Befolkning Population

Transkript

1

2 Statistisk årsbok 2008 Sida Page Population Population Sveriges framtida befolkning The future population Folkmängden nyårsafton vart 5:e år Population Ålderspyramider, femårs åldersklasser 1750 och 2006 Age pyramids Folkmängden fördelad på tätort och glesbygd vart 10:e år , procent Population in urban and rural areas, percent Återstående livslängd vid födelsen samt vid 50 och 65 års ålder i genomsnitt per 10-årsperiod Life expectancy at birth and at age 50 and Födda Births Spädbarnsdödligheten per levande födda Infant mortality per births Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, länsvis Number of localities and population in localities and more sparsely populated areas, by county Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2005, länsvis Population of localities, by county Folkmängd i de största tätorterna den 31 december Population of the largest localities Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2000 och 2005, länsvis Area and population in sparsely populated areas, by county Folkmängd i landskapen den 31 december 2006 Population by provinces Folkmängd i länen den 31 december Population, by county Areal och folkmängd i NUTSområden den 31 december 2006 Area and population of NUTS regions Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2006 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter Population of the largest municipalities Folkmängd i storstadsområdena den 31 december Population of the metropolitan areas Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser den 31 december 2006 Population by sex, civil status and age by single years Folkmängd efter ålder den 31 december Population by age Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2050 Population projections Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder Number of households in Sweden estimated with different methods Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 1990 och den 31 december 2000 och 2005 Number of households by number of persons and children Giftermål efter tidigare civilstånd och medelåldern vid vigseln Marriages by previous civil status of and average age at marriage Giftermål 2006 efter makarnas ålder och tidigare civilstånd Marriages by age and previous civil status of spouses 72 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2008 Sida Page Äktenskapsskillnader efter makarnas medianålder, äktenskapets medianvaraktighet och barnantal Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and number of children Äktenskapsskillnader i varje vigselkohort efter antalet år sedan vigselåret Relative number of divorces in each marriage cohort by number of years since marriage Antal personer som registrerat eller avregistrerat partnerskap Number of persons who have registered or dissolved partnerships Födda barn Births Levande födda barn efter föräldrarnas ålder 2006 Live births by age of parents Levande födda barn efter moderns ålder Live births by age of mother Födelsetal och reproduktionstal Birth and reproduktion rates Perinatal dödlighet, dödfödda och spädbarnsdödlighet efter levnadstid, antal och andel per levande födda Perinatal mortality, stillbirths and infant mortality, number and rate per live births Döda Deaths Döda i olika åldrar på av medelfolkmängden i samma åldrar Death rates by age and sex Livslängdstabell för perioden Life table Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis Life expectancy at birth, by county Folkmängdens förändringar Population changes Folkmängdens förändringar på av medelfolkmängden Population changes per of the mean population Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2006 Population changes in counties and municipalities Flyttningar till och från storstadsområden 2006, länsvis Moves to and from metropolitan areas, by county efter födelseland Population by country of birth Utrikes födda och utländska medborgare den 31 december, länsvis Foreign-born persons and foreign citizens, by county Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2006 Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents born abroad by country of origin and sex in the whole country Utrikes födda och utländska medborgare den 31 december 2006 Foreign-born persons and foreign citizens Invandrare och utvandrare, länsvis Immigrants and emigrants, by county Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive inflyttningsland Immigrants and emigrants, by country Invandrare och utvandrare efter kön och ålder Immigrants and emigrants by sex and age Invandrare efter medborgarskapsland och grund för bosättning Immigrants by country of citizenship and grounds for residence in Sweden Asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd efter medborgarskapsland Asylum seekers and persons granted residence permits, by country of citizenship Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap Naturalised aliens Namnärenden Applications for family names and first names Statistiska centralbyrån 73

4 Statistisk årsbok Population I augusti 2004 passerade Sveriges befolkning nio miljoner. Och under perioden fram till årsskiftet 2006/07 hade vi blivit drygt fler. Närmare bestämt uppgick Sveriges folkmängd till personer den 31 december Folkmängden ökade under 2006 med personer. Den största orsaken till folkökningen 2006 var att antalet invandrare översteg antalet utvandrare med drygt personer. Även det faktum att antalet födda översteg antalet döda med bidrog till folkökningen, om än i mindre grad. Bara 11 år med födelseunderskott på 250 år För sjunde året i rad ökade antalet födda. Under 2006 föddes barn, varav pojkar och flickor. Ökningen bidrog till att Sverige för femte året i rad kunde uppvisa ett födelseöverskott, det vill säga att antalet födda översteg antalet döda. Födelseöverskottet 2006 var personer. Det är dock långt kvar innan vi når de nivåer som vi hade i början av nittiotalet då födelseöverskottet var närmare personer. I Sverige är det ovanligt att det föds färre personer än det dör. På över 250 år har det bara inträffat 11 gånger. Senast det skedde var mellan då den längsta uppmätta perioden med födelseunderskott inträffade. Före 1997 var det närmare 200 år sedan vi hade födelseunderskott. Tidigare perioder kan hänföras till orsaker som missväxt, hungersnöd, dysenteri, smittkoppor och krig vilket ledde till att antalet dödsfall ökade drastiskt. Senaste perioden med födelseunderskott berodde snarare på en minskning av antalet födda än en ökning av antalet döda. För att befolkningen fullt ut ska kunna ersätta sig själv krävs att varje kvinna i genomsnitt föder åtminstone 2,1 barn. I början av 1990-talet låg fruktsamheten på denna nivå. Om 2006 års nivå skulle gälla framöver kommer kvinnor att få 1,85 barn i genomsnitt. Kring millennieskiftet, under perioden med födelseunderskott, beräknades kvinnorna i genomsnitt få 1,5 barn. säga den 12 april. Minst antal barn föddes i december (7 369). Barn kommer runt 30 Av de nyfödda 2006 var knappt 40 procent föräldrarnas första barn. Kvinnorna som fick barn under 2006 var i genomsnitt 30,9 år. Detta är dock inte de äldsta mödrarna i befolkningsstatistikens historia. Kring 1860 var mödrarna i genomsnitt drygt 32 år. Genomsnittsåldern för förstföderskor var 29,0 år Männen är generellt sett äldre än kvinnorna när de får barn. De män som fick sitt första barn under 2006 hade en medelålder på 31,5 år. Många nyfödda på dymmelonsdagen Efter nedgången i barnafödandet i slutet på 1990-talet har antalet födda ökat varje år sedan Vanligtvis föds det flest barn i någon av vårmånaderna mars, april eller maj. Men under 2003 och 2004 var det juli månad som hade flest nyfödda. Nu är dock ordningen återställd i och med att maj blev den vanligaste födelsemånaden 2005 och att mars blev det 2006 då det föddes barn. Trots att mars var den vanligaste månaden föddes det flest barn på dymmelonsdagen, det vill 74 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2008 Ökningen av medelåldern vid första, andra och tredje barnets födelse har varit i princip kontinuerlig sedan Moderns medelålder vid första och andra barnets födelse har ökat med omkring 4 år sedan 1975, medan medelåldern vid tredje barnets födelse har ökat med drygt 3 år. Medellivslängden ökar år efter år År 2006 var kvinnornas medellivslängd 82,9 år och männens 78,7 år. Runt 1980 återfinns den största uppmätta skillnaden mellan kvinnors och mäns medellivslängd drygt 6 år. På 1920-talet var skillnaden som lägst, bara drygt 2 år. Internationellt sett är medellivslängden för både män och kvinnor hög i Sverige. per levande födda. År 2006 innebar dock en svag ökning av spädbarnsdödligheten som därigenom kom att uppgå till 2,8 per levande födda. Spädbarnsdödligheten ökade något Spädbarnsdödligheten, dvs. antalet barn som dör under sitt första levnadsår, är mycket låg i Sverige troligen en av de lägsta i världen. År 1950 var spädbarnsdödligheten 21 per levande födda. Sedan dess har spädbarnsdödligheten stadigt minskat för att år 2005 vara nere i 2,4 barn Högsta utvandringen på över 100 år Totalt utvandrade personer under 2006, vilket motsvarar en ökning med hela 18 procent jämfört med året innan. För att hitta en antalsmässigt större utvandring måste vi leta oss tillbaka till år 1892! Då utvandrade personer, vilket var en procent av folkmängden; 2006 års utvandring motsvarade en halv procent. Som tidigare år var en stor andel av dem som utvandrade födda i Sverige (44 procent). De flesta svenskfödda flyttade till Norge, Storbritannien och USA. Därefter följde Danmark, Spanien och Finland. De allra flesta utvandrarna som var födda i våra grannländer flyttade tillbaka till sina födelseländer. Även när det gäller personer födda i Tyskland, Storbritannien och USA flyttade majoriteten av dem som utvandrade tillbaka till födelselandet. Statistiska centralbyrån 75

6 Statistisk årsbok 2008 Rekordstor invandring Under 2006 invandrade personer till Sverige. Det är den högsta siffran sedan SCB började mäta invandringen. Tidigare var det 1994 som var rekordåret, då personer invandrade, många från krigets Jugoslavien. Att så många invandrade under 2006 beror till stor del på den tillfälliga asyllag som gällde mellan 15 november 2005 och 30 mars Den tillfälliga lagen gav många asylsökande, som tidigare fått avslag, tillfälle till en ny prövning. Jämfört med 2005 ökade den totala invandringen med 47 procent. Störst ökning noterades i början av året för att i senare delen mattas något. Av dem som invandrade 2006 var 53 procent män och 47 procent kvinnor. Tillsammans representerade de 169 olika länder. Av alla som invandrade var i runda tal 20 procent svenska medborgare, 40 procent medborgare i ett annat europeiskt land och lika många medborgare i ett utomeuropeiskt land. Medborgare från Asien ökade sin invandring mest; framförallt irakiska medborgare. Under 2006 invandrade irakiska medborgare. Det betydde en ökning med personer eller 269 procent. Nya svenska medborgare Under 2006 erhöll personer svenskt medborgarskap genom ansökan. Aldrig tidigare har så höga siffror uppmätts. Största antalsmässiga ökningen skedde bland irakiska medborgare, där personer erhöll svenskt medborgarskap. Det innebar att medborgare från Irak stod för en fjärdedel av medborgarskapsbytena under I en folksamling om 100 personer är 13 födda utomlands På grund av den kraftiga invandringen under 2006 ökade andelen utrikes födda i Sverige från 12,4 till 12,9 procent, en ökning med nära personer. I Sverige fanns i slutet av året personer som var födda utomlands, 52 procent av dessa var kvinnor. Totalt fanns omkring 200 olika födelseländer representerade i Sverige, där de flesta utrikes födda var födda i Finland följt av Irak och Jugoslavien. Bland dem som är födda i t.ex. Thailand, Filippinerna, många av länderna i forna Sovjetunionen och i östeuropeiska länder är kvinnor i stor majoritet. Bland de födelseländer där männen är i majoritet finns många afrikanska länder men även länder som Nya Zeeland, Storbritannien, Irland och Italien. Sjutton procent har utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. I slutet av 2006 fanns det personer med utländsk bakgrund i Sverige. Av Sveriges befolkning var andelen med utländsk bakgrund 17 procent. Jämfört med året innan har antalet med utländsk bakgrund ökat med personer. Av landets kommuner är Haparanda den kommun som har störst andel (50 procent) invånare med utländsk bakgrund. Majoriteten av dem har förstås finsk bakgrund. Vilhelmina och Ovanåker var de kommuner som har lägst andel med utländsk bakgrund endast 3,5 procent. Nära en femtedel av de utländska medborgarna är finländare I Sverige fanns utländska medborgare vid årsskiftet 2006/2007. De utländska medborgarna utgör drygt 5 procent av Sveriges befolkning. Hela 17 procent av dessa är finska medborgare. Därefter följer medborgare från Norge, Danmark och Irak med cirka 7 procent vardera. Stora kommuner växer ifrån de små Av Sveriges 290 kommuner har 165 ökat sin folkmängd under 2006 medan övriga har minskat. Bland Sveriges 50 största kommuner hade alla utom Gotland och Falun folkökning medan endast 9 av landets 50 minsta kommuner hade folkökning. Detta innebär i stort sett att Sveriges största kommuner fortsätter att bli större medan de små blir mindre. Sveriges tre största kommuner, Stockholm, Malmö och Göteborg, är också de kommuner som under 2006 hade den största antalsmässiga folkökningen. Nacka kommun hade trots att den är Sveriges 20:e största kommun en antalsmässig folkökning som bara slogs av de tre storstadskommunerna. Vaxholm var den kommun som hade den största procentuella folkökningen Liksom år 2005 var Kramfors den kommun som hade störst minskning av antalet personer boende i kommunen. Procentuellt minskade Malå mest. Källa: SCB sstatistik, ( 76 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Sveriges framtida befolkning The future population Sveriges folkmängd fortsätter att öka. Från 1995 till 2005 ökade befolkningen med personer. Under den närmaste tioårsperioden, , förväntas befolkningen växa med personer. Att befolkningen växer snabbare under den kommande perioden beror främst på ett ökat barnafödande och ett ökat invandraröverskott. Enligt 2005 års prognos kommer folkmängden att öka från lite drygt 9 miljoner år 2005 till 9,5 miljoner år År 2050 förväntas folkmängden bli 10,5 miljoner. Medellivslängden för kvinnor antas i prognosen öka från 82,8 år 2005 till 86,3 år För män antas medellivslängden för samma period öka från 78,4 till 83,6 år. Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent av den svenska befolkningen född utomlands. År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 procent och kommer enligt prognosen att stiga till omkring 18 procent år Och den åldrande framtid är vår Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre från till personer. Sedan 1990 har dock antalet ålderspensionärer varit relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar nått pensionsåldern. Det närmaste decenniet, när personer födda på 1940-talet går i pension kommer antalet i åldrarna 65 och äldre att öka med drygt 20 procent. Antalet kommer att öka från 1,5 miljoner år 2005 till 1,9 miljoner år Vid den tidpunkten har samtliga fyrtiotalister nått pensionsåldern. Därefter fortsätter emellertid ökningen ytterligare fram till 2040, då antalet beräknas bli ungefär 2,4 miljoner. Antal i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre, tusental År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga Antalet personer i arbetsföra åldrar (20 64 år) ökar men andelen i dessa åldrar minskar. Anledningen till att andelen minskar trots att antalet ökar beror huvudsakligen på att antalet personer 65 år eller äldre ökar mycket mer i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. Andel (%) i åldrarna 0 19 år, år respektive 65 år eller äldre År Ålder 0 19 år år 65 år Samtliga ,3 60,4 10, ,1 58,0 11, ,6 58,6 13, ,4 57,2 16, ,6 57,7 17, ,1 58,7 17, ,0 58,4 18, ,7 56,1 21, ,8 54,3 22, ,3 53,7 24, ,2 54,2 23,6 100 Den svenska befolkningen kommer därför att kännetecknas av en växande andel äldre och en minskande andel unga människor. År 1950 var drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. År 2000 hade andelen barn och ungdomar minskat till 24 procent och enligt prognosen beräknas andelen minska ytterligare till 22 procent år Andelen Statistiska centralbyrån 77

8 Statistisk årsbok 2008 personer i åldern 65 år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 1950 till 17 procent år År 2050 beräknas andelen äldre uppgå till cirka en fjärdedel av befolkningen. Sveriges situation är ingalunda unik. Med den mycket låga fruktsamhet som nu observeras i flera länder och den höga medellivslängden kommer vissa länder inom några år få en högre andel äldre än Sverige. I vissa länder kan så mycket som var tredje person vara 65 år eller äldre om 50 år. År 2050 beräknas till exempel andelen personer 65 år eller äldre vara så hög som 36 procent i Japan, 34 procent i Italien och 32 procent i Grekland. Försörjningsbördan ökar Det mest relevanta måttet på försörjningsbörda är att sätta antalet sysselsatta personer, dvs. de som har ett arbete i relation till dem som saknar jobb. Tyvärr låter det sig inte göras här. Därför har vi istället valt att använda relationen mellan antalet personer i de arbetsföra åldrarna (20 64 år) och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall (0 19 år och 65 år) som ett mått på försörjningsbördan. Det är för övrigt ett mått som ofta används när man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. Som framgår av diagrammet kommer försörjningsbördan att öka inom kort. Vid sidan av den totala försörjningsbördan redovisas i diagrammet också den del som härrör från barn och ungdomar under 20 års ålder och den del som härrör från ålderspensionärerna. Det är den förväntade ökningen i antalet personer över 65 års ålder som främst står bakom ökningen av försörjningsbördan. Det högsta värdet kommer enligt dessa beräkningar att nås om cirka 35 år, då det enligt prognosen kommer att gå 0,86 personer utanför de arbetsföra åldrarna på varje person i de arbetsföra åldrarna. Idag är motsvarande värde 0,70. Om 30 år kommer enligt prognosen personer 65 år och äldre att bidra mer till försörjningsbördan än barn och ungdomar under 20 års ålder. Det står i stark kontrast till situationen för 50 år sedan, då bidraget från barn och ungdomar var nästan tre gånger större än det från personer över 65 års ålder. Källa: SCB Demografiska rapporter 2006:2, Sveriges framtida befolkning ( 78 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Folkmängden nyårsafton vart 5:e år Population På 250 år har Sveriges befolkning femdubblats, från år 1750 till år miljoner år miljoner år 1835; 1 miljon mer på 68 år 4 miljoner år 1863; 1 miljon mer på 28 år 5 miljoner år 1897; 1 miljon mer på 34 år 6 miljoner år 1923; 1 miljon mer på 26 år 7 miljoner år 1950; 1 miljon mer på 27 år 8 miljoner år 1969; 1 miljon mer på 19 år 9 miljoner år 2004; 1 miljon mer på 35 år Källa: SCB ( 58 Ålderspyramider, femårs åldersklasser 1750 och 2006 Age pyramids 90 Ålderspyramid och ålderspyramid! Det är väl bara 1750 som verkligen gör skäl för benämningen pyramid. Fördelningen för 2006 liknar väl mest en rektangel i botten (10 54 år) med en pyramid (55 år) ovanpå. 0 Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 1903 Nr 2 och för 2006 ( 59 Folkmängden fördelad på tätort och glesbygd vart 10:e år , procent Population in urban and rural areas, percent I början av 1800-talet bodde över 90 procent av befolkningen i glesbygd. Men andelen minskade stadigt, så år 1930 bodde lika många i glesbygd som i tätort. Idag bor runt 85 procent av befolkningen i tätort. Det vill säga nästan precis det omvända mot vad som var fallet Källa: SCB Statistiska meddelanden Be 16 SM 9601 ( Statistiska centralbyrån 79

10 Statistisk årsbok Återstående livslängd vid födelsen samt vid 50 och 65 års ålder i genomsnitt per 10-årsperiod Life expectancy at birth and at age 50 and 65 Sedan början av 1800-talet har livslängden stadigt ökat. Mellan 1800 och 2005 ökade den med mer än 40 år från 35 till 78 år för männen och från 38 till 83 för kvinnorna. Den återstående livslängden vid 50 års ålder var som lägst under perioden då den uppgick till 17 år för männen och 18 år för kvinnorna. Vid mitten av 1800-talet var den återstående livslängden för 50-åringarna åter uppe i den nivå som rådde i mitten av talet (18 år för männen och 20 år för kvinnorna). Under hela perioden därefter har den stadigt ökat. Männen har under hela tiden haft en kortare återstående livslängd än kvinnorna. Det har fram till mitten av 1960-talet rört sig om 1 2 år; därefter har skillnaden ökat och var som störst under åren då den uppgick till 5 år. Nu (2005) rör sig skillnaden om 4 år. Återstående livslängd vid 65 års ålder förändrades inte nämnvärt fram till mitten av 1800-talet utan låg kvar på en nivå av omkring 10 år. År 2005 hade den återstående livslängden vid 65 års ålder ökat till 17 år för män och till 21 år för kvinnor. Källa:SCB ( 80 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Födda Births Under den betraktade hundraårsperioden finns fem födelsetoppar: 1909 med födda 1920 med födda 1945 med födda 1966 med födda 1990 med födda Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens första år (1749) redovisas födda. Första året med över födda var 1833, och all time high är år 1887 med Källa: SCB ( 62 Spädbarnsdödligheten per levande födda Infant mortality per live births Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten mycket hög och vart femte barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten var kvar på denna höga nivå fortfarande vid början av 1800-talet men sedan började dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna. Hundra år senare var det endast 2 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna som avled före ett års ålder. Det nedre diagrammet visar hur spädbarnsdödligheten har minskat dramatiskt under 1900-talet. Dock kan man se att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet varit tämligen konstant ända fram till 1970, varefter även den minskar. Ett par förklaringar till att spädbarnsdödligheten totalt sett minskat är den förbättrade hygien och de ständiga landvinningarna på läkekonstens område. Att spädbarnsdödligheten däremot är tämligen konstant ( ) under det första dygnet kan förklaras av att de barn som inte överlever sitt första dygn har så allvarliga åkommor att läkekonstens landvinningar inte räckt till i dessa fall. Att andelen ändå sjunker under senare delen av 1900-talet kan förklaras av att man nu bland annat kan rädda allt fler av de för tidigt födda. Källa: SCB ( Statistiska centralbyrån 81

12 Statistisk årsbok Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants In- och utvandring till Sverige började registreras under senare hälften av talet. Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige ett utvandringsland med tidvis ett mycket betydande utvandringsnetto. Under åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. Detta kan jämföras med att Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 6,1 miljoner Nästan alla utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna, som under motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner bestod huvudsakligen av hemvändande svenskamerikaner. Under 1930-talet var antalet invandrare högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna var även då återvändande svenskamerikaner. Det var alltså ännu för tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. I slutet av andra världskriget ökade invandringen och ändrade karaktär, främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, huvudsakligen från de baltiska staterna och från eller via de nordiska länderna. I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring som fortsatte en bit in på 1970-talet. Sverige hade en relativt hög och jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes såväl till industrin som till en starkt växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna liberaliserades inom Norden och år 1954 ingicks avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1; sförändringar Del 3; sstatistik ( Svenskens bristande öfning i tankearbete sammanhänger med den motvilja han i grunden känner för allt arbete, alltså: med hans lättja. Därför är det vi i Sverige ha så mycket tanklöst folk och så få tänkare, äfven om vi ha en hel del grubblare. Citatet är hämtat från 1907 års Emigrationsutredning, Bilaga XVI: Det svenska folklynnet, Aforismer af Gustaf Sundbärg 1. Han skriver själv angående bilagorna: I Emigrationsutredningens Bilagor har städse den grundsatsen genomförts, att hvarje författare fått, under eget ansvar, fritt yttra sin mening, äfven om densamma kunnat i åtskilligt afvika från arbetets ledares uppfattning, och äfven om ett och annat kommit med, som för somliga läsare tett sig stötande. 1) År 1907 uppdrog Kungl. Maj:t åt G Sundbärg att leda en utredning rörande emigrationsfrågan. Sundbärg var förste aktuarie på Statistiska centralbyrån. Källa: SCB Statistisk årsbok för Sverige Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok År Year Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex Män Men Kvinnor Women Samtliga Total År Män Kvinnor Samtliga Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Tabeller över Sveriges befolkning 2006 ( 65 Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, länsvis Number of localities and population in localities and more sparsely populated areas, by county Län County Tätorter Localities 1 Antal Number Folkmängd Population Småorter Smaller localities 2 Summa tätorter och småorter All localities Utanför tätort och småort Outside localities and smaller localities Summa Total Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of ) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 83

14 Statistisk årsbok Län County Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2005, länsvis Population of localities, by county Tätorternas landareal, hektar Antal tätorter 2 med... invånare Number of localities 2 with... inhabitants Summa tätorter Total Stockolms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Län Summa folkmängd 2 i tätorter med...invånare Population in localities 2 with inhabitants Folkmängd i tätorter 2 Inhabitants in localities 2 Folkmängd i tätorter i procent av hela folkmängden 2, 3 Stockolms ,4 Uppsala ,4 Södermanlands ,9 Östergötlands ,6 Jönköpings ,4 Kronobergs ,8 Kalmar ,1 Gotlands ,1 Blekinge ,9 Skåne ,7 Hallands ,8 Västra Götalands ,3 Värmlands ,9 Örebro ,1 Västmanlands ,9 Dalarnas ,4 Gävleborgs ,7 Västernorrlands ,9 Jämtlands ,6 Västerbottens ,5 Norrbottens ,8 Hela riket Sweden ,4 1) Land area of the localities, hectares. 2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each county is included in the figures for that county. 3) Inhabitants in localities as percent of total population. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen:. 84 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Tätorter Localities Folkmängd i de största tätorterna den 31 december Population of the largest localities Folkmängd Population * Antal Number Folkökning Population change % Tätorter Folkmängd Folkökning * Antal % Stockholm Sundsvall Göteborg Luleå Malmö Trollhättan Uppsala Östersund Västerås Borlänge Örebro Falun Linköping Upplands Väsby Helsingborg Tumba Jönköping Kalmar Norrköping Skövde Lund Kristianstad Umeå Karlskrona Gävle Skellefteå Borås Uddevalla Södertälje Lidingö Eskilstuna Motala Täby Landskrona Karlstad Örnsköldsvik Halmstad Nyköping Växjö Karlskoga Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen:. 68 Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2000 och 2005, länsvis Area and population in sparsely populated areas, by county Län County Landareal 1 utanför tätort km 2, år 2005 Land area of sparsely populated areas sq. km. Andel av länets hela landareal, % Total land area, % Folkmängd Population Antal Number Folkökning Population change % Invånare per km 2 land, 2005 Inhabitants per sq. km. land area utanför tätort, % av hela folkmängden 2005 Total population in sparsely populated areas, % Stockholms , ,2 15,0 4,6 Uppsala , ,1 8,7 19,6 Södermanlands , ,4 7,9 18,1 Östergötlands , ,8 6,6 16,4 Jönköpings , ,0 5,7 17,6 Kronobergs , ,6 5,0 23,2 Kalmar , ,2 4,9 22,9 Gotlands , ,4 7,9 42,9 Blekinge , ,5 11,2 21,1 Skåne , ,0 13,7 12,3 Hallands , ,5 11,5 21,2 Västra Götalands , ,5 11,0 16,7 Värmlands , ,0 4,1 26,1 Örebro , ,3 5,9 17,9 Västmanlands , ,6 6,0 14,1 Dalarnas , ,6 2,0 20,6 Gävleborgs , ,9 3,4 22,3 Västernorrlands , ,3 2,7 24,1 Jämtlands , ,3 0,9 34,4 Västerbottens , ,6 1,1 23,5 Norrbottens , ,2 0,5 18,2 Hela riket Sweden , ,2 3,5 15,6 1) Nya arealberäkningar har genomförts. Ytor som inte kunnat länsfördelas ingår i rikssiffran. There are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for Sweden. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 85

16 Statistisk årsbok Folkmängd i landskapen den 31 december 2006 enligt indelningen den 1 januari 2007 Population by provinces Landskap County Folkmängd Population Landskap Folkmängd Män Men Kvinnor Women Totalt Total Män Kvinnor Totalt Götaland Närke Skåne Värmland Blekinge Dalarna Halland Norrland Småland Gästrikland Öland Hälsingland Gotland Härjedalen Östergötland Jämtland Västergötland Medelpad Dalsland Ångermanland Bohuslän Västerbotten Svealand Norrbotten Södermanland Lappland Uppland Västmanland Hela riket Sweden Källa: SCB sstatistik 2006 ( Tabeller över Sveriges befolkning Län County Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år Population, by county Folkmängd Population Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Kristianstads Malmöhus Hallands Västra Götalands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs/Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Fr.o.m Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 jan. 1997). 2) Fr.o.m Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 jan. 1998). Källa: SCB Folkräkningen 1950; srörelsen 1960; sförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 1980 och 1990; sstatistik ( Del 3 för 2000 och Tabeller över Sveriges befolkning för Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok NUTS-kod 1 NUTS code Areal och folkmängd i NUTS-områden den 31 december 2006 enligt indelningen den 1 januari 2007 Area and population of NUTS regions Landareal 2, km 2 Folkmängd Population Invånare per km 2 Land area 2 Population density SE0 Sverige Sweden , SE01 Stockholm 6 519, SE010 Stockholms län 6 519, SE02 Östra Mellansverige , SE021 Uppsala län , SE022 Södermanlands län 6 103, SE023 Östergötlands län , SE024 Örebro län 8 546, SE025 Västmanlands län , SE09 Småland med öarna , SE091 Jönköpings län , SE092 Kronobergs län 8 468, SE093 Kalmar län , SE094 Gotlands län 3 151, SE04 Sydsverige , SE041 Blekinge län 2 946, SE044 Skåne län , SE0A Västsverige , SE0A1 Hallands län 5 461, SE0A2 Västra Götalands län , SE06 Norra Mellansverige , SE061 Värmlands län , SE062 Dalarnas län , SE063 Gävleborgs län , SE07 Mellersta Norrland , SE071 Västernorrlands län , SE072 Jämtlands län , SE08 Övre Norrland , SE081 Västerbottens län , SE082 Norrbottens län , ) NUTS är en regionindelning för statistikredovisning i flera nivåer, som tillämpas i EU-länderna. I Sverige utgörs NUTS 1 av hela riket, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län. 2) Nya arealberäkningar har genomförts fr.o.m Ytor på sammanlagt 21,2 km 2, som inte kunnat länsfördelas, ingår i rikssiffran. There are new estimates of the land area. Undistributed land area (21.2 sq. km.) is included in the sum for SE0 Sverige. 3) överflyttades Heby kommun från Västmanlands län till Uppsala län. NUTS 3-regionerna SE025 Västmanlands län och SE021 Uppsala län påverkades dock inte av denna överflyttning, då NUTS-indelningen ligger fast t.o.m On Heby municipality was transferred from Västmanland county to Uppsala county. However, NUTS 3 regions SE025 Västmanlands län and SE021 Uppsala län were not affected since NUTS regions are fixed until Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB sstatistik ( Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201 ( Statistikdatabasen: resp. Miljö; SCB:s Kommunarealregister. 72 Kod Code Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2006 enligt indelningen den 1 januari 2007 samt kommunernas rangordning efter folkmängd Area and population of municipalities and ranking order Rangordning Kommun Municipality Landareal 1, km 2 Land area 1 Folkmängd Population Order of rank Män Men Kvinnor Women Totalt Total Invånare per km 2 Population density per sq. km. 01 Stockholms län 6 519, Botkyrka 194, Danderyd 26, Ekerö 216, Haninge 457, Huddinge 131, Järfälla 54, Lidingö 30, Nacka 95, Norrtälje 2 010, Nykvarn 153, Nynäshamn 357, Statistiska centralbyrån 87

18 Statistisk årsbok Kod Rangordning Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2006 enligt indelningen den 1 januari 2007 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kommun Landareal 1, km 2 Folkmängd Män Kvinnor Totalt Invånare per km Salem 54, Sigtuna 327, Sollentuna 52, Solna 19, Stockholm 188, Sundbyberg 8, Södertälje 525, Tyresö 69, Täby 60, Upplands Väsby 75, Upplands-Bro 237, Vallentuna 360, Vaxholm 58, Värmdö 443, Österåker 310, Uppsala län 8 208, Enköping 1 184, Heby 1 171, Håbo 143, Knivsta 283, Tierp 1 550, Uppsala 2 189, Älvkarleby 213, Östhammar 1 471, Södermanlands län 6 103, Eskilstuna 1 103, Flen 722, Gnesta 462, Katrineholm 1 025, Nyköping 1 427, Oxelösund 35, Strängnäs 741, Trosa 211, Vingåker 372, Östergötlands län , Boxholm 528, Finspång 1 061, Kinda 1 135, Linköping 1 435, Mjölby 549, Motala 988, Norrköping 1 503, Söderköping 677, Vadstena 182, Valdemarsvik 739, Ydre 679, Åtvidaberg 690, Ödeshög 431, Jönköpings län , Aneby 520, Eksjö 803, Gislaved 1 143, Gnosjö 422, Habo 329, Jönköping 1 488, Mullsjö 201, Nässjö 935, Sävsjö 682, Tranås 404, Vaggeryd 829, Vetlanda 1 509, Värnamo 1 222, Kronobergs län 8 468, Alvesta 977, Lessebo 414, Ljungby 1 757, Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Kod Rangordning Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2006 enligt indelningen den 1 januari 2007 samt kommunernas rangordning efter folkmängd (forts.) Kommun Landareal 1, km 2 Folkmängd Män Kvinnor Totalt Invånare per km Markaryd 520, Tingsryd 1 049, Uppvidinge 1 178, Växjö 1 673, Älmhult 895, Kalmar län , Borgholm 680, Emmaboda 692, Hultsfred 1 127, Högsby 754, Kalmar 961, Mönsterås 602, Mörbylånga 669, Nybro 1 177, Oskarshamn 1 054, Torsås 470, Vimmerby 1 145, Västervik 1 881, Gotlands län 3 151, Gotland 3 151, Blekinge län 2 946, Karlshamn 491, Karlskrona 1 046, Olofström 391, Ronneby 829, Sölvesborg 186, Skåne län , Bjuv 116, Bromölla 163, Burlöv 18, Båstad 218, Eslöv 421, Helsingborg 346, Hässleholm 1 276, Höganäs 144, Hörby 422, Höör 293, Klippan 376, Kristianstad 1 251, Kävlinge 153, Landskrona 141, Lomma 55, Lund 430, Malmö 155, Osby 578, Perstorp 159, Simrishamn 394, Sjöbo 495, Skurup 195, Staffanstorp 107, Svalöv 390, Svedala 219, Tomelilla 398, Trelleborg 342, Vellinge 143, Ystad 352, Åstorp 93, Ängelholm 422, Örkelljunga 321, Östra Göinge 434, Hallands län 5 461, Falkenberg 1 115, Halmstad 1 020, Hylte 951, Statistiska centralbyrån 89