Fråga 1:1:2. Vilken preliminär diagnos överväger du och vilka andra tillstånd behöver du beakta? Motivera!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 1:1:2. Vilken preliminär diagnos överväger du och vilka andra tillstånd behöver du beakta? Motivera!"

Transkript

1 1 Fall 1 (35p) Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Fråga 1:1:1 (2p) Vilken preliminär diagnos överväger du och vilka andra tillstånd behöver du beakta? Motivera! Fråga 1:1:2 Vad behöver du ta reda på/undersöka under besöket för att komma vidare med diagnostiken/handläggningen av fallet? (2p)

2 2 Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk-/beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Fråga 1:2:1 Hur förklarar du hans psykiska och kroppsliga status? (2p) Fråga 1:2:2 (5p) Beskriv på molekyl-och krets-nivå hur bensodiazepiner ger upphov till beroende. Svaret bör innehålla primär målmolekyl, effekten på målcellen vad gäller fyrningsfrekvens samt vilka celler/kretsar som är inblandade och var i hjärnan!

3 3. Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Fråga 1:3:1 Vad behöver du fråga Sven om för att säkerställa abstinensdiagnosen? (1p) Fråga 1:3:2 (5p) I det fall det handlar om abstinens, går det att skilja på abstinenssymtom (anamnes/kliniskt) vid jämförelse mellan alkohol, bensodiazepiner och opiater? Förklara!

4 4 Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Fråga 1:4:1 (4p) Nämn åtminstone fyra olika tillstånd som enligt gängse praxis kan motivera en akut inläggning för behandling av abstinens och vilken vårdform du anser bör vara mest lämplig för Sven?

5 5 Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Risk för abstinensepilepsi, delirium tremens och/eller svåra abstinenssymtom, kan behövas vid blandmissbruk. Vissa akuta psykiatriska tillstånd, suicidrisk, svår ångest, psykosnära/akut psykotisk. Du bedömer att Sven kan behandlas i öppenvård. Sven önskar recept på Oxascand. Fråga 1:5:1 (2p) Hur handlägger du hans önskar? Ange minst två alternativ till handläggningsmöjligheter inför den kommande helgen. Ge även förslag på fortsatt uppföljning!

6 6 Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Risk för abstinensepilepsi, delirium tremens och/eller svåra abstinenssymtom, kan behövas vid blandmissbruk. Vissa akuta psykiatriska tillstånd, suicidrisk, svår ångest, psykosnära/akut psykotisk. Du bedömer att Sven kan behandlas i öppenvård. Sven önskar recept på Oxascand. Man kan låta bli att skriva ut läkemedel och bara hänvisa till förskrivande läkare eller VC för att Sven inte ska få för vana att söka jour/akut när läkemedlen är slut. Emellertid har denna patient sökt vid enstaka tillfällen och eftersom det är sent på em en fredag erbjuds Sven i första hand Atarax eller Lergigan. Troligen tackar Sven nej till erbjudandet; alt är att du istället skriver recept på en liten mängd av den medicin Sven står på för att täcka helgens behov. Du får överväga huruvida du behöver ta hänsyn till analgetika eftersom beroende individer ofta rapporterar mindre än vad de egentligen tar. Ett ytterligare alt är daglig medicinhämtning av dygnsdos till efter helgerna då han söker ordinare läkare. I alla fallen hänvisar du Sven till sin ordinarie förskrivande läkare eller VC kommande vardag för vidare behandling. Informera om möjligt förskrivande läkare. Efter ett längre motiverande samtal vill han veta hur avgiftning/nertrappningsschema skulle se ut för hans del. Fråga 1:6:1 Hur kan ett nertrappningsschema av bensodiazepiner se ut för Sven? Beskriv ev. nertrappningsschema översiktligt utifrån generella principer för avgiftning! (3p)

7 7 Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Risk för abstinensepilepsi, delirium tremens och/eller svåra abstinenssymtom, kan behövas vid blandmissbruk. Vissa akuta psykiatriska tillstånd, suicidrisk, svår ångest, psykosnära/akut psykotisk. Du bedömer att Sven kan behandlas i öppenvård. Sven önskar recept på Oxascand. Man kan låta bli att skriva ut läkemedel och bara hänvisa till förskrivande läkare eller VC för att Sven inte ska få för vana att söka jour/akut när läkemedlen är slut. Emellertid har denna patient sökt vid enstaka tillfällen och eftersom det är sent på em en fredag erbjuds Sven i första hand Atarax eller Lergigan. Troligen tackar Sven nej till erbjudandet; alt är att du istället skriver recept på en liten mängd av den medicin Sven står på för att täcka helgens behov. Du får överväga huruvida du behöver ta hänsyn till analgetika eftersom beroende individer ofta rapporterar mindre än vad de egentligen tar. Ett ytterligare alt är daglig medicinhämtning av dygnsdos till efter helgerna då han söker ordinare läkare. I alla fallen hänvisar du Sven till sin ordinarie förskrivande läkare eller VC kommande vardag för vidare behandling. Informera om möjligt förskrivande läkare. Efter ett längre motiverande samtal vill han veta hur avgiftning/nertrappningsschema skulle se ut för hans del. Bäst är att byta till preparat med lång halveringstid såsom Diazepam. 90mg Oxascand är ekvipotent med 30mg Diazepam i styrka. Börja med halva dosen och minska sedan doseringen var 7:e dag om 10-20% enl. läroböckerna. I praxis används dock ofta 10 % dossänkning var 14:e dag som kan gå lättare för sig. Eftersom han inte har anamnes på abstinenskramp behövs inga antiepilepsimediciner. När du i samråd med beroendeläkarjouren har lagt ett schema där han skall komma dagligen och hämta Oxascand för nertrappning framkommer det att han också tar Treo Comp minst 12 tabl/dag. Sven frågar om det finns tabletter för att trappa ner Treo Comp. Han har hört av några kompisar fått opiat-avgiftning med tabletter som var bra och han vill gärna prova. Fråga 1:7:1 (4p) Du informerar Sven om att det finns minst 4 olika farmakologiska alternativa vägar vid opiatavgiftning. Vilka är dessa och vad skiljer dem åt verkningsmekanism-mässigt? Beskriv översiktligt! Fråga 1:7:2 (5p) Vad gör du gällande han Treo Comp-användning och önskan om avgiftning? Resonera kortfattat utifrån den kliniska bilden, varierande anamnes, behandlingsmöjligheter och vårdnivåer!

8 8 1)Opiat-agonist d.v.s. Metadon 2) Subutex (buprenorfin) som är korstolerant och gärna används för nertrappning med naloxon för att hindra missbruk/felanvändning. Båda behandlingarna uppskattas av patienterna eftersom de tar bort helhetsabstinenssymtomen. 3) Klonidin (Catapressan) lindrar symtomen genom antiadrenerga effekter. 4) Dexofen/Dolcontin, d.v.s. ett smärtstillande opiat som används för nertrappning, förutom möjligheten att sakta trappa ner Treo Comp till exempel med en halv-en tablett i taget. 5) Behandla symtomatiskt med Mirtazapin 30mg till natten i 14 dagar, god effekt på sömn och opiatabstinensen generellt. Patientens sätt att först neka till opiat-användning men sedan bejaka den kan stämma med det faktum att missbrukare oftast medger för lite, men kan visserligen också väcka misstanke om att han tänker sig fortsatt missbruk. Patienten har inte akuta symtom på opiat-abstinens och därför är det inte akut att påbörja abstinensbehandling. Å andra sidan kan blandmissbruk med bensodiazepiner och opiater vara farligt p.g.a. att de potentierar varandras andningsdeprimerande effekt. Opiat-nertrappning, särskilt med beroendeframkallande läkemedel, bör i de flesta fall ske på beroendeklinik. Vid blandmissbruk med opiater bör opiaterna trappas ner först med hänsyn till att det går fort och utan allvarliga, om än obehagliga, abstinenssymtom. Du känner att med hänsyn till ovan nämnda fakta och att du inte riktigt har kläm på hans missbruk/motivation remitterar du Sven till beroendeenheten. Metadon och Suboxone används enbart för tyngre opiatmissbruk såsom heroin; rimligtvis bör Sven avgiftas med något av alternativ 3-5 enligt svaret ovan.

9 9 Fall 2 (35p) En dag söker två patienter i 20-årsåldern på vårdcentralen där du jobbar och de har delvis liknande symtom. Dina neurologiska kunskaper ställs på prov och du tvingas reflektera över det vanliga symtomet trötthet. Huvudsymtomet för bägge dessa patienter anges nämligen som sjuklig trötthet. Bägge beskriver dessutom lite besvär från benen. Fråga 2:1:1 (4p) Nämn två neurologiska diagnoser som du definitivt behöver ta ställning till hos dessa unga vuxna! Fråga 2:1:2 (6p) Vilka frågor är viktiga att ställa i anamnestagandet och vilka statusfynd har hög relevans för dessa diagnoser?

10 10 En dag söker två patienter i 20-årsåldern på vårdcentralen där du jobbar och de har delvis liknande symtom. Dina neurologiska kunskaper ställs på prov och du tvingas reflektera över det vanliga symtomet trötthet. Huvudsymtomet för bägge dessa patienter anges nämligen som sjuklig trötthet. Bägge beskriver dessutom lite besvär från benen. Multipel skleros (med fatigue). Narkolepsi (ev. hypersomni) Har du en fysisk uttröttbarhet, en mental uttröttbarhet eller bådadera (MS-fatigue)? Har du haft symtom från nervsystemet tidigare? Exempel: har du haft problem med synen? Diagnosticerad synnervsinflammation? Finns det neurologiska bortfall som känsel-kraftpåverkan, dubbelseende, problem med urinblåsan? Släktingar med MS? (viss svag ärftlighet finns, ssk mellan syskon*) Narkolepsi: har du lätt för att slumra in i passiva situationer (slumringstendens)? Har du livliga mardrömmar på natten? Hallucinationer? Känsla av att vara förlamad när du somnar in/vaknar upp? (sömnparalys) Plötslig kraftförlust i kroppen, vanligast i ben eller ansikte vid känslomässig påverkan, sinnesrörelse, särskilt vid skratt (kataplexi)? Den första patienten är en kvinnlig expedit som sedan några månader inte orkar med jobbet som vanligt i den affär där hon jobbat sedan flera år. Hon tappar skärpa efter lunch och vill då helst bara gå hem och lägga sig. Hon kommer inte ihåg priserna och känner sig utmattad. Har dessutom noterat att hon måste kissa mkt oftare än vanligt och att benen känns konstiga; det kan sticka i underben och fötter när hon är trött. Känner sig ofta luddig i huvudet. Urinsticka för glukos u.a. I status finner du stegrade reflexer i nedre extremiteterna och lätt nedsatt färgsinne på höger öga. Fråga 2:2:1 Nämn två olika undersökningar som man behöver överväga i detta fall! (4p) Fråga 2:2:2 Vilka typiska fynd visar dessa undersökningar? (6p)

11 11 En dag söker två patienter i 20-årsåldern på vårdcentralen där du jobbar och de har delvis liknande symtom. Dina neurologiska kunskaper ställs på prov och du tvingas reflektera över det vanliga symtomet trötthet. Huvudsymtomet för bägge dessa patienter anges nämligen som sjuklig trötthet. Bägge beskriver dessutom lite besvär från benen. Multipel skleros (med fatigue). Narkolepsi (ev. hypersomni) Har du en fysisk uttröttbarhet, en mental uttröttbarhet eller bådadera (MS-fatigue)? Har du haft symtom från nervsystemet tidigare? Exempel: har du haft problem med synen? Diagnosticerad synnervsinflammation? Finns det neurologiska bortfall som känsel-kraftpåverkan, dubbelseende, problem med urinblåsan? Släktingar med MS? (viss svag ärftlighet finns, ssk mellan syskon*) Narkolepsi: har du lätt för att slumra in i passiva situationer (slumringstendens)? Har du livliga mardrömmar på natten? Hallucinationer? Känsla av att vara förlamad när du somnar in/vaknar upp? (sömnparalys) Plötslig kraftförlust i kroppen, vanligast i ben eller ansikte vid känslomässig påverkan, sinnesrörelse, särskilt vid skratt (kataplexi)? Den första patienten är en kvinnlig expedit som sedan några månader inte orkar med jobbet som vanligt i den affär där hon jobbat sedan flera år. Hon tappar skärpa efter lunch och vill då helst bara gå hem och lägga sig. Hon kommer inte ihåg priserna och känner sig utmattad. Har dessutom noterat att hon måste kissa mkt oftare än vanligt och att benen känns konstiga; det kan sticka i underben och fötter när hon är trött. Känner sig ofta luddig i huvudet. Urinsticka för glukos u.a. I status finner du stegrade reflexer i nedre extremiteterna och lätt nedsatt färgsinne på höger öga. Magnetkameraundersökning av hjärnan (gärna med kontrast: Gadolinium) + lumbalpunktion med analys av celler samt spinalelfores, helst med isoelektrisk fokusering. Dessutom kan man analysera Sp-Albumin som visar eventuell blodhjärnbarriärskada. Demyeliniserande lesioner i vit substans, särskilt periventrikulärt, tecken på blodhjärn-barriärskada, eventuellt gadolinioumkontrastförstärkning om det finns färska lesioner. Likvoranalyser visar lätt pleocytos (mononukleära celler) samt ett flertal oligoklonala IgG-band i likvor som ej återfinns i blodprovet, eventuellt även ökat Sp-Albumin. Den andra patienten är en ung man som sedan tonårstiden är trött men detta har ökat senaste tiden, vilket märkts på föreläsningarna, han somnar ofta då han sitter i en dunkel eller nedsläckt lokal, i synnerhet om intresset sviktar. Han har också noterat att han somnar då han sitter som passagerare i bil även om det är mycket tidigt på dagen och han är utsövd. Sover dåligt på nätterna p.g.a. mycket realistiska drömmar och har då svårt att känna skillnad mellan dröm och verklighet. Har vid flera tillfällen känt sig konstig i benen, beskriver det som att han blir svag i knäna då han skrattar åt något roligt och han har även fallit till golvet en gång när han skrattade riktigt länge åt ett fånigt skämt. Fråga 2:3:1 (5p) Du misstänker narkolepsi. Vilka undersökningar beställer du för att bekräfta din diagnos? Motivera varför och det förväntade resultatet! Fråga 2:3:2 Beskriv den fysiologiska bakgrunden till narkolepsi! (5p) Fråga 2:3:3 Vilka läkemedel vill du ordinera när diagnosen narkolepsi fastställts? (5p)

12 12 Multiple sleep latency test (MSLT) visar t ex sömnstadierna inkl. REM (rapid eye movement sleep) samt insomningslatensen. Du förväntar dig att testet hos denna pat. uppvisar förkortad insomningstid och att pat. går in i REM snabbare än normalt. Blodprov för HLA-typning: detta visar vid narkolepsi i mycket hög utsträckning typisk HLA DR2 (=mer specifikt DRB1*15:01 DQB1*16:02). Andra tester som förekommer kliniskt är orexin i likvor (vilket vid narkolepsi visar ett mycket lågt värde) samt actigrafi för sömn/vakenhetsregistrering, vilket också kan ge värdefull klinisk information. Orexin (hypokretin)-producerande neuron i hypothalamus skadas selektivt vilket kliniskt medför en REM-sömnsjukdom. Modafinil (centralstimulerande)rekommenderas, amfetamin förekommer. Klomipramin el dyl. mot kataplexi. Även SSRI, hypnotika och metylfenidat ordineras. Viss skillnad mellan vuxen-och barnpopulation.

13 13 Fall 3 (30p) Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Fråga 3:1:1 Ange fyra (inte flera!) blodprover som du vill ta (2p) Fråga 3:1:2 Ange tre (inte flera!) differentialdiagnostiska överväganden? (3p)

14 14 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hypercalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar nedanstående prover T10C65, T10C67. Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 14 <10 mg/l B-Hemoglobin g/l P-Kreatinin µmol/l P-Natrium mmol/l P-Kalium mmol/l P - Calcium joniserat mmol/l fp-glukos mmol/l P-Fosfat mmol/l S-TSH mu/l S-Fritt T pmol/l Fråga 3:2:1 (2p) Det finns flera avvikande prover men du väljer att koncentrera din fortsatta handläggning på ett av de förändrade provsvaren. Vilket då? Motivera kort ditt val

15 15 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l I det här fallet är hypercalcemi mest angelägen att handlägga snabbt. T10C76 Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd. Hon är på avdelningen lätt förvirrad och bedöms ha en konfusion. Fråga 3:3:1 Vilken är den viktigaste akuta åtgärden som bör planeras för Asta? (2p)

16 16 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Rehydrering är i regel förstahandsåtgärd vid uttalad hypercalcemi. Ökad peroral vätsketillförsel räcker ibland, men om patienten är påverkad eller om calciumnivån är mycket hög bör parenteral tillförsel exempelvis av NaCl 9 mg/ml 2-5 liter ges första dygnet. Detta sänker ofta calciumnivån signifikant. T10C76 Fråga 3:4:1 (2p) Hur resonerar du kring viktiga differentialdiagnoser för Astas hypercalcemi? Nämn fyra (inte flera!) Fråga 3:4:2 (2p) Vilket prov (ett!) tycker du utredningen av Astas hypercalcemi i första hand bör kompletteras med? Du har (i din initiala provtagning) helt riktigt valt att kontrollera fritt joniserat calcium för att värdera nivån av calcium. Fråga 3:4:3 Redogör varför fritt joniserat calcium är ett bättre val än totalt P-Calcium. (3p)

17 17 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. T10C76 Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon. T10C76 Direkt bestämning av fritt calcium (Calciumjonaktivitet) i plasma är bästa mätmetod och bör väljas vid känd eller misstänkt rubbning. Bestämning av totalt P-Calcium används dock fortfarande ofta som rutin eftersom analysen görs med multianalysator i samma prov som andra elektrolyter m fl basala prover. Värdet för totalt P-Calcium är dock beroende av P- Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin. Hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Korrigering kan göras med enkel formel till P-Calcium (albuminkorrigerat), men metoden är mindre säker än direkt bestämning av P- Fritt Calcium. T10C76 Parathormon var normalt, och Asta genomgår under vårdtiden ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). Fråga 3:5:1 (3p) Redogör för några mekanismer där en underliggande malignitet kan orsaka hypercalcemi.

18 18 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon, vilket var normalt. Värdet för totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin, och hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Asta genomgår ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). De bakomliggande mekanismerna vid hypercalcemi i samband med malignitet är flera och innefattar osteolys genom tumörinvasion i skelettet men även tumörcellsmedierad produktion av humorala substanser såsom PTHrP. Tumörceller kan utsöndra PTHrP (parathyroid hormone-related peptide), som stimulerar osteoblaster till att syntetisera RANKL (receptor activator of nuclear factor-κb ligand) och nedreglera OPG (osteoprotegerin). Detta leder till aktivering av osteoklastprekursorer och därmed osteolys och ökad extracellulär koncentration av calcium T10C76 Asta erhåller efter inledande rehydrering även bisfosfonatinfusion, och kalciumnivån normaliseras. Även Hb, elektrolyter och krea normaliseras. Hon insätts på T. Panodil 500mg 2x3 och är väl symptomlindrad på detta. Utskrivs till hemmet och remitteras till Onkologiska kliniken för ställningstagande till tumörspecifik behandling. En månad efter utskrivningen söker Asta tillsammans med sonen på vårdcentralen då hon ont fått allt mer ont i ryggen. Panodil hjälper inte längre. Hon har även sporadiskt provat T. Diklofenak 50mg 2 ggr per dag, som hon hade en gammal ask av hemma, men det har inte hjälpt. Hon ska till Onkologen kommande vecka. Fråga 3:6:1 (3p) Vad behöver du komplettera med i anamnes och status för din fortsatta handläggning av Astas smärta? Motivera.

19 19 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon, vilket var normalt. Värdet för totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin, och hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Asta genomgår ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). De bakomliggande mekanismerna vid hypercalcemi i samband med malignitet är flera och innefattar osteolys genom tumörinvasion i skelettet men även tumörcellsmedierad produktion av humorala substanser såsom PTHrP. Tumörceller kan utsöndra PTHrP (parathyroid hormone-related peptide), som stimulerar osteoblaster till att syntetisera RANKL (receptor activator of nuclear factor-κb ligand) och nedreglera OPG (osteoprotegerin). Detta leder till aktivering av osteoklastprekursorer och därmed osteolys och ökad extracellulär koncentration av calcium Asta erhåller efter inledande rehydrering även bisfosfonatinfusion, och kalciumnivån normaliseras. Även Hb, elektrolyter och krea normaliseras. Hon insätts på T. Panodil 500mg 2x3 och är väl symptomlindrad på detta. Utskrivs till hemmet och remitteras till Onkologiska kliniken för ställningstagande till tumörspecifik behandling. En månad efter utskrivningen söker Asta tillsammans med sonen på vårdcentralen då hon ont fått allt mer ont i ryggen. Panodil hjälper inte längre. Hon har även sporadiskt provat T. Diklofenak 50mg 2 ggr per dag, som hon hade en gammal ask av hemma, men det har inte hjälpt. Hon ska till Onkologen kommande vecka. Du gör en närmare smärtbedömning med t.ex frågor om var smärtan sitter, kontinuerlig eller ej, vad som förvärrar, om trauma vid debut (behov av rtg?), smärtskattning (exv. NRS-skala; så läkemedel som insätts kan följas upp och utvärderas), om neurologiska bortfallssymptom (tecken till spinal påverkan?). T10C67, T10C78 Astas smärtor finns i vila, accentueras vid rörelse, inget förgående trauma och inga neurologiska bortfall som vid spinal påverkan. Hon skattar smärtan som 6 på en 10-gradig NRS-skala. Smärtan ter sig som en nociceptiv smärta ffa. Du bestämmer dig för att insätta långverkande morfin. Fråga 3:7:1 Hur ser din plan för insättningen ut? Motivera. (3p)

20 20 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon, vilket var normalt. Värdet för totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin, och hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Asta genomgår ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). De bakomliggande mekanismerna vid hypercalcemi i samband med malignitet är flera och innefattar osteolys genom tumörinvasion i skelettet men även tumörcellsmedierad produktion av humorala substanser såsom PTHrP. Tumörceller kan utsöndra PTHrP (parathyroid hormone-related peptide), som stimulerar osteoblaster till att syntetisera RANKL (receptor activator of nuclear factor-κb ligand) och nedreglera OPG (osteoprotegerin). Detta leder till aktivering av osteoklastprekursorer och därmed osteolys och ökad extracellulär koncentration av calcium Asta erhåller efter inledande rehydrering även bisfosfonatinfusion, och kalciumnivån normaliseras. Även Hb, elektrolyter och krea normaliseras. Hon insätts på T. Panodil 500mg 2x3 och är väl symptomlindrad på detta. Utskrivs till hemmet och remitteras till Onkologiska kliniken för ställningstagande till tumörspecifik behandling. En månad efter utskrivningen söker Asta tillsammans med sonen på vårdcentralen då hon ont fått allt mer ont i ryggen. Panodil hjälper inte längre. Hon har även sporadiskt provat T. Diklofenak 50mg 2 ggr per dag, som hon hade en gammal ask av hemma, men det har inte hjälpt. Hon ska till Onkologen kommande vecka. Du gör en närmare smärtbedömning. Astas smärtor finns i vila, accentueras vid rörelse, inget förgående trauma och inga neurologiska bortfall som vid spinal påverkan. Hon skattar smärtan som 6 på en 10-gradig NRS-skala. Smärtan ter sig som en nociceptiv smärta ffa, och du bestämmer dig för att insätta långverkande morfin. Du sätter antingen in en försiktig dos långverkande morfin eller titrerar ut dosen långverkande morfin med hjälp av att först insätta kortverkande morfin x4-6- båda alternativen i kombination med kortverkande morfin vid behov. Nytt s-kreatinin tas (eftersom de vanligaste opioderna per os utsöndras via njurarna) & det är normalt, obstipationsförebyggande medel insättes (t.ex. makrogol 1-2 dospåsar varje morgon) samt något mot illamående (t.ex. metoklopramid 10mg 1x1-3 vid behov). Någon typ av uppföljning för att utvärdera åtgärden planeras in. T10C77, T10C78 Den kommande månaden får Asta ytterligare en episod med hyperkalcemi som behandlas. Hon bedöms på Onkologen och erbjuds kemoterapi, men tackar nej. Försämras successivt med andfåddhet i vila, orkar gå endast korta sträckor inomhus, besvärande slem. Röntgen visar utbredda emfysematiska förändringar, inga lungmetastaser. Får syrgas 1L/min via koncentrator i hemmet, men har svårt att klara sig i lägenheten pga mycket oro, matleda och avmagring. Erbjuds och flyttar därför till särskilt boende. Du är läkare på det särskilda boende som Asta flyttat till. För en vecka sedan insattes antibiotika p.g.a. akut exacerbation av KOL. Men Asta har hittills inte svarat kliniskt på behandlingen, utan snarare försämrats med tilltagande trötthet, andnöd och försämrad saturation. Hon har också uttryckt att livet har blivit plågsamt, och att hon inte önskar livsuppehållande insatser vid ytterligare försämring. Du rondar på det särskilda boendet. Sjuksköterskan berättar att Asta nu blivit okontaktbar och hon har bara 76 % i saturation. När du undersöker Asta så är hon djupt medvetslös, ca 6 andetag per minut, ligger med syrgas på grimma 1L/min. Blodtryck 70/50. Inget uppenbart nytillkommet framkommer i status. Verkar inte ha ont, är lugn. Fråga 3:8:1 (1p) Vad är den mest troliga orsaken till Astas försämrade tillstånd med medvetslöshet och desaturering?

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p)

Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p) Fall A Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p) Aid nr..1(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40- årsåldern kommer in. Han söker hjälp för sin

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag!

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag! MEQ ( poäng) Svea, 74 år, söker på akutmottagningen med en remiss utfärdad hos hennes familjeläkare på vårdcentralen. Svea har sedan en tid tillbaka varit andfådd och har återkommande perioder med hjärtklappning.

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer