skogsbruk Femte generationen på Östergärdet Full fart i julgransfabriken Avverkning med hjärta och hjärna

Transkript

1 skogsbruk Femte generationen på Östergärdet Full fart i julgransfabriken Avverkning med hjärta och hjärna SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED

2 Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice till skogsägare i södra Sverige. Bolaget har omkring 130 anställda och omsätter varje år cirka 2,5 miljarder kronor. Årligen anska ar Sydved cirka 5 miljoner kubikmeter virke. Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö. Ansvarig utgivare: Daniel Fellenius, Sydved ab Redaktör: Annsofie Öhman, Jönköping Redaktionsråd: Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm Tomas Granberg, distrikt Jönköping Lars Mårtensson, distrikt Hylte Gustav Cagner, distrikt Vänersborg Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar Anders Ehrenström, skogsbruk Daniel Fellenius, Lars Johansson, och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping Frida Paulsson, Stora Enso Bioenergi Form & produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå ab Omslagsfoto: Helena Inkeri Tryck/upplaga: Elanders/nrs, exemplar. Post till redaktionen skickas till: Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626, Jönköping E-post: information@sydved.se Telefon: Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges. Foto: Sara Landstedt Illustration: Foto: Serny Frida Pernebjer, Axell Folio Gran (Picea abies) Vårt vanligaste träd. Vårt käraste träd? Julen är granens högtid och den står för att sprida ljus. Annars brukar granskogen klä skott för att vara mörk och murrig. Virket är bland vårt lands stoltaste produkter; i byggnader, i papper. aktivt skogsbruk 2

3 Tagen för given Bortsett från den rent välfärdsavgörande påverkan, har skogen en så grundläggande betydelse att vi många gånger tar den för given. Den bara är där. Som en högst självklar ingrediens i våra liv. Den finns där inom oss, och har mer eller mindre omedvetet format oss. Sedan generationer, fram till vår nutida vardag. Oavsett om du är skogsägare eller inte. En större elektronikkedja har tagit fasta på just detta och har, med den breda allmänheten som målgrupp, skapat reklamkampanjen, «Naturen är tråkig», som varumärkesstrategiskt smart ska provocera fram en reaktion hos oss. De använder en nämnare som alla kan relatera till; skog och natur. Och jag tror de lyckas, i alla fall när det gäller att provocera Ett bevis för vad skogen faktiskt betyder. Medvetet eller omedvetet. Starka osynliga band I berättelsen om skogsägarparet Helgessons livsresa till att bli skogsägare, blir det påtagligt hur osynliga starka band till skogen långsamt tonar fram i tydlig skepnad och leder till att kristallklara beslut mognar fram. Beslutet att bli skogsägare, som nu formar deras och barnens liv. Våra traditioner berättar hur skogen ofta har stått för trygghet och stabilitet. Till jul plockar vi med oss små delar av skogen inomhus, som enligt folktron skulle hålla det onda borta. Vi dekorerar med mossa och lavar, vi tar in vår julgran, vi smyckar med olika varianter av ris och vi syresätter oss själva med doften och trygghetskänslan av skog inomhus. Aktivt Skogsbruk har mött en av Sveriges större producenter av julgranar, som guidar i oss en annorlunda form av skogsbruk; odling av julgranar och ris för dekoration. Skoglig källa Nu är det ju inte bara skogen som skapar stämning och harmoni under den mörkare delen av året. Stearinljusens betydelse för vårt välbefinnande sägs öka och inte minst är de självklara under julens helger. Men känner du till historien om hur de hamnade i våra svenska hem? Vår relation till skogen har dessutom påverkat vårt språk i form av en mångfald talesätt och uttryck. Läs vad forskningen har att berätta om talesätten och de där uttrycken som vi från tid till annan slänger oss med. Och som är hämtade ur den skogliga källan. Tiden runt jul och nyår brukar ofta ge tillfällen till att umgås med nära och kära. För dig som skogsägare kanske det också ges tillfälle att reflektera över alla de värden som just din skog innebär för dig och din familj. En bra grund för att planera, vårda och bruka din skog. Det är den värd. Årets alla dagar. En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! «Bostadsbyggandet i Sverige är på väg uppåt. När man jämför byggandet för 2014 med 2013, så har nybyggande av bostäder ökat med cirka 30 procent.» Skog & industri, sidan 12. Kvitto på miljöhänsyn Gör som fler och fler skogsägare, ta ett steg mot ett mer miljöanpassat skogsbruk och certifiera din fastighet. Vi ger några exempel på vad det konkret kan innebära. [24] Önskelista från huggarboden Än är det inte för sent att komplettera önskelistan. Här tipsar vi om nyheter som lyser upp både huggarboden och vinterskogen. [36] Spårlös avverkning Nästa år kommer en stor del av avverkningslagen vara diplomerade i Spårlös avverkning. Ett led i Sydveds arbete med att minska risken för körskador. [15] Rökt vilt på helgmenyn Inte bara julmat i helgerna. Bjud på rökt vilt med krämig rotfruktgratäng och sallad med fikon och granat äpple. Garanterat uppskattat! [40] Modernt eller hemvävt? Vilken typ av dekoration väljer du? [30] Vi ses i skogen! Daniel Fellenius, informationschef Sydved aktivt skogsbruk 3

4 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Nya skogsägare på tillväxt i Mulseryd { text: Amelie Bergman. foto: Örjan Henriksson } Är det klokt att köpa skog när man har tre små barn, två karriärer och en vacker gammal träkåk att ta hand om? Och är det möjligt att lämna över sin älskade skog till nästa generation men ändå leva som förut? Självklart! Familjen Helgesson i Mulseryd kan konsten att äta kakan och ha den kvar. Josefina, Evelina och lilla Linnea kan, om de vill, bli den sjätte generationen på Östergärdet utanför Mulseryd. Men just nu är det mest skattjakt i skogen som lockar kantareller i vintertider är ett fynd som glädjer både stora och små. aktivt skogsbruk 4

5 aktivt skogsbruk 5

6 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Det här är yngsta generationen Helgessons hem, Kattåkra utanför Ulricehamn. Mattias och Therese köpte det avstyckade boningshuset för fem år sedan och njuter av det stadsnära livet på landet. men vi börjar i Kattåkra, strax utanför Ulricehamn. Här bor Mattias Helgesson tillsammans med kvinnorna i sitt liv: hustrun Therese och döttrarna Josefina 6 år, Evelina 4 år och Linnéa fem månader. Husets ålderman, den strävhåriga taxen Frodo, jämnar ut könsfördelningen någorlunda men vi gissar att han om han måste välja tar mattes parti. Just nu är jag föräldraledig två dagar i veckan och vi får vara tillsammans hela familjen. Det är en förmån, konstaterar Mattias och sjunker lite djupare ner i fåtöljen. Utanför ligger morgondimman fortfarande vit och tjock, trots att klockan börjar närma sig tio. Linnéa börjar så smått fundera på en förmiddagslur medan hennes systrar leker på övervåningen. Familjen Helgesson har bott i det gula huset på Kattåkra i fem år nu och har hittat sina rutiner. Veden är intagen och prydligt staplad för vinterbrasorna i de vackra kakelugnarna. Josef Franks generösa mönsterkonst på väggarna adderar extra värme. Mangårdsbyggnaden med sina två flyglar är avstyckad från en större gård, trädgården är generös och vyerna vida, men underhållsansvaret begränsar sig till den egna tomten. Det är gott och väl, säger Mattias som länge tyckte att barn och jobb var fullt tillräckligt att hålla reda på. Men så var det ju det här med skogen tog Mattias och Therese det stora steget att lösa ut Mattias tre syskon och bli skogsägare på distans. Vi fick frågan redan 2005 då mamma och pappa valde att sälja av lite av skogen. Men då var vi inte redo. Några år senare var läget ett annat. Det är märkligt det där, hur man mognar. Det som tidigare var otänkbart, känns plötsligt alldeles självklart. Uppfostrad med motorsågen Mattias är född och uppvuxen på gården Östergärdet i Mulseryd väster om Jönköping. Redan i gymnasiet träfade han Mullsjötjejen Therese och sedan dess har det varit de två. Jag ville bli fotograf, och på den vägen upptäckte jag grafisk formgivning, förklarar Mattias som istället kom att göra karriär som Art Director i reklambranschen. Efter en kort sejour i Motala hamnade de båda i Göteborg, i en tvåa i Majorna. Mattias jobbade på flera välrenommerade reklambyråer, lämpligt nog med att marknadsföra bland annat motorsågar. Som han vet att hantera. Pappa tvingade alltid med mig och min storebror, Johan, ut i skogen. Jag säger tvingar, för ingen av oss var väl jätteentusiastisk. Det var rätt mycket annat som drog när man var tonåring. Så här efteråt är jag tacksam att pappa framhärdade. Det blev många år i Göteborg men längtan till landet gjorde sig påmind med Josefinas entré. Så vi började leta boende utanför stan. Men allt som fanns var «hästgårdar» till hutlösa priser. Ingen av oss hade koppling till Ulricehamn men läget var intressant, halvvägs till våra föräldrar och halvvägs till Göteborg. Dessutom är Ulricehamn en komplett liten stad. Här finns allt man kan önska. När vi hittade Kattåkra och jag fick jobb på en reklambyrå i Ulricehamn föll allt på plats, berättar Mattias och tar ett försiktigt kliv över Frodo, som belåtet har lagt sig tillrätta på vardagsrumsmattan. aktivt skogsbruk 6

7 Farmor och farfar finns en kort bilresa bort här väntar fika och långbänk på kökssoffan. Familjens hem i Kattåkra är en sekelskiftesdröm med vackra kakelugnar och Josef Frank-tapeter. Taxen Frodo fulländar hemtrevnaden. «Nils har jobbat i skogen i hela sitt liv och den kunskap som han har förvärvat, och förmedlar vidare till oss, är ovärderlig.» Hittade hem i skogen Frodo är en historia för sig. Vi gjorde precis som man inte ska göra. Åkte och tittade på valp fast vi inte skulle ha någon. Frodo var den som blivit över. När vi lyfte upp honom så kissade han på sig. Ändå fick han följa med oss hem. Han var rädd för allt. Senare visade det sig att Frodo redan tillbringat några dagar hos en annan familj och något måste ha hänt. Vi har lagt ner väldigt mycket jobb på honom, säger Therese med kärlek i rösten. Det har lönat sig. Frodo måste vara världens mest väluppfostrade och tillgivna tax. Han öppnar glatt sitt hjärta för alla som är beredda att klia honom på magen. Men han har noll jaktinstinkt och det är skönt, säger Therese som därmed har kunnat ha med sig Frodo på jobbet. Hade han ränt efter rådjur hade det inte gått. Therese är naturvårdsbiolog och tillbringar en del av arbetsdagarna ute i fält. Yrkesvalet var en lyckträf, berättar hon. Jag hade en tuf period när jag kände mig väldigt vilsen. Jag hade provat på olika jobb men trivdes inte och till slut nådde jag en punkt där jag var tvungen att reda ut vad jag ville göra. Jag är gammal hästtjej och har alltid trivts i naturen. Så jag bestämde mig för att söka den här utbildningen vid Göteborgs universitet. Det sa inte klick direkt, men något hände på vägen. Under andra året hade vi en kurs om mossor, lavar och svampar. Jag minns att jag tyckte det var lite fånigt. Men så kom vi in i salen och de låg där, uppradade. Det var kärlek vid första ögonkastet. Så fina små liv som betyder så mycket i det stora sammanhanget! Sedan dess har det inte varit någon tvekan. Via projektanställningar på Skogsstyrelsen i Göteborg och Sjuhärad-Halland hamnade hon på Länsstyrelsen i Jönköping där hon jobbar som naturvårdshandläggare. aktivt skogsbruk 7

8 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Femte generationen När frågan om generationsskifte dök upp igen, var de redo att ta över som den femte generationen på Östergärdet. Det är ju fruktansvärt mycket pengar. Men det kändes rätt, resonerar Therese. Dessutom har vi det väldigt bra förspänt. Mattias föräldrar, Nils och Lilian, bor kvar på Östergärdet och hjälper oss i allt. Nils har jobbat i skogen i hela sitt liv och den kunskap som han har förvärvat, och förmedlar vidare till oss, är ovärderlig. Skogen har alltid varit en del av livsstilen på Östergärdet. Jag minns hur pappa kom hem från jobbet, åt och lade sig på sofan i tjugo minuter för att sedan dra på sig skogskläderna och gå direkt ut till vedbacken eller skogen. Det hände rätt ofta, berättar Mattias medan han packar bilen med barnvagnar, hund och döttrar för vidare färd mot Mulseryd. Det är knappt en halvtimmes färd och på Östergärdet farstubro kastar sig Evelina i farfar Nisses famn. Farfar är favoriten. Nils och Lilian tog över Östergärdet i slutet av 1960-talet och bara några år senare valde de att investera i mer skog. Folk tyckte vi var galna. Men vi var unga och optimistiska och kände att det var en bra idé, skrattar Lilian. Östergärdet omfattar idag 113 hektar skogsmark och är därmed större än när Nils och Lilian tog över den. Virkesförrådet har dock naggats i kanten i samband med generationsskiftet. Jag var rätt krass i det läget. Gick ut med flera förfrågningar och Sydveds Anders Gustafsson var den som gav det bästa budet. Nu fortsätter vi att gallra igenom fastigheten, säger Mattias som menar att beslutet den här gången bygger lika mycket på förtroende som på ekonomi. Hjälp på nära håll Att ta hjälp med de skogliga insatserna är självklart. Jag tror att pappa kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger som han har tagit hjälp i skogen. För mig är det tvärtom. Vi skulle gärna jobba mer i skogen själva. När vi tog över hade vi ambitionen att åka hit regelbundet. Men det faller nästan varenda gång, det är bara att inse att familj och jobb tar den mesta tiden just nu, säger Mattias. Pappa Nils finns dock på plats för att hålla ett vakande öga och ta hand om ett och annat vindfälle. Annars väljer han att inte säga så mycket i frågan. Det är tydligt att han är nöjd med arrangemanget och han håller sig avsiktligt i bakgrunden. Jo, pappa är rätt försiktig med att lägga sig i. Han avvaktar och ser vad vi kommer fram till. När vi gjorde den stora avverkningen så hade vi en idé om självföryngring med tall, ytlig markberedning och ett större antal stammar i skärmen. Det var först efteråt som pappa sa att han hade gjort likadant. Men han hade lagt sig i om det var något som var helgalet, det vet jag, säger Mattias. Naturvård och miljöhänsyn är viktigt för Mattias och Therese. Bland annat har de avsatt ett område för fri utveckling utmed Nissan. Vi har sparat en kantzon som vi fällt ner löv i. Det hindrar vattnet från att rinna för fort och ger fisken skydd. Våra vattendrag är alldeles för hårt rensade i dag. Vi har också lämnat högstubbar och träd som ger skugga, förklarar Therese. För Mattias och Therese går ekonomi och naturvård hand i hand. Besluten som fattas nu kommer att påverka kommande generationer, på många olika sätt. Mattias gillar ansvaret säger han, och låter nästan lite överraskad: Jag har aldrig tänkt på mig själv som egenföretagare. Men det är ju faktiskt det jag är nu. Och det blir bara roligare och roligare! aktivt skogsbruk 8

9 Sydveds Anders Gustafsson har blivit Mattias och Therese samtalspartner i skogsvårdsfrågor. Makarna Helgesson är måna om naturvärdena på fastigheten och vill anpassa skogsbruket efter sina förutsättningar. Den stora tallföryngringen bygger på självföryngring med ytlig markberedning och ett större antal stammar i skärmen. aktivt skogsbruk 9

10 SKOG & INDUSTRI Lars Gabrielsson, vd Sydved Skogen och skogsbruket förändras ständigt. Inte minst har vi sett det genom de senaste årens stormar. Utifrån erfarenheter från stormarna och aktuell forskning formulerade Sydved skogsskötselstrategier för framtidens skogsbruk. Men mer kunskap och forskning behövs! För det kommer att fortsätta storma i skogen även framöver. Vi har också fått kvitto på att natur- och miljöhänsynen i skogs bruket faktiskt är bättre än vad si rorna tidigare visat. Det är glädjande att vi nu kan visa en mer rättvis bild! Skogsbruk under ständig utveckling I slutet av september tillbringade jag ett par dagar i de halländska skogarna, tillsammans med skogsägare, representanter från skogsnäringen, myndigheter, politiker och forskningen. Sydved stod som värd för Föreningen Skogens höstexkursion «Ett stormigt skogsbruk» och vi fick tillsammans möjlighet att diskutera erfarenheterna från stormarna Gudrun, Per och de stormar som följt efter dessa. Stormar som satt djupa avtryck i stora delar av Götalands skogar. Det som gjort störst intryck och berört mig allra mest, är hur stormarna påverkat och skakat om enskilda skogsägare, hela familjer. Känslomässigt och ekonomiskt. Där generationers strävan och livsverk för att skapa växtliga och högkvalitativa skogar försvann över en natt. Där förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt och lönsamt skogsbruk förändrades radikalt och väckte frågor om ägande, skötsel och inriktning på framtida skogsbrukande. Mer resurser för forskning Att det kommer storma i skogen även framöver är helt klart. Med ett förändrat, varmare klimat kommer det dessutom sannolikt att ske i större omfattning än tidigare. Det har satsats på forskning och utveckling för att lära oss mer om hur vi ska hantera och minska risken för skador i samband med stormar. På Sydved har vi dragit erfarenheter och slutsatser, omsatt delar av dessa kunskaper i praktiken i aktiva röjnings- och gallringsprogram samt rekommenderat sänkt slutavverkningsålder för att undvika att träden tillåts bli allt för höga. Men det behövs fortsatt kunskapsuppbyggnad och det är synnerligen viktigt att det skapas resurser för att utveckla det sydsvenska skogsbrukandet, kanaliserat genom universiteten och Skogforsk. Ett exempel på en högaktuell fråga är hur andelen tall ska kunna ökas i samband med återbeskogning efter avverkning. En annan erfarenhet är att samhällets beredskap för att hantera stormar och andra större skador på skogen har blivit bättre, men kan förbättras ytterligare. Det visar inte minst erfarenheterna från sommarens stora skogsbrand i Mellansverige. Mer rättvis bild av naturhänsynen Skogsbrukandet har också utvecklats på många andra sätt under de senaste tio åren. Under en följd av år har vi i våra interna och externa revisioner, kopplade till miljöcertifieringen, sett hur natur- och miljöhänsynen har förbättrats. Tyvärr har dessa förbättringar tidigare inte gått att utläsa i Skogsstyrelsens uppföljningar ända fram till i höst. För bara någon månad sedan meddelade Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen att omfattningen på sparad naturhänsyn är kraftigt underskattad i myndigheternas tidigare uppföljningar. Detta beroende på de mätmetoder som använts. aktivt skogsbruk 10

11 foto: Kerstin Jonsson Det är både nödvändigt och bra att en rättvisande bild av det utförda miljöarbetet äntligen kommer fram. Men vi slår oss inte till ro med detta besked, utan fortsätter vår strävan att utveckla och förbättra en kostnadseffektiv naturhänsyn. Till sist vill jag vill passa på att önska en God Jul och ett Gott 2015! Själv tänker jag använda en del av min lediga tid under helgerna för att tillsammans med min familj gå igenom den helt färska skogsbruksplanen. Den ger oss en väldigt bra översikt och är ett utomordentligt underlag för att planera kommande års åtgärder i skogen. «Samhällets beredskap för att hantera stormar och andra större skador på skogen har blivit bättre, men kan förbättras ytterligare.» Lars Gabrielsson, vd sydved aktivt skogsbruk 11

12 SKOG & INDUSTRI Sågade trävaror Stabil marknad med framtidstro { text: Annsofie Öhman } Efter flera tu a år var virkessäsongen 2013/14 riktigt bra för många av sågverken i Sydsverige. I höst är produktionstakten inte fullt lika hög, men trots det så råder en försiktig optimism inför 2015, säger PerArne Nordholts på Såg i Syd. PerArne Nordholts, Såg i Syd virkessäsongen 2013/14 hade sågverken bra tillgång på timmerråvara och kunde hålla en hög produktionstakt. Den milda vintern, som gjorde att virket inte var genomfruset, underlättade också produktionsprocessen. Vi har lämnat ett väldigt bra år bakom oss, med bra flöden hela vintern, både vad gäller produktion och utlastning. Nu har vi gått in i en period med normal säsongsvariation, det vill säga minskad efterfrågan på trävaror under höst och vinter. Det har i sin tur lett till ökade lager, säger PerArne Nordholts, vd på Såg i Syd. Han konstaterar samtidigt att flera av de mellanstora sydsvenska sågverken bedömer att de kommer att producera minst lika mycket 2015 som under Generellt råder en optimism inför nästa år. Bra drag i England Hur ser efterfrågan ut på trävarumarknaden? I England, Sveriges största exportmarknad för trävaror, har byggandet kommit i gång, bland annat tack vare förmånliga ränte- och lånevillkor. Efterfrågan på trävaror är stor och marknaden har gått bra för svenska sågverk. Sen början av 2014 har det brittiska pundet ökat med cirka 10 procent i värde jämfört med kronan. Det gynnar ju all exportindustri och för sågverkens del har det inneburit att sågverken kan hålla uppe priserna på englandsmarknaden, säger Per- Arne Nordholts. Ser man sedan på marknaderna i Tyskland och Holland är det lite trögare där, trots att kronan har sjunkit även mot euron. Den positiva valutaefekten är mindre mot pundet. Egyptenmarknaden intressant På den näst största exportmarknaden, Egypten, gynnas svenska sågverk också av den svagare kronan. Men trots det så har marknaden blivit lite kärvare konstaterar PerArne Nordholts. En anledning är att Ryssland traditionellt har en stark ställning i Egypten och att valutaförändringen mot rubeln är ännu större än mot kronan. Egypten är ändå en riktigt intressant marknad. Det pågår ett stort bostadsprojekt där man har planerat att bygga 1 miljon bostäder under de närmaste åren. Det finns även långt framskridna planer på att bygga en ny sju mil lång kanal för båttrafik vid sidan av Suezkanalen. Ett jätteprojekt av sådant slag ger alltid positiva följdefekter i form av byggande och tillväxt. I usa ökar privatkonsumtionen och byggandet, som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. I dagsläget är det dock små volymer som går från usa till Sverige. usa-marknadens behov täcks fortfarande till stor del upp av Kanada. Pressad lönsamhet för sågverken Men den största marknaden för de svenska sågverken är hemmamarknaden i Sverige. Byggmarknaden har varit stark, och då inte minst gör-det-själv-marknaden. Bostadsbyggandet i Sverige är på väg uppåt. När man jämför byggandet för 2014 med 2013, så har nybyggande av bostäder ökat med cirka 30 procent. Huvuddelen utgörs av flerbostadshus men rent generellt är ju ökat byggande bra för träkonsumtionen. Slutligen konstaterar PerArne att hög produktion och bra försäljning av sågade trävaror ändå inte är lika med hög lönsamhet. Det råder fortsatt höga timmerpriser och lägger man till detta att prisnedgången för sågverkens biprodukter i form av spån, bark och cellulosaflis är stor, resulterar det i alltför svag lönsamhet. Sågverken skulle behöva en större marginal för att kunna investera och utveckla verksamheten för framtiden. Detta gynnar inte minst den långsiktige skogsägaren, anser PerArne Nordholts. aktivt skogsbruk 12

13 foto: PerArne Nordholts Marknadskollen Timmer Normal efterfrågan på timmer. Efterfrågan på gran är något högre än på tall. Massaved Normal efterfrågan på massaved. Lager som är kvar sedan vårens stormar i södra Götaland förbrukas nu under senare delen av hösten. Något lägre förbrukning på grund av planerade underhålls- och investeringsstopp på industrierna. Biobränsle Vårens stormar och den milda hösten har gjort att det lokalt finns överskott på främst bränsleved. Sydved och sågverken Sydved har ett nära samarbete i form av köp och virkesbyten med flera lokala köpsågverk i södra Sverige. aktivt skogsbruk 13

14 SKOGSSKÖTSEL SKOGSSKÖTSEL Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något! Just nu i din skog Starta gallringsfasen i tid! Vänta inte för länge med att börja gallra i din skog. Förstagallring i granskog bör göras då beståndet är meter och den sista gallringen bör generellt göras innan beståndet är högre än meter. Gallring i rätt tid ger en friskare skog samtidigt som man minskar risken för stormskador. Röjning Röjning är en åtgärd man kan göra året om. En fördel med röjning under just vintermånader med barmark är att röjningen blir enklare och mer överskådlig när gräs och ris ligger platt på marken. Dessutom får viltet tillgång till lövved på backen, vilket kan bli ett välkommet tillskott under kalla vintrar. Glöm inte att använda skyddsutrustning och se till att ha en röjsåg med vass klinga! Utfodra viltet Kalla och snörika vintrar kan du behöva ge en hjälpande hand till viltet. Stödutfodra klövvilt med fuktigt ensilage, spannmålskross, rotfrukter eller pellets. Ett annat tips om det är mycket snö är att ploga en åker eller fodervall så att rådjur och älg kan komma åt växtligheten. Packa skogsbilvägen Se till att skogsbilvägarna får bra bärighet genom att packa vägarna med traktor, bil eller fyrhjuling när den första snön kommer. Då fryser marken till och det blir djup tjäle. Speciellt viktigt för den skogsägare som har planer på att avverka under vintern. Fäll träd till din ved Bästa tiden att fälla träd till veden som man vill elda med i hemmet är under vinter eller tidig vår, då saven gått ur dem. Då har träden minst fukt i sig. Mot senvår och sommar ökar fukthalten och det tar längre tid för veden att torka. Det blir också tyngre att hantera stockarna. aktivt skogsbruk 14

15 i Spårlös avverkning { text: Annsofie Öhman } Sydved tar ytterligare ett steg till för att minska risken för kör skador i skogen. En stor del av Sydveds avverkningslag kommer under 2015 diplomeras i Spårlös avverkning. körskador i skogen är något alla vill undvika; skogsägare, maskinförare och skogsföretag. Sydved har länge arbetat aktivt med att minska risken för körskador, både genom utbildning, ny teknik och hjälpmedel, som exempelvis broar och mattor. Under de senaste två åren har merparten av alla entreprenörer och inköpare på Sydved deltagit i utbildningen Spårlös avverkning, som omfattar både gallring och slutavverkning. Deltagarna har fått lära sig hur man går tillväga för att undvika allvarliga körskador, på ett sätt som är gynnsamt för natur, arbetsmiljö och efektivitet. Ordentligt risade basstråk Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved, betonar att just planering innan avverkningen är en av grundpelarna i konceptet. Ett exempel är att basstråken ska vara ordentligt risade och placerade med tanke på eventuellt fuktiga partier inom området. All körning med skotaren ska sedan koncentreras till basstråken. Traditionellt när man avverkar ligger basstråken i ytterkanten av området, där det ofta är sämst bärighet. Nu väljer man istället att lägga basstråken mot mitten av området. Virke från områden med sämre bärighet flyttas inåt till basstråken, vilket är ett sätt minska risken för körskador. Han tillägger att det inte blir dyrare att avverka enligt metoden Spårlös avverkning. Det kan till och med bli mer kostnadsefektivt på vissa objekt. Välrisade basstråk blir jämnare och mer hållbara att köra på, vilket gör att skotaren kan hålla en högre hastighet. Samtidigt minskar dieselförbrukningen, vilket gynnar miljön. En annan fördel är att arbetsmiljön för skotarförraren blir bättre, genom att det blir mindre slag och vibrationer vid körningen. Kunskaper testas Många av maskingrupperna har redan börjat arbeta efter metoden, men för att säkerställa att det funkar till fullo så kommer maskinförarna att få visa upp sina kunskaper på verkliga objekt. Avverkningsuppdrag följs upp med ett teoretiskt test. Klarar man då det så blir man diplomerad inom Spårlös avverkning, och gör man det inte får man delta i en repetitionsutbildning, och sedan göra ett nytt försök. Diplomeringen kommer att vara ett obligatorium om man ska vara Sydvedsentreprenör, fastslår Magnus Alexandersson. Den första diplomeringen är planerad till slutet av december och därefter, under 2015, kommer en stor mängd av Sydveds entreprenörer bli diplomerade. Spårlös avverkning är en arbetsmetodik inom ramen för Gallringsakademin. aktivt skogsbruk 15

16 SKOGSSKÖTSEL aktivt skogsbruk 16

17 o { text & foto: Amelie Bergman } Föryngringsavverkning med hjärta och hjärna Föryngringsavverkningen är en av de största a ärerna du gör i livet. Klart det ska kännas tryggt. Och roligt. När Sydved får förtroendet, får du vår odelade uppmärksamhet. Ett kompetent och erfaret team med din Sydvedare i spetsen gör jobbet med både hjärta och hjärna. det brakar borta i skogsbrynet. Skördarens brummande hörs först när vi närmar oss. Sydvedare Joakim Karlsson och entreprenör Jonas Alvarsson rör sig vant över hygget. De har varit här många gånger tidigare, själva och tillsammans med markägaren. Allt kretsar kring markägaren. En föryngringsavverkning bygger på förtroende. Som leverantör ska du känna att du är i trygga, kompetenta händer och att vi lyssnar på dig. När slutredovisningen är gjord, så ska du vara nöjd och glad. Och vi ska vara välkomna tillbaka, säger Joakim Karlsson och får medhåll av Jonas Alvarsson: En avverkning kan vara exemplariskt utförd. Men om någon har tagit ner det där vårdträdet som du ville spara, så är det kört ändå! Inte allvetande När du har bestämt dig för att Sydved ska få förtroendet, så inleds en noggrant uppstyrd process som tar sin utgångspunkt i dina önskemål. Som skogsägare så bestämmer du själv hur delaktig du vill och kan vara. Oavsett om du överlåter allt åt Sydved eller vill följa processen på nära håll, så ska du känna dig trygg i att allt sköts enligt skolboken. Sydveds upplägg skiljer ju sig också åt genom att du har en kontakt, din Sydvedare, genom hela avverkningen, poängterar Joakim. Vid ett första möte med din Sydvedare gås alla detaljer igenom. Vilket eller vilka bestånd är det som ska avverkas? Hur och när ska likviden betalas ut för bästa skattemässiga utfall? Vid det här första planeringsmötet är det också viktigt att man som skogsägare är tydlig med sina förväntningar och önskemål. Även om vi har tillgång till skogsbruksplan och kartor, och kan lagar och regler på våra fem fingrar, så finns det sådant som vi inte kan känna till. Som att du är väldigt rädd om den där skogsstigen där ni alltid går era söndagspromenader eller att du gärna vill spara den där gamla tallen vid vägen. Föryngringen avgör Även om överläggningarna ofta tar sin start vid köksbordet, så blir det så gott som alltid en tur ut i skogen också. Ett bra tillfälle att stämma av alla viktiga praktiska frågor. Behövs det förröjning? Måste vägarna förstärkas, finns det bommar som ska låsas upp? Var ska avlägget ligga och är det tillräckligt stort? Behöver grannarna tillfrågas och informeras? Om det är vintertid behöver man också planera för snöröjning. Två knäckfrågor i samband med planeringen är eventuellt grot-uttag och föryngring. Om man vill ta ut groten så måste avverkningen grotanpassas så att skotarföraren på förhand kan planera var den ska läggas. Eftersom den ska torka, så får man också räkna med att den kan fördröja markberedningen. Väljer du självföryngring så måste vi också planera för en lämplig fröträdsställning som ska lämnas i samband med avverkningen. aktivt skogsbruk 17

18 SKOGSSKÖTSEL Under avverkningen håller Jonas Alvarsson och Alexander Elofsson tät kontakt. Som markägare är du förstås välkommen ut att besiktiga din avverkning men hör gärna av dig först, av säkerhetsskäl. I det här beståndet har markägaren valt självföryngring av tall. Därför sparas ett större antal furor för fröträdsställningen ett visst antal stammar sätts också av för naturvård. Träd som sparas för naturvård märks ut med rödvitblått band före avverkning. Beståndet som ska avverkas markeras med Sydveds klassiska röd-gula band. Sedan är det dags för kontraktsskrivning. I det läget är det viktigt att ha ägarförhållandena klara för sig. Om ni samäger fastigheten så ska alla skriva under. Det är juridiskt viktigt förstås, men på ett rent känslomässigt plan är det också klokt att alla är införstådda med, och överens om, vad som ska göras. Hemliga lådan När överenskommelsen med skogsägaren är klar vidtar det interna planeringsarbetet. Joakim gör en fältbesiktning där han med hjälp av skogsbruksplan och gps stämmer av gränser och drivningsförhållanden samt snitslar upp avverkningsplatsen. Du har väl fyllt på lådan ordentligt?, retas Jonas och syftar på Joakims synnerligen välordnade bagageutrymme. Här finns den stora «fältlådan» med allt som kan behövas för en dag i skogen inte minst de många olika typerna av markeringsband som krävs i samband med en avverkning. Och jodå, allt finns på plats, till och med banden som används för att markera eventuella fornlämningar. Allt ska märkas ut; bestånd, eventuella fastighetsgränser, forn- och kulturlämningar, naturhänsyn, basvägar och avlägg. Därefter lägger Joakim in alla uppgifter om avverkningen i den gemensamma e-webben*. Snitslarna ute «i verkligheten» fungerar som en fysisk spegling av de digitala uppgifterna. I e-webben lägger jag också in uppgifter om de speciella önskemål som markägaren har. * e-webben: entreprenörernas inloggade webb där man hämtar arbetsbeskrivningar etc. aktivt skogsbruk 18

19 Kommunicera mera Om behovet finns gör Sydvedaren och entreprenörens arbetsledare en gemensam fältbesiktning. Sydvedare och entreprenör arbetar mycket tätt tillsammans, och Joakim och Jonas är inget undantag. Jonas gissar att de ses personligen varje vecka och det blir många telefonsamtal: Även om det finns detaljerade rutiner att följa så stämmer vi hellre av en gång för mycket, resonerar Jonas. Tillsammans med kollegan Erik Flink driver han Huggab som har tio medarbetare och en imponerande maskinpark. Fast medarbetarna är viktigast, inga maskiner i världen kan ersätta kunskap, erfarenhet och sunt förnuft, slår Jonas fast: Att vi har välutbildade och duktiga maskinförare är en självklarhet. Men vi letar efter något annat också. Engagemang och social kompetens. För när avverkningen väl är igång så är det skördarföraren som har den löpande kontakten med markägaren. Den börjar redan före själva avverkningen då skördarföraren i god tid ringer till markägaren och berättar att man är på väg. Skördarföraren på den här avverkningen är Alexander Elofsson som vant hanterar situationen när vi närmar oss platsen. Att ha en bra kommunikation och kontakt med markägaren är a och o, även för oss som sitter i hytten. Om du vill komma ut och titta så är det bra om du berättar det redan när vi ringer. Då bestämmer vi en tidpunkt när vi kan stämma av eventuella frågor och jag kan visa hur tekniken fungerar. Om du kommer oanmäld, tänk på att klä dig så att du syns ordentligt, av säkerhetsskäl. Skotarföraren, i det här fallet Jonas Karlsson, är den sista som lämnar platsen och ansvarar för att alla vältlappar sitter rätt och att vägarna är farbara. En gammal husgrund utgör en kulturlämning och måste markeras. Avlägget är viktigt. Det måste finnas gott om plats för virket och lastbilen måste ha möjlighet att vända. Bärband på skotaren skonar marken och minskar risken för körskador. aktivt skogsbruk 19

20 SKOGSSKÖTSEL Ny skog på gång. Föryngringen är avverkningens viktigaste fråga och måste tas med i planeringen redan från start. Varje avverkning har sina speciella omständigheter som kräver hänsyn. Här går en smalspårig järnväg, vilket Joakim har fått ta med i beräkningen. Sist att lämna platsen På samma avverkningsuppdrag finns skotarförare Jonas Karlsson, vars prydliga vältor radar upp sig utmed avlägget. Det är Jonas som knyter ihop säcken, på alla plan: Jag är den sista som lämnar avverkningsplatsen. Därmed är det också jag som ska se till att vältlapparna är korrekta och sitter som de ska, att det inte finns något ris på vägarna och att de är i gott skick. Om något behöver åtgärdas så rapporterar jag in det. Men jobbet tar förstås inte slut där. Nu vidtar transporter, inmätning och slutredovisning. Den sistnämnda går Joakim igenom med skogsägaren: Oavsett om du aldrig har sett ett mätbesked förut eller har föryngringsavverkat många gånger, så har du nästan alltid frågor. Dessutom är genomgången ett utmärkt tillfälle att stämma av planeringen inför föryngringen. Livet i skogen går vidare. Synen av de första pigga plantorna som tagit sig är lika tillfredsställande som vältan vid vägen. Och servicen du får är lika bra oavsett volym, säger Jonas Alvarsson med eftertryck: Som markägare kan slutavverkningen vara ditt livs afär och det har vi stor respekt för. Du ska känna dig trygg och välinformerad. Det ska helt enkelt kännas bra hela vägen! aktivt skogsbruk 20

21 KVISTIGT Vem ansvarar för virket vid vägen? Du har sålt en avverkning till ett skogsföretag. Virket avverkas, skotas och läggs vid bilväg. En vecka senare upptäcks att stora delar av virket har blivit stulet. Vem har ansvar för virket i vältan; du som säljare eller köparen? Ulrik Johansson, jurist på Stora Enso Skog, förklarar vad som gäller. Ulrik Johansson När det gäller avverkningsuppdrag är det juridiskt sett fråga om en nyttjanderättsupplåtelse. I klartext innebär det att köparen får en rätt att avverka träd på ett visst område. Betalning för upplåtelsen sker sedan utifrån den avverkade volymen och inmätta sortiment. Vid avverkningsuppdrag övergår äganderätten till träden över från säljaren till köparen i och med att träden skiljs från roten och då går också ansvaret för träden över på köparen. Från och med att trädet är avverkat är det således köparen som står för risken om det brinner upp eller blir stulet. Innan dess är det säljaren som har det ansvaret. Det är således köparen som äger virket och har ansvaret för virket när det är upplagt i välta. Köparen har då också ansvar för om vältan har lagts upp på ett oaktsamt sätt så att någon kan skadas, till exempel genom att en stock sticker ut i vägen och kan skada någon trafikant. Det är dock inget strikt ansvar utan det kräver att det förekommit någon form av oaktsamhet, det vill säga slarv eller felaktig hantering, för att ansvar ska uppkomma. Genom att märka vältan med vältlappar är köparen också skyddad för det fall markägaren skulle hamna på obestånd (konkurs och liknande). Säljarens fordringsägare kan då enligt lagen (1944:302) om köpares rätt till märkt virke inte hävda att det ingår i säljarens egendom. Köparen har därmed en skyddad ställning i förhållande till andra fordringsägare. Vad gäller leveransvirke går äganderätten och ansvaret för virket i allmänhet över från säljaren till köparen när virket är framkört av säljaren till avtalad leveransplats, det vill säga när det är upplagt i välta, och anmält leveransklart. Därefter gäller samma som ovan avseende avverkningsuppdrag. Ulrik Johansson, jurist Stora Enso Skog.? Har du en fråga om skoglig ekonomi eller juridik, som du tror kan intressera flera? Om vi inte själva svarar på din fråga skickar vi den vidare till annan expertis inom vårt skogliga nätverk. Maila frågan till information@sydved.se eller skicka den till: Aktivt Skogsbruk, Sydved AB, Box 626, Jönköping. aktivt skogsbruk 21

22 SKOGSSKÖTSEL y { text: Annsofie Öhman } Ett stormigt skogsbruk Snart tio år har gått sedan stormen Gudrun fällde träd för miljontals kronor i de sydsvenska skogarna. Vad har vi lärt oss sedan dess? Har skogsbruket blivit mer stormanpassat? På Föreningen Skogens höstexkursion, där Sydved i år hade förmånen att vara värd, diskuterades både lärdomar och framtida strategier. i januari är det tio år sedan stormen Gudrun, den värsta stormen i mannaminne, drog in över Götaland och fällde omkring 75 miljoner kubikmeter skog. Stormen Per följde därefter och sedan har flera mindre stormar drabbat skogen i södra Sverige. På Föreningen Skogens årliga höstexkursion, den 111:e, var det därför kanske inte så konstigt att just årets tema var «Ett stormigt skogsbruk». I år var Sydved värd för exkursionen och ansvarade för de skogliga delarna i programmet under två intensiva dagar i trakterna av Tönnersjöheden och Halmstad. Gemensam stormberedskap Myndigheter, politiker, fors kare och skogsnäringen var på plats och delade med sig av reflektioner och erfarenheter av de senaste årens stormar och klimatförändringar. En påtaglig lärdom just efter stormen Gudrun var att det är viktigt med en gemensam beredskap inom branschen och att det finns ett samarbete mellan skogsnäring, myndigheter, politiker och skogsägare, säger Daniel Fellenius, informationschef på Sydved. Men än viktigare var de diskussioner som fördes kring framtida skogsbruk i Sydsverige: Hur ska man anpassa skogsskötseln och trädslagsvalet med tanke på framtida stormar? Vilken gallringsstrategi är klokast att ha? Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Vad händer med virkesmarknaden nästa gång det blir en stor storm? Stormar och skogsskötsel Redan ett par månader efter Gudrun fastställde Sydved sin syn på skogsskötselstrategier för framtidens skogsbruk, baserat på skogliga forskningsrön och mångårig erfarenhet. Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved, betonar att det är viktigt att skogsägarna börjar med gallringsprogrammet i tid. Gallra tidigt och relativt hårt första gången. Gallringarna ska vara klara innan beståndet nått «Det fanns en enad syn om att branschen behöver lära sig mer om stormanpassad skogsskötsel med tanke på milda vintrar och klimatförändringar.» 20 meters höjd. Efter det ökar risken för stormskador påtagligt. Då bör man ha hunnit gallra några gånger, de senare gångerna svagare. När Daniel Fellenius sammanfattar exkursionen konstaterar han att det var ett väldigt bra diskussionsklimat, där många olika synpunkter och kloka åsikter kom fram. Det man kan säga är att det fanns en enad syn om att skogsbranschen behöver lära sig mer om stormanpassad skogsskötsel med tanke på milda vintrar och framtida klimatförändringar. aktivt skogsbruk 22

23 När Gudrun drog in den 8 januari 2005 fälldes 75 miljoner kubikmeter skog, förhållandevis mycket var stambrott. Stormar och klimatförändringar var i fokus när myndigheter, politiker, forskare och skogsnäringen möttes på höstexkursionen. Fem tips för aktiv skogsskötsel* ❶ ❷ ❸ Röj i tid. Och hinner du inte anlita någon som hjälper dig. Du tjänar på det i längden Röj tillräckligt hårt. Tips: Man ska aldrig kunna nå mellan två stammar om man sträcker ut armarna. Gör man det står stammarna för tätt. Gör en tidig förstagallring. I granskog när de grövsta träden i beståndet närmar sig meters höjd i granskog och i tallskog meter, beroende på hur tät skogen är. ❹ ❺ Förstagallringen ska vara hård. Beroende på hur man gjort sina röjningar görs första gallringen med en gallringstyrka mellan 25 och 40 procents uttag av grundytan. Färdiggallrat innan meter! Väntar man längre ökar risken för stormskador markant. *För hög gagnvirkesproduktion och med låg risk för stormskador. aktivt skogsbruk 23

24 SKOGSSKÖTSEL b { text: Annsofie Öhman. illustrationer: Frida Axell } Mer hänsyn med skogsbrukscertifiering Fler och fler skogsägare vill ta ytterligare ett steg mot ett miljöanpassat skogsbruk och väljer att certifiera sin fastighet. Här får du några exempel på vad det kan innebära! ❶ för sydved är naturvårdshänsyn en självklar och naturlig del i ett rationellt skogsbruk. Sydveds naturvårdsstandard Generell Naturvård, med en nivå som är något högre än skogsvårdslagen, är utgångsläget vid våra avverkningar. Det är också samma naturvårdsstandard som fsc c och pefc kräver. Kvitto på miljöåtagandet Nästa steg, som egentligen inte är så stort, är att certifiera sin skogsfastighet enligt fsc och/eller pefc och därmed få ett kvitto på att man bedriver ett miljöanpassat skogsbruk. Vad gäller en specifik avverkning är det ingen skillnad mellan att avverka enligt Generell Naturvård och fsc eller pefc. Däremot tillkommer en del åtaganden som är kopplat till skogsfastigheten som sådan (se i rutan till höger). Mer än högstubbar Bekant för en hel del skogsägare är säkert kraven på att lämna kantzon mot vatten, skapa högstubbar när man avverkar samt att lämna äldre död ved. På nästa sida får du ytterligare några exempel på vad en certifiering kan innebära i din skog. aktivt skogsbruk 24

25 ❷ Att äga en skogsbruks - certifierad fastighet Du har en aktuell grön skogsbruksplan över din fastighet. Du ska kunna visa upp vissa uppgifter och planer för den långsiktiga skötselinriktningen. Du avsätter minst fem procent av den produktiva arealen för naturvård. Ytterligare fem procent ska vara lövdominerad under merparten av omloppstiden. Du följer Sydveds riktlinjer för Generell Naturvård vid avverkning och skogsskötselåtgärder. En oberoende certifierare kan komma att göra kontroller av ditt skogsbruk. Om det är någonting som inte uppfyller standardens krav, får du viss tid på dig att rätta till bristen. ❸ ❶ Behåll alla träd- och buskarter! När man röjer eller gallrar i ett bestånd bör man se till att alla trädoch buskarter finnas kvar. Träd och buskar som ekologiskt sett är särskilt värdefulla, exempelvis sälg, hassel och rönn, bör behandlas med särskilt stor hänsyn. De bidrar starkt till en ökad artrikedom. ❷ Kantzon mot impediment Skogar som producerar mindre än 1 skogskubikmeter per hektar och år, ofta bergig mark eller blöt mossmark, kallas impediment. I impediment får man inte avverka. Dessutom ska en kant- eller förstärkningszon lämnas mot impediment. Övergångszoner mellan olika miljöer är särskilt värdefull för många arter; här finns föda, skydd och boplatser som säkerställer att dessa kan överleva vid avverkning i omkringliggande skog. ❸ Lämna årsfärska vindfällen Lämna årsfärska vindfällen om det inte finns risk för massförökning av skadeinsekter. På hyggen ska (i medeltal) minst två grövre vindfällen per hektar lämnas, utöver eventuella vindfällen från naturvärdesträd eller annan lämnad naturhänsyn. Vindfällena blir framtida värdefulla miljöer för en rad arter och gynnar på så sätt den biologiska mångfalden. aktivt skogsbruk 25

26 SKOGSSKÖTSEL Full fart i julgransfabriken aktivt skogsbruk 26

27 o { text & foto: David Söderlind } «Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del träd gårdsmästeri. Varje gran får individuell skötsel flera gånger under sin omloppstid.» Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och hans företags verksamhet: produktion av julgranar och granris för grav- och juldekorationer. jag möter per strax utanför Sjöbo i Skåne. Det är mitten av november. En intensiv tid om man är julgransodlare. Telefonen ringer hela tiden. Varje dag har vi avverkningar och eftersom odlingarna ligger utspridda över hela Skåne blir det många mil i bilen, berättar han. Karriären som julgransodlare inleddes med Pers anställning på Domänverket under 1970-talet. Då var jag med om att plantera några områden med bland annat nobilisgran för produktion av ris. Det är till ett av dessa områden som vi ska åka till nu, berättar han. När Domänverket senare beslutade att sälja sina odlingar valde Per och några kollegor att köpa och dela upp arealerna mellan sig. Kvistar med kottar Dalby Granar är en av Sveriges största producenter av julgranar och ris. Av jul granarna går omkring till svenska hem. Riset förädlas dels i ett eget binderi till svenska kyrkogårdar, dels exporteras det till Polen där det binds till dekorationer för kunder i Europa, främst i Tyskland. Idag svarar riset för procent av omsättningen och med en årsproduktion som kommer att passera 1000 ton. Den största produktgruppen är täckare, det vill säga kvistar som binds samman och dekoreras med kottar och andra produkter från växtriket. «Omloppstiden på en julgran är omkring 15 år. En nobilisgran för pyntegrönt skördas på grenar från 15 upp till 40 års ålder.» Idag binds merparten med växtfibertråd istället för ståltråd. En kudde av halm bildar innandöme som till exempel kottar kan stickas i. På så sätt kan hela produkten komposteras. En stor fördel på kyrkogårdarna som annars måste lämna ståltrådsbundna produkter på deponi med allt vad det innebär i kostnader eftersom man betalar för vikt. En krans som ligger ute i ur och skur blir tung. Arterna samsas För att varje år kunna hålla granar redo för skörd lägger Per ett omfattande arealpussel. Vi erbjuder granar och ris både från egna marker och genom samarbeten med större gods och markägare runtom i Skåne. Vi närmar oss odlingen utanför Lövestad. Unik för att den kombinerar odling av rödgran, kungsgran samt nobilisgran för pyntegrönt. Vi har testat att låta dem samsas om utrymmet för att på så sätt nyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt. Det blir också en form av plantering under skärm som gynnar kvaliteten, säger han. Skrapar man med foten i de raka raderna av granar märks den svarta plastmattan på marken, som läggs för att hålla undan markvegetationen. Granarna gillar inte ogräs och plastmattan är ett mer miljövänligt alternativ än besprutning. Rödgranen på väg tillbaka I flera år var kungsgranen på väg att ta över marknaden. Men i finanskrisens spår har efterfrågan på den billigare rödgranen ökat igen, och nu är det ungefär 50/50. aktivt skogsbruk 27

28 SKOGSSKÖTSEL Nobilisodlingen stammas upp efter skörden. Grenar, förutom de översta grenvarven, avlägsnas för att man enkelt ska kunna skörda nästa år. Återförsäljarna av granarna väljer en färgmärkning i odlingen och skördar sedan själv. Spårbarhet på varje gran. Plantorna som används för att odla fram en fin julgran härstammar främst från Västeuropa. De egenskaper som vi vill ha med tjocka grenar och täta barr är egentligen tvärtemot det traditionella skogsbrukets krav. Våra grenar får till och med gärna växa uppåt, berättar han. Varje år går man över odlingarna; klipper grenar, formar och nyper toppskott för att granarna ska leva upp till marknadens önskemål. Dagens hem sväljer inte stora, vida granar. Smala men ändå täta granar är modellen, då det är många som har kompakt boende. Omloppstiden på en julgran är omkring år. En nobilisgran för pyntegrönt skördas på grenar från 15 upp till 40 års ålder. Vid slutavverkning apteras pallvirke till den egna tillverkningen av specialpallar för binderiet. Resten blir massaved och bränsleved. Då slutavverkar vi och virket används till att göra specialpallar för att packa vårt pyntegrönt i. En viss del blir också massaved eller bränsleved, inflikar Per. Stammas upp I nobilisodlingen från 1974 har stammarna vuxit sig höga och det kommer att krävas skylift för att kunna skörda. Precis intill står ett senare bestånd, som är planterat i slutet av 1990-talet. Vi skördar så att det alltid är tre grenvarv uppe i toppen kvar. Varje hektar producerar ungefär fyra ton per år. För att kunna arbeta efektivt och driva på kvaliteten i toppgrenarna genomförs en speciell uppstammning efter skörden. I några av odlingarna testar Per att låta de olika arterna samsas om marken för att nyttja produktionsförmågan och dana kvalitet. aktivt skogsbruk 28