TEMA: Djurskyddet Sverige. Större och starkare Framåtanda på årskonferensen Regionala medlemsträffar under hösten NO. 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA: Djurskyddet Sverige. Större och starkare Framåtanda på årskonferensen Regionala medlemsträffar under hösten NO. 3"

Transkript

1 2005 TIDNINGEN FÖR DJURSKYDDET SVERIGE NO. 3 ÅRGÅNG 113 Större och starkare Framåtanda på årskonferensen Regionala medlemsträffar under hösten TEMA: Djurskyddet Sverige

2 DJURSKYDDET Nr Årgång 113 Ansvarig utgivare Sven Stenson Redaktör Elsa Frizell Redaktionsassistent Viktor Hedén Förbundssekreterare Lena Hallberg Kansliansvarig Åsa Hedberg Adress kansliet Markvardsgatan Stockholm Tel: Fax: Postgiro: Bankgiro: Dags att ta nästa steg Under de senaste åren har Djurskyddet Sverige flyttat fram positionerna. Vi har etablerat fler kontakter med myndigheter och andra organisationer. Vi har blivit en självklar samtals- och samarbetspartner och vi syns allt mer i samhällsdebatten. Men vi kan bättre än så och det dags att ta nästa steg. Djurskyddet Sveriges PR-grupp har under året ringt runt till ordförande, kassörer och sekreterare i de lokala föreningarna för att få en bild av hur föreningarna uppfattar Djurskyddet Sverige men också vad medlemmarna vill med organisationen och hur vi ska arbeta. Resultatet av undersökningen visade att nästan alla föreningar vill att vi ska bli en större organisation med fler medlemmar, att vi ska bli en organisation som syns mer och som på så sätt blir en starkare röst för djuren. På årskonferensen i maj fick PR-gruppen mandat att fortsätta sitt arbete med att ta fram en marknadsföringsplan för Djurskyddet Sverige. Det känns viktigt att alla är delaktiga i det arbetet. Därför kommer vi att anordna regionala medlemsträffar under hösten där marknadsföring kommer vara en del på programmet under dagen. Se mer om medlemsträffarna på sidan 7 i tidningen! Jag tror att om vi ska lyckas att bli en starkare organisation som kan vara till större hjälp för djuren, då krävs en förändring. Vår organisation måste bli mer enhetlig med en tydlig gemensam målsättning. Vi står i startblocken för att kunna förändra och förbättra organisationen. Majoriteten av föreningarna vill detta. Men vågar vi ta steget mot en mer enhetlig och sammanhållen organisation? Har vi egentlighen något att förlora på det? Och framförallt, vad förlorar djuren på att vi inte gör organisationen starkare och synligare? Bli medlem Som medlem har du möjlighet att påverka det lokala djurskyddsarbetet och du får varje år fem nummer av Djurskyddet. Kontakta en förening nära dig, läs på sidorna för att se vilken förening du tillhör! Att bli direktansluten medlem till riksförbundet kostar 100 kronor som sätts in på pg Centralstyrelsen Sven Stenson, ordförande Björn-Fredrik Tollin, vice ordförande. Ledamöter: Gabrielle Rosendahl, Björn Dahlén, Jan-Åke Hillarp, Anders Jarkiewicz, Eva Norberg, Gunnela Ståhle, Lars Lindqvist. Suppleanter: Kerstin Malm, Ingrid Redbo, Henriette Westholm. Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, ickebeställt material. Tryckeri Globalt företagstryck Annonsansvarig Kenneth Persson, Djurskyddet Sverige är en ideell organisation som i mer än hundra år arbetat med att skapa opinion för bättre djuromsorg. Detta har bland annat resulterat i en förbättrad djurskyddslagstiftning. Synen på djur och djurhållning förändras med samhällsutvecklingen. Djurskyddet Sveriges arbete är viktigt i den utvecklingen. Vår uppfattning bygger så långt som möjligt på vetenskap, beprövad erfarenhet och etiska värderingar. Vi arbetar genom kampanjer, rådgivning, remissarbete, representation i arbetsgrupper och kommittéer, ekonomiskt stöd till olika verksamheter och samarbete med andra organisationer och myndigheter. Omslagsfoto Susanne Kistner Manusstopp för nummer 4 15 Augusti 2005

3 INNEHÅLL Större och starkare 4 Regionala medlemsmöten 7 8 Tre föreningar om att byta namn 8 Framåtanda på årskonferensen Det här är centralstyrelsen Boktipset Glada eller goda grisar Insänt Landet runt 22 22

4 TEMA Större och starkare -Djurskyddet Sverige har alla möligheter att växa Djurskyddet Sverige ska synas och höras över hela Sverige och vi ska bli en större organisation med fler medlemmar. Så tycker majoriteten av ordförande, sekreterare och kassörer i föreningarna som PR-gruppen har pratat med. Och det är inget orealistiskt mål, bara vi vågar satsa. Text: Elsa Frizell Illustration: Viktor Hedén PR-GRUPPEN PR-gruppen är tillsatt av och rapporterar fortlöpande till centralstyrelsen. Gruppen består av: Henriette Westholm Bakgrund: Ordförande i Djurskyddet Västervik, nu också suppleant i centralstyrelsen. Har drivit egen reklambyrå under många år. Eva Norberg Bakgrund: Ordförande i Djurskyddet Sundsvall och ledamot i centralstyrelsen. Arbetar på CSN:s huvudkontor i Sundsvall på internserviceenheten. Björn-Fredrik Tollin Bakgrund: Ordförande i Djurskyddet Kronoberg och ledamot i centralstyrelsen. Är pensionerad idag. Har arbetat i tidningsbranschen under många år, senast som VD på Smålandsposten i Växjö. Gunnela Ståhle Bakgrund: Ledamot i centralstyrelsen. Arbetar på Svenskt Sigill med konsument-, djurskydds- och livsmedelsfrågor. Elsa Frizell Bakgrund: Redaktör för tidningen Djurskyddet på kansliet. Utbildad i media och kommunikation på Stockholms Universitet. Viktor Hedén Bakgrund: Webbansvarig på kansliet. Utbildad i media och kommunikation på Högskolan i Jönköping. Djurskyddet Sverige utnyttjar inte idag sin fulla potential. Konsekvensen blir att djuren inte får den hjälp de annars skulle kunna få. Tar man ett genomsnitt av föreningarna i Djurskyddet Sverige idag så är vi en organisation med ett lågt medlemsantal, hög ålder på medlemmarna och i princip ingen nyrekrytering av unga. Vi har hela föreningar som läggs ned med allt fler vita fläckar på kartan som följd. Det låga medlemsantalet gör opinionsbildning kraftlös. Nyrekrytering är svårt eftersom vi är anonyma idag, har en otydlig organisation med olika namn, vi syns inte tillräckligt i samhällsdebatten, på tv och i tidningar och saknar rikstäckande kampanjer. Idag hjälper vi helt enkelt inte djuren så mycket som vi skulle kunna. Vi har förmåga att ge djuren mycket mer. Mot bakgrund av hotbilden ovan bildade centralstyrelsen PR-gruppen för att ta fram en marknadsföringsplan för Djurskyddet Sverige (lokalföreningar + Riksförbundet) för att nå ut med budskapet om djurskydd till allmänheten och till beslutsfattarna. Ett första steg PR-gruppens arbete var att ta reda på vad föreningarna själva vill med sina föreningar och med riksförbundet. För att få en bild av detta ringde grup- pen ordförande, kassörer och sekreterare i alla föreningar. Resultat av undersökningen visar tydligt i vilken riktning föreningarna vill gå. Av de tillfrågade vill 97% att organisationen ska få fler medlemmar, 99% vill att organisationen syns och hörs över hela Sverige. Hur ska vi då nå detta? Förbundets uppgift är att samla och ena lokalföreningarna och i och med det stärka dem. Om förbundet ska kunna lösa denna uppgift måste alla föreningar ge och ta. Alla har olika kunskaper och åsikter och det utvecklar organisationen men bara om man lägger sin prestige åt sidan. För att göra övergripande förändringar och förändra på sikt behöver alla lyfta blicken, gå samman och stå bakom en enad front där Djurskyddet Sverige gemensamt kan driva frågor. Vi måste byta strategi På 20 år har antalet medlemmar i organisationen ökat med 75 medlemmar per år. Det blir inte ens två medlemmar per förening. Ändå har det varit ett av organisationens huvudmål under alla år. Slutsatsen av detta blir att den strategi vi haft kanske inte varit den effektivaste.

5 TEMA Vi måste tänka om och tänka nytt för att kunna blir en större organisation som bättre kan förbättra för djuren i större utsträckning än idag. Samma grundläggande målsättning Djurskyddet Sveriges lokalföreningar arbetar med olika djurskyddsfrågor men vi har alla ett mål gemensamt: Att förbättra djurens situation. Det är grundläggande att vi alla vill samma sak, att vi har samma målsättning i alla föreningar. Detta betyder inte att föreningarna blir osjälvständiga eller att det inte fortfarande kan ha olika intresseinriktningar. Vissa föreningar kanske har katter som huvudfokus och andra viltrehabilitering. Fler medlemmar Ju fler vi är desto fler lyssnar på vad vi har att säga och ju bättre kan djuren få det. Den hårda sanningen är att ingen lyssnar på en liten förening, hur duktiga de än är. Vi måste vara många som står bakom det vi vill få igenom. Om vi till exempel kan komma till jordbruksministern och säga att av hennes väljare står bakom det vi för fram, då tvingas hon lyssna, hon har inte råd med annat. Det gemensamma namnet och utseende ger en upprepningseffekt. Det fungerar som en påminnelse. PR gruppens vision PR-gruppens vision är att vi ska blir en stor erkänd organisation att räkna med. Att vi ska vara lika kända som Röda korset, Rädda Barnen och Amnesty International. Det ska inte finnas några tveksamheter om vad Djurskyddet Sverige arbetar med och vilka mål vi har. Vi ska ha många medlemmar så att vi blir en stark röst som kan tala för djuren. Vi tror på att det finns en enorm potential med nya medlemmar runt om i landet. Människor som tycker som vi och som gärna skulle stödja organisationen med sin röst. Vår danska motsvarighet Dyrenes Beskyttelse har medlemmar och då har Danmark hälften så många invånare som Sverige. Vad har vi att förlora? Djurskyddet Sverige skulle kunna vara en organisation som vaje människa kände till i Sverige. En organisation som har stor makt att förbättra för djuren, som beslutsfattare skulle vara tvingade att lyssna till. Beslutet är vårt eget, om. vi vågar ta steget och satsa på förändring och förbättring för organisationen och djuren. Har du tankar och idéer om PR Skriv eller ring till oss! Gemensamt namn och utseende PR-gruppen anser att vi på sikt behöver ha gemensamt namn och utseende för att överleva som organisation i mediebruset. Kraven att synas för att finnas i dagens samhälle ökar hela tiden. Budskapen blir allt tydligare och levereras i allt snyggare paket. Djurskyddet Sverige måste följa med i den utvecklingen för att få ut sitt budskap. Ett gemensamt namn och utseende ger tydlighet och visar sambandet och relationen mellan lokalföreningarna och riksorganisationen. Medlemmarna själva kan se att de ingår i något större. Man ser att man stöttar arbetet i hela Sverige. Samtidigt marknadsför man hela tiden varandra. Den lokala föreningen marknadsför riksförbundet och de övriga föreningarna och när riksförbundet syns så ger det på samma gång reklam till de föreningar som heter Djurskyddet följt av ortsnamn. Utseendet är viktigt. Hjärnan registrerar det visuella och gör att man minns organisationen. Upprepade symboler gör det lättare för hjärnan att registrera och minnas. Gemensamt namn och logotyp gör det lättare för organisationen att växa.

6 TEMA Naturligt fodertillskott till den äldre stela hunden Högt innehåll av glukosamin och kondroitinsulfat Innehåller dessutom gurkmejaextrakt som är en kraftfull naturlig antioxidant Hög kvalitet Tuggtabletter som de flesta tar som en godbit Kan köpas hos din veterinär För mer information: Tel Fax abcd Välkomna att söka 2005 års DJURSKYDDSSTIPENDIER till Tycho Carlssons minne om högst kronor Stipendierna kan sökas av dem, som på ena eller andra sättet, främjar djurskyddet - forskare, författare, journalister, veterinärer, organisationer och privatpersoner. Stipendierna kan delas av flera sökande. Sökande med anknytning till Kronobergs län har företräde men även andra är lika välkomna att söka. Det förutsätts att stipendiaterna inom ett år efter mottagandet av stipendiet redovisar hur det använts. Frågor kan ställas till Harry Karlsson tel Sänd er ansökan till Djurskyddet Kronoberg, c/o Harry Karlsson, Länsstyrelsen, Växjö, senast den 14/ Märk kuvertet "Djurskyddsstipendium"

7 TEMA Tillsammans blir vi starkare Regionala medlemsmöten i Djurskyddet Sverige När: I höst Var: Eskilstuna, Malmö, Växjö, Karlstad och Sundsvall För vem: Alla föreningar med respektive medlemmar Innehåll: Inspirerande föredrag, workshops och diskussioner Datum Eskilstuna 1/10 Karlstad 15/10 Växjö 22/10 Malmö 29/10 Sundsvall 29/10 Syfte: Utbildning i marknadsföring, tillfälle för föreningarna att träffa varandra, organisationens utveckling i marknadsföring för djurens bästa Under hösten kommer Djurskyddet Sverige ha medlemsmöten på fem platser runt om i Sverige. Syftet med träffarna är att gemensamt arbeta fram hur vi på bästa sätt kan marknadsföra organisationen så att vi blir en starkare röst för djuren. Dagen kommer att innehålla inspirerande föredrag, workshop och diskussioner. Ta tillfället i akt att dela med dig av dina framtidsvisioner för att utveckla förbundet vidare, utbyta erfarenheter och lära känna varandra! Förbundet kommer att stå för utbildning, lunch och fika. Resekostnader får föreningarna stå för själva. Välj den plats som passar er bäst. Anmälan till träffarna måste vara inne till kansliet senast den 7 september... Porto Ja, tack jag kommer gärna på medlemsträffen i... Jag vill ha information om träffen skickad till Jag har särskilda önskemål om mat... Skickas till Djurskyddet Sverige Markvardsgatan Stockholm

8 TEMA Ni har allt att vinna Att föreningarna ska satsa på namnbyte tycker Djurskyddet Eksjö som bytte namn redan Det blev en nystart för föreningen som gått från 15 medlemmar till över 200. Text: Elsa Frizell Foto:Jan Pilefelt Där det är vilja finns en väg. Djurskyddet Eksjö har visat att det går att ändra en neråtgående trend. För bara några års sedan var Djurskyddet Eksjö en slumrande förening med 15 medlemmar. Idag är de över 200, driver ett djurhem och har en jourtelefon för allmänhetens djurskyddsfrågor. Att byta namn till Djurskyddet Eksjö kändes som en självklarhet. -Vi vill visa att vi tillhör Djurskyddet Sverige, föreningarna har allt att vinna på att byta namn, säger Birgitta Törneberg ordförande i Djurskyddet Eksjö. Birgitta tycker att alla föreningar borde byta namn. -Det är ju djuren vi arbetar för så vi har ju alla samma mål. Det är bra om vi kan jobba enat och dra åt samma håll. Det är då vi kan bli stora. Namnbyte blev startskott Namnbytet blev något av ett startskott för föreningen. De kom snabbt igång att försöka saluföra sig. De lägger ut informationsblad om föreningen, de har tryckt upp kläder med namnet och klistermärken till bilarna. Fler och fler känner till föreningen och jourtelefonen som i början var ganska tyst ringer nu stup i ett. Djurskyddet Eksjö har i år omplacerat nitton katter och sex hundar. Men det är inte bara Sverige och Eksjö som gäller. Föreningen samlade också in över 2000 namn i protest mot tjurfäktning i Spanien, en fråga som Djurskyddet Sverige var engagerad som medlem i WSPA (World Society for the Protection of Animals). -Jag tycker det är viktigt med det internationella arbetet, det är så mycket elände överallt, säger Birgitta. Hur fick ni sådan fart på föreningen? -Framförallt är det viktigt att ge medlemmarna delaktighet. Vi började med att köpa en jourtelefon som medlemmarna fick ansvara för den en månad var. I början ringde det ju inte så mycket men jag tryckte upp lappar med numret på och det började ringa mer och mer. Om de som har jourtelefonen känner sig osäkra på något kan de alltid ringa mig, säger Birgitta. Men Birgitta menar att delaktighet på alla plan är viktiga. De sätter upp föreningens protokoll på djurhemmets anslagstavla och försöker sprida information om vad som händer till medlemmarna. De har medlemsmöten med bland annat föredrag för att de ska få chans att träffa varandra. -Det är så lätt att tänka, så har vi aldrig gjort, det kommer aldrig att gå. Men det behövs lite nytänkande, det är så man kommer igång. Men det kan vara svårt om man suttit i en förening länge.. Birgittas tips är att börja i det lilla, det sprider sig som ringar på vattnet, det ena ger det andra, lovar Birgitta. Har du frågor om eller synpunkter på namnbytet? Skriv till insändarsidan i tidningen eller kontakta oss på kansliet! Finns ingen anledning att byta namn Djurvännernas förening i Stockholm ser ingen anledning till att byta namn. De står undrande över åt vilket håll Djurskyddet Sverige är på väg. Text och foto: Elsa Frizell -Vår förening har hetat Djurvännernas förening i Stockholm sedan 1882 och vi tycker inte att det finns någon anledning att ändra på det. Traditionerna är viktiga för oss, säger Hans Hermansson ordförande i Djurvännernas förening i Stockholm. Det ska framgå i namnet att det är en förening tycker han. -Namnet Djurskyddet Stockholm säger ju inte ett smack. Folk kommer inte att veta vad det är, menar han. Ger ekonomisk hjälp Djurvännernas förening i Stockholm har som mål är att värna djurskyddet och måna om djurens väl och ve. -Vi har ju ingen verksamhet så tillvida att vi hanterar djur. Vi tycker att andra gör det bättre än vi. Vi ger ekono-

9 TEMA Släpp sentimentaliteten Våren 2005 bytte Oskarshamns Djurskyddsförening namn till Djurskyddet Oskarshamn. Föreningen var inte så förtjusta i det nya namnförslaget men har ändå valt att byta; Det är viktigare att alla föreningar heter samma tycker de. Text och foto: Elsa Frizell -Jag anser att ett gammalt namn inte kan vara heligt. Jag tycker att man ska förändra och förbättra sig, inte bita sig fast vid något sentimentalt, det säger Sif Strand Rönnbäck ordförande i Djurskyddet Oskarshamn. Argumentet att föreningen har hetat samma sak i 100 år tycker hon är just sentimentalt och hon tycker att alla borde sträva bort från inställningen att vi har alltid matat fåglar och hetat som vi gjort och det tänker vi fortsätta att göra. -Jag var inte stormförtjust när ordförande Sven Stenson föreslog det nya namnet, det är jag kanske fortfarande inte men jag tycker det är viktigt att vi alla heter samma sak, därför har vi valt att byta namn ändå, säger Sif. Samma målsättning Sif menar att om vi ska vara en sammanhållen organisation då måste vi ha gemensamma stadgar, policy och gemensamt namn. - Vissa av de viktigaste paragraferna måste vara samma, annars är vi ju ingen organisation, säger Sif. Sif tycker också att alla föreningar måste ha samma grundläggande målsättning: att skydda alla djur. En målsättning behöver inte betyda att man i realiteten arbetar med alla frågor och alla djur, menar hon. Kanske mäktar man i dagsläget bara med kattfrågan. Visa att man tillhör Sif Strand Rönnbäck jämför Djurskyddet Sverige med Svenska Naturskyddsföreningen som hon också är medlem i. Där arbetar man lokalt i så kallade kretsar. Alla tillhör Svenska Naturskyddsföreningen och har samma namn. Organisationen är stor och syns i både TV och tidningar vilket är ett måste enligt Sif om man ska nå ut med sitt budskap. -Man måste tänka på omvärlden. Tänk om Svenska Naturskyddsföreningen hette någonting annat här i Oskarshamn. Då skulle ingen veta vilka de var. Man måste visa att man tillhör en riksorganisation. -Jag har lite svårt att förstå dessa föreningar som är så rädda att blir av med sin självständighet, som tycker att riksförbundet är någon slags överhöghet som bestämmer över dem. Det är ju helt fel, centralstyrelsen är vald av föreningarna och är en samlande grupp människor som är till glädje och nytta för oss alla. Vill man vara för självständig finns risken att föreningarna blir separata småöar utan verklig kraft att kunna förändra på sikt, säger Sif. Det gäller att kunna se nyttan av både riksförbund och lokalförening, menar Sif. Hon betonar de lokala föreningarnas betydelse. Hon tycker att det borde finnas föreningar i varje kommun. På så vis skulle det vara lättare att påverka på kommunnivå. -Djurskyddet Oskarshamn har utnyttjat möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen, vi skriver insändare i lokalpressen och har mycket kontakt med djurskyddsinspektören, säger Sif. Under 2004 blev föreningen belönad för sitt djurskyddsarbete av Oskars-. hamns miljönämnd som tilldelade föreningen kommunens miljöstipendium. misk hjälp till andra föreningar. Styrelsen träffas fyra till fem gånger per år. Det bästa sättet att påverka i djurskyddsfrågor är att uppvakta myndigheter och att påverka allmänheten, anser Hans Hermansson. Det är något som förbundet gör bra idag tycker han. Däremot står han undrande över åt vilket håll Djurskyddet Sverige är på väg. -I vår förening är vi oroliga över att förbundet är på väg att bli en överorganisation åt föreningarna. Vi vill inte. ha någon överstatlighet. Föreningarnas självständighet får inte naggas i kanten.

10 NOTISER Framåtanda på årskonferensen På Sudebys herrgård på Gotland, just när våren började komma på riktigt hade Djurskyddet Sverige årskonferens. Över hundra djurskyddare från lokalföreningar runt om i landet samlades för att diskutera, debattera och besluta. Text och foto: Elsa Frizell I en fantastiskt miljö med fin atmosfär som var sporrande för arbetsklimatet genomfördes årets konferens. -Det blev en lyckad tillställning, mycket tack vare gott samarbete och stöd från Djurskyddet Gotland, säger förbundssekreterare Lena Hallberg. Med Jan Wigdell som proffsig ordförande avklarades alla punkter på utsatt tid. Arbetsgrupperna presenterade sina arbeten och alla grupper fick mandat att fortsätta sitt arbete. I frågan om stadgeändringen drog centralstyrelsen tillbaka förslaget i sin helhet. -Tyvärr fick konferensen en trög inledning genom många komplicerade turer angående bland annat föredragningslistan, men efter fina presentationer av våra arbetsgruppen vändes stämningen och kontentan är en mycket givande konferens som bådar gott inför arbetet i framtiden, säger Lena Hallberg. Förtjänsttecken och stipendier När mötesförhandlingarna var avslutade var det dags för middag med underhållning. Djurskyddet Sverige passade på att dela ut förtjänsttecken till några av våra hårt arbetande djurskyddare. Eva Dahnberg och Sven-Erik Olsson från Falkenberg och Ingrid Lundin från Kristinehamn fick av ordförande Sven Stenson en glasstatyett som bevis på sitt fina djurskyddsarbete. Under middagen delades också Svenskt djurskyddsstipendium 2004 ut till Charlotte Sandgren, Svenska Djurhälsovården i Kalmar och till Birgitta och Claes Alwén Borsarps Kyckling. De fick vardera kronor. Även Djurskyddet Sveriges ungdomsstipendium delades ut till Gabriella Redebo, Mariefred som fick dela stipendiet med Linda Landerdahl. Linda Landerdahl kunde tyvärr inte komma till konferensen. På söndagen avslutades konferensen med program anordnat av Djurskyddet Gotland. Alla fick tillfälle att lära sig. mer om fårvallning och som pricken över i fick alla se mer av Gotland genom en sightseeingtur med buss. Sven-Erik Olsson från Falkenberg fick förtjänsttecken för sitt djurskyddsarbete. Anna-Lena Palmqvist tog emot Djurskyddet Norrbottens medlemsvärvarpris. Ingrid Lundin fick förtjänsttecken för sitt djurskyddsarbete. Här tillsammans med ordförande i Djurskyddet Sverige Sven Stenson.

11 TEMA Röster från konferensen Thord Öhammar, Linköpings Djurskyddsförening -Jag tycker att det har varit kul och givande konferens som vanligt och det var bra att konferensen var på Gotland, då samlas folk på ett annat sätt. Ingrid Fyhr Djurskyddet Dalarna -Det har varit en gemytlig konferens. Det verkar vara duktiga människor i arbetsgrupperna, det var god mat. Ja, jag är helt nöjd. Det är fantastiskt att få komma iväg på sådana här tillställningar. Man får en kick av att byta erfarenheter och tankar med andra. Det stimulerar till att fortsätta arbeta för djuren. Djurskyddet Gotland med ordförande Toni Wisth i spetsen var med och anordnade konferensen med kansliet. De planerade, organiserade och hämtade och lämnade vid färjor och plan. -Det var roligt att vi kunde ha konferensen här på Gotland och kunna visa alla vår fina ö! Rolf Eriksson Djurskyddet Jämtlands län -Det har varit en intressant konferens. Det var många bra punkter på dagordningen men det var synd att vi inte kom fram till beslut om stadgarna. Det är alltid värdefullt att komma ut såhär och träffa djurskyddskollegor Bo Stiltberg Djurskyddet Karlstad Vad tyckte du om årskonferensen: -Det var både bra och dåligt. Det var ju ett väldigt trevligt läge att ha konferensen på, lokalen var bra och det var roligt att höra om arbetet i centralstyrelsen och deras stora engagemang. Men vissa medlemmar verkar tyvärr ha en dålig inställning till livet som drar ner stämningen på mötena. Jag ser redan fram emot nästa år, det ska bli jätteroligt att se hur arbetet går framåt. Kjell Hallgren, Djurskyddet Gotland -Tyvärr har jag mest kört taxi. Men det har varit givande och spännande att få vara med och anordna konferensen. Känns jättebra att få hjälpa till. Och man känner att människorna tycker det har varit kul att få komma till Gotland, och det värmer, gotlänning som man är. Men jag önskar att man hade en bil som rymmer 110 personer så att man kunde visa alla hur fint Gotland är. Ylva Johansson Djurskyddet Karlshamn -Konferensen har varit mycket bra, bra boende, bra mat och kul att träffa alla. Gabriella Redebo 14 år och ungdomsstipendiat: -Det var jätteroligt att få stipendiet. Jag har hjälpt till på Djurskyddet Mariefreds djurhem i två år. Jag har engagerat mig för att jag tycker att det är kul. Och jag skulle fortsätta att jobba på djurhemmet oavsett om jag får stipendier eller inte. Men det känns bra att man får uppskattning för vad man gör. När jag inte hjälper till på djurhemmet så försöker jag sprida mina värderingar till andra på nätet, på ungdomssajter och forum. Jag jobbar på djurhemmet några dagar i veckan och kommer att fortsätta med det så länge jag har tid. Men jag vet inte om jag kommer att ha lika mycket tid när jag börjar på gymnasiet, för då ska jag rikta in mig på att bli djurskyddsinspektör.

12 Det här är centralstyrelsen Sysselsättning Polis utredare med inriktning brott mot djurskyddslagarna. Djurintresse Stort. Husdjur Häst, hund, katt och tävlingsduvor. Hjärtefråga Kontakten med lokalföreningarna och andra djurskyddsorganisationer och att bygga broar för att få till ett bättre samarbete mellan olika djurskyddsorganisationer. Djurskyddet Sverige i framtiden Vi kommer att växa! Gabrielle Rosendahl Ledamot Sysselsättning Leg. sjukgymnast med en ryggmottagning vid Umeå Universitetssjukhus. Djurintresse Alla djur men jag har en liten förkärlek till katter och hästar. Husdjur Hästar, hundar, ka tter, ankor, höns och fiskar samt alla de djur som mellanlandar i väntan på ett eget hem. Sysselsättning Tidningskonsult, VD i tidningsföretag, ledamot av SEB Växjöregionens styrelse, ledamot i styrelsen för Växjö St Sigfrids Rotaryklubb, ledamot i ett antal styrelser regionalt och VD i Medialen (moderaternas medibolag). Djurintresse Känner starkt för alla djur och inte minst samspelet med människan och att vi på ett klokt sätt värnar om alla djur och deras berättigande. Husdjur Vi har aldrig skaffat oss något husdjur. Vi har inte tyckt det varit rätt mot djuret att vi inte haft den tid som krävts att på ett bra sätt ha ett husdjur. Hjärtefråga Utveckla Djurskyddet Sverige till den ledande djurskyddsorganisationen. Djurskyddet Sverige i framtiden Att vi går i takt med våra lokalföreningar och starkt känner samhörigheten och att vi på några år skall ha bildat 10 nya lokalföreningar och minskat de vita fläckarna i landet. Starten med regionala träffar varje höst gör att vi lär känna varandra bättre och därmed utvecklar arbetet i lokalföreningarna och kan även bättre stötta varandra. Sysselsättning Affärskonsult i Östeuropa och logistiker. Djurintresse Har inte något specialområde, men sedan jag varit ordförande i Oskarshamns Djurskyddsförening och dess djurhem har jag mest arbetat med husdjur, främst då fågor som rör omplacering av katter. Är numera ordförande i Djurhemsföreningen. Husdjur Som allergisk mot pälsdjur är utbudet begränsat, har dock en katt som heter Edit men kallas för Nuttan. Hjärtefråga Att alla lokalföreningar får de redskap man behöver för att kunna bli den part allmänheten och myndigheter vänder sig till för råd och hjälp i djurskyddsfrågor. Satsningen på datorpaket och internetanknytning är ett sådant redskap som ger snabb informationsöverföring i bägge riktningar. Djurskyddet Sverige i framtiden Vi måste bli number one i Sverige. Vårt land är inte tillräckligt stort för att medge utrymme i media för mer än en djurskyddsförening. I dag är det inte vi. Men vi kommer att bli det om alla som är besjälade av djurskyddet jobbar mot samma mål, och om bakåtsträvarna lägger ned sin meningslösa obstruktion av våra satsningar och vårt arbete. Hjärtefråga Minska kattbekymret på alla tänkbara sätt så det blir mer tid och ork över för andra djurskyddsfrågor samt förbättra försöksdjurens situation. Djurskyddet Sverige i framtiden Driva kampanjer i viktiga djurskyddsfrågor samt även verka internationellt i dessa frågor. Satsa på medlemsvärvning så att Djurskyddet Sveriges ord väger tungt i alla sammanhang. Upprätta handlingsplaner för att påverka våra politiker både lokalt och centralt för att få gehör för våra ideér. Arbeta för gemensamma riktlinjer i samtliga kommuner beträffande djurtillsyn och andra berörda myndigheters djurengagemang exempelvis polisen. Sysselsättning Arbetar som miljö- och hälsoskyddschef med djurskyddsinspektörs ansvar i Vaxholms kommun. Djurintresse Jag har ett stort intresse för fiskar och fåglar. Jag är förstås också rent allmänt intresserad av djur. Jag arbetar med alla sorters djur som djurskyddsinspektör. Husdjur Två innekatter som jag motionerar i koppel. Hjärtefråga Att alla människor ska få medvetenhet om alla djurs värde! Djurskyddet Sverige i framtiden Vi spelar en avgörande roll i utvecklingen mot ett djurvänligt samhälle. Sysselsättning Lärare i biologi på grundskolans högstadium. På fritiden ägnar jag mig åt naturvård, naturfoto och vård av skadat vilt. Djurintresse Ja, stort! Husdjur För tillfället 2 undulater. Hjärtefråga Allt som rör vilda djur och djurtransporter samt kattens status. Djurskyddet Sverige i framtiden Större, starkare och bättre - en kraft att räkna med.

13 KATTFRÅGAN Sysselsättning Projektledare och expert på Svenskt Sigill Kvalitetssystem (ett dotterbolag till LRF). Djurintresse Livsmedelsproducerande djur. Husdjur Hund, en stor svart pudeltik. Hjärtefråga Göra Djurskyddet Sverige synligt och större, driva debatten och skapa allianser. Förbättra förhållandena för djuren internationellt. Djurskyddet Sverige i framtiden En samlad stor djurskyddsorganisation, som är en respekterad aktör med inflytande på djurskyddsfrågor i Sverige och internationellt. Sysselsättning Skriver böcker, artiklar med mera och håller kurser och föreläsningar om djurs (främst hundars) beteende och relation till människan. Djurintresse Jag har alltid varit fascinerad av djur och tyckt om att umgås med djur, helst på deras villkor. Husdjur En collietik och akvariefiskar. Hjärtefråga Just nu är det barn- och ungdomsfrågan. Djurskyddet Sverige i framtiden Det finns ett enormt behov av att Djurskyddet blir större och kan omfatta fler människors tänkande. Det viktigaste är att påverka attityder och människors syn på djur. Sysselsättning Projektledare inom reklam och marknadsföring. Djurintresse Ett stort allmänt intresse. Husdjur Ja, jag har fyra katter. Hjärtefråga Det är många frågor som känns oerhört viktiga, bland annat arbetet med att höja kattens status, eftersom det är ett stort problem i hela landet. Djurskyddet Sverige i framtiden Jag hoppas att Djurskyddet Sverige ska växa sig ännu större och starkare som organisation, att vi blir mer synliga hos allmänheten och att vi får fler aktiva föreningar och medlemmar runt om i landet. För det är ingen ju tvekan om att vi behövs och ju fler vi är desto mer kan vi påverka. Sysselsättning Arbetar på administrativa enheten på Centrala Studiestödsnämndens huvudkontor i Sundsvall, med bland annat distributioner och fakturahantering. Djurintresse I första hand hundar, katter, hästar, fåglar och fiskar. Sysselsättning Länsveterinär i Kronobergs län. Djurintresse Det mesta men störst intresse för lantbruksdjur och hund. Sysselsättning Är doktor i etologi och arbetar nu som chef för alla försöksdjursavdelningar på Uppsala universitet. Jag ser till att regelverket följs och att djurens sköts om bra. Husdjur Ja, två hundar. En engelsk springerspaniel samt en blandras. Två huskatter, tre undulater samt ett gäng fiskar i akvarium. Hjärtefråga Djurtransporter i Sverige och utlandet. Att få människor att förstå vilket ansvar man har när man har skaffat ett husdjur. Att minska på kullar av oönskade kattungar samt att öka huskattens status. Djurskyddet Sverige i framtiden Är en stark organisation som finns i varje människas medvetande, som syns och hörs, där det behövs, när det behövs. Husdjur Fem Golden retrievers, två katter, tre ankor, tolv höns inklusive två tuppar samt ett antal akvariefiskar. Hjärtefråga Förbättrad tillsyn över djurskyddslagen, få stopp på plågsamma avlivningar av djur över hela världen. Djurskyddet Sverige i framtiden? Sveriges ledande djurskyddsorganisation, den röst man lyssnar till! Djurintresse Har alltid haft djurintresse! Husdjur Två, snart tre hästar, två siamesiska katter (busiga), en hamster och en mus. Hjärtefråga Kattfrågan, hur man ska kunna hantera problemet med de förvildade katterna. Jag kan också tycka att vissa djurslag är bortglömda till exempel fisk. Djurskyddet Sverige i framtiden Jättebra att vi går samman och försöker skapa en starkare organisation, det är helt rätt väg.

14 NOTISER Valarna är inte räddade! Djurskyddet Sverige och Förbundet Djurens Rätt kräver starkare svensk profil inom Internationella Valfångstkommissionen (IWC) Djurskyddet Sverige kräver att regeringen återtar den positiva och bevarandevänliga hållningen inom IWC. Så länge det inte finns något sätt att döda val på ett humant sätt och så länge Sveriges befolkning vill att Sverige har en ambitiös anti-valfångstpolitik - så ska Sveriges representanter enbart jobba för valarnas framtid - inte för grannarna, för pengarna eller kompromissen. Den Internationella Valfångstkommissionen (IWC) är det internationella organet som reglerar valfångst. Sverige har som medlemsland sen 1980 varit ambitiös på både valarnas och den marina miljöns sida. På sistone har Sverige dock medverkat till att de krafter inom IWC som vill återinföra kommersiell valfångst har fått vind i seglen. Regeringen har nyligen hanterat valjaktsfrågan inom IWC på ett vårdslöst och oaccebtabelt sätt då man lät Island återigen bli medlem i IWC trots landets ambition att återuppta kommersiell valfångst. Detta agerande har dessutom varit föremål för granskning i Riksdagens Konstitutionsutskott där miljöminister Lena Sommestad blev prickad. Island är ett av de länder som driver frågan om tillåten valjakt hårdast. Även Norge bedriver valfångst och har utövat påtryckningar för att få Sveriges hjälp att återinföra sanktionerad valfångst. Sverige har vid flera tillfällen under senare år förhandlat öppet inom IWC om planer och förvaltningsmetoder för kommersiell valfångst. Nästa IWC möte är i Syd Korea den juni. Det finns risk att det existerande förbudet mot valfångst undermineras vid detta möte då valfångstländer som Island, Norge och Japan vill upphäva det viktiga förbudet mot kommersiell valfångst. Dessa länder bedriver valfångst som inte sanktioneras av IWC vilket hotar valarna och IWC i sig. Det är sedan länge vetenskapligt accepterat att hoten mot valarnas framtida existens inte enbart är illegal valfångst, men också den försämrade marina miljöns effekt på dessa känsliga varelser. Foto: WSPA SVT lär ut dålig hundfostran SVTs program Gokväll har under längre tid haft ett inslag som heter Hundskolan. Detta inslag har väckt ilska och irritation hos många hundägare och andra hundintresserade över Sverige. Djurskyddet Sverige är kritisk till Gokvälls hundskola. Hundskolan kännetecknas av ett synsätt och värderingar som inte leder till att hundägare lär sig förstå sina hundar. Istället är risken stor att människor som tagit efter Gokvälls hundfostran istället behandlar sina hundar respektlöst och utan förståelse för vad det kan medföra. Djurskyddet Sverige har genom en skrivelse till Svt ifrågasatt programinslaget. Swedish Meats vill ha fler och längre djurtransporter Samtidigt som Sverige verkar för kortare transporttider för djur i EU arbetar Swedish Meats för att få fler och längre transporter i Sverige. Djurskyddet Sverige har fått kännedom om att Swedish Meats ska koncentrera sin nötslakt i södra Sverige till Kävlinge i Skåne. En sådan koncentration innebär att flera lokala slakterier kommer att läggs ned och att transporterna blir fler och längre. Tiden för transporterna kommer troligtvis inte att överstiga 8-timmarsgränsen. Men det visar tydligt att man inte prioriterar djurskydd. Djurskyddet Sverige begär oberoende eftersöksutredare Genom en skrivelse har Djurskyddet Sverige begärt att regeringen tillsätter en oberoende utredare för att utreda på vilket sätt och i vilken organisationsform eftersök i framtiden skall bedrivas. Idag görs eftersök av ideellt arbetande jägare, något som på senare tid fungerat mycket dåligt i vissa delar av landet. Eftersöksarbetet har blivit ett slagträ i den huvudsakligen i jägarkretsar infekterade debatten om rovdjurens vara eller icke vara. Inom vissa jaktkretsar där man normalt haft ett stort intresse av att uppspåra, avliva och omhänderta skadat vilt, har man i vissa fall vägrat att göra detta. Detta har lett till stort lidande för djuren. Årligen inträffar nästan rapporteringsskyldiga trafikolyckor med större vilda djur på våra vägar. Totalt omfattar trafikolyckor med vilda däggdjur och fåglar flera miljoner individer och i de fall djuren inte dör direkt, utsätts de för ett stort lidande. Djurskyddet Sverige anser att frågan om avlivande och omhändertagande och rehabilitering av de skadade vilda djuren är en av vår tids största svenska djurskyddsfrågor. Det finns idag starka lobbygrupper i jaktfrågor, Riksdagens fiske- och jaktklubb är en av dessa. Därför begär Djurskyddet Sverige att regeringen tillsätter en oberoende utredare för att utreda på vilket sätt och i vilken organisationsform eftersök i framtiden skall bedrivas. Djurskyddet Sverige uppmanar Kina att lagstifta om djurskydd Kina har inga lagar mot brutal slakt eller hållning av djur. Särskilt grym är hållningen av björn för att ta fram björngalla. Samma substans kan tas fram på syntetiskt väg. Björnarna hålls i extremt små burar där de genom att rör sticks in i deras gallblåsa dräneras på galla. Björnarna utsätts för stort lidande av de små burarna och av infektioner orsakade av dräneringenssåren och rören. Björnarna ges av tradition endast vatten när gallan tas vilket gör att björnarna lider av kronisk törst. Gallan används i medicinskt syfte men samma ämnen kan tas fram på konstgjord väg. -Det är ovärdigt att en så stor nation som Folkrepubliken Kina har en industri som tjänar pengar på dessa björnars oerhörda lidande, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige. Det finns även andra exempel på Kinas grymma djurhållning, bland annat pälsdjursuppfödningen där djuren föds upp under hemska förhållanden och i många fall avlivas genom att flås levande. - Kina kan inte kalla sig ett humant samhälle, Djurskyddet Sverige uppmanar Kina att stifta djurskyddslagar som stoppar den grymma hanteringen av djuren, säger Sven Stenson.

15 NOTISER Ann-Christin kräver importstopp mot hund- och kattskinn På mötet med EUs jordbruksministrar i maj tog Ann-Christin Nykvist upp frågan om ett gemensamt importstopp av hund- och kattskinn. EU-kommissionen har tidigare lovat att undersöka möjligheterna för gemensamma åtgärder. Ann-Christin Nykvist undrar när kommissionen ska komma med sitt förslag. Hon anser att det är en viktig och brådskande trovärdighetsfråga gentemot allmänheten. Ett tiotal länder stödde det svenska förslaget. Den ansvariga EUkommissionären Markus Kyprianou uttalade sig positivt och lovade att återkomma med förslag på gemensamma åtgärder så snart som möjligt. Representanter från jordbruksdepartementet ska träffa tjänstemän för att ytterligare påverka till en gemensam lagstiftning. Foto: Manfred Kanneman Oacceptabel export av kvigor från Sverige Med stöd av EU:s exportbidrag åker mer eller mindre regelbundet svenska dräktiga kvigor med båt till Jordanien. Förutom att djuren utsätts för långa transporter så slaktas djuren på ett sätt som är förbjudet i Sverige av djurskyddsskäl. Exporten är idag laglig, men etiskt helt oacceptabel anser Djurskyddet, Sverige. Exporten av svenska mjölkraskvigor har ökat i omfattning och går till flera länder inom och utanför Europa. Slakt i muslimska länder sker genom att halspulsådern skärs av utan bedövning en metod som är för- bjuden i Sverige av djurskyddsskäl. Oftast innebär också slakten att man fixerar djuren på ett mycket stressande sätt, vilket är en fruktansvärd upplevelse. -För några år sedan upprördes vi alla över exporten av kalvar från svenska mjölkgårdar till Holland säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige. Kalvarna fraktades långa sträckor till uppfödningsförhållanden som vi tar avstånd från i Sverige sedan länge. Men den här exporten av mjölkraskvigor är lika oetisk. Djurskyddet Sverige ifrågasätter starkt att vi ska exportera djur från Sverige till länder, exporter som innebär mycket långa transporttider. I fallet Jordanien slaktas djuren också under fruktansvärda förhållanden allt för att dra nytta av EU:s exportbidrag. -Vi förväntar oss att jordbruksministern kraftfullt agerar i ministerrådet för att avveckla exportbidragen för levande djur till länder utanför EU exempelvis till Mellersta Östern säger Sven Stensson. Men vi inom Djurskyddet kräver också att lantbrukare som säljer sina djur för export tar ansvar för vad som händer med deras djur efter att de har lämnat gården. Det är inte acceptabelt att man som ansvarsfull djurägare blundar för att man skickar sina djur till länder, som tillämpar en hantering i samband med slakt som helt strider mot svenska värderingar. Djurskyddet Sverige fördömer turistjakt på säl Risken för skadeskjutning av säl är mycket stor. I öppen sjö och på is är det lätt att sälen försvinner under isen eller bland vågorna. -Att låta turister med oftast ringa jaktvana skjuta sälar för att få in några extra turistkronor ser vi som både cyniskt och grymt. Vi förstår inte att Norge, som berömmer sig av att ha världens bästa djurskyddslag, tillåter detta, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige. Den traditionella säljakten i Norge är viktig som utkomst för en del kustbor i framförallt Nordnorge. Dessa jägare är ofta goda skyttar och har en stor kunnighet att finna sälarna, tillvarata skinn och kött samt att utnyttja detta inom det egna kosthållet. Trots sin skicklighet förekommer det ändå att dessa jägare skadeskjuter och förlorar påskjutna sälar. Sälar har för liten träffyta för att de skall dö omedelbart och inte försvinna genom sitt hål i isen. Om jakten sker i öppen sjö tillkommer svårigheterna att beräkna sälens, vågornas och en eventuell båts rörelser. Vi fördömer turistjakten och uppmanar det norska stortinget att se över denna verksamhet. 209 fall av sexuella övergrepp på djur Djurskyddsmyndigheten har nyligen kommit ut med en rapport på sexuellt utnyttjande av djur. Enligt denna registrerades 209 fall av tidelag i Sverige under I 161 av fallen var hästar utsatta. Även i det material med djurpornografi som finns på Internet förekommer hästar, men även hundar är vanligt förekommande. I Sverige är sexuellt umgänge med djur inte uttryckligen straffbart. Bara i de fall där polis och åklagare klart kan visa att djuret lidit fysiskt eller psykiskt av handlingarna kan någon dömas för djurplågeri. Djurskyddsmyndigheten menar att djur regelmässigt befinner sig i en beroendeställning till människan och därför är särskilt skyddsvärda. Om avsikten är att skydda djur från att användas av människor i sexuella sammanhang är bestämmelserna i nuvarande lagstiftning otillräckliga.

16 ~ Första hjälpen för alla djurägare & uppfödare ~ Vårt populära Mellan Kit till intropris 270 kr: Sax, pincett, termometer + skydd, engångshandskar, torkar, öronpinnar, kompresser, fixeringslinda, veterinär -bandage, fetvadd, microporetejp, blodstoppsvadd, natriumklorid, plastpåsar, gummiband, sårtvättare, desinfektions- & våtservett. Totalt 48 artiklar! Effektivt mot alla 18 kända virusfamiljer! Effektivt mot bakterier och svamp! Skonsamt mot djur och människor! 1 tablett räcker till 1/2 liter vatten. Tel Förpackningen är en stark wellpapplåda där produkterna ligger i fack (7 st). Frakt tillkommer, samtliga priser inkl moms Som Kit-köpare (med kundnr) hos oss har du 10% rabatt på refillprodukter Specialpris på PlaqueOff Animal. 139 kr INKL frakt! Handväskor och plånböcker med naturtrogna hundmotiv finns! VI TÅL ATT JÄMFÖRAS! Vara Djurkitets Annan Du Antal Pris leverantör Antal Pris tjänar Natriumklorid 6 x 30 ml 25 kr Apoteket 6x30 ml 49 kr 24 kr Blodstillande vadd 5 st 40 kr Apoteket 5 st 42 kr 2 kr st 75 kr Apoteket 2x5 st 84 kr 9 kr Fetvadd Ca 50 gr 13 kr Apoteket Ca 50 gr 20 kr 7 kr Engångshandske 10 par 20 kr Apoteket 10 par 51 kr 31 kr Torkar, sterila, 50 fp/säljes 200 Simonsen Minst 219 kr 19 kr 5-pack om 10 fp kr 50 fp Tass-salva 100 ml 60 kr Canis 100 ml 75 kr 15 kr Kontakta oss för mer info/utförlig prislista: DjurKitet, Box 5017, Upplands Väsby. Tele/Fax: , E-post:

17 DJURSKYDDET RECENSERAR BOKTIPSET Zander och tiden samtal med djur. Byggförlaget, 2002 (ca 296 sidor) Författare: Emelie Cajsdotter Foto: Författaren och Åke Mokvist Adjö, herr Muffin. BonnierCarlsen, 2002 (ca 42 sidor) Författare: Ulf Nilsson Illustrationer: Anna-Clara Tidholm Absint historien om en blåmes. W & W, 2003 (ca 103 sidor) Författare: Niklas Rådström Illustrationer: Catharina Günther-Rådström Text: Birgitta Imander FÖRMÅGAN ATT KUNNA PRATA med djur önskade jag mig då min undulat Simone flög till skogs en vacker vårdag. Jag stod med armarna sträckta mot skyn och ropade. Men vad hjälpte det! Alla efterforskningar var också förgäves. Ett öde som drabbar många burfåglar och jag har hittills ansett att det mest beror på slarv. Det anser jag fortfarande, men tröstar mig litet med att det är mänskligt att fela. FÖRMÅGAN ATT PRATA med djur har däremot Emelie Cajsdotter. I boken Zander och tiden samtal med djur skriver hon om egna och andras möten med djur. Möten där djur berättar om sitt liv och sina människor. Bokens titel syftar på katten Zander och vad han anförtrodde författaren, nämligen att vi människor låter tiden styra våra liv och glömmer bort det som egentligen är viktigt. Vidare, sägs det i boken, finns det ett gemensamt språk som förstås av allt levande, ett språk som i det närmaste är utdött. Ett fåtal människor äger färdigheten, men med ett öppet sinne går den att tillägna sig. För att sträckläsa boken bör man nog vara lite filosofiskt lagd och gilla psykologiska resonemang språket tenderar bli ganska abstrakt. Men tillåt dig att skumma lite och gör djupdykningar vid pärlorna mötena med djuren. Här några exempel på vad Cajsdotter fått sig berättat: Katten Zander som, tillsammans med en sedan länge död man, höll ett öga på familjens gård. Zander kunde beskriva såväl mannen som hur gården såg ut förr. Uppgifterna bekräftades. Hunden Totte är gammal och orolig för sin matte med tanke på sin förestående död. För Totte är döden inte fa rlig, bara ett annat tillstånd - ett tillstånd av vila. Han kommer aldrig att helt lämna sin matte, men hur ska han kunna förklara det för henne? Cajsdotter lånar Totte sitt öra. Och kaninen Ludde som bodde ensam i ett stall. Där fick han förvisso mat och vatten, men inget mer. Tillvaron var kall och mörk. Han mindes sina kaninsyskon, hur de låg tätt tillsammans och hur de lekte. Ibland dyker det upp en människa vid buren - äntligen! Men nej, bara vatten och en hötapp. Nu har han en bra familj med lek och smek. Utan kärlek och närhet existerar man bara, man lever inte. Filosofi enligt Ludde, nedtecknat av Cajsdotter. Tro t den som vill, men det är tankeväckande läsning. ABSINT- HISTORIEN OM EN blåmes (Niklas Rådström text och Catharina Günther- Rådström illustrationer). Han döps till Absint, den lille blåmesungen som hittas på marken. Mot alla odds räddas han till livet av Niklas och Ninna. De blir en del av varandras liv under några hektiska sommarmånader. Absint växer upp till en bestämd liten herre med egna vanor, han deltar i måltider och kortspel och sover i en taklampa. Men livet där ute lockar alltmer. Absint flyttar hemifrån på prov, vill inte riktigt släppa taget om tryggheten. Till författarens (smått egoistiska) förnöjelse dyker han upp med jämna mellanrum och de delar på en smörgås vid köksbordet. Så en dag tar naturen överhanden och Absint säger farväl för gott. Har det någon betydelse att en blåmesunge räddas till livet? Massor av fågelungar dör ju på grund av konkurrens, skyfall, rovdjur med mera. Ja, för Absint hade det betydelse och för Niklas och Ninna. Absint var förvisso också en god inspiratör som gav associationer till både filosofen Wittgenstein, poeten Tranströmer och kompositören Messiaen! Det lilla livet i det stora. Kan vara bra att tänka på att man i 99 fall av 100 ska lämna djurungar ifred och att det är mycket svårt att rädda vilda djur. Dessutom måste man ha viltrehabiliteringstillstånd från Naturvårdsverket för att få ta hand om vilda djur mer än 48 timmar. ADJÖ, HERR MUFFIN blev utsedd till årets bästa barnbok 2002 (text Ulf Nilsson och illustrerad av Anna-Clara Tidholm). Man förstår lätt varför. En bedårande bok som på ett rörande och samtidigt osentimentalt sätt betraktar döden ur ett omhuldat sällskapsdjurs perspektiv. Herr Muffin är ett marsvin med ett långt och bra liv bakom sig. Han har haft familj med många fina barn och som ung kunde han bära på stora gurkor. Så en dag känner han sig inte så kry längre. Herr Muffin har ont i magen och veterinären tillkallas... Beskedet om Herr Muffins död väcker stor bedrövelse i landet. Många hyllar herr Muffin och kanske blir det en statsbegravning. Ingen på jorden vet vad som händer när vi dör, men nu vet herr Muffin! Han vet också att det inte alls. är farligt. Ja, man bör nog ha ett hjärta av sten för att inte röras av denna lilla bok!

18 STÖD DJURSKYDDET SVERIGE Glada eller goda grisar om griskastreringens vara eller inte vara Kött från glada grisar har en bättre känslomässig eftersmak än kött från grisar som haft en sämre uppväxtmiljö, ett argument som tilltalar såväl djurvänner som köpmedvetna konsumenter. Kanske ser vi framför oss småskalig grisuppfödning där djuren haft gott om plats, utfordrats med näringsriktig kost utan onödiga tillsatser och har en glad knorr på svansen. En annan aspekt på grisetiken är kastrering av smågrisar. Text: Anna Polgren, frilansjournalist Foto: Eurogroup for animal welfare Idag kastreras svenska hangrisar genom kirurgisk kastrering, det vill säga att pungen skärs upp för att sädesledarna ska kunna skäras av och testiklarna tas bort. Anledningen är dels att de kastrerade grisarna är mindre aggressiva gentemot andra grisar i gruppen än icke-kastrerade grisar, men också att kött från okastrerade grisar kan ha så kallad ornelukt, en lukt som påminner om svett och gödsel. Grisar undantagna lagen Enligt djurskyddslagen är det förbjudet att utföra opererationer eller ge sprutor till djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Dessutom ska enligt lagen en veterinär anlitas då djur ska opereras eller få sprutor. Kastrering av exempelvis grisar är dock undantaget från förbudet. Ingreppet utförs därför av djuruppfödaren själv inom en vecka från födseln. Man vet att grisar känner smärta vid ingreppet, trots detta sker kastreringen utan bedövning eftersom bedövningssprutan i sig anses orsaka smärta. Dessutom innebär hanteringen av grisarna i samband med bedövningen

19 REPORTAGE ett extra stressmoment för djuren. I cirka tio till 40 procent av fallen med hangrisar som inte kastrerats bildas ämnen som orsakar den svett och gödselliknande ornelukten i köttet. Lukten orsakas av ämnena skatol och androstenon som kan lagras i fettvävnad hos okastrerade grisar. Ornelukt känns framförallt vid tillagning då köttet upphettas, därför går det inte att med luktsinnet identifiera vilket rått kött som har sådana mängder skatol och androstenon att det kommer att lukta illa då det värms. I kött som konsumeras utan ytterligare uppvärmning, till exempel kallrökt skinka, är ornelukt i allmänhet inget problem. Däremot finns lukten kvar då sådana produkter värms. Försök med försäljning Produktionen av skatol är ungefär densamma för han- och hongrisar, trots detta är det bara hangrisar som lagrar ämnet i sådana mängder att det orsakar dålig lukt hos köttet. Androstenon produceras i testiklarna och lagras sedan bland annat i fettvävnad. Androstenon fungerar som en doftsignal och bidrar bland annat till att utlösa ståreflex hos brunstiga suggor som då signalerar att de är redo att para sig. Under 1990-talet gjordes ett försök med försäljning av kött från okastrerade grisar, men reaktionerna från konsumenterna var mycket negativa: man ville inte köpa fläskkött som i vissa fall hade den obehagliga ornelukten. Därför avslutades försöket, men det forskas fortfarande i ämnet. Alternativ till kastrering Kerstin Lundström är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och arbetar med ett projekt som syftar till att utvärdera alternativ till kirurgisk kastrering av smågrisar. Ett av alternativen som kommer att utvärderas är hur foder med tillskott av olika kolhydratkällor påverkar ornelukt i kött. - Vi vet redan idag att skatolhalterna kan sänkas genom att grisarna ges till exempel potatismjöl som fodertillskott, men nu ska vi testa andra kolhydratkällor också. Forskargruppen i Uppsala kommer Djurskyddet Sverige anser att det finns stora djurskyddsproblem med griskastreringen idag och tycker därför att det är mycket positivt att man försöker hitta alternativa lösningar också att göra försök med så kallad immunokastrering. Det innebär att hangrisarna injiceras med ett vaccin som förtar effekten av ett hormon som sätter igång könsmognad. Då hormonet inte längre är aktivt fördröjs grisarnas pubertet vilket både leder till att halterna av de ornelukts-framkallande ämnena minskar, och att grisarna blir mindre aggressiva. I höst kommer de första resultaten från undersökningen, då slaktas nämligen grisar som i studien har fått en injektion av vaccinet åtta veckor före slakt, och en injektion fyra veckor före slakt. Stort behov av forskning Djurskyddsmyndigheten i Skara har finansierat delar av den studie som Kerstin Lundström ansvarar för. Där menar man att det finns ett stort behov av forskning för att ta fram bra alternativ till kirurgisk kastrering. - Vi vill att man ska komma ifrån behovet av rutinmässig kastrering av hangrisar eftersom det inte är någon bra metod ur djurskyddssynpunkt, säger Lotta Berg på Djurskyddsmyndigheten. Lars Hultström är ordförande i intresseorganisationen Sveriges Grisproducenter, och han hoppas mycket på alternativet med vaccination för att fördröja könsmognaden. - Det vore skönt att slippa kastreringen. Men vi vill heller inte ha ett ensidigt förbud innan det finns vettiga alternativ, eftersom vi då hamnar i ett konkurrensmässigt sämre läge än övriga grisproducenter i Europa, säger Lars Hultström. Djurskyddet Sverige vill ha alternativ Förhoppningen om kött från en god, glad och okastrerad gris finns alltså både från producent-, myndighets- och konsumenthåll. Men det är svårt att hitta alternativ. - Djurskyddet Sverige anser att det finns stora djurskyddsproblem med griskastreringen idag och tycker därför att det är mycket positivt att man försöker hitta alternativa lösningar. Om den blir immunologisk vaccination för att försena grisarnas könsmognad, förändring i utfodring av grisarna, eller kanske något helt annat får framtiden utvisa. Det viktiga är att det blir ett alternativ som. är bra ur djurskyddssynpunkt, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige.

20 INSÄNT Om agility JAG ÄR DJURSKYDDSINSPEKTÖR, husdjursagronom, och utövare av hundsporten agility sedan 13 år tillbaka, även uttagen i svenska landslaget i agility de senaste 6 åren. Jag tycker att ni gör ett mycket bra och välbehövligt jobb, men jag blev lite upprörd när jag läste artikeln om agility. Jag tycker att det finns så mycket viktigare saker som ni kan lägga energi på! Under de 13 år jag har tävlat har jag bara sett hundar skadas så att veterinär behövs vid 2 tillfällen, (och jag har startat ca 5000 lopp!). Vid det ena tillfället fanns det en veterinär i publiken, och vid det andra åkte ägaren direkt till djursjukhus. En veterinär på plats hade inte kunnat göra något annat i det fallet än att skicka hunden vidare till ett djursjukhus. Jag anser att det absolut inte finns något behov av att ha veterinär på plats på en vanlig tävling, och på större mästerskap finns det redan. Skador är extremt ovanliga. De flesta som tävlar agility är väl insatta i hundarnas välmående, och masserar, stretchar, och har nära kontakt med chiropraktor, osteopat och veterinär. Som en parentes kan jag tillägga att agilityhundar faktiskt är friskare än en vanlig hund, i motsats till vad många tror. Själv har jag en 11 år gammal hund som fortfarande tävlar på landslagsnivå, och min äldsta hund dog i februari 14 år gammal två dagar efter att hon sprang milspåret. Båda har tränat och tävlat agility på elitnivå i hela sina liv, och har aldrig varit skadade på grund av agility. Mina hundar är inget undantag, det finns många hundägare med gamla friska hundar. Jag svarar gärna på frågor och kommentarer om agility. Än en gång vill jag bara poängtera att jag tycker att Djurskyddet Sverige gör ett bra jobb i övrigt. Maria Ekström Djurskyddsinspektör och landslagsförare i agility Drick mera mjölk! NÅGRA REFLEKTIONER MED anledningen av tidningen Djurskyddets etiktema. Jag tycker att det är märkligt att man ser så lite av ideologisk debatt inom djurskyddsrörelsen i tidningen Djurskyddet. Helena Röcklingsbergs artikel är ju heller inte heller någons djurskyddsideologisk programförklaring utan snarare en opartisk etikforskares analys av skillnaderna mellan tankesystem djurskydd och djurrätt. Alla kan väl ändå inte dela de åsikter som ordförande framför i sin spalt? Jag (och möjligen även Helena Röcklingsberg?) uppfattar djurskyddsrörelsen som en ideologiskt lite luddig rörelse som i stor utsträckning drivs med magkänslan som rättsnöre. Eller som en mindre extrem variant av djurrättsrörelsen. En lättvariant men med samma grundläggande mål: att minimera djurens lidande. MEN ÄR DET VERKLIGEN ur djurens synvinkel det bästa målet för en djurskyddsrörelse? Vore det inte bättre att istället ställa sig den diametralt motsatta ringhörnan: sträva efter att garantera eller maximera djurens välmående? VEGETARIANER OCH DJURrätts sympatisörer menar såvitt jag förstått det att människan inte har rätt att utnyttja djuren för sina egna behov. Att till exempel livsmedel eller kläder är ändamål som är alltför futtiga för att uppfylla dem, när man nu kan klara sig med vegetabilisk föda och syntetiska kläder. JAG MENAR ATT djurskyddsperspektivet istället bör vara följande: Djurskyddslagstiftningen skall garantera djuren ett gott liv. Och om djurskyddslagstiftningen fungerar, så kan inget mänskligt ändamål vara för futtigt för att motivera ett gott liv för djuren, kött eller gödsel, travsport eller cirkusnöje, pälsdjur eller sällskap. gentemot min djurskyddsmoral som syftar till att maximera djurens liv och välmående. Vilken moral skulle djurens intresseorganisation föredra? Min livsbejakande eller djurrättens livsförnekande? Därmed blir det även tydligt vilka som ur mitt djurskyddsperspektiv är djurens värsta fiender. Det är djurrättsrörelsen. NÄR HELENA RÖCKLINGSBERG skriver Man kan inte hävda att människan och djuren förtjänar lika stor respekt samtidigt som man accepterar att djur utsätts för lidande för människans skull (som sker till exempel inom lantbruket ) då förstår jag inte vad hon menar. Lever vi i samma verklighet hon och jag? DEN HÄR SKRIBENTENS bakgrund är månårig arbetslivserfarenhet som djurskötare av mjölkkor och grisar, slakteriarbete och djurskyddsinspektör. Många års studier på lantbruksskolor och lantbruksuniversitet. Varhelst jag kommit har jag överlag sett välmående, livsnjutande djur på gårdarna. OCH VAD MENAR föreningens ordförande till exempel när han i sin egen spalt skriver jag tycker inte heller att det är oväsentligt vilka syften som finns när man håller djur? MIN BESTÄMDA ÅSIKT: Om djuren bara mår bra är det väl oväsentligt om syftet med djurhållningen är att glädja hönorna, tjäna pengar eller att djävlas med veganerna? Är det inte så att djurskyddsrörelsen idag lider av för mycket vegetariantänkande? Med hopp om debatt! Under signatur Buljerk Bjurling JU FLER VÄLMÅENDE djur i människans tjänst desto bättre. Åtminstone ur djurens och djurskyddets synvinkel. 10 miljoner lyckliga djur är bättre än ett. Eller inget Att dessa lyckliga liv avslutas med slakt är som jag ser det inget moraliskt problem. Ett gott liv som avslutas med slakt måste vara bättre än frånvaron av liv. ALLTSÅ: djurrättsrörelsens moral som går ut på att minimera djurens lidande och slakt,

Djurskyddet Sverige 1

Djurskyddet Sverige 1 Djurskyddet Sverige 1 2 Vad vill vi? Djurskyddets vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Vi jobbar för att djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls

Läs mer

Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Förbundsstämma Djurskyddet Sverige Valberedningens förslag Förbundsstämma Djurskyddet Sverige Louis de Geer konsert & konferens Norrköping 12-13 maj 2012 2 Valberedningens förslag 2012 till Djurskyddet Sverige Styrelse 2012-2014 Ordförande

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Nr 1 2012. Vi besöker ett djurhem PYSSEL! LÄSARFOTON

Nr 1 2012. Vi besöker ett djurhem PYSSEL! LÄSARFOTON REDE-klubben Nr 1 2012 Vi besöker ett djurhem PYEL! LÄARFOTON 1 Hej! å roligt att just du är medlem i REDEklubben! Det här är det första numret av vår fina medlemstidning och vi på Djurskyddet verige hoppas

Läs mer

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR

Nr 1 2014. Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR N KLUBBE Nr 1 2014 Geten Lavendel fick ett bättre liv PYSSEL! TECKNINGAR 1 Hej! V isst är det skönt att våren verkar vara tidig i år och på väg med stormsteg! Redan nu kan man promenera i skogen och lyssna

Läs mer

Testamentera. till förmån för djuren

Testamentera. till förmån för djuren Testamentera till förmån för djuren 3 En insats för kommande djur Testamenterade gåvor utgör en viktig del av alla de gåvor som Djurskyddet Sverige har förmånen att ta emot. Att ge en testamentsgåva till

Läs mer

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial 1 2 REDE - Respekt, empati, djur och etik Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Att arbeta med

Läs mer

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial 1 REDE - Respekt, Empati, Djur, Etik Djurskyddet Sveriges vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Att arbeta med barn

Läs mer

Djurvänlig turism. Så hjälper du djuren på semestern. Vi hette tidigare WSPA. worldanimalprotection.se. (World Society for the Protection of Animals)

Djurvänlig turism. Så hjälper du djuren på semestern. Vi hette tidigare WSPA. worldanimalprotection.se. (World Society for the Protection of Animals) Djurvänlig turism Så hjälper du djuren på semestern worldanimalprotection.se Vi hette tidigare WSPA (World Society for the Protection of Animals) Djurshower är underhållning på djurens bekostnad Djurshower

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

SEXUELLT ANVÄNDANDE AV

SEXUELLT ANVÄNDANDE AV Retsudvalget 2010-11 B 102 Bilag 20 Offentligt SEXUELLT ANVÄNDANDE AV DJUR Tidigare reglering Problem och omfattning Vad säger forskningen? Lagstiftningsprocessen Andra länder i Norden Personlig reflektion

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Länsstyrelsen i Skåne Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt https://www.animalrights.nl/animal-rights-filmt-mishandeling-van-varkens-slachthuis-tielt

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

FRÅGA 1: ÄNGELHOLM - HISTORIA VUXEN Tingstorget har även haft andra benämningar. Vilken av dessa har använts: 1 Gröna torg Nya torg 2 Sandbacken

FRÅGA 1: ÄNGELHOLM - HISTORIA VUXEN Tingstorget har även haft andra benämningar. Vilken av dessa har använts: 1 Gröna torg Nya torg 2 Sandbacken 4 25 66 86 FRÅGA 1: ÄNGELHOLM - HISTORIA VUEN Tingstorget har även haft andra benämningar. Vilken av dessa har använts: 1 Gröna torg Nya torg 2 Sandbacken Nästa söndag kommer Pettson hit till Tipspromenaden

Läs mer

TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen

TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen SWEDISH ANIMAL WELFARE AGENCY Djurskyddsinformation 06-2005 TILLSTÅND FÖR VERKSAMHET MED HÄST, SÄLLSKAPSDJUR ELLER PÄLSDJUR Har du en djurhållning eller verksamhet med

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Klagande: Olofstorp, 2007-01-26 Göteborgs Katthjälp Sävidsbovägen 50 424 90 Olofstorp Tel. nr: 031-13 06 97 Org. nr: 802417-4941

Klagande: Olofstorp, 2007-01-26 Göteborgs Katthjälp Sävidsbovägen 50 424 90 Olofstorp Tel. nr: 031-13 06 97 Org. nr: 802417-4941 Klagande: Olofstorp, 2007-01-26 Göteborgs Katthjälp Sävidsbovägen 50 424 90 Olofstorp Tel. nr: 031-13 06 97 Org. nr: 802417-4941 Motpart: Göteborgs Stad Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Pälsfria listan. Din guide för det lokala arbetet!

Pälsfria listan. Din guide för det lokala arbetet! Pälsfria listan Din guide för det lokala arbetet! Djurens Rätt arbetar centralt med att få klädföretag att ansluta sig till Pälsfria listan. Även enskilda lokala butiker landet runt är väldigt välkomna

Läs mer

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Stockholm 15 juni 2015 Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Övergripande synpunkter Djurskyddet Sverige vill

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av ca 20 lokalföreningar & hälsoråd, med totalt 2000 unga medlemmar. Föreningar som ansluter sig till

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska flytta till en gård med sin mamma och hennes kille Johan. Klara vill inte flytta till landet för där

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

TILLSTÅND. Enligt 16 djurskyddslagen. Jordbruksverket har tagit över ansvaret för djurskyddsfrågor. www.sjv.se. Kundtjänst 0771-223 223

TILLSTÅND. Enligt 16 djurskyddslagen. Jordbruksverket har tagit över ansvaret för djurskyddsfrågor. www.sjv.se. Kundtjänst 0771-223 223 Jordbruksverket har tagit över ansvaret för djurskyddsfrågor. www.sjv.se Kundtjänst 0771-223 223 TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen SWEDISH ANIMAL WELFARE AGENCY Djurskyddsinformation 06-2005 TILLSTÅND

Läs mer

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2013-2014 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan för Rädda Barnen Distrikt

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan Samlat GRepp Samlat GRepp på 4 april 2007 på Storan Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! Vi vill tacka alla som deltog under konferensen den 4 april på Stora teatern det blev en kanondag! Dagen började

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Svenska katthem sorterade efter landskap

Svenska katthem sorterade efter landskap FAKTABLAD Vårgårda 2014-11-26 Svenska katthem sorterade efter landskap SKÅNE Djurens vänner Malmö http://www.djurskyddetlandskrona.se Djurhemmet Tassebo, Helsingborg http://www.djurhemmet-tassebo.se Djurskyddet

Läs mer

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle PROPOSITIONER Riksstämma 2015 Gävle Centralstyrelsen Proposition 1 Centralstyrelsens proposition 1 till 2015 års Riksstämma Ändring av Svenska Blå Stjärnans stadgar antagna 2013 1A) Stadgar Blå Stjärnan

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Ny termin med ny energi!

Ny termin med ny energi! Ny termin med ny energi! I DETTA NYHETSBREV: Månadens Barnrättskämpe Anna Sandkull s. 2 Hänt i januari s. 3 - SVT sydnytt, kommunbidrag, intervju i city, praktikantpresentation Händer i februari s. 6 -

Läs mer

NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016

NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016 NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016 I detta nyhetsbrev: v Hälsningsgille på AF-Borgen v Många kom för att lära sig om Rädda Barnen på Intro v Infoträffen drog fullt hus v Bli fadder och var med i SMILE v Familj

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer