Från kvinnohälsa till genusmedicin. En antologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från kvinnohälsa till genusmedicin. En antologi"

Transkript

1 Från kvinnohälsa till genusmedicin En antologi

2

3 Från kvinnohälsa till genusmedicin En antologi

4 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Box 2220, Stockholm Telefon: , e-post: Från kvinnohälsa till genusmedicin En antologi Redaktör: Sara Bergqvist Månsson Projektgrupp: Kenneth Abrahamsson, Erland Hjelmquist, Marguerite Högberg och Solweig Rönström Omslag och grafisk form: Lena Eliasson/Prospect Communication AB Illustrationer, omslag och inlaga: Tove Hennix Tryck: Åtta45 Tryckeri AB, Solna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och författarna, Författarna svarar för innehållet i antologin. ISBN: Beställningsinformation: Denna antologi kan beställas från FAS bokhandel på webben, 2

5 Innehåll 5 Förord Erland Hjelmquist 9 Inledning Karin Schenck-Gustafsson 19 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor Kristina Åkesson 37 Könsskillnader i äldres användning av läkemedel Kristina Johnell och Marti G. Parker 51 Kvinnorna, hormonerna och den psykiska ohälsan Inger Sundström Poromaa 75 Mödradödlighet i Sverige att förstå det oförståeliga i att vägra ett akut kejsarsnitt Birgitta Essén, Sara Johnsdotter och Pauline Binder 85 Livssituationen för kvinnor med bröstcancer handläggning, livskvalitet och överlevnad Claudia Lampic, Marie Höyer och Mats Lambe 101 Psykisk ohälsa hos flyktingar och asylsökande skillnader mellan män och kvinnor Solvig Ekblad och Anna-Clara Hollander 119 Manligt, kvinnligt, ängsligt om hjärnan och ångestreaktioner Tomas Furmark, Jonas Engman och Mats Fredrikson 143 Stress, hälsa och sjukdom? WISH-projektet Cecilia Björkelund 155 Varför lever kvinnor längre än män? en genusanalys av folkhälsoforskningen Anne Hammarström 3

6

7 Förord FAS finansierar forskning inom arbetsliv, folkhälsa och välfärd. Socialdepartementet är den främsta uppdragsgivaren, men FAS får också särskilda uppdrag från andra departement. År 2007 fick FAS av Integrations- och jämställdhetsdepartementet uppdrag att genomföra en satsning på kvinnors hälsa. För detta ändamål avsatte departementet 30 miljoner kronor per år under tre år. FAS beslöt att utlysa dessa medel för projekt, nätverk och gästforskare inom området. Intresset för forskningsprogrammet var mycket stort, 140 ansökningar kom in. Merparten av medlen, 86 miljoner kronor, gick till forskningsprojekt, 17 stycken med start Senare beviljades sex nätverksstöd och en gästforskare. De beviljade projekten representerar tillsammans en mångfald av frågeställningar av central betydelse för kvinnors hälsa och de visar en intressant variation i teoretiska utgångspunkter och metodologiska infallsvinklar. På ett tidigt stadium beslöt FAS att uppmärksamma satsningen genom att ge ut en publikation där några av dem som fick projektstöd skulle ges möjlighet att presentera sina projekt. Vi ansåg att forskningsområdet är så angeläget att det var önskvärt med en tidig markering av satsningen. Det innebär att konkreta forskningsresultat från projekten ännu inte finns att rapportera i någon större utsträck- 5

8 Förord ning. Boken ger i stället en bred bakgrundsteckning till området men FAS har inte sett som sin uppgift att definiera forskningsfältet kvinnors hälsa, utan främst beviljat stöd till projekt med hög vetenskaplig kvalitet och relevans inom FAS områden. Syftet var både att öka kunskaperna på området och att bygga upp forskningsmiljöer som kan fortsätta att utvecklas efter projektens utgång. Mot den bakgrunden betonades också att yngre forskare och doktorander ges anställning inom projektets ram. Dessutom välkomnades tvärvetenskapliga ansatser liksom samarbeten mellan olika forskningsmiljöer. Ett annat inslag i programmet var möjligheten att knyta internationell expertis till forskningen och främja nätverk och samverkan. En samlad värdering av programsatsningen kommer att göras efter programtidens utgång och kommer då att avse vetenskaplig publicering, etablering eller konsolidering av forskningsmiljöer samt forskningskommunikation och samhällsdialog. Boken ger inte nu svar på alla väsentliga frågor som rör kvinnors hälsa, men demonstrerar vikten av fortsatt och fördjupad forskning inom området. Avslutningsvis vill FAS rikta ett tack till vetenskapsjournalisten Sara Bergqvist Månsson, som redigerat boken och medverkat till att göra den tillgänglig för en bredare krets av läsare. Stockholm i maj 2010 Erland Hjelmquist Professor och huvudsekreterare vid FAS 6

9

10

11 Inledning Karin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi, chef för och grundare av Centrum för Genusmedicin, Karolinska Institutet Socialstyrelsens Öppna Jämförelser från november 2009 rapporterar att kvinnor fortfarande inte får optimal vård vilket är mycket förvånande efter alla ansträngningar genom åren för att åtgärda detta sedan tidigare kända faktum. Kvinnors förväntade ökning av livslängden har bromsats upp i en takt som är lägre än någon gång under det senaste halvseklet. Förr var medelöverlevnaden tio år längre för svenska kvinnor än för svenska män men nu har genusgapet minskat och kvinnors medelöverlevnad är omkring 81 år och mäns 78 år. Överlevnaden minskar alltså för kvinnor medan den ökar för män. Vad detta fenomen i Sverige beror på är oklart. Beror det på de Nobelprisaktuella telomererna vars längd minskar hos kvinnor på grund av stress och därför förlorar sin förmåga att förlänga liv? Kan det bero på att svenska kvinnor slutat att ta östrogen då de kommit i klimakteriet och därmed inte får något hjärt-kärlskydd? Att blodfettsnivåerna och blodtrycket efter menopausen ökar mer än tidigare beroende på den ökande stressen? Att fler kvinnor än män röker? Svaren har vi ännu inte, men forskningen om kvinnors hälsa lägger hela tiden nya bitar till pusslet om sjukdom och hälsa i ett genusperspektiv. 9

12 Inledning Vad är genusmedicin? Kvinnors hälsa har traditionellt uppfattats innefatta sjukdomar kopplade till de reproduktiva organen. Denna uppfattning om kvinnors hälsa har benämnts the bikini view. Fortfarande finns på vissa sjukhus speciella avdelningar för kvinnohälsa, divisionen eller avdelningen för kvinnors (och barns) hälsa, dessa är då alltid enbart kopplade till obstetrik och gynekologi. Folk tänker inte på att även andra sjukdomar än de som är kopplade till det reproduktiva systemet kan vara riktiga kvinnosjukdomar, det vill säga drabba kvinnor mycket mer än män. Exempel på detta är reumatiska sjukdomar, multipel skleros, whip-lash skador, högt blodtryck i lungorna, gallsten, sköldkörtelsjukdomar, depression, ångestsjukdomar, ätstörningar, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom och benskörhet. Hur könshormoner påverkar de olika folksjukdomarna är fortfarande tämligen okänt. Hjärt-kärlsjukdom och inte som många tror cancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Insjuknandet i hjärtkärlsjukdom ökar drastiskt efter menopausen parallellt med ett ökat insjuknande i diabetes, systolisk hypertoni, metabolt syndrom och blodfettsrubbningar. I hela världen är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken för bägge könen och vanligare än hiv/aids, malaria och tbc tillsammans. Av alla dödsfall bland kvinnor i Europa och Sverige beror 23 procent på hjärtinfarkt och 18 procent på stroke. 21 procent av männen dör i hjärtinfarkt och 11 procent av stroke. Varje dag i Sverige dör 50 kvinnor i hjärt-kärlsjukdom. I Sverige ser vi en minskning av dödsfallen i hjärtinfarkt hos både män och kvinnor, dock är den inte lika uttalad hos kvinnorna. I östra delarna av Europa och i USA ökar dödsfallen i hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. Hjärt-kärlsjukdom har kommit att bli ett av de mest genomlysta områdena när det gäller genusperspektiv inom medicinen. Man har funnit att det finns en del mycket specifikt kvinnliga aspekter på hjärt-kärlsjukdom som att riskfaktorerna kan ha en annan betydelse eller en annorlunda förekomst hos kvinnor. Det finns speciellt hormonrelaterade riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom hos kvinnor, till exempel för tidig menopaus. Kvinnor 10

13 Karin Schenck-Gustafsson får sin hjärtinfarkt och stroke 10 år senare än männen och har alltså något slags skydd mot hjärt-kärlsjukdom i yngre åldrar. Därför utgör för tidig menopaus, det vill säga före 45 års ålder, en riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom. Rökning sänker de endogena nivåerna av östrogen och gör därför att rökande kvinnor kommer i för tidigt klimakterium. Diabetes mellitus tar bort hjärt-kärlskyddet och gör att diabeteskvinnor insjuknar i hjärtinfarkt vid samtidig ålder som män. Även polycystiskt ovariesyndrom (kvinnans metabola syndrom) med oregelbunden mens, störd könshormonbalans, cystor på äggstockarna, lätt förhöjda värden av blodfetter, blodtryck, liksom insulinresistens ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom. Havandeskapsförgiftning, högt blodtryck eller diabetes under graviditet liksom förlossningskomplikationer kan också på sikt öka risken och man talar nuförtiden mycket om så kallad fetal programmering. Dessa speciella riskfaktorer utgör tämligen ny kunskap och speciellt forskare i England och Finland har intresserat sig för och nyligen publicerat sig inom detta område. Hur kroppens fysiologiska system påverkas vid hjärtinfarkt kan vara olika för kvinnor och män. Kvinnor kan ha hjärtinfarkt enligt sedvanlig diagnostik men med så kallade normala kranskärl och det är vanligare hos kvinnor att få en plackerosion i stället för en plackruptur som orsak till hjärtinfarkten. Vid hjärtinfarkt kan kvinnor i högre utsträckning än män erfara en rad andra symtom som till exempel andnöd, trötthet, influensaliknande besvär samtidigt med bröstsmärtorna. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt hos män är hjärtinfarkt och hos kvinnor högt blodtryck. Män har oftare systolisk dysfunktion (nedsatt pumpförmåga i hjärtat) medan kvinnor har så kallad diastolisk hjärtsvikt (svårighet att fylla hjärtat med blod). De flesta studier är emellertid utförda på systolisk hjärtsvikt varför det ännu är oklart hur kvinnors diastoliska hjärtsvikt egentligen ska behandlas. Diagnostiken för kvinnor skiljer sig ibland från mäns och har inte alltid varit adekvat för kvinnor. Inte heller behandling, behand- 11

14 Inledning lingssvar och prognos för hjärt-kärlsjukdom är alltid desamma hos kvinnor som hos män. Detta gäller även inom många andra sjukdomsområden. En del hävdar att områden som psykiatri/missbruk/smärttillstånd är några av de mest könsblinda områdena. Dessa sjukdomar drabbar män och kvinnor på olika sätt och orsakerna till sjukdomarna skiljer sig åt. Kroniska smärttillstånd är mycket vanligare hos kvinnor. Det gäller till exempel fibromyalgi, stesshuvudvärk och migrän. Med moderna undersökningsmetoder som till exempel PET-scan har amerikanska forskare dokumenterat att flödesmönster i hjärnan ser olika ut hos manliga och kvinnliga patienter vid olika smärtupplevelser och efter tillförsel av smärtlindrande medel. Aktiveringen av serotoninreceptorer i hjärnan vid depression skiljer sig åt mellan könen och kvinnor har fler serotoninreceptorer än män. Kvinnor svarar bättre på SSRI-preparat vid depression. Man vet att könshormoner påverkar hjärnan men hur och i vilken omfattning är ännu inte riktigt kartlagt. Det är ännu oklart varför fler kvinnor än män drabbas av depression och andra psykiatriska tillstånd såsom ångestsyndrom och ätstörningar. Män drabbas oftare av alkoholism. Många forskare undersöker nu sambandet mellan könshormoner och sjukdom. Mayo-kliniken i USA tillkännagav till exempel under 2006 upptäckten av ett möjligt samband mellan varianter av tre gener som reglerar östrogenproduktionen och förekomsten av Parkinsons sjukdom hos kvinnor. Vid UCLA i Kalifornien har man funnit att en manlig gen, SRY, kan ha betydelse för Parkinsons sjukdom hos män. När Livmodern förklarade allt Redan på 1800-talet var kvinnohälsa enbart fokuserat på de reproduktiva organen och livmodern och äggstockarna ansågs vara styrorganen. Till exempel trodde man att tuberkulos orsakades av oregelbunden mens och psykisk sjukdom kopplades till problem med livmodern (hysteres är det grekiska ordet för livmodern). Ett sätt att bota dessa stackars kvinnor på 1800-talet blev därför att ta bort livmodern, hysterektomi. Neurologen Charcot i Paris förevisade gärna 12

15 Karin Schenck-Gustafsson sina hysteriska kvinnliga patienter för sina manliga kollegor och medicine studerande som man kan se på en berömd tavla. Medicinsk forskning på och 1900-talen utfördes traditionellt av män som var forskare och läkare och med huvudsakligen manliga försökspersoner och patienter. De använde sig själva som prototyp ( 70 kg white male ). Men behövde man finslipa sina kirurgiska tekniker användes ofta kvinnliga slavar. Under andra hälften av 1900-talet fanns inom medicinen ett motstånd att erkänna könets betydelse till exempel vid läkemedelsprövningar. Man ansåg att man kunde göra undersökningarna på män och sedan extrapolera resultaten till kvinnor. En viktig orsak var också att man ville undvika fosterskador och därför inte vågade utsätta yngre kvinnor för prövningar med nya läkemedel. Man hade andra världskrigets experiment på gravida kvinnor för ögonen men även thalidomid (Neurosedyn)-katastrofen på 1950-talet. Därför gjordes alla tidiga läkemedelsprövningar på män, företrädesvis brandsoldater och medicine studerande. Det man missar om man inte har med kvinnor i läkemedelsprövningarna är att kvinnor ibland behöver andra doser, oftast lägre, att de kan få fler och andra typer av biverkningar och att kvinnor även drabbas av flera läkemedelsinteraktioner, bland annat beroende på att de står på hormonbehandling. Av betydelse är även könsskillnader när det gäller sjukdomars förekomst, orsaker, diagnostik, behandlingssvar och prognos, som kan ge ett annat svar på läkemedelsbehandlingen. Modern forskning På och 80-talet rekommenderade amerikanska Food and Drug Administration att fertila kvinnor inte fick uteslutas från läkemedelsstudier och att ett adekvat antal kvinnor skulle inkluderas, motsvarande förekomsten av sjukdomen. Detta gällde speciellt hjärt-kärlsjukdomarna. På 1980-talet i USA tog Women s Health Movement fart och nu var fokus inte bara på hjärt-kärlsjukdomar utan även på bröstcancer. Man ansåg att utvecklingen var dålig även vid behandling av bröstcancer. Genombrottet kom 1993 med Re- 13

16 Inledning vitalization Act där krav ställdes på att även kvinnor måste inkluderas i adekvat antal i kliniska studier för att utvärdera effekter av given behandling noterade Institute of Medicine (IOM) i USA att två tredjedelar av de sjukdomar som drabbar bägge könen endast hade studerats hos män. En ökning av studier som påvisar könsskillnader sågs sedan under några år, men vid en genomgång av studier finansierade av National Institute of Health (världens mäktigaste forskningsråd) publicerad i JAMA 2001 fann man att endast 38 procent kvinnor fanns med i hjärt-kärlstudierna. Detta bedömdes som för litet antal i förhållande till förekomst av sjukdomarna. En nyligen gjord uppföljning publicerad i oktober 2008 i American Journal of Cardiology visade att mellan 1996 och 1998 inkluderades det för få kvinnor i hjärt-kärlstudierna, men därefter var antalet adekvat fram till Då noteras återigen en backlash och för få kvinnor har inkluderats fram till studiens slut World Heart Network och Europeiska kardiologföreningen inom ramen för Euro Heart Health project WP6 har nyligen publicerat en metaanalys av alla hjärt-kärlstudier gjorda mellan 2006 till Totalt analyserades 62 hjärt-kärlstudier inkluderande deltagare varav var kvinnor, det vill säga 33,5 procent. Medelåldern var 66 år och medeluppföljningstiden var 2,7 år. Andelen kvinnor som inkluderades var mellan 15 och 60 procent, men i endast hälften av studierna hade man analyserat resultaten med hänsyn till kön. Inom området cancer publicerades i augusti 2009 i tidningen Cancer en metaanalys av 661 kliniska studier där cancerläkemedel studeras. I analysen ingick omkring en miljon patienter. De studier som analyserades tog inte upp könsspecifika cancerformer utan sådana som lungcancer, munhålecancer, hjärntumör, koloncancer och lymfom. Forskarna registrerade hur stor andel av studiedeltagarna som var män och kvinnor. Andelen bestämdes både för alla studier totalt och för varje enskild studie. I båda fallen var resultatet att andelen kvinnor var lägre än förväntat. Sett till samtliga studier utgjorde kvinnorna 38,8 procent av deltagarna. I alla sex studerade 14

17 Karin Schenck-Gustafsson cancerformer var andelen kvinnliga deltagare mindre än andelen kvinnor som drabbas av respektive cancerform. De prövningar som delvis finansierats av statliga medel var något bättre än de privat finansierade. Redan 2001 publicerade det amerikanska International Institute of Medicine (IOM) en rapport som konfirmerade betydelsen av könsskillnader i förekomst och svårighetsgrad av ett stort antal sjukdomar till exempel när det gäller speciellt vanligt förekommande cancerformer, autoimmuna sjukdomar, sjukdomar i centrala nervsystemet och hjärt-kärlsjukdomar. Sedan dess har speciella genusmedicinska forskningscentra bildats i Europa. Först ut var Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet. I USA har organisationen OSSD (Organization for Studies of Sex Differences) bildats parallellt med europeiska International Society of Gender Medicine och de båda organisationerna samarbetar. Varje år ordnas ett möte i USA och ett i Europa där en del av programmet är gemensamt. I Europa har kongresser ägt rum i Stockholm, Berlin och Wien. Sex europeiska universitet deltar i ett Erasmusprojekt inom EU med en masterutbildning i Gender Medicine, en av dessa partners är Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet. Stockholmscentrat har givit forskningsstöd till ett 40-tal forskargrupper, ett 10-tal doktorandprojekt och ett flertal forskar- och undervisningstjänster inom genusmedicin. Speciellt fokus har legat på hjärt-kärlsjukdomar, centrala nervsystemet (CNS-området), könshormonforskning, endokrinologi inkluderande njursjukdomar samt inflammatoriska sjukdomar. Denna skrift I Sverige har regeringen nyligen satsat mycket pengar på kvinnoforskning, en del av dessa pengar gick till FAS. I denna skrift har några av de forskare som fått forskningsstöd från FAS skrivit om sin forskning. De områden som innefattas är bland andra prevention av hjärt-kärlsjukdom, livsbetingelser vid cancer, läkemedel till gamla kvinnor, genusskillnader i behandling av flyktingar och olika studier 15

18 Inledning inom CNS-området. Den här skriften visar verkligen på behovet av denna typ av forskning, hur viktigt det är att den får fortsätta och att nya medel satsas. Se fram emot spännande läsning! Stockholm i maj 2010 Karin Schenck-Gustafsson 16

19

20

21 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor Kristina Åkesson, professor, Ortopediska kliniken, Malmö, Skånes Universitetssjukhus samt Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds Universitet Benskörhet drabbar framför allt äldre kvinnor, men varför blir det så? Vilka gener och livsstilsfaktorer styr skelettets kvalitet under kvinnans hela liv? Det är en fråga som professor Kristina Åkesson och hennes medarbetare håller på att undersöka. Resultaten visar bland annat att rökande kvinnor redan vid 25 års ålder har fått sämre skelett. Osteoporos, eller benskörhet, är ett tillstånd som innebär att skelettets hållfasthet minskar. Minskad hållfasthet ökar risken för fraktur (benbrott) även vid minimalt trauma. Varje år sker cirka osteoporosrelaterade frakturer i Sverige och tre fjärdedelar av dem som drabbas är kvinnor varav majoriteten är över 70 år. Att drabbas av en fraktur innebär att livskvaliteten försämras under kortare eller längre tid på grund av nedsatt funktion. Man kan inte gå eller gripa saker, kanske inte klara sig själv och smärtan gör att man har svårt att vara aktiv. Kunskapen om osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer har ökat enormt under de senaste 20 åren, från att man uppmärksammade att dessa frakturer blev allt 19

22 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor vanligare till att det nu finns ett antal läkemedel som kan minska risken för att få frakturer genom att stärka skelettet. Vad innebär osteoporos? Osteoporos är definierat som ett tillstånd där benets mineralhalt och täthet minskar och strukturen förändras så att det tål mindre och därmed lättare skadas om det utsätts för påfrestning. Skelettet blir alltså skörare och man får lättare frakturer eller benbrott om man faller. Egentligen är osteoporos därmed en fråga om hållfasthet och osteoporos i sig själv är ett tillstånd som inte ger några symtom eller besvär såvida det inte leder till att man får en fraktur av något slag. Osteoporos brukar därför också benämnas som ett tyst tillstånd tills det sker en fraktur. Osteoporos beror på en obalans i skelettets normala omsättning. I benvävnaden finns dels celler som bygger upp (osteoblaster) och dels celler som bryter ner (osteoclaster). Båda celltyperna behövs för att kontinuerligt reparera småskador och hålla vävnaden i bästa skick och som signalförmedlare ytterligare en celltyp, osteocyten som känner av att en skada skett. Om aktiviteten hos de nerbrytande cellerna är större än aktiviteten hos de benceller som bygger upp, förlorar man benmassa. Detta drabbar framför allt benbalkarna som finns i kotor och ändarna av våra långa ben. Om benbalkarna försvinner, minskar både benmassan och hållfastheten i skelettet och det är detta som är osteoporos. Skelettets hållfasthet Det finns flera olika komponenter som bidrar till skelettets hållfasthet och benmassan är en av dem. Benmassan kan mätas och kallas då bentäthet, direktöversatt så betyder osteoporos sänkt bentäthet. Skelettets hållfasthet beror på flera olika komponenter: Benmassa, ofta kallad bentäthet. Benets mikrostruktur konstruktionen av benbalkar i det porösa benet och tjockleken på benbarken. Benomsättning förnyelse och nedbrytning av de proteiner som bygger upp benvävnaden. 20

23 Kristina Åkesson Benets makrostruktur hur stort är skelettet, det vill säga dimensioner som längd och omfång. Benets elasticitet att det kan deformeras vid hög belastning i stället för att brytas. Sammantaget utgör dessa faktorer det som kan kallas benets kvalitet däremot finns inte i dag tillgång till något exakt kvalitetsmått för skelettet. Man skulle ändå kunna säga att ett fall är ett kvalitetstest. Om man faller och inte bryter sig har man bra benkvalitet. Om man däremot faller och får en fraktur finns det nedsatt hållfasthet på grund av att någon eller några av ovanstående komponenter är förändrade. Benets kvalitativa egenskaper ändrar sig över livet och det är mest uppenbart när barn skadar sig. Barnets skelett är mera elastiskt (segt) och därmed blir inte frakturerna tvära utan böjda, man kan jämföra med att man försöker bryta en ung gren eller videkvist. Hos gamla är det som att bryta en torr gren, den går tvärt av. Hur vanligt är osteoporos och fraktur? Åldrande befolkning. Osteoporos och fraktur ökar med stigande ålder och man beskrev det tidigare som en del av ett naturligt åldrade att bryta benen och kanske framför allt att få höftfraktur (lårbenhalsbrott). Men kunskapen har ökat och vi vet i dag att det inte är så enkelt. Icke desto mindre blir frakturer vanligare ju äldre man blir. Varannan kvinna över 50 år kommer någon gång att drabbas av en fraktur under sin återstående livslängd. Med en ökande befolkning och med en ökande andel allt äldre i befolkningen förväntas antalet frakturer att öka inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Av intresse kan vara att den förväntade medellivslängden för kvinnor bara sedan 1950 har ökat med 19 år, till 83 år, och den förväntas öka till 86 när vi når I Sverige och i västvärlden har man under de senast 50 åren kunnat iaktta en närmast explosionsartad ökning av antalet frakturer relaterade till osteoporos. Det har skett en ökning av samtliga typer av frakturer men mest påtagligt har de varit för antalet höftfrakturer, 21

24 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor vilken är den fraktur som leder till störst kostnader i samhället. Varje år sker mellan och höftfrakturer i Sverige, men de allra senaste studierna talar för att ökningen har planat ut såväl här, i USA som i Kanada. Vanliga osteoporosrelaterade frakturer De frakturer som vanligen förknippas med osteoporos och benskörhet är frakturer kring höften, handleden, kotorna och kring skuldran. Även frakturer i knäregionen är ofta kopplade till benskörhet. Kotkompression/kotfraktur. Kotkompression eller kotfraktur innebär vanligen att kotan trycks samman och får en lägre höjd. Många gånger märker man inte att detta händer, utan man noterar först att man har blivit kortare. Hos en del patienter kan det däremot ske direkt i anslutning till att man gör något och man får akut smärta. Det innebär att kotkompressioner hos en del enbart ger längdminskning och kutryggighet. Hos andra medför det också en uttalad kronisk värkproblematik. Kotkompressionsfrakturer är den fraktur som är mest direkt kopplad till osteoporos och därmed till låg bentäthet eftersom den kan komma även helt utan fall eller annan skada. Dessa frakturer brukar tidigast uppträda 5 10 år efter klimakteriet och förekommer därefter i alla åldrar, vilket betyder att frakturerna är mycket vanliga hos de äldsta. Frakturerna kan ge olika grad av sammanpressning av en kota och det är inte ovanligt att flera kotor är sammanpressade hos en och samma patient. Kotkompressionsfrakturer är de frakturer som tidigt fick stor uppmärksamhet inom osteoporosforskningen och som har utvärderats i alla studier av läkemedel för att minska risken för osteoporos och fraktur. Handleds- och överarmsfraktur. Handledsfrakturer är vanliga hos barn i samband med olika fritidsaktiviteter: skridsko, rullskridsko, studsmattor, ridning, fotboll, gymnastik med flera. Hos kvinnor sker nästa ökning av antalet handledsfrakturer någon gång vid 50 års ålder. Många snubblar i skog och mark, medan andra beskriver att 22

25 Kristina Åkesson man känner en ostadighet/osäkerhet, något som män sällan tar upp. Det finns inga studier som säkert kan bekräfta detta, men det pågår studier som testar balanssystemet och skillnader mellan män och kvinnor. Brott på överarmen brukar drabba dem som är något äldre. Man hinner inte få ut handen lika snabbt och i stället skadar man överarmen uppe vid axelleden. Detta benbrott behandlas vanligtvis med en enkel slynga att vila armen i och man får ganska snart påbörja rörelseträning för att inte bli stel. Ofta ser man ändå att man inte får ut full rörlighet när frakturen har läkt. Höft- och bäckenfraktur. Höftfrakturerna drabbar vanligtvis de äldre och medelåldern vid höftfraktur ligger strax över 80 år. Det finns två typer av höftfraktur: brott på själva lårbenshalsen och brott i övre delen av lårbenet. Frakturerna behandlas olika och antingen används konstgjord höftled, spikar eller en platta med en skruv. I de allra flesta fall får man komma upp och gå med detsamma efter operationen. Hos en del patienter håller själva höften men däremot så skadas bäckenringen. Dessa frakturer brukar sitta på framsidan. De ger smärta men kräver inte operation. Bakomliggande orsaker till fraktur Fraktur är den yttersta konsekvensen av osteoporos men i princip alla frakturer utom kotkompressionsfrakturer är kopplade till ett fall. För att bättre kunna förstå de bakomliggande orsakerna underlättar det att dela upp dem i tre huvudgrupper: de som har med fallet att göra, de som har med kraften i fallet att göra och de som är beroende på skelettets hållfasthet. Hos kvinnor ser man oftast en ökande fallrisk som börjar någonstans i medelåldern. Oftast känner man sig osäker och ostadig. Detta kan man få fram redan när man intervjuar kvinnor som råkat ut för handledsbrott. Hur man faller är också av betydelse, ju äldre man blir desto långsammare reaktionsförmåga har man och därmed har man sämre förmåga att parera och räta upp sig om man råkar trampa snett. I relativt sett yngre åldrar hinner man oftast få fram 23

26 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor händerna, vilket leder till handledsbrott. Men ju äldre man blir desto mindre möjlighet har man att reagera och skydda sig, varvid man i stället ådrar sig de allvarligare brotten kring höftleden. Krafterna involverade i ett skadetillfälle har stor betydelse och det är väl känt att trafikolyckor som innebär höga krafter leder till mer omfattande skador och även svårare frakturer. Kraften vid skadetillfället eller fallet när det gäller osteoporosrelaterade frakturer är mycket mindre men ändå tillräckliga. Trots detta kan krafterna variera och man kan precis som inom sport och idrott ha olika mycket skydd. Om man går raskt eller springer och sedan faller över en trottoarkant så är risken för fraktur mycket större än om man långsamt glidhalkar ner på en heltäckningsmatta. I detta sammanhang är det ju väl känt att högre kroppsvikt och därmed mera fettvävnad utgör ett skydd som kan absorbera energin i samband med ett fall och risken att man får en fraktur är därmed mindre. Denna kunskap har utnyttjats i utvecklingen av höftskydd för de äldsta för att minska risken för höftfraktur. Benmassans förändringar över livet Bentätheten förändras under hela livet och kvinnor uppnår sin maximala benmassa kring årsåldern. Hur starkt skelett vi har i 20- årsåldern avgörs till mycket stor del av ärftliga faktorer och en av de viktigaste perioderna i skelettutvecklingen är den som ligger närmast kring puberteten eftersom det i princip är under denna period i livet som man positivt eller negativt kan påverka möjligheterna att uppnå sin maximala benmassa, det vill säga den maximala potentialen. Bentätheten minskar hos alla som en del av det naturliga åldrandet. Hur låg bentätheten blir beror på två faktorer: Hur mycket som byggs upp i ungdomen och hur snabbt man förlorar med stigande ålder. Från att ha haft som mest benmassa vid 20 till 30 års ålder, börjar den att minska någon gång kring 50 år. Kvinnor har redan från början mindre skelett och lägre bentäthet, vilket gör att förändringen märks mest hos kvinnor. Det finns ett antal faktorer som bidrar till att man förlorar benmassa snabbt respektive långsamt. En viktig period i kvinnans liv är 24

27 Kristina Åkesson den kring klimakteriet, eftersom sjunkande östrogennivåer ytterligare påskyndar förlusten av bentäthet. Östrogen är ett av de hormon som har störst betydelse för att bibehålla bentätheten och när östrogen bortfaller kommer vissa kvinnor förlora sin benmassa snabbare, eftersom den bromsande effekt som östrogen haft på cellregleringen då faller bort. Det är fortfarande okänt varför inte alla kvinnor är lika känsliga för bortfallet av östrogen och därmed vilka som har störst risk för att drabbas av de negativa effekterna. Utöver detta finns flera andra tillstånd som kan leda till minskande bentäthet. Det gäller bland annat tillstånd som leder till att man långtidsbehandlas med kortisonpreparat. Även tillstånd som gör att man inte tar upp eller får i sig alla näringsämnen från kosten ger en ökad risk för att utveckla osteoporos. Detsamma gäller om man har nedsatt rörlighet, som vid vissa neurologiska sjukdomar. Hur hittar vi riskpatienterna? Osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer utgör sjukdomstillstånd som med andra ord uppkommer av många olika orsaker och som kan bero på nedärvda förändringar i mer än en gen (arvsanlag). Osteoporos liknar på så sätt flera andra stora folksjukdomar. Det innebär att vi inte kommer att kunna identifiera en gen som ger fraktur men förhoppningsvis kombinationer av ogynnsamt verkande gener som bidrar till hög risk för fraktur och försämrad benkvalitet och därmed minskad hållfasthet i skelettet. Hälsa, ohälsa och livstil Solen och maten. Det finns många olika faktorer som kan påverka skelettet och risken för fraktur, de flesta mer eller mindre kopplade till ålder och/eller kön. Livsstils- och miljöfaktorer samspelar här precis som vid många andra tillstånd. Kosten har betydelse för alla men inte sällan ser man förändringar av det totala näringsintaget över livet. Många av de äldsta minskar både sitt energi- och proteinintag, vilket gör att man magrar och till och med blir underviktig. Redan i en tidig studie visade vi att kvinnor med höftfraktur vägde 25

28 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor i snitt 7 kg mindre än friska, lika gamla kvinnor. Det är välkänt att bland dem som har högre kroppsvikt, har mycket färre osteoporos. Hos 75-åriga kvinnor visade vi att kroppsvikten till och med hade en mycket starkare positiv effekt på bentätheten än fysisk aktivitet och muskelstyrka. Andra har visat att osteoporos är mindre vanligt hos kvinnor som väger över 70 kg. Kalcium är det mineral som ger skelettet dess hårdhet och skelettet fungerar som kroppens kalciumreservoar. Kalcium är ett viktigt ämne för funktionen av de flesta celler i kroppen, inklusive hjärtats celler. Kalcium behövs därför som byggsten för skelettet och kosten bör innehålla tillräckligt, vilket den inte alltid gör, framför allt inte hos de äldre. Det rekommenderade intaget per dag är 800 mg, men många kvinnor i medelåldern slutar med mjölkprodukter, vilka är vår huvudsakliga källa och landar på cirka 650 mg. Vitamin D tillverkas i huden genom att den bestrålas av solen, för att sedan omvandlas till ett aktivt hormon via lever och njurar. Vi kan också få i oss en del via kosten, främst genom fet fisk såsom lax. Vitamin D tillsammans med hormonet från bisköldkörteln, parathormon, reglerar insättning och uttag av kalcium ur skelettet och på så sätt även nivåerna av kalcium i blodet. Vitamin D har på senare tid även kopplats till gynnsam aktivitet i många andra vävnader. Eftersom vi bor relativt långt norrut, är mängden sol begränsad under vinterhalvåret och egentligen otillräcklig för behovet, men tack vare tillskott i vissa mejeriprodukter får vi ändå i oss en del av det vi behöver. Äldre kvinnor i södra Europa har därför jämfört med kvinnor i Skandinavien till och med lite lägre vitamin D-nivåer. Hos äldre kvinnor har vi sett att vitamin D-nivåerna är allra lägst hos dem som i princip aldrig går ut och promenerar eller som deltar i andra utomhusaktiviteter. Men vi har också kunnat konstatera att ju lägre vitamin D-nivå desto sämre balansförmåga, gånghastighet och lårmuskelstyrka har äldre kvinnor. Dessutom hade dessa kvinnor fler frakturer. Vitamin D påverkar således inte bara benvävnaden utan också muskel- och balansfunktionen och kan därmed bidra både direkt och indirekt till fraktur om det leder till ökad risk för att falla. Intressant att notera är att de högsta vitamin D-nivåerna hos kvinnor 26

29 Kristina Åkesson ses i september, när man tagit tillvara solljuset under sommaren. Så även för skelettet är det gynnsamt att hitta en balans mellan lagom sol och mat, som alla ingredienser från kostpyramiden, kanske solens mat. Aktivitet och inaktivitet. Om man åker till månen och utsätter sig för tyngdlöshet utan möjlighet till träning förlorar man snabbt benmassa. Vilket tidigt noterades hos astronauter. Om man av någon anledning blir sängliggande under en längre tid, några månader, förlorar man benmassa. Om ett ben blir gipsat under ett halvår utan att det får belastas så förlorar man benmassa i det benet. Den mekaniska belastningen är nödvändig för att bevara alla skelettets kvalitativa egenskaper. Den betydelsefullaste nyttan med en promenad om dagen är att bibehålla den bentäthet man har och inte utsätta sig för onödig inaktivitet. Äldre kvinnor som bor på landsbygden är i grunden aktivare än kvinnor som bor i stan och det finns studier som visar att kvinnor på landet har bättre bentäthet och färre frakturer än kvinnor i stan. Snäppet bättre är bara de kvinnor i stan som alltid och regelbundet deltagit i organiserad träning. På samma sätt kan man se att äldre kvinnor som lever ett fysiskt aktivt liv har bättre muskelstyrka. Hos unga kvinnor ser vi att de som redan i skolan gillade skolgymnastik har bättre bentäthet än dem som tyckte det var tråkigt. Tobak och alkohol. Det är välkänt att rökning påverkar skelettet negativt. Kvinnor som röker har generellt lägre bentäthet än kvinnor som inte röker. Hos medelålders kvinnor har vi sett att de som röker har större risk att få frakturer. Hos äldre kvinnor som slutar röka kan vi se att bentätheten allt mer blir den samma som för icke-rökare. Om det har gått mer än tio år sedan man slutade röka finns bara en mindre effekt kvar. Rökningen har en direkt hämmande verkan på bencellerna, men hos medelålders och äldre kvinnor har man också kunnat koppla en del av den negativa effekten till att rökare har lägre kroppsvikt. Intressant är detta samband hos unga kvinnor. Rökning påverkar visserligen skelettet, men samtidigt är dessa kvin- 27

30 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor nor snarare lite överviktiga, vilket sannolikt till en del motverkar den negativa effekten. Överkonsumtion av alkohol leder ofta till fallskador och frakturer men sannolikt är det så att ett måttligt eller litet intag inte har någon större betydelse för osteoporos. Andra sjukdomar. Andra sjukdomar kan bidra till att man utvecklar osteoporos. Detta gäller sjukdomar såsom mag-tarmsjukdomar där man inte kan ta upp näringsämnen, exempelvis glutenintolerans eller inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös kolit, Mb Chron). Det gäller också andra inflammatoriska sjukdomar där den vanligaste är reumatoid artrit, men även personer som har haft diabetes under lång tid har en ökad risk att utveckla osteoporos. Det är också vanligt att de som drabbas av fraktur i hög ålder, framför allt höftfraktur, har många andra sjukdomar och ofta många mediciner. Om man dessutom har yrsel eller balansrubbningar efter stroke, Parkinsons sjukdom eller liknande har man stor risk att falla och ådra sig fler frakturer. Nyare forskningsrön kan i dag också visa att det finns gemensamma biologiska mekanismer mellan kärlsjukdom, diabetes, fetma och osteoporos. Ärftliga faktorer Att ärftliga faktorer spelar roll för skelettets storlek är i det närmaste en självklarhet, i folkmun har alltid jämförelser gjorts mellan ett barns längd i förhållande till föräldrarnas längd. Tidiga studier noterade också att det var vanligare att en dotter fick frakturer om modern hade haft frakturer. I dag används frågan Har din mamma eller din pappa haft en höftfraktur? i de flesta frågeformulär som används för att uppskatta risk för fraktur på osteoporosmottagningar. Detta är en av de mer betydelsefulla frågorna, men den visar också att man har haft en förälder som blivit så gammal, höftfraktur speglar längre liv. Studier av tvillingar ger också unik information om vad som kan knytas till arvet och vad som påverkas av miljön. Med modern bioteknologi kan vi i dag studera variation inom olika 28

31 Kristina Åkesson gener och vi kan upptäcka nya gener som styr olika aspekter av skelettets hållfasthet och reglering. Hur diagnostiseras osteoporos? Osteoporos diagnostiseras med bentäthetsmätning och syftet med undersökningen är att värdera risken för fraktur och därmed bedöma behovet av behandling. Bentäthetsmätningen är en form av röntgenundersökning där skelettets mineralhalt kan bestämmas. Undersökningen är enkel, snabb och helt smärtfri. Stråldosen är mycket låg. Bentätheten mäts i rygg och höft, det vill säga på de ställen där vanliga frakturer kan uppstå. Bentäthetsmätningar görs också för att följa effekten av behandling. De första bentäthetsmätarna utvecklades i början på 1960-talet och man kunde då mäta bentätheten i handleden. I slutet på talet kom de första helkroppsmätarna och därmed fick man tillgång till en snabb och effektiv diagnosmetod för osteoporos. Bentäthetsmätarna, så kallade DXA-mätare (Dual Energy X-ray Absorptiometry), gör att man kan mäta hela skelettet, samt särskilda områden som ryggradens kotor och höften. Mätvärdet som erhålles vid en bentäthetsmätning ställs i relation till en bakgrundsbefolkning. Man använder två jämförelsevärden, ett baserat på unga vuxna kvinnor som uppnått maximal bentäthet det vill säga i årsåldern och ett baserat på kvinnor i samma ålder som den som genomgår mätningen. Dessa jämförelsevärden anges i standardavvikelser och benämns T-score respektive Z-score och kan närmast beskrivas som när man jämför tillväxtkurvor hos barn. Ett T-scorevärde på 1 eller bättre innebär att man har normal bentäthet, medan T-score mellan 1 och 2,5 utgör osteopeni, det vill säga något sänkt bentäthet och en T-score lägre än 2,5 utgör osteoporos. Detta är internationellt överenskommet och det gör att man i princip kan göra jämförelser mellan olika länder. Bentäthetsmätningen kan också användas för att få kunskap om den generella kroppssammansättningen, det vill säga mängden fettvävnad och mängden muskelmassa förutom skelettmassan. Detta är ett mått som huvudsakligen används i studier för att öka kunska- 29

32 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor pen, men kan även användas hos patienter med till exempel anorexi, vilket är ett tillstånd som har stora konsekvenser för skelettet. Behandling med läkemedel Det finns i dag ett flertal läkemedel som kan stärka skelettet och minska risken för framtida fraktur. De verkar genom att minska nerbrytningen (vanligast) eller stimulera benuppbyggnaden. Läkemedel finns i olika beredningsformer: tabletter, pulver, injektion (spruta) och dropp. Behandlingstiden varierar beroende på vilket läkemedel man använder. Som basbehandling ges alltid tillskott av kalcium och D-vitamin. Tillgängliga läkemedel är mest effektiva för att minska risken för kotkompressioner och gör att risken halveras. Men även för andra frakturer finns en påtaglig riskminskning men här måste man också komplettera med åtgärder för att minska risken för fall. Studier om arvets betydelse Vårt arv bestämmer mycket av vårt liv och vår hälsa och det är därför logiskt att även undersöka vilka ärftliga faktorer som är av betydelse för skelettets hållfasthet. Från tvillingstudier uppskattas att upp till procent av mängden benvävnad har samband med arvet, det vill säga våra gener. Dessa gener är ofta kopplade till mekanismer som styr omsättningen av skelettets proteiner som i sin tur reglerar bencellernas aktivitet. I skelettet finns som tidigare nämndes huvudsakligen tre celltyper: osteblaster som bygger upp skelettet, osteoklaster som är släkt med makrofagerna och bryter ner skelettet samt osteocyter som är inbäddade i benet och som sannolikt står för att förmedla nervsignaler från mekaniska stimuli, såsom belastning. En av svårigheterna värd att nämna när man studerar ben är den långsamma omsättningshastigheten som är på cirka åtta till tio procent per år, varav endast tre procent per år i benbarken, vilket gör att det ofta tar mycket lång tid att identifiera förändringar. Ett annat hinder är svårigheterna att frigöra och experimentellt odla celler ur benvävnad eftersom den består av mineral. 30

33 Kristina Åkesson är: Syftet med våra studier av osteoporos och fraktur hos kvinnor att identifiera vilka gener som är förknippade med hög risk för fraktur, att identifiera vilka gener som skyddar och därmed har samband med hög benmassa och låg frakturrisk, att utvärdera växelspelet mellan gener och miljöfaktorer, såsom förändrad livsstil. Kvinnorna i studien. I studien ingår en huvudgrupp med åriga kvinnor. Samtidigt undersöks dessa kvinnors föräldrar samt moroch farföräldrar för att vi ska kunna kartlägga ärftliga faktorer även i tidigare generationer och framför allt faktorer som påverkar benets maximala mängd, peak bone mass, vilken uppnås mellan 25 och 30 års ålder. Resultatet i denna grupp jämför vi med resultat från kvinnor som är 75 år och därmed redan har börjat få benförluster och där mer än 44 procent redan har ådragit sig någon typ av fraktur under livet. Undersökningarna innefattar mätning av bentätheten med olika metoder, bestämning av kroppssammansättning det vill säga andelen fett och muskelvävnad samt utförlig kartläggning av faktorer som påverkar hälsa och livsstil, inte minst fysisk aktivitet och rökning. Ärftliga faktorer som påverkar skelettet. Vi studerar variation i gener som på olika sätt påverkar eller reglerar ämnesomsättningen i benvävnaden. Det gäller gener som har direkt samband med benomsättningen och gener som är kopplade till reglering eller omsättning i intilliggande vävnader, framför allt fettvävnad, och därmed sannolikt är av stor indirekt betydelse. Vi studerar också betydelsen av gener som är kopplade till kalciummetabolismen, och som påverkar könshormonernas verkan. Kollagen typ I är det vanligast förekommande proteinet i benvävnad. Rubbningar i kollagenomsättningen kan leda till strukturella förändringar som i sin tur påverkar mineraliseringen av benvävnaden. Detta är mest uttalat vid en sjukdom som heter osteogenesis 31

34 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor imperfecta, en ärftlig sjukdom där de som insjuknar har specifika varianter av gener som finns på kromosomerna 7 och 17. Vi har funnit samband mellan en specifik variation i en annan gen för kollagen, där äldre kvinnor som har det minst vanliga anlaget har 2,7 procents lägre bentäthet, vilket motsvarar bentätheten hos en 4 5 år äldre kvinna, och en 1,8 gånger ökad risk för en typ av fraktur handledsbrott vilket kan antyda att förändringen har funktionell betydelse. För att undersöka detta närmare studerar vi genernas byggklossar och hur dessa ombildas till proteiner ur benvävnad från patienter med fraktur, för att vi även direkt ska kunna studera uttrycket av protein. Vitamin D är en mycket väsentlig näringsfaktor och en viktig faktor för att hålla balans i kalciumomsättningen. Den har sannolikt en bredare fysiologisk roll och påverkar tillväxten och utmognaden av skillnader mellan celler inom flera cellsystem, även om de huvudsakliga målorganen är bisköldkörtlar, tarm och ben. Effekten av vitamin D på benceller är därmed både direkt och indirekt. Vid analys av variationer i den gen som ger upphov till ett mottagarprotein som binder vitamin D finner vi ett samband med bentätheten, framför allt i höften hos äldre kvinnor. Intressant nog ser vi också en koppling till bentätheten i hälen mätt med ultraljud, ett mått som anses ge även kvalitetsinformation. Likaså finner man en ökad benresorption när hämningen via östrogensekretionen minskar i samband med menopaus (klimakteriet). Således finns det en koppling mellan det kvinnliga könshormonet östrogen och balansen i benvävnaden och det är välkänt att vissa kvinnor snabbt förlorar benvävnad strax efter menopaus. Östrogeneffekten är starkast i poröst ben där cellaktiviteten är högst och i våra studier fann vi också en koppling mellan variationer i genen för östrogen med upp till sex procent lägre bentäthet i ryggkotorna hos äldre kvinnor som bär på vissa specifika anlag. 32

35 Kristina Åkesson Sammanfattning Ärftliga variationer påverkar skelettets utveckling och utvecklingen av osteoporos med stigande ålder. Sannolikt har variation i olika gener olika genomslag vid olika tidpunkter i livet. Några bidrar till att bestämma nivån på den maximala mängden ben och andra till förlusthastigheten efter menopaus medan ytterligare andra har betydelse för skelettets storlek. I kopplingsstudierna kan vi visa på att flera gener som är viktiga i detta sammanhang är av betydelse för benmassa och fraktur. I dag känner vi bara till en bråkdel av de gener som är involverade och påverkar risken för fraktur, men genom våra studier bidrar vi till att identifiera genernas påverkan såväl hos unga kvinnor som hos den åldrande kvinnan. Genom att identifiera de gener som är av störst betydelse för att utveckla hög respektive låg benmassa kan vi studera såväl skyddsfaktorer som riskfaktorer för osteoporos. Styrkan med våra studier är att våra studiegrupper representerar normalbefolkningen, att de är stora och mycket väl karaktäriserade. Genom att studera flera generationer får vi också möjlighet att komma närmare en utvärdering även av miljöfaktorer och vi kan studera växelspelet mellan gener och livsstilsfaktorer. Ett komplement till dessa undersökningar är de studier där vi utvecklat en metod för att analysera genernas effekt direkt i benvävnaden, vilket gör att vi också kan få information om vilka proteiner som produceras. 33

36 Bräckliga ben ett kvinnoproblem om osteoporos, fraktur och kvinnor Referenser Friesendorff, v. M., Besjakov, J., & Åkesson, K. (2008). Long-term survival and fracture risk in women with hip fracture. A 22-year follow-up. J Bone Min Res, (11): Gerdhem, P., Dencker, M., Ringsberg, K., & Akesson, K. (2008). Accelerometer measured daily physical activity among octogenarians results and associations to other indices of physical performance and bone density. In press. Eur J Applied Physiol., 102: Gerdhem, P., Ringsberg, K. A. M., Fotopoulos, M., Obrant, K. J., & Åkesson, K. (2005). Association between Vitamin D levels, Activity, Muscle Strength, Falls and Fractures in the Prospective Population-based OPRA Study of Aged Women. Osteoporos Int., 11: Gerdhem, P., Brändström, H., Stiger, F., Obrant, K., Melhus, H., Ljunggren, Ö., Kindmark, A., Åkesson, K. (2004). Association of the Collagen Type 1 (COL1A 1) Sp1 Binding Site Polymorphism to Femoral Neck Bone Mineral Density and Wrist Fracture in 1044 Elderly Swedish Women. Calcif Tissue Int., 74: Holmberg, A. H., Johnell, O., Nilsson, P. M., Nilsson, J. Å., Berglund, G., & Åkesson, K. (2006). Risk factors for fragility fractures in middle age. A prospective population-based study of men and women. Osteoporos Int., 17: McGuigan, F., Larzenius, E., Callreus, M., Luthman, H., & Akesson, K. (2008). Variation In The Bone Morphogenetic Protein 2 Gene: Fat and Lean Mass in Young and Elderly Women. European J Endocrinology, 158: Woolf, A. D., & Akesson, K. (2008). A Slide Atlas on Osteoporosis. Clinical Publishing Service, Oxford. Woolf, A. D., & Åkesson, K. (2003). How to prevent fractures in an elderly population. BMJ. 327:

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels-

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet Osteoporos Osteoporos Information om benskörhet 1 Liten ordlista Fraktur = benbrott = spricka Frakturkoordinator = sjuksköterska som bedömer frakturpatienters framtida frakturrisk Fysioterapeut = sjukgymnast

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa

Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Prostatacancer och osteoporos en temadag om skeletthälsa Lördagen den 24 november hade ProLiv Väst sitt sista kvartalsmöte för år 2012. Temat var om prostatacancer och skelettsjukdomen osteoporos. Mötet

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Vad är osteoporos? (benskörhet)

Vad är osteoporos? (benskörhet) Vad är osteoporos? (benskörhet) Broschyren är framtagen för dig som äter Calcichew -D 3 Vad är benskörhet? Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

SBU:s slutsatser och sammanfattning

SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU:s slutsatser och sammanfattning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser och sammanfattning Slutsatser Osteoporos

Läs mer

RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING FEMANEST FEMASEKVENS FEMANOR

RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING FEMANEST FEMASEKVENS FEMANOR RÅD VID ÖSTROGENBEHANDLING FEMANEST FEMASEKVENS FEMANOR VAD ÄR KLIMAKTERIET? Klimakteriet är inte en bestämd tidpunkt i en kvinnas liv. Begreppet menopaus definieras däremot som den sista menstruationens

Läs mer

Starka. Nr.2 2009. Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos!

Starka. Nr.2 2009. Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos! Starka sidor Nr.2 2009 E t t n y h e t s b r e v o m o s t e o p o r o s Intervju med Janusz Gross: Har du blivit kortare? Det kan vara osteoporos! Mät din längd och ta hand om skelettet! Intervju med

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

»Gärna bollsporter och olika typer av dans då man studsar i marken och stöter i ovanliga belastningsriktningar.«

»Gärna bollsporter och olika typer av dans då man studsar i marken och stöter i ovanliga belastningsriktningar.« »Gärna bollsporter och olika typer av dans då man studsar i marken och stöter i ovanliga belastningsriktningar.«48 Fitness Magazine 2011 11 Träna upp ditt skelett! Knak. Nästan en halv miljon svenskar

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ortopedi Eva Pontén Överläkare Specialist i ortopedi och handkirurgi Verksamheten för Barnortopedi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Vad behandlar man på ortopeden? Frakturer = benbrott, ffa pga osteoporos,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11

Innehåll, volym 1. SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 Innehåll, volym 1 SBU:s slutsatser och sammanfattning 11 1. Inledning 47 Vad är osteoporos? 47 Definition av osteoporos 48 Konsekvenser av osteoporos 50 Epidemiologi 52 Skelettets fysiologi 54 Nya metoder

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer