domkretsen Domen vardagsnära, enkel och begriplig Fiffigt med RIF Mediestöd för alla Kraft med nätverk Mark och miljö på G Nu kan kunskap delas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Domen vardagsnära, enkel och begriplig Fiffigt med RIF Mediestöd för alla Kraft med nätverk Mark och miljö på G Nu kan kunskap delas"

Transkript

1 nr Mediestöd för alla Kraft med nätverk Mark och miljö på G Nu kan kunskap delas domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Fiffigt med RIF Domen vardagsnära, enkel och begriplig

2 Innehåll nr Nätverk stärker medarbetarna Balans och mål viktigt 11i karriären GD har Ordet Administrativt samarbete i Linköping Ny utbildning för domstolssekreterarna Budgetdialog en förutsättning för rättvis fördelning Ny dimension till diariet Göta hovrätt har språket i domen i fokus Driver arbetet kring domskrivning Att våga prova nytt gav högre effektivitet RIF Rättsväsendets informationsförsörjning Ny rapportering av domar 2012 Sveriges Domstolar del i en kedja Upphandling kräver en hel del arbete men gör gott Gammal kunskap blir ny Controllern som letar nya infallsvinklar Stämningen i topp när domstolarna i Växjö invigdes Anpassat mediestöd 14 Hovrättsråd tänker klarspråk 32 Medieutbildning för alla 16 Gästtyckare Frans Bauduin 33 À jour

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON E-POST GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson CHEFREDAKTÖR Marianne Elvhamre REDAKTÖR Helen Larsson Glädjande ökning av förtroendet GRAFISKT ANSVARIG Otto Unge LAYOUT Shepherd Reklambyrå AB ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Hovrättsråden Charlotta Sundin, Annika Rojas Wiberg, Carl Gustav Ohlson och Carina Tolke vid Göta hovrätt diskuterar domskrivning. OMSLAGSFOTO Patrik Svedberg TRYCK Edita UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Oktober 2011 Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. För en tid sedan publicerades Eurobarometerns nya siffror om förtroendet för det svenska rättssystemet. Mycket glädjande hade förtroendet ökat med 13 procent från i november 2009 till i november Det är nu 73 procent av befolkningen som känner stort eller mycket stort förtroende för det svenska rättssystemet. Eurobarometern är EU-kommissionens verktyg för opinionsundersökningar i medlemsländerna. Vad beror då ökningen på? Även om svenskarna har svarat kring sin uppfattning om hela rättsväsendet, så är det min övertygelse att Sveriges Domstolars arbete är en viktig anledning till ökningen. Jag tror att vi helt enkelt nu ser handfasta resultat av det målmedvetna arbete med just förtroendefrågor som har bedrivits i nästan alla domstolar, ofta tillsammans med Domstolsverket. Siffrorna är ett samlat gott betyg åt det arbete som görs på en rad områden i Sveriges Domstolar. Bland annat den utveckling av kallelserna till parterna som har skett som en följd av resultaten från brukarundersökningar är en av faktorerna. Uppmärksamheten på vikten av tydliga domslut och av välfungerande kontakter med media är andra viktiga faktorer. Och självklart de stora insatser som gjorts och görs för att minska balanser och omloppstider, också det mycket viktigt för att människor ska ha förtroende för domstolarna och rättsprocessen. Det var också roligt att den 2 maj kunna välkomna sex nya domstolar; fem mark- och miljödomstolar vid tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund samt en Mark- och miljööverdomstol vid Svea hovrätt. Tack vare den här förändringen kommer vi att ha ännu större förutsättningar att kunna ge medborgarna en effektiv handläggning och domstolsprövning. Fler förändringar av tingsrättsorganisationen är dock inte längre aktuella eftersom regeringen sa nej till Domstolsverkets förslag om tingsrättssammanläggningar. För Domstolsverket innebär det att vi självklart fortsätter att kontinuerligt stödja domstolarnas arbete för alltmer effektiva organisationer, men nu utifrån den av regeringen beslutade förutsättningen att tingsrätterna i Eksjö, Hässleholm, Mora och Norrtälje blir kvar. u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Det nya administrativa samarbetet mellan Linköpings tingsrätt och Förvaltningsrätten i Linköping startade i samma veva som de upprustade och ombyggda lokalerna på Garnisonen i Linköping stod klara. 4

5 De båda lagmännen Rolf Holmgren vid Linköpings tingsrätt och Owe Horned vid Förvaltningsrätten i Linköping räknar med att deras eget administrativa arbete minskar tack vare den samlade expertkunskap de båda chefsadministratörerna har. Administrativt samarbete ökar både effektivitet och arbetsglädje Samarbete lönar sig. Det är de båda lagmännen Rolf Holmgren vid Linköpings tingsrätt och Owe Horned vid Förvaltningsrätten i Linköping överens om. Numera delar de inte bara på domstolsbyggnaden i Linköping, utan även på informatören och de två chefsadministratörerna. Samarbetet leder till en bredare kompetens inom domstolarna, tycker de. TEXT EVA BERGSTEDT FOTO PATRIK SVEDBERG Redan 2002, när domstolarna flyttade samman i ett stort hus på det före detta militära garnisonsområdet i Linköping, började delar av den administrativa personalen att samarbeta över domstolsgränserna. Det handlade om områden som vaktmästeri, service, reception, bibliotek och vissa säkerhetsfrågor. Sedan dess har det administrativa arbetet utvecklats. I takt med att domstolarna lägger ner ett aktivt arbete på att bli mer öppna utåt mot allmänheten och skapa förtroende för verksamheten så krävs exempelvis också professionella informationsinsatser. Numera delar de två domstolarna därför på en informatörstjänst. En professionell informatör är av mycket stort värde. Samtidigt är informationsbiten på domstolar av vår storlek inte så omfattande att en ensam domstol kan ha en informatör på heltid. Att dela på en informatör är därför ett utmärkt sätt att lösa det, säger Rolf Holmgren. Dessutom är en del av domstolarnas informationsfrågor likartade eller till och med gemensamma. Då är det förstås effektivare om en gemensam resurs kan ta sig an de frågorna i stället för att ha en person på vardera domstolen. GEMENSAM CHEFSADMINISTRATION Under våren har nästa steg tagits med en ny form av administrativt samarbete. Denna gång är det chefsadministratörerna på respektive domstol som får en rad uppgifter som de delar ansvaret för. När förvaltningsrätten bildades förra året flyttade en avdelning från Nyköping till oss i Linköping. Vi har sedan dess alltså haft delvis dubbla administrationer och insåg att vi behövde se över den administrativa organisationen, berättar Owe Horned. Samtidigt stundade förändringar även på tingsrätten. Vår chefsadministratör skulle gå i pension och det var dags att rekrytera en ny, säger Rolf Holmgren.»En ensam domstol av vår storlek har inte möjlighet att ha en informatör på heltid. Att dela på en informatör är därför ett utmärkt sätt att lösa det.«rolf Holmgren, lagman, Linköpings tingsrätt. Tanken kom då upp att de skulle kunna dra nytta av situationen och förnya det administrativa arbetet. Detta ledde till idén om att ha en gemensam chefsadministration. FRISKA ÖGON PÅ VERKSAMHETEN Två nya chefsadministratörer har därför anställts under våren, en med ekonomisk bakgrund och en med personalvetarbakgrund. 5

6 Båda kommer från kommunal förvaltning, har chefserfarenhet men har inte tidigare arbetat inom rättsväsendet. Det kan vara en fördel, de kommer in och ser med friska ögon på verksamheten, påpekar Rolf Holmgren. Den chefsadministratör som har ekonomisk bakgrund är anställd av Linköpings tingsrätt och chefsadministratören med personalvetarbakgrund har Förvaltningsrätten i Linköping som arbetsgivare. De sköter vardagsfrågorna på respektive domstol, som till exempel personalplanering, rekrytering och inköp, berättar Owe Horned. Men den stora vinsten är att de också kan och ska samarbeta i frågor som är gemensamma för domstolarnas verksamhet. Det kan handla om svårare personalärenden, att upprätta jämställdhets- och arbetsmiljöplaner, göra ekonomiska uppföljningssystem eller budgetanalys för båda domstolarna. Här kan de ha stor nytta av respektive kompetens och vara varandras bollplank, säger Rolf Holmgren. Detta är vad vi föreställer oss att de ska göra. Men de har fria händer för hur mycket och med vad de vill samarbeta, tillägger han. STÖD I VARANDRA En vinst med samarbetet är att domstolarna nu får två experter på vardera ekonomirespektive personalfrågor som tillsammans kan lösa svåra frågor. Dessutom får chefsadministratörerna stöd i varandra, vilket kan ha betydelse för trivsel och arbetsmiljö. För de båda lagmännens del innebär lösningen att de slipper en rad administrativa frågor. Man har mindre anledning att fråga varandra hur man gör i en viss fråga, till exempel i löneförhandlingar. Det är ganska mycket som en lagman ska fixa, men nu kan vi lägga mer ansvar på chefsadministratörerna eftersom de tillsammans har en så bred kompetens, säger Owe Horned. Han konstaterar att ett administrativt samarbete över domstolsgränserna inte är ovanligt. Det görs till exempel även i Sundsvall och Härnösand, men vi är nog de enda som startar ett samarbete mellan chefsadministratörerna. u Så här tycker medarbetarna som ska samarbeta FAKTA DOMSTOLARNA I LINKÖPING Åsa Borg, informatör, domstolarna i Linköping Jag arbetar för båda domstolarna, vilket ger flera samordningsvinster. De båda chefsadministratörerna och jag får nu var sina expertroller personal, ekonomi och information. Jag hoppas vi tillsammans kan få ihop grupper från båda domstolarna och arbeta med gemensamma frågor som till exempel öppet hus-dagar, bemötande och massmediefrågor. Mikael Ankelius, chefsadministratör, Linköpings tingsrätt Jag kan se stora vinster med ett samarbete. Informationen är en övergripande funktion och det är bra att vi kan ha en gemensam informatör. Och vi två chefsadministratörer kan säkert bistå varandra. Jag kan få hjälp med att till exempel följa upp kompetensutveckling hos personalen på alla nivåer och kan själv stötta i ekonomiska frågor. Elisabeth Björk, chefsadministratör, Förvaltningsrätten i Linköping Jag hoppas att vi tack vare våra olika bakgrunder kan komplettera varandra och att det leder till nytta och effektivitet för båda verksamheterna. Dessutom är det bra att inte behöva vara ensam i jobbet, utan ha kolleger som man arbetar tätt tillsammans med. Jag kan också tänka mig att vi chefsadministratörer kan täcka upp för varandra vid kortare frånvaro. Linköpings tingsrätt och Förvaltningsrätten i Linköping har delvis helt nya och ombyggda lokaler. I huset finns tre nya förhandlingssalar, varav en med förhöjd säkerhet. Totalt finns det nu 16 salar som de båda domstolarna delar på. De nya lokalerna invigdes i slutet av maj av justitieminister Beatrice Ask. 6

7 Vid höstens träff med lärarna på de befintliga utbildningarna för domstolssekreterare diskuterades synpunkter och idéer med stort engagemang. Växande kunskapsbehov var grunden En behovsanpassad utbildning och mer självgående domstolssekreterare. Det var utgångspunkten för Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt, i hennes arbete i styrgruppen för den nya utbildningen. Ny utbildning för domstolssekreterarna där det behövs, när det behövs TEXT KARIN MARKS FOTO CARL JOHAN ERIKSON Vad var grunden till den nya utbildningen? Vi har en stor måltillströmning som vi måste möta och en större personalomsättning än tidigare. Många av våra domstolssekreterare är nyanställda, så jag ville ha en utbildning som gjorde att de snabbare kunde bli självgående och som var mer anpassad till de särskilda behov som finns på respektive domstol. Nya domstolssekreterare ska komma snabbare in i arbetet och de mer erfarna ska ges större möjlighet till vidareutveckling. Därför sjösätts ett nytt utbildningspaket inom Sveriges Domstolar hösten Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt. TEXT KARIN MARKS FOTO PATRIK SVEDBERG Domstolsverket har, tillsammans med Sveriges Domstolar och lärarna på de befintliga utbildningarna för domstolssekreterare, tagit fram ett nytt och flexibelt utbildningspaket. Flera av kurserna för nya domstolssekreterare och delar av andra kurser är e-baserade och genomförs på egen hand på domstolen. Dessutom kommer fler och mer varierande lärarledda kurser att ges mer frekvent än tidigare, plus att man satsar ännu mer på seminarier. Vi gör detta för att stödja domstolarna i att nå sina verksamhetsmål, säger AnnaSara Holmgren, projektledare på enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. SNABBT OCH EFTER BEHOV AnnaSara Holmgren, projektledare på enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. Utbildningspaketet har tagits fram för att möta kraven på rörlighet i domstolarna. Målet är att nya domstolssekreterare snabbt ska kunna bereda ärenden på egen hand, berättar AnnaSara Holmgren. Ett annat syfte med den nya utbildningen är att ge möjlighet till vidareutveckling för dem som är mer erfarna. Domstolarna har olika kompetensbehov, därför är kurserna utvecklade så att de kan passa varje enskild domstol. Tidigare har utvecklingsmöjligheterna varit begränsade, men nu kommer varje domstol i princip att kunna skräddarsy sin egen utbildning och kontinuerligt fylla på med nya kurser. KURSER OCH SEMINARIER I praktiken innebär det nya paketet grundoch fördjupningskurser med både förberedande e-avsnitt och lärarledd undervisning. Efter grundkursen ska domstolssekreteraren ha teoretisk kompetens att bereda ärenden på egen hand, vilket testas med hjälp av ett kunskapstest. Dessutom erbjuds påbyggnadskurser och seminarier kring nyheter och aktualiteter utifrån domstolarnas behov. Domstolssekreterarna hittar all information om den nya utbildningen och de olika kurserna och seminarierna i nya kompetensportalen, säger AnnaSara Holmgren. u Vad var tanken med utbildningens upplägg? Den ska vara mer anpassad efter de olika domstolsslagen och deltagarna ska vara bättre förberedda när de kommer till kursen, så att de alla har samma förutsättningar. Då blir också utbildningen bättre. Är det här e-kurserna kommer in? Ja. De, tillsammans med fler lärarledda kurser, kommer att ge en större tillgång till utbildning och en större flexibilitet. Dessutom bygger vi på med fortsättningskurser och ger möjlighet till nätverk och fördjupningar på olika sätt, vilket gör att man kontinuerligt kan bygga på sin kompetens. Jag tror och hoppas att även åklagare, advokater och allmänheten ska märka av att vi blir duktigare. Hur tror du att utbildningen kommer att påverka arbetet på domstolen? Förhoppningsvis blir beredningen av målen ännu effektivare och kan i ännu större utsträckning ligga hos beredningsorganisationen, så att vi kan renodla domarrollen. På många håll, till exempel här i Helsingborg, har vi en bra beredningskompetens, men jag vet att den kan bli ännu bättre. Sedan kommer ju också domstolssekreterarna själva att märka att de får högre kompetens. u 7

8 Budgetdialog en förutsättning för rättvis Budgetprocessen fördelning Med TEXT LENA ett nytt BERKE år följer FOTO CARL en ny JOHAN budgetomgång. ERIKSON Mycket är detsamma i årets arbete, men en del nyheter kan underlätta arbetet för både domstolarna och Domstolsverket. Vi fördelar cirka fyra miljarder kronor till domstolarna. Vårt uppdrag är att fördela dem på ett ändamålsenligt sätt. Vi väger in även andra frågor än det som går att mäta. Där fyller budget- och verksamhetsdialogerna en viktig funktion, säger Anette Nilsson, enhetschef vid Domstolsverkets enhet för finansiering. TEXT HELENA LINDH FOTO PATRIK SVEDBERG, PER CARLSSON Domstolsverkets arbete med budget för 2012 är redan i full gång. Nio controllers ansvarar för ett antal domstolar var. Uppdraget är att fördela budget till domstolarna och nämnderna. Som utgångspunkt i arbetet har de resursfördelningsmodeller. Modellerna baseras på det genomsnittligt inkomna antalet mål de senaste två åren, säger Anette Nilsson. För underrätterna används styckkostnader för olika typer av mål, som räknas fram utifrån domstolarnas tidredovisning. Ju mer resurskrävande en målkategori är, desto högre styckkostnad. För överrätter görs däremot ingen skillnad mellan olika mål, där är varje mål värt lika mycket. Utöver inkomna mål tar man också hänsyn till hur balanssituationen ser ut, hur många mål som är äldre än två år, åldersstrukturen bland medarbetarna och vilket behov det finns av att återbesätta tjänster eller utöka personalstyrkan. Resursfördelningsmodellen bygger på historiska data. Eftersom antalet inkomna mål har ökat konstant vid flera domstolar under många år så måste vi även väga in det vid fördelningen av resurserna, säger Anette Nilsson. Olika reformer genomförs över tid och budgetarna anpassas efter dessa. Reformen med en modernare rättegång (EMR) är ett exempel. Den har hittills inte föranlett några anpassningar i budgetramarna, men det blir troligen aktuellt i framtiden. Domstolarna kommer in i budgetarbetet i början av sommaren. Då skickar Domstolsverket ut frågeunderlag till domstolarna inför höstens budget- och verksamhetsdialoger. I underlaget som ska skickas till Domstolsveket senast i slutet av augusti ska bland annat domstolens budgetyrkanden för nästkommande år fyllas i. VÄGER ÄVEN IN MJUKA FAKTORER Även om inkomna mål är grunden i resursfördelningen, tar Domstolsverket hänsyn till en rad andra faktorer när budgeten fördelas. I det underlag som domstolarna ska lämna kan de också lyfta fram särskilda frågor som de vill ska beaktas eller diskuteras, som till exempel kompetensförsörjning. Statistik tar inte hänsyn till mjuka faktorer som till exempel personalläget, säger Anette Nilsson. Upp till 90 procent av kostnaderna på en domstol utgörs av personalen. Därför är det viktigt att gå in på personalfrågor. Det pågår en generationsväxling på domstolarna och kompetensförsörjningen är väldigt viktig, säger Åke Carlsson, controller på enheten för analys vid Domstolsverket och budgetsamordnare för hela budgetarbetet. SAMLAD BEDÖMNING Det underlag som domstolarna lämnar till Domstolsverket i slutet av sommaren innehåller bland annat uppgifter om hur domstolen är organiserad, hur ledningsstrukturen ser ut, målutvecklingen, kommentarer kring balansutvecklingen och vad domstolen tror om framtiden när det gäller måltillströmning. Efter att varje controller gått igenom underlaget från sina domstolar samlas de Analysvecka vid Domstolsverket där man går igenom alla domstolar/nämnder på ett likartat sätt (medarbetare från ekonomiavdelningen och personalavdelningen deltar). OKT NOV DEC Budget- och verksamhetsdialoger med domstolarna/nämnderna. Domstolarna ska lämna ekonomiska prognoser i Webplanner. Domstolsverkets controllers läser in underlag och statistik samt förbereder analysvecka och dialoger. Underlag från domstolarna kommer in till Domstolsverket. Domstolarna beräknar behoven inför kommande budgetår. SEPT AUG JULI 8

9 till en analysvecka tidigt under hösten. I det arbetet deltar även ett antal handläggare från personalavdelningen, som också har analyserat domstolarna utifrån sin horisont. Analysveckan är viktig för vårt arbete. Då går vi igenom alla domstolar utifrån samma typer av nyckeltal och underlag. Det ger ett bra underlag för en rättvis bedömning av resursbehovet till respektive domstol. Sedan är dialogerna av central betydelse för att diskutera det samlade resursbehovet där också de mjukare frågorna vägs in, säger Anette Nilsson. UTVECKLINGSFRÅGOR I STORT Efter analysveckan är det så dags för budgetoch verksamhetsdialogerna. Eftersom domstolarna är så pass olika stora är det olika saker som behöver diskuteras med respektive domstol. Som regel träffar controllern domstolschefen och chefsadministratören. Vid större domstolar finns ibland ytterligare någon chef med och från Domstolsverkets sida medverkar i de flesta dialoger också handläggare från personalavdelningen. Vi försöker möta domstolen utifrån dess behov och anpassa diskussionen till om det är nyckeltalen vi ska gå igenom eller om fokus ska ligga på något annat, säger Åke Carlsson. Det är vanligt att även frågor som inte direkt har med budget att göra kommer upp vid dialogerna. Det kan handla om utvecklingsfrågor, som till exempel arbetsformer eller organisation. Om det då inte finns någon med från Domstolsverket som är insatt i frågan, så kan vi controllers fånga upp och bolla vidare till Domstolsverkets enhet för organisationsutveckling. Både Åke Carlsson och Anette Nilsson vill understryka att controllers finns tillgängliga för domstolarna året om och att de välkomnar domstolarna att höra av sig även vid andra tillfällen under året. Vår strävan är att ha kontinuerlig kontakt med domstolarna och ge bra stöd och service, säger Anette Nilsson. SYSTEM GER ÖKAT UTRYMME Nytt i årets budgetarbete är att personalstatistik från Palasso i april infördes i målstatistiksystemet SIV, som tidigare endast haft målstatistik med Vera som källa. Till följd av detta kommer såväl domstolarna som Domstolsverket att kunna korsköra personalstatistik och målstatistik. Inriktningen är att även uppgifter från ekonomisystemet Agresso ska införas. Det här kommer att underlätta vårt arbete. Varken domstolarna eller vi controllers kommer att behöva lägga lika mycket tid på att ta fram uppgifter framöver. Nu kommer vi att få mer tid över till att analysera det vi tar fram. Hur analysarbetet ska utvecklas är något som både vi och domstolarna måste jobba med, säger Åke Carlsson. Bland det som man på ett enkelt sätt kommer att kunna ta fram finns antalet inkomna och avgjorda mål per domare. En annan nyhet är Webplanner, ett systemstöd för budgetering och prognostisering av verksamheten. Domstolarna kan, utifrån en totalbudget, fördela budget på olika personalkategorier och förvaltningskostnader och göra prognoser. Webplanner är ett bra stöd för domstolarna, men också ett stöd för oss för uppföljning och prognostisering av kostnaderna, säger Anette Nilsson. u Anette Nilsson, enhetschef på enheten för finansiering vid Domstolsverket. FAKTA Åke Carlsson, controller på enheten för analys vid Domstolsverket. INFÖR BUDGET- OCH VERKSAMHETSDIALOGERNA Använd de verktyg och de systemstöd som finns. Det gäller framför allt nyckeltalsrapporter på intranätet Doris, mål- och personalstatistik i SIV, Webplanner samt Webinfo. Domstolens eventuella yrkanden ska tas upp i underlaget. Om domstolen har en fråga man vill diskutera vid dialogen, ta upp det i underlaget. Komplettera det efterfrågade underlaget med det som är viktigt för den egna organisationen. Håll kontakt med Domstolsverket och domstolens egen controller även löpande under året, inte enbart inför budget- och verksamhetsdialogen. De ekonomiska ramarna kan bli snävare. Tidigare har målökningar i stor utsträckning kunnat mötas med mer pengar, men nu kan domstolarna behöva fundera över andra sätt att möta det ökande antalet mål. START Beslut om budgetoch planeringsramar skickas ut. Domstolarna ska registrera budgetarna i Webplanner. Utvärdering av föregående budgetprocess. JAN FEB MARS Tiderna är ungefärliga och en rad andra aktiviteter, såsom avstämningar med generaldirektören och möten med fackliga organisationer, ingår också i budgetprocessen. Statistik, nyckeltal och analyser tas fram vid Domstolsverket. JUNI MAJ APRIL Domstolarna ska lämna ekonomiska prognoser i Webplanner. Utskick av underlagsmall/ frågor till domstolarna. 9

10 Domstolsverkets representanter Ann Ganelind, organisationsutvecklare på enheten för organisationsutveckling, och generaldirektör Barbro Thorblad tycker att nätverkande är ett mycket bra sätt att berika sitt yrkesroll. Nätverk stärker medarbetarna Nätverk är en viktig form av kompetensutveckling som kan ge nya tankar och idéer, konstaterar Ann Ganelind, organisationsutvecklare på enheten för organisationsutveckling vid Domstolsverket. På vårens Rakelkonferens fick kvinnliga jurister från bland annat Sveriges Domstolar tillfälle att nätverka och då både inspireras och informeras. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Den pampiga spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm var fylld till sista plats med kvinnliga jurister inom rättsväsendet när Advokatsamfundet och nätverket Hilda bjöd på Rakelkonferens med temat Att vara kvinna och chef. Sveriges Domstolar representerades av ett 60-tal deltagare i olika åldrar och yrkeskategorier. En av dem var Ann Ganelind vid Domstolsverket: Det är viktigt och mycket givande att få möjlighet att träffa kollegor från andra verksamheter för att få inspiration till hur man kan utvecklas och för att dela med sig av olika erfarenheter, säger hon. Ann Ganelind tror att Rakelkonferensen kan inspirera kvinnliga jurister att bilda egna nätverk, något som traditionellt sett varit mer en manlig företeelse. Hon konstaterar också att det för domstolarnas del är positivt att medarbetarna vill ta chansen att ta del av andras tankar och idéer, så kallad benchmarking. All erfarenhet är bra. Det behöver inte betyda att man ska byta arbetsplats, men det finns alltid erfarenheter som man kan ta med sig in i sin egen verksamhet. Domstolsverket stödjer nätverk som har verksamhetsanknytning och gemensamma utvecklingsbehov och kommer att fortsätta att uppmuntra medarbetarna i Sveriges Domstolar att bilda nätverk. Information om stöd till nätverk finns på intranätet Doris. KRÄVA EGET ANSVAR Inspirerande talare och teman med kvinnliga förtecken var det gott om under dagen. Advokatsamfundets generalsekretare Anne Ramberg gjorde en historisk odyssé från Sveriges första kvinnliga jurist, Eva Eschelsson, via hennes adept Eva Andén (som 1918 blev landets första kvinnliga advokat) till dagens första talare: Marianne Lundius, Högsta domstolens första kvinnliga ordförande. Dagens tema är ju kvinnliga chefer. Jag har själv gått från att vara springflicka till att bli delägare i en stor advokatfirma, en manlig och hierarkisk miljö, sa Marianne Lundius. Vad tar du med dig från konferensen in i din yrkesroll? Anna Sofia Kildetoft, beredningssamordnare, Förvaltningsrätten i Malmö Den största behållningen är att man ges möjlighet att träffa andra kvinnliga jurister, även utanför domstolsvärlden. Det finns alltid något tips att ta med sig in i verksamheten. Eftersom jag har personalansvar valde jag ett seminarium av forskaren Christin Mellner om det gränslösa arbetet. Sedan var det sista föredraget av Ida Hult väldigt roligt, och en perfekt avslutning på en dag som ju annars var ganska tung. Jenny Paulsson, tingsfiskal, Nacka tingsrätt Det är alltid intressant att lyssna på personer som är framgångsrika inom sin bransch och deras väg till chefskapet. Sedan är det viktigt att påminnas om att män fortfarande är överrepresenterade inom de höga positionerna, trots att andelen kvinnor ökar. Därför är det viktigt med sådana här träffar. Däremot saknade jag konkreta tips på hur man kan ta sig till ledande positioner, om det är något särskilt man bör tänka på som kvinna. Malin Bergström, hovrättsassessor och beredningschef, Hovrätten för Övre Norrland Det var mycket värdefullt att få möjlighet att träffa kvinnliga jurister med olika erfarenheter och bakgrund. Föredragen var givande att lyssna på underhållande och av hög kvalitet. Jag kommer bland annat att minnas mötet med Marie Tuma, direktör för Raoul Wallenberginstitutet. Att höra henne tala om tiden som åklagare vid Internationella krigsförbrytartribunalen var oerhört intressant och gripande. 10

11 Hennes råd var att bygga kontakter och nätverk och att specialisera sig och kräva att få självständigt ansvar. BEHÖVER ETT KONSTANT UTBYTE Därefter talade Birgitta Svendén om sin väg till att bli Kungliga Operans första operachef och sedermera VD. Hennes honnörsord är lyhördhet och tydlighet. Men man måste sätta en gräns för hur tillgänglig man kan vara. Vi kvinnor har ofta en Syster Duktig på axeln, menade hon. Under eftermiddagens seminarier drog bland andra Marie Tuma, direktör för Raoul Wallenberginstitutet, fullt hus. Hennes berättelser om erfarenheterna från tiden som åklagare vid den internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien i Haag var både inspirerande och skakande. Bland annat laddade hon lyssnarna med slutorden: Våga, ta plats, följ passionen! I det efterföljande minglet sågs också Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad: Det är viktigt att vi tänker på att ge både kvinnliga och manliga medarbetare möjlighet att fungera vid sidan om yrkeslivet, då får vi till sist den jämställdhet vi strävar efter. Nätverka kan man göra i olika konstellationer: som kvinnor, i olika yrkesgrupper eller åldersgrupper. Vi behöver ha ett konstant utbyte med andra. u Balans och mål viktigt i karriären Balans i livet och individuella karriärmål är ett par av de viktigaste trenderna på dagens arbetsmarknad enligt framtidsstrategen Ida Hult. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Med obändig energi avslutade Ida Hult, vd och grundare av Trendethnography AB, Rakelkonferensen med ett helt samtida nedslag kring attityderna i det svenska arbetslivet. Under rubriken Reality Bites presenterade hon lättsamt och engagerande de senaste undersökningarna från sin etnografiska konsultbyrå. Och mycket av våra förväntningar handlar om att hitta balans i livet. SLUTA VARA DUKTIG FLICKA Ida Hult uppmanade publiken att sluta sträva efter att vara duktig flicka och i stället spela med det man har. Men alla våra studier visar att kvinnors tid är annorlunda än mäns. Den egna tiden är pendlande; man vill njuta av den men känner att man egentligen borde lägga Framtidsstrategen Ida Hult. tiden på att förbereda, så att man får mer tid senare tillsammans med familjen. Så inte ens när man har sin egen tid är man med sig själv här och nu, sa Ida Hult medan hon fick igenkännande skratt från publiken. MINGLA RESULTATINRIKTAT Just balans i livet, tillsammans med karriärmål och kravet på feedback, kommer också att bli en stor utmaning för dagens och morgondagens chefer. Människor i olika åldrar vill helt enkelt olika saker med sitt yrke och ordet karriär behöver inte längre förknippas med något som måste gå i riktning spikrakt uppåt. Ida Hult avrundade med ett konkret tips: Mingla resultatinriktat. När kvinnor i näringslivet träffas tycks det fortfarande finnas kvar något mer av systerskap än business. u Julia Asplund, tingsnotarie, Norrköpings tingsrätt Det var en jättebra dag; inspirerande och lärorikt att få höra kvinnor som ledare prata om sina erfarenheter. De sa mycket som man kan ta med sig, men samtidigt var det lite nedbrytande. För det känns som att det är tufft att vara jurist och ännu tuffare att vara kvinnlig jurist. Man ska vara en hård kaka, men man måste också fråga sig vem man vill vara och vilka krav man ska ställa på sig själv. Lena Pettersson, rådman, Miljödomstolen, Växjö tingsrätt Det var en positiv upplevelse av att ha fått lyssna på flera väldigt spännande kvinnliga chefer. Det ger alltid mycket att höra om andras arbetsuppgifter och få goda råd. Föredragen var intressanta med en bra blandning på talarna, inte bara jurister. Alla förmedlade en väldigt positiv anda, trots att många har krävande och svåra arbeten. Jag var mycket nöjd med dagen. Mona Aldestam, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Det var ganska inriktat på ledarskap inom näringslivet. Behållningen för egen del hade nog varit större om det handlat mer om ledarskap i offentlig verksamhet. Det positiva var känslan av sammanhållning mellan kvinnor: att det finns ett forum att diskutera den här typen av frågor. Jag gick därifrån och var inspirerad, men med frågor och funderingar om bland annat bristen på diskussion om ledarskap inom domstolarna. 11

12 Ny dimension till diariet Med diariehanteringssystemet W3D3 finns det möjlighet att både förenkla och snabba upp diarieföringen på domstolarna. Vårt dagliga arbete kommer att bli både effektivare och mer flexibelt när fler kan hantera ärendena säger Camilla Brännström, administrativ direktör vid Göta hovrätt, som ligger i startgroparna för att komma i gång med W3D3. TEXT KARIN MARKS FOTO PATRIK SVEDBERG, PER CARLSSON Efter att man sett ett behov av ett bättre anpassat diariehanteringssystem i Sveriges Domstolar köptes W3D3 nyligen in. Vi kom i gång med systemet på Domstolsverket strax efter årsskiftet. Vi tar oss an barnsjukdomarna vartefter de dyker upp, så att vi kan vara ett bra stöd för de domstolar som väljer att byta, säger Sari Joelsson, projektledare för W3D3 på utvecklingsavdelningen vid Domstolsverket. FLER KAN HJÄLPAS ÅT Vid första anblicken skiljer sig W3D3 inte så mycket från ÄHS (som används vid många domstolar i dag), annat än layoutmässigt. Men här finns många nya möjligheter. Under framtagandet har önskemål om funktioner hämtats in från domstolarna. Den största vinsten med W3D3 är handläggarstödet. Alla på de administrativa avdelningarna kan registrera inkomna ärenden, ge dem diarienummer och göra ärendena lättsökbara. Så småningom kommer man också att kunna ta in ärenden via e-post och skanna in dokument. GEMENSAMMA FÖRDELAR Göta hovrätt är bland de första domstolarna att gå över till W3D3. Att ha ett system som man delar med andra är det tyngsta skälet till att hovrätten väljer att byta.»om man använder samma system i alla domstolar kan man arbeta enligt samma rutiner och riktlinjer.«camilla Brännström, administrativ direktör vid Göta hovrätt. Om man använder samma system i alla domstolar kan man arbeta enligt samma rutiner och riktlinjer, till exempel om hur man katalogiserar sina ärenden. Det är ett rationellt arbetssätt, säger Camilla Brännström. En annan fördel som hon ser är att man också kan ge support åt varandra samt komma åt sina handlingar från en annan domstol, till exempel vid IT-avbrott eller brand. Att Domstolsverket redan arbetar i och har erfarenhet av systemet är en stor fördel, menar Annika Jonasson, chefssekreterare vid Göta hovrätt. Det betyder mycket att ha tillgång till support, säger hon. Domstolsverket undersöker nu hur man kan hjälpa domstolar att lösa övergången till W3D3 på bästa sätt. Man kan göra en fullständig migrering och flytta över alla gamla handlingar. En billigare variant kan vara att lägga över gamla ärenden på ett annat medium för att lagra dem och göra dem sökbara, eller att helt enkelt skriva ut dem. Sedan kan man börja från noll med 2011 års handlingar i W3D3. Det är upp till varje domstol, förklarar Sari Joelsson. ELEKTRONISKA ORIGINAL För att ta det hela ett steg längre utreder Domstolsverket de juridiska aspekterna kring hantering av e-dokument om man ska hantera dem som original med originalunderskrifter och om man då behöver lägga till elektroniska underskrifter. Detta är något som man vid Göta hovrätt gärna ser blir verklighet. Det bör vara en självklarhet år 2011 att kunna hantera ärenden elektroniskt och till exempel kunna lämna ut en handling med vändande e-post när vi får in en sådan begäran, säger Camilla Brännström. u Med W3D3 blir diariearbetet mer flexibelt och mindre beroende av en person. Jag må ha huvudansvaret, men i W3D3 kan alla gå in och söka efter ett ärende, säger Annika Jonasson, chefssekreterare vid Göta hovrätt, och får medhåll av Camilla Brännström, administrativ direktör vid Göta hovrätt. Sari Joelsson, projektledare på utvecklingsavdelningen vid Domstolsverket. FAKTA W3D3 Är ett webbaserat ärendehanteringssystem, i vilket diarieföring ingår som en applikation. Till systemet hör en sökportal, W3D3 Searchport, som alla har tillgång till via en länk. Här kan man gå in och titta på inlagda ärenden. Gör diariearbetet på domstolen mer flexibelt i och med att fler har möjlighet att sköta det. 12

13 Driver arbetet kring domskrivning Göta hovrätt har språket i domen i fokus Göta hovrätt började arbeta med klarspråk redan för ett par år sedan. För Sten Andersson som är hovrättspresident sedan årsskiftet är det naturligt att fortsätta med språkvårdsarbetet. Det måste vara en pågående process, eftersom språket förändras och nya generationer kommer in på domstolarna, säger han. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO PATRIK SVEDBERG Från det att Förtroendeutredningen visade att det är svårt för den som inte är juridiskt insatt att förstå domar har Göta hovrätt satsat på klarspråk. Domstolen inledde arbetet med ett seminarium där bland andra en språkkonsult medverkade. Därefter fördes diskussioner på domstolen om hur man skulle utveckla domskrivningen. I dag har hovrätten reviderat mallsamlingarna för domar och beslut. Sten Andersson, hovrättspresident vid Göta hovrätt. Sten Andersson har även under sina tidigare befattningar jobbat mycket med språkfrågor och han har bland annat ett förflutet som ledamot i Klarspråksnämnden. Han understryker att klarspråkssatsningen är en viktig del av domstolens bemötandearbete. Vi vill bemöda oss om ett gott bemötande, men det juridiska språket kan ibland bygga upp murar; framför allt gentemot lekmän. Det är en utmaning att hitta balansen mellan ett gott språkligt bemötande och kravet på juridisk precision, säger han.»det är en utmaning att hitta balansen mellan ett gott språkligt bemötande och kravet på juridisk precision.«sten Andersson, hovrättspresident, Göta hovrätt. PLANERAR SEMINARIUM Sten Andersson konstaterar att man inom domstolarna ständigt måste fråga sig om man skriver så vårdat, enkelt och begripligt som språklagen kräver. Det är inget man lär sig från en dag till en annan, säger han och konstaterar att han har lagt märke till att det inte sällan är just bland hovrätternas yngre jurister som äldre byråkratiska språkformer lever kvar. De kanske läser i gamla mallar för domar och beslut och så blir de påverkade av den sortens språk med ålderdomliga ord och uttryck som till exempel vederlag och mot bakgrund av det anförda. Samtidigt finns det också många unga jurister som skriver alldeles förträffligt. Under hösten kommer Göta hovrätt att genomföra ett seminarium om domskrivning i samarbete med Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Hovrätten för Västra Sverige. Seminariet syftar till att lyfta fram aktuella frågor om klarspråk, Vi vill att det ska stimulera till diskussioner om vad som kan vara viktigt i det fortsatta språkvårdsarbetet på domstolarna. u Ola Holmén, rådman vid Kalmar tingsrätt, ingår i gruppen som stöttar domstolarna i att göra verklighet av domskrivningsstrategin. För att göra domen begriplig kanske man måste skriva några rader extra, men det är en mänsklig rättighet för den dömde att förstå varför, säger han. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO LARS LYDIG Gruppen där Ola Holmén ingår kallas referensgruppen och är utsedd av arbetsgivargrupperna. Domstolarna behöver arbeta systematiskt med domskrivningen, annars är det lätt att fastna i att skriva som man alltid har gjort. Det gäller att bryta gamla traditioner. Flera domstolar har sedan tidigare egna rekommendationer för hur domar ska bli lättare att förstå. Referensgruppen kommer att ta fram manualer som ska hjälpa alla domstolar att undersöka sin domskrivning. Ola Holmén, rådman vid Kalmar tingsrätt. Mindre domstolar kan samarbeta och Domstolsverket ansvarar för att ge resursstöd. Det kan visa sig att de flesta skriver tydliga och begripliga domtexter, men även det som redan är bra kan bli bättre. SAMMANSTÄLLER AKTIVITETER Referensgruppen ska under året även sammanställa vilka klarspråksaktiviteter som domstolarna hittills har genomfört. Det ska resultera i en lathund för hur man kan arbeta vidare med att förbättra domskrivningen. Vi kommer även att ta hjälp av språkforskare för att få djupare kunskap om de problem som finns i domtexterna när det gäller språket, dispositionen och den juridiska argumentationen. Ola Holmén hoppas att klarspråksarbetet inte upplevs som en extra pålaga. Det är inte meningen. Och redan genom att man vågar diskutera domskrivning så har man kommit ett steg närmare målet. u 13

14 Hovrättsråd tänker klarspråk Det finns bra, mindre bra och dåliga sätt att skriva domar på. Det är fyra domare vid Göta hovrätt helt överens om. Under ett par år har de arbetat med att förbättra domskrivningen på domstolen. Resultatet är tydligare domar med ett enklare språk. Det finns röster som säger att det inte går att skriva enkla domtexter utan att riskera den juridiska precisionen, men man kan göra många positiva förändringar med ganska små medel, säger Annika Rojas Wiberg, hovrättsråd vid Göta hovrätt. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO PATRIK SVEDBERG Den anrika miljön på Göta hovrätt påminner direkt om gamla traditioner. Men runt det mäktiga sammanträdesbordet i plenisalen sitter fyra moderna hovrättsdomare; nämligen Charlotta Sundin, Carina Tolke, Carl Gustav Ohlson och Annika Rojas Wiberg.»Enkelheten i sig innebär inte alltid att en domtext blir mer lättförståelig, utan i stället kanske den blir otydlig i vad som avses.«carl Gustav Ohlson, hovrättsråd, Göta hovrätt. De talar om vikten av att domstolarna ersätter ålderdomliga och högtravande uttryck med ett språk som passar in i dagens samhälle. Samtliga anser att långa meningar med inskjutna satser och krångliga standardformuleringar tillhör det förgångna. Sedan hovrätten för ett par år sedan satte språkvårdsfrågor i fokus har de fyra hovrättsråden förändrat sitt sätt att skriva. SPRÅKLIGA HINDER Annika Rojas Wiberg har lett arbetet med att revidera hovrättens mallsamlingar för domar och beslut. En upptäckt under resans gång var att det ålderdomliga språket inte alltid är så precist juridiskt sett. Vi kunde se flera hinder för den juridiska argumentationen. Långa meningar och stycken gör det till exempel svårt för läsaren att hitta i texten. Svåra ord och vissa standardformuleringar kan också leda till missförstånd. Anser ni att tydliga och begripliga domar är detsamma som ett gott bemötande? Helt klart. Jag tycker att klarspråksarbetet är en förtroendefråga. Domstolarna bör använda sig av ett språk som tillhör den värld vi lever i nu. För mig är detta drivkraften till varför jag vill förändra språket i våra domar, säger Charlotta Sundin. Jag försöker alltid tänka på att det är medborgaren som ska förstå vad jag skriver. Själv skulle jag bli vansinnigt upprörd om jag inte förstod varför jag blivit dömd, fortsätter Annika Rojas Wiberg. RISKER MED ENKELHET Men de fyra hovrättsdomarna är samtidigt mycket medvetna om att det finns en del risker med att använda ett enkelt språk i domskrivningen. En långt driven enkelhet kan leda till att man tappar den juridiska aspekten. Och enkelheten i sig innebär inte alltid att en domtext blir mer lättförstålig utan i stället kanske det blir otydlig vad som avses, menar Carl Gustav Ohlson och får medhåll från Annika Rojas Wiberg. Precis, klarspråk handlar inte bara om att korta ner och ta bort viktiga facktermer. Det är oerhört viktigt att vara tydlig så att innehållet i texten inte blir luddigt. Om man vill ge uttryck för något komplext kan man hantera det genom att förklara facktermer. NÄR MAN SKRIVER DOM När man skriver dom menar Annika Rojas Wiberg att man ska tänka på att vara så vardagsnära som möjligt. Det finns inget självändamål i att använda sig av ett högtravande språk. Man skriver först och främst för parterna. Det är också bra att undvika passivformer som leder till oklarheter om vem som har gjort vad och vem som står bakom en bedömning och så vidare, säger Annika Rojas Wiberg.»Själv skulle jag bli vansinnigt upprörd om jag inte förstod varför jag blivit dömd.«annika Rojas Wiberg, hovrättsråd, Göta hovrätt. De fyra domarna påpekar också att man ska tänka på dispositionen. Det ska vara lätt att hitta i texten. I långa domar är det fördelaktigt med en innehållsförteckning och informativa rubriker. Styckeindelning 14

15 Hovrättsråden Carl Gustav Ohlson, Charlotta Sundin, Annika Rojas Wiberg och Carina Tolke vid Göta hovrätt tycker det är positivt att domstolarna ska enas om vissa grunder i domskrivningen. lättar upp. Vissa domar kan även behöva en bakgrundsbeskrivning. Det gäller framför allt mål med komplexa händelseförlopp och många vittnen.»jag tror det är viktigt att man arbetar konsekvent med klarspråk. Det är inget som gör sig självt.«carina Tolke, hovrättsråd, Göta hovrätt Bakgrundsbeskrivningen gör det lättare för läsaren av domen att komma in i händelseförloppet. Domen måste inte vara skriven i kronologisk ordning, även om det länge varit tradition, säger Annika Rojas Wiberg. Det är bättre att lyfta fram själva slutsatsen i domen, eftersom den är mest intressant för läsaren. Sedan förklarar man varför man har kommit fram till den slutsatsen, fyller Charlotta Sundin i. LÄTT ATT FALLA TILLBAKA Även om Charlotta Sundin, Carina Tolke, Carl Gustav Ohlson och Annika Rojas Wiberg alla har ett gediget intresse för klarspråk återkommer de under samtalets gång till hur lätt det är att ändå falla in i gamla uttryckssätt. Gamla rättsfall och juridisk litteratur med fikonspråk är något som de dagligen kommer i kontakt med. De tror också att man som domare ibland har en tendens att gömma sig bakom krångliga ord och meningar. Att uttrycka sig otydligt kan vara ett sätt att försöka gå med ryggen fri om man är osäker på sitt resonemang säger Charlotta Sundin. När man formulerar sig vagt i en domtext så bör man fundera över varför man har gjort det, fortsätter Annika Rojas Wiberg. FÖRÄNDRA PÅ UNIVERSITETEN Krångelsvenska är praxis i gamla rättsfall, men redan som ung juriststudent fostras man in i det högtravande juridikspråket, anser de fyra hovrättsdomarna. De menar att det märks tydligt bland yngre jurister som jobbar på domstolen. Yngre jurister använder ofta ett ålderdomligt språk med långa meningar och stycken. Eftersom de är här under prövning är de säkert extra noggranna med att följa exempel från gamla domtexter. Men det viktigaste ska ju egentligen vara att parterna förstår domen, säger Charlotta Sundin. Annika Rojas Wiberg fortsätter: Ja, vill man gå till botten med att förändra språket på domstolarna så är det rimligt att börja jobba med språkvårdsfrågor redan på universitetsnivå. På frågan om det är meningen att alla ska förstå allt i en dom så blir det ett enhetligt nej till svar. De fyra domarna framhåller att det finns många olika mottagargrupper för domtexter såsom parter, massmedier, statsvetare med flera. Och även parterna är olika; det kan vara alltifrån en femtonåring till en affärsman i en juridisk tvist. Som domare brottas man dagligen med att förklara det många gånger mycket komplexa påföljdssystemet, anser de. Det går inte att förenkla den juridiska argumentationen. Men även om man skriver för professionella aktörer finns det inget självändamål i att använda sig av ett föråldrat språk, säger Annika Rojas Wiberg.»För mig är detta drivkraften till varför jag vill förändra språket i våra domar.«charlotta Sundin, hovrättsråd, Göta hovrätt. Carina Tolke poängterar vikten av att domstolarna kontinuerligt jobbar med domskrivningen. Jag tror det är viktigt att man arbetar konsekvent med klarspråk. Det är inget som gör sig självt, konstaterar hon. u 15

16 Frågan om förtroendet för domstolarna är aktuell inte bara i Sverige. I hela Europ tydliga domar och förhållandet till medierna. Ett land där domstolarna länge har le att ta en aktiv roll i sina mediekontakter, är Nederländerna. Gästtyckaren i detta som funderar på hur domstolarna ska kunna vara tillgängliga och tillmötesgående Rättskipning, politik och m en balansgång i Nederlän TEXT FRANS BAUDUIN FOTO DENNIS KONIJNENBURG I tingsrätten i Amsterdam pågår för närvarande ett brottmål mot politikern Geert Wilders. Han är ledare för ett populistiskt parti och föremål för stort intresse i medierna. I parlamentet är hans parti, PVV, en viktig maktfaktor. Wilders har, efter beslut från hovrätten i Amsterdam, åtalats för hets mot folkgrupp sedan han uttalat sig kränkande om muslimer. Tingsrätten i Amsterdam har beslutat att brottmålsprocessen i sin helhet får sändas direkt via radio, tv och internet. Var och en kan följa rättegången från sin egen fåtölj. Jag tror dock inte att någon inom rättsväsendet riktigt hade förutsett den möjlighet detta beslut ger den misstänkte politikern och hans advokat att i stor omfattning uttala sig om målet och delge medierna allehanda uppfattningar också utanför rättssalen. Domstolen verkade inte vara förberedd på att medierna fullständigt tog över regin utanför rättssalen. (Domkretsens kommentar: Medierna har gjort en dokusåpa av rättegången med intervjuer utanför rättssalen med vänner och bekanta samt med andra tyckare. Domstolens beslut kommenteras av personer som inte kan domstolsprocessen, men som har politiska åsikter.) Diskussionsforum på internet har sedan länge haft domstolar i fokus. Det nya är att det på webbloggar redan under pågående rättegång diskuteras hur domstolen handlägger målet och vilka beslut som fattas. Ett processuellt beslut som är enkelt för en domare att fatta på professionell grund, kan många gånger vara svårbegripligt för allmänheten. Det visar sig få den effekten att domstolens handläggning tolkas politiskt. Nederländerna har sedan länge erfarenhet av att ha medierna i förhandlingssalen och de pressdirektiv och den mediestrategi som domstolarna har tagit fram innehåller också allehanda instrument för hur domstolen och domarna ska agera. I slutändan handlar det ändå om att domaren eller domstolen måste ta ställning till vad som är lämpligt i varje enskilt fall. Det blir en skillnad om domstolen själv förfogar över bildmaterialet eller om medierna ges tillfälle att sända direkt från 16

17 a diskuteras betydelsen av ett gott bemötande, gat i framkant i detta arbete, särskilt när det gäller nummer, Frans Bauduin, är en holländsk domare och samtidigt slå vakt om sitt oberoende. edia derna domstolen. När domstolen själv ombesörjer bilderna kan den också direkt påverka frågan om vilka bilder som ska vara tillgängliga för tredje man. Ett exempel är ett aktuellt sexualbrottmål där ett stort antal föräldrar till små barn är berörda, och där föräldrarna kan följa rättegången direkt via länk till en annan plats. Samma metod användes i brottmålsrättegången om mordet på Pim Fortuijn, en politiker som blev skjuten år Vilket sätt man väljer att låta allmänheten ta del av rättegången på kan också få betydelse för hur domstolen bör agera för att få ut sitt budskap. Den självklara auktoritet som rättsväsendet byggt sin verksamhet på håller långsamt på att försvinna. Domstolarna måste i dag förtjäna förtroende och respekt. Det finns naturligtvis inget att invända mot detta. Vi lever i en ständigt föränderlig värld där även rättskipningen är ett living instrument. Det är en skyldighet för domstolarna att på lämpligt vis ta hänsyn till dessa förändringar. Den nya världen med sitt allt snabbare informationsutbyte kräver ett mer aktivt agerande av domare och åklagare. Det finns mycket att vinna på det eftersom texter på internet, webbloggar, twitter och andra diskussionsforum ofta är onyanserade och inte sällan anonyma. Känsloargument ges ofta företräde framför fastställda fakta, och slutsatser dras därav. Det finns en problematik i detta då domstolens skyldighet att väga in alla relevanta omständigheter i målet för att komma fram till ett balanserat beslut ofta kommer i skymundan. Att väga in alla relevanta omständigheter måste vi förstås fortsätta att göra, men är vi tillräckligt transparenta och använder vi rätt språk? Vår tidsanda kräver nya strategier vilket medför att det måste ges utrymme för diskussion, utbildning och erfarenhetsutbyten. I det avseendet kan erfarenheterna från rättegången mot Wilders vara betydelsefulla. Stora och/eller mediekänsliga mål ger anledning att diskutera balansen mellan den dömande verksamhetens oberoende och de krav som ställs på domstolar när det gäller exempelvis bemötande. Organisatoriska beslut i avsikt att möta krav på till exempel bättre tillgänglighet måste fattas med beaktande av domstolarnas särskilda roll i samhället. Det finnas en gräns för hur långt domstolarna kan gå för att möta krav på bland annat tillgänglighet och öppenhet. Till en viss gräns ökar förtroendet men om domstolarna inte värnar oberoendet utan blir alltför följsamma, kan förtroendet i stället minska. Alltför stor följsamhet när det gäller krav från massmedier, politiker och allmänheten kan på sikt leda till att förtroendet för domstolarna urholkas. Vi måste vänja oss vid att det framförs klagomål mot domstolarna; det måste vara tillåtet, även om det såklart ska vara med sakliga argument. Vi måste fundera på hur domstolarna via medierna ska kunna få ut sina budskap. Och vem ska göra det? På tingsrätten i Amsterdam finns en informations- och kommunikationsavdelning, fyra pressdomare och en egen webbsajt. Nu funderar vi på att vi själva ska bli mer proaktiva och skriva artiklar efter en dom eller ett beslut, för att på så sätt kunna välja ett lämpligt uttryckssätt. u FRANS BAUDUIN Frans Bauduin är vice/biträdande lagman för den domstol i Amsterdam som motsvarar tingsrätten. Han har varit verksam inom rättsväsendet sedan 1973 och arbetade under några år vid den internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Han återvänder ständigt till domstolen i Amsterdam. De senaste åren har han framför allt arbetat med mål om ekonomisk brottslighet samt bedrägeri- och miljöbrottmål. Han har varit ordförande i flera uppmärksammade rättegångar; brottmålsrättegången om mordet på Pim Fortuyn, Ahold (ICA)-målet och Trafigura-målet om fartyget Probo Koalas dumpning av avfall i Elfenbenskusten. Han är även pressdomare vid domstolen i Amsterdam. 17

18 Vid Hovrätten för Västra Sverige tvekar man inte inför att organisera om då det behövs, och så länge man ser till att ha medarbetarna med sig på vägen brukar det gå bra, konstaterar hovrättspresidenten Gunnel Wennberg (mitten). I den senaste förändringen har Christer Ranch, hovrättsråd, och Ann-Christine Persson, hovrättslagman, varit två av de drivande krafterna. Att våga prova nytt gav högre effektivitet Hovrätten för Västra Sverige har i drygt ett års tid haft en särskild föredragningsenhet som försöksverksamhet, inspirerad av norska kolleger. Det har lett till snabbare genomströmningstider och mer arbetsro, men också till ett mer ensidigt arbete på avdelningarna. Därför omorganiserar domstolen igen. Vi försöker få det mer flexibelt och mindre sårbart. Vi behåller fördelarna med att samla föredragningsmålen, samtidigt som vi hoppas att förändringen ska ge större variation i arbetet för ledamöterna, säger Gunnel Wennberg, hovrättspresident. TEXT HELENA LINDH FOTO JOHAN WINGBORG 18

19 Föredragningsenheten startade hösten 2009 vid sidan av de fyra ordinarie avdelningarna. Tre ordinarie ledamöter har arbetat heltid vid enheten. Därutöver har enheten varit bemannad av ytterligare fyra ledamöter åt gången, en från var och en av de fyra avdelningarna, enligt ett rullande schema. Även fiskalerna har arbetat enligt samma princip.»vi har inte inskränkt tiden det tar att behandla målen, utan har bara minskat ledtiderna när målen ligger på en hylla.«ann-christine Persson, hovrättslagman, Hovrätten för Västra Sverige. Alla i huset har jobbat här. Ledamöterna har tillbringat mer tid på avdelningarna och fiskalerna ungefär hälften av tiden på Föredragningsenheten och andra hälften på avdelning, säger Ann-Christine Persson, hovrättslagman och chef för Föredragningsenheten. HÖGRE GENOMSTRÖMNING Tanken med enheten har hela tiden varit att den skulle ta hand om alla förtursmål och föredragningsmål, så att avdelningarna skulle kunna beta av brottmål utan förtur och hålla huvudförhandlingar. Vår målsättning är att behandla målen så att parterna inte behöver vänta på att få besked om de får sina prövningstillstånd beviljade eller inte. Vi har inte inskränkt tiden det tar att behandla målen, utan har bara minskat ledtiderna när målen ligger på en hylla, säger Ann-Christine Persson. Fördelarna med arbetssättet och organisationen är tydliga. Fiskalerna har sina fasta föredragningsdagar, där det alltid finns ledamöter redo att föredra målen för, vilket inneburit att omloppstiderna för föredragningsmålen minskat avsevärt. Fiskalerna är väldigt nöjda med det här sättet att arbeta. Under de veckor de är på enheten är deras enda uppgift att bereda och föredra mål. De har fått en strukturerad tjänstgöring och behöver inte vänta på att någon ska ha tid att lyssna, säger hovrättspresident Gunnel Wennberg. JUSTERING VID SITTANDE BORD Även för ledamöterna har det varit positivt med större möjligheter att koncentrera sig på arbetsuppgifterna. Efter en lång dag med huvudförhandlingar vet de att det inte är någon fördragning som väntar när de kommer tillbaka till arbetsrummet, säger Christer Ranch, hovrättsråd och en av initiativtagarna till Föredragningsenheten. Sättet att arbeta har också inneburit att protokoll kunnat förberedas, ändras och slutjusteras vid sittande bord för att sedan gå direkt till expediering. Vi har två föredragningsrum. I båda rummen finns två datorskärmar, så att alla som är med kan vara delaktiga vid formuleringen av protokollen och se skrivningarna. Det innebär väldigt ofta att vi slutjusterar ett protokoll direkt, säger Ann-Christine Persson. EFFEKTIVT MEN ENSIDIGT Både ledamöter och fiskaler har upplevt det som positivt att arbeta på Föredragningsenheten, med den variation av uppgifter som funnits där. Det har varit stressigt, men inget har dragits i långbänk, vilket är positivt. Det negativa är att arbetet på avdelningarna har blivit för ensidigt, säger Ann-Christine Persson. Andra nackdelar har varit sårbarheten. Föredragningsenheten är liten, mätt i antal personer, och det har varit svårt att ersätta någon som blir sjuk eller ledig.»fiskalerna har fått en strukturerad tjänstgöring och behöver inte vänta på att någon ska ha tid att lyssna.«gunnel Wennberg, hovrättspresident, Hovrätten för Västra Sverige. Bakgrunden till försöket med Föredragningsenheten var ett studiebesök i Norge våren Diskussioner om hur förtursmålen skulle hanteras hade funnits länge vid Hovrätten för Västra Sverige. Domstolen har visserligen lyckats leva upp till de flesta av regeringens verksamhetsmål, dock inte när det gäller brottmål som saknar förturskaraktär. Vi behövde hitta ett sätt att hantera förtursmålen på ett rimligt sätt, så att de inte störde alla andra mål, säger Ann-Christine Persson. För att hämta inspiration besökte Christer Ranch och ytterligare två ledamöter Frostating lagmansrett, en andrainstansdomstol i Trondheim, som man visste låg i framkant när det gäller utvecklingsfrågor. De hade ett cirkulerande sätt att jobba, där några domare under en period enbart tog hand om alla brådskande saker och då var helt frikopplade från huvudförhandlingar. Genom att jobba så hade de kortat ner handläggningstiderna väldigt mycket, säger Christer Ranch. DOMSTOL SOM GÄRNA FÖRÄNDRAR De svenska hovrättsråden inspirerades av sina norska kollegor. Redan på flygplanet hem satte de i gång att skissa på hur något liknande skulle kunna genomföras på Hovrätten för Västra Sverige. Väl hemma var det inte svårt att få med sig hovrättspresident och kollegor i arbetet. Att omorganisera är inget som Gunnel Wennberg som hovrättspresident tvekar inför. Bara man har med sig medarbetarna så går det bra. Jag vill inte köra över några grupper, utan det är viktigt att alla kommer till tals. Föredragningsenheten gick i gång med buller och bång och har fungerat väldigt bra. Om det inte fungerade skulle vi lätt kunna gå tillbaka, säger hon. BEHÖLL DET BÄSTA Redan från början var det sagt att Föredragningsenheten skulle genomföras som försök. Hösten 2010 utvärderades verksamheten och man kom fram till att ändra organisationen igen, till följd av de nackdelar med bristande variation och stor sårbarhet som kom fram. Efter utvärderingen känns det naturligt att göra förändringar. Ledamöterna vill ha mer variation. Därför behåller vi det bästa med Föredragningsenhetens sätt att arbeta, men justerar organisationen, säger Gunnel Wennberg. Lösningen blev att de fyra dömande avdelningarna sedan maj i år jobbar parvis två och två. På varje avdelningspar finns en beredningsresurs med beredningschef och några beredningsjurister. Varje avdelningspar fortsätter under beredningschefens ledning att arbeta som på Föredragningsenheten, men lite mer varierat. Det rullande schemat har ändrats till två veckor åt gången i stället för fyra. Genom den nya organisationen försöker vi få det mer flexibelt och mindre sårbart. Vi vill behålla snabba genomloppstider och fördelarna för fiskalerna med det strukturerade sättet att arbeta. Med den här förändringen hoppas vi att arbetet också ska bli mer omväxlande för ledamöterna, säger Gunnel Wennberg. u 19

20 RIF Rättsväsendets informationsförsörjning I dagsläget skickas alla handlingar per post mellan myndigheterna. När första etappen av RIF Rättsväsendets informationsförsörjning är genomförd kommer uppgifter som rör hela rättskedjan bara att behöva registreras en gång och de skickas sedan elektroniskt in i följande myndighets verksamhetssystem. Det gör arbetet mer effektivt och underlättar för medborgarna i att kunna följa sitt ärende. Nu Brottsmisstanke - Misstänkt person Stämningsansökan - Gärningsbeskrivning - Tid - Plats - Brottsrubricering 1-2 dagar osv Brottsmisstanke - Misstänkt person Stämningsansökan Brottmålsavgörandet - Gärningsbeskrivning - Tid - Plats - Brottsrubricering Polisen Åklagarmyndigheten Sveriges Domstolar Vilka vinster bidrar RIF med för er? TEXT ANNETTE ULVENHOLM WALLQVIST FOTO CARL JOHAN ERIKSON Gunnar Grönkvist, kriminalkommissarie, Polisavdelningen, Rikspolisstyrelsen och representant för RIF Inom ramen för RIF skapar vi system där vi kan registrera information om en händelse redan på plats. Det gör att innehållet i informationen håller högre kvalitet och blir mer rättssäker. Handläggningstiderna kommer att bli snabbare eftersom vi slipper en hel del återregistrering internt, men också inom andra myndigheter. Det är en fördel ur ett medborgarperspektiv. Kristian Agneklev, IT-utvecklingschef, Åklagarmyndigheten och representant för RIF Som det ser ut nu har vi ett flöde av papper och e-post mellan oss och domstolarna. Nackdelen är att det kräver en hel del manuella åtgärder i form av bland annat diarieföring och registrering. Med hjälp av RIF kommer uppgifterna att överföras elektroniskt på ett strukturerat sätt. Det gör det möjligt för oss att registrera och diarieföra ett dokument per automatik för att sedan kunna bygga på med mer information. Lars-Erik Bergström, lagman vid Falu tingsrätt samt deltagare i referensgruppen för arbetet med brottmålsdomen Den stora fördelen är att vi får ett snabbt och enkelt förfarande vid hantering av dokument som stämningsansökan. När vi får in stämningsansökan elektroniskt med kvalitetssäkrat material kommer vi att slippa mycket av den manuella hanteringen av stämningsansökan, protokoll med mera. Också när domarna ska expedieras kommer vi att slippa en hel del manuellt arbete. Det finns stora effektivitetsvinster i det eftersom vi sparar både papper och administrativa resurser. 20

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Varför krånglar makten till språket och vad får det för effekter?

Varför krånglar makten till språket och vad får det för effekter? 1 Varför krånglar makten till språket och vad får det för effekter? Upplägg Myndigheternas språk i grunden en fråga om demokrati Från auktoritet till rationalitet Hur lär sig jurister att skriva juridiska?

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vi är Sveriges största fackförbund för chefer

Vi är Sveriges största fackförbund för chefer Vi är Sveriges största fackförbund för chefer Kenneth Hallström VD på Stallmästaregården Hotel & Restaurang Inkomstförsäkring ingår * Mer information och fullständiga villkor på unionen.se * Du måste vara

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

domkretsen Framtidens ledare Videolänk underlättar rekordstort dopningsmål

domkretsen Framtidens ledare Videolänk underlättar rekordstort dopningsmål nr 3 2010 NMI visar vägen Verksamheten vässas Annorlunda bakgrund Friskvård i Östersund domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Videolänk underlättar rekordstort dopningsmål Framtidens ledare 24

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Inte bara vara trevlig. En inspirationsskrift om hur kommuner kan arbeta med bemötande av företag

Inte bara vara trevlig. En inspirationsskrift om hur kommuner kan arbeta med bemötande av företag Inte bara vara trevlig En inspirationsskrift om hur kommuner kan arbeta med bemötande av företag Fakta om Insikt I samarbete med Stockholm Business Alliance och Business Region Göteborg genomförde Sveriges

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 2015-02-12 47 1 (13) Verksamhetsplan 2015 R2A Box 170, 851 03 Sundsvall Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 Telefon: 060-18 68 00 Fax: 060-18 68 39 hovratten.nedrenorrland@dom.se www.hovrattenfornedrenorrland.se

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

domkretsen Att möta allmänheten bättre en utmaning Svårigheter att rekrytera Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF SID 4 SID 11

domkretsen Att möta allmänheten bättre en utmaning Svårigheter att rekrytera Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF SID 4 SID 11 nr 1 mars 2012 Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Svårigheter att rekrytera SID 4 Att möta allmänheten bättre en utmaning SID 11

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Vill du bli en ännu bättre chef? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Vill du bli en ännu bättre chef? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. 2015 Vill du bli en ännu bättre chef? 2014 Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. Få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vision arrangerar en mängd utbildningar

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5 2010 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Personligt. Roger Syrén. Utredare, Fackförbundet ST

Personligt. Roger Syrén. Utredare, Fackförbundet ST Personligt Roger Syrén Utredare, Fackförbundet ST Välkommen! Vilka jobb kommer det finnas? Hur kommer det bli att jobba? Hur förbättrar du dina chanser? Välkommen! Vad gör du idag? Vad vill du göra om

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

domkretsen Öppna domstolar lockar många besökare Förvaltningsrätter tar form

domkretsen Öppna domstolar lockar många besökare Förvaltningsrätter tar form nr 3 2009 E-stämning införs Bättre mediekontakter Tidredovisning på gång Bra samtal med chefen domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Förvaltningsrätter tar form Öppna domstolar lockar många besökare

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Enligt beslut av kommunstyrelsen 2012-01-09 Innehållsförteckning 1 Syftet med policyn... 3 2 Krav på kommunikationsarbetet... 4 2.1 Grafisk profil... 4 3 Ansvar och organisation... 5 4 Våra gemensamma

Läs mer

domkretsen Rättscentrum i Jönköping invigt Ökat utbyte mellan domstolar Lundius utvecklar Högsta domstolen Sms till parter Förändring i Göteborg SID 4

domkretsen Rättscentrum i Jönköping invigt Ökat utbyte mellan domstolar Lundius utvecklar Högsta domstolen Sms till parter Förändring i Göteborg SID 4 nr 2 juni 2012 Lundius utvecklar Högsta domstolen Sms till parter Förändring i Göteborg domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Ökat utbyte mellan domstolar SID 4 Rättscentrum i Jönköping invigt

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 Ärendehanteringsprojektet 2011-01-01 infördes en ny organisation i kommunen för såväl politiker som tjänstemän. Det innebär bland annat att samtliga kommunsekreterare

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Resultat av SBFs kundundersökning 2013

Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Vår auktorisation genom Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) innebär bland annat att vi ska genomföra regelbundna kundundersökningar. Nedan kan ni läsa svaren

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Juristbarometern. Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter 9,4 % tingsnotarier 24,3 % biträdande jurister

Juristbarometern. Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter 9,4 % tingsnotarier 24,3 % biträdande jurister 1 Juristbarometern Totalundersökning Sveriges juridikstudenter, tingsnotarier och biträdande jurister Population 10 823 individer varav 3 366 besvarade enkäten Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor

Läs mer