POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT"

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Marijuana is marijuana is marijuana Heroin eller kokain - vilket medel är farligast? Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse Nr 1/2011

2 NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: Webb: SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Via eller e-posta till MANUSSTOPP: 2 maj Utgivning v.24, Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till OMSLAGET: Naturens bidrag till kokain och heroin. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN /11 Årgång 24 INNEHÅLL Ledaren... 2 Info från Styrelsen... 3 Redaktörens spalt... 3 Tema: Kokain & Heroin Heroin och kokain himmel och helvete... 6 Sverige laddar Kokain och heroin notiser Heroin eller kokain vilket medel är farligast Heroin och kokain från samma hand Kokainsmugglare utnyttjade hemtjänsten Syntetiska opiater ersättning eller komplement Subutex hårdvaluta i norra Finland Narkotika och krig Kampen om marknaderna Skomakarligan Afghansk narkotika allvarligt hot mot Ryssland Marijuana is marijuana is marijuana Några viktiga lagändringar den 1 april Nu behövs en generell narkotikadefinition Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest Rättsrutan Info från SKL Notiser: Världen runt Landet runt En annan del av Miami Höll sig undan straffverkställighet greps med stort steroidinnehav Antidopningsarbete i ny regi Polisen gjorde dopingrazzior på gym Anabola steroider påverkar bilkörning Krypton på väg att förbjudas Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse Boktips Krysslösning och vinnare Stipendierutan Kryss Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför Mikael till fängelse i sju år. Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott TEXT: GUNNAR HERMANSSON och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling FOTO: TULLVERKET avseende Rohypnol bör gå vid tabletter á 1 mg. Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner i straffhänseende ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol Han smugglade in diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju (NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg blev gränsen för grovt brott. års fängelse av tingsrätten i Umeå. Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium 10 mg, dvs doser á1mgdiazepam. Hovrätten en ökande efterfrågan på narkotikaklassade läke- lockar alltfler affärssinnade personer att barnspappa med missbruksproblem. När Mikael blev En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en två- ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara Dmedel vägledande. förse den illegala marknaden med dessa preparat. friställd från sitt arbete i februari 2010, började han Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam importera och sälja diazepam och Viagrakopior. utgick från att tabletter/doser 1 mg diazepam styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige. står högt i kurs och kan beställas från utlandet via är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén försökt smuggla in doser á1mgochstraffvärdet fastställdes till 7 års fängelse. har tilltalat många. Beställde tabletter från Pakistan Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2 inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera Valium och andra diazepamtabletter. Valium från försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna. Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad. Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt sin bostad. Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1 gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, med undantag av flunitrazepam (Rohypnol), krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, s.k. Blå Valium. Hovrättens beslut avgörande Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och Domen överklagades och prövades i Hovrätten för bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express övre Norrland den februari. Dom meddelas den verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll 25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning. gäller för anabola steroider. tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som 2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han betalat 2167 kronor via Western Union. Två veckor senare kom nästa försändelse från Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den innehöll 3022 diazepamtabletter. Valium en lättillgänglig drog Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande Kokain & Heroin beslagtogs av tullen medan resterande tre levererades till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael 1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att dro- medlet diazepam med varunamnet Valium i början av haft med leverantörerna, och som tullens utredare i gen 50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad. efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive dels skickat ersättningstabletter för halva priset som folk som självmedicinerar mot vardagens stress och kompensation för de som tagits i beslag ochheroin dels uppmanat Mikael att uppge andra leveransadresser för att Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den bekymmer. & kokain vilseleda tullen. som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och himmel och apotek. Genom helvete att googla på köpa diazepam, eller ännu hellre buy diazepam Valium, är det bara att Åtalades på antalet mg, inte antalet välja leverantör utan att blanda in läkare och recept. tabletter Det enda problemet är egentligen att beställningen Totalt beställde Mikael diazepamtabletter, s.k. kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet. Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs Utbudet i beslag av missbruksdroger Under 2010 hartog sedan Tullverket ökat 100 narkotikaklassade på ett mycket oroväckande sätt och av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson i tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda. endast ett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap Trots att om diazepam läget. är uppfört på FN:s lista över psykotropa Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör kontrollerad drog i alla medöversållat av sajter som erbjuder grovt narkotikabrott genom befattning med betydande del av tabletterna. Subuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin, diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den För den som vill köpa större mängder diazepam men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk. andra läkemedel. En snyggt etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda Subuxone missbrukas istället genom snortning. däremot inte innebära en välskött Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde doser á1mgochinte vid tabletter, förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av en alla har hört talas om Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten. oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen. finnas heroin i Indien och kokain och Pakistan. och Matt dessa droger kan vara mycket farliga att missbruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras. Heroin förekommer på den illegala marknaden som 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter Det vita 73heroinet har störst utbredning i östra Sverige mellan heroin och kokain, men också en del olikheter. och särskilt i Stockholmsområdet. Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kallas brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning. växtriket. Såväl heroin som kokain syntetiserades på Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten. talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel mot en stor mängd åkommor. Drogerna orsakade efterhand omfattande missbruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika Bergsindianerna i bland annat Peru har tuggat koka- Kokain konventioner under 1900-talet. blad i flera tusen år i samband med religiösa riter och Heroin ansågs för Både heroin och kokain har orsakat krig och annat drygt hundra år för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar. sedan vara ett ypperligt läkemedel med innehåller en mycket liten mängd kokain och en hel törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande stort användningsområde innan man mg kokain. dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med centralstimulerande effekter. visste bättre. År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i Merck började nu tillverka kokain som botemedel form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns, När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot mot diverse åkommor. växer i norra Anderna i Sydamerika. morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin Men det var först på ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen 1880-talet som kokain diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare kick fick en explosionsartad Heroin än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om utbredning som lokalbedövningsmedel och Heroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanhang och även för behandling av morfinister. universalmedel mot som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo. Merparten av heroinet i Europa kommer numera Efter några år visade det sig att heroin inte alls var en mängd sjukdomar. från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende Det ohämmade användandet av kokain som Gyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farligaste och mest skadliga drogen av alla. läkemedel ledde till ett vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner ut har torkat har man opium. Olika konferenser och sammankomster ledde till omfattande missbruk i Rökning av opium finns beskrivet hundratals år hårda restriktioner och från 1930-talet minskade herointillgången drastiskt. främst i Japan. Europa, USA och Asien, tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid och USA. som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel användning som smärtstillande läkemedel. Man försökte också använda morfin som ett medel mot opi- m.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela vänds fortfarande i viss som metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone Kokain hydroklorid anumberoende i västvärlden, men det ledde istället till att experimentet påminner väldigt mycket om sensmoralenihcandersens saga Kejsarens nya kläder. utsträckning som lokalbedövningsmedel. många blev morfinberoende. Sidan 6-7 Sidan Kokain & Heroin Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte till att begränsa kokainet och missbruket. Men på 1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog. Produktionen i Colombia och i angränsande länder hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som kokainsmuggling till USA och Europa innebär. När kokain började smugglas till Sverige för ca 30 år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och ökar i motsats till heroin. I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver som dras upp i näsan. Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling till fribas. Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid. Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken att utveckla ett beroende ökar markant. Gunnar Hermansson 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN LICENSNUMMER

3 Ledaren Under hösten drog regeringen igång en narkotikautredning som bland annat ska se över hur Sverige kan öka den internationella respekten för FN:s narkotikakonventioner. Den globala narkotikasituationen ändrar sig och vår restriktiva politik är beroende av att det finns en restriktiv politik i omgivningen uttalar sig folkhälsoministerns sakkunnige på Socialdepartementet. Utredningen skall kartlägga Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet och beskriva möjligheter till bättre resursutnyttjande och samordning. Syftet är således att se till att Sveriges restriktiva narkotikapolitik får genomslag i omvärlden. I slutet av sommaren kommer utredningen med sin rapport. Det är viktigt att våra statsmakter har ambitioner att hålla ett skarpt öga på och motverka alla de tendenser som pågår, där respekten för det tidigare i konsensus överenskomna håller på att luckras upp på många platser. När det övergår i så kaotiska våldsamma förhållanden att samhällen får en typ av skador som är som konsekvenser av inbördeskrig, blir det ett tydligt bevis för tidigare försummelser i upprätthållandet av en relevant narkotikabekämpning. Var och när uppstår nästa narkotikakonfliktstat i likhet med Afghanistan, Mexico och Colombia. Narkotikaområdet är oerhört komplext och i ständig utveckling och förändring. Strategiska förändringar i modern tid som innebär stora risker för framtiden är uppgivenheten, som i flera miljöer söker sitt försvar med legalisering av olika preparat. Colombias president verkar inte främmande för att få en legalisering av kokain på agendan. Legaliseringen av cannabis i USA är inte död i och med att omröstningen i Kalifornien gick legaliseringsrörelsen emot. Idag är min box fylld med inkommande rapporter från våra kollegor inom koalitionen för de amerikanska narkotikapolisföreningarna, NNOAC, som SNPF samverkar med. I mängder av delstater är de kallade att till att vittna inför de lagstiftande delstatsparlamenten som sakkunniga inför eventuell legalisering. Narkotikan har också hittat en ny global arena i spridningen med hjälp av Internet. Aktörerna kan härja fritt så länge det internationella samfundet inte kan komma samman för konkreta motåtgärder. Hur når man Kina för att få ett stopp på det enorma flödet av prekursorer eller Västafrikas korrupta staters roll som mellanled i den globala narkotikadistributionen. Således finns det att bita i för utredningen när man reflekterar kring några enstaka problemställningar. SNPF ser initiativet som mycket lovvärt och efterfrågat. Utifrån vad som kommer fram i augusti, kanske narkotikafrågan kan komma upp på den internationella dagordningen för en genomlysning som leder till ett uppvaknande och till fastare motåtgärder i bekämpningen. I en annan i dagarna redovisat delbetänkande i en utredning, Missbruksutredningen SOU 2011:6, har det ställts en prognos på framtida narkotikamissbruk i Sverige. Från dagens tunga missbrukare är bedömningen att det redan om 10 år skall finnas Det framkommer inte hur många fler av dagens dopingmissbrukare eller alkoholberoende bedöms att bli, men ökningen förväntas bli mycket omfattande. I april 2011 är utredningen klar. Angiven utveckling i siffror är både skrämmande och häpnadsväckande, kan det vara sant och dessutom i Sverige. I stunden är det förvånade, skrämmande och häpnadsväckande att det är så tyst. Varför? Blev det en smäll i solar plexus i och med detta besked och man kan vara nere för att hämta andan. Det är ett väl så skarpt läge nu för att kavla upp ärmarna och inledningsvis starta med att rosta av de resurser som en gång fanns verksamma i detta land i form av polisens gatulangningsverksamhet i samverkan med socialtjänstens resurser. Skall svansföringen vara hög vad det gäller den globala narkotikapolitiken, så måste det vara baserat på ett utökat ansvar för relevant verksamhet i de egna missbrukmiljöerna. Anders Stolpe, vice ordförande i SNPF 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

4 Info från styrelsen SNPF betalade kronor i resebidrag 2010 Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 23 medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut var ca kronor. Studieresorna gick till bl.a. USA, Portugal och Tyskland. Ekonomiskt stöd till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan om resebidrag ska innehålla resmål, syfte med resan samt en färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan logga in på Medlemsinfo. Ansökan skickas till eller till SNPF, Box 429, Göteborg. Försök vara ute i god tid med ansökan, eftersom vi tar beslut vid våra ordinarie styrelsemöten. I regel har vi möten i mars, maj, september, oktober och december. Skriv en artikel om resan Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s tidning och/eller till redaktören Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke. Texten skall inte vara alltför lång, i normalfallet två-tre A4-sidor eller högst tecken inkl. blanksteg innehålla intressant och lärorik information om målet för studieresan kompletteras med några foton, helst digitala med hög upplösning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten. Utbildningskonferensen i Örebro den 6-8 maj 2011 Följ uppdateringar inför konferensen på Det kan löna sig på många sätt att vara medlem i SNPF Redaktörens spalt Kokain och heroin, två av de farligaste drogerna brukar man säga. Men stämmer det idag? Nej knappast. Marknaden tillförs ständigt nya och tidigare okända preparat, som ibland visar sig vara dödligt farliga redan innan de hunnit förbjudas. De flesta nya droger är av typen partydroger liksom kokain, men ändå har kokain sin storhetstid nu i vår del av världen. Tillgången och utbredningen ökar, samtidigt som priset sjunker. Heroin verkar däremot vara på tillbakagång i de flesta europeiska länderna, inklusive Sverige. Det beror nog inte i första hand på minskad produktion i Afghanistan, utan på ett ökat missbruk av opiatläkemedel som ersättning för heroin. Jag tänker naturligtvis på Subutex och metadon, som vissa experter vill ge till så många heroinister som möjligt eftersom det anses lösa alla problem. Man räknar då inte med alla nya problem som uppstår med en ny illegal marknad och nya missbrukare som dör av överdoser. Jag tänker också på morfinpreparat som Dolcontin och Oxycontin med flera. De ökar i popularitet även bland gatumissbrukare. Om vi sneglar på USA, där allt dåligt sägs komma ifrån, så får vi räkna med ett kraftigt ökat missbruk av opiatläkemedel inom en nära framtid. I denna tidning har vi också som vanligt några reportage från medlemmar som varit ute i världen och besökt kollegor. Vi är tacksamma för att ni förmedlar era nyvunna kunskaper och intryck till oss andra. Årets stora utbildningskonferens i Örebro i maj ser ut att bli fullbokad som vanligt och vi ses väl där. GUNNAR HERMANSSON SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

5 Kokain & Heroin Heroin & kokain himmel och helvete Utbudet av missbruksdroger har sedan 2000 ökat på ett mycket oroväckande sätt och endast ett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap om läget. Men alla har hört talas om heroin och kokain och att dessa droger kan vara mycket farliga att missbruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter mellan heroin och kokain, men också en del olikheter. Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i växtriket. Såväl heroin som kokain syntetiserades på talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel mot en stor mängd åkommor. Drogerna orsakade efterhand omfattande missbruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika konventioner under 1900-talet. Både heroin och kokain har orsakat krig och annat våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar. De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med centralstimulerande effekter. Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns, växer i norra Anderna i Sydamerika. Heroin Heroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo. Merparten av heroinet i Europa kommer numera från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner ut har torkat har man opium. Rökning av opium finns beskrivet hundratals år tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa och USA. Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor användning som smärtstillande läkemedel. Man försökte också använda morfin som ett medel mot opiumberoende i västvärlden, men det ledde istället till att många blev morfinberoende. Heroin ansågs för drygt hundra år sedan vara ett ypperligt läkemedel med stort användningsområde innan man visste bättre. När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare kick än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanhang och även för behandling av morfinister. Efter några år visade det sig att heroin inte alls var det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farligaste och mest skadliga drogen av alla. Olika konferenser och sammankomster ledde till hårda restriktioner och från 1930-talet minskade herointillgången drastiskt. Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel som metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone m.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela experimentet påminner väldigt mycket om sensmoralen i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

6 Kokain & Heroin Subuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin, men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk. Subuxone missbrukas istället genom snortning. Heroin förekommer på den illegala marknaden som ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras. Det vita heroinet har störst utbredning i östra Sverige och särskilt i Stockholmsområdet. Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kallas brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning. Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten. Kokain Bergsindianerna i bland annat Peru har tuggat kokablad i flera tusen år i samband med religiösa riter och för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad innehåller en mycket liten mängd kokain och en hel dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om mg kokain. År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren Merck började nu tillverka kokain som botemedel mot diverse åkommor. Men det var först på 1880-talet som kokain fick en explosionsartad utbredning som lokalbedövningsmedel och universalmedel mot en mängd sjukdomar. Det ohämmade användandet av kokain som läkemedel ledde till ett omfattande missbruk i Europa, USA och Asien, främst i Japan. Kokain hydroklorid används fortfarande i viss utsträckning som lokalbedövningsmedel. Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte till att begränsa kokainet och missbruket. Men på 1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog. Produktionen i Colombia och i angränsande länder hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som kokainsmuggling till USA och Europa innebär. När kokain började smugglas till Sverige för ca 30 år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och ökar i motsats till heroin. I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver som dras upp i näsan. Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling till fribas. Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid. Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken att utveckla ett beroende ökar markant. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

7 Kokain & Heroin Sverige [ladd]ar* TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN, Polishögskolan Solna Googlar man ordet Kokain får man träffar på 0,14 sekunder. Drogen har blivit en kultur, ett levnadssätt och inte sällan framställs kokain med ett glamouriserat hölje i olika Hollywood produktioner lanserades filmen Scarface som tar tittaren in i värld uppbyggd kring kokain. Filmen blev inte bara en kultfilm bland filmälskare utan också bland kokainanvändare. Tony Montana, som spelas av Al Pacino, har blivit en kulturikon i kokainvärlden och när vi gör husrannsakningar i kokainärenden så hittar vi ofta planscher av honom på väggen eller hans ansikte på den misstänktes telefondisplay. Många romantiserar den resa som Tony Montana gör i filmen där han tar sig från slummen och blir någon som alla fruktar och respekterar. I mina ögon är denna film världens mest missuppfattade film. Tony Montana tar en genväg till rikedom genom kokainhantering men blir snabbt en tungt beväpnad och paranoid missbrukare - en koppling som vi ofta ser i vårt arbete. Slutligen dör han så jag undrar om alla dessa människor som glorifierar honom verkligen såg slutet på filmen... Filmen kom samtidigt med att kokainet fick fäste i vår huvudstad. Drogen kom att spridas bland nöjeslivets topp och blev snabbt en statusdrog för dem på Stureplan som hade råd. Kokainets intåg i Sverige förknippas ofta med 1980-talet, men kokain kom egentligen mycket tidigare än så. Redan på 1920-talet kunde man se en spridning av kokainet i Stockholm och glamouren runt drogen fanns redan på den tiden. Kokainet fanns, då som nu, runt nöjeskvarteren på Stureplan och kunde köpas i Berzelii park. Redan då var det kändisar som använde drogen och en av dem som fastnade var skådespelaren Gösta Ekman. Efter ett par år försvann drogen från marknaden i Stockholm för att 60 år senare återigen göra entré i det offentliga vardagsrummet - krogen. Kokain och alkohol på krogen Hur kommer det sig då att kokainet är så förknippat med krogen och att användningen är så överrepresenterad bland kända människor? Nästan alla som testar kokain för första gången gör det under ruset av alkohol. De flesta av dem som använder säger även att de aldrig skulle ta kokain utan att dricka alkohol samtidigt. De tycker att det är verkningslöst då kokainet förstärker känslan från alkoholen och vice versa men istället för bli mer berusad så blir användare klarare i huvudet. På krogen dricker man alkohol vilket på så sätt blir en naturlig plats för kokainet. Detta i kombination med att den ger användaren ett falskt självförtroende som hjälper i mötet med andra människor. I och med att drogen är och har varit så dyr så har den fått status som rikemansdrog. Glamouren runt drogen gör att många kända människor dras till den. Narkotika kommer alltid att vara ett sätt att fly verkligheten och krogen kommer alltid vara en bra plats att göra så på. Men man kan säga att ruset efter intaget kokain är i snitt ca 45 minuter. Ett ganska kort rus som gör att de flesta användare fyller på depåerna under en utekväll, de måste med andra ord ta narkotika inne på krogen. Ett kokainrus varaktighet varierar självklart utifrån mängd, kvalité och tolerans. Kokainet på gatan i Sverige är i de flesta fall väldigt utblandat då det är många människor som i olika led skall tjäna pengar på det. Eftersom användandet är glamouriserat för kokainanvändarna så tar de gärna drogen i sällskap med någon annan. Detta beteende ökar chansen för oss att upptäcka dem. Vanliga ställen är då självklart krogens toalett eller en parkerad bil utanför krogen. Det mest 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

8 effektiva sättet att inta narkotika är att röka eller injicera, men dessa intagningssätt anses vara lite smutsiga bland de flesta kokainanvändare. Istället snortas kokainet eftersom ruset infinner sig snabbare och hårdare än om man sväljer drogen. Vanligt är då att de använder rullade sedlar för att snorta med och enligt kulturen så är den med störst valör häftigast. Absolut häftigast är den person som snortar med en hundradollar sedel. Vi kan ibland hitta dessa rullade sedlar vid avvisiteringar och då ringer det genast varningsklockor här är det troligen en person som just använt kokain. En vakt ringde mig efter en utbildning jag hållit och var alldeles uppspelt. Jag hörde knappt vad han sa men förstod att följande scenario precis utspelat sig på hans nattklubb: Det var precis som du sa. Jag följde efter två killar som gick in på toaletten. Jag hörde hur de viskade och kom ut därifrån utan att spola. En av killarna tappade en ihoprullad sedel. Jag tog upp den, vecklade ut den och slickade på den. Min tunga domnade så det var kokain. Vakten gjorde enligt mig ett mycket bra jobb med undantag att han slickade på sedeln. Att slicka på sedlar är, förutom ohygieniskt, kanske inte det effektivaste sättet att upptäcka missbruk på en nattklubb. Ett bra sätt att kolla om kokain finns på en speciell nattklubb är gå in och inspektera plana ytor på krogens toaletter. Finns det pulverrester på någon av dem så finns problemet. Dessa plana och ofta blanka ytor har då ofta repor i sig. Det kommer av att användarna hackar upp kokainet, som ofta kan vara i kritform eller pulver med små korn i, till ett så fint pulver som möjligt. Ett bra verktyg är då den kokainsvabb som vi inom polisen kan beställa. Om taket på toaletten är gjort av plattor som går att lyfta bort kan det vara en idé att kolla ovanför dem, då detta är välkända gömställen för användarna. De slipper då gå runt med drogen och riskera att åka på ett innehav, samt att de har kokainet på den plats de ska använda det på. Kokain & Heroin Hur känns det då att snorta kokain? När användaren drar upp pulvret i näsan så kommer detta att rensa näsan och känslan kan liknas med att ta nässpray. Kokainet fortsätter ner i svalget och en bitter och kemisk smak kommer att uppenbara sig. Beroende på mängden, ofta två linor á 0,1 gram, och självklart kvalitén, så kommer effekten och känslan efter ett par minuter. Kokainet irriterar slemhinnorna i näsan vilket gör att tunt snor kan börja rinna och personen kan även börja blöda näsblod. Eftersom kokain är lokalbedövande så kommer näsgången att bli bedövad, men även halsen och svalget kan bedövas. Om kokainet är starkt så kan hela överkäken bli bedövad. Alla användare kommer givetvis inte att uppleva samma rus. Effekten beror dels på vilken förväntan personen har innan intag men även personens normala dopaminfrisättning spelar roll. Ju lägre normal frisättning en person har ju starkare är effekten. Detta gör att ju sämre en person mår ju bättre mår personen i ruset. Precis som Tony Montana så får många människor paranoia och när jag började jobba så trodde jag att det var deras levnadssätt som gjorde att de kände sig efterföljda, tills jag lärde mig vad det verkligen handlade om. Det finns två sjukdomstillstånd som har en förhöjd frisättning av dopamin i vårt belöningssystem och det är psykoser och schizofreni - båda med kraftiga inslag av paranoia. Använder man kokain ofta så får man en personlighetsförändring med inslag av dessa sjukdomstillstånd. En UL ringer och säger följande: Jag har span på mig nu. Jag tror det är rikskrim. Varför tror du det? svarar polisen Jag har inte blivit stoppad på två veckor, svarar mannen. Kokain finns över hela landet Att missbruket av kokain endast finns i storstäder och hos kända och välbärgade personer är långt från sanningen. Kokainet sprider sig i Sverige och har gjort så en tid. Det är svårt att ge en klar bild över hur många personer som använder och i hur många städer drogen har fått fäste men vi vet att användandet går ner i åldrarna och att det spridit sig i alla samhällsklasser. Idag reser vi mer än någonsin vilket gör att vi tar hem kulturer och synsätt från hela världen. Unga förflyttar sig i Sverige och pluggar på universitet där de ofta kommer i kontakt med nya seder och liberala attityder mot droger. De tar även med sig sina vanor och favoritdroger till dessa platser. Att se kokainet som ett storstadsproblem är att blunda för sanningen. För att minska och försvåra användandet av narkotika så måste vi jobba brett. Det hjälper inte att enbart försöka strypa införseln av droger. Där efterfrågan finns kommer det alltid gå att få tag på kokain. Häftigast är den person som snortar med en hundradollarsedel. Ladd = vanligt förekommande slang på kokain. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

9 Kokain & Heroin Danmarks narkomaner avstår från gratis heroin Experter har i åratal krävt kliniker som delar ut gratis heroin till missbrukare i Danmark. Nu finns fem sådana kliniker, men tio månader efter att den första dosen injicerades på statens bekostnad står de flesta platserna tomma, skriver den danska tidningen Politiken. Sundhedsstyrelsen uppger att omkring 80 missbrukare är i behandling, men det finns platser för omkring 300. Det beror på en restriktiv, övervakad och mycket kontrollerad behandling, säger Peter Ege, socialöverläkare i Köpenhamns kommun till Politiken. Brukarna ska till exempel infinna sig en till två gånger dagligen för att få sitt heroin, och varje dos ska intas under övervakning. Det kan avhålla en del missbrukare då de mister sin frihet, fortsätter Peter Ege. På flera av heroinklinikerna som Politiken varit i kontakt med, är man nöjd med resultatet hittills och menar att det kan ta lite tid för narkomanerna att vänja sig. Vinni Thomsen, chef för Centret för Missbruksbehandling i Århus, jämför missbrukarnas skepsis över behandlingen med att folk i allmänhet var avvaktande när platt-tv började säljas i affärerna. Narkomanerna är nyfikna men de vill gärna vänta lite. En 40-årig heroinist som har missbrukat i 15 år säger nej tack till behandling eftersom det är så kontrollerat. Han vänder sig mot att behöva inställa sig två gånger varje dag på kliniken. Från politiskt håll stöttar bl.a. Socialdemokraterna Peter Eges förslag om att missbrukarna ska få möjlighet att ta heroinet med sig hem. GH Misslyckad kokainsmuggling i påskägg vid juletid Två dagar före jul försökte en man i USA smuggla in drygt 6 kilo kokain gömt i påskägg. Det fungerade inte. Tulltjänstemännen på los Angeles International Airport reagerade på att de pastellfärgade påskäggen inte hörde till julhögtiden. När äggen skars itu visade de sig vara fyllda med kokain. Den 23-årige smugglaren, Esteban Galtes från Miami i Florida, hade varit på ett veckolångt besök i Colombia när han greps i LA. Han förklarade att han köpt äggen till sina två barn. Men uppenbarligen hade han inte räknat med att påskgodis i juletid skulle väcka tulltjänstemännens nyfikenhet, rapporterar CNN. GH Nytt sambandskontor i Colombia Rikskriminalpolisen kommer att öppna ett nytt sambandskontor i Bogotá, Colombia, den 1 september Den nye sambandsmannen blir den första svenska polisen som stationeras i Sydamerika med uppgift att bekämpa brottsligheten mot Norden. Det är framförallt utflödet av kokain som ligger bakom beslutet, men också en hel del barnpornografiärenden som har sitt ursprung i Sydamerika. Uppdraget kan verka tufft och vi behöver en erfaren polis. I Bogotá finns många sambandsmän från Europa och en organisation inom den colombianska polisen som vår utsände kan samarbeta med, säger Krister Salomonsson, chef för Rikskrims sambandsmannasektion till tidningen Svensk Polis. GH Största kokainfabriken avslöjad i Spanien Spansk polis har avslöjat Europas största kokainfabrik på en ensligt belägen gård sex mil utanför Madrid. Fyra colombianer och en spanjor greps vid razzian den 7 januari. Senare har ytterligare tjugo inblandade personer gripits runt om i Spanien. På gården anträffades ett väl dolt laboratorium för färdigframställning av kokain ur råämnen som smugglats in från Sydamerika. 33 ton kemikalier beslagtogs i labbet, samt 300 kilo färdigt kokain och två miljoner euro. Totalt har också 470 mobiltelefoner beslagtagits från ligan, som bevakade anläggningen dygnet runt beväpnade med k-pistar och automatgevär. Källa: Drugnews GH Slutproduktion av kokain har flyttat till Europa. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

10 Kokain & Heroin Heroin eller kokain vilket medel är farligast? TEXT: JONAS HARTELIUS Nya rön under senare år talar för att kokain bör anses vara lika farligt som heroin. Heroin som riktmärke I förarbetena till en ändring av narkotikastrafflagen (prop. 1980/81:76, s. 212) sägs i fråga om betydelsen av farligheten hos ett preparat vid påföljdsbestämning i ett narkotikamål att preparatet verkar starkt vanebildande, såsom heroin, eller är livsfarligt genom sin sammansättning. Eftersom heroin blivit ett slags riktmärke, skall detta medel tas som utgångspunkt för värderingen av kokainets farlighet mot bakgrund av nya rön. Heroinets huvudsakliga risker är hastig beroendeutveckling: det kan räcka med ett enstaka injektionstillfälle för att initiera en beroendeprocess. Heroinet är också giftigt och kan omedelbart efter tillförsel framkalla livshotande förgiftningar genom att andningscentrum slås ut. Tillgången till medicinsk intervention kan då vara avgörande för möjligheten att rädda livet. Heroin är i övrigt praktiskt taget fritt från kroppsliga skador och sjukdomar (orena injektionsverktyg kan dock ge infektioner, t.ex. hepatit eller HIV) eller psykiska skador eller sjukdomar. Heroinmissbrukaren blir sällan våldsam när han är tydligt påverkad. Den sociala insufficiensen vid heroinmissbruk kan däremot bli påtaglig. Till följd av de stora skillnaderna i halter (nettoinnehåll) kan heroin vara svårt att dosera och risken stor för oberäkneliga effekter. Toleransutvecklingen kan vara betydande. Abstinensreaktionerna kan bli allvarliga men i praktiken sällan livshotande. Kokain I fråga om kokainets farlighet kan man redovisa följande. Beroenderisk. Kaplan och Sadock (1998, s. 420) noterar att kokain har kraftfulla beroendeframkallande egenskaper samt att ett psykologiskt beroende till kokain kan uppstå efter ett enda intag. Cohen har beskrivit kokainets farmakologiska imperativ, d.v.s. dess beroendeframkallande styrka. Cohen var övertygad om att kokainets starka belöningseffekter kunde göra vem som helst till tvångsmässig (miss)brukare, även den mest mogna och välintegrerade person (referat i Washton, 1989, s. 22). Som exempel på styrkan i beroendet kan nämnas att försöksdjur, som fått möjligheter att injicera sig själva med kokain genom att trycka på en spak, vid avbruten tillförsel fortsätter att trycka på spaken upp till gånger innan de ger upp. Djuren är beredda att uthärda plågsamma elchocker, svält och att slutligen avlida av självtillförsel av kokain. Washton drar slutsatsen att djurförsöken visar att ett självdestruktivt tvång att ta kokain kan uppstå oberoende av personlighetsstörningar, depression, ångest eller situationsbetingade stressfaktorer. Toleransutvecklingen kan bli betydande, och intag av dagsdoser på upp till 5 gram kokain (vid nasal tillförsel) kan förekomma. (Geschwinde, 2002, avsn. 1598). Abstinensreaktionerna är främst av psykisk karaktär och yttrar sig i en djup depression (dysfori) när kokaineffekten upphör. I svårare fall kan tillkomma svår trötthet, obehagliga drömmar, sömnsvårigheter eller mycket sömn, upphetsning samt anhedoni (oförmåga att känna lust). Abstinensreaktionerna kan bestå i upp till en vecka. Dysforin utgör en stark motivation att återuppta kokainintaget. Kokainberoendet består trots att missbrukare efter en tid kan upphöra att uppleva starka lustfyllda effekter av medlet; detta beror på den intensiva betingningen till medlet och på behovet att häva dysforin vid abstinens. Abstinensreaktionerna vid kokainmissbruk är dock inte lika fysiskt markanta som vid heroinmissbruk (med bl.a. frossbrytningar, svettningar m.m.). Sammantaget visar detta att kokain kan ge upphov till ett beroende lika hastigt, lika bestående och lika svårbemästrat som heroin. Risk för livshotande förgiftningar. Mekanismerna genom vilka kokain framkallar livshotande förgiftningar är bl.a. kraftig påverkan på hjärta och kärl. Kombinationen av pulsstegring och kärlsammandragning i hjärta och hjärna kan utlösa slaganfall eller hjärtinfarkt. Den lokalbedövande effekten kan påverka hjärtats fortledningsförmåga. Kokain kan utlösa kramper av grand mal-typ, i en del fall i snabb följd. Det kan leda till andningsstillestånd och kvävning. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

11 Kokain & Heroin Ackumulerade dödsfall Kokain Heroin Dagar med obegränsad tillgång I en studie fick försöksdjur obegränsad tillgång till endera kokain eller heroin genom självinjicering. Efter en månad hade 90 procent av kokaindjuren avlidit medan endast 36 procent av heroindjuren. (Från Bozart & Wise, 1985) Ett särskilt farligt förlopp är s.k. intensivmissbruk av kokain. Det innebär att kokainmissbrukaren kommer in i ett beteende av tätt upprepad tillförsel av kokain, kanske flera gånger i timmen, under perioder av ett dygn eller mer. Oftast är det utmattning av kroppen eller slut på drogtillgången som sätter gränsen. Under en sådan period kan missbrukaren tillföra sig mycket stora doser med påtaglig risk för livshotande förgiftningar. (Washton, 1989, s. 47 o. 84 f.) Vid djurförsök har visats att djur med obegränsad tillgång till kokain avlider nästan tre gånger snabbare än djur med samma tillgång till heroin. (Bozart & Wise, 1985) Risk för psykiska skador finns i form av paranoia (svår förföljelsemani), som i sista hand kan ta sig våldsamma uttryck i försök att agera mot upplevda hot i omgivningen. Hallucinationer kan förekomma. Vid långvarigt missbruk förekommer s.k. myrkrypningar, där missbrukaren upplever att små djur rör sig under huden och kan skära eller skrapa sig svårt för att bli av med dem. Kokainmissbruk kan också leda till bestående störningar i stämningsläge med bl.a. maniska beteenden eller depression. (Kaplan & Sadock, 1998, s. 420 ff.) I DSM-IV (2002, s. 98 f.) finns som diagnostiska begrepp för kokainrelaterade psykiska störningar bl.a. konfusion under kokainintoxikation, kokainbetingat psykotiskt syndrom med vanföreställningar, kokainbetingat psykotiskt syndrom med hallucinationer, kokainbetingat förstämningssyndrom, kokainbetingat ångestsyndrom, kokainbetingad sexuell funktionsstörning, samt kokainbetingad sömnstörning. Risk för social insufficiens medför att missbrukaren blir oförmögen till produktivt socialt arbete. Vid kokainmissbruk orsakas insufficiensen av den hårda bindningen till fortsatt drogintag och de stora kostnaderna för kokainkonsumtionen. Föda och sex kan inte längre konkurrera med kokainet (jfr Gold, 1984, s. 3). Risk för svårberäkneliga eller oberäkneliga effekter vid intag av kokain finns redan genom de stora skillnaderna i nettoinnehåll hos vanliga handelskvaliteter på den illegala marknaden. Missbrukare kan även bli sensitiserade till kokain så att en mindre dos behövs för att framkalla en stark effekt. Det kan leda till s.k. kindling (termen betyder antändning eller uppflammande och bör i detta sammanhang översättas med tändning ). Fenomenet innebär att en viss dos kokain vid ett tillfälle ger väsentligen starkare effekter än tidigare, i värsta fall med dödlig utgång (Washton, 1989, s. 31). Detta gör att kokainets effekter blir svårare att förutsäga. Risk för utlösande av våld föreligger genom att paranoia tillsammans med upphetsning och ökat aktivitetsbehov jämte minskade hämningar och nedsatt kritiskt omdöme gör att kokainmissbrukaren kan agera hotfullt och våldsamt mot personer och egendom för att bli av med t.ex. upplevda förföljare. I fråga om risker för beroendeutveckling och livshotande förgiftningar uppvisar kokain samma nivåer eller grader som heroin. Kokain företer även ett brett spektrum av kroppsliga och psykiska störningar som inte förekommer vid missbruk av heroin. Kokain har p.g.a. risken för sensitisering mer svårförutsägbara effekter än heroin. Kokain har dessutom en i förhållande till heroin förhöjd risk för utlösande av våld. Kokain bör därför mot bakgrund av senare års samlade erfarenhet av medlets effekter och risker i farlighetshänseende anses vara lika farligt som heroin. Artikeln är en sammanfattning av ett sakkunnigutlåtande. Referenser American Psychiatric Association (APA) (2000): Mini-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR; svensk upplaga: Danderyd: Pilgrim Press, Bozart MA, Wise RA (1985): Toxicity associated with long-term intravenous heroin and cocaine selfadministration in the rat, JAMA, vol. 254, July 5, s Closser MH (1992): Cocaine epidemiology, s i: Kosten TR, Kleber HD (eds.): Clinician s Guide to Cocaine Addiction Theory, Research, and Treatment, New York: The Guildford Press. Geschwinde T (2003): Rauschdrogen, 5. Auflage, Berlin: Springer. Gold MS (1984): 800-Cocaine, New York: Bantam. Kaplan HI, Sadock BJ (1998): Synopsis of Psychiatry, 8th Ed., Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Kosten TR, Kleber HD (eds.) (1992): Clinician s Guide to Cocaine Addiction Theory, Research, and Treatment, New York: The Guildford Press. Martindale (2002): The Complete Drug Reference, 33rd ed., London: The Pharmaceutical Press. Washton AM (1989): Cocaine Addiction, New York: Norton. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

12 Kokain & Heroin Heroin och kokain från samma hand TEXTOCH FOTO: LENNART KARLSSON Att det är riskabelt att vara injektionsmissbrukare vet de flesta redan. Men det inte många vet eller tänker på är att riskerna med preparatförväxling har ökat de senaste åren. Den missbrukare som köper en boll med vitt pulver i Stockholm kan inte längre vara säker på vilket innehåll man får. Detta är något som kan få förödande konsekvenser såväl för den injicerande heroinisten som för den sniffande kokainisten. Heroin konkurreras ut Stockholm och delar av Mälardalen skiljer sig fortfarande från övriga delar av landet. Det vita heroinet är den typ av heroin som föredras. I Stockholm domineras gatuhandeln av löst sammansatta nätverk där importörer, lagerhållare och gatusäljare har sitt ursprung från västra Afrika. Dessa nätverk har haft en relativt ohotad ställning sedan tidigt 80-tal. De senaste fem åren har dock lönsamheten i heroinförsäljningen sakta men säkert dalat. Konkurrensen kommer inte från andra aktörer utan det faktum att fler opiatmissbrukare konsumerar legalt förskrivna eller illegala syntetiska opiater. Metadon, Subutex och Suboxone har till viss del gjort handeln med heroin olönsam. Nu ska man dock inte tro att de narkotikasäljande nätverken ger upp så lätt. Prisdumpning på heroinet gör att många opiatmissbrukare fortfarande kan lyxa till det med heroin på toppen av sitt intag av syntetiska opiater. Nu finns det förvisso inget fastslaget prisindex som objektivt kan bevisa detta påstående. Trenden är dock tydlig. Relativt stora beslag, 5-15 bollar, görs på missbrukare som är långt ner i hierarkin. I januari detta år gjordes ett beslag där köparen uppgav att han fått köpa ca ett gram vitt heroin för 800 kronor. Förbluffande billigt! Kokain tar marknadsandelar I takt med att heroinets lönsamhet har blivit mindre så har kokainet blivit mer attraktivt. Till skillnad från heroin så har efterfrågan på kokain ökat. De västafrikanska nätverken har inte varit sena med att marknadsanpassa sin verksamhet och idag sker försäljning av kokain minst lika ofta som heroin. Nu kommer vi dock till ett litet problem. Heroinet och kokainet förpackas på samma sätt, nämligen i plastbollar eller så kallade gambiabollar. En gatusäljare kan ofta ha med sig både kokainbollar och heroinbollar i fickan. Denna gång var det kokain i bollarna som delvis anträffades gömda i en hårborste. Det krävs ju knappast någon Einstein för att förstå att säljaren i en stressad försäljningssituation kan lämna över fel boll. En köpare med abstinens kanske inte heller tar sig tiden att noggrant granska sitt köp. En överraskning av det otrevligare slaget kan vänta runt hörnet. Att dessa förväxlingar sker vet vi. Bland annat genom spaningsärenden med avlyssning där förbannade och förtvivlade heroinmissbrukare ringer tillbaks till säljaren. De vill ha pengarna tillbaka eftersom de precis har injicerat kokain. Hur ofta det sker har vi dock ingen aning om. Köparna vänder sig sällan till allmänna reklamationsnämnden för att klaga. Heroinistens injicerande av kokain är helt klart förknippat med kraftigt obehag och hälsorisker. Med vad händer om en relativt oerfaren kokainist drar en rejäl lina med heroin? Det finns anledning för alla poliser som jobbar med narkotika att informera narkotikaköpare om riskerna med preparatförväxling. Detta kan bli ytterligare ett verktyg i vår argumentationskatalog för att motivera narkomaner att upphöra med sitt missbruk. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

13 Kokain & Heroin Kokainsmugglare utnyttjade hemtjänsten Islutet av oktober 2009 beslagtog tullen på Arlanda ett EMS-postpaket adresserat till en Göran Persson i Angered. Paketet var avsänt i Costa Rica och det innehöll 330 gram kokain i en påse som var gömd i en julstrumpa. Paketet levererades till Persson av postens personal och hans bostad sattes under bevakning. Göran Persson visade sig vara en gammal man som flera gånger om dagen var i behov av hjälp från hemtjänsten med matlagning och i stort sett allt han skulle företa sig. Vid registerslagning upptäckte man att två av Göran P:s barnbarn var kända narkotikabrottslingar och gängmedlemmar. Därför misstänkte tullens utredare i Göteborg inledningsvis att något av barnbarnen låtit skicka narkotikan till sin morfar för att senare kunna plocka upp den där. Men den teorin visade sig senare vara helt felaktig. Efter två dagars spaning mot Perssons lägenhet hade fortfarande ingen kommit för att hämta paketet. De enda som gick in och ut ur lägenheten var personal från hemtjänsten. Tullen genomförde då en husrannsakan i Perssons lägenhet, men paketet var inte kvar och Persson hade ingen aning om vart det tagit vägen. Kokain i EMS-försändelser Nu vidtog en rad utredningsåtgärder. Tullen begärde och fick från Posten en lista på 41 personer som tagit emot EMS-försändelser från Costa Rica de senaste månaderna, varav 22 var adresserade till personer i Göteborg. En av dem var Göran Persson som redan i september fått ett brev från Costa Rica. Ungefär 15 av de 22 försändelserna till Göteborg misstänktes ha innehållit kokain med tanke på paketmottagarnas förekomst i brottsregister och kopplingar till narkotika. Det fortsatte komma EMS-paket från Costa Rica adresserade till personer i Göteborg. Försändelserna passerade först Arlanda och tullen där gjorde beslag av kokain i ytterligare ett tiotal försändelser under slutet av 2009 och början av I Göteborg kunde utredarna se att kokainsmugglingen sköttes av två olika grupperingar. I den ena, där Göran Persson råkade bli involverad, ingick huvudsakligen dominikaner. I slutet av april 2010 åtalades åtta personer i den dominikanska grupperingen. Ett gift par hade engagerat landsmän att dels ta emot paket och dels skicka pengar till Costa Rica. Paret dömdes till fängelse i åtta och ett halvt år respektive fem år och tre av paketmottagarna fick vardera fem års fängelse. En av dem var 35-åriga trebarnsmamman Jendry. EMS-brevet med julstrumpan innehöll kokain. Foto: Tullverket Dyrköpt erfarenhet Jendry arbetade inom hemtjänsten och var bekant med det ovannämnda gifta paret. Vid ett tillfälle frågade de henne om hon ville ta emot ett postpaket från Costa Rica. Hon fick inte reda på varför men de erbjöd henne kronor om hon gjorde det. Senare fick hon reda på att paketet skulle innehålla ett halvt kilo kokain, men hennes behov av pengar avgjorde. Jendry vågade då inte ta emot paketet hemma utan det skulle gå till Göran Perssons adress eftersom hon tog hand om honom och besökte honom dagligen i sitt arbete som hemvårdare. Efter en månad kom en avi till Persson och Jendry erbjöd sig att hämta ut paketet. Han skrev på och med hjälp av Göran Perssons körkort fick hon ut paketet med kokain som hon direkt lämnade till sin uppdragsgivare. Han ville att hon skulle ta emot ytterligare ett paket på samma sätt och ersättningen var kronor som förra gången. Denna gång levererades paketet hem till Göran Persson, eftersom tullen redan undersökt paketet. Jendry gick hem till Persson för att hämta försändelsen. Hon hittade ett blått kuvert och julstrumpan med kokainet hade Göran Persson tagit fram och hängt över en stol. Jendry tog kokainet med sig och när hon fick höra att denna försändelse bara innehållit mjöl blev hon ängslig och ville inte vara med längre. Sedan hon gripits och häktats var hon mycket samarbetsvillig under utredningen, men får ändå avtjäna några år i fängelse. Källa: Dick Henry, Tullverket Göteborg GH 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

14 Kokain & Heroin Syntetiska opiater ersättning eller komplement? Legalförskrivna syntetiska opiater är här för att stanna. Det finns nog ingen som på allvar tror att vi inom en överskådlig framtid ska kunna ifrågasätta deras existens. Däremot kan man med rätta ifrågasätta om inte kontrollen av statligt finansierad narkotika borde vara bättre. När metadonet en gång i tiden infördes så var kontrollen av preparaten och kraven på patienterna relativt höga. I dag är opiatersättningsprogrammen en djungel av olika preparat och utlämningsställen med förskrivningsrätt. I de fall man överhuvudtaget kan tala om kontroll så beror det snarare på enskilda aktörers goda vilja. I Stockholm finns idag ett relativt väl fungerande samarbete mellan polis och några av de tunga aktörerna som utgörs av etablerade beroendemottagningar. Problemet är bara att det finns många andra i denna bransch som inte prioriterar restriktivitet och samverkan med polis. Illegal Subutex: Polisen gör ofta beslag av Subutex på de öppna drogscenerna. Foto: Lennart Karlsson Starka krafter mörkar problemen När Subutex introducerades som opiatersättning så höjdes många röster. En del röster, ofta från poliser, var negativa, men de allra flesta var dock oreserverat positiva. Subutex beskrevs som ett nytt, modernt preparat och liknades nästan vid ett mirakelmedel. Många ifrågasatte med rätta varför inte metadonet som opiatersättning var tillräckligt? Svaren blev i många fall väldigt dunkla. Bland annat argumenterades att många unga heroinister inte kunde identifiera sig med de äldre heroinister som var inskrivna på metadonprogrammen. Preparatet dundrades ut på marknaden trots att det fanns väldigt skral objektiv forskning på området. Skapade vi alltså en efterfrågan på basis av att metadon inte var tillräckligt ungt och fräscht? Alla de farhågor som viftades bort i Subutexens barndom har vi nu att förhålla oss till. Alla vet vid det här laget resultatet. Vi har ett omfattande missbruk av såväl legalt utdelad som illegalt hanterad Subutex. Det dröjde inte länge innan missbrukare experimenterade fram att Subutex både kunde sniffas, rökas och injiceras. Nu försäkrar många legalförskrivande aktörer att man byter ut den mer missbruksvänliga Subutexen mot Suboxone. På så sätt inbillar man sig kanske att vi på något sätt skulle återfå kontrollen. Tillåt mig att tvivla! Missbrukarnas uppfinningsrikedom brukar slå det mesta. Till detta ska läggas den pågående diskussionen om, och i vissa fall redan genomförda, sprututbytesprogrammen. Även här vill man införa nya grepp i svensk narkotikapolitik utan att ha ordentligt på fötter i form av objektiv forskning. Eftersom många av deltagarna i sprututbytesprogrammen är opiatmissbrukare blir man lite fundersam. Om nu opiatersättningsprogrammen fungerar så förträffligt, varför har missbrukarna då så stort behov av sprutor? Vill man raljera så kan man väl bara konstatera att vi kan ställa över alla opiatmissbrukare på Metadon, Subutex eller Suboxone och sedan kan vi skippa sprututbytet. De preparat som var tänkta som en ersättning och väg ut ur missbruket, har påfallande ofta inneburit ett vidmakthållande av pågående missbruk. När samhället delar ut narkotika som en enkel lösning, utan att ta tag i de bakomliggande orsakerna till missbruket, kan det inte ses som något annat än ett rejält misslyckande. Opiatmissbrukare kan idag lugnt och tryggt flyta på fullpumpade med lagligt knark. De kan fortsätta med sin missbrukande livsstil. De kan injicera vanligt heroin utan att behöva riskera obehaget med svåra avtändningar. Opiatersättningen är en trygg grund för dem att vila sig på. Beviset för detta är att vi ofta gör beslag av såväl heroin som Subutex hos missbrukare. Lennart Karlsson 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

15 Kokain & Heroin Subutex hårdvaluta i norra Finland TEXT: ÅSA DAHLBERG, Narkotikaenheten, Polismyndigheten Norrbotten Det omfattande missbruket av Subutex i Finland etablerades redan på 1990-talet genom en läkares egenmäktiga utdelning av tabletterna. Doktor Karvonen gick så långt i sin iver att förse missbrukare med Subutextabletter, att han medverkade till att tabletter smugglades från Frankrike. Eftersom han också sålde Subutex till missbrukare dömdes han för narkotikabrott. Subutexmissbruket är omfattande i Finland och har helt slagit ut heroinet. Men frikostig förskrivning av Subutex från finska läkare är numera inget stort problem för polisen. Utdelningen av tabletterna är noga övervakade, de måste konsumeras på mottagningen och det dröjer innan man får ta med sig större ransoner av tabletterna hem. Det stora problemet är smugglingen, framförallt från Frankrike och Estland. Från Frankrike sköts insmugglingen i storskaliga operationer, och det handlar ofta om grov organiserad brottslighet. Svensk-finskt polissamarbete avslöjade smuggling Polisen i Rovaniemi och polisens narkotikaenhet i Luleå har under hösten 2010 samverkat i ett ärende för att utreda smuggling av Subutex från Stockholm till Finland. Subutextabletterna hade franskt ursprung. Den som levererade tabletterna kom med tåg från Stockholm till Luleå. Tabletterna låste han in över natten i en förvaringsbox på busstationen i Luleå. Köparna var ett finskt par i 30-årsåldern och bosatta i Rovaniemi. Stockholmaren lämnade över 700 styck 8 mg tabletter som var förpackade i kartor med sju tabletter i varje karta. Innan resan tillbaka till Finland hade paret delat kartorna och tabletterna förpackades styckevis i sprayförpackningar och läskburkar av metall. Smugglingen över gränsen till Finland skedde med bil och det finska paret hade lagt burkarna med tabletter tillsammans med en mängd matvaror som de köpt i Sverige. Men polisen och tullen hade bilen under uppsikt och paret greps när de passerat gränsen. Stockholmaren hade gjort flera leveranser till Finland och i utredningen har det framkommit att mannen sålt och levererat minst Subutextabletter dit. I mannens bostad anträffades ytterligare 400 Subutex. Paret hade betalat euro en delbetalning - för de 700 tabletterna. Pengarna hade säljaren på sig när han greps i Sundsvall i en buss på väg tillbaka till Stockholm. Säljaren utlämnades till Finland där utredningen fortsatt och åtal snart kommer att väckas. Skyhöga priser gynnar langare Priset för 8 mg Subutex på gatan i Rovaniemi i norra Finland ligger på mellan euro styck. I södra Finland kan man köpa en Subutextablett för mellan euro. Missbrukare köper ofta en del av en tablett - till exempel en fjärdedel 2 mg - och priset i södra Finland brukar då vara 30 euro. I Frankrike kan man köpa en 8 mg Subutextablett för 3-4 euro. De 100 tablettkartorna med Subutextabletter överlämnades till finska köpare i Luleå. Tabletterna har dessförinnan smugglats från Frankrike till Sverige. Foto: Polisen Luleå. Innan smugglingen till Finland gömdes tabletterna styckevis i till synes vanliga läskburkar och sprayförpackningar. Foto: Polisen Rovaniemi. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

16 Kokain & Heroin Narkotika och krig Kampen om marknaderna TEXT: JONAS HARTELIUS Narkotikahandeln fortsätter vara värd att strida om för många parter. Narkotika har de senaste århundradena blivit en synnerligen attraktiv handelsvara, även för legal handel och skatteintäkter. Brittiska kolonialadministrationen för Straits Settlements (omfattade nuvarande Malaysia och Singapore) hade i början av 1900-talet närmare 50 procent av sina tull- och skatteinkomster från opium. Idag omsätter den illegala narkotikahandeln över hela världen årligen belopp i samma storleksordning som en svensk bruttonationalprodukt (ca miljarder SEK). Under samma tid har narkotika blivit föremål för våldsamma väpnade konflikter, allt från regelrätta krig om handelsrättigheter till gangsterkrig om lokala marknader. Den nivå av organiserat våld som förekommer, exempelvis under strider om transportrutter via Mexico till USA, visar att det kan vara fråga om ett inbördeskrig i alla avseenden utom folkrättsliga. Opiumkrigen Kring år 1800 hade Kina en av världens mest utvecklade ekonomier med en omfattande export av bl.a. keramik och textil. Betalning krävdes i silver. För att jämna ut betalningsbalansen sökte kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien efter varor som kunde säljas med förtjänst till Kina. Opium visade sig vara en sådan produkt mycket lönsam för kolonialmakterna men förödande för kineserna. År 1838 uppgick opiumimporten till kistor à 70 kg. Kinas regering försökte ingripa mot opiumhandeln med dekret och handelsförbud. Konflikten ledde till ett regelrätt krig år 1839 med Frankrike och Storbritannien. Efter tre år slöts en fred i Nanking, med resultatet att kolonialmakterna fick mer eller mindre fri handel på Kina. Opiumimporten ökade kraftigt, vilket föranledde Kinas regering att överväga produktion och handel i egen regi. Det blev dock ingen framgång. Ett nytt krig om opiumhandeln blev ett totalt nederlag för Kina och gav kolonialmakterna helt fri handel, även med opium. På 20 år ökade opiumimporten till över kistor årligen. Några år in på 1900-talet formades en internationell opinion mot opiumhandeln. En första internationell konvention ingicks Den lagliga handeln på Kina upphörde Men ännu under 1930-talet finansierade krigsherrar i inbördeskrigets Kina sina väpnade styrkor genom att sälja opium. Fullt utrotad blev opiumhanteringen först efter en landsomfattande antiopiumkampanj vid mitten av 1950-talet. Antalet opiumrökare uppskattades då till mellan 10 och 40 miljoner. Konflikterna under mer än 100 år kring opiumhanteringen i Kina hade allt som senare skulle bli markanta inslag i det sena 1900-talets narkotikakrig: ekonomiska drivkrafter, ideologisk laddning, militära eller paramilitära insatser, förödande verkningar på civilbefolkning och samhällsekonomi samt hot mot statens autonomi. Narkostater I vida områden har narkotikahandeln blivit en så stor del av ekonomin och samhällslivet att den hotar viktiga statsfunktioner som rättsväsendet. För länder där narkotikahandelns aktörer genom sin ekonomiska, politiska och paramilitära styrka påverkar centralregeringens maktutövning har den amerikanske forskaren Alfred W. McCoy (2003) infört begreppet narkostater. Där kan narkotikahandelns räckvidd variera från att odlingsområden är mer eller mindre autonoma till att ledande aktörer söker sig till politiken, bl.a. för att få immunitet. Så blev kokainhandlaren Pablo Escobar parlamentsledamot i Colombia 1982, samtidigt som hans kartell kunde omsätta upp till 15 ton kokain om dagen. Idag är bl.a. Afghanistan, Colombia, Guinea-Bissau och Mexico kända som narkostater. Afghanistan är sedan årtionden världens största producent av opium och heroin. Förtjänster på tiotals miljarder USA-dollar bidrar till talibanernas väpnade kamp. I Colombia har den revolutionära rörelsen FARC blivit en så stor och rik aktör på narkotikamarknaden att handeln numera utgör en viktigare drivkraft än ideologin. Guinea- Bissau är sedan årtionden en stat i upplösning, vilket gjort landet till en idealisk mellanstation för kokainsmuggling från Sydamerika till Västeuropa. I Mexico har omkring människor dödats sedan president Felipe Calderon år 2006 förklarade krig mot narkotikan och skickade soldater till 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

17 Kokain & Heroin Under 1800-talet blev opiumhandeln på Kina en synnerligen lukrativ verksamhet. Britter och fransmän utvecklade specialfartyg för opiumtransporten. Bilden visar ett opiumfartyg i Lingting nära Kanton (idag Guangzhou) år (FLP) Michoacan för att få slut på narkotikavåldet i delstaten. Idag deltar omkring soldater i narkotikabekämpningen inom regionen. På många håll förvärras läget av att avdankade soldater och säkerhetsfolk, bl.a. de fruktade Los Zetas, gått över till narkotikasyndikatens sida eller etablerat sig som egna aktörer. Våldet är excessivt även i förhållande till det som kan förekomma under inbördeskrig med bl.a. mord på poliser, vars huvuden sedan satts upp på pålar för att statuera exempel. Under senare år har ett tiotal karteller stridit om de lukrativa gränsområdena mot USA. Mexikanska karteller har också rekryterat centralamerikanska gäng för att för att skapa direkta förbindelser med Sydamerika. Gängnätverket Mara, vars hårt tatuerade medlemmar är kända för sina våldsamheter, uppskattas ha mellan och medlemmar. Gruppen bildades på 1980-talet i USA och har spritt sig ut över världen. Krig mot narkotikan Även insatser för narkotikabekämpning kan få dimensioner av krig. USA:s president Ronald Reagan proklamerade i början av 1980-talet krig mot narkotikan. Det ledde till en kraftig upprustning av amerikansk narkotikapolis- och tullverksamhet mot produktion och distribution av illegal narkotika. Ute på fältet kan kriget mot narkotikan leda till regelrätta strider, som även drabbat utomstående. Sydamerikanska kokainsmugglare har upprustat sig med bl.a. ubåtar för transporterna. Myndigheterna har svarat genom att sätta in radarspaningsflyg och marinfartyg. Trots spektakulära framgångar med massgripanden och beslagsrekord har narkotikahandeln fortsatt. Det beror på att kriget lämnar efterfrågan intakt. Därmed finns det alltid nya grupper som är beredda att ta stora risker för att tillgodose denna för de enorma profiternas skull. Man har beräknat att förtjänsten på ett kilogram kokain som hanteras från laboratorium till avsättning bland missbrukare är procent. Den indirekta strategin En av de viktigaste militärteoretikerna under talet, engelsmannen Sir Basil Liddell Hart ( ), pekade på att det sällan fungerar att angripa en stark motståndare rakt på. I stället förespråkade han den indirekta vägen : att gå runt och angripa motståndaren på en svag punkt. Hans modell används nu även inom marknadsföring. I narkotikakriget är de stora syndikatens svaga punkt missbrukarnas efterfrågan: de måste ha kunder som är beredda att betala stora summor för narkotikan för att operationerna skall bli lönsamma. Utan insatser mot efterfrågan kommer syndikaten att fortsätta att få enorma tillflöden till sina krigskassor. Tillämpat på dagens narkotikakrig betyder detta att insatserna fokuseras om på de lokala avsättningsområdena med missbruk och småhandel med narkotika. Svenska erfarenheter, bl.a. från polisoffensiven 1969, visar att detta fungerar med stor allmänpreventiv verkan. Till samma slutsats har även den f.d. DEAagenten Michael Levine med över gripanden kommit i en serie böcker. Vid praktiska operationer, bl.a. på Manhattan, visade han ett det var möjligt att eliminera den lokala narkotikahandeln genom att gripa missbrukarna under deras inköpsrundor. Samma erfarenheter av vikten att kunna ingripa konsekvent mot efterfrågan ligger bakom det svenska konsumtionsförbudet (1988). Referenser kan fås från författaren. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

18 Kokain & Heroin Skomakarligan ett omfattande heroinärende för 30 år sedan När Stockholms läns narkotikarotel Huddingegruppen i slutet av 1970-talet spanade mot den så kallade turkligans heroinaffärer i Sollentuna, förekom namnet Kework Vartanian i några tips. Kework verkade vara stor i heroinbranschen, men han ingick inte i turkligan. Kework kom senare att dömas som huvudman i skomakarligan. Huddingegruppen legendarisk I Stockholms län bildades under 1977 en narkotikagrupp bestående av 20 frivilliga unga och erfarna poliser från olika distrikt i länet. Alla hade också ett brinnande intresse för bekämpning av narkotika. Gruppen fick så småningom namnet Huddingegruppen, eftersom man blev placerad i Huddinge polisdistrikt. Turkligan och skomakarligan var ett par av gruppens objekt i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Men den framgångsrika Huddingegruppen fick för mycket uppmärksamhet och lades snart ner av polisledningen i Stockholm under polismästaren Hans Holmérs tid. Spaningarna mot Kework startade Under våren 1981 började Huddingegruppen på allvar kartlägga Kework Vartanians förehavanden. Han var då 32 år, armenier och född i Aleppo i Syrien. Han kom till Sverige omkring 1970 och utbildade sig till frisör, ett yrke som han inte utövade. Snart tog han över en tobaksaffär i centrala Stockholm och kom där i kontakt med narkotikaaffärer genom langare och missbrukare som fanns i området. Kework levde ett mycket enkelt och välordnat familjeliv, trots att han mer än väl hade råd att leva i lyx. Hans stora intresse var fotboll och han var aktiv spelare och engagerad i Armeniska kulturföreningens fotbollslag. Kework var en man som armenierna såg upp till. Kework Vartanian bodde på Stupvägen i Sollentuna, inte långt ifrån det kvarter där turkligan skötte sina affärer. Under hyreshusen i Keworks område fanns ett kulvertsystem som förband huskropparna. Spanarna såg att han träffade flera missbrukare och smålangare, men mötena skedde ofta i kulvertarna och var omöjliga att övervaka. Poliserna lade en dag märke till att persiennerna i ett av Keworks fönster var ställda på ett speciellt sätt. I huset mittemot svarade någon genom att ställa sina persienner på samma sätt. Den som bodde där var Diran, även kallad dansken. Diran bodde officiellt på en adress i Köpenhamn tillsammans med en dansk kvinna. Han var dansk medborgare, hade blivit sjukskriven från sitt jobb och fick arbetslöshetsunderstöd, medan han i själva verket bodde i Sollentuna. Kework hade ingen bil och Diran var hans chaufför. De åkte ofta runt och besökte langare och Kework verkade ha obegränsad tillgång till heroin. Skomakeriet i Huddinge Kework och Diran åker en dag till Huddinge och försvinner in i en skomakeriverkstad som innehades av armeniern Agop. Kework och Agop börjar nu träffas allt oftare och allt tyder på att deras möten har med insmuggling av heroin att göra. Ett antal nya armenier och libaneser tillkommer som misstänkta i utredningen och de reser mycket ofta till Libanon. Vid ett tillfälle gör tullen på Arlanda en kontroll, när några av dem kommer med flyg. I en resväska hittas då mer än ett kilo heroin. Gripanden, husrannsakningar och beslag Nu börjar nätet dras åt och ett ingripande mot Kework måste snart ske. Han hårdbevakades och spanarna följde efter när han och Diran körde in till Stockholm, träffade en kvinna som han sammanträffat med många gånger tidigare och därefter åkte de tillbaka hem. Kvinnan greps i tunnelbanan och hade då 20 gram heroin på sig. Hon berättade att hon senare samma kväll skulle träffa Kework igen och narkotikagruppen beslöt då att slå till när Kework och hans chaufför lämnade Sollentuna. Vid 23-tiden denna kväll i slutet av oktober 1981, lämnade Kework och Diran Sollentuna i bil och de stoppades strax av Huddingegruppens spanare. Poliserna hade beväpnat sig med förstärkningsvapen, K-pist, eftersom man visste att både Kework och Diran brukade bära vapen. Gripandet gick snabbt och de båda fördes i olika bilar till skilda polisstationer. Kework kördes i en av 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

19 Kokain & Heroin polisernas privata bil och vid avvisiteringen på polisstationen hade han ingen narkotika på sig, som man hade hoppats. Den privatbil han transporterats i undersöktes och där hittades 50 gramheroin. Vid husrannsakan i Dirans lägenhet hittades 3 kilo heroin i olika portionsförpackningar. Där fanns också över en kvarts miljon kronor i 1000-lappar och 100-kronorssedlar, prydligt undanstoppade på olika ställen. Hos Kework hittade man bara några få gram heroin, men däremot ytterligare en kvarts miljon kronor och några tusen US-dollar. Dessutom en mängd smycken, som troligen härrörde från inbrott som missbrukare gjort. Man fann också insättningskvitton i schweiziska banker och kvitton på överföring av över en miljon kronor till personer i USA. I Agops skomakeri fann spanarna ett halvt kilo heroin och en del skor med borttagna klackar som var urgröpta. Det visade sig att Agop, som var den ende skomakaren i organisationen, var den som iordningsställde skor med ihåliga klackar. Han reste också själv, ofta tillsammans med flera andra kurirer, till Libanon och smugglade heroin till Sverige i klackarna. Kework överklagade inte sin dom Kework blev efterhand samarbetsvillig när han fick klart för sig att spaningarna mot honom och flera andra pågått under en längre tid och att polisen troligen visste en hel del. Den mängd heroin Kework hade sålt genom sina langare, uppgick till åtskilliga 10-tals kilon. Han åtalades så småningom för omfattande narkotikaaffärer mellan åren 1974 och Under utredningen uppdagades att Kework började sin bana som narkotikahandlare med att sälja amfetamin och även cannabis redan Det var först 1977 som han gick över till heroinaffärer. Hur mycket pengar Kework tjänade på heroinhandeln under dessa år blev aldrig klarlagt. Det åklagaren kunde styrka i åtalat var minst kronor, en summa som Kework själv gick med på att han tjänat. Merparten av pengarna har troligen gått till USA, dit Kework planerade att flytta och där han medgett att han äger bensinstationer. I juli 1982 dömdes den svenske medborgaren Kework Vartanian till 10 års fängelse, en dom som han inte överklagade. Diran fick 6 år och livstids utvisning. Flertalet av de övriga 69 personerna som ingick i utredningen, dömdes också till långa fängelsestraff. Texten är ett sammandrag av kriminalkommissarie Gösta Claessons artikel i Nordisk kriminalkrönika Gunnar Hermansson Afghanskt heroin hot mot Ryssland Ryske federale antinarkotikaministern, herr Viktor Ivanov (t.v), i samtal med direktören Georgij V. Zazulin. Foto: FKSN. Den federale ryska antinarkotikaministern, herr Viktor Ivanov, har publicerat en bok om den illegala narkotikahandeln inom och från Afghanistan. Inledningsvis uttalar ministern att praktiskt taget alla hot mot Rysslands intressen har kopplingar till international terrorism och gränsöverskridande brottslighet. De kraftiga effekterna av afghansk narkotikahandel mot Rysslands södra gräns är särskilt viktiga i detta avseende. Den interna ryska narkotikasituationen är allvarlig. Nästan två miljoner ryssar använder regelbundet droger (då räknas ej alkohol). Nästan 90 procent av narkotikamissbrukarna använder afghanskt heroin. Den illegal narkotikahandeln genom Norra rutten (f.d. Soviet-republiker) beräknas skapa inkomster på 17 miljarder USA-dollar (ca 100 miljarder kronor). Uppskattningsvis 15 miljarder dollar hamnar hos transnationell brottslighet och terroristorganisationer. Handeln skapar så stora summor att terrorister och brottslingar kan bekosta egna arméer och operationer mot stater och lagliga intressen. Både president Dmitry Medvedev och premiärminister Vladimir Putin har tydligt uttalat att olagliga narkotika måste hejdas för att förebygga terrorism och gangsterism. Under senare år har Ryssland ökat sin narkotikabekämpning, gränskontroll och drogprevention för att hejda flödet av narkotika från Afghanistan. Georgij V. Zazulin har varit chef för narkotikapolisen i S:t Petersburg. Han är lektor vid stadens universitet och direktör för ECAD Ryssland. Referens Ivanov, Viktor: The Afghan Drug Trap, FSKN, SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

20 På konferens i Kalifornien Marijuana is marijuana is marijuana Vi, Gill och Jessica som representanter för SNPF:s styrelse och kammaråklagare Jeanette Sprimont från Malmö som stipendiat, fick under fyra dagar i november uppleva konferensernas konferens i Kalifornien. Med hjälp en Cheva av modernare modell, Maria (vår GPS) och Gill som chaufför lyckades vi ta oss från LAX, flygplatsen i LA, ner till Anaheim utan några större problem. Lördagen den 20 november invigde California Narcotic Officers Association, CNOA, sin 30:e utbildningskonferens på amerikanskt vis med nationalsång, hedersbetygelser av hemkomna soldater från Afghanistan och Irak. Man hedrade även de poliser som aldrig mer kommer hem, det vill säga de elva poliser som dött i tjänst sedan förra årets konferens. Lika högtidligt som hemskt. En påminnelse om vilket tufft arbetsklimat som råder hos amerikansk polis. Vår stipendiat Jeanette Sprimont ses här tillsammans med Mark, vår följeslagare på konferensen. Proffsiga föreläsningar På invigningsceremonin fick vi även ta del av en gripande ögonblicksskildring av en brandman som varit med vid 9/11. Han berättade om den ödesdigra dagen och om livet efter, som aldrig mer blir sig likt. Att få händelserna återgivna av en person som var där när Manhattan brann, som förlorade många av sina kollegor, var mycket gripande och manade alla i salen till eftertanke. Dagarna som följde var fullspäckade med fyratimmarsföreläsningar, från kl. 08 på morgonen till 18 på kvällen. Strikt närvarokontroll gällde samt att ingen kom in utan konferensbricka på sig. Föreläsningarna spände mellan Akut läge - om att som chef tvingas fatta snabba beslut - till Droger på gatan - där man exempelvis fick provinjicera sig i en limefrukt i armvecken. Mexikans spiritism, PowerPoint-presentationer, Internetspaning, Outlaws/ gängkulturer och Chasing cell phones, var också några av de föreläsningar vi bevistade. Man märker att amerikanare redan som små får lära sig det här med att stå framför folk och tala. De proffsiga framställningarna kändes sällan som fyra timmar, eftersom föreläsningarna var mycket engagerande och föreläsarna hade en gedigen kunskap inom sitt område. Marijuana på recept till pundare En av de mer engagerade föreläsarna var polismannen Eric Blixer. Han berättade om fenomenet marijuana på recept. Kalifornien är en av 15 delstater där marijuana för medicinskt bruk är tillåtet sedan länge. Eric beskrev det ologiska i att en läkare ordinerar rökning till en sjuk person. I teorin gäller att marijuana bara får ordineras till patienter med kroniska sjukdomar som aids och cancer. I praktiken är den vanligaste kunden/patienten en man under 40 med någon form av kronisk smärta (svårt att motbevisa). Det finns en hel kår med advokater med specialité att överklaga om någon trots allt får nobben till medicinsk marijuana. Övrig hantering av marijuana är fortfarande olaglig i USA. Den olagliga användningen är stor. Innehav kan ge upp till ett år och smuggling kan ge upp till 20 års fängelse beroende på kvantitet. 14 miljarder dollar beräknas marijuanan omsätta bara i Kalifornien per år. Vid ett besök på hippiestranden Venice Beach blev vi själva erbjudna att träffa en Kush-doctor, som dessa marijuana-doktorer kallas. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Narkotikabrott Subutex (buprenorfin)

Narkotikabrott Subutex (buprenorfin) Narkotikabrott Subutex (buprenorfin) RättsPM 2007:22 Utvecklingscentrum Stockholm December 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund...4 2 Allmänt om Subutex (buprenorfin) som missbruksdrog...4

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Storskaliga cannabisodlingar i svenska småhus Polisen i norra Skåne slog till mot tolv större marijuanaodlingar inomhus under sommaren 2008. Det har sedan

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2006: SJUNKANDE PRISER PÅ NARKOTIKA, ÖKANDE BESLAG Narkotikan i Europa nu billigare än någonsin

ÅRSRAPPORT 2006: SJUNKANDE PRISER PÅ NARKOTIKA, ÖKANDE BESLAG Narkotikan i Europa nu billigare än någonsin ÅRSRAPPORT 2006: SJUNKANDE PRISER PÅ NARKOTIKA, ÖKANDE BESLAG Narkotikan i Europa nu billigare än någonsin (23.11.2006 LISSABON) De senaste fem åren har priset sjunkit på de illegala drogerna på Europas

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Droger och Missbruk Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Inledning s. 3 Droger s. 4-6 Drogtyper s. 7-13 Internationellt s. 14-15 Missbruk s. 16-18 Missbrukaren

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm Aciklovir och hydrokortison Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Inledningsanförande av SNPF:s ordförande Thomas Ekman Välkomna till Göteborg och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugotredje utbildningskonferens. Ett

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

Subutexbehandling, för- och nackdelar

Subutexbehandling, för- och nackdelar Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 435 Subutexbehandling, för- och nackdelar Thomas Johansson Henrik Karlsson Abstract Subutex används

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 2012-10-12 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Rohypnol. -Bruk och missbruk- Författare: David Edvardsson Henric Andersson

Rohypnol. -Bruk och missbruk- Författare: David Edvardsson Henric Andersson Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 189 Rohypnol -Bruk och missbruk- Författare: Sammanfattning Rapporten Rohypnol bruk och missbruk beskriver

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer