. El, uppvärmning etc. Området ansluts till befintligt elnät. Nya transformatorstationer krävs inom området, dessa föreslås placeras i anslutning till grönområdet i sydöst respektive i anslutning rill parkstråket i planområdets västra kant. Skydd mot störning Buller Riktvärden (antagna av riksdagen 1996/96:53) för trafikbuller som normlat inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: området även i framtiden att vara påverkat av buller från Väståkravägen. Som grund för beräkningarna har hastigheten 60 km/h använts, samt prognostiserade trafiksiffror för år Det gällande riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad kommer under dessa förutsättningar att överskrida 55 dba närmre än 32m från vägmitt på Väståkravägen på 2 m höjd över mark. På 5 m höjd över mark klaras 55 dba 60 m från vägmitt på Väståkravägen. I det fa ll bebyggelsen närmast Väståktavägen placeras på ett sådant avstånd från vägen att gällande riktvärden för buller överskrids vid fasad mot bullerkällan bedöms avsteg från huvudregeln gällande riktvärden kunna till ämpas. Bostäderna kan då medges under förutsättning att en tyst sida kan skapas, dvs med högst 45 dba vid fasad. En uteplats ska utformas så att 70 dba maximalnivå innehålls. Flexibilitet vid placering av bebyggelsen bedöms positiv då detta möjliggör ett bättre utnyttjande av föreslagna bostadsfastigheter - större ytor i södervänt läge kan skapas.,;+w, 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad) Enligt den bullerutredning som tagits fram som underlag för planarbetet (Förutsättningar för vägtrafikbullerberäkningar Hjärup NO, ) kommer "*M. J v.g+ '@' --.,a,c1t u + - /j "+ "' t" -lo $ l$

9 Konsekvenser av planförslaget Framtidens kommun - perspektiv 2038 Ianspråktagande av jordbruksmark Se rubriken Natur och kulturvård - Hushållnings med naturresurser. Energicffckti, a lösningar Området föreslås utformas med ett välutvecklat gångoch cykelvägnät som knyter ihop området med målpunkter i orten, samt med kollektivtrafik i form av både buss och tåg. På så sätt gynnas ett hållbart resande. Identitetshärarna Livsoas - Inom H järup NO etapp 2 planeras en bredd av bostadsformer. Variationen leder till att människor med olika preferenser, i olika faser av livet, kan välj a att bosätta sig inom området, liksom att möjligheten till kvarboende vid förändrade livsförhållanden är goda. Den offentliga servicen som möjliggörs inom området utgör ett närmre alternativ för de boende jämfört med övriga serviceetableringar i orten och i omgivande städer. Den föreslagna skolan innebär att Hjärup kompletteras med en ny läromiljö som om den utformas och drivs på ett tillfredsställande sätt kan bli en viktig tillgång för hela H järup. Idrottshallen, de gröna stråken inom/ i anslutning till området och parken som planeras söder om planområdet ger boende inom och nära området god tillgång också till idrotts- och rekreationsytor och därmed bättre förutsättningar att leva ett hä lsosamt liv. Tidskvalitet - Från Hjärup kan närliggande städers samlade utbud av service, handel och nöjen snabbt nås med tåg, buss, cykel eller med bil. Ortens nordöstra delar tangerar också gång- och cykelvägen som förbinder Lund och Malmö. En utbyggnad av Hjärup NO etapp 2 innebär alltså att boendes restider kan begränsas och möjligheten till tidskvalitet tas till vara. Inom området planeras den byggda strukturen så att den bidrar till att underlätta ett effektivt användande av tid. Silningssystemet av biltrafiken och nätverket av gång- och cykelstråk som knyter samman bostäderna med målpunkter såsom förskola, skola och pågarägsstation gör att restider kan kortas. Stadsliv- Längs Parkallen planeras en tätare bebyggelse, med entreer ut mot gatan. I kombination med den föreslagna funktionsblandningen samt gång-och cykelvägarna som effektivt knyter ihop gatan med andra delar av området och orten ger detta förutsättningar för att ett visst stadsliv ska uppstå. Inspiration - Funktionsblandningen i anslutning till områdets offentliga miljöer, framför allt längs Parkallen, ger förutsättningar för att inspirerande möten ska uppstå mellan olika typer av människor. Hembygd - Den föreslagna utbyggnaden av Hjärup NO etapp 2 innebär att områdets nuvarande landsbygdsmiljö, med en kringbyggd gård omgiven av öppna jordbruksmarker, försvinner. Parkallens sträckning utgör dock en linj e i den byggda strukturen som lyfter fram relationen till Uppåkra och dess historia. Föreslagna trädrader och aller inom området, bland annat i dessa västra kant och längs Parkallen, är också element som knyter an till det omgivande landskapet. Bedömning av miljöpåverkan För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning därför ska göras enligt 6 kap 11 milj öbalken. Denna s.k. behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bl a om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. Planområdet omfattar ett område med föreslagen bostadsbebyggelse i anslutning till befintlig sammanhållen bebyggelse. Planområdet omfattar inga stora natureller kulturvärden och medger en relativt effektiv och resurssnål markanvändning, lämplig utifrån områdets förutsättningar och föreliggande behov. Genomförande av planen orsakar inte risker för människors hälsa eller för miljön. Goda resmöjligheter med kollektivtrafik, en väl utbyggd service inom Hjärup samt den dagvattenhantering som föreslås gör att planens genomförande inte bedöms bidra till att gällande miljökvalitetsnormer avseende luftkvalitet och vatten överskrids. Enligt ovan bedömer kommunen att kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen inte uppfylls och att ett genomförande inte innebär betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ej görs. Denna bedömning samråddes med och delades av Länsstyrelsen i samband med planprogramsarbetet för området. f+ +..;y -, _ /fv o> +?, \..,$..,'\ Jr '\ r, J, """ ' l """ 9 +.

10 - - - Il Natur- och kulturvård Ribintrcsscn Planområdet berörs inte av några riksintressen. Hushållning med naturresurser Planförslaget innebär att knappt 13 ha jordbruksmark tas i anspråk för bostadsutbyggnad. Förslaget innebär dock en relativt effektiv och resurssnål markanvändning i anslutning till etablerad tätort med väl utbyggd kollektivtrafi k och service, varför ianspråkstagandet av den aktuella marken bedöms vara berättigat. Övriga natur- och kulturintressen Utbyggnaden av planområdet innebär en förändring av landskapsbilden, då öppna jordbruksmarker ersätts av bebyggelse. Eftersom det öppna landskapet redan idag är starkt påverkat av framför allt större vägar och kraftledningsstråk bedöms påverkan dock inte vara av avgörande betydelse. Miljön kring den inom planområdet befintliga gården kommer med utbyggnaden av Hjärup NO etapp 2 att förändras avsevärt. Gården bedöms dock inte ha ett sådant kulturhistoriskt värde att detta skulle motivera en minskad utbyggnad inom området. Hälsa och sä kerhet Trafik En preliminär trafikanalys för Hjärup NO etapp 2 (daterad ) har utarbetats i samband med framtagandet av samrådsförslaget. Enligt denna beräknas ett tillskott av ca 200 nya bostäder generera ca 1000 fordonsrörelser per dygn (motsvarigheten för 180 nya bostäder är 900 fordonsrörelser/dygn). Fördelningen av trafikrö relserna mot söder (Parkallen) respektive norr (Väståkravägen) har uppskattats till ungefär 50/50, dock med viss tyngdpunkt söderut, mot skola och idrottsplats. Trafikanalysen har inte omfattat trafikrörelser tiivfrån skola och idrottsplats, som inte kommer från bostäderna inom området. Denna trafik bedöms dock fördelas på en framtida utbyggd Parkalle, på Gamla Lundavägen samt på gatorna genom området. Trafikmängden på Väståkravägen uppgick 2004 till drygt 1900 fordon/dygn. Enligt en prognos som Trafikverket tagit fram gällande framtida trafikmängder på Hjärups övergripande vägnät kommer trafikmängden år 2030 uppgå till ca 4500 fordon/dygn på Väståkravägen. Den huvudsakliga trafikökningen på vägen orsakas av den utbyggnad av orten som planeras, varav utbyggnaden av bostäderna inom Hjärup NO, etapp 2 står för knappt 500 fordon/dygn. På Gamla Lundavägen uppgick trafikmängden under 2004 till ca 4860 fordon/dygn. Enligt Trafikverkets prognos kommer trafikmängden på vägen år 2030 att uppgå till ca 7800 fordon/dygn. De ökade trafikmängderna på Gamla Lundavägen beror delvis på den planerade utbyggnaden av Hjärup, däribland Hjärup NO etapp 2, men i huvudsak på den generella trafikökningen. Buller Den ökade trafikmängd som utbyggnaden av planområdet innebär bedöms få marginell påverkan på bullersituation längs Väståkravägen och Gamla Lundavägen. Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm är ett styrmedel som syftar till att förebygga eller åtgärda ett miljöproblem. För planen är miljökvalitetsnormerna för luft och vatten relevanta. Miljökvalitetsnormerna för luft ska säkerställa en god luftkvalitet som inte medför risker för människors hälsa. Risk för överskridande av normerna finns framförallt i o mråden med intensiv fordonstrafik, i anslutning till stora punktkällor eller i täta slutna gaturum med högre bebyggelse och dålig genomluftning. Utbyggnaden av nordöstra Hjärup innebär, trots kollektivtrafikförsörjning och attraktiva gång- och cykelvägar, en ökning av biltrafiken. Trafikökningen bedöms dock som relativt liten och ingen risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft föreligger inom området. Syftet med miljökvalitetsnormerna för vatten är att förbättra kvaliteten i yt- och grundvattenförekomster. Nordöstra Hjärup berörs av två grundvattenförekomster; Alnarpsströmmen och SV Skånes kalkstenar. Båda har idag god kvantitativ såväl som kemisk status, enligt den sammanställning av Skånes vattenförekomster som Länsstyrelsen har tagit fram. Utbyggnadsområdet kommer att anslutas till kommunalt vatten och kommer därmed inte att belasta grundvattenförekomsterna. Då marken består av lera är risken för spridning av föroreningar till grundvattnet också liten. Planområdet ligger vidare inom avrinningsområdet till Höje å. Denna bedöms ha god kemisk status. Dess ekologiska status bedöms dock som dålig, varför föreslagen dagvattenhantering med rening i framför allt öppna stråk är viktig för att inte försämra vattenkvaliteten ytterligare. Sammantaget bedö ms miljökvalitetsnormerna för vatten inte påverkas negativt av planförslaget... $.' *f# *t;+,..,..... ' *+ : + ' "k... """' / ;t.. r v lo

11 ,\t1 ar k rad on I arbetet med den övergripande geotekniska undersökning för området uppmättes radonhalter mellan 17,2 och 37,4 kbq/m3. Dessa faller inom ramen för normalriskområdet (10-40 kbq/m 3 l. Byggnader ska uppföras med erforderligt skydd. skyddsavstand - hästh:lllning Avståndet mellan planområdet och gödselstack/plats där häst vistas på Uppåkra gård är så stort (ca 200 meter) att hästverksamheten inte bedöms komma att innebära en störning för de nya bostäderna. skyddsavstand - qralning Ytor planlagda för bostäder, skola och förskola är placerade på ett avstånd av ca 100 meter från befintliga kraftledningar öster om planområdet - ca 90 meter från 50 Kv-ledningarna samt knappt 110 meter från 130 k V-ledningarna. Enligt svensk rättspraxis ska magnetfältens styrka ej överskrida 0,4 mikrotesia på plats där människor stadigvarande vistas. Boverket har dock gjort bedömningen att magnetfältet av försiktighetsskäl ej bör överskrida 0,2 mikrotesia vid nybyggnation. Av det diagram som redovisas i Strålskyddsmyndighetens skrift "Magnetfält och hälsorisker" uppgår magnetfältet kring en 130 KV-ledning till 0,4 mikrotesia på ett avstånd av ca 35 meter från ledningen och till 0,2 mikrotesia på ett avstånd av knappt 60 meter. Ekvivalent ljudnivå baserad på prognostiserade trafiksiffror för år 2030 ca 4500 fordon/ dygn på Väståkravägen (60 km/h) och ca 7800 fordon på Gamla Lundavägen (70 km/h) Ekvivalent ljudnivå Leq24 i dba '""l <=50 50< <=55 55< <=60 60<. 65 < <=65 <= < <= < Maximal ljudnivå baserad på prognostiserade trafiksiffror för år 2030 ca 4500 fordon/ dygn på Väståkravägen (60 km/h) och ca 7800 fordon på Gamla Lundavägen (70 km/h) Maximalljudnivå LmaxidBA <= <l <= < <= 75 75<. 80 < <=80 <= < <= <.. + "*fk,... ' ".f.,. 1-<1/{,, \ N + " fl:.. ft,. #. +,. ' "f ' """ 11

12 n Magnetfält i mikrotesia [JJT) 30 to 3 fl\ /T\ l,r,.\ llill\ ;{' //fl\\\ t Jif2z,\12f1 -J--H J ""'J" / l 1 '-... ; - - \ \ ,- l r r-1 \ l \ ' " l IT\ l l l ' ' 0, ,003 0, ".... / / / ,// l l l II I l III l l.$0: '"... i',... o ' Utdrag ur " Magnetfält och hälsorisker", en skrift från Strålskyddsmyndigheten. Grön streckad linje visar på vilket avstånd från kraftledningen som magnerfä ltet uppgår till 0,4 respektive 0,2 mikroresla. Ledningar 400kV 1200A kv 500 A { 130 kv 70 kv 350A { 40 kv 20 kv 350A Avstå nd till kraftledningen [m) *.. fl "

13 ... Förutsättningar Plandata Planområdet ligger i nordöstra Hjärup och utgörs av fastigheterna Stora Uppåkra 1:4 samt större delen av Stora Uppåkra 12:2. Stora Uppåkra 12:2 ägs av Sveaskogs Förvaltnings AB och Stora Uppåkra 1:4 ägs privat. Planområdet avgränsas av Väståkravägen i norr, E.ONs kraftledningar i öster och detaljplanerna för Hjärup park och lp i söder. I väster gränsar området till utbyggnadsområdet Hjärup Nordost etapp L Areal Planområdet är ca 13 ha stort. Bebyggelse och kulturmiljö Bostäder I dag finns endast en bostadsfastighet inom planområdet; den avstyckade gården Stora Uppåkra 1:4. Fastigheten nås via en markväg från Väståkravägen. Orienteringskarta Väster om och gränsande till planområdet ligger ett bostadsområde under byggnation, etapp l av utveckling i nordöstra Hjärup. Bebyggelsen utgörs av grupphusbebyggelse i form av enfamiljshus i ett respektive två plan. Längre västerut, samt i söder, söder om den planerade parken, finns ytterligare bostadsbebyggelse, främst i ett plan. Norr om Väståkravägen ligger enskiftesgården Uppåkra gård, inbäddad i en parkliknande trädgård. Mangårdsbyggnaden och gårdshuset längs vägen fungerar som bostadshus. T.v. Gården på Stora Upp:lkra 1:4. T.h. Ny bostadsbebyggelse inom Hjärup NO - etapp l. + + t t: + St "... l-# fl:.. ".,."":, St '

14 I f Verksamheter Inga verksamheter finns inom eller i direkt anslutning till planområdet. Hjärups aktiva verksamhetsområden är koncentrerade till samhällets södra och västra delar. Nordöst om korsningen Gamla LundavägenNäståkravägen finns också verksamheter vid "Ljungs handel". Handel Med undantag av en kiosk i Hjärups centrala delar finns de till planområdet närmast belägna handelsetableringarna i Jakriborg, väster om järnvägsstationen. Handeln här består bland annat av en livsmedelsbutik. Service Servicen i Hjärup är koncentrerad till ett stråk som löper i nord-sydlig riktning genom de centrala delarna av orten. Här finns bland annat en vårdcentral, ett äldreboende, förskolor, en grundskola (förskoleklass-åk 5, Hjärups skola), en högstadieskola (Hjärupslundsskolan) samt ett bibliotek, inrymt i Hjärupslundsskolan. Ytterligare en förskola har nyligen färdigställts vid Ämnesvägen, väster om planområdet.,"-': _... '.::1 Framtida utbyggnadsområde Förslaget till utbyggnad av Hjärup NO etapp 2, Åretruntbyn, i relation till Hjärup lp och kommande Hjärup park (illustrationen redovisar en tidig skiss av parken). Nat ur och grönstruktur Landskap Området ligger i gränsen mellan Hjärups samlade bebyggelse och det omgivande flacka jordbrukslandskapet. Landskapet präglas av utblickar och trädalleerna som markerar ägogränser och vägar, men också av infrastrukturella element såsom kraftledningsstråk och större vägar. Området sluttar svagt mot söder.,.. -.'f M... ' " _+ rt.!.,.. ft /fv " tjt.,.,_.. / 'lr " Gården på Stora Uppåkra 1:4. Fornlämning inom kommande H järup NO, etapp 2

15 Vqctation Vegetationen i området består framför allt av trädraderna som kanrar Gamla Lundavägen, en relativt nyplanterad rad av oxelträd längs Väståkravägen samt av den blandade vegetationen som kringgärdar den befintliga gården på Stora Uppåkra 1:4. Gl.!otcknik En översiktlig geoteknisk utredning har utförts inom området (daterad ). Denna visade att jordlagren inom området utgörs av ca 0,3-0,7 meter mulljord och därunder sandig och siltig lermorän, ställvis med sand- silt- och lerskikt till det undersökta djupet, 2,6 a 3,0 m under markytan. Grundvatten uppmättes på mellan 1,1 meter och 2,6 meter under markytan. Inga större geotekniska problem bedöms föreligga inom området. Silt- och sandlagrena som förekommer inom delar av området är dock flytbenägna, vilket innebär att problem med jordflytning kan uppstå vid schakt under grundvattenytan, t.ex. vid djupa VA-schakter. Fornlämningar Inom planområdet finns en känd forn lämning som har genomgått en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk slutundersökning av lämningen är en förutsättning för att fornlämningen inre ska behöva skyddas i detaljplanen. Rekreation och lek Söder om och i direkt anslutning till planområdet pågår byggnationen av en ny idrottsplats - Hjärup lp. Väster om denna planeras en ny större park - Hjärup park. Båda anläggningarna kommer att utgöra viktiga komplement till befintliga idrotts- och rekreationsmiljöer i Hjärup. En lekplats har nyligen anlagts i parkstråket som löper i nord-sydlig riktning väster om planområdet. En större lekplats är även planerad i Hjärup park. Trafik Biltrafik Området kanras i norr av Väståkravägen som tillsammans med Gamla Lundavägen i öster utgör del av den "ringväg" som löper runt Hjärup. Från ringvägen nås bland annat E22 mot Malmö/Kalmar, väg l 03 samt väg 108. I väster gränsar planområdet till Ämnesvägen som ansluter till Väståkravägen och som bland annat matar trafik till de redan byggda bostäderna i etapp l av Hjärup NO. Gång- och cykeltrafik Planområdet har idag god tillgänglighet via gång- och cykelvägar. Längs Gamla Lundavägen går Trafikverkets cykelväg mellan Malmö och Lund. Från korsningen Gamla LundavägenNäståkravägen finn s gång- och cykelväg mot Staffanstorp. Från planområdet går det även att via gång- och cykelvägar ta sig direkt till H järups pågatågstation. Kollektivtrafik Planområdet är väl kollektivtrafiksförsörjt. Hjärups pågarägsstation ligger ca 800 meter väster om planområdet och östra delen av planområdet ligger i anslutning till de två busshållsplatserna Skånebyn och Uppåkra Väståkravägen. Dessa trafikeras av buss 130 mellan Malmö och Lund med en turtäthet på tre avgångar i timmen under rusningstid. E.ONs ledningar (markerade med rört) genom området Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Dricksvattenförsörjningen av Hjärup sker idag huvudsakligen från en inmatningspunkt på Sydvattens huvudledningssystem som är belägen ca 700 meter nordost om planområdet. Det finns ytterligare en inmatningspunkt, som är belägen i samhällets nordvästra delar. Ett mindre flöde kommer också till Hjärup från vattenledningsnätet i Staffanstorp. Vattenledningar i närområdet finns längs Väståkravägen, längs Gamla Lundavägen samt genom planområdets västra del i en sträckning mellan Tars väg (Hjärup NO etapp l ) och Slättvägen (söder om planerade Hjärups park). tt+ + * +! '1-.t + \ i -R \ ' ' M /#. " t;:. :..':r.. -- _,.+.:: + "" + ' '",.,. 15

16 ., Hjärups spillvattensystem är anslutet till ABMAs ledningssystem, med reningsverk i Sjölunda, Malmö. Spillvattenledningar i närområdet finns längs Gamla Lundavägen, längs den östra delen av Väståkravägen samt genom planområdets västra del (parallellt med befintlig vattenledning). Från den sk Litigården i planområdets mitt pumpas spillvatten via en tryckavloppsledning längs Väståkravägen mot ledningar vid kordningen Väståkravägen/Gamla Lundavägen. Dagvatten Dag- och dräneringsvatten från åkermarkerna inom planområdet leds via täckdiken till en huvuddagvattenledning med okänd status i nord-sydlig riktning genom planområdets västra delar. Ledningen korsar Väsråkravägen i Hjärup NO etapp I:s nordöstra del och går sedan i sydostlig riktning genom detta område och vidare söderut mot en anslutningspunkt mel lan Slättvägen och Lärkvägen i bostadsområdet söder om planområdet. El Utbyggnadsområdet ingår i det som framöver kommer att ingå i Kraftringen ABs koncessionsområde. Störningar och risker Farligt gods Farligt gods transporteras på järnvägen samt på motorvägen, E22. Från planområdet är avståndet till järnvägen ca 1000 meter och till motorvägen ca 300 meter, varför planområdet inte påverkas av dessa transporter. Buller Riktvärden (antagna av riksdagen 1996/96:53) för trafikbuller som normlat inte bör överskridas vid nybygg- Ekvivalenr ljudnivå baserad på beräknade trafiksiffror från år ca 2000 fordon/dygn på Väståkravägen (70 km/h) och ca 4500 fordon på Gamla Lundavägen (70 km/h) Hjärup NO Ekvivalentnivåer Ar2005 c::=j > 55.0 db c::::j > 60.0 db - > 65.0dB nation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad) Planområdets yttersta kant mot Väståkravägen påverkas av buller från vägen (se illustration till höger). Bullernivåerna längs vägen beräknas framöver öka något, i samband med att orten byggs ut (se även rubriken "Konsekvenser av planförslaget". Djurhållning På Uppåkra gård norr om Yäståkravägen (fastighet Stora Uppåkra 12:3) finns ett stall med ca 10 hästar. //J " /f; " + $ + : / M+ + ' " +. _.. $""' /#, "

17 Il Avståndet från gårdens fastighetsgräns till planområdet är ca 70 meter. Avståndet mellan planområdet och gödselstack samt ytor där hästar vistas uppgår till ca 200 meter. Kr::tftledningar Genom planområdets östra del löper fyra luftburna ledningar, samtliga i E.ONs ägo. Längst västerut finns två 50 kv-ledningar. Parallellt med 50 kv-ledningarna finns två 130 k V-ledningar. E. ON planerar att avlägsna 50 kv-ledningarna. Varierad boendemiljö, bostäder/hektar.. Tidigare ställningstagande Riksintressen Planområdet berörs inte av några riksintressen. Kulturmiljöprogram Kulturmiljöprogram för Skåne, som tagits fram av Länsstyrelsen 2006, pekar ut området Bomhög-Hjärup-Uppåkra som en Särskilt värdefulla kulturmiljö. Området mellan Lomma, Åkarp och Lund beskrivs som ett flackt odlingslandskap som är kännetecknande för den landskapstyp som uppstod i samband med skiftet under 1800-talet med utflyttade gårdar omgivna av sina ägor. Ägogränser och vägar markeras av alher och trädrader. Flera av gårdarna bevarar ett äldre byggnadsskick och har en bibehållen fyrlängad plan. Förutsättningarna för ett tidigt åkerbruk har här varit mycket goda. Andra värden är landsvägen Malmö Lund som ingår i det forna förbindelsestråket till nordöstra Skåne. Vägen med sin kraftiga alle för i mjuka svängar genom landskapet. Längs vägen uppfördes under 1800-talet låga gatehus med sammanbyggda gavlar, vilka beboddes av hantverkare och arbetare. Till Kulturmiljö lliillb Teckenförklarina Särskilt väldeftj'iia l<ultunnilj.jer K ull u nnilpstrål< Del av markanvändningskartan frå n Framridens kommun den typiska landsvägsbebyggelsen hör även värdshusen och krogarna av vilka några ännu finns kvar, dock ofta med annan funktion. Parallellt med landsvägen löper motorvägen, Sveriges första autostrada. Som motiv för bevarande beskrivs området utgöra en rest av det nu till stadslandskap exploaterade jordbruksområdet. De öppna åkermarkerna och gamla landsvägsallen, liksom andra alleer och trädridåer, är av betydelse för helheten tillsammans med bymiljöerna. Översiktsplan/Framtidens kommun Framtidens kommun - perspektiv 2038 är ett visionsdokument, som också utgör kommunens översiktsplan. Arbetet med översiktsplanen har till stor del handlat om att bygga en identitet och grundar sig på fem identitetsbärare - hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. Identitetsbärarna grundar sig på förhållanden som kommunen består av och är känd för. Dessa förhållanden fylls med mer innehåll, får ett mervärde och bygger en framtida identitet för kommunen. +' tf. -.. t """" - /j., 1t }k.. + _g i "t;.. fj.. "'.. """ """"

18 Den viktigaste faktorn som styr markanvändningen i Framtidens kommun är närheten till spårburen kollektivtrafik. Närheten ska utnyttjas effektivt i form av bostäder, service och verksamheter. Det är framförallt avståndet till station eller hållplats som avgör vilken bebyggelse som föreslås. -:- Framtidens kommun - perspektiv 2038 anger att huvuddelen av planområdet ska utvecklas till en varierad boendemiljö med bostäder/hektar. I områdets västra delar visas också ett grönstråk som löper i nord-sydlig riktning. Uppföljning av frågor från Framtidens kommun I den särskilda sammanställning som gjordes som en utvärdering och uppföljning av Framtidens kommuns konsekvensbeskrivning föreslogs ett antal åtgärder som kontinuerligt ska följas upp. Några av dessa åtgärder är kopplade till detaljplaneprocessen och ska därför, när det är relevant, behandlas i samband med upprättandet av detaljplaner. Under arbetet med denna detaljplan ska följande åtgärder följas upp: Illustration från Planprogrammet för Hjärup Nordost- Åretruntbyn Blandad bostadsbebyggelse - Tätare och högre bostadsbebyggelse - flerbostadshus och radhus. Även centrumverksamheter såsom småskalig handel och mindre, icke-störande verksamheter - Sko/a, idrottshall, förskola och blandad bostadsbebyggelse d - Grönstråk ///// Grönstråk/influensområde för kraftledningar Handel och icke-störande verksamheter ++ Huvudstråk I samband med detaljplaneläggning av jordbruksmark ska exploateringsgrad och konsekvenser för jordbruket dokumenteras. I samband med detaljplaneläggning för ny bebyggelse ska krav ställas på energieffektiva lösningar. FÖP Hjärup -06 Från hållplats till hållbar boplats En fördjupad översiktsplan för Hjärup antogs av kommunfullmäktige I denna redovisades nordöstra Hjärup som ett utbyggnadsområde för bostäder med lgh/ha. FÖP:en har sedermera arbetats in i översiktsplanen, med viss revidering som följd., ;+,.. ** ' / _E"*. -1' "t l " _, l,o,.,.y'!/...,..,_,'l, ' -; / ' Utdrag ur utvecklingsplan för grönstrukturen i Hjärup....,... / '"'-.. o ' - /., /- / '. /

19 Planprogram för del av Stora Uppåkra 12:2 m fl Hjärup ordost- Åretruntbyn Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att ett planprogram för de ännu obebyggda delarna av nordöstra Hjärup skulle utarbetas - Planprogram för del av Stora Uppåkra 12:e m fl Hjärup Nordost - Åretruntbyn. Efter avslutat samråd och viss revidering godkändes programmet av Kommunstyrelsen Planprogrammet anger bia a att följande ska gälla för det fortsatta planarbetet: Allegatan (numera kallad Parkallen) ska även fortsättningsvis vara en bilgata i hela sin sträckning och knytas till Allegatan i väster och Gamla Lundavägen i öster. Området utformas med tydlig gatuhirarki och en huvudgata genom området i nord- sydlig riktning. Gatan förläggs väster om Stora Uppåkra 1:4. Ett kvarter inom vilket skola, idrottshall och förskola möjliggörs förläggs norr om Hjärups IP. Kvarteret planläggs även för bostäder för att möjliggöra flexibilitet vid utbyggnaden av området. Längs Allegatan möjliggörs både bostäder och centrum verksamheter. Bebyggelsen längs Allegatan ska bestå av tätare och högre bebyggelse huvud i form av flerbostadshus alternativt radhus, ej friliggande enfamiljhus. Öster om befintliga kraftledningar möjliggörs huvudsakligen handels - och icke störande verksamhetetableringar. Även bostäder kan eventuellt bli aktuellt. Kraftledningsstråket och området närmast ledningarna utgör grönstråk/influensområde för kraftledningar- här måste hänsyn tas till kraftledningarna. Detaljplaner Planområdet är inte tidigare detaljplanelagt. Planområdet gränsar i söder till detaljplan för del av Stora Uppåkra 12:2 - Hjärup Park och till detaljplan för del av Stora Uppåkra 12:2 - Hjärup lp. I väster gränsar planområdet till detaljplan för Stora Uppåkra 12:2 Hjärup NO etapp l. Grönplan I Grönplan för Staffanstorp och Hjärup, godkänd av Tekniska nämnden , föreslås en utveckling av ett grönt parkband genom Hjärup i öst-västlig riktning. Den nya stadsparken söder om planområdet blir en viktig del av detta. I grönplanen föreslås även gröna länkar i nord-sydlig riktning som består av tvärgående grönstråk som fungerar som gröna kilar i bostadsområdena. En av dessa kilar (den sk Mimers lunds park) löper genom planområdet (se illustration). Grönstråket ska fungera som mötesplats för närboende och ska vara av parkkaraktärerna "rofylld" och "lustgården" (se vidare Grönplanen för Staffanstorp och Hjärup}. Tillgänglighet Kommunens "Handikappolitiskt program" (antaget av KF nov 2000) ska tillämpas vid utbyggnaden av området. Tillgänglighet till och inom de blivande bostäderna omfattas av plan- och bygglagens bestämmelser om tillgänglighet, vilket bevakas i bygglovsskedet. 4' + *- l Jt.,....p \_.$ \... " -,,. -..,. \ ""' i'.+ +-_ "./' -. / '- >rip>t.... ". >r ' 19

20 c. -- rr Genomförande av detaljplanen Organisatoriska frågor Planprocc1> program- gocll<innencle O gndsialidg samrid program ej utagucle laga kraft detaljplan Uppåkra 12:2 som ägs av Sveaskog samt Stora Uppåkra 1 :4 som är privatägd. Respektive fastighetsägare ansöker och bekostar eventuell fastighetsbildning som kan komma att krävas för genomförandet av detaljplanen. All allmän platsmark inom området skall regleras till lämplig av kommunen ägd fastighet. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Området skall ha kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att kommunen ansvarar för all utbyggnad av allmän plats. Allmän plats inom området omfattar lokalgator, gång- och cykelvägar och grönområden. Respektive fastighetsägare ansvarar för anläggandet och drift av samtliga enskilda anläggningar och bebyggelse inom kvarrersmark. Planen medger uppförande av ny skola/förskola i södra delen av fastigheten Stora Uppåkra 12:2. Uppförande och drift av Skolan kan antingen ske i privat eller kommunal regi. Gemensamhetsanläggningar på kvartersmark inom området ska förvaltas av en eller flera för ändamålet skapad samfällighetsförening. Fastighetsrättsliga frågor F a tighetsreglering Inom planområdet finns idag två fastigheter; Stora Gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningar ska tillskapas för uppställningsplats för avfallskärl/miljöhus tillhörande nya bostadsfastigheter i områdets nordvästra hörn (se illustration) samt längs Parkallen, för att säkerställa att kommunens avfallsföreskrifter följs. Gemensamhetsanläggning ska även bildas för tillfarten till fastigheterna längs Parkallen samt för gångpassagerna genom kvarteren (märkta med "g" i plankartan), som även ska fungera för fördröjning av dagvatten innan det kopplas på det kommunala dagvattennätet. Gemensamhetsanläggningarna tillskapas när berörda fastighetsägare söker förrättning enligt anläggningslagen. Även andra gemensamma anläggningar inom kvartersmark, exempelvis gemensamma servisledningar och parkeringar, kan komma att behöva regleras genom bildandet av gemensamhetsanläggninga r. Detta får prövas i förrättning från fall till fall när berö rd/a fastighetsägare begär det. Servi tut Befintligt servitut från Väståkravägen till Stora Uppåkra 1:4 föreslås upphävas. Nya fastigheter som berörs av kommande gemensamhetsanläggning för miliöhus/uppsrällningsplars för avfallskärl Ekonomiska frågor Planavtal Kostnaderna regleras genom planavtal i samband med exploatörens begäran om detaljplan. Exploaterinsavtal Kostnaden för utbyggnad av allmän plats både inom och utanför planområdet ska regleras genom exploa- 1v.. 1? + /' '+.. -ti<'f' ' fl '<N

21 Il reringsavral mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtal skall vara tecknar innan detaljplanen antas. rarighcrsckonomika konsekvenser Ägaren till Srora Uppåkra 12:2 skall bekosta all urbyggnad av allmän plarsmark. Srora Uppåkra 12:2 kan därefter fastighetsindelas för bildande av skolfastighet samt bostäder. Srora Uppåkra 1:4 kan delas i två fastigheter. Medverkande tjänstemän och konsulter Anna Fogelberg, planarkitekt Thomas Lexen, stadsarkitekt Pontus Borgstrand, exploateringschef Kerstin Jensen, entreprenadingenjör Sven Gustafsson, White arkitekter AB Anders Nilsson, White arkitekter AB Staffanstorp 2014-xx-xx Tekniska frågor \arren och avlopp Detaljplaneområdet ligger inom verksamhetsområde för allmänna vatten- och spillvattenledningar. Kommunen är huvudman för vatten och avlopp (spillvatten samt dagvatten). All ny bebyggelse samt befintlig bebyggelse inom Stora Uppåkra 1:4 ska anslutas till kommunalt varren och avlopp. I samband med utbyggnaden av det nya ledningssystemet ska befintlig ledning för spillvatten till Stora Uppåkra 1:4 proppas igen. Flytt av befintliga ledningar för varten och spillvarten i områdets västra del kan komma att bli aktuellt. El, \ ärm c, tele Huvudman för elnätet i området är Kraftringen AB. Inom området planeras för två nätstationer markerade med "E" på plankartan. Katarina Jeraeus Planarkitekt Thomas Lexen Stadsarkitekt Arkeologi Exploatören ska bekosta slutundersökning av den fasta fornlämningen inom planområdet..... /# +,... lr _.. 21 IC)IÖir

22

23 <2 PLANBEST ÄMMELSER Följande gäller Inom områden med nedanstäende beteckningar Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet Endast angiven användning och utformning är tillåten Detaljplanegräns 3 meter utanför planområdet Användningsgräns - Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platse r l LUIV\LGATA l Lokallrank l GC l l PARK Gång och cykellraijk Park Kvartersmark l B1. W#Wå Bosläder Bostäder samt bostadskomplellerande verksamheter som ej ar störande för grannar Bostäder, skola Skola l B l Teknisk anläggning Bostäder, bostadskompletterande verksamheter som ej är störande för grannar samt skola UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS tråd dagvatten ge Planterade träd l huvudsaklig överensstämmelse med illustratlonsplan. Fördröjning av dagvatten ska ske. Separat gang och cykelvåg ska finnas. UTNYTTJANDEGRAD e, 00 Slörsta byggnadsarea l procent av fastighetsarea. Dock år max byggnadsarea 220m'itomt e Högst två fasugheter Inom omradet. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får ej bebyggas. g Marken ska vare tillgänglig för gemensamhetsanläggning. MARKENSANORDNANDE Plank far ej uppföras l gräns mot allmän plats, med undantag för i gräns mot Västilkravägerr.4- Max höjd för plank är 1,6 meter. -e-.-e-.- Utfartsförbud PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Byggnader ska placeras l huvudsaklig överensstämmelse med illustrationskartan. Enstaka mindre kupor, frontespiser etc får anordnas utan att påverka bestämmelserna om vånlngsantal. Färdig golvhöjd ska vara minst 0,3 meter ovan angränsande gata. rad, rad> p Il Endast radhus och/eller Kedjehus. Endast radhus och/eller grändhus. Grändhus innebär att huvudbyggnad ska ligga l den östra eller västra tomtgränsen samt 1,0 1.5 meter från motstående tomtgräns. Entreer ska placeras mol Parkallen Högsta totalhöjd l meter. Högsta antal våningar Lägsta respeklive högsta antal våningar. STÖRNINGSSKYDD Inom planområdet får avsteg från huvudregel gällande rikuinjer för buller tillämpas. Nya bostäder medges. vid tillämpning av avstegsprinciper, under förutslillning all det går au iltstadkomma en tyst sida. högst 45 dba vid rasad. Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats bör vara vånda mot tyst sida. En uteplats ska utformas så att 70 dba maximalnivå uppfylls. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 ar från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen ska vara huvudman för allmän plats. DETALJPLAN NORMALT ni.:<>uf nuull-'lnv.\mnim nr h hv..'lll<llndll flnhol PBL l SAMRADS HANDLING PL.ANfORFARIINOE 011r1ga sanvmshan<lllngar. l i i!l l l

24

25 " Följande gäuer inom områden med nedanstående beteckningar Oår beteckning saknas galler bestämmelsen inom heta ptanområdet Endast angiven användning och utfo rmning år tillåten Oeta ljanegräns 3 meter utanför planområdet o.::-- -:--.::..... PARK dagvatten l:j -../.-..:,.,t i l l { _ <$> ; ::::... Il......_ fr--..._-_,, '\, -. Il,, Jr - -.,...]. B tl e,60 / i 11-[9] 1 rad, / e, so ---.._ ll J f e 50 Ii l Il J Il '' s I J J;-{[] f i Il Ii 1 /. e2 ' /f e/t.,..,,,,. /J l. 1. /. /' 11 e,so j. f l/ g i /!23m/J l,.. Il. / :;,.,, l. l/ '-:_ A---L i /' GC B, l l l /F e,so /i lid-fr. Ii l e, so 11 i i/ 1 u 1. l 1r. Jl_ 8-1/. \_ /f ;>-... /f Il l lf /. Il e,so. i 11 1 l. 4trädl /'>,. '---- -J -.r - -"il ::::::.-:::--.. l l -...;: :=:::::: :::::-... l B, l f / J_ l ;;l PARK Ii l dagvatten J. l l ; l; l; l; l; l j /, //. /,/ / / Användningsgräns E{leflSkapsgr.\ns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platsat l LOKALGATA l l.oitallnlftc God><)1<.._ Ptnc , K vanersmark 8ostlckw Amt -ande verksarmeler SO""'elj., 16rar o6tlc*,...,_somejir 116tw10ei&-"'MT'C5Mita Si<olo T knlelllln4agoning UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Ptwoler.oe Wie! l hwucluklg l>wefenmc med F... cs.gvatt.nwp:e. S...oen""'""-- "' UTNYTTJANDEGRAD e, 00 S16rlt.t sarea 1 procent to IMIIgnoturea. Doctt Ar ITIAk a220m"f\omc H6g&t lv.t rastlghetef"lnomomt. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE r=:=:::::j... - M;lr't.er'I.UQtaf&' MARKENSANORDNANDE ::.U:-:.',:: IIImin pyt&, med IR:Jantag för i Qi'An& mol VhtllkrtW -e- Utta ltlj6rbud PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE 85UpKMM I6Yerenutirnrnebemed. Cnt..._t'!Widre.MCIMW101'121WAUW11Mt om FJtdloooM"*Wwta"**0.3rneteroYttlengtgeca. EndoMI *"""-oc::t11e1ar r.a1 Cnout radholochlelotgrlndhuclnnebaratt PIUYUC!5k.alg>galden 6na ehr våstnl umt 1,0.1,5 meteffran mot&tmnoe EnttMr W placcr.ts mol PIW\all6n H6gltll l metet, l-uj Llg&UI h6gsta.,w... STÖRNINGSSKYDD tnom plancwrriclelf6r...,. hng61an0ettlc...,t(lrtkaitf bo6llclel"rnedgm., -.Id 8'1liVS, uno«"'*'l:l MI. delget.u.aotsen lylt-'oa. 5d8AvtdtaNd. Minlfhirlerl..,. HUom ulcp&al& bot.,..,. vand rnoc 1)'51. En uteplejtll sq Uflorm.N a& iitl 70 d8a ma lmalniv uppfyk ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER liden lt s ar tran den dag planen Ylnra' aaoa kraft. Kommunen ska vwa huvudman N'K.anan pimt. DETALJPLAN PBI. PlANKARTA MEO Pl.ANBESTÅMMELSER! l ORIENTERINGSKARTA HJÄRUP PLANKARTA 1:1000 (A1 ) l,