Fråga 1:1:2. Vilken preliminär diagnos överväger du och vilka andra tillstånd behöver du beakta? Motivera!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 1:1:2. Vilken preliminär diagnos överväger du och vilka andra tillstånd behöver du beakta? Motivera!"

Transkript

1 1 Fall 1 (35p) Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Fråga 1:1:1 (2p) Vilken preliminär diagnos överväger du och vilka andra tillstånd behöver du beakta? Motivera! Fråga 1:1:2 Vad behöver du ta reda på/undersöka under besöket för att komma vidare med diagnostiken/handläggningen av fallet? (2p)

2 2 Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk-/beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Fråga 1:2:1 Hur förklarar du hans psykiska och kroppsliga status? (2p) Fråga 1:2:2 (5p) Beskriv på molekyl-och krets-nivå hur bensodiazepiner ger upphov till beroende. Svaret bör innehålla primär målmolekyl, effekten på målcellen vad gäller fyrningsfrekvens samt vilka celler/kretsar som är inblandade och var i hjärnan!

3 3. Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Fråga 1:3:1 Vad behöver du fråga Sven om för att säkerställa abstinensdiagnosen? (1p) Fråga 1:3:2 (5p) I det fall det handlar om abstinens, går det att skilja på abstinenssymtom (anamnes/kliniskt) vid jämförelse mellan alkohol, bensodiazepiner och opiater? Förklara!

4 4 Du tjänstgör på en distriktsläkarmottagning en sen fredagseftermiddag. Sven som är i 40-årsåldern kommer och söker hjälp för sin ångest. Av tidigare journalanteckningar framgår att han vid ett antal tillfällen sökt p.g.a. ångest/brist på bensodiazepiner och fått recept/tabletter. Sven är ensamstående, sjukskriven på halvtid p.g.a. smärta i nacke/axlar, en whiplashskada som han fick i samband med en trafikolycka för fem år sedan. Har försökt arbetsträna på halvtid men varit borta mycket. Gråter och vädjar till dig om hjälp. Har använt bensodiazepiner dagligen i 15 år för ångestlindring. Vilket preparat han tar och vem som f n skriver ut hans mediciner vill han inte nämna men framhåller att medicineringen står under läkarkontroll. Vill heller inte ange vilken dos han tar. Vidare framkommer det att Sven vid flera tillfällen testat olika sorts antidepressiva behandlingar som han avbrutit snabbt p.g.a. oklara biverkningar. Vidare penetrerar du Svens smärtproblematik och det framkommer att han sedan olyckan har kontakt med en äldre läkare på privat smärtklinik som förskriver Treo Comp att ta v b. Denna har dock ingen kännedom om Svens övriga mediciner. På fråga om alkoholintag uppger Sven att han dricker till maten men vill inte gå närmare in på detta. Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Fråga 1:4:1 (4p) Nämn åtminstone fyra olika tillstånd som enligt gängse praxis kan motivera en akut inläggning för behandling av abstinens och vilken vårdform du anser bör vara mest lämplig för Sven?

5 5 Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Risk för abstinensepilepsi, delirium tremens och/eller svåra abstinenssymtom, kan behövas vid blandmissbruk. Vissa akuta psykiatriska tillstånd, suicidrisk, svår ångest, psykosnära/akut psykotisk. Du bedömer att Sven kan behandlas i öppenvård. Sven önskar recept på Oxascand. Fråga 1:5:1 (2p) Hur handlägger du hans önskar? Ange minst två alternativ till handläggningsmöjligheter inför den kommande helgen. Ge även förslag på fortsatt uppföljning!

6 6 Läkemedelsmissbruk/beroende (bens-/analgetikaberoende) och eventuellt alkoholmissbruk/beroende kan misstänkas, d.v.s. blandmissbruk. Sven har ett typiskt mönster, d.v.s. kommer på tider då den ordinarie doktorn inte är nåbar, vill inte använda icke-beroendeframkallande läkemedel, vägrar ge dig noggrann information eller upplysa om vem som skriver ut läkemedlen. Ångest och depressionssjukdomar bör övervägas med hänsyn till hans anamnes men det är dock svårt att klargöra så länge han använder beroendeframkallande medel regelbundet. Trots ovilja att uppge information och detaljer på alkohol/läkemedels/droganamnes bör man oförtrutet ta upp frågan med att återkomma till denna anamnes. Ev använda skattningsskalor om tillgängliga: Audit, dudit. Undersöka allmäntillstånd/somatiskt status. Psyk status. Urinscreening/alkometer. Blodprover: blodstatus, kreatinin, CDT, blodsocker, leverenzymer Anamnesen ger misstanke på läkemedelsberoende (benso-analgetikaberoende). Du överväger även alkoholmissbruk- /beroende, d.v.s. blandmissbruk, ångest och depression. Anamnes och undersökning: Sven var återhållsam med info ang. användning av beroendeframkallande mediciner. Tar enbart Oxascand 90 mg dagligen enligt egen utsago, smärtmediciner någon gång när han är dålig med smärtgenombrott. Dricker endast någon/några lättöl till maten. Psykisk status visar ökad ångest och nedstämdhet med en del kroppsliga symtom, skakig, svettig, förhöjt blodtryck och puls. Urinscreening positiv för opiater och bensodiazepiner. Alkoholmeter: blåser 0 promille. Blodprover u.a. Sannolikt abstinenssymtom, som ångest, svettningar, skakighet, förhöjd puls och blodtryck. Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Risk för abstinensepilepsi, delirium tremens och/eller svåra abstinenssymtom, kan behövas vid blandmissbruk. Vissa akuta psykiatriska tillstånd, suicidrisk, svår ångest, psykosnära/akut psykotisk. Du bedömer att Sven kan behandlas i öppenvård. Sven önskar recept på Oxascand. Man kan låta bli att skriva ut läkemedel och bara hänvisa till förskrivande läkare eller VC för att Sven inte ska få för vana att söka jour/akut när läkemedlen är slut. Emellertid har denna patient sökt vid enstaka tillfällen och eftersom det är sent på em en fredag erbjuds Sven i första hand Atarax eller Lergigan. Troligen tackar Sven nej till erbjudandet; alt är att du istället skriver recept på en liten mängd av den medicin Sven står på för att täcka helgens behov. Du får överväga huruvida du behöver ta hänsyn till analgetika eftersom beroende individer ofta rapporterar mindre än vad de egentligen tar. Ett ytterligare alt är daglig medicinhämtning av dygnsdos till efter helgerna då han söker ordinare läkare. I alla fallen hänvisar du Sven till sin ordinarie förskrivande läkare eller VC kommande vardag för vidare behandling. Informera om möjligt förskrivande läkare. Efter ett längre motiverande samtal vill han veta hur avgiftning/nertrappningsschema skulle se ut för hans del. Fråga 1:6:1 Hur kan ett nertrappningsschema av bensodiazepiner se ut för Sven? Beskriv ev. nertrappningsschema översiktligt utifrån generella principer för avgiftning! (3p)

7 7 Positiv modulering av GABA A -receptorer. Leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering. I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska/gabaerga) interneuron i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer dopamin i deras målområden. Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationerna i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling. Om det har blivit uppehåll i hans användande av något/några beroendeframkallande medel? D.v.s. i aktuell situation-fråga hur länge sedan han drack alkohol och i vilken mängd. Likaså hur länge sedan han tog smärt/lungande tabletter och i vilken mängd? När abstinensen kommer är beroende av hur snabbt koncentrationen/effekten av det beroendeframkallande klingar av och vid alkoholberoende är den kraftig efter 2-3 dygn; bensodiazepinabstinens utvecklas inom loppet av några timmar upp till dagar beroende på halveringstiden. Opiatabstinens tillträder snabbt oftast under första dygnet men har också annan symtomatologi, d.v.s. influensaliknande symtom (frusen med gåshud, snuvig, tårögd, muskel/tandvärk, svettningar) och mydriasis. Ofta magsymtom i abstinensfas (buksmärtor, illamående, diarré) vid bensodiazepin-och opiatabstinens. Krampanfall och delirium brukar inte förekomma som del av opiat-abstinens. Sven har slut på Oxascand, tagit sista tabletten för 4 dagar sedan. Detta stämmer med abstinensbilden, men tillfrågad besvärades Sven även av illamående och varit nära att kräkas de sista dagarna, inga andra nya symtom. Blodprover och lättölanamnes indikerar att det inte handlar om alkoholabstinens. Klinisk bild stämmer inte med opiatabstinens. Du överväger om Svens abstinens ska behandlas i öppenvård eller slutenvård på beroendeenhet. Risk för abstinensepilepsi, delirium tremens och/eller svåra abstinenssymtom, kan behövas vid blandmissbruk. Vissa akuta psykiatriska tillstånd, suicidrisk, svår ångest, psykosnära/akut psykotisk. Du bedömer att Sven kan behandlas i öppenvård. Sven önskar recept på Oxascand. Man kan låta bli att skriva ut läkemedel och bara hänvisa till förskrivande läkare eller VC för att Sven inte ska få för vana att söka jour/akut när läkemedlen är slut. Emellertid har denna patient sökt vid enstaka tillfällen och eftersom det är sent på em en fredag erbjuds Sven i första hand Atarax eller Lergigan. Troligen tackar Sven nej till erbjudandet; alt är att du istället skriver recept på en liten mängd av den medicin Sven står på för att täcka helgens behov. Du får överväga huruvida du behöver ta hänsyn till analgetika eftersom beroende individer ofta rapporterar mindre än vad de egentligen tar. Ett ytterligare alt är daglig medicinhämtning av dygnsdos till efter helgerna då han söker ordinare läkare. I alla fallen hänvisar du Sven till sin ordinarie förskrivande läkare eller VC kommande vardag för vidare behandling. Informera om möjligt förskrivande läkare. Efter ett längre motiverande samtal vill han veta hur avgiftning/nertrappningsschema skulle se ut för hans del. Bäst är att byta till preparat med lång halveringstid såsom Diazepam. 90mg Oxascand är ekvipotent med 30mg Diazepam i styrka. Börja med halva dosen och minska sedan doseringen var 7:e dag om 10-20% enl. läroböckerna. I praxis används dock ofta 10 % dossänkning var 14:e dag som kan gå lättare för sig. Eftersom han inte har anamnes på abstinenskramp behövs inga antiepilepsimediciner. När du i samråd med beroendeläkarjouren har lagt ett schema där han skall komma dagligen och hämta Oxascand för nertrappning framkommer det att han också tar Treo Comp minst 12 tabl/dag. Sven frågar om det finns tabletter för att trappa ner Treo Comp. Han har hört av några kompisar fått opiat-avgiftning med tabletter som var bra och han vill gärna prova. Fråga 1:7:1 (4p) Du informerar Sven om att det finns minst 4 olika farmakologiska alternativa vägar vid opiatavgiftning. Vilka är dessa och vad skiljer dem åt verkningsmekanism-mässigt? Beskriv översiktligt! Fråga 1:7:2 (5p) Vad gör du gällande han Treo Comp-användning och önskan om avgiftning? Resonera kortfattat utifrån den kliniska bilden, varierande anamnes, behandlingsmöjligheter och vårdnivåer!

8 8 1)Opiat-agonist d.v.s. Metadon 2) Subutex (buprenorfin) som är korstolerant och gärna används för nertrappning med naloxon för att hindra missbruk/felanvändning. Båda behandlingarna uppskattas av patienterna eftersom de tar bort helhetsabstinenssymtomen. 3) Klonidin (Catapressan) lindrar symtomen genom antiadrenerga effekter. 4) Dexofen/Dolcontin, d.v.s. ett smärtstillande opiat som används för nertrappning, förutom möjligheten att sakta trappa ner Treo Comp till exempel med en halv-en tablett i taget. 5) Behandla symtomatiskt med Mirtazapin 30mg till natten i 14 dagar, god effekt på sömn och opiatabstinensen generellt. Patientens sätt att först neka till opiat-användning men sedan bejaka den kan stämma med det faktum att missbrukare oftast medger för lite, men kan visserligen också väcka misstanke om att han tänker sig fortsatt missbruk. Patienten har inte akuta symtom på opiat-abstinens och därför är det inte akut att påbörja abstinensbehandling. Å andra sidan kan blandmissbruk med bensodiazepiner och opiater vara farligt p.g.a. att de potentierar varandras andningsdeprimerande effekt. Opiat-nertrappning, särskilt med beroendeframkallande läkemedel, bör i de flesta fall ske på beroendeklinik. Vid blandmissbruk med opiater bör opiaterna trappas ner först med hänsyn till att det går fort och utan allvarliga, om än obehagliga, abstinenssymtom. Du känner att med hänsyn till ovan nämnda fakta och att du inte riktigt har kläm på hans missbruk/motivation remitterar du Sven till beroendeenheten. Metadon och Suboxone används enbart för tyngre opiatmissbruk såsom heroin; rimligtvis bör Sven avgiftas med något av alternativ 3-5 enligt svaret ovan.

9 9 Fall 2 (35p) En dag söker två patienter i 20-årsåldern på vårdcentralen där du jobbar och de har delvis liknande symtom. Dina neurologiska kunskaper ställs på prov och du tvingas reflektera över det vanliga symtomet trötthet. Huvudsymtomet för bägge dessa patienter anges nämligen som sjuklig trötthet. Bägge beskriver dessutom lite besvär från benen. Fråga 2:1:1 (4p) Nämn två neurologiska diagnoser som du definitivt behöver ta ställning till hos dessa unga vuxna! Fråga 2:1:2 (6p) Vilka frågor är viktiga att ställa i anamnestagandet och vilka statusfynd har hög relevans för dessa diagnoser?

10 10 En dag söker två patienter i 20-årsåldern på vårdcentralen där du jobbar och de har delvis liknande symtom. Dina neurologiska kunskaper ställs på prov och du tvingas reflektera över det vanliga symtomet trötthet. Huvudsymtomet för bägge dessa patienter anges nämligen som sjuklig trötthet. Bägge beskriver dessutom lite besvär från benen. Multipel skleros (med fatigue). Narkolepsi (ev. hypersomni) Har du en fysisk uttröttbarhet, en mental uttröttbarhet eller bådadera (MS-fatigue)? Har du haft symtom från nervsystemet tidigare? Exempel: har du haft problem med synen? Diagnosticerad synnervsinflammation? Finns det neurologiska bortfall som känsel-kraftpåverkan, dubbelseende, problem med urinblåsan? Släktingar med MS? (viss svag ärftlighet finns, ssk mellan syskon*) Narkolepsi: har du lätt för att slumra in i passiva situationer (slumringstendens)? Har du livliga mardrömmar på natten? Hallucinationer? Känsla av att vara förlamad när du somnar in/vaknar upp? (sömnparalys) Plötslig kraftförlust i kroppen, vanligast i ben eller ansikte vid känslomässig påverkan, sinnesrörelse, särskilt vid skratt (kataplexi)? Den första patienten är en kvinnlig expedit som sedan några månader inte orkar med jobbet som vanligt i den affär där hon jobbat sedan flera år. Hon tappar skärpa efter lunch och vill då helst bara gå hem och lägga sig. Hon kommer inte ihåg priserna och känner sig utmattad. Har dessutom noterat att hon måste kissa mkt oftare än vanligt och att benen känns konstiga; det kan sticka i underben och fötter när hon är trött. Känner sig ofta luddig i huvudet. Urinsticka för glukos u.a. I status finner du stegrade reflexer i nedre extremiteterna och lätt nedsatt färgsinne på höger öga. Fråga 2:2:1 Nämn två olika undersökningar som man behöver överväga i detta fall! (4p) Fråga 2:2:2 Vilka typiska fynd visar dessa undersökningar? (6p)

11 11 En dag söker två patienter i 20-årsåldern på vårdcentralen där du jobbar och de har delvis liknande symtom. Dina neurologiska kunskaper ställs på prov och du tvingas reflektera över det vanliga symtomet trötthet. Huvudsymtomet för bägge dessa patienter anges nämligen som sjuklig trötthet. Bägge beskriver dessutom lite besvär från benen. Multipel skleros (med fatigue). Narkolepsi (ev. hypersomni) Har du en fysisk uttröttbarhet, en mental uttröttbarhet eller bådadera (MS-fatigue)? Har du haft symtom från nervsystemet tidigare? Exempel: har du haft problem med synen? Diagnosticerad synnervsinflammation? Finns det neurologiska bortfall som känsel-kraftpåverkan, dubbelseende, problem med urinblåsan? Släktingar med MS? (viss svag ärftlighet finns, ssk mellan syskon*) Narkolepsi: har du lätt för att slumra in i passiva situationer (slumringstendens)? Har du livliga mardrömmar på natten? Hallucinationer? Känsla av att vara förlamad när du somnar in/vaknar upp? (sömnparalys) Plötslig kraftförlust i kroppen, vanligast i ben eller ansikte vid känslomässig påverkan, sinnesrörelse, särskilt vid skratt (kataplexi)? Den första patienten är en kvinnlig expedit som sedan några månader inte orkar med jobbet som vanligt i den affär där hon jobbat sedan flera år. Hon tappar skärpa efter lunch och vill då helst bara gå hem och lägga sig. Hon kommer inte ihåg priserna och känner sig utmattad. Har dessutom noterat att hon måste kissa mkt oftare än vanligt och att benen känns konstiga; det kan sticka i underben och fötter när hon är trött. Känner sig ofta luddig i huvudet. Urinsticka för glukos u.a. I status finner du stegrade reflexer i nedre extremiteterna och lätt nedsatt färgsinne på höger öga. Magnetkameraundersökning av hjärnan (gärna med kontrast: Gadolinium) + lumbalpunktion med analys av celler samt spinalelfores, helst med isoelektrisk fokusering. Dessutom kan man analysera Sp-Albumin som visar eventuell blodhjärnbarriärskada. Demyeliniserande lesioner i vit substans, särskilt periventrikulärt, tecken på blodhjärn-barriärskada, eventuellt gadolinioumkontrastförstärkning om det finns färska lesioner. Likvoranalyser visar lätt pleocytos (mononukleära celler) samt ett flertal oligoklonala IgG-band i likvor som ej återfinns i blodprovet, eventuellt även ökat Sp-Albumin. Den andra patienten är en ung man som sedan tonårstiden är trött men detta har ökat senaste tiden, vilket märkts på föreläsningarna, han somnar ofta då han sitter i en dunkel eller nedsläckt lokal, i synnerhet om intresset sviktar. Han har också noterat att han somnar då han sitter som passagerare i bil även om det är mycket tidigt på dagen och han är utsövd. Sover dåligt på nätterna p.g.a. mycket realistiska drömmar och har då svårt att känna skillnad mellan dröm och verklighet. Har vid flera tillfällen känt sig konstig i benen, beskriver det som att han blir svag i knäna då han skrattar åt något roligt och han har även fallit till golvet en gång när han skrattade riktigt länge åt ett fånigt skämt. Fråga 2:3:1 (5p) Du misstänker narkolepsi. Vilka undersökningar beställer du för att bekräfta din diagnos? Motivera varför och det förväntade resultatet! Fråga 2:3:2 Beskriv den fysiologiska bakgrunden till narkolepsi! (5p) Fråga 2:3:3 Vilka läkemedel vill du ordinera när diagnosen narkolepsi fastställts? (5p)

12 12 Multiple sleep latency test (MSLT) visar t ex sömnstadierna inkl. REM (rapid eye movement sleep) samt insomningslatensen. Du förväntar dig att testet hos denna pat. uppvisar förkortad insomningstid och att pat. går in i REM snabbare än normalt. Blodprov för HLA-typning: detta visar vid narkolepsi i mycket hög utsträckning typisk HLA DR2 (=mer specifikt DRB1*15:01 DQB1*16:02). Andra tester som förekommer kliniskt är orexin i likvor (vilket vid narkolepsi visar ett mycket lågt värde) samt actigrafi för sömn/vakenhetsregistrering, vilket också kan ge värdefull klinisk information. Orexin (hypokretin)-producerande neuron i hypothalamus skadas selektivt vilket kliniskt medför en REM-sömnsjukdom. Modafinil (centralstimulerande)rekommenderas, amfetamin förekommer. Klomipramin el dyl. mot kataplexi. Även SSRI, hypnotika och metylfenidat ordineras. Viss skillnad mellan vuxen-och barnpopulation.

13 13 Fall 3 (30p) Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Fråga 3:1:1 Ange fyra (inte flera!) blodprover som du vill ta (2p) Fråga 3:1:2 Ange tre (inte flera!) differentialdiagnostiska överväganden? (3p)

14 14 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hypercalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar nedanstående prover T10C65, T10C67. Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 14 <10 mg/l B-Hemoglobin g/l P-Kreatinin µmol/l P-Natrium mmol/l P-Kalium mmol/l P - Calcium joniserat mmol/l fp-glukos mmol/l P-Fosfat mmol/l S-TSH mu/l S-Fritt T pmol/l Fråga 3:2:1 (2p) Det finns flera avvikande prover men du väljer att koncentrera din fortsatta handläggning på ett av de förändrade provsvaren. Vilket då? Motivera kort ditt val

15 15 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l I det här fallet är hypercalcemi mest angelägen att handlägga snabbt. T10C76 Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd. Hon är på avdelningen lätt förvirrad och bedöms ha en konfusion. Fråga 3:3:1 Vilken är den viktigaste akuta åtgärden som bör planeras för Asta? (2p)

16 16 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Rehydrering är i regel förstahandsåtgärd vid uttalad hypercalcemi. Ökad peroral vätsketillförsel räcker ibland, men om patienten är påverkad eller om calciumnivån är mycket hög bör parenteral tillförsel exempelvis av NaCl 9 mg/ml 2-5 liter ges första dygnet. Detta sänker ofta calciumnivån signifikant. T10C76 Fråga 3:4:1 (2p) Hur resonerar du kring viktiga differentialdiagnoser för Astas hypercalcemi? Nämn fyra (inte flera!) Fråga 3:4:2 (2p) Vilket prov (ett!) tycker du utredningen av Astas hypercalcemi i första hand bör kompletteras med? Du har (i din initiala provtagning) helt riktigt valt att kontrollera fritt joniserat calcium för att värdera nivån av calcium. Fråga 3:4:3 Redogör varför fritt joniserat calcium är ett bättre val än totalt P-Calcium. (3p)

17 17 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. T10C76 Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon. T10C76 Direkt bestämning av fritt calcium (Calciumjonaktivitet) i plasma är bästa mätmetod och bör väljas vid känd eller misstänkt rubbning. Bestämning av totalt P-Calcium används dock fortfarande ofta som rutin eftersom analysen görs med multianalysator i samma prov som andra elektrolyter m fl basala prover. Värdet för totalt P-Calcium är dock beroende av P- Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin. Hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Korrigering kan göras med enkel formel till P-Calcium (albuminkorrigerat), men metoden är mindre säker än direkt bestämning av P- Fritt Calcium. T10C76 Parathormon var normalt, och Asta genomgår under vårdtiden ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). Fråga 3:5:1 (3p) Redogör för några mekanismer där en underliggande malignitet kan orsaka hypercalcemi.

18 18 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon, vilket var normalt. Värdet för totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin, och hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Asta genomgår ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). De bakomliggande mekanismerna vid hypercalcemi i samband med malignitet är flera och innefattar osteolys genom tumörinvasion i skelettet men även tumörcellsmedierad produktion av humorala substanser såsom PTHrP. Tumörceller kan utsöndra PTHrP (parathyroid hormone-related peptide), som stimulerar osteoblaster till att syntetisera RANKL (receptor activator of nuclear factor-κb ligand) och nedreglera OPG (osteoprotegerin). Detta leder till aktivering av osteoklastprekursorer och därmed osteolys och ökad extracellulär koncentration av calcium T10C76 Asta erhåller efter inledande rehydrering även bisfosfonatinfusion, och kalciumnivån normaliseras. Även Hb, elektrolyter och krea normaliseras. Hon insätts på T. Panodil 500mg 2x3 och är väl symptomlindrad på detta. Utskrivs till hemmet och remitteras till Onkologiska kliniken för ställningstagande till tumörspecifik behandling. En månad efter utskrivningen söker Asta tillsammans med sonen på vårdcentralen då hon ont fått allt mer ont i ryggen. Panodil hjälper inte längre. Hon har även sporadiskt provat T. Diklofenak 50mg 2 ggr per dag, som hon hade en gammal ask av hemma, men det har inte hjälpt. Hon ska till Onkologen kommande vecka. Fråga 3:6:1 (3p) Vad behöver du komplettera med i anamnes och status för din fortsatta handläggning av Astas smärta? Motivera.

19 19 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon, vilket var normalt. Värdet för totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin, och hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Asta genomgår ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). De bakomliggande mekanismerna vid hypercalcemi i samband med malignitet är flera och innefattar osteolys genom tumörinvasion i skelettet men även tumörcellsmedierad produktion av humorala substanser såsom PTHrP. Tumörceller kan utsöndra PTHrP (parathyroid hormone-related peptide), som stimulerar osteoblaster till att syntetisera RANKL (receptor activator of nuclear factor-κb ligand) och nedreglera OPG (osteoprotegerin). Detta leder till aktivering av osteoklastprekursorer och därmed osteolys och ökad extracellulär koncentration av calcium Asta erhåller efter inledande rehydrering även bisfosfonatinfusion, och kalciumnivån normaliseras. Även Hb, elektrolyter och krea normaliseras. Hon insätts på T. Panodil 500mg 2x3 och är väl symptomlindrad på detta. Utskrivs till hemmet och remitteras till Onkologiska kliniken för ställningstagande till tumörspecifik behandling. En månad efter utskrivningen söker Asta tillsammans med sonen på vårdcentralen då hon ont fått allt mer ont i ryggen. Panodil hjälper inte längre. Hon har även sporadiskt provat T. Diklofenak 50mg 2 ggr per dag, som hon hade en gammal ask av hemma, men det har inte hjälpt. Hon ska till Onkologen kommande vecka. Du gör en närmare smärtbedömning med t.ex frågor om var smärtan sitter, kontinuerlig eller ej, vad som förvärrar, om trauma vid debut (behov av rtg?), smärtskattning (exv. NRS-skala; så läkemedel som insätts kan följas upp och utvärderas), om neurologiska bortfallssymptom (tecken till spinal påverkan?). T10C67, T10C78 Astas smärtor finns i vila, accentueras vid rörelse, inget förgående trauma och inga neurologiska bortfall som vid spinal påverkan. Hon skattar smärtan som 6 på en 10-gradig NRS-skala. Smärtan ter sig som en nociceptiv smärta ffa. Du bestämmer dig för att insätta långverkande morfin. Fråga 3:7:1 Hur ser din plan för insättningen ut? Motivera. (3p)

20 20 Asta Johansson, 77 år, kontaktar primärvården då hon upplever en tilltagande trötthet och diffusa smärtor i ryggen. Hon är f.d. rökare, har svår KOL. För 10 år sedan opererades hon för bröstcancer, inget känt recidiv. Asta är änka sedan några år tillbaka och medföljande vid dagens besök är en son som berättar att Asta som tidigare varit väldigt ordningsam nu uppträder förvirrat och hemmet är i oordning. På direkt fråga från dig kan Asta inte uppge sin bostadsadress eller vilket datum det är. Du överväger depression, anemi, malignitet, hyperkalcemi, demenssjukdom, pseudodemens orsakad av hypotyreos, och du kontrollerar blodstatus, elektrolyter, kreatinin, joniserat calcium, thyroideastatus, CRP. Joniserat calcium är 1.8 mmol/l och hypercalcemi är mest angelägen att handlägga snabbt. Du remitterar Asta till akutmottagningen pga påtagligt högt calciumvärde och hon blir inlagd och rehydrerad. Orsaken till akut hypercalcemi är oftast primär hyperparathyroidism eller malignitet men även vitamin D-intoxikation och sarkoidos förekommer. Tiaziddiuretika kan ge hypercalcemi som dock inte brukar vara så här uttalad. Utredningen bör i första hand kompletteras med Parathormon, vilket var normalt. Värdet för totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin, då ca 40 % av calcium i plasma är bundet till albumin, och hypoalbuminemi kan maskera en hypercalcemi. Asta genomgår ytterligare utredning som visar att den tidigare bröstcancern recidiverat och nu spridit sig till skelettet (Th5 och Th7). De bakomliggande mekanismerna vid hypercalcemi i samband med malignitet är flera och innefattar osteolys genom tumörinvasion i skelettet men även tumörcellsmedierad produktion av humorala substanser såsom PTHrP. Tumörceller kan utsöndra PTHrP (parathyroid hormone-related peptide), som stimulerar osteoblaster till att syntetisera RANKL (receptor activator of nuclear factor-κb ligand) och nedreglera OPG (osteoprotegerin). Detta leder till aktivering av osteoklastprekursorer och därmed osteolys och ökad extracellulär koncentration av calcium Asta erhåller efter inledande rehydrering även bisfosfonatinfusion, och kalciumnivån normaliseras. Även Hb, elektrolyter och krea normaliseras. Hon insätts på T. Panodil 500mg 2x3 och är väl symptomlindrad på detta. Utskrivs till hemmet och remitteras till Onkologiska kliniken för ställningstagande till tumörspecifik behandling. En månad efter utskrivningen söker Asta tillsammans med sonen på vårdcentralen då hon ont fått allt mer ont i ryggen. Panodil hjälper inte längre. Hon har även sporadiskt provat T. Diklofenak 50mg 2 ggr per dag, som hon hade en gammal ask av hemma, men det har inte hjälpt. Hon ska till Onkologen kommande vecka. Du gör en närmare smärtbedömning. Astas smärtor finns i vila, accentueras vid rörelse, inget förgående trauma och inga neurologiska bortfall som vid spinal påverkan. Hon skattar smärtan som 6 på en 10-gradig NRS-skala. Smärtan ter sig som en nociceptiv smärta ffa, och du bestämmer dig för att insätta långverkande morfin. Du sätter antingen in en försiktig dos långverkande morfin eller titrerar ut dosen långverkande morfin med hjälp av att först insätta kortverkande morfin x4-6- båda alternativen i kombination med kortverkande morfin vid behov. Nytt s-kreatinin tas (eftersom de vanligaste opioderna per os utsöndras via njurarna) & det är normalt, obstipationsförebyggande medel insättes (t.ex. makrogol 1-2 dospåsar varje morgon) samt något mot illamående (t.ex. metoklopramid 10mg 1x1-3 vid behov). Någon typ av uppföljning för att utvärdera åtgärden planeras in. T10C77, T10C78 Den kommande månaden får Asta ytterligare en episod med hyperkalcemi som behandlas. Hon bedöms på Onkologen och erbjuds kemoterapi, men tackar nej. Försämras successivt med andfåddhet i vila, orkar gå endast korta sträckor inomhus, besvärande slem. Röntgen visar utbredda emfysematiska förändringar, inga lungmetastaser. Får syrgas 1L/min via koncentrator i hemmet, men har svårt att klara sig i lägenheten pga mycket oro, matleda och avmagring. Erbjuds och flyttar därför till särskilt boende. Du är läkare på det särskilda boende som Asta flyttat till. För en vecka sedan insattes antibiotika p.g.a. akut exacerbation av KOL. Men Asta har hittills inte svarat kliniskt på behandlingen, utan snarare försämrats med tilltagande trötthet, andnöd och försämrad saturation. Hon har också uttryckt att livet har blivit plågsamt, och att hon inte önskar livsuppehållande insatser vid ytterligare försämring. Du rondar på det särskilda boendet. Sjuksköterskan berättar att Asta nu blivit okontaktbar och hon har bara 76 % i saturation. När du undersöker Asta så är hon djupt medvetslös, ca 6 andetag per minut, ligger med syrgas på grimma 1L/min. Blodtryck 70/50. Inget uppenbart nytillkommet framkommer i status. Verkar inte ha ont, är lugn. Fråga 3:8:1 (1p) Vad är den mest troliga orsaken till Astas försämrade tillstånd med medvetslöshet och desaturering?

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Abstinensbehandling vid alkoholberoende Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin 2016-04-19 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Anvisning: Frågan är

Läs mer

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi 1 Fall 67 årig kvinna 67 årig skild kvinna med två vuxna

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 1-fråga DX2 2014-04-21 Totalt 21 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 5 sidor (Exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför? Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Din boj i psykiatribukten.

Din boj i psykiatribukten. Hej primärjour! Inför de första jourerna som primärjour psykiatri kan det kännas nervöst. Alla har vi läst psykiatrikursen men många av oss har inte träffat många människor med psykisk sjukdom. Men ta

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Alkohol Abstinens Behandling Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Genetik Det finns forskning som talar för att de som utvecklar kramper

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5. Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer