Nyhetschef Jennie Lorentsson Tel: E-post: Chefredaktör Charli Nilsson. Tel:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetschef Jennie Lorentsson Tel: 0490-666 77 E-post: redaktionen@vt.se. Chefredaktör Charli Nilsson. Tel: 0490-666 16"

Transkript

1 2 Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011 nyheter Nyhetschef Jennie Lorentsson Tel: E-post: Chefredaktör Charli Nilsson U Utebliven Tel: tidning? E-post: Ring U tipsa Vt Tel: En talade bild över läget i Överum just nu. Landsbygd i förändring Första delen i reportageserien Landsbygd i förändring, om landsbygden handlar om bruksorterna med Överum i centrum. Här märks samhällsförändringarna allra tydligast. Ett samhälle som kämpar för överlevnad och kanske en ny anda bort från den gamla bruksmentaliteten. I kommande reportage under veckan berättar VT:s landsbygdsreportrar Anders Jacobsson och Hans Brandin om landsbygden. Hur det ser ut i dag i jämförelse med hur bilden var Vad hände med kommunikationerna, jobben, skolan och jordbruket? Och hur är det att vara ung och bo på landsbygden? FoTo: ANdErs steiner Kan landsbygden överleva? Sedan 1975 har Västerviks kommun tappat närmare invånare. Samtliga på landsbygden utanför Västerviks stad. Bruksorter som Överum och Ankarsrum har åderlåtits på folk, butiker och samhällsservice. En rimlig fråga är om landsbygden har en chans att överleva. I en serie reportage den här veckan ska VT:s lokalredaktörer och Anders Jacobsson försöka ge några svar på den frågan. Vad har egentligen hänt på UUFolkets röst Finns det hopp för Överum? Överum har förlorat många butiker och många jobb. Högstadiet ska överföras till Gamleby. Hälsocentralen och folktandvården är hotade. Roland Haller: Förhoppningsvis finns det företag som vill etablera sig här. Ett företagshotell vore bra. Överum är ett fint samhälle med närhet till Västervik, Åtvidaberg och landsbygden sett i ett perspektiv 35 år tillbaka i tiden. Skolor har lagts ner och servicen urholkats. Jordbruket har centraliserats i en svindlande fart. Mängder av jobb har försvunnit. Bilden kan göras än mer dyster. Men, det finns hopp. Vi har talat med flera forskare som menar att en levande landsbygd är ett måste för staden. Finanskriser, oljekriser, klimatförändringar och en allmän oro i världen kan bli helt avgörande faktorer för att landsbygden får Linköping. Det är en styrka. Inga-Lill Pettersson: Nej, det är nog gonatt tyvärr. Det känns hopplöst när allt ska läggas ner. Jag tänker särskilt på de äldre om vi ökad betydelse, inte minst när det gäller tillgång till närproducerade livsmedel. Den småskaliga företagsamheten förväntas öka genom den nya informationstekniken. Vi har talat med unga människor som valt att leva på landsbygden och med företagare som vänder ansiktet mot Östergötland före Kalmar. En slutsats är klar: Om Västervik ska överleva, måste landsbygden överleva. Hur går det för bruksorten? Läs mer på sidorna 4 5 förlorar läkarstationen. Hur ska det bli då? Maud Karlsson: Tyvärr har politikerna förstört vårt samhälle. Ta skolan till exempel. Först satsar man sex miljoner kronor, sedan ska högstadiet bort. Man får inte spara vare sig på barnen eller de äldre. Man blir frustrerad, det är väldigt jobbigt. Linda Svensson: Jag pluggar i Linköping, men när jag är hemma Anders Jacobsson Västerviks-Tidningens landsbygdsreportrar hör jag ju hur alla pratar om samhället och hur det ska bli. Jag har själv svårt att tänka mig som boende här på orten. Text: Anders Jacobsson Foto: Anders Steiner

2 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011 Med 36 år i backspegeln Året är Som ung reporter kommer jag till nytt jobb på VT:s redaktion på Masugnsgatan i Överum. Ganska snabbt lärde jag mig att stanna bilen strax efter klockan fyra när arbetarna myllrade ut från fabriksgolven på Överums bruk. UUKrönika Ändå lyckades jag krocka lindrigt med en äldre bruksjobbare som kom styrande på sin moped. Han flög i backen, men borstade bara av sina byxor med kepsen och så var det bra med det. På förmiddagen tog jag mitt fika med sotaren och vaktmästaren på Karins konditori. Alltid samma tid. En bra nyhetsförmedling. Karin var förtvivlad när hon tvingades höja priset 50 öre på hålkakan med ost på grund av höjda mjölpriser. Det var en tid när det mesta såg ljust ut i samhället. Bruket gick på högvarv och var en av länets största industrier. Ungdomar fanns kvar med samling vid macken och kiosken eller på danserna i Vallonen till helgen. Där fick jag själv en smocka och sedan snabb färd till akuten i Västervik för omplåstring. Skvallret härjade friskt, för det var alltid något som hände. Att uppröras av. Eller att glädjas åt. Ett levande samhälle.» Bruksborna i Överum är ett härdat släkte. «Med sedan började förändringarna, sakta men säkert. Rationaliseringar och strukturförändringar vid bruket inte minst. Färre jobb, utflyttning, och färre antal butiker. I dag ser det än mer dystert ut med nedläggningen av fönsterfabriken, högstadiet som läggs ner, en folktandvård på väg att försvinna precis som läkarmottaningen. Och piazzan som knappt har några butiker kvar. Men bruksborna i Överum är ett härdat släkte. Trots problemen finns kamplusten kvar, även om det går att spåra en känsla av uppgivenhet. Överum är ett vackert ställe där hoppet kanske står i en fin boendemiljö med bra pendlingsavstånd i riktning mot den mer lukrativa Östgötaregionen och fina möjligheter för besöksnäringen. Samt en ny företagaranda som kan skapa jobb utan beroende av det fortfarande dominerande Överums bruk. Fler nya företag är ett måste för att samhället ska kunna utvecklas. Bra sådana exempel är BL el och automation, samt EK plåtbearbetning, som ni kan läsa om här intill. Anders Jacobsson Två veteraner som fortfarande kämpar för Överum, Bertil Edström och Anita Bohman. FoTo: Anders steiner Det finns kämpa Men stämningen är Överum är dämpad Vi möts på den för dagen ovanligt livfulla piazzan. Mycket trafik med lastbilar och andra tyngre fordon. Orsaken visar sig vara ombyggnaden av äldreboendet Ekhamra intill piazzan. På tiden att det blev gjort, konstaterar Anita. Men det är också samma dag som de får reda på det definitiva beskedet att fönsterfabriken ska läggas ner. Det är en väldig sorg eftersom fönsterfabriken vår så etablerad och känd för sina kvaliteter. Så här kan de gå när ett företag inte känner för orten och inte har några höga chefer på plats. Jag tänker på alla unga människor som jobbar där och som har barn i förskola eller skola. Stämningen i samhället är dämpad efter alla negativa händelser med risk för nedläggning av både läkarmottagning och folktandvård för att ta några andra exempel. V är bruksbor, så det finns kämpatakter, men visst är det dämpat, ingen tvekan om det, säger Bertil. En del tar det nog väldigt hårt, andra är lite mer hoppfulla, menar Anita UUfrån 1000 jobb till 155 stora förändringar genom åren vid bruket Dåligt intresse Två veteraner som valt att som bruksbor kriga för sitt samhälle. Bertil Edström och Anita Bohman har inte gett upp, även om det ser dystrare ut för Överum än någonsin. Hon är inte längre politiskt aktiv, jobbar mest med Vallonen Folkets park där hon är styrelseordförande. Bertil Edström, som snart fyller 85 år, jobbar med Överums samhällsförening. Han hade själv färghandel på piazzan under många år. Man kan lugnt påstå att det var rusch på piazzan. Ibland stod folk i kö utanför butikerna vid öppningsdags. Han har själv fått se hur butik efter butik försvunnit. Även bensinmacken. Men snart får han lön för den möda som han och andra lagt ner för en ny bensinmack. Den öppnar under senare delen av november efter flera års slit med frågan. Alltid något som är på den optimistiska sidan, menar Bertil. men hur mycket elände tål egentligen Överum? Inte något mer. Vi måste ha kvar den service som finns idag. Annars kan inte förtagen överleva, säger Anita. Bertil pratar också om vad han kallar det idiotiska beslutet att lägga ner högstadiet i Överum. XX1975 hade Överums bruk drygt 1024 anställda och var en av länets största industrier. I dag har 155 personer sysselsättning hos den anrika plogtillverkaren. XXAntalet anställda dalade snabbt med början från toppåren i mitten på 70-talet. År 2000 var man nere i drygt 200 anställda. Orsakerna var flera. När Electrolux köpte bruket 1972 började man renodla verksamheten. Sågverket/ snickeriet (senare fönsterfabriken) såldes ut, precis som skogen och lantbruken. Senare också elmotoravdelningen. XXNär danska Kongskilde tog över efter Electrolux utvecklades bruket ytterligare mot en renodlad tillverkare av produkter inom jordbearbetning som plogar, såmaskiner och rampspridare. Överum tillverkar i dag produkter som anses hålla världsklass. XXÖverum var ett av de få samhällen som överlevde bruksdöden i slutet av 1800-talet. Under och 1800-talen fanns elva järnbruk i Tjust härad. Därför kallades trakten även för Tjust Bergslag. XXBruket grundades av valloner år 1655 och här har rader av produkter framställts: tackjärn, stångjärn, kanoner och kanonkulor, och senare hästskor, spik, yxor, spadar och husgeråd startade tillverkningen av plogar och några år senare även andra lantbruksredskap. XXNyligen tog man över produktion av såmaskiner från Finland. Vi ser optimistiskt på framtiden. Vi har gjort många stora investeringar senaste åren och I år räknar vi med att öka omsättningen med ca 30 miljoner kronor, säger Yngvar Skogh, administrativ chef på Överums bruk. Yngvar Skogh.

3 Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011 landsbygd i förändring 5 Framåt företagare ser utveckling mot Linköping KommuniKAtioner Västervik är en avkrok. Bara vatten och strömming åt ena hållet. och neråt Kalmar är det öken. utvecklingen finns mot linköping och Östergötland. Det säger Kjell Andersson, företagare och ägare av EK Plåtbearbetning i Överum. Han uttrycker sig rättframt och snabbt, inte sällan med vass tunga. Han startade med nära nog tomma händer. Började som ensamföretagare med en verktygslåda och en svets, sedan har det vuxit efter hand. I dag har företaget 13 anställda och det kan bli fler nyanställningar framöver. Kjell Andersson, ägare till EK Plåtbearbetning. ek Plåt tillverkar bland annat frölådor till såmaskiner från Väderstad, skruvtransportörer, skruvgängor och reservdelsskruvar. Man utför även stansning, bockning FoTo: Anders steiner och gasskärning av plåt. Vi är i hög grad självförsörjande och köper bara in ett fåtal tjänster som lackering och fräsning, säger Kjell. Utvecklingen har gått snabbt och Kjell menar att det går alldeles utmärkt att vara företagare och syssla med industriprodukter i Överum, läget är fantastiskt bra med närheten till Linköpingsregionen, där det händer mycket. All efterfrågan kommer från det hållet. Det som är vårt stora problem är kommunikationerna, som borde vara mycket bättre, både med tanke på vägar och järnväg. Det är 65 km till Linköping, kommer man ner i restid på 35 minuter så är du framme vid en helt acceptabel pendlingstid för den som vill bosätta sig i Överum. Anders Jacobsson takter Det beslutet måste rivas upp omedelbart. Överum har alltid varit beroende av bruket. Det är fortfarande kärnpunkten. Överum hade som mest 1000 anställda mot ca 160 idag. Det är klart att det sätter avtryck, menar Anita. Vi måste se det som de är. När fönsterfabriken lägger ner får vi stora fabrikslokaler som kanske kan ge plats för annan industriverksamhet. Både Bertil och Anita ör överens om att det måste till ett politiskt tryck för att ge Överum hjälp. Tyvärr visar politikerna dåligt intresse för Överum, man verkar bara intresserad av Västervik och möjligtvis Gamleby. Det gör ingen levande landsbygd. Människorna här känner detta väldigt väl. De får tjata hundra gånger för att få en slänt röjd. De pratar om fler positiva saker än nya macken. En fantastisk natur till exempel. Vi har bra utvecklingsmöjligheter på turistsidan. Överum vandrarhem har fullt, säsong efter säsong. Vi har jakt och fiske, vi har Vallonen och Ryvenäs, Och vi har ett rikt föreningsliv, säger Anita. Vi har faktiskt fått hit flera barnfamiljer på grund av billiga hus och bra boendemiljö, menar Bertil. Anders Jacobsson Konsum kvar på krympande piazza En handelsplats som en gång var modernast i Sverige tomma lokaler Konsumbutiken, två damfriseringar och en pizzeria. det är allt som finns kvar på vad som en gång var en mycket omskriven handelsplats, nämligen piazzan i Överum. Den stod klar 1956 och hit vallfärdade planerare och arkitekter för att beskåda och förundra sig över hur ett så pass litet samhälle kunde bygga en så fin och modern handelsplats med så många butiker. Här HAr funnits färghandel, järnhandel, radiobutik, apotek, herrekipering, möbelaffär, ur och guld, barnkläder, konditori, post, polis och två banker. Idag är piazzan ett ganska dystert torg. Skyltfönster gapar tomma eller används som reklamfönster. Till och med begravningsentreprenören har stängt. Kyrkan har dock ett litet konditori, Kanelbullen som har öppet två timmar två dagar Maria Nilsson, som driver Coop Konsum i Överum, har en fast men allt mer åldrande kundkrets.» Visst har man känt en viss uppgivenhet, men hoppet finns givetvis att samhället ska klara även detta. «i veckan. Piazzan är inte längre den givna mötesplatsen. En bild av ett samhälle som gått i baklås.. FoTo: Anders steiner men CooP Konsum lever. Den enda livsmedelsbutiken. Tidigare fanns även Ica och Vivo. Maria Nilsson är butiksägare sedan 2005 och berättar om en trogen men allt mer åldrande kundkrets. Butiken går bra, men hon är som så många andra överumsbor oroad över framtiden. Det är klart att det känns dystert, jag hör ju också hur kunderna pratar om nedläggningarna av både företag och samhällsservice. Det är klart att man blir påverkad, säger Maria. det gäller att ta en månad i taget, menar hon. För affären går det lite upp och ner, men sommaren blir mer och mer viktig. Sommargästerna ökar. Många utlänningar har köpt hus i Överum. Åker du genom samhället en kväll se du att det är släckt i många hus. Tillräckligt många för att man ska lägga märke till det. Nej inte det också, tänkte Maria när hon hörde nyheten om att fönsterfabriken skulle läggas ner. Visst har man känt en viss uppgivenhet, men hoppet finns givetvis att samhället och även min butik ska klara även detta, även om många nu tvingas flytta härifrån. Anders Jacobsson Överum Befolkningsutvecklingen i bruksorterna Ankarsrum Gunnebo Edsbruk Totebo GrAFik: ola PeTTersson

4 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen tisdag 22 november 2011 Färre gårdar På 35 år har 300 mjölkgårdar försvunnit i Västerviks kommun. Framtidsforskare är övertygade om att den här utvecklingen kommer att fortsätta. I så fall finns bara ett tiotal mjölkgårdar kvar i kommunen om 30 år. Vi har besökt kommunens minsta mjölkgård, med 25 kor och den största som har kor. 665 Antal lantbruk i Västerviks kommun Antal jordbruk med mer än 2 hektar åker Det finns tio mjölkgårdar kvar i kommunen om 30 år Jordbruksverkets chefsekonom spår om framtiden FraMtiden på 36 år har antalet mjölkgårdar i Västerviks kommun minskat med 300. kvar finns 69. om 30 år kommer det bara att finnas tio stycken. Harald Svensson, chefsekonom på jordbruksverket, och sommargäst i kommunen, är van att se förändringar över lång tid och har ett bra perspektiv på utvecklingen. i landet som helhet har antalet kor minskat med en procent per år. I Västervik har antalet kor under den här tiden minskat med knappt till 5 767, det innebär 15 procent och därmed har Västervik klarat sig bättre än snittet i landet När det gäller antalet företag med mjölkproduktion så har de halverats på tio år om man ser bakåt i tiden. Det stämmer ganska bra för Västerviks kommun också Antal mjölkkor xxframtiden då, hur få kan mjölkproducenterna bli? Chefsekonomen på jordbruksverket, Harald Svensson Antal besättningar med mjölkkor GraFik: ola PeTTersson Det finns egentligen inga skäl att tro att utvecklingen skulle bli väsentligt annorlunda i framtiden. Då skulle det finnas 34 stycken om tio år och 17 om 20 år. Låt oss säga att det finns tio kvar år 2041 det är en rimlig siffra. För en ensam person är det inte hållbart att sköta en mjölkproduktion. Man bör vara ett par tre stycken minst. Därmed får vi automatiskt en minskning av medeltalet gårdar. I dag är det inte många nybyggnationer som görs för mindre än 120 kor. Mitt resonemang om framtiden utgår från att vi har ungefär samma konsumtion och att vi producerar det mesta inom landet om Sverige inte kommer att kunna konkurrera för att hålla den inhemska andelen vi har nu så blir siffrorna självklart helt annorlunda, säger Harald Svensson Börjes gård var nu är den en Mjölkproduktion Börje karlsson i Snärsfall, odensvi har 25 mjölkkor. För 35 år sedan var det en medelstor gård i Västerviks kommun. nu är det en av de allra minsta. Mer eget arbete och mindre skulder gör att ekvationen går ihop trots att en genomsnittlig besättning är långt mycket större idag. Ju fler djur man har desto mer foder går det åt, man måste investera i större ladugård, fler maskiner och så måste man anställa folk. Det slipper jag även om jag står mitt uppe i en miljoninvestering just nu. Visst blir det långa dagar eftersom jag sköter allt arbete själv, säger Börje Karlsson. Inte blir man rik, men det går runt. Börje karlssons arbetsdag är mycket lång. Redan klockan sex är han på jobbet och börjar mjölka. Med utfodring, utgödsling och annat pyssel tar det cirka tre timmar. Jag har 45 ungdjur också som ska skötas om. Samma sak på kvällen. Däremellan ska allting annat på gården skötas. Vi halv tio på kvällen brukar jag ta sista rundan i ladugården för att se hur korna har det, säger Börje Karlsson. Det här schemat har jag varje dag i veckan året runt. Någon gång har jag anlitat avbytare. Landsbygd i förändring Vad hände med kommunikationerna, jobben, skolan och jordbruket? Och hur är det att vara ung och bo på landsbygden? I kommande reportage under veckan berättar VT:s landsbygdsreportrar Anders Jacobsson och om landsbygden. Hur det ser ut i dag i jämförelse med hur bilden var Andra delen handlar om lantbruket och mjölkgårdarna. Ukna I morgon: skolorna. Edsbruk Börje Karlsson, Snärsfall, Odensvi driver Överum kommunens minsta mjölkgård med 25 kor. För 35 år sedan var det en medelstor gård. na kan jag få fyra, fem timmars ledigt mitt på dagen. Odensvi Gamleby Loftaha Just nu investerar Börje Karlsson i ett nytt ungdjursstall. Det är en öppen Hallingeberg Snärsfall E22 Almvik lösning med tak och tre väggar. Blackstad Det kommer att göra Jenny arbetet mycket lättare. Idag har jag ungdjuren i Gunnebo en ladugård i granngården Börje över Ankarsrum ansvaret för endast några Antal Få timmar sysselsatta och måste inom köra lantbruk foder dit i Västerviks djuren. Nu kommun är föräldrarna mitt Företagare på dagen och kan Börje varje dag. Nu blir det lösdrift med djupströbädd det mesta Totebopå egen hand. Hjorted gamla 1 716och Börje får klara Karlsson familjemedlemmar lämna gården. På sommaren, när korna går fast ute anställd är det lite 208 lätta- stallet ligger vägg i vägg 1975 men mitt eget arbete får Blankaho och skrapgång och det nya Det är mycket jobb, Lejd arbetskraft 213 re, men då har jag å andra med vår ladugård jag inte räkna, säger Börje Lejd arbetskraft 162 E22 sidan tillfällig skörden anställd att tänka 99 på, Börjes föräldrar, Marianne och Torsten köpte Karlsson. säger Börje Karlsson som är 47 år. Men Totalt mellan skördar- gården 1972 och 1991 tog E Företagare och familjemedlemmar Antal sysselsatta inom lantbruk i Västerviks kommun Företagare och familjemedlemmar Antal sysselsatta inom lantbruk i Kalmar län totalt Lejd arbetskraft fast anställd Lejd arbetskraft tillfällig anställd Lejd arbetskraft fast anställd Lejd arbetskraft tillfällig anställd Totalt Totalt Företagare och familjemedlemmar Antal sysselsatta inom lantbruk i Kalmar län totalt Lejd arbetskraft 1 392

5 Västerviks-Tidningen tisdag 22 november 2011 landsbygd i förändring 5 medelstor 1975 av de minsta Undertecknad Sedan dess har jag lärt mig lite grann. Invägd mjölk i Västerviks kommun ton gårdar ton gårdar FoTo: GraFik: ola PeTTersson Mathias Jonsson, Ogestad/Hyllela är tillsammans med två bröder och familjer en av landets största mjölkproducenter med sammanlagt mjölkkor. Största gården har 1250 kor StörSt Granne med Snärsfall ligger Ogestad där reparatör, finns kommunens och kanske Sveriges största mjölkgård. Ogestad och Hyllela brukas som en enhet och har sammanlagt mjölkkor. Inklusive rektryteringsdjur finns nötkreatur på Ogestad/Hyllela. På Hyllela finns 600 mjölkkor med tillstånd för ytterligare 50 och på Ogestad 650. Vi är sammanlagt 21 personer som arbetar på gårdarna, säger Mathias Jonsson, en av tre bröder Jonsson med familjer som äger och driver de båda gårdarna som en enhet. Elva djurskötare, sex på Ogestad och fem på Hyllela plus en heltidstjänst på varje gård för utfodring. Dessutom har vi traktorförare och skogsarbetare och så jobbar vi tre som äger gårdarna också. Det finns GODa förutsättningar för att jordbruket ska leva vidare till nästa generation också för ägarfamiljerna har sammanlagt nio barn. Just nu pågår en upprustning av Hyllela gård. Hyllela är en fin gård med goda förutsättningar. Nu renoverar vi befintliga byggnader för att få en ändamålsenlig gård som lever upp till dagens miljökrav och som kommer att hålla sig i fint skick under lång tid framöver Mjölkbondens liv har helt förändrats Utbildning När jag började arbeta som journalist i Västerviks kommun år 1975 visste jag inte mycket om lantbruk. Sedan dess har jag gått en 35-årig utbildning och börjar förstå lite grann. UUKrönika Att skriva om lantbruk var självklart eftersom nästan var femte person i kommunen var sysselsatt inom lantbruk eller hade ett arbete som var beroende av lantbruket. Mycket har förändrats och förändringarna är väldigt stora. Före inträdet i EU hade vi en sluten marknad med mjölkpriser som var långsiktigt förutsägbara. Efter EUinträdet finns inte något fast pris. Tillgång och efterfrågan i hela världen styr mjölkböndernas inkomst i Västerviks kommun. Samtidigt har 300 mjölkgårdar försvunnit i kommunen och de enheter som finns kvar har vuxit och det har krävt stora investeringar. Stora skulder i kombination med ett mjölkpris som åker jojo kräver långsiktighet, ekonomiskt kunnande, omvärldsuppfattning och is i magen. Här intill berättar Börje Karlsson i Snärsfall om sitt lantbruk som hör till de minsta idag. Få bönder har en arbetsdag som Börje Karlsson, men förr var det helt normalt, men en robot har ändrat på allt. Mjölkroboten har revolutionerat mjölkbondens jobb. När jag först hörde talas om mjölkrobot lät det helt overkligt och jag trodde inte ett ögonblick att det skulle bli vanligt. Nu är mjölkrobot en förutsättning för att yngre personer över huvud taget ska tänka på att etablera sig som mjölkbönder. Det har hänt en hel del och min utbildning och förändringen fortsätter. Björns företag har många ben att stå på MånGSySSlare framtidens bonde kommer antingen att vara hårt specialiserad eller mångsysslare. Björn riedmüller hör till de senare. Som mycket ung köpte Björn Riedmüller Stora Sandered på vägen ut mot Stora Askö i Loftahammar. Till en början hade jag köttdjur, men det gav för lite i förhållande till arbetsinsatsen, säger Björn Riedmüller. Så nu satsar jag på flera olika sysslor för att få verksamheten att gå runt. Björn driver en maskinstation tillsammans med en anställd. I maskinparken finns en uppsättning specialredskap och maskiner som används från Vena i söder till Valdemarsvik i norr. DeSSutOM är jag med i Farmartjänst och gör allt möjligt från att klippa gräs, måla staket, snickra och sätta upp brevlådor åt Posten. På Stora Sandered odlar han spannmål och vall. Det är möjligt att vi kommer att ha djur på gården i framtiden, men mångsyssleriet passar mig väldigt bra. Björn Riedmüller.

6 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen onsdag 23 november 2011 Gamleby vinnare när skolor läggs ned skolort om allt går enligt planerna kommer en ny modern skola att byggas i Gamleby. Den ska inrymma samtliga högstadieelever i norra kommundelen samt låg- och mellanstadieelever från Gamleby och lofta. kommunens skolöversyn om att bygga en ny skola i Gamleby. Men det är en lång väg innan skolan börjar byggas. Den fysiska delen har en speciell projektgrupp hand om, men den pedagogiska verksamheten ansvarar rektor på Åbyskolan, Magnus Bengtsson för. Magnus Bengtsson, rektor på Åbyskolan i Gamleby. Genom beslutet om att bygga en ny skola i Gamleby befäster samhället sin profil som skolort. Gamleby var tidigt ute med såväl enhets- som grundskola och det var en anledning till att många pedagoger sökte sig till Åbyskolan på 1960-talet. Nu väntar en ny utmaning. Det finns ett beslut i Vårt uppdrag är att forma tankar och idéer för att se hur en modern skola kan se ut. Vi har träffat all personal i Överum och Gamleby och vi kommer att samtala med alla berörda föräldrar. Givetvis ska vi lyssna till elevernas tankar runt hur en modern skola ska se ut. Nya skolan i Gamleby ska bli en skola som är anpassad till ny pedagogisk forskning och till den nya läroplanens krav, säger Magnus Bengtsson. Hans brandin Signhild Svensson vid skolan i Tyllinge, som numera är privatbostad. Landsbygd i förändring tredje delen i reportageserien om landsbygden handlar om hur skolan har förändrats med många nedläggningar och drastiskt minskat antal elever. samtidigt har Gamleby blivit den stora vinnaren när det gäller utbildning utanför Västervik. i morgon: Kommunikationer. FoTo: Anders JAcoBsson UUskolor i gamleby XXErnebergsskolan, Åbyängskolan, Åbyskolan, Gamleby folkhögskola med Gamleby fotoskola och Gamleby TV-produktion Hammargymnasiet, Gamlebygymnasiet (Valstadskolan) Gamlebyvikens friskola (Josuaskolan) Arbetstillfällen i Västerviks kommun 1980 och Jordbruk & skogsbruk Tillverkningsindustrin Byggverksamhet Handel, hotell & restaurang Samtliga näringsgrenar grafik: ola pettersson Hade bara en elev Tyllinge var den första landsbygdsskolan som lades ner Dyster bild signhild svensson och hennes elever i tyllinge blev rikskändisar i slutet på 70-talet. Hon var lärare i sveriges minsta skola. en period hade hon bara en elev i klassen. Vi var alla rätt så trötta på all uppståndelse och alla journalister som ville hit, säger signhild. Hon har hunnit bli 79 år och bor fortfarande kvar i Västansjö, Dalhem. Vi tar bilen och kör mot Tyllinge någon mil norrut mot östgötagränsen. Landskapet är oerhört vackert, Tjustnaturen i sin prydno, med berg och dalar och många vattendrag. Det här är År Sista skoldagen för sista skolbarnen på skolan i Tyllinge. FoTo: BengT o. edberg Signhilds hemmamarker ända sedan 1955 då hon kom hit för att bli lärare i Dalhem, som då hade egen skola. Precis som så många andra byar runt om på landsbygden. Hon tar snabbt ifrån mig illusionen om en levande landsbygd. Hon pekar runt bland husen längs vägen. Hon vet det mesta om husens ägare, eller snarare tidigare ägare. Väldigt många hus där det tidigare fanns elever i min skola står tomma. Eller också har husen blivit sommarställen. Där nere, säger Signhild och pekar på en liten skogsväg, där bor tyskar, men det är knappast någon här som sett dem. så rullar vi in mot gamla skolan i Tyllinge, som i dag är privatbostad. Här har jag inte varit sedan 1984 då skolan las ner, säger Signhild, och begrundar sin gamla arbetsplats under många år. Vid sidan om skolan ligger gamla vaktmästarbostaden, som också är privat. Tänk att vi lagade egen mat här på skolan, trots så få elever började hon som lärare i Tyllinge, en skola som byggdes Skolan hade bara ett klassrum, så eleverna i fyran och uppåt fick resa till Överum. Det blev naturligt att hon undervisade alla elever i klass 1 till 3. Oftast en kull på 6 8 elever efter HanD började elevunderlaget svikta än mer 94 18,9 Vi dricker mindre mjölk. År 2006 drack varje svensk 106 liter mjölk, trenden är att vi dricker mindre mjölk, så förra året drack vi bara 94 liter var. Finländarna dricker mest mjölk i världen, i Finland klämmer varje person i sig 141 liter. Hårdost äter svenskarna mer av, konsumtionen har ökat från 18,5 år 2006 till 18,9 kilo förra året per person och år. Vi äter också mer smör, en ökning från 1,4 till 1,6 kilo per person på samma tid. UUså mycket har landsbygden tappat XX5487 färre invånare i Västerviks kommun sedan Hela minskningen ligger på landsbygden utanför Västerviks stad. XXSå ser den bistra verkligheten ut. Medan Västervik har nära nog identiskt lika antal invånare, strax över de bägge åren, så har landsbygden med centralorterna åderlåtits på folk. XXNågra områden har klarat sig bättre medan andra som Överum och Dalhem nära nog har halverat sin befolkning. Ingen av församlingarna på landsbygden har mer folk i dag än De minsta tappen hittar vi i Loftahammar, Gladhammar-Västrum och Törnsfall.

7 Västerviks-Tidningen onsdag 23 november 2011 landsbygd i förändring 5 Ett klipp från VT från 1984 då skolan lades ner.»tänk att vi lagade egen mat här på skolan, trots så få elever.«ukna E22 På Västrums förskola finns mängder av klätterträd. FoTo: Karin HerTz Tyllinge Överum Naturlig närkontakt Edsbruk Odensvi Gamleby på fri förskola Loftahammar Hallingeberg i klassen E22 Almvik Blackstad Piperskärr JennyNärkoNtakt Här är Västrums förskola. Med föräldrar Västervik Gunnebo som bestämmer. En och då kom diskussion om att lägga ner. Hasselö skola Ankarsrum stri och en affär. Det är inte bara en klyscha att skolan förskola som är fri och drivs i form av en ekonomisk förening. låg också på fallrepet, Totebo är viktigt Hjorted för bygden. Hur Gemenskapen är och det blev en ganska tuff många gånger har jag inte väldigt bra och både diskussionen vilken skola som skulle räddas kvar. ta ut på landsbygden fråga hört föräldrar som vill flyt- Blankaholm barnen och föräldrarna trivs med verksam- E22 Med en rösts övervikt räddades om det finns skola och afheten, säger läraren Tyllinge den gångfär. Gunnel Jansson. en. Men några år senare var sagan om den idylliska SiGNHild är inte särskilt skolan definitivt slut. Signhild optimistisk när det gäller fick börja på skolan i en positiv utveckling på Överum. landsbygden. Hon har noga följt utvecklingen Det behövs företag och inom skolom- sysselsättning. Jag har sett rådet även efter pensioneringen, alltför många unga för- och hon tycker svinna. Av de barn som att kommunen gått lite väl föddes på 60-talet och gick hårt fram vid de senaste i min skola är det bara ett besluten om skolnedläggningar. fåtal som är kvar i bygden. Totebo tycker jag borde ha haft en rimlig chans TExT att fortsätta med en bra Anders undervisning. Där finns ju Jacobsson fortfarande en stor indu Stort engagemang hos föräldrarna i Västrum Hon har tre kollegor, Rose- Marie Berglund, Katarina Nelson och Gith Walett. Tillsammans tre och en halv tjänst på 14 barn just nu. Västrum är ett exempel på vad en by kan göra när skolan och förskolan hotades av nedläggning. Elevunderlaget sviktade som på så många andra ställen i kommunen. Då bildades Västrums friskola, men även den fick ge upp när underlaget fortsatte att krympa. Men förskolan skulle Gunnel Jansson och Rose- Marie Berglund trivs som pedagoger på Västrums fria förskola. FoTo: Karin HerTz räddas till varje pris startade Västrums förskola ekonomisk förening på föräldrarnas initiativ. Man kunde ta över skolans inredning för ett förmånligt pris och hyra de gamla skollokalerna av kommunen på samma sätt som friskolan gjorde. Med skolpeng från staten och avgifter från föräldrarna (samma som de kommunala) går verksamheten runt. Vi måste givetvis hålla budget och anpassa oss efter inkomsterna, men hittills har det aldrig varit några problem, säger Rose-Marie Berglund. Föräldramedverkan är ett måste, men aldrig under tvång. Föräldrarna är engagerade i vad vi gör och ställer alltid upp. Det blir en väldigt bra närkontakt, säger Gunnel. Till exempel med städning av lokalerna och annat som måste göras. Två fixardagar hålls varje år då saker och ting repareras eller om något måste göras med utemiljön. Barnen har förmånen att äta mat som lagas på förskolan med Katarina Nelson som firmans egen kock. Matsedeln kan innehålla allt från blodpudding till fläskkotlett. Personalen följer läroplanen och är med på kommunens utbildningar. Jag tycker vår verksamhet fungerar jättebra. Samtidigt hålls bygden vid liv, förskolan blir en samlingspunkt. Klockan börjar närma sig halv två på dagen och nu får barnen gå ut och leka i det fina höstvädret. Utemiljön vid skolan och kyrkan är fantastisk med flera lekplatser och inte minst de naturliga lekplatserna runt skolbyggnaden med klätterträd och små berg som barnen ständigt ger nya namn. MEN framtiden är ändå osäker. Allt hänger på hur många barn som produceras eller flyttar in i området. Ett problem i Västrum är faktiskt bristen på bostäder. Om något blir till salu på en ganska liten marknad är det oftast ett väldigt litet hus, eller ett jättestort. De stora går till sommargäster, och de små passar inte en barnfamilj som vill slå sig ner på landet. anders Jacobsson Antalet elever i landsbygdsskolor höstterminerna 1975 och 2011 Skola Elever HT 1975 Elever HT 2011 Skola Elever HT 1975 Elever HT 2011 Almvik 56 (årskurs 1 6) Nedlagd Lofta 59 (årskurs 1 6) Nedlagd Ankarsrum 161 ( årskurs 1 6) 73 (årskurs 1 6) Loftahammar 65 ( årskurs 1 6) 28 (årskurs 1 6) Blackstad 57 ( årskurs 1 6) 43 (årskurs 1 6) Odensvi 62 ( årskurs 1 6) 26 (årskurs 1 6) Blankaholm 25 ( årskurs 1 4) Nedlagd Totebo 37 ( årskurs 1 6) Nedlagd Edsbruk 94 ( årskurs 1 6) 40 (årskurs 1 6) Tyllinge 6 ( årskurs 1 2) Nedlagd Gunnebo 163 ( årskurs 1 6) 80 (årskurs 1 6) Ukna 62 ( årskurs 1 6) 22 (årskurs 1 6) Hallingeberg 12 ( årskurs 1 2) Nedlagd Västrum 17 ( årskurs 1 4) Nedlagd Hjorted 90 ( årskurs 1 6) 56 (årskurs 1 6) Summa

8 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen torsdag 24 november 2011 Att nya vägar är betydelsefulla bevisas av bilden från Överumsvägen när den invigdes i augusti Inte bara Överumsvägen har blivit bättre Vägar Väldigt mycket har hänt med vägarna i kommunen under senaste 35 åren. Efter Loftahammarsbron kommer vägen mellan Överum och gamleby som god tvåa när det gäller förnyelse. UUnedlagda stationer ArkiVbild: HAns brandin UUandra vägar XXDe här vägarna har fått en rejäl ansiktslyftning: XXNorrlandsvägen 810, Tjursbo Ankarsrum, Hallingeberg Blackstad, Ankarsrum Hummelstad, Hallingeberg Odensvi, Blackstad Möckelhult, vägarna 884 och 885 vid Stora Björka, Överum Ukna, Skaftekulla Spånga. Men det finns gott om andra vägprojekt som förbättrat kommunikationerna i Västerviks kommun under den här perioden. Bäst minns vi det som hänt närmast i tiden som att E 22 fått tre plus ett-sträckning från Gunnebo till kommungränsen i norr, att sträckan Gunnebo Västervik byggts om liksom Gunnebo Hyttan. Två andra vägbyggen, som varit betydelsefulla är Odensvivägen där befolkningen kämpade ursinnigt och till slut fick en ombyggnad ända till länsgränsen vid Hycklinge. Även Hallingebergsvägen har rätats ut och byggts om, det är knappt man minns hur grusvägen där såg ut förr i tiden. Förutom detta har en lång rad mindre vägar förbättrats och belagts XXFem stationer på Tjustbanan har försvunnit sedan XXDet är Almvik, Fästad, Blidstena, Storsjö och Nelhammar. XXI Överum har det skett en liten förbättring genom att stationen flyttats till samhället istället för att ligga halvvägs till Gamleby. XXEn gång i tiden fanns det många stationer. Det gick exempelvis att kliva på smalspåret i Ullevi, strax söder om Gamleby där tåget, precis som i Fästad, stoppades med en semafor. Landsbygd i förändring Fjärde delen i reportageserien om landsbygden handlar om kommunikationer. Vi skriver om Åke Strömbergs och andras kamp i Loftahammar för att få en bro över Bjursund och dagens kamp för snabbare uppkopplingar och bättre mobiltelefoni. I morgon: Den sista och femte delen som handlar om hur det är att vara ung på landet. Åke Strömberg har stor del i att det belv en bro över Bjursund FoTo: karin HerTz»om vi ska ta frågan på allvar, inte bara om sverige ska leva, utan också hur sverige ska leva, så måste vi också börja ta frågor om kärlek och sexualitet på allvar. Är glesbygdsproblemet rentav ett kärleksproblem? Lissa Nordin, centrum för genusstudier, Stockholms universitet Hjälp med telefonbyte på landet Nytt Alla problem som folk upplever med Telia Soneras byte av teknik på landsbygden leder till att en ny upplysningstjänst öppnas. Via tjänsten ska Post- och telestyrelsen (PTS) hjälpa och ge råd till oroliga, till exempel de som saknar telefon. Tjänsten ska vara så individuellt anpassad som möjligt, meddelar näringsdepartementet. Teknikskiftet innebär att telefonstolpar tas bort och berörda abonnenter erbjuds telefoni via det mobila nätet. (TT)»det finns goda belägg för att landsbygd och stad blir allt mer lika i social och ekonomisk bemärkelse. det utbyte som sker genom medier, omflyttning och daglig rörlighet väver samman stad och land.«erik Westholm, institutet för framtidsstudier

9 Västerviks-Tidningen torsdag 24 november 2011 landsbygd i förändring 5 Infrastruktur Kommunens infrastruktur har förbättrats väsentligt de senaste 36 åren. Symbolen för moderniseringen är bron över Bjursundsström som gjorde Loftahammar till såväl industri- som turistort. Ett annat landmärke är den nya sträckningen av Överumsvägen. Men dessutom har E22 rustats upp och så gott som samtliga små grusvägar har fått beläggning. Innan bron byggdes över Bjursundsström så fraktades alla bilar med färjan. En riktig flaskhals under högsäsong. Utan Åke ingen bro Wienerbagarn hade inte funnits kvar om inte bron hade byggts BroBygge loftahammarsbron är den enskilt största förbättringen av kommunikationerna i Västerviks kommun de senaste 35 åren. Utan åke Strömberg hade inte bron funnits. Nu är det självklart inte en enda person som ser till att en bro av den här storleken byggs. Men jag påstår att utan Åke Strömberg hade bygget inte blivit av. Så vill inte han uttrycka det, så under lunchen på Sjökrogen i Loftahammar frågar jag i stället: xxvad har Lofthammarsbron för betydelse? Han tänker en stund innan han svarar, det gör han alltid. Sedan kommer svaret kort och bestämt. Utan bron hade det här ArkiVbild: bengt o edberg Åke Strömbergs framför sitt livsverk Wienerbagarn, som han sålde till Findus en tid innan bron blev färdig. FoTo: karin HerTz samtalet inte ägt rum och det av tre skäl. Jag hade inte bott här, Sjökrogen hade inte funnits och för det tredje hade vi inte haft något att prata om. Ja, bättre kan det knappast uttryckas. åke StrömBerg växte upp i Loftahammar där han också är född. Men han sökte sig därifrån och hamnade i Malmö och Stockholm. I Stockholm började Uxbron tog 40 år att bygga XXDen 14 oktober 1983 kunde äntligen bron över Bjursundsström invigas av landshövding Eric Krönmark. Kampen hade varit lång och många var på väg att ge upp. Kommunalfullmäktige hade redan den 30 december 1940 frågan om bro över Bjursund uppe på sitt bord. Fullmäktige beslutade enhälligt att hos länsstyrelsen begära en bro över sundet. XXDen gången hände inget och inte heller nästa, och nästa, och nästa, och nästa, och nästa... XXBron blev ändå projekterad Beslutsprocessen blev lång och utdragen trots att alla i princip var överens. Sjöfartsverket satte käppar i hjulen. Verket krävde att den fria segelhöjden skulle han utveckla en idé om att baka wienerbröd, men inte grädda dem utan frysa ner dem så att de kunde gräddas i hemmen och göra det möjligt att bjuda på nybakat utan att anstränga sig. En strålande idé föll i god jord. Vi behövde växa och vi behövde fler medarbetare. Då var det hård konkurrens om arbetskraften i Stockholm och dyrt att köpa industrimark. Mot löfte om att en bro skulle byggas flyttade Wienerbagarn tillverkningen 1966 till Åke Strömbergs barndomsbygd Loftahammar. åren gick och färjan gick fram och tillbaka över Bjursundsström med stora lastbilar fyllda av ogräddade bakverk. Åke Strömberg vara 30 meter. XXDen 12 januari 1981 fick Loftahammar klartecken om att bron skulle byggas. 40 år efter kommunfullmäktiges sammanträde. XXLoftahammar fick en 416 meter lång bro med elva spann. Vägbanans bredd är åtta meter. Den segelfria höjden är 15 meter. Hela broprojektet kostade 16 miljoner kronor, varav själva bron 15 miljoner. XXNär bron invigdes var över 1000 personer vid Bjursund. Det var feststämning i hela bygden. Utställningen hade premiär samma helg. Bron gav hopp om nya jobb, fler industrier och mer turister. Den skulle underlätta livet och ge större trygghet åt alla. höll löftet om en bro levande och riktade blåslampan åt de som bestämde i länet. otaliga samtal blev det och det var inga enkla samtal med höjdare som ofta inte hade en aning om var Loftahammar låg, säger Åke Strömberg. Jag var inte tillräckligt ödmjuk, det vet jag. Istället krävde jag en bro, och det var inte rätt taktik. Men till slut kom den och när byggprocessen var igång sålde jag till Findus. Utan bron hade Wienerbagarn inte varit kvar i Loftahammar, det är helt säkert, säger Åke Strömberg. Jag hade många erbjudanden om att flytta verksamheten bland annat till Gamleby Carole Larsson i Greby menar att dålig mobiltäckning är ett stort hinder för utveckling i landsbygden. Snabbt internet viktigare än bra näringslivsservice Dålig täckning Snabb internetuppkoppling ligger i topp på önskelistan bland företagarna på landet. till och med viktigare än bra kommunal näringslivsservice. Det framgår av en ny undersökning bland lrf:s medlemmar som har sidoverksamhet till sina jord- och skogsbruk. Carole Larsson bor i Greby, Hallingeberg där familjen har sitt lantbruk. Ett modernt lantbruk med så kallade diversifierade verksamheter. Skogsbruket dominerar, men här arbetar man även med vedförsäljning och entreprenadmaskiner. Och så turismen, som är Caroles gebit, med uthyrning av stugor både i Greby och vid Sörebo utanför Mörlunda. Uxbredband i kommunen FoTo: Anders JAcobsson Jag är väldigt beroende av bra uppkoppling. Här i Greby fungerar det numera bra med internet och någorlunda bra med mobilerna. I alla fall på vissa ställen. I Sörebo är den dåliga täckningen ett stort problem. Där går det inte att koppla upp sig på nätet med mobilen. Carole menar att bra kommunikationer är oerhört viktigt på landsbygden. På många ställen i Västerviks kommun finns ingen täckning, eller också är den mycket dålig. idag är mobiltelefonen en dator, det känns naturligtvis inte bra att det inte finns mobiltäckning på så många platser. Inte minst ur säkerhetssynpunkt. Det kan ju hända eller annat som kräver snabba insatser. Tyvärr är täckningen för dålig. I Lrf:s undersökning bland medlemmar som har flera olika verksamheter på landet var det 18 procent som ansåg att snabb uppkoppling på lokal nivå är viktigast. Det sätter man före god kommunal näringslivsservice. anders Jacobsson XXTillgänglighet för trådbundet bredband i Västerviks kommun XXxDSL (koppartråd via fasta telenätet): Glesbygd 95 procent. Tätorterna 99 procent XXFiberkabel: Glesbygd 0,31 procent. Tätorterna 20,8 procent. XXHastigheter i bredbandet. XX10 Mbit: Glesbygd 58,3 procent. Tätorter 87,13 procent. XX50 Mbit: Glesbygd 0,31 procent. Tätorter 20,8 procent. XXKälla: Post- och telestyrelsen»varför går det så lätt att driva företag i gnosjö men så trögt på bruksorterna? i gnosjö finns sedan gammalt en helt annan typ av socialtkapital som uppmuntrar nya aktörer.«hans Westlund, handelshögskolan Jönköping UxMobiltäckning XXNära 99 procent av befolkningen har GSM och 3G-täckning. XXUnder de närmaste åren gör de svenska mobiloperatörerna en stor satsning på nästa generations nät, det s.k. fjärde generationens mobilnät (4G) för trådlösa bredbandstjänster. En viktig pusselbit i denna satsning är 800 MHz-bandet, som också kommer att kunna användas för telefoni, vilket ger det goda förutsättningar att lösa eventuella problem med tillgång till telefoni som kan uppstå i framtiden. Källa: Post- och telestyrelsen»den största skillnaden mellan att driva företag i staden och på landet ligger i tillgängligheten för kunderna. det betyder att det är större krav på en entreprenör på landbygden än på en entreprenör i staden.«börje Johansson och Johan Klaesson, handelshögskolan i Jönköping

10 4 landsbygd i förändring Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011 Petra Svensson på LRF fick ta emot en Ullbagge av jordbruksminister Eskil Erlandsson. FoTo: Daniel PaTino Flor Ung och grön Projekt som skapar nya jobb på landsbygden Nya jobb Många unga vill starta företag och jobba i de gröna näringarna. Men hindren är många och stora. Ett pilotprojekt i jönköping har lyckats skapa flera nya företag med unga entreprenörer. En modell som kan bli förebild för hela landet. Projektledaren Petra Svensson på LRF i Jönköping fick för någon vecka sedan av jordbruksminister Eskil Erlandsson ta emot en Ullbagge för årets ungdomssatsning på Landsbygdsnätverkets landsbygdsgala i Stockholm. Väldigt uppmuntrande, jag hoppas att fler kan jobba efter vår modell, som jag tycker fungerar bra och ger resultat, säger Petra. ProjEktEt startade för ett år sedan tillsammans med jordbruksverket. Redan i dag kan man se resultatet i form av många nya unga företag på landsbygden. Vi har exempel unga som tagit över mjölkgårdar, startat gårdsbutik, hästföretag, potatisodling och entreprenadfirma. Ungdomar som ville bo och leva på landsbygden upplevde stora svårigheter att komma igång. Det var så projektet startade. Det började med starta egetkurser för unga mellan 18 och 35 som vill arbeta i de gröna näringarna. Sedan har vi i olika steg jobbat med vidareutveckling av företagsidéerna och kompetenshöjning hos deltagarna. Det är viktigt för att få folk att stanna kvar och inte tröttna i sin näring. VidarE har man jobbat med att hitta lösningar kring ägarskiften med annorlunda ägarstrukturer, särskilt i de fall där barnen till lantbrukare som ska sluta inte vill ta över. Att lösa finansieringen är också delar som tas upp i projektet. Vi håller också på att utveckla en företagsbank där köpare och säljare ska hitta varandra. PEtra svensson menar att det finns många unga som brinner för att bo och verka på landet. Några startade en potatisodling och började på ett halvt ha. Nu har de växt med eget kapital och levererar åtta ton potatis till Konsum i Eksjö. anders jacobsson Max har det jättemysigt med mamma Matilda Markskog och pappa Fredérick Lindström hemma på gården i Västrum. De moderna Hjälpande grannar Fredag eftermiddag. Höstsolen sprider sitt vackra gula kvällsljus över den faluröda gården och hästarna som betar i hagen intill. På grusvägen kommer familjen Lindström/Markskog promenerande med sonen Max 2,5 år. Vi är nog ett slags moderna lantisar, säger Fredérick. Matilda har precis hämtat Max på den föräldradrivna fria förskolan i Västrum. Världens bästa förskola, säger mamma Matilda tvärsäkert. bägge har tagit lite ledigt från sina jobb i stan och har lite extratid med Max som snabbt hittar husets Ipad och drar igång lite roliga spel och bilder. Uppkopplade på bredband förstås och ett mobilnät som fungerar utan problem. PlatsEN är Frälsegården, en liten bit bort från kyrkan och Västrums gamla skola. Hit flyttade familjen från Västervik för tre år sedan. Ett ganska självklart val. Jag är uppvuxen här, säger Matilda. Jag är hästtjej och har mina islänningar i stallet hos mina föräldrar en bit bort. Matilda är lärare på Marieborgsskolan och Fredérick driver reklambyrån Lindström&Römbo. Två stundtals ganska stressiga jobb. Det tar ca 20 minuter med bilen hem till gården, perfekt för att samla tankarna en stund innan man är hemma, säger Matilda. Fredérick har svårt att hitta något negativt med att bo på landet. Det är så mycket lättare att hitta det som är bra. han räknar upp en del på den långa listan: Billigare boende, hjälpsamma grannar och bybor, ett lättsamt umgängesförhållande, förskolan, livskvaliteten. Man lånar grejer av varandra och ger goda byggråd. Vi går 50 meter från huset, hittar blåbär och gör en smaskig paj. Jag undrar om de inte får höra tråkningar från stan, att de målar upp en falsk bild av verkligheten, att de romantiserar tillvaron på landet. Ja, det gör vi nog, men i positiv bemärkelse. För här är alla verkligen hjälp- Nya bolag ska få fram friska pengar strömmen VäNdEr brist på pengar är en orsak till att utvecklingen på landsbygden bromsas. Men det finns nya smarta lösningar för finansiering av landsbygdsidéer, menar thomas Norrby, samordnare på sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Vi kan inte förvänta oss att skattemedel ska tillföras det lokala samhället för all framtid. Ska lokalsamhället växa måste det ta eget ansvar. Tidigare har man bildat ideella föreningar, kooperativ eller ekonomiska föreningar. Nu tar landsbygdsrörelsen ytterligare ett steg och bildar aktiebolag och säger att nu tar vi ansvar för utvecklingsfrågorna. Det är något nytt, säger Thomas Norrby. Ett exempel som Thomas Norrby tar upp är Virserum Invest AB, som förutom att hjälpa företagarna på orten, även bidragit med kapital till en ny friskola. Sådana här nya bolag har bildats på många andra ställen och gemensamt är den lokala förankringen med många ägare som själva bidrar med pengar och engagemang. Jag har jobbat med landsbygdsfrågor sedan 1994 och ser ett spännande läge med en kontraprocess, en rörelse tillbaka mot landsbygden. Detta i sken av ekonomisk kris, oljeproblematik och klimatfrågorna. Man kan tala om ett paradigmskifte. Många kunniga och initiativrika unga som är oroliga över rådande förhållanden börjar vända tillbaka i en ny grön våg. Det kommer att hända mycket den närmaste tiden. anders jacobsson

11 Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011 landsbygd i förändring 5 samma mot varandra. Vi hämtar andras barn på dagis när det behövs, eller samkör till och från stan. Vi hjälper varandra med allt möjligt. Sedan kanske det kan tyckas vara romantiskt att vi ska fira jul bägge familjerna tillsammans, kanske upp mot 30 personer. Lite som i filmen Fanny och Alexander. Tänk vad fantastiskt att vi kan göra det i ett hus där det finns plats Fredérick berättar hur han nästa blev skraj när de var nyinflyttade och det ringde på dörren. Men det var bara fiskförsäljaren som undrade om vi ville ha något. I stan Max älskar att gå till hagen och mata hästarna. ringer ju folk först och undrar om man är hemma. Vi har lärt oss att alltid ha fikabröd hemma om någon kommer på oväntat besök.»vi träffar folk mer här, samtidigt som familjen får mycket mer tid tillsammans«matilda fyller på pluslistan just med grannkontakten. Vi träffar folk mer här, samtidigt som familjen får mycket mer tid tillsammans. Vi är nog hemma Landsbygd i förändring Femte och sista delen i reportageserien om landsbygden handlar om att vara ung och välja att bo på landsbygden. Många skulle vilja starta verksamheter på landet, men svårigheterna är många. Ett projekt i Jönköping visar att det går. lantisarna mer än andra. Men det kan ge lite dåligt samvete att vi inte är i simhallen så ofta. Kompisarna i stan har också lärt sig att hitta ut till gården. För att låta deras barn se på hästarna eller alla de andra djuren som finns hos grannen. Vi är som en liten 4Hgård här ute, säger Fredérick. Han gillar att snickra och har kommit över den första tidens stress med att försöka få i ordning huset så fort som möjligt. Nu har jag lärt mig att ta det lugnt, det blir klart tids nog. Jag ägnar i stället mer tid åt Max. Matilda och Fredérick tvekar inte att rekommendera andra unga familjer att bosätta sig på landet. Alla fördelar väger upp nackdelarna med snöskottning och annat som hör till att driva ett hus på landet. Vi saknar inte något, möjligen ett ännu större hus, men det kommer kanske framöver. text Anders Jacobsson Foto Karin Hertz Få unga stannar kvar insatser krävs de unga flyttar till städerna medan de äldre blir kvar. Landsbygden åderlåts på människor. så är det nog tyvärr, många föräldrar tycker att det är finare om barnet flyttar till stockholm och jobbar på seven eleven i stället för att jobba i lanthandeln hemma, säger Lotti Jilsmo. Hon är kommunens nya landsbygdsutvecklare, men är just nu hemma och tar hand om nyfödde Malte. Lotti har tidigare jobbat med Hela Sverige Ska leva och inom Kustlandet Leader. Hon har också varit aktiv i den ideella föreningen Uland (ung på landsbygd). Det finns forskning som visar just att vuxenvärlden nämner barnen med stoltare ordalag ju längre bort de flyttar. Det pratas ofta negativt om den egna orten, man uppmuntrar barnen att ge sig iväg. Resultatet blir tyvärr att många av de som väljer att stanna kvar känner sig som misslyckade personer. Lotti JiLsmo menar att den här trenden går att vända. Runt om i landet pratas det mer positivt om landsbygden. Tv-program som Bonde söker fru ger inblick i ett annat liv än i staden. Lokalproducerade matvaror och grön energi är områden som blir allt viktigare för landsbygden. Samtidigt byggs informationsteknologin ut vilket ger bättre förutsättningar att starta egna verksamheter utanför städerna och centralorterna. Besöksnäringen går att utveckla ytterligare. Låga priser på bostäder är en annan faktor som talar för landsbygden.»föräldrarna är stoltare ju längre bort de flyttar«till Våren är Lotti tillbaka på kommunen för att hjälpa till med frågor som rör landsbygdsutveckling. En miljon kronor per år finns i potten för åtgärder eller aktiviteter där initiativet måste komma från invånarna själva. Landsbygdsnätverket har i ett debattinlägg tagit upp problematiken kring avfolkningen av landsbygden där man ställer sig frågan vem som ska göra jobbet för att kunna behålla välfärden för de äldre om nu alla flyttar från landsbygden och de mindre orterna. insatserna LokaLt och nationellt har hittills inte gjort att fler unga stannar på landsbygden. Nu behövs kraftfulla insatser både från kommunernas och statens sida. Ska vi få unga att stanna kvar, flytta tillbaka eller komma som nya landsbygdsbor måste våra kommuner se till att skapa gynnsamma villkor för att leva, bo och driva företag också på landsbygden. Det behövs långsiktighet, småskalighet och ett fokus på lokalsamhället. anders Jacobsson Lotti Jilsmo, kommunens landsbygdsutvecklare menar att det måste skapas bättre förutsättningar för att unga ska kunna leva och jobba på landsbygden. FoTo:»Vad framtiden bär i sin famn vet ingen, men för närvarande talar det mesta för en fortsatt regional urbanisering. att de samhällsskikt som brukar välja ett urbant boende växer snabbare än de som väljer landsbygden talar möjligen för att de urbana miljöerna i framtiden kommer att bli vinnare också i ett inomregionalt perspektiv.«jan Amcoff, institutionen för kulturgeografi, Uppsala universitet»de mediala bilderna av en utsatt landsbygd med traditionella könsmönster bidrar till att öka klyftan mellan stad och land. det är knappast något som gynnar en framtida hållbar utveckling. Ett alternativ är att granska på vilket sätt stads respektive landsbygdsmiljöer kan vara begränsande för såväl kvinnor som män. Vi måste uppmärksamma både skillnader och likheter. «Susanne Stenbacka, institutionen för kulturgeografi, Uppsala universitet

12 6 LANDSBYGD I FÖRÄNDRING Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011 Ingen stad klarar sig utan levande landsbygd Hänger IHop landsbygden är en resurs som efterfrågas allt mer. trots det saknar nära hälften av landets kommuner fysiska planeringen i jämförelse med landsbygden. Men nu lyfts landsbygden allt mer fram som en resurs för samhället som helhet, vilket också understryker Staden behöver landsbygden, menar Madeleine. Det lyfts även fram i budgetpropositionen för 2012 där...tätorter och landsbygder ska ses som sammanlänkande en strategi för landsbygdsutveckling. behovet av att lägga mer regioner men jag ser en positiv trend för landsbygden. Det finns tendenser att gå från fokus på landsbygdsfrågor och stad-land interaktioner i den kommunala planeringen, menar Madeleine Granvik. med ömsesidiga beroendeförhållanden. globalisering mot lokalisering vilket sannolikt blir mer aktuellt Madeleine Granvik, forskare vid SLU, Uppsala. Planering för hållbara stad-land system är högaktuellt i tider med klimatförändringar, att utforska framöver. finansiella Det säger Madeleine Granvik, som forskar kring hållbara stad-land interaktioner vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Allt fler frågar efter närproducerad mat, förnybar energi och ett varierat landskap med öppna betesmarker, åkrar och skog. Dessa frågor är relevanta i ett planeringsperspektiv och det finns ett visst intresse i Sveriges kommuner, menar Madeleine Granvik. Hon har för Landsbygdsnätverkets räkning gjort en undersökning som visar att 40 procent av kommunerna inte tar hänsyn till regeringens landsbygdsprogram i sitt kommunala planarbete. Västervik var inte med bland de 161, av totalt 290, kommuner som deltog i undersökningen. StaDen och tätorten har varit i mer fokus vid den chocker och stigande oljepriser. StUDIer visar att intresset för närodlad och lokalt producerad mat ökar både bland konsumenter, handeln, krögare och grossister och i kommuner. Det är väldigt många kommuner som arbetar för att stimulera närproducerad mat på olika sätt, närmare 74 procent i min undersökning. HenneS SlUtSatS är att kommunerna bättre måste se helheten i förhållandet mellan stad och land. Undersökningen visar att allt för få inser vikten av planering. Det finns en risk att mänsklig kapacitet och pengar går förlorade om man inte inser att stad och land hänger ihop. Enligt en nyligen gjord SIFO-undersökning vill över 40 procent av de som inte bor på landsbygden göra det. Bland unga kvinnor är siffran så hög som 70 procent. anders jacobsson Säg Bernes, det räcker... FUll Fart bernes i ankarsrum var mer än en butik. Hit åkte folk från västervik för att handla skor. ja, nog var det full fart på affärerna, säger berne nilsson. Han behövde aldrig lägga till det förklarande ordet skoaffär till butiksnamnet. Bernes var som en egen institution bland butikerna startade han genom att köpa Reges herrekipering på Kungsvägen. Den butiken skulle läggas ner och blev på något sätt symptomatiskt för de många butiksnedläggningar som skulle följa i ganska rask takt under och -80-talen i Ankarsrum. Året Senare köpte han huset på Skolvägen 15, som då inhyste Svenssons möbler. Berne Nilsson drev skobutik i den byggnad som nu inrymmer nätföretaget Eleven. Samma visa där, den butiken skulle också läggas ner. I stället blev det Bernes för fulla slanten. Det gick mycket bra, vi sålde kvalitetsskor till låga priser. Vi hade trogna kunder ända från Linköping. Vid den här tiden, i mitten på 70-talet fanns det FOTO: AnderS JAcObSSOn en hel del affärer i Ankarsrum. Han nämner bland andra färghandel, blomsterhandel, elbyrån, frisörer, en cykel- och sporthandlare och Elsies damshop. Här fanns Astas café och Kafé Karlhem, plus två bensinmackar, Shell och OK. Sparbanken hade konkurrens med SE-banken, som hade lokaler vid bruket. Dessutom fanns brukshotellet, som numera är rivet. men tiderna har förändrats. De stora butikskedjorna drog in, folk började åka till Västervik för att handla, säger Berne. I dag finns i stort sett bara Ica och Konsum kvar som helöppna butiker under dagtid. I sin ungdom jobbade Berne på Konsum i Ankarsrum. Som mest fanns det fyra olika Konsumbutiker i Ankarsrum. Han poserar för kameran vid sin gamla butiksbyggnad på Skolgatan. Där finns nu Eleven, ett framgångsrikt kosmetikaföretag, som säljer via Internet. En bild av tidens gång. anders jacobsson Från mångsyssleri till mångsyssleri Samverkan Det har alltid funnits sysselsättning på landsbygden och kommer alltid att göra det. Det säger maths Isacson, forskare i ekonomisk historia på Uppsala universitet. Maths Isacson beskriver landsbygdens historia från produktionslandskapet till dagens upplevelselandskap och mångsysslande lantbruksföretag. Han har bland annat studerat strukturomvandlingar och framtida försörjningsmöjligheter. Det är mycket som försvunnit, förändrats eller som hittat nya former om man blickar tillbaka på utvecklingstendenser i förhållandet mellan stad och land, menar han. Åren kring 1975 var en bra period för landsbygden. Framtidsutsikterna för jordbruket var goda och det blev möjligt för bönderna att skaffa traktorer och maskiner i en helt annan utsträckning än tidigare. Man blev effektivare och kunde på ett helt annat sätt sysselsätta de som fanns på den egna gården. Men så kom 80-talet med ett stort ifrågasättande av regelsystemet. Jordbruksmarknaden skulle avregleras, vilket också skedde i början av 90-talet. I stället fick vi se minskade investeringar och många jordbruk som lades ner. Det var dystert inom jordbrukssektorn. SeDan kom anslutningen till EU och Sverige gick tillbaka ett reglerat system. Lite tidigare började man ta upp de gamla traditionerna med samverkan. Maskinkostnaden blev allt dyrare, och många bönder försökte nu hitta inkomster utanför jordbruket. Bildandet av Farmartjänst var ett sätt att hjälpa varandra och hålla nere investeringskostnaderna. De som skaffat sig maskiner får också stor roll i att hjälpa till med snöröjning och skötsel av grönområden i staden, som inte klarar sig Maths Isacsson, forskare på Uppsala universitet. utan en nära relation till landsbygden. Mot slutet av 80-talet ser man också att många börjar bosätta sig på landsbygden en bit utanför storstäderna. Människor kunde köpa billiga gårdar och hästgårdarna började växa upp som svampar ur jorden. Människorna började pendla på ett helt annat sätt. gamla jordbruk börjar omvandlas med nya näringar, till exempel kafé, bo på landet, alltså småskalig turism som vänder sig mot stadsborna. Han tror att det finns hopp för landsbygden, även om det ser dystert ut på många håll i landet. På andra ställen ökar möjligheterna till sysselsättning. Han nämner särskilt det som händer nu inom gruvnäringen. Jag brukar tala om mångsyssleri, och detta är inte något nytt på landsbygden. Det har blivit tystare än på 50-talet, men det är en tystnad som döljer aktiviteter av de mest skiftande slag. Det går att leva på landsbygden även i framtiden. mycket beror också på omvärlden och den globala marknaden. Vi kan bli mer beroende av lokala råvaror, vilket kan ge lokala odlare och företagare en större chans att överleva. Mångsyssleri innehåller en komponent av företagsamhet. Det finns en oerhört stor kunskap bland många som bor och verkar på landet, vilket skulle kunna utnyttjas ännu bättre. anders jacobsson»hur uppkopplade vi än är så har vi alltid våra fötter någonstans på jorden. I den betydelsen är vi lokala. På landsbygden är långsiktiga relationer och nätverk knutna till plats och släkt ofta viktiga. Historiens människor och händelser finns lagrade i platsens gemensamma erfarenhetsrum. Och de kommer att finnas där även i framtiden oavsett om någon bestämmer att hela Sverige inte ska leva.«ann-kristin Ekman, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet Chatta med VT:s reportrar i dag Hör av er! I dag fredag klockan kan du chatta med vt:s landsbygdsreportrar anders jacobsson och Hans brandin. De har under flera veckors tid arbetat med artikelserien om landsbygden, som avslutas i dag. Utan er läsares medverkan hade det aldrig gått och vi på VT är mycket tacksamma att ni är så hjälpsamma och inte tvekar att dela med er av er kunskap. Ni släpper in oss och alla andra läsare i era hem och liv. Nu vill vi veta hur vi ska gå vidare med vår landsbygdsbevakning. Jacobsson och Brandin har redan fått många samtal och mejl från läsarna, men de vill ha ännu mer! Vad tycker ni om VT:s landsbygdsbevakning? Vad vill ni läsa mer om? Har ni några tips? Gå in på i eftermiddag och gör din röst hörd. Det går även bra att ringa, och då är telefonnumret Vi hörs! jennie lorentsson

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26 2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Ta tuffa samtal på måndagen

Ta tuffa samtal på måndagen Ta tuffa samtal på måndagen Näringsliv SvD 2011-08-18 08.03 Torsdag den 18 augusti Dalarö 16 Klart.se Ta tuffa samtal på måndagen PROFIL Namn: Jenny Rosberg. Ålder: 44. Bor: Söder om söder. Familj: Man

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Funderar du på att bo i Kramfors kommun?

Funderar du på att bo i Kramfors kommun? Funderar du på att bo i Kramfors kommun? När du får uppehållstillstånd i Sverige är det viktigt att hitta en bostad och ett arbete i en kommun där du och din familj trivs. Om du är inskriven på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Rembo Skidor Presenterar

Rembo Skidor Presenterar Rembo Skidor Presenterar HUGO JACOBSSON Ålder: 16 år Skidgymnasiets ort: Mora kommun Gren: Längdskidor Vilket år går du på skidgymnasiet: Första året Program: Naturvetenskapliga programmet Hugos tips:

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Är du intresserad av teater, musik, historia, undervisning, turism, jordbruk, djur eller skogsarbete? Tycker du om att arbeta med barnverksamhet? Är du intresserad

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Hej på er! Näst sista veckan innan höstlovet, oj vad tiden har gått fort! Vi har fortsatt vårt arbete med vår storyline Bondgården och denna vecka så fick vi ett sms från

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

Lokal plan för Eggvena till framtiden! Lokal plan för Eggvena till framtiden! 1 Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av Eggvena 4 Vad är det bästa med Eggvena? 5 Slogan för Eggvena

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Fiber till Himmeta- Bro!

Fiber till Himmeta- Bro! Fiber till Himmeta- Bro! Det har blivit dags att dra ut fiber till Himmeta-Bro. I den här broschyren kan du läsa mer om vilka möjligheter som en snabb och stabil uppkoppling innebär för dig och för vår

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN

NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN Nyhetsblad till boende i Perstorp Nr 1 2005 NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN PERSTORPSBOSTÄDER KÖPER TORGGATAN 3 A-B NY TIDNING! TOMMY VIEBKE VD HAR ORDET Välkommen! Det du håller i din hand är den första

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion:

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion: m- SAMMANTRÄDES PROTOKOLL TRANAs KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 2010-12-20 Sida 26(33) 201 Dm 449/10 Svar på fungerande Internet för alla i Tranås kommun Inledning Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Text: Jessica Hagård Politiska prioriteringar, Landsbygdsminister Eskil Erlandsson/ FÖRKORTAD VERSION Vi är ert departement. Vi vill jobba

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 5 mars 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 7 Fredag 5 mars 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 7 Fredag 5 mars 2010 NORRBOTTEN Nya IT-jobb till Luleå Ungefär 2 000 personer arbetar idag vid olika IT-företag i Luleå. IT-företag arbetar med datorer, internet och mobil-telefoner.

Läs mer

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan.

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Till Kommunstyrelsen, För kännedom: Barn- och utbildningsnämnden Fastighetsnämnden Gislavedshus Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Med anledning av det förslag till besparingar i kommunen

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning!

Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning! Nu kör vi igång med ombyggnad av lillstugan samt röjning! På årsfesten informerade vi om att vi måste ta vår del av arbetet inför nya Storsjögården. Det innebär att vi skall röja vårt mtrl. i gamla stugan

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild!

Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! jubileum Följ med på en 30-årig jubileumsresa i ord och bild! Bröderna Perssons Specialsnickeri i Bromölla är ett av Sveriges ledande specialsnickerier. Efter 30 års verksamhet är vi idag 23 medarbetare

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp Sid1/6 Slutrapport för öppet hus i Ljustorp 1. Vilket projekt? Utökning av öppet hus i Ljustorp Paraplyprojekt under byutveckling Projektägare: Ljustorp socken ek förening 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG. och det finns bevis

Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG. och det finns bevis Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG och det finns bevis Kasta en sten i vattnet......ringarna sprider sig Berätta för någon vad hon/han har för fel snart har du fått höra om alla dina egna fel och brister

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2005-08-23 1 Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Skolan, Nissafors, kl 19.00-20.30 Beslutande Övriga närvarande Christer Gustafsson (kd), ordförande Bertil Nilsson (m) Inga-Lill Andersson

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer