Förord. Rapporten torde vara av stort intresse för alla som arbetar med unga personer som kommit i kontakt med droger.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Rapporten torde vara av stort intresse för alla som arbetar med unga personer som kommit i kontakt med droger."

Transkript

1

2 Förord I den här rapporten kommer några ungdomar mellan 18 och 25 år till tals om sitt liv med droger och om sina motiv att försöka sluta med drogande och missbruk. Syftet med undersökningen är att förstå hur unga människor kan uppleva vägen mot drogfrihet och vilken betydelse en behandling på en öppenvårdsmottagning för ungdomar kan ha i den processen. Studien är en intervjuundersökning. Speciellt för studien är att ungdomarnas kontext finns med genom hela analysen så att läsaren kan följa och lära känna varje individ. Det blir möjligt genom att författaren fokuserar på drogens betydelse i ungdomarnas liv och kategoriserar personerna utifrån detta kriterium. Det intressanta är dock att den betydelse drogen får i livet, i analysen benämnt drogmönster, inte på något entydigt sätt sammanhänger med motiven att bli drogfri. Hur vardagslivet med droger kom att te sig blev snarare något oväntat och okontrollerbart. Viktigare för en önskan att bli drogfri verkade en förhoppning vara om att kunna återerövra det som gick förlorat genom missbruket. Det kunde vara nära relationer, hälsa, att klara skolan, att bli betraktad som vanlig. Intressant är också hur frånvarande vuxenvärlden är i ungdomarnas berättelser, inte minst de egentligen närmaste vuxenrelationerna. De personer som ungdomarna får stöd från i sin förändringsprocess är betydligt oftare pojk- och flickvänner, jämnåriga med egna liknande erfarenheter, nya vänner som man vinner i sitt sökande efter en ny bekantskapskrets när man försöker lämna ett socialt sammanhang där drogerna står i centrum. Inte minst intressant är de ungas berättelser om sin kontakt med öppenvårdsmottagningarna och sina behandlare. I en tid då det sociala arbetets betydelse ifrågasätts i missbruksbehandling visar det sig att behandlarnas flexibilitet och känslighet för varje individs speciella behov och situation uppskattas. Kontakten tillskrivs betydelse både i motivationssammanhang och som stöd i förändringsprocessen. Rapporten torde vara av stort intresse för alla som arbetar med unga personer som kommit i kontakt med droger. Denna rapport är också godkänd som magisteruppsats vid Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Tullinge i juni 2005 Eva Nyberg Forskningsledare FoU-Södertörn

3 Författarens förord Äntligen klar, tänkte jag när jag lämnade ifrån mig mitt manus strax före jul, vintern Det kändes samtidigt lite vemodigt, för jag hade levt och umgåtts med mitt material sedan våren 2004, då jag genomförde mina första intervjuer. Jag hade fått förmånen att vara tjänstledig från min ordinarie tjänst som enhetschef för öppenvården i Huddinge för att genomföra ett FoU-projekt i sex månader under Jag ville intervjua missbrukande ungdomar, som gick i behandling på min öppenvårdsmottagning Utsikten Ungdom i Huddinge och hoppades att, genom att ta del av ungdomarnas upplevelser, kunna förbättra behandlingen på mottagningen. Undersökningen kom även att omfatta ungdomar från minimariorna i Botkyrka och Haninge. Jag vill rikta ett stort tack till alla er på de tre mottagningarna, som hjälpt mig att få kontakt med ungdomarna. Ett särskilt tack riktar jag till Bibbi Johnson på Utsikten Ungdom, Göran Edestedt på Lyft-1/Hannamottagningen och Katarina Jansson på minimaria Botkyrka, som så frikostigt delade med sig av sina tankar och erfarenheter av missbruksbehandling, och gav mig underlag till kapitlet om verksamhetsbeskrivningar. Min undersökning har inneburit en fantastisk resa för mig, där jag successivt kunnat distansera mig från min vardagliga yrkesroll som praktiker, och lyckats lyfta mig till en mer teoretisk nivå. Dessa nya erfarenheter är ovärderliga för mig i mitt fortsatta arbete på fältet nu när jag återgår till mitt vanliga arbete igen. Eva Nyberg, min handledare, har givit mig ovärderlig hjälp och uppmuntran i denna process. Hennes tålmodiga och kritiska granskning av mitt arbete hjälpte mig framåt även när det ibland kändes ganska tungt och motigt. Utan hennes hjälp hade det inte blivit någon uppsats eller rapport! Under senhösten 2004 flyttade jag min skrivarstuga från FoU Södertörn hem till vårt köksbord på Ekerö. Jag började bli rejält orolig att inte hinna bli klar med uppsatsen före jul och ville satsa all vaken tid på att skriva. Då jag var som mest uppslukad av min undersökning fick jag en fantastisk uppbackning hemifrån av min man Hans och min son Hampus. Medan jag satt dag ut och dag in, timme ut och timme in, dagar och kvällar framför min dator, skötte de all markservice med matlagning och rastning av våra hundar. Hans har därutöver varit en oförtröttlig diskussionspartner, och läst mitt material otaliga gånger. Hans synpunkter och kommentarer hjälpte mig hela tiden framåt. Varmt tack alla ni som gjort denna rapport möjlig inte minst alla ni ungdomar som har medverkat i undersökningen, och som så frikostigt delat med er av era tankar och upplevelser. Ekerö i maj 2005 Anne Holmqvist Stålholm

4 SAMMANFATTNING Denna undersökning handlar om några ungdomars väg mot drogfrihet. Undersökningen beskriver förändringsprocessen i ungdomarnas liv från att ha varit missbrukande, och drogberoende, till att vilja sträva efter drogfrihet. Syftet har varit att beskriva och förstå hur dessa personer kan uppleva vägen mot drogfrihet när de går i missbruksbehandling i öppenvård, och hur de kan uppleva hur det går till att sluta missbruka. Utifrån teorier om missbruks- och beroendeutveckling formulerar undersökningen fyra mönster i förhållningssätt till drogbruk. I det första mönstret används drogerna för rekreationellt bruk, och konsumeras regelbundet. Detta mönster benämns drogen som avkoppling. I det andra mönstret har de flesta ungdomarna utvecklat ett beroende, och de klarar inte att sluta på egen hand. Mönstret fick namnet drogen som en vana. Det tredje mönstret handlar om drogen som del i psykisk ohälsa, och karaktäriseras av självmedicinering av psykiska symtom med droger, hos ungdomarna. I det fjärde mönstret har ungdomarna utvecklat ett tungt, dagligt missbruk och beroende, och de psykiska och sociala konsekvenserna av drogandet är allvarliga. Detta mönster benämns drogen som dominerar tillvaron. Därefter följs ungdomarnas förändringsprocess i respektive mönster, och drogens betydelse för ungdomarna undersöks. Livssituationer som kunde leda fram till en vilja att ändra på sitt drogbeteende undersöktes därefter hos ungdomarna. Behandlingsupplevelser efterfrågades, och slutligen ett avsnitt om hur ungdomarna uppfattade resultaten av sina förändringssträvanden. Undersökningen visar att ett komplext samspel mellan fyra faktorer har varit av särskild betydelse för förändringen. Dessa är ungdomarnas individuella förutsättningar och deras relationer till familj och andra. Vidare spelar livshändelser hos ungdomarna och samhällsfaktorer in, där bland annat professionella institutioner för vård och behandling av missbruk och missbrukare är en del. Tretton ungdomar i åldern år har intervjuats, och berättat om sina upplevelser av livet med droger, om sin behandling och om de resultat de erfarit som drogfria. Ungdomarna hade pågående behandlingskontakter med kommunens/ /landstingets beroendemottagningar för missbrukande ungdomar i tre kranskommuner söder om Stockholm: Huddinge, Haninge och Botkyrka vid tiden för intervjuerna. Intervjuerna genomfördes under våren/sommaren Intervjuer har även genomförts med en ungdomsbehandlare från respektive mottagning. Sökord: Missbruk, förändringsprocesser, motivation, behandling

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 Tidigare forskning.. 6 Begreppsdefinitioner.. 11 Undersökningens disposition ÖPPENVÅRDSMOTTAGNINGARNA I UNDERSÖKNINGEN 14 Verksamhetsbeskrivningar METOD TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER DROGEN SOM AVKOPPLING. 29 Drogens betydelse individuellt, socialt och kulturellt 29 Motiv till förändring.. 31 Behandlingen. 32 Upplevd förändring DROGEN SOM EN VANA. 35 Drogens betydelse individuellt, socialt och kulturellt 36 Motiv till förändring.. 39 Behandlingen. 41 Upplevd förändring DROGEN SOM EN DEL I PSYKISK OHÄLSA 45 Drogens betydelse individuellt, socialt och kulturellt 45 Motiv till förändring Behandlingen.. 50 Upplevd förändring DROGEN SOM DOMINERAR TILLVARON.. 54 Drogens betydelse individuellt, socialt och kulturellt 54 Motiv till förändring 56 Behandlingen Upplevd förändring SAMMANFATTNING, DISKUSSION OCH SLUTSATSER 64 Olika förhållningssätt till drogandet 64 Motiven till livsstilsförändring 67 Öppenvårdsbehandlingen 69 Resultat av förändringssträvanden.. 70 Hur går det till att sluta missbruka? Vad gynnar förändring?. 71 Reflexioner kring resultatens praktiska konsekvenser 73 1

6 REFERENSER.. 74 BILAGA 1: Intervjuguide. 78 BILAGA 2: Intervjuguide - ungdomsbehandlare. 80 BILAGA 3: Information till intervjupersoner BILAGA 4: Information till behandlare 82 Appendix - ungdomar berättar - sammanfattning av intervjuerna. 83 2

7 1. INLEDNING Denna uppsats redovisar några ungdomars syn på droger och hur de upplever vägen mot drogfrihet när de går i missbruksbehandling i öppenvård. Bakgrund Tillgången på alkohol och narkotika ökar i Sverige, samtidigt som attityderna till rusmedelsanvändning bland ungdomar har blivit mer tillåtande (Lalander & Svensson, 2002). Missbruket bland ungdomar ökar och en ny missbruksbild har visat sig i Sverige. Nya grupper ungdomar började missbruka nya droger på sätt som inte kändes igen av professionella eller ideellt arbetande. Det handlade inte om en tillfällig trend, utan en förändrad attityd till droger hos ungdomar (Hallén Hemb & Olsson, 2002). Ungdomsarbetslöshet och många vuxnas svårigheter att få tid till både förvärvsarbete och föräldraengagemang, parallellt med nedskärningar inom i princip all förebyggande barn- och ungdomsverksamhet över hela landet beskrivs påverka situationen negativt. Allt fler barn och ungdomar har fått mindre tid tillsammans med vuxna; såväl inom förskola, skola, fritidsverksamhet som inom familj, släkt och vänkrets (Hallén Hemb & Olsson 2002). Skola, ungdomsmottagningar och barnpsykiatri har allt oftare rapporterat om ungdomars psykiska ohälsa. En del ungdomar har valt att prova droger, och för vissa blev drogerna ett bekymmer. Ungdomars alkohol- och narkotikakonsumtion Nedan presenteras ungdomars (16 24-åringar) alkohol- och narkotikakonsumtion, som den beskrivs i aktuell statistik. Min avsikt är att ge läsaren en generell beskrivning av ungdomars alkohol- och drogkonsumtion i dagens samhälle. En del av de statistiska beskrivningarna känns igen i de berättelser som ungdomarna delar med sig av i den här undersökningen. Ungdomar dricker allt mer, enligt tillgänglig statistik. Ökningen av ungdomars alkoholkonsumtion under 1990-talet tycks dock utifrån olika frågeundersökningar ha planat ut de allra senaste åren (CAN, 2003). Nivån ligger idag på samma nivå som under slutet av 1970-talet. Under 1980-talet var konsumtionsnivån lägre. Antalet dryckestillfällen bland ungdomar har dock ökat (Lilja & Larsson, 2003). Ändå kännetecknas ungdomars dryckesmönster av relativt få dryckestillfällen, men med stora mängder per gång (Leifman, 2002). Enligt Guttormsson, Andersson & Hibell, (2004) ser man en ökningstrend mellan 1994 och 2003 när det gäller ungdomars (16 24-åringar) årskonsumtion av alkohol. År 1994 uppgick killarnas/männens beräknade årskonsumtion till 5,7 liter ren alkohol och tjejernas/kvinnornas till 2,7 liter. År 2003 var motsvarande värden 7,1 respektive 3,3 liter. De manliga ungdomarna dricker således drygt dubbelt så mycket som de kvinnliga. Studien visar också att de ungdomar som dricker mest alkohol också är de som rapporterar mest erfarenheter av andra droger. Förekomsten av intensiv- och berusningskonsumtion ökar, inte oväntat, i takt med 3

8 den totala alkoholkonsumtionen. Det är således högkonsumenterna av alkohol som rapporterar mest avancerade drogerfarenheter i övrigt. Till exempel har 35 % av högkonsumenterna använt narkotika, varav 5 % de senaste 30 dagarna. Ungdomar anser att det är lätt att få tag på narkotika i sin närmiljö. Narkotikaerfarenhet är vanligare bland killar än tjejer, och är också vanligare i områden med högre befolkningstäthet. Andelen som har prövat ecstasy har ökat. Enligt Guttormsson, Andersson & Hibell (2004) har runt 95 % av de ungdomar, som har testat narkotika, prövat cannabis. Det är en siffra som står sig sedan flera år. 20 % har prövat amfetamin medan andelen som har prövat ecstasy har ökat från 5 till 21 % mellan Alkoholkonsumtion och narkotikakonsumtion hänger även ihop åldersmässigt. Andelen som använt narkotika under den senaste 12-månadersperioden följer utvecklingen av alkoholkonsumtionen tämligen väl sett till åldrar. Årskonsumtionen av alkohol är lägst bland 16-åringarna och når en topp bland åringar. Även för narkotika infaller konsumtionstoppen runt 21-årsåldern, enligt Guttormsson, Andersson & Hibell (2004). Lilja & Larsson (2003) beskriver i sin kunskapsöversikt om ungdomars alkoholoch drogbruk att många ungdomar experimenterar med alkohol och droger i ungdomsåren, utan att det får några egentliga konsekvenser för dem i vuxen ålder. Ungdomar med en hög alkoholkonsumtion tenderar dock att ha en mer tillåtande attityd till alkohol än ungdomar som inte dricker/dricker mindre. Motsvarande samband har man också funnit bland vuxna. Killar har mer positiva föreställningar om alkohol än tjejer. De dricker mer än tjejerna, även om konsumtionen ökar hos tjejer. Författarna har även funnit att ungdomar tenderar att få en mer positiv attityd till alkohol med ökad ålder, vilket avspeglar alkoholkonsumtionens ökning med stigande ålder. De anser att mycket tyder på att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtionen i ungdomsåren och konsumtionsmönstret som vuxen. Vidare att ungdomar som missbrukar alkohol kan ha svårt att tillägna sig vuxenroller och därmed löper större risk än andra ungdomar att också hamna i missbruk som vuxen. Lilja & Larsson har i sin forskning (2003) visat att det är viktigt att få till stånd ett fungerande preventionsarbete för ungdomar med riskbeteende. Detta kan ske t.ex. genom preventionsarbete i skolorna och sekundärprevention i öppenvård för ungdomar. Varför undersöka hur ungdomar upplever vägen mot drogfrihet när de går i missbruksbehandling i öppenvård? Det finns mycket forskat om missbruk och om missbrukets uppkomst, om olika behandlingsformer, liksom om utfall av behandling, alternativt självläkning. Jag inser sålunda att jag inte skulle kunna tillföra något nytt på denna front. Däremot har jag inte funnit mycket forskning som tar fasta på upplevelserna hos dem, som är föremål för behandlingsinsatser i öppenvård. Jag har hittat en FoU-rapport från 2004, vars syfte (ett av flera) är att följa förändringsprocessen hos ungdomar som missbrukar alkohol och/eller narkotika (Eriksson & von Greiff, 2004). En annan 4

9 FoU-rapport beskriver arbetet på en öppenvårdsmottagning för ungdomar, där även några ungdomar har intervjuats om sina missbruks- och behandlingserfarenheter (Hallén Hemb & Olsson, 2002). Jag anser det därför vara ett viktigt område att forska vidare om. Förförståelse Intresset för min undersökningsfråga har successivt vuxit fram under de senaste fem åren, då jag i min tjänstemannaroll har arbetat med utveckling av öppenvårdsresurser och behandling för missbrukande vuxna, och senare även för ungdomar. Att bedriva vård och behandling för missbrukare innebär för mig att arbeta med och fokusera på förändring och förändringsprocesser hos klienten. Det är därför väsentligt att ha kunskap om och förståelse för personers olika livssituationer, och förståelse för varför personer handlar som de gör. För att kunna utforma bra behandling måste man, förutom att ha terapeutiska kunskaper, även ha kunskap om teorier, som bland annat psykodynamisk teori, systemteori, nätverksteori, anknytningsteori, lösningsfokuserad teori, kognitiv teori och miljöterapi. Man känner idag till att det föreligger behov av könsrelaterade skillnader i missbruksbehandling, men frågan är, enligt min erfarenhet, inte tillräckligt belyst i forskningen. När man idag utformar behandlingsprogram för missbrukande ungdomar i öppenvård gör man sällan åtskillnad mellan tjejers och killars skilda förutsättningar, trots att man känner till att det finns skillnader i drogval och missbruksmönster mellan killar och tjejer. Eftersom missbruk också är ett socialt relaterat problem finns det skäl att se könsrelaterad grupptillhörighet som en viktig faktor i förståelsen av ungdomars alkohol- och drogmissbruk. Det är här mitt forskarintresse kommer in. Genom denna undersökning ökar jag kunskapen om forskningsområdet, och kan bidra med ny kunskap till praktiken. Det empiriska materialet till undersökningen utgörs av tretton ungdomars berättelser om sitt drogande och sin behandling i öppenvård. Gemensamt för dem är att de har använt, eller fortfarande använder, alkohol och droger på ett sätt som har blivit ett problem för dem. Alla hade vid tiden för undersökningen någon form av behandlingskontakt vid några av de s.k. minimariorna, eller öppenvårdsmottagningarna, i tre kranskommuner söder om Stockholm (se avsnitt Verksamhetsbeskrivningar, sid.21). Jag låter ungdomarna själva komma till tals i undersökningen, där de berättar om sitt drogande och om sina försök att sluta droga. Mitt intresse fokuseras på ungdomarnas egna föreställningar om drogande och behandling, och vad de själva anser har hjälpt dem. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå några unga personers upplevelse av att sluta missbruka, och hur vägen mot drogfrihet kan te sig, när de går i missbruksbehandling i öppenvård. Ett vidare syfte med undersökningen är att kunna föreslå utvecklingsområden för behandlingsinsatser i öppenvård, så att metoderna bättre passar tjejers respektive killars behov och förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen försöker besvara är: 5

10 Vilken syn har ungdomar på droger och drogande, och vilken betydelse kan en drog ha för dem? Vilka motiv har de till förändring av sina drogvanor? Hur upplever ungdomar missbruksbehandling i öppenvård, och vilka förväntningar finns på den? Vad gynnar förändring? TIDIGARE FORSKNING Nedan beskriver jag några för undersökningen viktiga forskningsresultat, utifrån det aktuella kunskapsläget inom forskningsfältet: ungdomars förhållande till alkohol och droger och hur vägen till förändring diskuteras i aktuell forskning. När jag har gjort litteratursökningar, av relevans för undersökningen, har jag funnit några utvärderingar och rapporter 1 som belyser verksamhetsplanering, behandlingsmetoder och utfall av behandling, men ingenting där ungdomar själva beskriver sina upplevelser av öppenvårdsbehandling, och de förändringsprocesser de går igenom i sina försök att bli drogfria. Jag har därför vidgat litteratursökningen och försökt att avgränsa mig till sådan forskning som fokuserar ett förståelse- och förändringsperspektiv. Förändringsprocesser är dock ofta förknippade med behandlingsinsatser frivilliga och ofrivilliga, varför jag även studerat viss litteratur som fokuserar på behandling. Jag har också studerat viss internationell forskning om ungdomar, alkohol och droger. En del har fokus på genusperspektiv. Litteraturgenomgången gör inte anspråk på att vara heltäckande. Unga kvinnors och mäns förhållande till alkohol och droger Många unga män och kvinnor dricker alkohol för att bli berusade. Forskningen visar att i Sverige, liksom i övriga nordiska länder, dricker man som mest i tjugoårsåldern. Norell & Törnqvist (1995) har undersökt vad alkohol och berusning betyder för unga vuxna i tjugoårsåldern. De beskriver bland annat hur festen blir veckans höjdpunkt för de unga, och hur helgkvällen och ruset blir den skötsammes belöning efter vardagens uppoffringar. De undersökta ungdomarna festar mest varje helg, men oftast endera lördag eller söndag, mer sällan båda dagarna. Festandet kan delas in i förfest, fest (när man går ut) och efterfest. Även de intervjuade ungdomarna i Lilja & Larssons kunskapsöversikt (2003) räknar upp en rad positiva effekter med alkoholanvändning. De ansåg att alkoholen bidrar till avslappning och markerar skillnad mellan vardag och helg. Att dricka med kompisar bidrar till en känsla av gemenskap. De ansåg att det är 1 Rapport om ungdomsteamet Mini-Maria i Göteborg (FoU i Väst 2002) Utvärdering av mini-maria i Botkyrka (FoU-sektionen Beroendecentrum Stockholm 2003) Utvärdering av ett öppenvårdsprojekt för ungdomar i Lidingö (FoU Nordost i Stockholms län 2004) Verksamhetsberättelse Maria Ungdom

11 lättare att uttrycka känslor med alkoholens hjälp, samt att alkoholen underlättade partnerkontakter och stärkte självförtroendet. Att alkoholen är viktig då nya kontakter ska tas med det andra könet har belysts av Abrahamson (2004). Hon fann i sin studie om alkoholens betydelse för unga mäns och kvinnors kontaktskapande, att alkoholen värderades högt av båda könen när det gäller att ta den inledande kontakten med en ny partner. Männen ansåg att berusningen bidrar till att våga vara öppen och naturlig i kvinnligt sällskap, medan berusningen för kvinnorna underlättar sexuella initiativ. Däremot tenderade kvinnor att se ned på andra kvinnor som var mer berusade än vad som är socialt accepterat. Svensk och internationell forskning om alkohol och droger i ungdomskulturer visar skillnader, men också stora likheter. Beccaria & Guidoni (2002) har studerat s.k. wet cultures i Italien. I wet cultures eller medelhavskulturer är förhållningssättet till alkohol att man dricker socialt, d.v.s. drickandet är integrerat i det dagliga livet, till skillnad mot dry cultures eller nordiska kulturer, som bär prägel av berusningsdrickande och där alkoholen anses vara skadlig för individen och för samhället. Författarna beskriver ungas intensiva drickande, som sker i slutna kretsar utan vuxeninsyn. Drickandet och festandet kan pågå i flera dagar. De unga dricker i de sammanhangen ofta mer än vad de egentligen vill, enligt författarna. Det förväntas av de unga italienska kvinnorna att de ska ha kontroll över sitt drickande, och dricka mindre än männen för att behålla sin sexuella heder. Men det förväntas även av dem att de ska försöka ha kontroll över sin partners drickande. I England beskrivs den framväxande ravekulturen med dansklubbar under talet ha underlättat för unga kvinnor att med drogernas hjälp bli mer jämlika männen i sällskapslivet. Puben har traditionellt varit männens arena, men i och med dansklubbarnas framväxt har kvinnorna hittat sin mötesplats där. Droger är ett vanligt inslag i umgänget, och de unga kvinnorna använder droger i den miljön för att framstå som inne och erfarna. Kvinnorna använder även centralstimulerande droger som bantningsmedel (Measham, 2002). Att unga kvinnor använder dans och centralstimulerande droger som ett hjälpmedel att gå ner i vikt förekommer, enligt min erfarenhet, även i Sverige. Enligt Measham fyller drogen funktionen för de engelska kvinnorna att den förenar fritid (dansen; den fysiska aktiviteten, och umgänget) med njutning ( kicken av drogen). Hon fann vidare att mäns och kvinnors drogmönster skiljde sig åt, så att kvinnor uttryckte en önskan att vilja ha mer kontroll över val av drog och mängd av drog. Liksom kvinnorna i Italien, skall man inte som kvinna ta för mycket droger (eller dricka för mycket), eftersom man då inte har kontroll över konsekvenserna. Att kvinnor oftare väljer andra droger än cannabis som huvuddrog hänger, enligt Thomas Lundqvist, samman med kvinnors önskemål att ha kontroll på sin tillvaro 2. Lundqvist (1995) har mångårig erfarenhet av både kliniskt arbete med, och forskning om, cannabismissbrukare, och visar i sin forskning att långvarigt 2 Muntlig redogörelse av Thomas Lundqvist, Seminarium om cannabisbehandling i öppenvård, Huddinge Universitetssjukhus/Karolinska Institutet. 7

12 och intensivt cannabisrökande försvårar perception och kognitiva förmågor hos den drogande individen, vilket medför brister i logiskt tänkande och analytisk förmåga. Dessa brister påverkar individens sociala tillvaro och bidrar därmed också till svårigheten att upprätthålla social kontroll. Philip Lalander (2001) har undersökt varför unga heroinister väljer att droga, och varför de fortsätter att droga. Han studerade bland annat de ungas förändrade upplevelsetillstånd, då de tagit heroin. Han menar att drogerna blir ett sätt för dem att tackla olika situationer med, och därmed också ett sätt att ta sig fram i livet. De unga heroinisternas alternativa liv i samhället beskrivs, och hur de har sökt sig till och skapat en närmast osynlig subkultur i Norrköping. Han liknar denna subkultur vid ett (virtuellt) spel, där aktörerna har en längtan efter en annan värld än den verkliga. Lalander skriver att Den alternativa socialisationen innebär att man vänjer sig vid att leva i ett snabbt belöningssystem. Spelet innehåller dramatiska förändringar och föder rastlöshet. Tanken att inte behöva vänta ristas in i deras medvetande och med den vetskapen om att förändring av sinnesstämningar kan åstadkommas i ett slag livet blir en serie upplevelser i kontrast till de rutiner det moderna samhället förväntar sig att man ska leva i. Vetskapen om att man kan åstadkomma förändring snabbt gör spelet värt att spela. Överlag handlar stark dramatik om att skapa nu-upplevelser. (2001:238) Lalander beskriver även genusordningen i subkulturen. En stor majoritet av antalet heroinanvändare är män. Männen bildar norm i subkulturen. Endast % av heroinanvändarna är kvinnor. Även Hunt et al. (2002) har fokuserat på subkulturer, och undersökt unga drogande kvinnors tillvaro i mansdominerande gäng i San Fransisco, USA. De fann bland annat att kvinnornas uppförande noggrant kontrolleras av männen, men även av de äldre kvinnorna, i gänget. Kvinnorna var särskilt påpassade när de har tagit droger. Om de uppförde sig opassande under drogpåverkan, togs det som tecken på att det var fritt fram för männen att utnyttja kvinnorna sexuellt, vilket kunde ge dem ett dåligt rykte. Goldberg (2000) är kritisk till begreppet subkultur som förklaringsvärde för vad han kallar problematisk konsumtion av narkotika, och anser att det inte bidrar till någon förståelse för vad som händer på drogscenen. Han visar i sin undersökning Narkotikan avmystifierad. Ett psykosocialt perspektiv att narkotikamissbrukare inte bara anammar samhällets normer, de har till och med mycket traditionella värderingar. För att en avvikande subkultur skulle kunna uppstå och bestå bland människor som vuxit upp i Sverige, skulle det kräva att dess medlemmar lyckades neutralisera de samhälleliga normer som de matats med i alla möjliga sammanhang sedan barnsben. Trots att vissa forskare t o m anger olika metoder för att neutralisera samhällets normer (se t ex Sykes & Matza, s 667ff), har jag inte 8

13 kunnat iaktta någon nämnvärd neutralisering bland dem jag träffat på fältet (fast det är lätt att tro att neutralisering ägt rum om man bara ser den fasad som vissa problematiska konsumenter av narkotika visar utåt). I likhet med mina iakttagelser har många andra forskare som haft långvarig närkontakt med avvikare, påtalat att någon nämnvärd grad av neutralisering av samhällets normer inte skett (se t ex Yablonsky samt Jonsson 1973). Medan avvikare verbalt sett ofta ger sken av att de förkastar samhällets normer, upptäcker de som kommit dessa människor in på livet att dessa inte bara anammar samhällets normer, de t o m har mycket traditionella värderingar. (2000: 123) Hur vägen till förändring diskuteras i aktuell forskning Jan Blomqvist har mångårig erfarenhet av forskning om missbruksbehandling i Sverige. I sin undersökning Inte bara behandling vägar ut ur alkoholmissbruket (1999) undersöker han hur det går till att sluta med ett, vad han kallar, avancerat alkoholmissbruk. Hans undersökning tar sikte på det långsiktiga förändringsloppet och försöker ge en bild av hur vägen ut ur missbruket formas i samspelet mellan yttre inflytanden och psykologiska processer. Han visar bland annat att detta att bli fri från ett allvarligt missbruk i hög grad påverkas av faktorer utanför själva behandlingsinsatsen, och att den professionella behandlingen måste stödja och underlätta den naturliga förändringsprocessen, d.v.s. den utveckling som kan uppstå i form av förbättrad livskvalitet, då en missbrukare avhåller sig från att dricka alkohol. En positiv utveckling kan inledas och positiva händelser generar ofta nya positiva händelser i personens tillvaro. Blomqvists studie visar att försöken att sluta, alternativt ta emot hjälp och behandling, föregås av en period av negativa konsekvenser av drickande och åtföljs av minskad stress när missbruket upphört. Skälen att söka och acceptera hjälp var, enligt författaren, lika ofta behov av tillfällig lindring i desperat situation som en uttalad önskan om att förändra alkoholvanorna. Resultaten av föreliggande undersökning pekar dock, i likhet med andra studier, på att vägen ut ur missbruket, inom ramen för givna biologiska och sociohistoriska förutsättningar, formas i ett komplext samspel över tid mellan individuella drivkrafter, yttre händelser och reaktioner från omgivningen, inkluderande olika professionella eller formellt organiserade interventioner. (1999:187) Arne Kristiansen (2000) har, liksom Blomqvist, undersökt vilka inflytanden och processer som gör att människan på egen hand klarar av att sluta med sitt missbruk. I Kristiansens avhandling Fri från narkotika om kvinnor och män som har varit narkotikamissbrukare (2000) preciserar han de omständigheter under vilka människor på egen hand finner lösningar på sina problem, som uppstått på grund av missbruket. Även här lyfts negativa konsekvenser av missbruket fram som betydelsefulla incitament för förändring av livsstil. Beslut om total drogfrihet behövde inte ha fattats då förändringsförsöken inleddes. Men i takt med att de sociala villkoren förändrades och betydelsefulla relationer skapades till människor i nya sociala kretsar, så förlorade narkotikan och narkotikakretsarna sin tidigare 9

14 betydelse. Mina erfarenheter av behandlingsarbete överensstämmer med Kristiansens slutsatser. Kristiansen ser, liksom Blomqvist, vägen ut ur missbruket som en lång process och menar att behandlingsinsatserna måste finnas över längre tid och ha olika karaktär. Han skriver att: Forskningen ger alltså stöd för att faktorer som har att göra med den sociala interaktionen mellan personal och klienter (positiva förväntningar, engagemang, respekt, acceptans, förmåga att skapa relationer etc.) har betydelse för behandlingsresultaten oavsett behandlingsmetod. Dessa faktorer som alltså är gemensamma för framgångsrika behandlingar skiljer sig inte från vad som generellt sett är viktigt för mänsklig utveckling och förändring, vilket tydliggörs i olika undersökningar. (2000:47) Huruvida behandlingen uppnår sina mål diskuteras ofta, och har också utvärderats av SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, 2001). De ibland dåliga resultaten kan bero på flera saker. Man kan, enligt min erfarenhet, inte säga att det var just en specifik behandling som ledde till drogfrihet och en förändrad livsstil. Det krävs ofta flera behandlingsomgångar för att uppnå en bestående förändring, där varje omgång i sig bidrar till förändring. Kristiansen anser att behandlingen bland annat är viktig för att den bidrar till att klienterna kan börja leva utan narkotika. Han menar att behandling i sig inte botar, utan bidrar till valmöjligheter. Hur det missbruksfria livet kommer att gestalta sig kommer allt eftersom tiden går att påverkas av andra faktorer, och med tiden blir det orimligt att påstå att missbruksfriheten enbart beror på behandlingen. Kristiansen (2000) uppmärksammar skillnader mellan kvinnor och män i sin studie, och visar att vägen ut ur missbruket till ett vanligt liv ser olika ut för män och kvinnor. Han konstaterar att mannen vanligtvis bildar norm för vad som är normalt, och att det också gäller inom missbruksforskningen. Om man ska se kvinnorna i missbruksforskningen så måste det vara en forskningsstrategi, annars är risken att man bara ser männen, enligt Kristiansen. Mats Ekendahl (2001) har studerat tvångsintagna missbrukares tankar kring tvång, motivation och livsstilsförändringar, samt behandling. Han delade in de studerade missbrukarna i tre grupper: omotiverade, tveksamma och motiverade. Han fann att de intervjuade i samtliga grupper ansåg att personlig förändring är omöjlig om behandling sker under tvång. Uppfattningen delades till och med av dem som redan var behandlingsmotiverade när de kom till LVM-institutionen. Resultaten av studien visade att tvångsvården kan antas få stora svårigheter när det gäller att förvandla missbrukares ovilja till vilja! Även Billinger (2000) har studerat förändring, men utifrån hur motivationsarbete bedrivs på LVM-institutioner för vuxna missbrukare. Hon fann att det inte utfördes något explicit motivationsarbete på de undersökta LVM-hemmen. Det finns en väl fungerande behandlingsmetod, Motivational Interviewing, som dock inte användes på någon av de undersökta institutionerna. En anledning till detta kan vara att metoden betonar individens eget ansvar, vilket kan vara paradoxalt 10

15 och svårt att lyfta fram i en tvångssituation. Det är Miller & Rollnick (1991) som har utarbetat behandlingsmetoden Motivational Interviewing vilken fått stor genklang bland forskare och behandlare på senare tid. Metoden fokuserar på förändring, och hur förändring kan komma till stånd. Författarna ser motivation som ett ombytligt, kontextberoende och påverkbart fenomen. Det handlar om en persons beredskap för förändring, och denna förstås i termer av ett samspel mellan individ och omgivning. I Motivational Interviewing betonas individens ansvar, där behandlaren inte ska argumentera för vissa åsikter. Ett av de centrala inslagen i Motivational Interviewing är bearbetning av individens ambivalens. Motivationsarbetet ska förse individen med argument som leder till att jämviktsläget förändras så att individen kan fatta ett beslut. Personalen på institutionerna ansåg att allt man utförde var motivationshöjande, utifrån de förutsättningar som fanns. Istället för att fåfängt söka efter ett specifikt motivationsarbete, får man söka i personalens presentation av verksamhetsinnehållet som helhet (Billinger 2000:196). Karin Trulsson (2003) studerar kvinnor och missbruk i ett genusperspektiv. I sin avhandling Konturer av ett kvinnligt fält om missbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling beskriver hon kvinnornas livsvillkor i familjen, i missbruk och i behandling och tolkar samspelet mellan de missbrukande kvinnorna och omgivningens förväntningar och krav. Att vara missbrukare innebär, enligt Trulsson, en marginalisering, och att som missbrukande kvinna dessutom leva skild från sina barn innebär en stigmatisering. Författaren menar att genom att synliggöra denna grupp kvinnor och deras relation till sina barn och människor i omgivningen, kan kunskap genereras och möjligheter öppnas. Vidare att inte enbart se dessa kvinnor som ett problem, utan som handlande kvinnor med sina egna reflektioner och resurser. Trulsson diskuterar också hur erfarenheter av behandling och socialt stöd kan bidra till uppbrott från missbruk, och lyfter fram mötet mellan den missbrukande kvinnan och behandlaren. Om det blir ett möte, en jag du relation, kan misstro övergå till tilltro och en känsla av värdelöshet förändras till tro på den egna förmågan. (Jfr Blomqvist, 1999, Kristiansen, 2000) BEGREPPSDEFINITIONER Drog I den här undersökningen använder jag beteckningen drog för både alkohol och narkotika och andra substanser, legala eller illegala, som används i annat syfte än medicinskt, för att påverka och förändra sinnesstämningen. I vissa avsnitt skriver jag emellertid alkohol, där det är enbart alkohol som avses. Droga, drogande När jag använder begreppet att droga menar jag en persons avsikt att påverka och förändra sin sinnesstämning genom att använda droger. Drogers effekter på den enskilda användaren styrs av en mängd olika faktorer. Till dessa hör mängden konsumerad drog, drogens egenskaper, individuella faktorer som arv, personlighet, sinnesstämning vid berusningstillfället (Melin & Näsholm, 1998). Drogandet kan fylla mer eller mindre viktiga funktioner för individen: att uppnå välmående, stimulans och njutning likaväl som ångestlindring, smärtlindring och 11

16 avslappning, att öka sitt självförtroende och känna gemenskap, att få en grupptillhörighet, att glömma problem, att få energi och orka mera, att kunna sova, att bli sexuellt aktiv eller att stå ut med sex. Drogens funktion för en individ kan ha stor betydelse för svårigheten att ändra drogvanor, även om inte ett beroende har uppkommit (Johansson & Wirbing, 2003 sid. 22). Experimentellt bruk Experimentellt bruk kännetecknas av att effekten av drogen är sekundär i förhållande till det äventyr själva användningen av drogerna innebär. Undersökningar av droganvändningens utbredning visar att det experimentella bruket av droger hos de flesta ungdomar är ett specifikt fenomen skilt från missbruk, vilket vanligtvis förknippas med avvikande beteende eller asocial personlighet (Andersson, 1995). Riskbruk En person som genom sina drogvanor befinner sig i riskzon för att utveckla skador, missbruk eller beroende. I Systembolagets broschyr Testaren finns angivet gränser för hur stor alkoholkonsumtionen hos män respektive kvinnor ska vara för att betraktas som riskkonsumtion eller riskbruk (Johansson & Wirbing, 2003). Missbruk, missbruka Jag avser med missbruk all konsumtion av alkohol och droger som är så stor, att någon form av ingripande behövs från omgivningen. När jag använder termen missbrukare menar jag individer som använder narkotiska preparat och/eller alkohol, där drogen på något sätt försämrar deras sociala förhållanden eller hälsa, och att försämringen håller i sig efter det att drogandet upphört. Melin & Näsholm (1998) ger en diagnostisk definition, enligt DSM IV 3, av missbruk som innebär att man ska ha minst ett av följande problem i samband med återkommande substansbruk under en 12-månadersperiod: oförmåga att uppfylla åtaganden i arbete, skola eller familj; utsätta sig själv för riskabla situationer; hamna i konflikt med myndigheter (LOB 4, rattonykterhet etc.) eller att ha relationsproblem, orsakade eller förvärrade av drogeffekter, och ändå fortsätta att ta drogen. Beroende Enligt Nakken (1999) är drivkraften i ett beroende obehagskänslor, oavsett vad det är man missbrukar. Man finner en tillfällig lösning på dessa känslor genom att använda spel, mat, alkohol eller droger. Alla missbruk som leder till beroenden ger konsekvenser. Beroendet stjäl kraft, tid och energi från andra delar av livet som borde få mer plats, t.ex. familj, vänner, hälsa o.s.v. Beroendet i sig ger obehagliga känslor, som i sin tur blir drivkraften till att fortsätta missbruka. En ond spiral utvecklas som stadigt leder nedåt. 3 Diagnostic and Statistical Manual of Mental disorders, fjärde versionen 4 Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. 12

17 Enligt den diagnostiska definitionen av beroende, enligt DSM IV föreligger beroende om minst tre av nedanstående kriterier uppfylls under loppet av en och samma tolvmånadersperiod: Toleransutveckling Abstinens Större mängd/längre perioder än vad som avsågs ( kontrollförlust ) Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket Mycket tid ägnas åt att få tag på substansen, använda substansen eller att hämta sig från substansbrukets effekter. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges eller minskas på grund av substansbruket. Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär, som sannolikt orsakats eller förvärrats av substansen. När jag pratar om beroende i undersökningen använder jag den diagnostiska definitionen enligt ovan. Missbruksbehandling i öppenvård När jag använder begreppet missbruksbehandling i öppenvård avser jag sådan behandling som ges vid besök på en mottagning, där kommun och landsting samverkar, eller som enbart drivs av kommunen. Målgrupp är ungdomar med uttalat eller misstänkt missbruk eller riskbruk, eller som har ett experimentellt bruk. Målet med behandlingen formuleras vanligen tillsammans med ungdomen, och ibland även med föräldrarna, om ungdomen är omyndig. Det kan bland annat handla om att hjälpa ungdomen att komma fram till vägval att antingen fortsätta droga, med de problem det för med sig, alternativt att försöka sluta droga. Öppenvården inriktar sig på att ge ungdomen förutsättningar att leva ett drogfritt liv, eller att lindra det lidande som drogandet ofta för med sig. Behandlingsinsatsen består vanligtvis av samtal, som ofta kombineras med urinprover som stöd för att upprätthålla och kontrollera drogfrihet. Innehållet i behandlingen kan variera utifrån olika ideologier, och behandlingssamtalen kan ges individuellt eller i grupp. Familjeperspektivet är vanligtvis framträdande vid mottagningar för unga. I samtal som fokuserar på kriser och motivation är det vanligt att erbjuda KBT-inriktad behandling (Kognitiv Beteende Terapi). Då behandlingen har som mål att stödja redan uppnådd drogfrihet är inriktningen ofta mer psykodynamisk. Tidsaspekten är en annan faktor av betydelse. Behandlingen kan ges som ett veckoprogram på dagtid i exempelvis tre till sex månader, eller ske i form av individuella samtal någon eller några gånger per vecka. Hur länge samtalen pågår är avhängigt omfattningen av problem hos ungdomen. Behandlingsprogram med särskilda teman är vanligt i öppenvårdsbehandling. Sådana teman kan vara återfallsprevention, haschavvänjning etc. Termen öppenvård är ursprungligen en sjukvårdsadministrativ term (Nationalencyklopedin, 1996). 13

18 Ungdomar och unga vuxna Jag använder termerna ungdomar och unga vuxna utan att avse någon exakt åldersindelning. Ungdomarna i denna undersökning är mellan 18 och 25 år, men de ungdomar som är målgrupp för öppenvården (se ovan) är i åldern 13 till 25 år. UNDERSÖKNINGENS DISPOSITION Rapporten är uppdelad i nio kapitel. Efter det inledande kapitlet följer ett kapitel, som beskriver vård i samverkan mellan kommuner och landsting. Vidare beskrivs de tre öppenvårdsmottagningarna, som ingår i undersökningen, och ett kort avsnitt om behandling. I kapitel tre beskriver jag de metoder jag har använt mig av, från hur jag tog kontakt med intervjupersonerna, till bearbetning och analys. I det fjärde kapitlet beskriver jag de teoretiska utgångspunkterna för undersökningen. Därefter följer fyra resultatkapitel där jag presenterar ungdomarnas berättelser som citat och referat. I dessa kapitel finns också min analys med. De fyra kapitlen inleds med en kort beskrivning av de ungdomar, som presenteras i det aktuella kapitlet, och det drogmönster de representerar. Strukturen är densamma i de fyra resultatkapitlen, som har undersökningens frågeställningar som rubriker. En sammanfattning av varje ungdoms berättelse är bilagda undersökningen i Appendix. Det avslutande kapitlet innehåller sammanfattning och diskussion. 2. ÖPPENVÅRDSMOTTAGNINGARNA I UNDERSÖKNINGEN I det här kapitlet beskriver jag utvecklingen av öppenvårdsmottagningar för ungdomar med riskbruk eller missbruk av alkohol och narkotika, där kommuner och landsting samverkar. Jag redogör för verksamheten vid de tre beroendemottagningarna, där undersökningens ungdomar gick i behandling, med fokus på hur missbruksbehandlingen bedrivs. Kommuner och landsting samverkar kring missbrukarvård Av socialtjänstlagens 2 kap, 2 framgår det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver (SFS 2001:453 Socialtjänstlagen). Det innebär att kommunerna har huvudansvaret för vård- och behandlingsinsatser mot missbruk, om inte behovet är sjukvård eller kriminalvård. Det är emellertid svårt för en offentlig myndighet att ge adekvat hjälp och stöd när klienters problembild blir för komplex. Då krävs ofta en bredare kompetens och ett samarbete med andra verksamheter, framför allt hälso- och sjukvården. En modell för samverkan har växt fram i Stockholms län under senare år, och sedan 1998 finns en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad 14

19 beroendevård i Stockholms läns kommuner och landsting (Samverkan i missbrukar- och beroendevården en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län, 1998). Av dokumentet framgår att den specialiserade beroendevården och socialtjänsten har en gemensam uppgift att förebygga och behandla drog- och alkoholmissbruk. Missbrukarvården inom kommunerna och hälso- och sjukvårdens specialiserade beroendevård har utvecklats mot allt öppnare former, vilket har bidragit till att skapa lokala, integrerade mottagningar, där både kommun och landsting samverkar om vård och behandling. I takt med nedskärningar inom den offentliga sektorn under 1990-talet har öppenvård blivit ett alternativ till placeringar på institutioner, då det är en mindre kostsam vårdform. Nya lokala mottagningar för missbrukande ungdomar inrättas kontinuerligt. I skrivande stund finns det cirka 17 samverkansmottagningar i Stockholms län. VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Nedan följer en kort verksamhetsbeskrivning för var och en av de tre mottagningarna där jag har gjort mina ungdomsintervjuer. Underlagen har jag fått genom att intervjua en behandlare från respektive mottagning. Jag kommer att kortfattat beskriva vilka som arbetar på mottagningen, vilka huvudmän de har, vilken målgrupp de vänder sig till och vad deras arbete består av. Jag har ändrat benämningarna på mottagningarna och tagit bort kommuntillhörigheten, då det kan röja identiteten hos de intervjuade ungdomarna. MiniMaria 1 MiniMaria 1 startade hösten Verksamheten bedrivs i projektform. MiniMaria 1 vänder sig till ungdomar i åldern år, som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol och droger, och som bor i kommun 1. Kommunen är huvudman för verksamheten, som bedrivs i samarbete med Maria Ungdom. Eftersom samverkansavtal om lokala landstingsresurser inte finns ännu, sker samverkan runt den enskilde ungdomen på avstånd. Kommunen har några fasta tider per vecka på Maria Ungdom, då behandlarna kan boka läkarbesök för medicinska och psykiatriska bedömningar. Ungdomarna kommer till MiniMaria 1 på flera sätt. Genom föräldrars ansökan om de är yngre än 18 år, eller genom att söka själva om de är 18 år eller äldre. Så fort en ungdom från Kommun 1 har besökt Maria Ungdom informeras MiniMaria 1. Ett överlämningsmöte sker på Maria Ungdom, och därefter fortsätter behandlingsarbetet med ungdomen lokalt i Kommun 1. Flertalet ungdomar som kommer till MiniMaria 1 har först haft kontakt med Maria Ungdom. - Kommunens socialkontor remitterar ungdomar till mottagningen med önskemål om insatser som en del i en bedömning eller utredning, eller som ett uppdrag att göra en behandlingsinsats. - Även skolorna kan remittera elever (gymnasieelever). 15

20 På MiniMaria 1 arbetar två behandlare, den ena är socionom och den andra beteendevetare. Båda har långvarig erfarenhet av arbete med ungdomar och familjer från skola, socialtjänst och behandlingshem. De arbetar individuellt med ungdomarna och deras familjer. Ofta är ungdomarna kända på socialkontoret, men inte alltid. Man arbetar med bedömningar, missbruksutredningar och behandling. Bedömningen omfattar 3-5 samtal, och innehåller en medicinsk del, som görs på Maria Ungdom, samt en psykosocial del, som görs på MiniMaria 1 med hjälp av bl.a. en strukturerad intervju, ADAD (Adolescent Drug and Alcohol Diagnosis). Behandlingsarbetet bygger i stor utsträckning på kognitiv beteendeterapi, systemteori och nätverkstänkande, där föräldrars medverkan är en viktig del i ungdomens behandling. Man arbetar med återfallsprevention, som är ett sätt att hjälpa ungdomen att stå emot tvånget att ta drogen igen och förhindra återfall, och ett haschavvänjningsprogram. Båda behandlingsprogrammen innehåller ett antal sessioner som följer en fast struktur, eller en mall. Till behandlingsprogrammen följer en manual, som ger anvisningar till gruppledaren för varje session. Ungdomarna drogtestas som en del i behandlingen. Öronakupunktur erbjuds ungdomar som är 18 år eller äldre. Öronakupunktur anses lindra obehagen vid haschavgiftning, och anses också ha gynnsam effekt på bland annat sömnsvårigheter. Individuella behandlingsplaner upprättas och utvärderas.. Man kan även söka till MiniMaria 1 som ung vuxen, d.v.s. till dess att man fyller 25 år. Åldersgränsen är satt för att få kontinuitet i behandlingsarbetet, så att den unge ska slippa byta behandlare under pågående behandlingstillfälle. För denna åldersgrupp sker samverkan lokalt med landstingspersonalen på kommunens beroendemottagning. MiniMaria 1 är samlokaliserad med beroendemottagningen för vuxna. Där finns tillgång till en läkare, två sjuksköterskor, en mentalskötare 40 % och en psykolog 30 %. Genomsnittsåldern på de sökande är 17 år. Nästan alla som kommer till mottagningen dricker alkohol regelbundet, och kombinerar ofta med andra droger, oftast cannabis, men även med amfetamin och ecstasy. Gemensamt för tjejer och killar är att de ofta har sömnproblem. Tjejer uppger oftare än killar att de har problem med sin psykiska hälsa. Det handlar ofta om olika ångesttillstånd. Ätstörningar förekommer. Språnget (strukturerad öppenvård) och MiniMaria 2 Språnget startades i början av 2000 av Kommun 2 som en lokal öppenvårdsbehandling i grupp för missbrukande ungdomar i åldern år. Vid en omstrukturering av Maria Ungdoms verksamhet utökade kommunen sitt lokala ungdomsarbete. Samverkansavtal tecknades med Maria Ungdom, och MiniMaria 2 öppnades 2002/2003 med personal från både Maria Ungdom (sjuksköterska och läkare) och Kommun 2 (behandlare). Åldersgruppen blev år. Man behöll öppenvårdsbehandlingen på Språnget, som samlokaliserades med den nystartade MiniMaria 2. På MiniMaria 2 arbetar man främst med bedömningar och missbruksutredningar samt individuell behandling. En bedömning omfattar 3-5 samtal, inklusive ett läkarbesök och provtagning. En missbruksutredning är mer omfattande än en bedömning. I behandlingsutbudet ingår även haschavvänjnings- 16

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Cannabis, risk och responsibilisering Motstånd och följsamhet bland unga i behandling

Cannabis, risk och responsibilisering Motstånd och följsamhet bland unga i behandling Cannabis, risk och responsibilisering Motstånd och följsamhet bland unga i behandling Presentatör: Mats Ekendahl och Josefin Månsson Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Unga cannabis-/spice

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott MET för ungdomar IKMDOK Helen Falck och Olga Ott MET för ungdomar Historik MET Motivational Enhancement Therapy utvecklades ursprungligen för vuxna med alkoholproblem i USA på 1990-talet. Studier hade

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer

De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer Harriet Lundefors Oscarsson Reflektioner ur socialtjänstens praktikperspektiv De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer evidensbaserad missbruksbehandling i praktiken. En sådan praktik

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden 7 anställda 6 pågående projekt Säte

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet brukaret

Resultat av remiss för begreppet brukaret 2013-04-09 1(10) Resultat av remiss för begreppet brukaret Socialstyrelsen rekommenderar brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten, tillsammans

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer