SYLF presenterar AT-rankingen 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYLF presenterar AT-rankingen 2015"

Transkript

1 #3/2015 Årgång 73 Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening sedan 1942 SYLF presenterar AT-rankingen 2015 SIFFROR Resultaten i detalj vilken är Sveriges bästa AT-ort? ANALYSER Formella krav uppfylls men faktisk kvalitet mycket varierande REPORTAGE Medisinsk manga! Utbildad läkare tecknar bästsäljare med läkartema. FACKLIGT Hur klarar du dig på akuten? Läs SYLF:s guide till jourarbete innan leg. TEMA Smarta textiler tar plats på insidan av kroppen!

2 Innehåll #3/2015 Tema: AT-ranking Ledare AT-rankingen Lokalfackligt AT-Beach Medicinska textilier Suicidbedömning Tobacco Endgame ST-boken Medicinsk manga Pride Fackligt Basfackligt Lokalfackligt Ordförandeordet Kvartalet som gått Dr Kristina SYLF-aktuellt AT-rankingen Medicinsk manga ISSN Chefredaktör och ansvarig utgivare Joanna Ahlkvist Repro & Tryck Carlshamn Tryck & Media Layout 2 Oss Reklambyrå Annonser samt prenumerationer Ann Abrahamsson 12 Suicidbedömning Styrelse Emma Spak, ordf. Jonas Ålebring, v. ordf. Pär Höglund, a. v. ordf. Joanna Ahlkvist, chefredaktör Sara Lei, ledamot Maria Ehlin Kolk, ledamot Björn Hansell, ledamot SYLFs kansli Kajsa Holmberg 4 Medicinska textilier Adress Box Stockholm Tel Fax Pg Bg Omslagsbild Montage, Oss Reklambyrå

3 Ledare AT är inte längre introduktionen till yrket Med medelväntetiden till AT på 9,8 månader tillbringar nyexaminerade läkare sin första tid i yrket på korta vikariat där hälften inte har tillgång till handledning. SYLF:s styrelse Efter en sommar som präglats av larm om vårdplatsbrist och pressade situationer på landets akutmottagningar vill vi lyfta fram vikten av en bra introduktion till yrkeslivet för nyexaminerade läkare. Att underläkare får relevant instruktion i vardagen och bra handledning måste bli en självklarhet. Att olegitimerade underläkare som arbetar i väntan på AT inte har samma rätt till handledning som sina AT- och ST-kollegor är oansvarigt mot de nya läkarna och mot patienterna. Att vara ny i sitt yrke är alltid nervöst och utmanande. Bra stöd är nödvändigt. SYLF:s AT-ranking 2015 visar att väntan på AT blir allt längre och att det därmed finns en allt större grupp olegitimerade underläkare verksamma i vården. När medelväntetiden nu ökat till 9,8 månader börjar AT som introduktion till yrkeslivet allt mer spela ut sin roll. Landets kortaste väntetid finns i Västernorrland, där medelväntetiden ökat till 5,2 månader. I Stockholm är medelväntetiden 19,1 månader. Underläkarna hinner alltså arbeta motsvarande en AT i tid innan de ens börjar AT. Hela 87 procent av de nyexaminerade läkarna har arbetat kliniskt innan AT. Anställningarna kallas ofta vikariat, men alla vet att våra sjukhus skulle gå på knäna utan denna viktiga arbetskraft på avdelningar, akutmottagningar och vårdcentraler. Behovet av nyexaminerade läkares kompetens i vården är stort. Att dessa anställningar inte är AT-block utan sker i form av korta visstidsanställningar handlar mest om avsaknad av vilja till förändring från våra landstingsledningar kombinerat med en daterad och stelbent föreskrift för AT. cent en personlig handledare. Bara 55 procent hade haft möjlighet att delta i undervisning eller grupphandledning. Andelen är i sig alldeles för liten men har också minskat sedan förra året och brutit de senaste årens positiva trend. Bland AT-läkarna är andelen som har namngivna handledare mycket hög. Tyvärr visar fritextsvaren i årets AT-ranking att även om handledarens namn finns nedskrivet är det inte ens självklart att AT-läkaren har träffat hen än mindre fått den hjälp och det stöd som behövts. Det som krävs är inte fler fina ord på papper. Sjukvården behöver reellt stöd till underläkarna ute på klinikerna. Det som krävs är inte fler fina ord på papper. Sjukvården behöver reellt stöd till underläkarna ute på klinikerna. Läkarutbildningen tar inte slut i och med examen. Den fortsätter fram till pensionen. Att ett vikariat utan handledning blir ett i princip obligatoriskt steg innan AT är en avart. Unga läkare ska få utbildningstjänster direkt. Om AT inte kan fylla denna roll måste vi i professionen våga tänka nytt. Det är dags att sluta krama en AT som inte längre uppfyller de krav vi ställer på en utbildningstjänst efter examen. För nyexaminerade läkare behövs ett gott stöd för att utvecklas i läkarrollen. Årets AT-ranking visar att detta blir allt mer bortprioriterat i dagens sjukvård. Av de som arbetade kliniskt innan AT hade enbart 46 pro3

4 Y-graft är ett textilt blodkärl som har en mer naturlig flödesprofil än de artificiella blodkärl som finns på marknaden idag. Foto: Henrik Bengtsson. Smarta textilier vävs in i sjukvården Hört talas om EKG-linnet, textila ryggdiskar eller det stickade stentet som förhindrar ärrbildning i förträngda kärl? Att kombinera teknik och textil till det som brukar kallas smarta textilier har blivit hett inom sjukvården. Text Ulrika Jönsson Belyazid, journalist 4

5 Erney Mattsson är professor i kärlkirurgi, verksam vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim och en av innovatörerna bakom det stickade stentet. När man sätter in ett vanligt stent blir det kvar livet ut, trots att patienten egentligen inte behöver det i mer än två veckor säger han. Efter två veckor är nämligen såret som uppstår vid ballongsprängningen läkt och kroppen reagerar då på det främmande metallföremålet med ärrbildning, något som i förlängningen kan leda till nya förträngningar. Idag får 30 procent av de patienter som har gjort en ballongsprängning där stent sätts in återfall inom sex månader berättar Erney Mattsson. Med hjälp av det stickade stentet, där man genom att dra i en tråd som lämnats kvar på utsidan av patientens hud kan repa upp och plocka ut stentet när patienten inte längre behöver det, hoppas Erney Mattsson undkomma problemet med nya förträngningar. Det stickade stentet är gjort i ett material som kal las nitinol, en legering av nickel och titan, och är en så kallad minnesmetall. Det innebär att det kan fixeras vid en viss temperatur, och sedan ändra form, men när det i ett senare skede utsätts för fixeringstemperaturen så återtas den ursprungliga formen. Det, tillsammans med stickningstekniken, gör att stentet är lätt att få på rätt plats i rätt form. Stentet kan dessutom anpassas med avseende på längd och diameter så att det passar den enskilde patientens behov. Fåren först ut Än så länge är stentet inte testat på människor, men väl på får. I det första försöket, som kan följas på norsk tv, kan man se hur Erney Mattsson och hans kollegor sätter in det stickade stentet i ett blodkärl på ett får och sedan opererar in ett konventionellt stent i ett annat blodkärl på samma får. När Erney Mattsson efter två veckor lyckas med att dra ut det stickade stentet ur fåret med hjälp av den lilla biten tråd som har lämnats kvar på utsidan av fårets skinn stiger jublet i operationssalen: tekniken fungerar stentet går att repa upp! Den uppföljande undersökningen av fårets blodkärl några veckor senare ger än mer positiva resultat. Skillnaden mellan det stickade och det konventionella stentet var dramatisk. Det gick inte att se att det stickade stentet suttit där, medan det konventionella stentet uppvisade de redan välkända komplikationerna med ärrbildning och förträngning säger Erney Mattsson. Resultaten är ännu inte vetenskapligt publicerade, men kommer att presenteras på det årliga mötet för European Society for Vascular Surgery i Porto i höst. Erney Mattsson ser även flera andra användningsområden för det stickade stentet. Det skulle egentligen kunna användas i alla rörsystem i kroppen säger han. Själv har han till exempel testat stentet för att behandla tumörsjukdomar. Många som får lungtumörer får svårt att andas och då kan ett stent användas för att trycka ut tumören så att luften kommer ner i lungorna. Tumören strålas sedan ofta bort medan stentet blir kvar i luftrören. Det leder till att saliven inte kan transporteras bort som den ska, och patienterna får ofta upprepade lunginflammationer som följd berättar han. När Erney efter två veckor lyckas dra ut det stickade stentet ur fåret med hjälp av den lilla biten tråd som har lämnats kvar på utsidan stiger jublet i operationssalen Med hjälp av ett stent som kan tas bort skulle detta kunna undvikas, något som försök på gris bekräftar. Erney Mattsson hoppas att stentet för lungorna ska finnas på marknaden redan nästa år, medan det som används i blodkärl väntas vara färdigtestat och klart för marknaden först år Flera större medicinska företag har redan visat intresse för produkten. Fler användningsområden Erney Mattsson är även en av hjärnorna bakom Y-Graft, ett textilt blodkärl som med hjälp av matematiska modeller och datasimuleringar har fått en mer naturlig flödesprofil än de artificiella blodkärl som finns på marknaden idag. Även här hoppas man därmed kunna undvika de ärrbildningar som är vanliga vid bypass-operationer som en konsekvens av hög turbulens och låg skjuvspänning. En annan smart textillösning, med ett helt annat användningsområde, är en protes som ska kunna användas för att hjälpa människor som lider av spinal stenos. Matts Andersson är professor i produktutveckling vid Chalmers tekniska högskola. Vid en vanlig operation (i ryggmärgskanalen) sätter man in en metallcylinder för att lätta på trycket och skapa utrymme för nerverna. Problemet är att det hårda materialet skaver mot benen och efter ett tag har man samma problem som innan säger han. Matts Andersson och hans kollegor har därför utvecklat ett koncept där de använder en betydligt mjukare cylinder gjord av textilt material och med en vätske- eller gelfylld kärna. Förutom att det förhoppningsvis tar mycket längre tid innan det uppstår en skavande effekt på benen runtomkring så har det här materialet även en 5

6 Det stickade stentet kan repas upp och därmed plockas ut ur kroppen istället för att som konventionella stent bli kvar livet ut. betydligt högre flexibilitet, vilket ger möjlighet för cylindern att följa med i ryggradens rörelser säger han. Nils-Krister Persson är forskningschef på Borås Högskolas teknologilab där både det stickade stentet och den textila protesen har utvecklats i samarbete med forskningsmiljön Smart Textiles. Fotograf: Ida Lindström Tanken är att protesen ska sättas på plats i ett deflaterat tillstånd och först när den sitter där ska trycket ökas tills den når rätt nivå. På så sätt kan man göra ett mindre snitt och använda sig av lokalbedövning istället för narkos. Eftersom många som har de här problemen är äldre människor hoppas vi på en betydligt snabbare och stabilare återhämtning med vår metod jämfört med operation säger Matts Andersson. Slutmålet är att utveckla en textil ryggdiskprotes. Men för att göra det krävs kunskap och erfarenhet, något som man nu bygger upp i utvecklingen av den enklare protesen. Smarta textilier i hemmet Både det stickade stentet och den textila protesen har utvecklats i samarbete med forskningsmiljön Smart Textiles vid Högskolan i Borås. Nils-Krister Persson är forskningschef på högskolans teknologilab och berättar att man även håller på med en rad andra medicinska applikationer, bland annat olika övervakningssystem som ska kunna användas i hemmet. Han ger som exempel en matta med inbyggda rörelsedetektorer som indikerar när man går på den något som skulle kunna vara användbart inom demens- och äldrevården. Samma matta skulle även kunna lysa upp vägen till toaletten eller köket. Andra övervakningssystem inkluderar ett linne som mäter EKG och en kudde som läser av andningsfrekvens. Tanken är att informationen ska skickas trådlöst till vårdcentralen. När värdena avviker från det normala välkomnas patienten till en läkarundersökning. Grundvalen i arbetet är att frigöra personal till omvårdnad istället för övervakning och att minska patienternas lidande genom att de kan komma in i tid till vårdcentralen eller sjukhuset säger Nils-Krister Persson. 6 Utveckling kräver uthållighet Det må verka enkelt. Men det tog många år, hårt arbete och ett stort mått av nytänkande för att komma fram till de lösningar som just nu håller på att testas. Matts Andersson menar att all medicinteknisk utveckling bygger på stor uthållighet. Jag vågar knappt tänka på hur mycket tid som har gått åt till detta. För ett medicintekniskt företag är det en lång väg till marknaden. Det krävs oerhört många tester och därmed mycket pengar för att en produkt slutligen ska kunna användas på människor säger han. Erney Mattssons berättelse vittnar om samma sak. Själv liknar han det vid poesi. Det är ett liv av misslyckanden som ledde fram till detta, säger han och fortsätter, det här är inte mitt arbete. Det är mitt liv.

7 Kvalitetsmässan Tema: Svenska utmaningar Anna Kinberg Batra, Fredrik Reinfeldt, foto: Peter Knutson. Gustav Fridolin, foto: Fredrik Hjerling. Geir Lippestad, foto: Kilian Munch. Elizabeth Kuylenstierna, foto: Mats Bäcker. Gabriel Wikström, foto: Kristian Pohl. Kvalitetsmässan reserverar sig för eventuella programändringar. NIKLAS MODIG, om framtidens sjukvård. MUSTAFA CAN, om identitet och svenskhet. FREDRIK REINFELDT, om ledarskap för förändring. EVA HAMILTON, om att vara chef i en verksamhet granskad av allmänheten. CLAUDIA OLSSON, om globala utmaningar och kreativa lösningar. 3 5 november 2015, Svenska Mässan, Göteborg RIKSDAGSPARTIERNA, utvecklar sin syn på Sveriges utmaningar. GEIR LIPPESTAD, om att värderingar måste styra människans beteende. ELIZABETH KUYLENSTIERNA, om kommunikation på jobbet. På Kvalitetsmässan får du verktygen och de nya synsätten på hur vi åstadkommer en bättre vård. Här finns allt för dig som leder och utvecklar verksamheter i vården. Du möter förebilderna inom modernt ledarskap och många goda exempel på kvalitetsutveckling. GABRIEL WIKSTRÖM, i samtal om resurser till vårdens medarbetare. Person-/patientcentrerad vård, jämlik vård, kunskaps- och professionsstyrning samt it-stöd i vården är några av nyckelfrågorna som diskuteras. Anmälan och hotellbokning på KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar

8 Tema SYLF:s AT-ranking 2015 Avesta lasarett är Sveriges bästa AT-ort AT-läkarna har talat och SYLF har lyssnat! SYLF fortsätter att bevaka läget för underläkare i hela Sverige. Text Kajsa Holmberg Foto Jeppe Gustafsson Skam den som ger sig! Efter förra årets knappa andraplats tar Avesta lasarett i år klivet upp på förstaplatsen som Sveriges bästa AT-ort. Bakom Avesta skuggar Västerviks sjukhus. I Avesta och Västervik hittas även de enskilt bästa placeringarna i medicin respektive kirurgi och psykiatri. Många av de topptioplacerade AT-orterna har flera år av goda rankingplaceringar bakom sig. Utöver Avesta och Västervik gäller detta exempelvis förra årets etta Kiruna, Skaraborgs sjukhus i Lidköping och Skövde, Gällivare sjukhus och Centrallasarettet i Västerås. 8 Detta visar att det är fullt möjligt att inte bara uppnå hög kvalitet på AT, utan även genom strukturerat, målinriktat arbete bibehålla kvaliteten över tid. På listans fjärdeplats hittas dock årets största klättrare, Kungälvs sjukhus, som lyfter sig från plats 42. Nästan lika många platser klättrar förra årets bottenplacerade AT-ort, Arvika sjukhus. Efter IVO-kritik och hot om indragen kirurgplacering resulterar ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete i år i ett lyft från rankinglistans sistaplats till dess mitt. Den tidigare så dysfunk- tionella kirurgplaceringen mer än fördubblar sina betyg för handledning och medicinsk utbildning. I listans botten återfinns Trelleborgs lasarett, som för första gången uppnått tillräckligt många svarande för att rankas. AT-rankingen har betydelse som kvalitetsindikator och utvärderingsinstrument, och SYLF:s förhoppning är att man i Trelleborg nu, med AT-läkarnas omdöme svart på vitt, ska inleda ett grundligt förbättringsarbete likt det i Arvika. Just ovanför Trelleborg i botten av rankinglistan placerar sig

9 BÄSTA AT-ORT 2015 Väntetid mellan examen och AT Väntetid i månader År BÄSTA MEDICINORT BÄSTA PSYKIATRIORT Avesta lasarett Västerviks sjukhus Kungälvs sjukhus Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö Oskarshamns sjukhus BÄSTA KIRURGIORT BÄSTA ALLMÄNMEDICINORT Västerviks sjukhus Sollefteå sjukhus Lindesbergs lasarett Lindesbergs lasarett Ljungby lasarett Universitetssjukhuset i Linköping Länssjukhuset i Sundsvall-Härnösand samt Oskarshamns sjukhus. Glädjeämnen Årets rankingresultat innehåller flera glädjeämnen. Lägstanivån på AT har höjts, och andelen AT-läkare som avstår från att delta i utvecklingsarbete på grund av att de inte blir inbjudna eller känner sig välkomna har minskat, även om den med dryga 30 procent fortfarande är alltför hög. Undersökningen visar också att ATchefer, AT-råd och andra kanaler för AT-läkarinflytande blir allt vanligare och är mycket uppskattade där de finns. Från AT-läkarnas fritextsvar framgår dock tydligt att förekomsten av ett aktivt AT-råd eller en lyhörd ATchef i sig inte garanterar vare sig AT-läkarinflytande eller en högkvalitativ AT, då båda dessa institutioner är beroende av stöd från högre ort för att genomdriva större förändringar. En gemensam nämnare för de sjukhus vars AT-chefer respektive AT-råd får allra varmast omdömen Varberg och Hudiksvall respektive Umeå och Eksjö är att AT-chefernas och AT-läkarnas 1 Avesta lasarett 2 Västerviks sjukhus 3 Kiruna sjukhus 4 Kungälvs sjukhus 5 Skaraborgs sjukhus Lidköping 6 Blekingesjukhuset i Karlskrona 7 Gällivare sjukhus 8 Skaraborgs sjukhus Skövde 8 Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö 10 Centrallasarettet i Västerås 11 Hudiksvalls sjukhus 12 Lindesbergslasarett 13 Mora lasarett 13 Centrallasarettet i Växjö 13 Akademiska sjukhuset i Uppsala 16 Sahlgrenska universitetssjukhuset 16 Ljungby lasarett 18 Hallands sjukhus Halmstad 19 Sunderby sjukhus 20 Sjukhuset i Köping 20 Tiohundra AB - Norrtälje sjukhus 22 Visby lasarett 22 Södertälje sjukhus 24 S:t Görans sjukhus 25 Piteå Älvdals sjukhus 26 Falu lasarett 27 Blekingesjukhuset i Karlshamn 27 Alingsås lasarett 29 Centralsjukhuset i Karlstad 30 Ängelholms sjukhus 31 Sjukhuset i Arvika 32 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 33 Länssjukhuset i Kalmar 34 Skellefteå lasarett 35 Östersunds sjukhus 36 Örnsköldsviks sjukhus 37 Mälarsjukhuset i Eskilstuna 38 Hallands sjukhus Varberg 39 Hässleholms sjukhusorganisation 40 Universitetssjukhuset i Örebro 41 Landskrona lasarett 42 Lycksele lasarett 43 Ystad lasarett 43 Gävle sjukhus 45 Lasarettet i Motala 46 Länssjukhuset Ryhov 46 Södersjukhuset 48 Karolinska universitetssjukh. Huddinge 49 Nyköpings lasarett 49 Sollefteå sjukhus 51 Danderyds sjukhus 52 NU-sjukvården 53 Skånes Universitetssjukhus - Malmö 53 Karolinska universitetssjukh. Solna 55 Universitetssjukhuset i Linköping 57 Kalix sjukhus 58 Helsingborgs lasarett 58 Norrlands universitetssjukhus Umeå 60 Södra Älvsborgs sjukhus 61 Centralsjukhuset i Kristianstad 62 Kullbergska sjukhuset i Katrineholm 63 Karlskoga lasarett 63 Lasarettet i Enköping 65 Värnamo sjukhus 66 Skånes Universitetssjukhus - Lund 67 Sjukhuset i Torsby 68 Oskarshamns sjukhus 69 Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 70 Trelleborgs lasarett Bollnäs sjukhus och Ålands centralsjukhus hade ej tillräckligt antal svarande (färre än fem). 9

10 Tema stora engagemang får gott gensvar från klinik- och sjukhusledning. Orosmoln Andra resultat ger tyvärr skäl till oro. Väntetiden till AT fortsätter att öka, och uppgår nu till den nya högstanivån 9,8 månader. Som direkt följd av väntetiden har nio av tio AT-läkare jobbat kliniskt mellan examen och AT, och andlen som fått handledning eller undervisning minskar. Vad gäller själva AT beskriver de svarande AT-läkarna samstämmigt en mycket hög arbetsbelastning både för sig själva och övrig vårdpersonal, vilket leder till lägre frekvens och kvalitet på handledning, inställda utbildningsmoment och svårigheter att komma iväg på de moment som trots allt genomförs. AT-läkare på flera orter beskriver hur man på grund av personalbrist lämnas ensam på långa jourer utan tillgång till stöd och lärande från seniora kollegor. Resultatet är att många AT-läkare konstaterar att de inte lärt sig så mycket som de vare sig velat, kunnat eller borde. Dessa problem måste tas på största allvar, och kommer att följas upp noga av SYLF under hösten. Vill du veta mer om vad som gör Avesta sjukhus till Sveriges bästa AT-ort, varför sjukhusen i Kungälv och Arvika förbättrat sig så kraftigt och vilket betyg de olika klinikerna på just ditt sjukhus får? Klicka in på sylf.se och läs rankingrapporten i sin helhet. AT-läkare AT-läkare Engagerad handledare som är intresserad av att lära ut, och som även försvarar AT-läkarens rätt till utbildning och dräglig arbetsmiljö. Viljan till kollegialt stöd och handledning finns säkert men inte den faktiska tiden. Fick en handledare men han randade sig hela min period så jag såg aldrig röken av honom. Examinerade läkare Examinerade innan AT innanläkare AT Mycket bra handledare (men inte tillräcklig tid avsatt för handledning). Svårt att få till handledning men mycket bra när det fungerade. Med handledare Utan handledare Välfungerande handledning med klara förväntningar och möjligheten att träffas en gång per vecka på en bestämd tid. Mindre än hälften av de som arbetat kliniskt mellan examen och AT hade en personlig handledare. Som AT-läkare har nästan samtliga, på pappret, en namngiven handledare. I praktiken finns dock stora skillnader i handledningens kvalitet och frekvens mellan AT-orter och kliniker. Utan handledare OM AT-RANKINGEN TUSEN TACK! SYLF:s AT-ranking har genomförts sedan 2000 och baseras på genomsnittsbetyget varje AT-ort får på frågan Vilket sammanfattande betyg vill du ge din AT? Skalan är sexgradig; ett är mycket dåligt och sex är mycket bra. SYLF:s styrelse och kansli vill sända ett stort tack till alla som deltagit i enkäten. Utan er insats och ert engagemang blir det ingen ranking. En AT-ort motsvaras av ett sökbart AT-alternativ. För att en ort ska rankas krävs att minst fem personer från orten besvarat rankingfrågan. Svarsfrekvensen vid årets AT-ranking var 71 procent. Rankingen baseras på svaret från 1536 personer som antingen gör eller nyligen avslutat AT. 10 Med handledare

11 Tema Ensamjour i tiden Olegitimerade läkares ensamarbete under jourtid har under året blivit en allt hetare fråga sedan media granskat bemanningen vid flera akutmottagningar, och SYLF har fått sällskap av IVO i debatten. Text Kajsa Holmberg SYLF har länge arbetat för att läkare innan legitimation inte ska tjänstgöra ensamma under jourtid utan tillgång till stöd från legitimerad kollega på sjukhuset eller jourcentralen. Syftet är att nya läkare ska få introduceras till ansvaret som ensam jourhavande gradvis, och få utveckla sin kliniska kompetens under trygga och patientsäkra förhållanden. Trots SYLF:s ansträngningar är dock andelen AT-läkare som arbetat ensamma under jourtid fortsatt cirka 50 procent. Under våren har frågan om AT-läkarnas arbetsformer aktualiserats ytterligare, då Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) i flera beslut ifrågasatt olegitimerade läkares ensamarbete på landets akutmottagningar under jourtid. Även IVO efterfrågar legitimerad, patientansvarig läkare på plats som jourstöd. Exakt hur IVO:s beslut bör tolkas är dock ännu oklart, varför SYLF följer frågan noga. En viktig del av SYLF:s fortsatta arbete för tryggt ensamarbete under jourtid, gentemot både arbetsgivare och IVO, är att säkerställa att tillgången till jourstöd inte enbart är teoretisk. En bakjour är inte till hjälp om hen inte svarar i telefon, och en legitimerad kollega schemalagd på akuten är ett begränsat stöd om hen oavbrutet är upptagen på operation. Utöver det formella upplägget på ensamarbete under jourtid anser SYLF därför att vårdens verksamheter även måste jobba med jourstödens kvalitet. Detta inkluderar god handledning kring jourer, tillgängliga och engagerade bakoch mellanjourer, samt, inte minst, attityder som uppmuntrar och inte stigmatiserar användandet av dessa vid behov Vill du veta mer? Praktiska tips på hur man kan öka både utbildningsvärdet och patientsäkerheten vid ensamarbete under jour hittar du i årets rankingrapport på sylf.se samt i den basfackliga artikeln längre bak i tidningen! UNILABS AB SÖKER Kandidater till vårt auskultationsstipendium 2015 Unilabs är Sveriges ledande diagnostiska företag inom laboratoriemedicin och radiologi. Vi är 900 medarbetare och driver laboratorier och röntgenavdelningar på flera håll i Sverige. Vi ingår i Unilabs-gruppen med ca 5000 medarbetare i 11 länder i Europa. Läs mer om stipendiet och oss på Ansökningsblanketter hittar du under fliken om Unilabs. 11

12 När det värsta händer patienten suiciderar Två underläkare framhäver vikten av ett gott stöd från mer erfarna kollegor och chefer för att kunna ta sig igenom den kris som uppstår när ens patient suiciderar. Text Elin Boija Bild Stina Svanberg Carmen arbetade som icke legitimerad underläkare på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. En dag hade Carmen ett nybesök med en djupt deprimerad patient som hon bedömde ha en hög suicidrisk. Patienten motsatte sig inneliggande vård och Carmen tillkallade mottagningens enda överläkare för en bedömning av patienten inför ställningstagande till vårdintyg. Men överläkaren delade inte Carmens uppfattning. Patienten fick gå hem med ett snart återbesök. Efter ytterligare återbesök gick Carmen till verksamhetschefen, Jag sa att jag har en patient som jag bedömer ha hög suicidrisk, men överläkaren håller inte med mig. Och jag är rädd att detta inte kommer att sluta bra. Carmen bad att överläkaren skulle vara med vid patientens hela nästkommande besök. Vid besöket verkade patienten förbättrad och suicidrisken bedömdes som låg. Carmen ville att överläkaren skulle skriva journalanteckningen över patientbesöket. Kort därefter slutade Carmen arbeta på mottagningen. Ett par veckor senare blev hon uppringd från den psykiatriska mottagningen. Patienten hon haft kontakt med hade suiciderat. Där och då föll hela min värld samman, jag skrek och grät berättar Carmen. Personalen erbjöd Carmen att komma direkt för att prata om det som hänt, vilket hon också gjorde. Det som jag upplevde som positivt trots allt, säger Carmen var att överläkaren från början var tydlig med att det var hon som hade felbedömt patienten. Hon bad om ursäkt för att hon inte lyssnat på min bedömning och för att hon inte förordat vårdintyg. 12 Elin Boija Underläkare Händelsen Lex Maria-anmäldes och under utredningens gång fick Carmen beröm för sina tydliga journalanteckningar och de kompletta bedömningar hon gjort. Dock saknades journalanteckning från det sista besöket, det som överläkaren lovat att journalföra. Jag blev livrädd, jag var den sista doktorn som pratat med patienten, känslan av panik och overklighet var nog lika starka. Det var bra att personalen kontaktade mig direkt när de fick kännedom om dödsfallet. Sedan är jag också glad att jag stod på mig och krävde att en mer erfaren kollega skulle närvara vid patientens besök. Det blev för mycket ansvar att bära själv som underläkare. Det var aldrig någon som anklagade mig för att jag skulle ha gjort fel, tvärtom fick jag hela tiden höra att jag gjort vad jag kunnat, men det känns inte som någon tröst. Jag var nog egentligen mest ledsen för patientens familj, att jag hade svikit dem så att de förlorade en anhörig. Jag upplevde att överläkaren och de andra inblandade fokuserade på att tydliggöra för mig att jag inte gjort något fel eller hade någon skuld i det hela och det tycker jag att de lyckades förmedla. Sedan känner jag ju en skuld själv, som inget i hela världen kan ändra på säger Carmen. Suicidförsök på sjukhus En mörk vinterkväll står Johan ensam utomhus utanför den psykiatriska kliniken där han jobbar som AT-läkare. I snön bredvid honom ligger en patient som just gjort ett suicidförsök och som är svårt skadad. Patienten vårdades inneliggande på den låsta psykiatriska avdelningen. Jag blev livrädd, jag var den sista doktorn som pratat med patienten, känslan av panik och overklighet var nog lika starka, minns Johan. Dagarna före suicidförsöket hade Johan flera, i hans tycke, bra samtal med patienten. Johan upp-

13 levde att han fått god kontakt. Nu kände jag mig nästan sviken av patienten, även om jag insåg att den var helt inne i sin sjukdom, så känslan av kontakt fanns nog mer hos mig. Samma kväll som patientens suicidförsök ägt rum kom både avdelningsöverläkaren och verksamhetschefen till sjukhuset. De förstod min oro över att jag skulle ha felbedömt patienten, men klargjorde att ansvaret för det inträffade inte var mitt utan deras. Johan tyckte de skötte situationen exemplariskt. Redan samma kväll planerade man in en debriefing med alla inblandade. För mig blev det ett bra möte. Jag fick berätta hur jag upplevt händelsen och jag började storgråta, vilket jag blev förvånad över samtidigt som det kändes otroligt skönt att få göra det i den lilla trygga gruppen. Först hade jag skuldkänslor över det som hänt, men sedan insåg jag att det inte var någon som gjort något fel, suicidförsök går tyvärr inte alltid att förhindra säger Johan. En tid därefter bestämde sig Johan för att hälsa på patienten som vårdades för sina somatiska skador. Jag har funderat på om det var rätt, berättar Johan. Jag kände att händelsen påverkat mig mycket och jag ville ha ett bättre avslut än i snömodden den kaotiska vinterkvällen, men jag tror knappt patienten kände igen mig. Det gav mig insikten att patienten var så inne i sin sjukdom att jag bara var en vårdpersonal i mängden. Jag blev kanske lite besviken över att patienten inte uppmärksammade att jag kom, samtidigt skämdes jag vad hade jag förväntat mig? Jag åkte kanske dit mer för min egen skull? Det var viktigt för mig att se att patienten var någorlunda OK, trots det som hänt avslutar Johan. Hur har händelsen påverkat ditt yrkesliv? Carmen På något sätt stärkte händelsen mig, min bedömning och intuition gällande patienten visade sig vara korrekt. Som läkare och speciellt som oerfaren läkare är det problematiskt när man frågar den mer erfarna kollega som man är tillsagd att fråga och får ett svar man inte vill ha, vad ska man göra då? Jag kände mig så ensam och utlämnad när jag inte lyckades förmedla min oro till överläkaren. Jag tycker det är vansinnigt att jag som icke legitimerad underläkare ensam fick bedöma svårt sjuka patienter. Äldre kollegor borde oftare våga säga till yngre läkare att ja, du har rätt jag har gjort fel, jag borde ha lyssnat på dig. Johan Händelsen är inget jag bär med mig som ett tungt ok, men kanske är jag mer vaksam gällande suicidala patienter. När jag idag har svårbedömda patienter som mår psykiskt dåligt tänker jag att jag bedömer läget i situationen just nu, ingen vet eller kan säga vad som kommer hända därefter. Sedan har jag också funderat lite kring anknytningen till patienten och min egen roll som läkare. I början av min yrkeskarriär tänkte jag att det var jag som person som var viktig för patienten, men lika positivt som det då blir när relationen fungerar bra, lika negativt blir det när det inte fungerar optimalt. Det är viktigt, även om det är svårt, att försöka påminna sig om vad som är vad och skilja på personen Johan och läkarrollen Johan. Jag har också tagit med mig erfarenheten av hur viktigt ett bra ledarskap är i en svår situation. Mina överordnades agerande i den känslostorm av kaos och skuldkänslor jag befann mig i efter patientens suicidförsök var av stor vikt för hur jag hanterade och upplevde situationen i ett längre perspektiv. Det har hjälpt mig då jag själv varit senior och ledare vid kraftfulla händelser. 13

14 Hur gör man en bra suicidriskbedömning? Alla läkare förväntas kunna göra en basal suicidriskbedömning. Ansvaret väger tungt. Moderna Läkare tar hjälp av suicidforskare Bo Runeson, professor i psykiatri och frågar hur man går till väga med en av läkarens känsligaste uppgifter. Text Elisabeth Karlsson Bild Stina Svanberg 14 Elisabeth Karlsson Underläkare

15 Suicid är ett folkhälsoproblem. Varje år dör cirka 1500 personer i suicid i Sverige. Det är den vanligaste dödsorsaken bland år gamla män och den näst vanligaste i samma åldersgrupp bland kvinnor. Som läkare är det en viktig uppgift att kunna göra en bedömning avseende självmordsrisken hos en patient. Hälften av dem som dör i suicid har tidigare sökt psykiatrisk vård. Men suicidriskbedömning är också viktig utanför psykiatrins sfär och ska kunna tillämpas även inom andra specialiteter. Att kunna göra denna bedömning är dock ofta en svår och känslig uppgift, inte minst för den något mindre erfarne läkaren. Bo Runeson är professor i psykiatri vid Karolinska Institutet samt överläkare på Affektivt Centrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt suicid. Han är också aktiv med utbildning i ämnet, bland annat på läkarutbildningen i Stockholm. Svagt stöd för skattningsskalor Då vi diskuterar svårigheterna med suicidriskbedömning betonar Bo vikten av att göra en klinisk bedömning och att inte förlita sig enbart på de skattningsskalor som finns. Strukturerade bedömningsinstrument rekommenderas i vårdprogram och kliniska riktlinjer, men det empiriska stödet för skattningsskalorna är svagt. Det är inte bevisat att dessa bedömningsskalor, såsom till exempel en av de mest använda Suicide Intent Scale (SIS) är bättre än en klinisk intervju. personliga intervjun få kunskap om hur patienten ser på sin situation och framtid för att försöka uppskatta risken att denna person ska göra sig illa eller till och med försöka ta sitt liv. Läkaren bör lyssna respektfullt och vara uppmärksam på patientens beskrivningar av överväganden och planer, utan att alltför tidigt i samtalet ifrågasätta dem fortsätter Bo. Samtidigt bör kunskap finnas om vilka områden som är väsentliga att få mer information kring och vilka som ska belysas med följdfrågor (se faktaruta). Det är också viktigt att ge patienten tro på och förhoppningar om att hjälp finns att få. Slutligen ska man vara medveten om att förutsättningarna kan förändras och att risken för självmord kan skifta från dag till dag. Kanske har inte bedömningen varit felaktig i stunden, men om något tillstöter kan bilden och självmordsrisken snabbt förändras. Detta är viktigt att tänka på och ha med sig säger Bo. För den ovane som inte har träning inom området kan bedömningsinstrumenten fungera som ett bra stöd, men det gäller att vara lyhörd och inte luta sig alltför mycket mot särskilda skattningsskalor, säger Bo. Tillståndet är alltför mångfacetterat för att kunna definieras med förutbestämda frågor och det är många olika bakgrundsfaktorer som måste vägas in. När det värsta inträffar Vidare kommer vi in på vad som händer när det värsta inträffar, ett fullbordat självmord. Hur bör då omhändertagandet se ut av personalen som varit involverad i patienten? En gemensam träff med en erfaren ledare bör hållas tidigt för den inblandade personalen menar Bo. Därefter bör det, om personalen reagerat starkt, ordnas en individuell uppföljning med t ex psykolog eller kurator. Ofta blir det den inblandade läkaren själv som får uppgiften att arrangera ovanstående. Följden kan bli att läkaren inte får samma möjlighet till bearbetning som de andra i personalgruppen. Det finns fortfarande en stolthet hos vissa läkare, att en läkare måste visa sig stark och inte ska behöva hjälp utifrån för bearbetning av de tunga händelser som drabbar en i arbetslivet. Detta är dock ett förlegat synsätt som måste arbetas bort understryker Bo. Det skiljer sig sedan även mycket från patient till patient hur stor tyngd olika faktorer har. Det krävs därför att en förtroendefull relation skapas till patienten för att i just det enskilda fallet förstå bakgrunden till den uppkomna situationen. Det viktigaste är att genom den Ändrad anmälningsplikt Tidigare har sjukvården haft skyldighet att anmäla alla fullbordade självmord som begåtts i och i samband med vården till Socialstyrelsen och IVO för utredning. Denna anmälningsplikt försvinner från den 1 januari Fortsättningsvis ska anmälan endast göras när det finns misstankar om att självmordet eller självmordsförsöket beror på brister i vården. Detta förslag lades först fram redan 2012 men mötte då stort motstånd från patient- och anhörigrörelsen. Svenska psykiatriska föreningen har uttalat sig positivt till den nya föreskriften Bo välkomnar också denna förändring. Han menar att det krävs mer djupgående systematiska utvärderingar än att bara granska anmälningsfall för att vi ska kunna ta lärdom och kunna förebygga självmord. Lex Maria-anmälningar är utformade för att leta och hitta fel snarare än att konstruktivt arbeta fram bättre metoder. Det är av stort intresse att inte bara granska misslyckade fall, utan att även analysera de många fall där man lyckats hjälpa en patient i en suicidal kris säger han. Suicidriskbedömningar är svåra att göra och kan kännas betungande, inte minst för den ovane. Bo vill avslutningsvis skicka med rådet att alltid ta vara på möjligheten att samråda med andra erfarna läkare i dessa situationer och att inte stå ensam i de svåra besluten. Läs mer om suicidriskbedömning på Bo Runesons PM på Internetmedicin.se FAKTA: RISKFAKTORER Om kommunikation kring döds- eller suicidtankar funnits till andra personer Suicid/suicidförsök i familjen Skört socialt nätverk (särskilt hos äldre) Sexuella övergrepp Separationer, upplevelse av kränkning Tidigare eller aktuellt suicidförsök (enskilt starkaste riskfaktorn) Psykisk sjukdom (särskilt depression, upprepat antal vårdtillfällen, nyligen utskriven) Ångest, agitation, sömnproblem (särskilt hos äldre), mardrömmar Hypokondriska föreställningar Fysisk sjukdom (särskilt hos äldre med samtidig depression eller funktionsnedsättning) Långvarig smärta Impulsivitet Brister i förmågan till problemlösning Missbruk (alkohol, narkotiska droger, läkemedel) 15

16 Tobacco Endgame Rökning är fortfarande det största förebyggbara hotet mot folkhälsan i Sverige idag. Dessutom finns en social gradient i tobaksbruket som kan få vem som helst att hosta. Moderna Läkare har fått nog. Text Joanna Ahlkvist Illustration Oss Reklambyrå Tänk dig att du flyttar till ett nytt sjukhus i Sverige och så småningom går det upp för dig att 10 % av de sökande till akuten är förgiftade. Vad? Just så. Det inte ens svårt att identifiera dem det syns i hyn och de har dålig kondition. Snart urskiljer du ett samband mellan förgiftning och social utsatthet. Du inser att patientgruppen insjuknar i hjärtkärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer i mycket högre utsträckning. Du hör ett rykte att giftet är beroendeframkallande och krängs på brukaren av en sofistikerad världsomfattande industri i mångmiljardklassen. Skandal. Vet du hur många i Sverige det är som röker? 9 % av männen och 11 % av kvinnorna rökte dagligen 2014 och ytterligare 10 % av befolkningen röker då och då. Hela 20 % av befolkningen utsätts för en känd toxin. Rökprevention är inte särskilt sexigt: det är inte stamcellstransplantation, det är inte organdonation, det är inte gammaknivbehandling. Vi vet exakt hur farligt det är att röka och lösningen på problemet handlar om helt vanliga långsiktiga åtgärder: förebyggande insatser och rökavvänjning. Redan 2005 godkände Sverige WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, vars syfte var att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök nämnde WHO tobak som den 16 största enskilda förebyggbara dödsorsaken i världen. Till skillnad från andra hot mot hälsan, som t.ex. stillasittande, är tobaksbruk relativt lättåtkomligt med lagstiftning. Tobaksförbud anses inte vara rimligt tobak är den mest frekvent smugglade lagliga produkt i världen och det är bara i Bhutan som försäljning av tobak är förbjudet. En framgångsrik hälsofrämjande politik går snarare ut på successiv normförändring och tobaksrestriktion. Och självklart går det framåt. Från rökpaus till rökstopp På 50-talet kunde läkaren ta sig ett bloss under patientkonsultationen. I Läkartidningen på 60-talet såg man rökreklam. Rökning bland läkare var utbredd på 70-talet. Rökrum planerades in i sjukhusdesignen på 80-talet. På operation på 90-talet kunde man fortfarande vila upp sig mellan operationer i det inrökta rökrummet. Först på 2000-talet var det rökning utomhus som gällde på sjukhuset och så småningom kom det rökfria sjukhuset. Men alla restriktiva åtgärder har kantats av protester och rabalder. Knata ner en trappa för att röka utomhus?! Vi kommer att frysa ihjäl! Inte röka på planet?! Men det är ju chartersemesterns själva essens! Rökfria pubar och barer?! Restaurangbranschen kommer implodera. Nejdå det gick så bra så. Ingen ifrågasätter den enskildas rätt att vilja röka en cigg då och då, men frihetsargumentet blir svårförsvarat mot bakgrunden av rökarens sociala profil. Låt säga att det inte är samhällseliten som står för merparten av tobakskonsumtionen. Det fria valet verkar inte vara så fritt. I Sverige idag lever en kvinna med låg utbildning 5 år kortare än en välutbildad man och rökning är en bidragande faktor. Här pratar vi hälsoklyftor i högsta grad. Inte konstigt att regeringens Kommission för jämlik hälsa prioriterar rökprevention. Kommissionen leds av ordförande professor Olle Lundberg från CHESS (Centre for Health Equity Studies, Stockholm) och har i uppdrag att minska hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället, men också mellan könen. Just nu håller regeringen på med införandet av EU:s tobaksproduktdirektiv, vilket framhåller neutral förpackning av tobaksprodukter, tobaksexponeringsförbud och restriktioner vid rökning utomhus. Första förslaget har redan varit ute på remiss (Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6)). Dessa rekommendationer är inte lika omfattande som de anti-tobakslobbyn skulle önska bl.a. omfattas snus inte av det nya regelverket.

17 17

18 Slutsuget? Vårdguiden har en gratis rökavvänjnings-app. Sluta-röka-linjen ring Hur förhåller sig läkarkåren till rökprevention? Läkarens ord väger tungt i det här sammanhanget. Den enskilt mest effektiva rökavvänjningsinterventionen är ett 2-3 minuters läkarsamtal om saken. Läkare höjer rösten även i större arenor. Läkare mot Tobak är en yrkesförening som bildades 1992 med ambitionen att bevaka och påverka den nationella tobakspolitiken, öka kunskapen och påverka attityder inom läkarkåren och bevaka forskningsfronten. Och det behövs. Bland mycket annat finns en uppsjö av nya nikotin- och örtprodukter där gränsen mellan drog och läkemedel ibland är oklar. Tillsammans med SYLF och 77 andra organisationer i Sverige stöder Läkare mot Tobak även kravet Tobacco Endgame. Tobacco Endgame Namnet används internationellt för strategin med tobakspolitiska planer kopplade till ett slutdatum för tobaksbruket. Termen är hämtad från schackvärlden där endgame är den fas av spelet då avgörandet närmar sig. Irland har gjort en plan för att bli rökfritt till 2025, Nya Zeeland siktar på samma årtal och Finland har bestämt sig för 2040 som slutår. Genom Tobacco End18 game föreslår tobaks- och folkhälsoexperter tillsammans att den svenska regeringen och riksdagen beslutar om 2025 som mål för utfasningen av rökningen och att mindre än 5 procent av befolkningen då röker. Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister har sagt: Tobaksbruket är en stor folkhälsoutmaning och regeringen ser positivt på målet om ett rökfritt Sverige Hur uppdaterad är du? De där 10 procenten av patienterna som du upptäcker är förgiftade det är rökningen som ligger som en blöt filt över deras hälsa: försämrad återhämtning från kirurgi, medberoende med alkohol och andra droger, ökad risk för cancer och kärlsjukdomar, ökad risk för att deras barn blir rökare. När tänkte du på rökprevention sist? Orkar du ta tag i dina patienters rökvanor? Engagera dig i frågan och hjälp Sverige att röra sig mot ett rökfritt mål 2025! FAKTA: SAKER DU INTE VISSTE OM TOBAK Kina är världens största tobaksproducent. Tobak odlades i Sverige fram till I många fattiga länder lägger hushållen % av sin ekonomi på tobaksprodukter. Barnarbetare förekommer ofta inom tobaksodlingen. Green Tobacco Sickness är en form av nikotinförgiftning där nikotin absorberas genom huden när man handskas med blöta tobaksblad. Illamående, kräkningar och yrsel förekommer och kan leda till långsiktiga hjärnförändringar hos drabbade barn. Tobaksodling kräver stora mängder pesticider. Tobaksföretagen rekommenderar 16 applikationer mellan frösättning och fortplantning till fältet. Tobaksodling försämrar jordkvaliteten snabbare än någon annan storskalig odling. Det leder till ett gödningsmedelsberoende i Kina blev transgen tobak den första genmodifierade produkt i världen som odlaades kommersiellt. Den drogs tillbaka Joanna Ahlkvist Chefredaktör

19 BOKRECENSION Allt om ST ST-boken är ett matnyttigt kompendium om allt som har att göra med läkares specialisttjänstgöring närmast obligatorisk läsning för ST-läkare, handledare och klinikchefer. Text Lisa Kekonius Vid en första anblick ter sig ST-boken (Studentlitteratur) lite som ett fiberkex, säkert väldigt matnyttigt, men lite torrt. Efter en grundlig genomläsning är intrycket dock ett helt annat. En lång rad vardagliga frågor för en ST-läkare får här sina tydliga svar, svar som kanske ingen på kliniken har direkt tillgång till. ST-boken är något att luta sig mot när det mesta verkar snårigt med alla delmål och målbeskrivningar. Man kanske inte kan gå så långt som att beskriva boken som spännande, men jag läste den med stor behållning. Upplägget är brett och täcker hela ST ur ett flertal aspekter, och beskriver även ingående uppdrag för positioner som har stor vikt för den enskilde ST-läkaren, t ex verksamhetschefer och studierektorer. I bokens första kapitel beskriver Linn Kennedy, som när boken skrevs var i slutet på sin ST i internmedicin, sin resa. För den som kommit längre i sin ST är igenkänningsfaktorn hög i Linns berättelse om hur hon gått från att vara den som frågar till den som många gånger har svaren, och för den som just börjat kan den ses som en uppmuntran. En återkommande insikt är att även om det stundtals uppkommer svårigheter under en så lång period som ST, så finns det strukturer på plats för att hjälpa alla oss ST-läkare och klinikerna vi arbetar på för att utbilda oss till flygfärdiga specialister. Redaktörer är Ola Björgell och Ulrika Uddenfeldt Wort, men ett flertal författare, 29 inklusive redaktörerna, medverkar och perspektivet skiftar från personliga reflektioner till kvalitetskontroll av ST både ur ett historiskt perspektiv och genom internationella jämförelser. Boken innehåller handfasta råd om upplägg för vetenskapligt arbete, förbättringsarbete, samt hur en ansökan om specialistbevis till Socialstyrelsen ska fyllas i. Handledning, ur såväl ST-läkarens som handledarens perspektiv, avhandlas grundligt. Likarätt är ett ord som används ofta i sjukvården, men här konkretiseras det. Författarna går pedagogiskt igenom olika aspekter, från diskriminering på arbetsplatsen till patientperspektivet, till vad som bör och kan göras lokalt samt vad som sker på regeringsnivå. Ola Björgell beskriver hur det under arbetets gång var viktigt med bred representation författarna kommer från hela Sverige och varierar i ålder och specialitet. FAKTA: OM FÖRFATTARNA Ulrika Uddenfeldt Wort är överläkare på Barn- och ungdomskliniken vid Skånes universitetssjukhus och sjukhusövergripande ST-studierektor. Ola Björgell är docent och överläkare i radiologi vid Skånes universitetssjukhus med lång erfarenhet av undervisning och organisation av kurser och kongresser. Det finns ett stort behov av att diskutera det livslånga lärandet och om att utbildning och undervisning är en del av produktionen. Vi skissar redan på nästa upplaga. Boken kan dock varmt rekommenderas till alla ST-läkare och de som utbildar oss, inte att läsa från pärm till pärm men att användas som referens när frågor uppstår. Lisa Kekonius Underläkare 19

20 Osamu Tezuka spetsar till det med mindre kända sjukdomar. Dramatiken ligger på topp... 20

21 Serietidningsdoktorn ritar om medicinsk verklighet Läkaryrket återkommer ständigt i populärkulturen. I serietidningslandet Japan finns det en hel genre av mangaserier ägnad åt medicin och läkarvetenskap. Största bästsäljaren är läkarföljetongen Black Jack. Text Erik Augustin Palm Illustrationer Osamu Tezuka Var man än slår på en tv och bläddrar igenom kanalerna, är sannolikheten stor att man stöter på en film eller en tv-serie som utspelar sig på ett sjukhus, eller där någon av huvudrollerna är läkare. Inom litteraturen har den medicinska världen fungerat som ramverk ett oändligt antal gånger. Den är ett idealiskt filter för dramatik, den rymmer längtan och fruktan, kärlek och hopp, och självklart liv och död. Men något vi inte är särskilt vana vid i västvärlden, är serietidningar som kretsar runt medicin och läkarvetenskap. I serietidningslandet Japan är detta däremot vardag, då det finns en hel genre av manga japanska serier ägnad åt området. Tilläggas bör att det görs manga om nästan vilka intressen som helst: från matlagning och bollsporter, till specifikt japanska områden som pachinkospel. Detta beror på att serier i Japan är ett lika utvecklat och brett medium som film och litteratur. Och medicinmanga har länge varit en av de mest populära genrerna, där nya titlar ständigt dyker upp i tidningsbutikerna. Antihjältekirurg saknar leg. Störst inom medicinmanga är följetongen Black Jack (på japanska Burakku Jakku), av den framlidne animations- och serietidningsgiganten Osamu Tezuka, ofta kallad "mangans fader". Den mest kända av Tezukas skapelser är Astro Boy robotpojken med superkrafter som har blivit en symbol för japansk manga och animation, och är något av Japans motsvarighet till Musse Pigg. Men nästan lika stor är Black Jack, som först publicerades veckovis mellan 1973 och 1983, och sedan dess har kommit i en mängd nyutgåvor. Det är först relativt nyligen som Black Jack har getts ut på engelska i 17 samlingsvolymer, så att även icke-japansktalande kan få ta del av dessa spektakulära berättelser. Titelkaraktären Black Jack, alias Kurō Hazama, är en antihjältekirurg som på grund av sina konflikter med läkaretablissemanget aldrig har fått sin läkarlegitimation. Han praktiserar därför globalt på svarta marknaden, beryktad för sin enorma skicklighet. Ingen operation nekas av Black Jack, oberoende av svårighetsgrad, så länge han får ta ut sina hutlösa arvoden. Men bakom den hårda och till synes giriga fasaden döljer sig ett empatiskt hjärta, och hans tjänster är gratis för de vars situation berör honom känslomässigt. Att Osamu utbildade sig till läkare innan han på heltid blev tecknare, har gjort ett tydligt avtryck i Black Jack-serierna Att Osamu Tezuka utbildade sig till läkare innan han på heltid blev tecknare, har gjort ett tydligt avtryck i Black Jack-serierna, och varit helt avgörande för deras grad av trovärdighet. Det menar den amerikanske japanologen och Osamu Tezuka-experten Frederik L. Schodt. Det är också skälet till att berättelserna om Black Jacks äventyr är fulla med exempel på ovanliga sjukdomar. Jag är ingen läkare, så jag kan inte på ett kvalificerat sätt bedöma i vilka fall den medicinska informationen är korrekt. Men Osamu Tezuka får åtminstone de olika begreppen och tillstånden att verka autentiska, vilket är fullt tillräckligt ur berättarsynpunkt. Det har dock på andra håll bekräftats att Osamu Tezuka har tagit sig väldiga friheter kring flera aspekter av existerande kirurgiska ingrepp. Att Black Jack i största allmänhet är full av fantasiscenarier råder det ingen tvekan om. Till exempel är Black Jacks assistent och styvdotter Pinoko ett teratom en tvillingcysta som har växt i en av hans patienters kroppar i 18 år, innan den opererades bort av Black Jack och därefter får fått en artificiell kropp. Men att låta medicin möta vild fantasi är 21

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion

Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Bakgrund tillsyn Nationell tillsyn av vårdgivarnas ledningssystem för kvalitet

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2015-01-01-2015-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 2 maj 2016 1 Bollnäs sjukhus Kirurgisk vård 165 0 100.0 % 1

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Förord. Stockholm i september 2006

Förord. Stockholm i september 2006 AT-ranking 2006 Förord Det är nu sjunde året i följd som SYLF genomför en ranking av landets platser för allmäntjänstgöring (AT). För första gången betygsätter vi i år ett utländskt sjukhus, Ålands centralsjukhus.

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-09-30 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 7 januari 2014 1 Kullbergska sjukhuset Hud- och könssjukvård

Läs mer

Allergologi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo veckor-2016 Kommentar / Krav

Allergologi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor-2016 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo veckor-2016 Kommentar / Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge fle reservation för bristande uppdatering! Boka

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Välkomna till Göteborg

Välkomna till Göteborg Välkomna till Göteborg 14e Mars 2014 10:00-12:00 Genomgång av nationella resultat 2013 Dagens program Presentationer av framgångsfaktorer: Linköping, Marie Nelson Halmstad, Eva Nordberg Diskussion 12:00-13:00

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav

Allergologi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2017 Kommentarer/Krav. Barn- och ungdomsmed samt Neo Veckor-2017 Kommentar / Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Allergologi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav

Allergologi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor veckor-2016 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

SYLF:s AT-ranking 2014

SYLF:s AT-ranking 2014 SYLF:s AT-ranking 2014 September 2014 Förord Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) organiserar underläkare och är den näst största yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund. Föreningen har cirka 9700

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Johannesbergs Slott 2013-11-13 Alla diagnoser Danderyds sjukhus 2012 Hela landet 2012 BIVA och TIVA borttaget i urvalet 2013-11-13 Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

SYLF:s AT-ranking 2015

SYLF:s AT-ranking 2015 SYLF:s AT-ranking 2015 September 2015 Förord SYLF genomför sedan 2000 en årlig ranking av landets AT-orter i syfte att undersöka kvaliteten på AT (läkarnas allmäntjänstgöring). AT-rankingen är den enda

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08 VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Staten? LandsFngen? Lokal sjukvårds/sjukhusledning?

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng Utredningsplatser Af-2012/237135 Anbudsgivare AMO/leveransort Innehåll, upplägg och genomförande Betyg/ poäng Anpassning Betyg/ poäng Pris poäng Totalpoäng Resultat Inda Support Arvika 1/ 16,5 0 10 26,5

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge fle reservation för bristande uppdatering! Boka

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2014-01-01-2014-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Lungsjukvård 132 0 100.0

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser 2017-01-24 2017-01-25 Namn Sammanhang Underlag - tabeller Data från kvalitetsregister för respektive cancerform (uttag dec ) Urvalet baseras på män/kvinnor bosatta

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det b ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande

Läs mer

Viss reservation för bristande uppdatering! Boka in Dig i god tid! Meddela oss i god tid Din tillgänglighet även för övrig

Viss reservation för bristande uppdatering! Boka in Dig i god tid! Meddela oss i god tid Din tillgänglighet även för övrig Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att Viss reservation för bristande uppdatering! Boka

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer