Nyhetschef Jennie Lorentsson Tel: E-post: Chefredaktör Charli Nilsson. Tel:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetschef Jennie Lorentsson Tel: 0490-666 77 E-post: redaktionen@vt.se. Chefredaktör Charli Nilsson. Tel: 0490-666 16"

Transkript

1 2 Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011 nyheter Nyhetschef Jennie Lorentsson Tel: E-post: Chefredaktör Charli Nilsson U Utebliven Tel: tidning? E-post: charli.nilsson@vt.se Ring U tipsa Vt Tel: redaktionen@vt.se En talade bild över läget i Överum just nu. Landsbygd i förändring Första delen i reportageserien Landsbygd i förändring, om landsbygden handlar om bruksorterna med Överum i centrum. Här märks samhällsförändringarna allra tydligast. Ett samhälle som kämpar för överlevnad och kanske en ny anda bort från den gamla bruksmentaliteten. I kommande reportage under veckan berättar VT:s landsbygdsreportrar Anders Jacobsson och Hans Brandin om landsbygden. Hur det ser ut i dag i jämförelse med hur bilden var Vad hände med kommunikationerna, jobben, skolan och jordbruket? Och hur är det att vara ung och bo på landsbygden? FoTo: ANdErs steiner Kan landsbygden överleva? Sedan 1975 har Västerviks kommun tappat närmare invånare. Samtliga på landsbygden utanför Västerviks stad. Bruksorter som Överum och Ankarsrum har åderlåtits på folk, butiker och samhällsservice. En rimlig fråga är om landsbygden har en chans att överleva. I en serie reportage den här veckan ska VT:s lokalredaktörer och Anders Jacobsson försöka ge några svar på den frågan. Vad har egentligen hänt på UUFolkets röst Finns det hopp för Överum? Överum har förlorat många butiker och många jobb. Högstadiet ska överföras till Gamleby. Hälsocentralen och folktandvården är hotade. Roland Haller: Förhoppningsvis finns det företag som vill etablera sig här. Ett företagshotell vore bra. Överum är ett fint samhälle med närhet till Västervik, Åtvidaberg och landsbygden sett i ett perspektiv 35 år tillbaka i tiden. Skolor har lagts ner och servicen urholkats. Jordbruket har centraliserats i en svindlande fart. Mängder av jobb har försvunnit. Bilden kan göras än mer dyster. Men, det finns hopp. Vi har talat med flera forskare som menar att en levande landsbygd är ett måste för staden. Finanskriser, oljekriser, klimatförändringar och en allmän oro i världen kan bli helt avgörande faktorer för att landsbygden får Linköping. Det är en styrka. Inga-Lill Pettersson: Nej, det är nog gonatt tyvärr. Det känns hopplöst när allt ska läggas ner. Jag tänker särskilt på de äldre om vi ökad betydelse, inte minst när det gäller tillgång till närproducerade livsmedel. Den småskaliga företagsamheten förväntas öka genom den nya informationstekniken. Vi har talat med unga människor som valt att leva på landsbygden och med företagare som vänder ansiktet mot Östergötland före Kalmar. En slutsats är klar: Om Västervik ska överleva, måste landsbygden överleva. Hur går det för bruksorten? Läs mer på sidorna 4 5 förlorar läkarstationen. Hur ska det bli då? Maud Karlsson: Tyvärr har politikerna förstört vårt samhälle. Ta skolan till exempel. Först satsar man sex miljoner kronor, sedan ska högstadiet bort. Man får inte spara vare sig på barnen eller de äldre. Man blir frustrerad, det är väldigt jobbigt. Linda Svensson: Jag pluggar i Linköping, men när jag är hemma Anders Jacobsson Västerviks-Tidningens landsbygdsreportrar hör jag ju hur alla pratar om samhället och hur det ska bli. Jag har själv svårt att tänka mig som boende här på orten. Text: Anders Jacobsson Foto: Anders Steiner

2 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011 Med 36 år i backspegeln Året är Som ung reporter kommer jag till nytt jobb på VT:s redaktion på Masugnsgatan i Överum. Ganska snabbt lärde jag mig att stanna bilen strax efter klockan fyra när arbetarna myllrade ut från fabriksgolven på Överums bruk. UUKrönika Ändå lyckades jag krocka lindrigt med en äldre bruksjobbare som kom styrande på sin moped. Han flög i backen, men borstade bara av sina byxor med kepsen och så var det bra med det. På förmiddagen tog jag mitt fika med sotaren och vaktmästaren på Karins konditori. Alltid samma tid. En bra nyhetsförmedling. Karin var förtvivlad när hon tvingades höja priset 50 öre på hålkakan med ost på grund av höjda mjölpriser. Det var en tid när det mesta såg ljust ut i samhället. Bruket gick på högvarv och var en av länets största industrier. Ungdomar fanns kvar med samling vid macken och kiosken eller på danserna i Vallonen till helgen. Där fick jag själv en smocka och sedan snabb färd till akuten i Västervik för omplåstring. Skvallret härjade friskt, för det var alltid något som hände. Att uppröras av. Eller att glädjas åt. Ett levande samhälle.» Bruksborna i Överum är ett härdat släkte. «Med sedan började förändringarna, sakta men säkert. Rationaliseringar och strukturförändringar vid bruket inte minst. Färre jobb, utflyttning, och färre antal butiker. I dag ser det än mer dystert ut med nedläggningen av fönsterfabriken, högstadiet som läggs ner, en folktandvård på väg att försvinna precis som läkarmottaningen. Och piazzan som knappt har några butiker kvar. Men bruksborna i Överum är ett härdat släkte. Trots problemen finns kamplusten kvar, även om det går att spåra en känsla av uppgivenhet. Överum är ett vackert ställe där hoppet kanske står i en fin boendemiljö med bra pendlingsavstånd i riktning mot den mer lukrativa Östgötaregionen och fina möjligheter för besöksnäringen. Samt en ny företagaranda som kan skapa jobb utan beroende av det fortfarande dominerande Överums bruk. Fler nya företag är ett måste för att samhället ska kunna utvecklas. Bra sådana exempel är BL el och automation, samt EK plåtbearbetning, som ni kan läsa om här intill. Anders Jacobsson Två veteraner som fortfarande kämpar för Överum, Bertil Edström och Anita Bohman. FoTo: Anders steiner Det finns kämpa Men stämningen är Överum är dämpad Vi möts på den för dagen ovanligt livfulla piazzan. Mycket trafik med lastbilar och andra tyngre fordon. Orsaken visar sig vara ombyggnaden av äldreboendet Ekhamra intill piazzan. På tiden att det blev gjort, konstaterar Anita. Men det är också samma dag som de får reda på det definitiva beskedet att fönsterfabriken ska läggas ner. Det är en väldig sorg eftersom fönsterfabriken vår så etablerad och känd för sina kvaliteter. Så här kan de gå när ett företag inte känner för orten och inte har några höga chefer på plats. Jag tänker på alla unga människor som jobbar där och som har barn i förskola eller skola. Stämningen i samhället är dämpad efter alla negativa händelser med risk för nedläggning av både läkarmottagning och folktandvård för att ta några andra exempel. V är bruksbor, så det finns kämpatakter, men visst är det dämpat, ingen tvekan om det, säger Bertil. En del tar det nog väldigt hårt, andra är lite mer hoppfulla, menar Anita UUfrån 1000 jobb till 155 stora förändringar genom åren vid bruket Dåligt intresse Två veteraner som valt att som bruksbor kriga för sitt samhälle. Bertil Edström och Anita Bohman har inte gett upp, även om det ser dystrare ut för Överum än någonsin. Hon är inte längre politiskt aktiv, jobbar mest med Vallonen Folkets park där hon är styrelseordförande. Bertil Edström, som snart fyller 85 år, jobbar med Överums samhällsförening. Han hade själv färghandel på piazzan under många år. Man kan lugnt påstå att det var rusch på piazzan. Ibland stod folk i kö utanför butikerna vid öppningsdags. Han har själv fått se hur butik efter butik försvunnit. Även bensinmacken. Men snart får han lön för den möda som han och andra lagt ner för en ny bensinmack. Den öppnar under senare delen av november efter flera års slit med frågan. Alltid något som är på den optimistiska sidan, menar Bertil. men hur mycket elände tål egentligen Överum? Inte något mer. Vi måste ha kvar den service som finns idag. Annars kan inte förtagen överleva, säger Anita. Bertil pratar också om vad han kallar det idiotiska beslutet att lägga ner högstadiet i Överum. XX1975 hade Överums bruk drygt 1024 anställda och var en av länets största industrier. I dag har 155 personer sysselsättning hos den anrika plogtillverkaren. XXAntalet anställda dalade snabbt med början från toppåren i mitten på 70-talet. År 2000 var man nere i drygt 200 anställda. Orsakerna var flera. När Electrolux köpte bruket 1972 började man renodla verksamheten. Sågverket/ snickeriet (senare fönsterfabriken) såldes ut, precis som skogen och lantbruken. Senare också elmotoravdelningen. XXNär danska Kongskilde tog över efter Electrolux utvecklades bruket ytterligare mot en renodlad tillverkare av produkter inom jordbearbetning som plogar, såmaskiner och rampspridare. Överum tillverkar i dag produkter som anses hålla världsklass. XXÖverum var ett av de få samhällen som överlevde bruksdöden i slutet av 1800-talet. Under och 1800-talen fanns elva järnbruk i Tjust härad. Därför kallades trakten även för Tjust Bergslag. XXBruket grundades av valloner år 1655 och här har rader av produkter framställts: tackjärn, stångjärn, kanoner och kanonkulor, och senare hästskor, spik, yxor, spadar och husgeråd startade tillverkningen av plogar och några år senare även andra lantbruksredskap. XXNyligen tog man över produktion av såmaskiner från Finland. Vi ser optimistiskt på framtiden. Vi har gjort många stora investeringar senaste åren och I år räknar vi med att öka omsättningen med ca 30 miljoner kronor, säger Yngvar Skogh, administrativ chef på Överums bruk. Yngvar Skogh.

3 Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011 landsbygd i förändring 5 Framåt företagare ser utveckling mot Linköping KommuniKAtioner Västervik är en avkrok. Bara vatten och strömming åt ena hållet. och neråt Kalmar är det öken. utvecklingen finns mot linköping och Östergötland. Det säger Kjell Andersson, företagare och ägare av EK Plåtbearbetning i Överum. Han uttrycker sig rättframt och snabbt, inte sällan med vass tunga. Han startade med nära nog tomma händer. Började som ensamföretagare med en verktygslåda och en svets, sedan har det vuxit efter hand. I dag har företaget 13 anställda och det kan bli fler nyanställningar framöver. Kjell Andersson, ägare till EK Plåtbearbetning. ek Plåt tillverkar bland annat frölådor till såmaskiner från Väderstad, skruvtransportörer, skruvgängor och reservdelsskruvar. Man utför även stansning, bockning FoTo: Anders steiner och gasskärning av plåt. Vi är i hög grad självförsörjande och köper bara in ett fåtal tjänster som lackering och fräsning, säger Kjell. Utvecklingen har gått snabbt och Kjell menar att det går alldeles utmärkt att vara företagare och syssla med industriprodukter i Överum, läget är fantastiskt bra med närheten till Linköpingsregionen, där det händer mycket. All efterfrågan kommer från det hållet. Det som är vårt stora problem är kommunikationerna, som borde vara mycket bättre, både med tanke på vägar och järnväg. Det är 65 km till Linköping, kommer man ner i restid på 35 minuter så är du framme vid en helt acceptabel pendlingstid för den som vill bosätta sig i Överum. Anders Jacobsson anders.jacobsson@vt.se takter Det beslutet måste rivas upp omedelbart. Överum har alltid varit beroende av bruket. Det är fortfarande kärnpunkten. Överum hade som mest 1000 anställda mot ca 160 idag. Det är klart att det sätter avtryck, menar Anita. Vi måste se det som de är. När fönsterfabriken lägger ner får vi stora fabrikslokaler som kanske kan ge plats för annan industriverksamhet. Både Bertil och Anita ör överens om att det måste till ett politiskt tryck för att ge Överum hjälp. Tyvärr visar politikerna dåligt intresse för Överum, man verkar bara intresserad av Västervik och möjligtvis Gamleby. Det gör ingen levande landsbygd. Människorna här känner detta väldigt väl. De får tjata hundra gånger för att få en slänt röjd. De pratar om fler positiva saker än nya macken. En fantastisk natur till exempel. Vi har bra utvecklingsmöjligheter på turistsidan. Överum vandrarhem har fullt, säsong efter säsong. Vi har jakt och fiske, vi har Vallonen och Ryvenäs, Och vi har ett rikt föreningsliv, säger Anita. Vi har faktiskt fått hit flera barnfamiljer på grund av billiga hus och bra boendemiljö, menar Bertil. Anders Jacobsson Konsum kvar på krympande piazza En handelsplats som en gång var modernast i Sverige tomma lokaler Konsumbutiken, två damfriseringar och en pizzeria. det är allt som finns kvar på vad som en gång var en mycket omskriven handelsplats, nämligen piazzan i Överum. Den stod klar 1956 och hit vallfärdade planerare och arkitekter för att beskåda och förundra sig över hur ett så pass litet samhälle kunde bygga en så fin och modern handelsplats med så många butiker. Här HAr funnits färghandel, järnhandel, radiobutik, apotek, herrekipering, möbelaffär, ur och guld, barnkläder, konditori, post, polis och två banker. Idag är piazzan ett ganska dystert torg. Skyltfönster gapar tomma eller används som reklamfönster. Till och med begravningsentreprenören har stängt. Kyrkan har dock ett litet konditori, Kanelbullen som har öppet två timmar två dagar Maria Nilsson, som driver Coop Konsum i Överum, har en fast men allt mer åldrande kundkrets.» Visst har man känt en viss uppgivenhet, men hoppet finns givetvis att samhället ska klara även detta. «i veckan. Piazzan är inte längre den givna mötesplatsen. En bild av ett samhälle som gått i baklås.. FoTo: Anders steiner men CooP Konsum lever. Den enda livsmedelsbutiken. Tidigare fanns även Ica och Vivo. Maria Nilsson är butiksägare sedan 2005 och berättar om en trogen men allt mer åldrande kundkrets. Butiken går bra, men hon är som så många andra överumsbor oroad över framtiden. Det är klart att det känns dystert, jag hör ju också hur kunderna pratar om nedläggningarna av både företag och samhällsservice. Det är klart att man blir påverkad, säger Maria. det gäller att ta en månad i taget, menar hon. För affären går det lite upp och ner, men sommaren blir mer och mer viktig. Sommargästerna ökar. Många utlänningar har köpt hus i Överum. Åker du genom samhället en kväll se du att det är släckt i många hus. Tillräckligt många för att man ska lägga märke till det. Nej inte det också, tänkte Maria när hon hörde nyheten om att fönsterfabriken skulle läggas ner. Visst har man känt en viss uppgivenhet, men hoppet finns givetvis att samhället och även min butik ska klara även detta, även om många nu tvingas flytta härifrån. Anders Jacobsson Överum Befolkningsutvecklingen i bruksorterna Ankarsrum Gunnebo Edsbruk Totebo GrAFik: ola PeTTersson

4 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen tisdag 22 november 2011 Färre gårdar På 35 år har 300 mjölkgårdar försvunnit i Västerviks kommun. Framtidsforskare är övertygade om att den här utvecklingen kommer att fortsätta. I så fall finns bara ett tiotal mjölkgårdar kvar i kommunen om 30 år. Vi har besökt kommunens minsta mjölkgård, med 25 kor och den största som har kor. 665 Antal lantbruk i Västerviks kommun Antal jordbruk med mer än 2 hektar åker Det finns tio mjölkgårdar kvar i kommunen om 30 år Jordbruksverkets chefsekonom spår om framtiden FraMtiden på 36 år har antalet mjölkgårdar i Västerviks kommun minskat med 300. kvar finns 69. om 30 år kommer det bara att finnas tio stycken. Harald Svensson, chefsekonom på jordbruksverket, och sommargäst i kommunen, är van att se förändringar över lång tid och har ett bra perspektiv på utvecklingen. i landet som helhet har antalet kor minskat med en procent per år. I Västervik har antalet kor under den här tiden minskat med knappt till 5 767, det innebär 15 procent och därmed har Västervik klarat sig bättre än snittet i landet När det gäller antalet företag med mjölkproduktion så har de halverats på tio år om man ser bakåt i tiden. Det stämmer ganska bra för Västerviks kommun också Antal mjölkkor xxframtiden då, hur få kan mjölkproducenterna bli? Chefsekonomen på jordbruksverket, Harald Svensson Antal besättningar med mjölkkor GraFik: ola PeTTersson Det finns egentligen inga skäl att tro att utvecklingen skulle bli väsentligt annorlunda i framtiden. Då skulle det finnas 34 stycken om tio år och 17 om 20 år. Låt oss säga att det finns tio kvar år 2041 det är en rimlig siffra. För en ensam person är det inte hållbart att sköta en mjölkproduktion. Man bör vara ett par tre stycken minst. Därmed får vi automatiskt en minskning av medeltalet gårdar. I dag är det inte många nybyggnationer som görs för mindre än 120 kor. Mitt resonemang om framtiden utgår från att vi har ungefär samma konsumtion och att vi producerar det mesta inom landet om Sverige inte kommer att kunna konkurrera för att hålla den inhemska andelen vi har nu så blir siffrorna självklart helt annorlunda, säger Harald Svensson. hans.brandin@vt.se Börjes gård var nu är den en Mjölkproduktion Börje karlsson i Snärsfall, odensvi har 25 mjölkkor. För 35 år sedan var det en medelstor gård i Västerviks kommun. nu är det en av de allra minsta. Mer eget arbete och mindre skulder gör att ekvationen går ihop trots att en genomsnittlig besättning är långt mycket större idag. Ju fler djur man har desto mer foder går det åt, man måste investera i större ladugård, fler maskiner och så måste man anställa folk. Det slipper jag även om jag står mitt uppe i en miljoninvestering just nu. Visst blir det långa dagar eftersom jag sköter allt arbete själv, säger Börje Karlsson. Inte blir man rik, men det går runt. Börje karlssons arbetsdag är mycket lång. Redan klockan sex är han på jobbet och börjar mjölka. Med utfodring, utgödsling och annat pyssel tar det cirka tre timmar. Jag har 45 ungdjur också som ska skötas om. Samma sak på kvällen. Däremellan ska allting annat på gården skötas. Vi halv tio på kvällen brukar jag ta sista rundan i ladugården för att se hur korna har det, säger Börje Karlsson. Det här schemat har jag varje dag i veckan året runt. Någon gång har jag anlitat avbytare. Landsbygd i förändring Vad hände med kommunikationerna, jobben, skolan och jordbruket? Och hur är det att vara ung och bo på landsbygden? I kommande reportage under veckan berättar VT:s landsbygdsreportrar Anders Jacobsson och om landsbygden. Hur det ser ut i dag i jämförelse med hur bilden var Andra delen handlar om lantbruket och mjölkgårdarna. Ukna I morgon: skolorna. Edsbruk Börje Karlsson, Snärsfall, Odensvi driver Överum kommunens minsta mjölkgård med 25 kor. För 35 år sedan var det en medelstor gård. na kan jag få fyra, fem timmars ledigt mitt på dagen. Odensvi Gamleby Loftaha Just nu investerar Börje Karlsson i ett nytt ungdjursstall. Det är en öppen Hallingeberg Snärsfall E22 Almvik lösning med tak och tre väggar. Blackstad Det kommer att göra Jenny arbetet mycket lättare. Idag har jag ungdjuren i Gunnebo en ladugård i granngården Börje över Ankarsrum ansvaret för endast några Antal Få timmar sysselsatta och måste inom köra lantbruk foder dit i Västerviks djuren. Nu kommun är föräldrarna mitt Företagare på dagen och kan Börje varje dag. Nu blir det lösdrift med djupströbädd det mesta Totebopå egen hand. Hjorted gamla 1 716och Börje får klara Karlsson familjemedlemmar lämna gården. På sommaren, när korna går fast ute anställd är det lite 208 lätta- stallet ligger vägg i vägg 1975 men mitt eget arbete får Blankaho och skrapgång och det nya Det är mycket jobb, Lejd arbetskraft 213 re, men då har jag å andra med vår ladugård jag inte räkna, säger Börje Lejd arbetskraft 162 E22 sidan tillfällig skörden anställd att tänka 99 på, Börjes föräldrar, Marianne och Torsten köpte Karlsson. säger Börje Karlsson som är 47 år. Men Totalt mellan skördar- gården 1972 och 1991 tog hans.brandin@vt.se E Företagare och familjemedlemmar Antal sysselsatta inom lantbruk i Västerviks kommun Företagare och familjemedlemmar Antal sysselsatta inom lantbruk i Kalmar län totalt Lejd arbetskraft fast anställd Lejd arbetskraft tillfällig anställd Lejd arbetskraft fast anställd Lejd arbetskraft tillfällig anställd Totalt Totalt Företagare och familjemedlemmar Antal sysselsatta inom lantbruk i Kalmar län totalt Lejd arbetskraft 1 392

5 Västerviks-Tidningen tisdag 22 november 2011 landsbygd i förändring 5 medelstor 1975 av de minsta Undertecknad Sedan dess har jag lärt mig lite grann. Invägd mjölk i Västerviks kommun ton gårdar ton gårdar FoTo: GraFik: ola PeTTersson Mathias Jonsson, Ogestad/Hyllela är tillsammans med två bröder och familjer en av landets största mjölkproducenter med sammanlagt mjölkkor. Största gården har 1250 kor StörSt Granne med Snärsfall ligger Ogestad där reparatör, finns kommunens och kanske Sveriges största mjölkgård. Ogestad och Hyllela brukas som en enhet och har sammanlagt mjölkkor. Inklusive rektryteringsdjur finns nötkreatur på Ogestad/Hyllela. På Hyllela finns 600 mjölkkor med tillstånd för ytterligare 50 och på Ogestad 650. Vi är sammanlagt 21 personer som arbetar på gårdarna, säger Mathias Jonsson, en av tre bröder Jonsson med familjer som äger och driver de båda gårdarna som en enhet. Elva djurskötare, sex på Ogestad och fem på Hyllela plus en heltidstjänst på varje gård för utfodring. Dessutom har vi traktorförare och skogsarbetare och så jobbar vi tre som äger gårdarna också. Det finns GODa förutsättningar för att jordbruket ska leva vidare till nästa generation också för ägarfamiljerna har sammanlagt nio barn. Just nu pågår en upprustning av Hyllela gård. Hyllela är en fin gård med goda förutsättningar. Nu renoverar vi befintliga byggnader för att få en ändamålsenlig gård som lever upp till dagens miljökrav och som kommer att hålla sig i fint skick under lång tid framöver. hans.brandin@vt.se Mjölkbondens liv har helt förändrats Utbildning När jag började arbeta som journalist i Västerviks kommun år 1975 visste jag inte mycket om lantbruk. Sedan dess har jag gått en 35-årig utbildning och börjar förstå lite grann. UUKrönika Att skriva om lantbruk var självklart eftersom nästan var femte person i kommunen var sysselsatt inom lantbruk eller hade ett arbete som var beroende av lantbruket. Mycket har förändrats och förändringarna är väldigt stora. Före inträdet i EU hade vi en sluten marknad med mjölkpriser som var långsiktigt förutsägbara. Efter EUinträdet finns inte något fast pris. Tillgång och efterfrågan i hela världen styr mjölkböndernas inkomst i Västerviks kommun. Samtidigt har 300 mjölkgårdar försvunnit i kommunen och de enheter som finns kvar har vuxit och det har krävt stora investeringar. Stora skulder i kombination med ett mjölkpris som åker jojo kräver långsiktighet, ekonomiskt kunnande, omvärldsuppfattning och is i magen. Här intill berättar Börje Karlsson i Snärsfall om sitt lantbruk som hör till de minsta idag. Få bönder har en arbetsdag som Börje Karlsson, men förr var det helt normalt, men en robot har ändrat på allt. Mjölkroboten har revolutionerat mjölkbondens jobb. När jag först hörde talas om mjölkrobot lät det helt overkligt och jag trodde inte ett ögonblick att det skulle bli vanligt. Nu är mjölkrobot en förutsättning för att yngre personer över huvud taget ska tänka på att etablera sig som mjölkbönder. Det har hänt en hel del och min utbildning och förändringen fortsätter. Björns företag har många ben att stå på MånGSySSlare framtidens bonde kommer antingen att vara hårt specialiserad eller mångsysslare. Björn riedmüller hör till de senare. Som mycket ung köpte Björn Riedmüller Stora Sandered på vägen ut mot Stora Askö i Loftahammar. Till en början hade jag köttdjur, men det gav för lite i förhållande till arbetsinsatsen, säger Björn Riedmüller. Så nu satsar jag på flera olika sysslor för att få verksamheten att gå runt. Björn driver en maskinstation tillsammans med en anställd. I maskinparken finns en uppsättning specialredskap och maskiner som används från Vena i söder till Valdemarsvik i norr. DeSSutOM är jag med i Farmartjänst och gör allt möjligt från att klippa gräs, måla staket, snickra och sätta upp brevlådor åt Posten. På Stora Sandered odlar han spannmål och vall. Det är möjligt att vi kommer att ha djur på gården i framtiden, men mångsyssleriet passar mig väldigt bra. Björn Riedmüller.

6 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen onsdag 23 november 2011 Gamleby vinnare när skolor läggs ned skolort om allt går enligt planerna kommer en ny modern skola att byggas i Gamleby. Den ska inrymma samtliga högstadieelever i norra kommundelen samt låg- och mellanstadieelever från Gamleby och lofta. kommunens skolöversyn om att bygga en ny skola i Gamleby. Men det är en lång väg innan skolan börjar byggas. Den fysiska delen har en speciell projektgrupp hand om, men den pedagogiska verksamheten ansvarar rektor på Åbyskolan, Magnus Bengtsson för. Magnus Bengtsson, rektor på Åbyskolan i Gamleby. Genom beslutet om att bygga en ny skola i Gamleby befäster samhället sin profil som skolort. Gamleby var tidigt ute med såväl enhets- som grundskola och det var en anledning till att många pedagoger sökte sig till Åbyskolan på 1960-talet. Nu väntar en ny utmaning. Det finns ett beslut i Vårt uppdrag är att forma tankar och idéer för att se hur en modern skola kan se ut. Vi har träffat all personal i Överum och Gamleby och vi kommer att samtala med alla berörda föräldrar. Givetvis ska vi lyssna till elevernas tankar runt hur en modern skola ska se ut. Nya skolan i Gamleby ska bli en skola som är anpassad till ny pedagogisk forskning och till den nya läroplanens krav, säger Magnus Bengtsson. Hans brandin hans.brandin@vt.se Signhild Svensson vid skolan i Tyllinge, som numera är privatbostad. Landsbygd i förändring tredje delen i reportageserien om landsbygden handlar om hur skolan har förändrats med många nedläggningar och drastiskt minskat antal elever. samtidigt har Gamleby blivit den stora vinnaren när det gäller utbildning utanför Västervik. i morgon: Kommunikationer. FoTo: Anders JAcoBsson UUskolor i gamleby XXErnebergsskolan, Åbyängskolan, Åbyskolan, Gamleby folkhögskola med Gamleby fotoskola och Gamleby TV-produktion Hammargymnasiet, Gamlebygymnasiet (Valstadskolan) Gamlebyvikens friskola (Josuaskolan) Arbetstillfällen i Västerviks kommun 1980 och Jordbruk & skogsbruk Tillverkningsindustrin Byggverksamhet Handel, hotell & restaurang Samtliga näringsgrenar grafik: ola pettersson Hade bara en elev Tyllinge var den första landsbygdsskolan som lades ner Dyster bild signhild svensson och hennes elever i tyllinge blev rikskändisar i slutet på 70-talet. Hon var lärare i sveriges minsta skola. en period hade hon bara en elev i klassen. Vi var alla rätt så trötta på all uppståndelse och alla journalister som ville hit, säger signhild. Hon har hunnit bli 79 år och bor fortfarande kvar i Västansjö, Dalhem. Vi tar bilen och kör mot Tyllinge någon mil norrut mot östgötagränsen. Landskapet är oerhört vackert, Tjustnaturen i sin prydno, med berg och dalar och många vattendrag. Det här är År Sista skoldagen för sista skolbarnen på skolan i Tyllinge. FoTo: BengT o. edberg Signhilds hemmamarker ända sedan 1955 då hon kom hit för att bli lärare i Dalhem, som då hade egen skola. Precis som så många andra byar runt om på landsbygden. Hon tar snabbt ifrån mig illusionen om en levande landsbygd. Hon pekar runt bland husen längs vägen. Hon vet det mesta om husens ägare, eller snarare tidigare ägare. Väldigt många hus där det tidigare fanns elever i min skola står tomma. Eller också har husen blivit sommarställen. Där nere, säger Signhild och pekar på en liten skogsväg, där bor tyskar, men det är knappast någon här som sett dem. så rullar vi in mot gamla skolan i Tyllinge, som i dag är privatbostad. Här har jag inte varit sedan 1984 då skolan las ner, säger Signhild, och begrundar sin gamla arbetsplats under många år. Vid sidan om skolan ligger gamla vaktmästarbostaden, som också är privat. Tänk att vi lagade egen mat här på skolan, trots så få elever började hon som lärare i Tyllinge, en skola som byggdes Skolan hade bara ett klassrum, så eleverna i fyran och uppåt fick resa till Överum. Det blev naturligt att hon undervisade alla elever i klass 1 till 3. Oftast en kull på 6 8 elever efter HanD började elevunderlaget svikta än mer 94 18,9 Vi dricker mindre mjölk. År 2006 drack varje svensk 106 liter mjölk, trenden är att vi dricker mindre mjölk, så förra året drack vi bara 94 liter var. Finländarna dricker mest mjölk i världen, i Finland klämmer varje person i sig 141 liter. Hårdost äter svenskarna mer av, konsumtionen har ökat från 18,5 år 2006 till 18,9 kilo förra året per person och år. Vi äter också mer smör, en ökning från 1,4 till 1,6 kilo per person på samma tid. UUså mycket har landsbygden tappat XX5487 färre invånare i Västerviks kommun sedan Hela minskningen ligger på landsbygden utanför Västerviks stad. XXSå ser den bistra verkligheten ut. Medan Västervik har nära nog identiskt lika antal invånare, strax över de bägge åren, så har landsbygden med centralorterna åderlåtits på folk. XXNågra områden har klarat sig bättre medan andra som Överum och Dalhem nära nog har halverat sin befolkning. Ingen av församlingarna på landsbygden har mer folk i dag än De minsta tappen hittar vi i Loftahammar, Gladhammar-Västrum och Törnsfall.

7 Västerviks-Tidningen onsdag 23 november 2011 landsbygd i förändring 5 Ett klipp från VT från 1984 då skolan lades ner.»tänk att vi lagade egen mat här på skolan, trots så få elever.«ukna E22 På Västrums förskola finns mängder av klätterträd. FoTo: Karin HerTz Tyllinge Överum Naturlig närkontakt Edsbruk Odensvi Gamleby på fri förskola Loftahammar Hallingeberg i klassen E22 Almvik Blackstad Piperskärr JennyNärkoNtakt Här är Västrums förskola. Med föräldrar Västervik Gunnebo som bestämmer. En och då kom diskussion om att lägga ner. Hasselö skola Ankarsrum stri och en affär. Det är inte bara en klyscha att skolan förskola som är fri och drivs i form av en ekonomisk förening. låg också på fallrepet, Totebo är viktigt Hjorted för bygden. Hur Gemenskapen är och det blev en ganska tuff många gånger har jag inte väldigt bra och både diskussionen vilken skola som skulle räddas kvar. ta ut på landsbygden fråga hört föräldrar som vill flyt- Blankaholm barnen och föräldrarna trivs med verksam- E22 Med en rösts övervikt räddades om det finns skola och afheten, säger läraren Tyllinge den gångfär. Gunnel Jansson. en. Men några år senare var sagan om den idylliska SiGNHild är inte särskilt skolan definitivt slut. Signhild optimistisk när det gäller fick börja på skolan i en positiv utveckling på Överum. landsbygden. Hon har noga följt utvecklingen Det behövs företag och inom skolom- sysselsättning. Jag har sett rådet även efter pensioneringen, alltför många unga för- och hon tycker svinna. Av de barn som att kommunen gått lite väl föddes på 60-talet och gick hårt fram vid de senaste i min skola är det bara ett besluten om skolnedläggningar. fåtal som är kvar i bygden. Totebo tycker jag borde ha haft en rimlig chans TExT att fortsätta med en bra Anders undervisning. Där finns ju Jacobsson fortfarande en stor indu- anders.jacobsson@vt.se Stort engagemang hos föräldrarna i Västrum Hon har tre kollegor, Rose- Marie Berglund, Katarina Nelson och Gith Walett. Tillsammans tre och en halv tjänst på 14 barn just nu. Västrum är ett exempel på vad en by kan göra när skolan och förskolan hotades av nedläggning. Elevunderlaget sviktade som på så många andra ställen i kommunen. Då bildades Västrums friskola, men även den fick ge upp när underlaget fortsatte att krympa. Men förskolan skulle Gunnel Jansson och Rose- Marie Berglund trivs som pedagoger på Västrums fria förskola. FoTo: Karin HerTz räddas till varje pris startade Västrums förskola ekonomisk förening på föräldrarnas initiativ. Man kunde ta över skolans inredning för ett förmånligt pris och hyra de gamla skollokalerna av kommunen på samma sätt som friskolan gjorde. Med skolpeng från staten och avgifter från föräldrarna (samma som de kommunala) går verksamheten runt. Vi måste givetvis hålla budget och anpassa oss efter inkomsterna, men hittills har det aldrig varit några problem, säger Rose-Marie Berglund. Föräldramedverkan är ett måste, men aldrig under tvång. Föräldrarna är engagerade i vad vi gör och ställer alltid upp. Det blir en väldigt bra närkontakt, säger Gunnel. Till exempel med städning av lokalerna och annat som måste göras. Två fixardagar hålls varje år då saker och ting repareras eller om något måste göras med utemiljön. Barnen har förmånen att äta mat som lagas på förskolan med Katarina Nelson som firmans egen kock. Matsedeln kan innehålla allt från blodpudding till fläskkotlett. Personalen följer läroplanen och är med på kommunens utbildningar. Jag tycker vår verksamhet fungerar jättebra. Samtidigt hålls bygden vid liv, förskolan blir en samlingspunkt. Klockan börjar närma sig halv två på dagen och nu får barnen gå ut och leka i det fina höstvädret. Utemiljön vid skolan och kyrkan är fantastisk med flera lekplatser och inte minst de naturliga lekplatserna runt skolbyggnaden med klätterträd och små berg som barnen ständigt ger nya namn. MEN framtiden är ändå osäker. Allt hänger på hur många barn som produceras eller flyttar in i området. Ett problem i Västrum är faktiskt bristen på bostäder. Om något blir till salu på en ganska liten marknad är det oftast ett väldigt litet hus, eller ett jättestort. De stora går till sommargäster, och de små passar inte en barnfamilj som vill slå sig ner på landet. anders Jacobsson anders.jacobsson@vt.se Antalet elever i landsbygdsskolor höstterminerna 1975 och 2011 Skola Elever HT 1975 Elever HT 2011 Skola Elever HT 1975 Elever HT 2011 Almvik 56 (årskurs 1 6) Nedlagd Lofta 59 (årskurs 1 6) Nedlagd Ankarsrum 161 ( årskurs 1 6) 73 (årskurs 1 6) Loftahammar 65 ( årskurs 1 6) 28 (årskurs 1 6) Blackstad 57 ( årskurs 1 6) 43 (årskurs 1 6) Odensvi 62 ( årskurs 1 6) 26 (årskurs 1 6) Blankaholm 25 ( årskurs 1 4) Nedlagd Totebo 37 ( årskurs 1 6) Nedlagd Edsbruk 94 ( årskurs 1 6) 40 (årskurs 1 6) Tyllinge 6 ( årskurs 1 2) Nedlagd Gunnebo 163 ( årskurs 1 6) 80 (årskurs 1 6) Ukna 62 ( årskurs 1 6) 22 (årskurs 1 6) Hallingeberg 12 ( årskurs 1 2) Nedlagd Västrum 17 ( årskurs 1 4) Nedlagd Hjorted 90 ( årskurs 1 6) 56 (årskurs 1 6) Summa

8 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen torsdag 24 november 2011 Att nya vägar är betydelsefulla bevisas av bilden från Överumsvägen när den invigdes i augusti Inte bara Överumsvägen har blivit bättre Vägar Väldigt mycket har hänt med vägarna i kommunen under senaste 35 åren. Efter Loftahammarsbron kommer vägen mellan Överum och gamleby som god tvåa när det gäller förnyelse. UUnedlagda stationer ArkiVbild: HAns brandin UUandra vägar XXDe här vägarna har fått en rejäl ansiktslyftning: XXNorrlandsvägen 810, Tjursbo Ankarsrum, Hallingeberg Blackstad, Ankarsrum Hummelstad, Hallingeberg Odensvi, Blackstad Möckelhult, vägarna 884 och 885 vid Stora Björka, Överum Ukna, Skaftekulla Spånga. Men det finns gott om andra vägprojekt som förbättrat kommunikationerna i Västerviks kommun under den här perioden. Bäst minns vi det som hänt närmast i tiden som att E 22 fått tre plus ett-sträckning från Gunnebo till kommungränsen i norr, att sträckan Gunnebo Västervik byggts om liksom Gunnebo Hyttan. Två andra vägbyggen, som varit betydelsefulla är Odensvivägen där befolkningen kämpade ursinnigt och till slut fick en ombyggnad ända till länsgränsen vid Hycklinge. Även Hallingebergsvägen har rätats ut och byggts om, det är knappt man minns hur grusvägen där såg ut förr i tiden. Förutom detta har en lång rad mindre vägar förbättrats och belagts. hans.brandin@vt.se XXFem stationer på Tjustbanan har försvunnit sedan XXDet är Almvik, Fästad, Blidstena, Storsjö och Nelhammar. XXI Överum har det skett en liten förbättring genom att stationen flyttats till samhället istället för att ligga halvvägs till Gamleby. XXEn gång i tiden fanns det många stationer. Det gick exempelvis att kliva på smalspåret i Ullevi, strax söder om Gamleby där tåget, precis som i Fästad, stoppades med en semafor. Landsbygd i förändring Fjärde delen i reportageserien om landsbygden handlar om kommunikationer. Vi skriver om Åke Strömbergs och andras kamp i Loftahammar för att få en bro över Bjursund och dagens kamp för snabbare uppkopplingar och bättre mobiltelefoni. I morgon: Den sista och femte delen som handlar om hur det är att vara ung på landet. Åke Strömberg har stor del i att det belv en bro över Bjursund FoTo: karin HerTz»om vi ska ta frågan på allvar, inte bara om sverige ska leva, utan också hur sverige ska leva, så måste vi också börja ta frågor om kärlek och sexualitet på allvar. Är glesbygdsproblemet rentav ett kärleksproblem? Lissa Nordin, centrum för genusstudier, Stockholms universitet Hjälp med telefonbyte på landet Nytt Alla problem som folk upplever med Telia Soneras byte av teknik på landsbygden leder till att en ny upplysningstjänst öppnas. Via tjänsten ska Post- och telestyrelsen (PTS) hjälpa och ge råd till oroliga, till exempel de som saknar telefon. Tjänsten ska vara så individuellt anpassad som möjligt, meddelar näringsdepartementet. Teknikskiftet innebär att telefonstolpar tas bort och berörda abonnenter erbjuds telefoni via det mobila nätet. (TT)»det finns goda belägg för att landsbygd och stad blir allt mer lika i social och ekonomisk bemärkelse. det utbyte som sker genom medier, omflyttning och daglig rörlighet väver samman stad och land.«erik Westholm, institutet för framtidsstudier

9 Västerviks-Tidningen torsdag 24 november 2011 landsbygd i förändring 5 Infrastruktur Kommunens infrastruktur har förbättrats väsentligt de senaste 36 åren. Symbolen för moderniseringen är bron över Bjursundsström som gjorde Loftahammar till såväl industri- som turistort. Ett annat landmärke är den nya sträckningen av Överumsvägen. Men dessutom har E22 rustats upp och så gott som samtliga små grusvägar har fått beläggning. Innan bron byggdes över Bjursundsström så fraktades alla bilar med färjan. En riktig flaskhals under högsäsong. Utan Åke ingen bro Wienerbagarn hade inte funnits kvar om inte bron hade byggts BroBygge loftahammarsbron är den enskilt största förbättringen av kommunikationerna i Västerviks kommun de senaste 35 åren. Utan åke Strömberg hade inte bron funnits. Nu är det självklart inte en enda person som ser till att en bro av den här storleken byggs. Men jag påstår att utan Åke Strömberg hade bygget inte blivit av. Så vill inte han uttrycka det, så under lunchen på Sjökrogen i Loftahammar frågar jag i stället: xxvad har Lofthammarsbron för betydelse? Han tänker en stund innan han svarar, det gör han alltid. Sedan kommer svaret kort och bestämt. Utan bron hade det här ArkiVbild: bengt o edberg Åke Strömbergs framför sitt livsverk Wienerbagarn, som han sålde till Findus en tid innan bron blev färdig. FoTo: karin HerTz samtalet inte ägt rum och det av tre skäl. Jag hade inte bott här, Sjökrogen hade inte funnits och för det tredje hade vi inte haft något att prata om. Ja, bättre kan det knappast uttryckas. åke StrömBerg växte upp i Loftahammar där han också är född. Men han sökte sig därifrån och hamnade i Malmö och Stockholm. I Stockholm började Uxbron tog 40 år att bygga XXDen 14 oktober 1983 kunde äntligen bron över Bjursundsström invigas av landshövding Eric Krönmark. Kampen hade varit lång och många var på väg att ge upp. Kommunalfullmäktige hade redan den 30 december 1940 frågan om bro över Bjursund uppe på sitt bord. Fullmäktige beslutade enhälligt att hos länsstyrelsen begära en bro över sundet. XXDen gången hände inget och inte heller nästa, och nästa, och nästa, och nästa, och nästa... XXBron blev ändå projekterad Beslutsprocessen blev lång och utdragen trots att alla i princip var överens. Sjöfartsverket satte käppar i hjulen. Verket krävde att den fria segelhöjden skulle han utveckla en idé om att baka wienerbröd, men inte grädda dem utan frysa ner dem så att de kunde gräddas i hemmen och göra det möjligt att bjuda på nybakat utan att anstränga sig. En strålande idé föll i god jord. Vi behövde växa och vi behövde fler medarbetare. Då var det hård konkurrens om arbetskraften i Stockholm och dyrt att köpa industrimark. Mot löfte om att en bro skulle byggas flyttade Wienerbagarn tillverkningen 1966 till Åke Strömbergs barndomsbygd Loftahammar. åren gick och färjan gick fram och tillbaka över Bjursundsström med stora lastbilar fyllda av ogräddade bakverk. Åke Strömberg vara 30 meter. XXDen 12 januari 1981 fick Loftahammar klartecken om att bron skulle byggas. 40 år efter kommunfullmäktiges sammanträde. XXLoftahammar fick en 416 meter lång bro med elva spann. Vägbanans bredd är åtta meter. Den segelfria höjden är 15 meter. Hela broprojektet kostade 16 miljoner kronor, varav själva bron 15 miljoner. XXNär bron invigdes var över 1000 personer vid Bjursund. Det var feststämning i hela bygden. Utställningen hade premiär samma helg. Bron gav hopp om nya jobb, fler industrier och mer turister. Den skulle underlätta livet och ge större trygghet åt alla. höll löftet om en bro levande och riktade blåslampan åt de som bestämde i länet. otaliga samtal blev det och det var inga enkla samtal med höjdare som ofta inte hade en aning om var Loftahammar låg, säger Åke Strömberg. Jag var inte tillräckligt ödmjuk, det vet jag. Istället krävde jag en bro, och det var inte rätt taktik. Men till slut kom den och när byggprocessen var igång sålde jag till Findus. Utan bron hade Wienerbagarn inte varit kvar i Loftahammar, det är helt säkert, säger Åke Strömberg. Jag hade många erbjudanden om att flytta verksamheten bland annat till Gamleby. hans.brandin@vt.se Carole Larsson i Greby menar att dålig mobiltäckning är ett stort hinder för utveckling i landsbygden. Snabbt internet viktigare än bra näringslivsservice Dålig täckning Snabb internetuppkoppling ligger i topp på önskelistan bland företagarna på landet. till och med viktigare än bra kommunal näringslivsservice. Det framgår av en ny undersökning bland lrf:s medlemmar som har sidoverksamhet till sina jord- och skogsbruk. Carole Larsson bor i Greby, Hallingeberg där familjen har sitt lantbruk. Ett modernt lantbruk med så kallade diversifierade verksamheter. Skogsbruket dominerar, men här arbetar man även med vedförsäljning och entreprenadmaskiner. Och så turismen, som är Caroles gebit, med uthyrning av stugor både i Greby och vid Sörebo utanför Mörlunda. Uxbredband i kommunen FoTo: Anders JAcobsson Jag är väldigt beroende av bra uppkoppling. Här i Greby fungerar det numera bra med internet och någorlunda bra med mobilerna. I alla fall på vissa ställen. I Sörebo är den dåliga täckningen ett stort problem. Där går det inte att koppla upp sig på nätet med mobilen. Carole menar att bra kommunikationer är oerhört viktigt på landsbygden. På många ställen i Västerviks kommun finns ingen täckning, eller också är den mycket dålig. idag är mobiltelefonen en dator, det känns naturligtvis inte bra att det inte finns mobiltäckning på så många platser. Inte minst ur säkerhetssynpunkt. Det kan ju hända eller annat som kräver snabba insatser. Tyvärr är täckningen för dålig. I Lrf:s undersökning bland medlemmar som har flera olika verksamheter på landet var det 18 procent som ansåg att snabb uppkoppling på lokal nivå är viktigast. Det sätter man före god kommunal näringslivsservice. anders Jacobsson anders.jacobsson@vt.se XXTillgänglighet för trådbundet bredband i Västerviks kommun XXxDSL (koppartråd via fasta telenätet): Glesbygd 95 procent. Tätorterna 99 procent XXFiberkabel: Glesbygd 0,31 procent. Tätorterna 20,8 procent. XXHastigheter i bredbandet. XX10 Mbit: Glesbygd 58,3 procent. Tätorter 87,13 procent. XX50 Mbit: Glesbygd 0,31 procent. Tätorter 20,8 procent. XXKälla: Post- och telestyrelsen»varför går det så lätt att driva företag i gnosjö men så trögt på bruksorterna? i gnosjö finns sedan gammalt en helt annan typ av socialtkapital som uppmuntrar nya aktörer.«hans Westlund, handelshögskolan Jönköping UxMobiltäckning XXNära 99 procent av befolkningen har GSM och 3G-täckning. XXUnder de närmaste åren gör de svenska mobiloperatörerna en stor satsning på nästa generations nät, det s.k. fjärde generationens mobilnät (4G) för trådlösa bredbandstjänster. En viktig pusselbit i denna satsning är 800 MHz-bandet, som också kommer att kunna användas för telefoni, vilket ger det goda förutsättningar att lösa eventuella problem med tillgång till telefoni som kan uppstå i framtiden. Källa: Post- och telestyrelsen»den största skillnaden mellan att driva företag i staden och på landet ligger i tillgängligheten för kunderna. det betyder att det är större krav på en entreprenör på landbygden än på en entreprenör i staden.«börje Johansson och Johan Klaesson, handelshögskolan i Jönköping

10 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011 Petra Svensson på LRF fick ta emot en Ullbagge av jordbruksminister Eskil Erlandsson. FoTo: Daniel PaTino Flor Ung och grön Projekt som skapar nya jobb på landsbygden Nya jobb Många unga vill starta företag och jobba i de gröna näringarna. Men hindren är många och stora. Ett pilotprojekt i jönköping har lyckats skapa flera nya företag med unga entreprenörer. En modell som kan bli förebild för hela landet. Projektledaren Petra Svensson på LRF i Jönköping fick för någon vecka sedan av jordbruksminister Eskil Erlandsson ta emot en Ullbagge för årets ungdomssatsning på Landsbygdsnätverkets landsbygdsgala i Stockholm. Väldigt uppmuntrande, jag hoppas att fler kan jobba efter vår modell, som jag tycker fungerar bra och ger resultat, säger Petra. ProjEktEt startade för ett år sedan tillsammans med jordbruksverket. Redan i dag kan man se resultatet i form av många nya unga företag på landsbygden. Vi har exempel unga som tagit över mjölkgårdar, startat gårdsbutik, hästföretag, potatisodling och entreprenadfirma. Ungdomar som ville bo och leva på landsbygden upplevde stora svårigheter att komma igång. Det var så projektet startade. Det började med starta egetkurser för unga mellan 18 och 35 som vill arbeta i de gröna näringarna. Sedan har vi i olika steg jobbat med vidareutveckling av företagsidéerna och kompetenshöjning hos deltagarna. Det är viktigt för att få folk att stanna kvar och inte tröttna i sin näring. VidarE har man jobbat med att hitta lösningar kring ägarskiften med annorlunda ägarstrukturer, särskilt i de fall där barnen till lantbrukare som ska sluta inte vill ta över. Att lösa finansieringen är också delar som tas upp i projektet. Vi håller också på att utveckla en företagsbank där köpare och säljare ska hitta varandra. PEtra svensson menar att det finns många unga som brinner för att bo och verka på landet. Några startade en potatisodling och började på ett halvt ha. Nu har de växt med eget kapital och levererar åtta ton potatis till Konsum i Eksjö. anders jacobsson anders.jacobsson@vt.se Max har det jättemysigt med mamma Matilda Markskog och pappa Fredérick Lindström hemma på gården i Västrum. De moderna Hjälpande grannar Fredag eftermiddag. Höstsolen sprider sitt vackra gula kvällsljus över den faluröda gården och hästarna som betar i hagen intill. På grusvägen kommer familjen Lindström/Markskog promenerande med sonen Max 2,5 år. Vi är nog ett slags moderna lantisar, säger Fredérick. Matilda har precis hämtat Max på den föräldradrivna fria förskolan i Västrum. Världens bästa förskola, säger mamma Matilda tvärsäkert. bägge har tagit lite ledigt från sina jobb i stan och har lite extratid med Max som snabbt hittar husets Ipad och drar igång lite roliga spel och bilder. Uppkopplade på bredband förstås och ett mobilnät som fungerar utan problem. PlatsEN är Frälsegården, en liten bit bort från kyrkan och Västrums gamla skola. Hit flyttade familjen från Västervik för tre år sedan. Ett ganska självklart val. Jag är uppvuxen här, säger Matilda. Jag är hästtjej och har mina islänningar i stallet hos mina föräldrar en bit bort. Matilda är lärare på Marieborgsskolan och Fredérick driver reklambyrån Lindström&Römbo. Två stundtals ganska stressiga jobb. Det tar ca 20 minuter med bilen hem till gården, perfekt för att samla tankarna en stund innan man är hemma, säger Matilda. Fredérick har svårt att hitta något negativt med att bo på landet. Det är så mycket lättare att hitta det som är bra. han räknar upp en del på den långa listan: Billigare boende, hjälpsamma grannar och bybor, ett lättsamt umgängesförhållande, förskolan, livskvaliteten. Man lånar grejer av varandra och ger goda byggråd. Vi går 50 meter från huset, hittar blåbär och gör en smaskig paj. Jag undrar om de inte får höra tråkningar från stan, att de målar upp en falsk bild av verkligheten, att de romantiserar tillvaron på landet. Ja, det gör vi nog, men i positiv bemärkelse. För här är alla verkligen hjälp- Nya bolag ska få fram friska pengar strömmen VäNdEr brist på pengar är en orsak till att utvecklingen på landsbygden bromsas. Men det finns nya smarta lösningar för finansiering av landsbygdsidéer, menar thomas Norrby, samordnare på sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Vi kan inte förvänta oss att skattemedel ska tillföras det lokala samhället för all framtid. Ska lokalsamhället växa måste det ta eget ansvar. Tidigare har man bildat ideella föreningar, kooperativ eller ekonomiska föreningar. Nu tar landsbygdsrörelsen ytterligare ett steg och bildar aktiebolag och säger att nu tar vi ansvar för utvecklingsfrågorna. Det är något nytt, säger Thomas Norrby. Ett exempel som Thomas Norrby tar upp är Virserum Invest AB, som förutom att hjälpa företagarna på orten, även bidragit med kapital till en ny friskola. Sådana här nya bolag har bildats på många andra ställen och gemensamt är den lokala förankringen med många ägare som själva bidrar med pengar och engagemang. Jag har jobbat med landsbygdsfrågor sedan 1994 och ser ett spännande läge med en kontraprocess, en rörelse tillbaka mot landsbygden. Detta i sken av ekonomisk kris, oljeproblematik och klimatfrågorna. Man kan tala om ett paradigmskifte. Många kunniga och initiativrika unga som är oroliga över rådande förhållanden börjar vända tillbaka i en ny grön våg. Det kommer att hända mycket den närmaste tiden. anders jacobsson

11 Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011 landsbygd i förändring 5 samma mot varandra. Vi hämtar andras barn på dagis när det behövs, eller samkör till och från stan. Vi hjälper varandra med allt möjligt. Sedan kanske det kan tyckas vara romantiskt att vi ska fira jul bägge familjerna tillsammans, kanske upp mot 30 personer. Lite som i filmen Fanny och Alexander. Tänk vad fantastiskt att vi kan göra det i ett hus där det finns plats Fredérick berättar hur han nästa blev skraj när de var nyinflyttade och det ringde på dörren. Men det var bara fiskförsäljaren som undrade om vi ville ha något. I stan Max älskar att gå till hagen och mata hästarna. ringer ju folk först och undrar om man är hemma. Vi har lärt oss att alltid ha fikabröd hemma om någon kommer på oväntat besök.»vi träffar folk mer här, samtidigt som familjen får mycket mer tid tillsammans«matilda fyller på pluslistan just med grannkontakten. Vi träffar folk mer här, samtidigt som familjen får mycket mer tid tillsammans. Vi är nog hemma Landsbygd i förändring Femte och sista delen i reportageserien om landsbygden handlar om att vara ung och välja att bo på landsbygden. Många skulle vilja starta verksamheter på landet, men svårigheterna är många. Ett projekt i Jönköping visar att det går. lantisarna mer än andra. Men det kan ge lite dåligt samvete att vi inte är i simhallen så ofta. Kompisarna i stan har också lärt sig att hitta ut till gården. För att låta deras barn se på hästarna eller alla de andra djuren som finns hos grannen. Vi är som en liten 4Hgård här ute, säger Fredérick. Han gillar att snickra och har kommit över den första tidens stress med att försöka få i ordning huset så fort som möjligt. Nu har jag lärt mig att ta det lugnt, det blir klart tids nog. Jag ägnar i stället mer tid åt Max. Matilda och Fredérick tvekar inte att rekommendera andra unga familjer att bosätta sig på landet. Alla fördelar väger upp nackdelarna med snöskottning och annat som hör till att driva ett hus på landet. Vi saknar inte något, möjligen ett ännu större hus, men det kommer kanske framöver. text Anders Jacobsson anders.jacobsson@vt.se Foto Karin Hertz karin.hertz@vt.se Få unga stannar kvar insatser krävs de unga flyttar till städerna medan de äldre blir kvar. Landsbygden åderlåts på människor. så är det nog tyvärr, många föräldrar tycker att det är finare om barnet flyttar till stockholm och jobbar på seven eleven i stället för att jobba i lanthandeln hemma, säger Lotti Jilsmo. Hon är kommunens nya landsbygdsutvecklare, men är just nu hemma och tar hand om nyfödde Malte. Lotti har tidigare jobbat med Hela Sverige Ska leva och inom Kustlandet Leader. Hon har också varit aktiv i den ideella föreningen Uland (ung på landsbygd). Det finns forskning som visar just att vuxenvärlden nämner barnen med stoltare ordalag ju längre bort de flyttar. Det pratas ofta negativt om den egna orten, man uppmuntrar barnen att ge sig iväg. Resultatet blir tyvärr att många av de som väljer att stanna kvar känner sig som misslyckade personer. Lotti JiLsmo menar att den här trenden går att vända. Runt om i landet pratas det mer positivt om landsbygden. Tv-program som Bonde söker fru ger inblick i ett annat liv än i staden. Lokalproducerade matvaror och grön energi är områden som blir allt viktigare för landsbygden. Samtidigt byggs informationsteknologin ut vilket ger bättre förutsättningar att starta egna verksamheter utanför städerna och centralorterna. Besöksnäringen går att utveckla ytterligare. Låga priser på bostäder är en annan faktor som talar för landsbygden.»föräldrarna är stoltare ju längre bort de flyttar«till Våren är Lotti tillbaka på kommunen för att hjälpa till med frågor som rör landsbygdsutveckling. En miljon kronor per år finns i potten för åtgärder eller aktiviteter där initiativet måste komma från invånarna själva. Landsbygdsnätverket har i ett debattinlägg tagit upp problematiken kring avfolkningen av landsbygden där man ställer sig frågan vem som ska göra jobbet för att kunna behålla välfärden för de äldre om nu alla flyttar från landsbygden och de mindre orterna. insatserna LokaLt och nationellt har hittills inte gjort att fler unga stannar på landsbygden. Nu behövs kraftfulla insatser både från kommunernas och statens sida. Ska vi få unga att stanna kvar, flytta tillbaka eller komma som nya landsbygdsbor måste våra kommuner se till att skapa gynnsamma villkor för att leva, bo och driva företag också på landsbygden. Det behövs långsiktighet, småskalighet och ett fokus på lokalsamhället. anders Jacobsson Lotti Jilsmo, kommunens landsbygdsutvecklare menar att det måste skapas bättre förutsättningar för att unga ska kunna leva och jobba på landsbygden. FoTo:»Vad framtiden bär i sin famn vet ingen, men för närvarande talar det mesta för en fortsatt regional urbanisering. att de samhällsskikt som brukar välja ett urbant boende växer snabbare än de som väljer landsbygden talar möjligen för att de urbana miljöerna i framtiden kommer att bli vinnare också i ett inomregionalt perspektiv.«jan Amcoff, institutionen för kulturgeografi, Uppsala universitet»de mediala bilderna av en utsatt landsbygd med traditionella könsmönster bidrar till att öka klyftan mellan stad och land. det är knappast något som gynnar en framtida hållbar utveckling. Ett alternativ är att granska på vilket sätt stads respektive landsbygdsmiljöer kan vara begränsande för såväl kvinnor som män. Vi måste uppmärksamma både skillnader och likheter. «Susanne Stenbacka, institutionen för kulturgeografi, Uppsala universitet

12 6 LANDSBYGD I FÖRÄNDRING Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011 Ingen stad klarar sig utan levande landsbygd Hänger IHop landsbygden är en resurs som efterfrågas allt mer. trots det saknar nära hälften av landets kommuner fysiska planeringen i jämförelse med landsbygden. Men nu lyfts landsbygden allt mer fram som en resurs för samhället som helhet, vilket också understryker Staden behöver landsbygden, menar Madeleine. Det lyfts även fram i budgetpropositionen för 2012 där...tätorter och landsbygder ska ses som sammanlänkande en strategi för landsbygdsutveckling. behovet av att lägga mer regioner men jag ser en positiv trend för landsbygden. Det finns tendenser att gå från fokus på landsbygdsfrågor och stad-land interaktioner i den kommunala planeringen, menar Madeleine Granvik. med ömsesidiga beroendeförhållanden. globalisering mot lokalisering vilket sannolikt blir mer aktuellt Madeleine Granvik, forskare vid SLU, Uppsala. Planering för hållbara stad-land system är högaktuellt i tider med klimatförändringar, att utforska framöver. finansiella Det säger Madeleine Granvik, som forskar kring hållbara stad-land interaktioner vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Allt fler frågar efter närproducerad mat, förnybar energi och ett varierat landskap med öppna betesmarker, åkrar och skog. Dessa frågor är relevanta i ett planeringsperspektiv och det finns ett visst intresse i Sveriges kommuner, menar Madeleine Granvik. Hon har för Landsbygdsnätverkets räkning gjort en undersökning som visar att 40 procent av kommunerna inte tar hänsyn till regeringens landsbygdsprogram i sitt kommunala planarbete. Västervik var inte med bland de 161, av totalt 290, kommuner som deltog i undersökningen. StaDen och tätorten har varit i mer fokus vid den chocker och stigande oljepriser. StUDIer visar att intresset för närodlad och lokalt producerad mat ökar både bland konsumenter, handeln, krögare och grossister och i kommuner. Det är väldigt många kommuner som arbetar för att stimulera närproducerad mat på olika sätt, närmare 74 procent i min undersökning. HenneS SlUtSatS är att kommunerna bättre måste se helheten i förhållandet mellan stad och land. Undersökningen visar att allt för få inser vikten av planering. Det finns en risk att mänsklig kapacitet och pengar går förlorade om man inte inser att stad och land hänger ihop. Enligt en nyligen gjord SIFO-undersökning vill över 40 procent av de som inte bor på landsbygden göra det. Bland unga kvinnor är siffran så hög som 70 procent. anders jacobsson anders.jacobsson@vt.se Säg Bernes, det räcker... FUll Fart bernes i ankarsrum var mer än en butik. Hit åkte folk från västervik för att handla skor. ja, nog var det full fart på affärerna, säger berne nilsson. Han behövde aldrig lägga till det förklarande ordet skoaffär till butiksnamnet. Bernes var som en egen institution bland butikerna startade han genom att köpa Reges herrekipering på Kungsvägen. Den butiken skulle läggas ner och blev på något sätt symptomatiskt för de många butiksnedläggningar som skulle följa i ganska rask takt under och -80-talen i Ankarsrum. Året Senare köpte han huset på Skolvägen 15, som då inhyste Svenssons möbler. Berne Nilsson drev skobutik i den byggnad som nu inrymmer nätföretaget Eleven. Samma visa där, den butiken skulle också läggas ner. I stället blev det Bernes för fulla slanten. Det gick mycket bra, vi sålde kvalitetsskor till låga priser. Vi hade trogna kunder ända från Linköping. Vid den här tiden, i mitten på 70-talet fanns det FOTO: AnderS JAcObSSOn en hel del affärer i Ankarsrum. Han nämner bland andra färghandel, blomsterhandel, elbyrån, frisörer, en cykel- och sporthandlare och Elsies damshop. Här fanns Astas café och Kafé Karlhem, plus två bensinmackar, Shell och OK. Sparbanken hade konkurrens med SE-banken, som hade lokaler vid bruket. Dessutom fanns brukshotellet, som numera är rivet. men tiderna har förändrats. De stora butikskedjorna drog in, folk började åka till Västervik för att handla, säger Berne. I dag finns i stort sett bara Ica och Konsum kvar som helöppna butiker under dagtid. I sin ungdom jobbade Berne på Konsum i Ankarsrum. Som mest fanns det fyra olika Konsumbutiker i Ankarsrum. Han poserar för kameran vid sin gamla butiksbyggnad på Skolgatan. Där finns nu Eleven, ett framgångsrikt kosmetikaföretag, som säljer via Internet. En bild av tidens gång. anders jacobsson anders.jacobsson@vt.se Från mångsyssleri till mångsyssleri Samverkan Det har alltid funnits sysselsättning på landsbygden och kommer alltid att göra det. Det säger maths Isacson, forskare i ekonomisk historia på Uppsala universitet. Maths Isacson beskriver landsbygdens historia från produktionslandskapet till dagens upplevelselandskap och mångsysslande lantbruksföretag. Han har bland annat studerat strukturomvandlingar och framtida försörjningsmöjligheter. Det är mycket som försvunnit, förändrats eller som hittat nya former om man blickar tillbaka på utvecklingstendenser i förhållandet mellan stad och land, menar han. Åren kring 1975 var en bra period för landsbygden. Framtidsutsikterna för jordbruket var goda och det blev möjligt för bönderna att skaffa traktorer och maskiner i en helt annan utsträckning än tidigare. Man blev effektivare och kunde på ett helt annat sätt sysselsätta de som fanns på den egna gården. Men så kom 80-talet med ett stort ifrågasättande av regelsystemet. Jordbruksmarknaden skulle avregleras, vilket också skedde i början av 90-talet. I stället fick vi se minskade investeringar och många jordbruk som lades ner. Det var dystert inom jordbrukssektorn. SeDan kom anslutningen till EU och Sverige gick tillbaka ett reglerat system. Lite tidigare började man ta upp de gamla traditionerna med samverkan. Maskinkostnaden blev allt dyrare, och många bönder försökte nu hitta inkomster utanför jordbruket. Bildandet av Farmartjänst var ett sätt att hjälpa varandra och hålla nere investeringskostnaderna. De som skaffat sig maskiner får också stor roll i att hjälpa till med snöröjning och skötsel av grönområden i staden, som inte klarar sig Maths Isacsson, forskare på Uppsala universitet. utan en nära relation till landsbygden. Mot slutet av 80-talet ser man också att många börjar bosätta sig på landsbygden en bit utanför storstäderna. Människor kunde köpa billiga gårdar och hästgårdarna började växa upp som svampar ur jorden. Människorna började pendla på ett helt annat sätt. gamla jordbruk börjar omvandlas med nya näringar, till exempel kafé, bo på landet, alltså småskalig turism som vänder sig mot stadsborna. Han tror att det finns hopp för landsbygden, även om det ser dystert ut på många håll i landet. På andra ställen ökar möjligheterna till sysselsättning. Han nämner särskilt det som händer nu inom gruvnäringen. Jag brukar tala om mångsyssleri, och detta är inte något nytt på landsbygden. Det har blivit tystare än på 50-talet, men det är en tystnad som döljer aktiviteter av de mest skiftande slag. Det går att leva på landsbygden även i framtiden. mycket beror också på omvärlden och den globala marknaden. Vi kan bli mer beroende av lokala råvaror, vilket kan ge lokala odlare och företagare en större chans att överleva. Mångsyssleri innehåller en komponent av företagsamhet. Det finns en oerhört stor kunskap bland många som bor och verkar på landet, vilket skulle kunna utnyttjas ännu bättre. anders jacobsson»hur uppkopplade vi än är så har vi alltid våra fötter någonstans på jorden. I den betydelsen är vi lokala. På landsbygden är långsiktiga relationer och nätverk knutna till plats och släkt ofta viktiga. Historiens människor och händelser finns lagrade i platsens gemensamma erfarenhetsrum. Och de kommer att finnas där även i framtiden oavsett om någon bestämmer att hela Sverige inte ska leva.«ann-kristin Ekman, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet Chatta med VT:s reportrar i dag Hör av er! I dag fredag klockan kan du chatta med vt:s landsbygdsreportrar anders jacobsson och Hans brandin. De har under flera veckors tid arbetat med artikelserien om landsbygden, som avslutas i dag. Utan er läsares medverkan hade det aldrig gått och vi på VT är mycket tacksamma att ni är så hjälpsamma och inte tvekar att dela med er av er kunskap. Ni släpper in oss och alla andra läsare i era hem och liv. Nu vill vi veta hur vi ska gå vidare med vår landsbygdsbevakning. Jacobsson och Brandin har redan fått många samtal och mejl från läsarna, men de vill ha ännu mer! Vad tycker ni om VT:s landsbygdsbevakning? Vad vill ni läsa mer om? Har ni några tips? Gå in på i eftermiddag och gör din röst hörd. Det går även bra att ringa, och då är telefonnumret Vi hörs! jennie lorentsson

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Odensvi en bygd med engagemang

Odensvi en bygd med engagemang Odensvi en bygd med engagemang Välkommmen till Odensvi! Odensviborna har i alla tider värnat sin bygd, vilket också inkluderar förändring i tidens anda. Många minns säkert arbetet med kommunikation under

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år. Artikel av Tuva Klinthäll Publicerad i Smålandsposten den 18 september 2010 Kl 07.00 Klockan har precis slagit sju och det är i mitten av augusti. De allra flesta ligger och sover men inte Håkan Håkansson.

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Ta tuffa samtal på måndagen

Ta tuffa samtal på måndagen Ta tuffa samtal på måndagen Näringsliv SvD 2011-08-18 08.03 Torsdag den 18 augusti Dalarö 16 Klart.se Ta tuffa samtal på måndagen PROFIL Namn: Jenny Rosberg. Ålder: 44. Bor: Söder om söder. Familj: Man

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Korrigeringar och kompletteringar till Strukturförändringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde ett samhällsperspektiv

Korrigeringar och kompletteringar till Strukturförändringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde ett samhällsperspektiv 2012-1 - Landsbygdsutvecklare Lotti Jilsmo 0490 25 41 70 lotti.jilsmo@vastervik.se Korrigeringar och kompletteringar till Strukturförändringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde ett samhällsperspektiv

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan 2012-2017. Värne - Mellby Eksjö Kommun

Lokal Utvecklingsplan 2012-2017. Värne - Mellby Eksjö Kommun Lokal Utvecklingsplan 2012-2017 Värne - Mellby Eksjö Kommun Innehållsförteckning Inledning Bygdeprofil Viktiga frågor för bygden Swot-analys Handlingsplan Hur går vi vidare Sammanfattning Inledning Värne

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Rikedom - länder. Merkurius vt 19 Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018

Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018 Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018 Exempel på kommentarer: Tack vare personalen Man kan aldrig veta vad som händer under dagen Vi älskar våra förskolepedagoger! Duktig personal och fin verksamhet. Då

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK

DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK 8A MAJA JOHAN WILLE JONTE DÅTIDENS TEKNIK HUR VAR DET FÖRR? INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ÄR EN STOR DEL AV DÅTIDENS TEKNIK EFTERSOM ATT DET VAR TEKNIKENS

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Johan Arneng har haft en lång. Uppfödarprofilen. Uppfödarprofilen: Johan Arneng kombinerar fotboll med trav

Johan Arneng har haft en lång. Uppfödarprofilen. Uppfödarprofilen: Johan Arneng kombinerar fotboll med trav TEXT OCH FOTO: Anne Adre-Isaksson 22 Det var fascinationen för stammar och avel som lockade Johan Arneng in i travet. Idag är han avelsansvarig på Stall Zet och har egen uppfödning tillsammans med hustrun

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken Minnesanteckningar 2012-01-24 Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken 24 januari 2012 Medverkande: Stefan Bäckström, ordförande Lärande- och kulturnämnden Lennart Backlund, utredare Ingela Rauhala,

Läs mer

Familjen Andersson första värvningen av Projekt Kaxås: Det känns verkligen rätt

Familjen Andersson första värvningen av Projekt Kaxås: Det känns verkligen rätt Familjen Andersson första värvningen av Projekt Kaxås: Det känns verkligen rätt Artikel 9 av 9 Projekt Kaxås Familjen Andersson är första familj inom ramen för Projekt Kaxås att flytta till byn. Strax

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Lite pengar gör stor skillnad

Lite pengar gör stor skillnad Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget

Läs mer

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Följande test är avsett för att du själv ska kunna bedöma vilken nivå/kurs i Svenska för utbytesstudenter som är lämplig för dig. I slutet av testet kan du

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Skuttungeposten Nr 3 v. 41-43 2015-2016

Skuttungeposten Nr 3 v. 41-43 2015-2016 SKAPANDE SKOLA Projektet är avslutat och var mycket uppskattat av eleverna! Filmerna finns på erikhedman.com. SMILE Månadens ord är MEDMÄNSKLIG- HET och vi arbetar med färdigheten att visa att man tycker

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. (2005-02-02)

Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. (2005-02-02) Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. (2005-02-02) 1 Tisdag 1 februari Stressad av planering sover jag mycket lite, trött, trött måndag

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Är du intresserad av teater, musik, historia, undervisning, turism, jordbruk, djur eller skogsarbete? Tycker du om att arbeta med barnverksamhet? Är du intresserad

Läs mer

Öndal & Skedshult Två småländska pärlor i Västerviks kommun

Öndal & Skedshult Två småländska pärlor i Västerviks kommun 2015 Å U B Öndal & Skedshult N RS L A N DS YG D S KO M M Två småländska pärlor i Västerviks kommun Välkommen! Byarna Öndal och Skedshult ligger så tätt, att det knappt går att skilja dem åt. Sammanlagt

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

FOLKE ÅKER TILL LANDET

FOLKE ÅKER TILL LANDET FOLKE ÅKER TILL LANDET Folke åker till landet Ursprunglig idé - Boken tog form genom projektet Att göra mer lönar sig. Projektet drevs i nära samarbete med Landsbygdsmentorerna och 17 lanthandlare inom

Läs mer

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012 MAJ 2012 Sommartider den 27 maj 2012 Har hunnit vara hemma en vecka nu och vila upp mig lite från lägret ute på Lidingö, eller vilat och vilat, det har varit tester på schemat den gågna veckan. Men har

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer