VÅRDPROGRAM FÖR MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE NARKOTIKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM FÖR MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE NARKOTIKA"

Transkript

1 VÅRDPROGRAM FÖR MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE NARKOTIKA Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland Huvudförfattare: Agneta Johansson Huvudredaktör: Annika Portugués Dokumentnamn: Vårdprogram missbruk och beroende, narkotika, åldersövergripande Giltigt från och med: Giltigt till och med: Ansvariga och godkänt av: Martin Strömstedt Närsjukvårdsdir. NSÖ Henrich Wilander Närsjukvårdsdir NSC Gerd Sandgren Lundström Närsjukvårdsdir NSV Ansvarig för revidering: Huvudförfattaren/huvudredaktören Revisionshistorik: Utgåva nr: Giltig fr.o.m.: Godkänd av (namn, titel) 1 2

2 Sammanfattning För att göra vårdprogrammet överskådligt har vi delat in det i fem delar där innehållet är sorterat efter alkohol, läkemedel, narkotika inklusive hälsofarliga varor, ungdomar och missbruk samt samsjuklighet. Det är viktigt att se vårdprogrammets följsamhet med de nationella riktlinjerna och att de är beskrivna så tydligt att det ska vara lätt att välja vårdnivå. För att underlätta för läsaren finns diagnoskriterierna med i inledningen av alkohol, narkotika och läkemedelsdelarna. Val av vårdnivå följer ju också diagnoskriterierna. Vårdprogrammet ska vara en hjälp att upptäcka missbruk/beroende och en guide till riktlinjer för behandling. När det gäller missbruk/beroende är det avgörande att ta reda på patientens egen motivation till förändring och hjälpa till att anpassa behandlingen utifrån var i beslutsprocessen han/hon befinner sig. För att kunna ta reda på detta finns utredningsmetoder och tester enligt de nationella riktlinjerna. Viktigt att betona är att familj, anhöriga och vänner till den som utvecklat ett beroendetillstånd också behöver hjälp både för sin egen skull men också för att kunna förändras i takt med att den som har problemet får hjälp. Stöd och hjälp till anhöriga finns framförallt inom kommunens verksamheter och frivilligorganisationer. Vårdprogrammet är Landstingets men kan inte fungera utan samarbete med kommuner och frivilligorganisationer samt övriga myndigheter.

3 Arbetsgrupp Vårdprogram Missbruk och Beroende Axen Åsa Sjuksköterska Närsjukvården Väster Bergström Jörgen Sjuksköterska Närsjukvården Centrala Blomberg Carina Distriktssköterska Närsjukvården Väster Holmberg Victoria Kurator Länspsykiatrin i Östergötland Johansson Agneta Sjuksköterska Närsjukvården Väster Käll Kerstin Överläkare Närsjukvården Centrala Olsson Ingrid Sjuksköterska Närsjukvården Centrala Portugués Annika Sjuksköterska Närsjukvården Öster Söderberg Gidhagen Ylva Psykoterapeut/Kurator Närsjukvården Öster Thienemann Ursula Verksamhetschef Närsjukvården Öster

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...2 Arbetsgrupp Vårdprogram Missbruk och Beroende...3 Förord...Fel! Bokmärket är inte definierat. FÖRKORTNINGAR...7 INLEDNING...8 DIAGNOSKRITERIER...9 Missbruk...9 Definition av Missbruk enligt DSM IV...9 Beroende...9 Definition av Beroende enligt DSM IV...10 Riskbruk...11 Cannabis...11 Drogpresentation Cannabis...12 Prevalens...12 Spridningsmönster...12 Behandling...13 Sammanfattande riktlinjer...13 Vårdprocess...13 Kort behandlingsprogram...13 Långt behandlingsprogram 18 sessioner...13 Aktuell forskning och nyheter inom området ) Tonåringar ) Den gravida kvinnan/det ofödda barnet ) Människor med benägenhet för psykiska störningar...16 Psykoser och schizofreni...16 Differentialdiagnos...17 Var finns behandlare?...17 Förslag på förbättringar...17 Centralstimulantia...17 Drogpresentation...18 Amfetamin...18 Kokain...18 Ecstasy...19 Hallucinogena effekter...20 Prevalens...20 Sammanfattande riktlinjer...20 Aktuell Forskning...21 Förslag på utvecklings- och förändringsarbete i Östergötland...21 Opiatberoende...22 ANSÖKAN...22 UTREDNING...22 Genomförande:...22 SYFTE...23 VÅRDBESLUT...23 Genomförande:...23 VÅRDPLAN...23 Genomförande:...23 BEHANDLING...24 LÄKEMEDELSHANTERING...24 Genomförande:...24

5 DOS INSTÄLLNING AV LÄKEMEDEL...24 Buprenorfin:...24 Metadon:...25 KONTROLL AV MISSBRUKSFRIHET/PROVTAGNING...25 Blodprovtagning:...25 Urinprovtagning/Kontroll av missbruksfrihet:...25 EKG:...26 VÅRDENS UPPHÖRANDE...26 Planerad avveckling...26 Genomförande:...26 Uteslutning...26 Genomförande:...26 GRUPPER MED SÄRSKILDA BEHOV...27 Psykiskt sjuka...27 Gravida...27 Smärtpatienter...27 Litteratur tips:...27 Sniffning och boffning...27 Bakgrund...27 Drogpresentation...27 Vad händer i kroppen?...28 Symtom/tecken...28 Risker på kort sikt...28 Risker på lång sikt...28 Prevalens...29 Vuxna...29 Prevention och behandling...29 Lagar...29 Nya droger...30 Prevalens...30 Drogpresentation...30 Spridningsmönster...34 Diagnostik och utredning...34 Lagar...34 Hälsofarliga varor lagstiftning...34 Narkotikaklassade läkemedel...34 Narkotikalagstiftning...34 Referenslista...35 Kvalitetsindikatorer för Landstinget i Östergötland...36 Riktlinjer för upprättande av vårdplan...37 Länklista...39 Cannabisbehandling länklista...39 Patientföreningar Beroende/Missbruk...40 Anhörigstöd och föreningar...40 SCL KÄNSLA AV SAMMANHANG...46

6 FÖRORD De länsövergripande vårdprogrammen i Östergötlands läns landsting skall vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vårdarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Syftet är att skapa förutsättningar för en god och jämlik vård för länets invånare. Arbetet med vårdprogram inom missbruk och beroende inleddes av en arbetsgrupp tillsatt av Christina Karlsson, dåvarande chef för Länspsykiatriskt centrum, år2009. Arbetsgruppen har haft en bred förankring i verksamheten både med representation från de tre länsdelarna samt med olika professioner. Utkasten till vårdprogrammen har varit på remiss inom verksamheterna och därefter har de slutgiltiga versionerna färdigställts. Avsikten med dessa vårdprogram är att få en gemensam plattform för Östergötlands läns landstings missbruks och beroendevård. Vårdprogrammen utgår från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) och ambitionen är att spegla den aktuella kunskapen inom området. Implementeringen på lokal nivå kommer att leda till vårdprocessprogram som är mer detaljerade och anpassade till de lokala förutsättningarna och behoven, inte minst med utgångspunkt i hur samverkan med de övriga aktörerna ser ut i övriga länsdelar. Innehållet i vårdprogrammen i framtiden kommer med stor sannolikhet att påverkas av bland annat den översyn av missbruks- och beroendevård som har inletts på regeringens uppdrag och fokuserar på följande fyra huvudområden: individens ställning och tillgängligheten till vården, kompetens och kvalitet, ansvar och huvudmannaskap samt vård och behandling under tvång. Även den nära förestående revideringen av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård kommer att kräva en anpassning av programmen.. Missbruks och beroendevården påverkas dessutom av en mängd andra faktorer. Dryckmönster har förändrats, bruk av alkohol och andra psykoaktiva preparat kommer sannolikt att öka även i fortsättningen såsom tillkomst av nya psykoaktiva substanser, vilket kan leda till nya patientgrupper och nya vårdbehov. Även flera överskottsbeteenden som numera klassas som beroende, bl.a. spel, shopping, osv. kan leda till nya uppdrag för den specialiserade beroendevården. Missbruks- och beroendevården är ett komplext område som befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede. Statsmakten har de senaste åren riktat stor uppmärksamhet till området samtidigt som kunskapsutvecklingen ger förutsättningar för att insatser i allt högre utsträckning ger goda resultat för den enskilde. Det bådar för en beroendevård som kontinuerligt utvecklas och förbättras, vilket kommer att speglas i en ständig anpassning av vårdprogrammen. Roberto Felizia Håkan Samuelsson Ursula Thienemann Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Beroendekliniken Psykiatri och Beroendekliniken Närsjukvården i Habiliteringsenheten Närsjukvården i Centrala Östergötland Närsjukvården i Östra Östergötland Västra Östergötland

7 FÖRKORTNINGAR ADAD ASI AUDIT BIB CAGE CAN CIWA-AR CRA CUS DSM-IV FRAMES HSL HVB ICD-10 LOB LPT LVM LVU MI NIAAA SBU SoL SoRAD TLFB WHO Adolescent Drug Abuse Diagnosis Addiction Severity Index Alcohol Use Disorders Identification Test Bedömningsinstrument inom behandling och forskning (Statens Institutionsstyrelse) Cut down, Annoyed, Guilty and Eyeopener Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Clinical Institute Withdrawal Assessment - Alcohol Community Reinforcement Approach Centrum för utvärdering av socialt arbete Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Feed-back, Responsibility, Advice, Menu, Empathy, Self-efficacy (motiverande samtalsmetod) Hälso- och sjukvårdslagen Hem för vård och boende International Classification of Diseases Lagen om omhändertagande av berusade personer Lag om psykiatrisk tvångsvård Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lagen om vård av unga i särskilda fall Motivational Interviewing National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (USA) Statens beredning för medicinsk utvärdering Socialtjänstlagen Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms Universitet Time-line Follow-Back (anamnesmetod) World Health Organization

8 INLEDNING Då det från Länspsykiatriskt centrum funnits ett mål att skapa ett Vårdprogram för missbruk och beroende i Östergötland tillsattes en grupp från samtliga länsdelar i Landstinget för att genomföra arbetet. Vårdprogrammet skall ses som ett gemensamt dokument för hela Östergötland men behöver brytas ned i Vårdprocessprogram för att passa de olika länsdelarna och vara ett användbart dokument i vardagen inom samtliga vårdnivåer. Tanken med vårdprogrammet är att det skall vara överskådligt och möjligt att leta rätt på just det man är intresserad av. Vi har valt att lägga diagnoskriterierna i vårdprogrammet då de är så centrala för diagnostik och val av vårdnivå när det gäller delarna alkohol, narkotika och läkemedel. För att göra vårdprogrammet mera lättläst har vi delat in det i fem områden alla med samma bilagor och indelning. Viktigt att betona är att följsamhet med de nationella riktlinjerna har varit ett huvudmål. Länsdelarna ser ju olika ut i sammansättning av resurser och samarbetsparter. Därför är vårdprogrammet allmänt hållet för att kunna vara övergripande. Det är ett stort område att täcka och det är viktigt att se att detta är landstingets dokument, men när det ska brytas ned till vårdprocessprogram behöver de olika samarbetsparterna ha betydande del i programmet. Vi har valt att ha särskilda avsnitt som berör samsjuklighet och ungdomar med missbruk. I vårdprogrammet finns inte akuta intoxikationer med då det hamnar inom akutsjukvården och där beroendevård är sekundärt och ofta handlar om konsultinsatser och övertagande av vård efter det akuta skedet.

9 DIAGNOSKRITERIER Missbruk Missbruk är en diagnostisk term i DSM IV för att beteckna ett tillstånd (substance abuse) som vanligtvis föregår DSM IV-diagnosen beroende. Termen missbruk i denna betydelse är operationaliserad och kriteriebaserad och därför mycket entydig. Motsvarande term i ICD 10 är skadligt bruk (harmful use) som definieras enligt följande: Bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk) eller psykisk (som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion). Definition av Missbruk enligt DSM IV 1. Ett maladaptivt substansbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst ett av följande kriterier under en och samma tolvmånadersperiod: 1. upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet (t ex substansrelaterad upprepad arbetsfrånvaro eller dåliga arbetsprestationer; substansrelaterad frånvaro, avstängning eller reglering från skola; substansrelaterad vanskötsel av barn eller hushåll) 2. upprepat substansbruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada (t ex substanspåverkan i samband med bilkörning, arbete med maskiner) 3. upprepade substansrelaterade problem med rättvisan (t ex att vid upprepade tillfällen bli arresterad för substansrelaterat störande beteende) 4. fortsatt substansbruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av substanseffekterna (t ex slagsmål, gräl med partnern om följderna av berusning) 2. Symtomen har aldrig uppfyllt kriterierna för beroende för denna substans. Beroende Substansberoende är ett centralt begrepp för diagnostiken av sjukdomstillstånd förorsakade av alkohol, läkemedel eller narkotika. Enligt ICD 10 avser detta en grupp fysiologiska beteendemässiga och kognitiva fenomen där den beroendeframkallande substansen får en mycket högre prioritet för individen än andra beteenden, som tidigare haft större betydelse. För att ställa diagnosen beroende krävs att tre av sex kriterier är uppfyllda under det senaste året. Kriterierna är de följande Ett starkt behov ("sug") eller tvång att ta substansen. Svårigheter att kontrollera konsumtionen av substansen. Förekomsten av abstinenssymtom. Toleransökning. Tilltagande ointresse av andra saker pga. substansen. Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador.

10 I DSM IV ingår ytterligare ett kriterium som inte finns med i ICD 10: "Det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket". Även här gäller att tre av kriterierna skall vara uppfyllda för att ställa diagnosen. Förutom dessa gemensamma kriterier finns det naturligtvis även mycket som skiljer de olika typerna av substanser från varandra. Man brukar därför tala om beroende av opiattyp, av alkoholtyp o s v. Definition av Beroende enligt DSM IV Ett maladaptivt substansbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst tre av följande kriterier under loppet av en och samma tolvmånadersperiod: 1. tolerans, definierat som endera av följande: 1. ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå rus eller annan önskad effekt 2. påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen 2. abstinens, vilket visar sig i något av följande: 1. abstinenssymtom som är karaktäristiska för substansen (anges under abstinenskriterium A och B för de olika substanserna) 2. samma substans (eller en liknande substans) intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom 3. substansen används ofta i större mängd eller under en längre period än vad som avsågs 4. det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket 5. mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen (t ex att besöka flera olika läkare för att få recept), nyttja substansen (t ex att kedjeröka) eller hämta sig från substansbrukets effekter 6. viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges eller minskas på grund av substansbruket 7. bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats eller förvärrats av substansen (t ex. fortsatt drickande trots vetskap om magsår som förvärrats av alkoholen). Sammanfattningsvis har både ICD 10 och DSM IV brister när de försöker kategorisera ett substansbruk som medför skador, medicinska och/eller sociala, men som utesluter ett substansberoende. I DSM IV är rubriceringen missbruk olämplig, i ICD 10 är definitionen alltför snäv. 2. Missbruk används också i juridiska sammanhang. Allt bruk av narkotika, dvs. farmakologiska substanser som finns upptagna i Läkemedelsverkets narktoikaförteckning, är förbjudna i lag och beskrivs definitionsmässigt som ett missbruk. Detta gäller t ex även för de situationer när ungdomar tillfälligtvis testar narkotika. Det kan vara formellt riktigt att tala om missbruk också i dessa fall men det kan framstå som överdrivet för ungdomarna. Termen missbruk i denna betydelse skulle med fördel kunna bytas ut mot termen illegalt bruk av droger. 3. Allmän term för att beskriva personer som använder alkohol, läkemedel eller narkotika på ett sätt som strider mot samfällt accepterade normer och värderingar. När termen missbruk används i denna betydelse får den en nedsättande och skuldbeläggande betydelse med en stigmatiserande effekt som följd. Att tala om missbruk i samband med "legala" droger som alkohol och läkemedel innebär därför en onödig stämpling. Ordet missbruk i den här betydelsen kan istället bytas ut mot orden bruk eller konsumtion av alkohol, läkemedel eller narkotika. Dessa värdeneutrala termer syftar på substansanvändaren som

11 en person med såväl ansvar som förmåga att sluta använda sin substans, ett förhållningssätt som är särskilt viktigt i behandlingssituationen. Sammantaget har beroendebegreppet en rad fördelar framför begreppet missbruk. Det är en värdeneutral och objektiv term, som förlägger ansvaret där det i första hand hör hemma, nämligen hos den substansberoende själv. Missbruk däremot är en term med en starkt kultur- och traditionsbunden betydelse. Den pejorativa, nedvärderande innebörden är uppenbar. Genom att den associerar till ett bruk av alkohol, läkemedel eller narkotika som strider mot för tillfället rådande sociala normer och värderingar blir den tidsbunden, vag och färgad av moralism. Dess användande i vetenskapliga sammanhang blir därför problematisk. I medicinska sammanhang bör begreppet missbruk därför bara användas i den första betydelsen, dvs. som kriteriebaserad diagnos i DSM IV. Riskbruk Slutligen finns ytterligare en term, riskbruk, som har börjat användas på senare år. Den finns inte upptagen i något klassifikationssystem och är därför ingen medicinsk diagnos. Termen riskbruk pekar emellertid på det faktum att bruk av psykoaktiva substanser innebär risker och faror för den enskilde individen som kan bli svåra att hantera på sikt. Vad alkohol beträffar finns rekommendationer för hur hög konsumtionen får vara för att den inte skall skada hälsan. I Fass finns rekommenderade doser för ordination av lugnande, sömngivande och smärtstillande läkemedel. Överskrids dessa rekommendationer och doseringar så innebär det ett riskbruk. Några sådana rekommendationer finns naturligtvis inte för bruk av narkotika, med de få undantag då narkotika används i medicinska sammanhang. Här gäller istället att varje bruk av narkotika, dvs. illegalt bruk av droger, är ett riskbruk. Detta gäller även för psykoaktiva substanser som ännu inte hunnit bli narkotikaklassificerade. Sammanfattningsvis illustrerar denna diskussion kring begreppen beroende missbruk, skadligt bruk och riskbruk att grundläggande definitioner och terminologi inom beroendevården ännu är oklara och otillfredsställande. Detta förhållande accentueras ytterligare med tanke på de skillnader som finns mellan sjukvården och socialtjänsten beträffande kategoriseringen inom detta område. Fortsatt forskning framtida versioner av diagnossystemen DSM och ICD samt fortlöpande diskussioner med socialtjänsten kommer förhoppningsvis att råda bot på dessa brister. Cannabis Bakgrund Cannabis är samlingsnamnet för att olika beredningar av växten cannabis sativa. I detta vårdprogram ligger fokus på det största missbruket vi har i Sverige vilket är haschrökning. För att sammanställa ett vårdprogram har vi inriktat oss på de nationella riktlinjerna samt det svenska behandlingsprogram som finns för cannabisrökning. För att presentera drogen historiskt kan man gå tillbaka i Egyptens, Indiens och Sydafrikas historia. Egypten har en historia i att bekämpa cannabisrökning alltsedan drogen introducerades i arabvärlden på 1100-talet. Under 1800-talet gjordes flera nya försök i Egypten att förbjuda drogen. USA fick sin cannabisepidemi några år före Europa. Nu har vi 30 års erfarenhet av cannabismissbruk i västvärlden. Det är en mycket kort tid, men redan är flera av de rikaste länderna beredda att ge upp kampen mot drogen genom att upphäva eller luckra upp förbudet. Från de fattiga länderna i tredje världen som med små resurser har brottats med missbruk bland befolkningen i femhundra år eller längre hör man däremot aldrig talas om några förslag på legalisering.(olsson 2002)

12 Över hela världen sluter man upp bakom FN:s narkotikakonventioner, utom i vissa västeuropeiska länder, konstateras det i rapporten. Fyra länder i EU, Italien, Luxemburg, Spanien och Portugal, tillåter konsumtion och innehav för personligt bruk. Det är inte ens straffbart att förbereda för personligt bruk genom att inhandla och transportera drogen. Hampa för reptillverkning har förekommit i Sverige sen åtminstone medeltiden, men odling kan ha förekommit ännu längre. Sverige fick aldrig någon egen konsumtionskultur bland intellektuella som delar av Europa, men indisk hampa förekom som råvara i olika medicinska tinkturer. Cannabis är idag den utan tvekan mest förekommande illegala drogen i Sverige. Den vanligaste formen för cannabis är hasch. Drogpresentation Cannabis Marijuana, haschisch och cannabisextrakt framställs av växten cannabis sativa. Plantan är ettårig och kan bli 5-6 meter hög. Den är kraftigt grön och har smala 5-9 flikiga blad. De viktigaste producerande länderna är Afghanistan, Colombia, Irak, Jamaica, Libanon, Marocko, Mexico, Nederländerna, Pakistan, Turkiet och USA. Den aktiva substansen som ger ett rus heter delta-9- tetra-hydrocannabiol förkortat THC. Marijuana är den enklaste cannabisprodukten. Den består av torkade växtdelar som söndersmulas eller mals till lämplig konsistens. THC-halten i marijuana varierar mellan 1-20 % ibland upp till 30 %. Hasch görs av de kådaproducerande körtelhåren från plantan. Dessa torkas och förpackas till hasch. Färgen varierar från svart, brunt till grönt. THC-halten är mellan 5-25 %. Cannabisextrakt/cannabisolja framställs genom att växtdelar läggs i lösningsmedel för att laka ur THC-innehållet. Detta filtreras och ger en sirapsliknande lösning, som är svart eller brun och luktar obehagligt. THC-halten är mellan 10-60%. Marijuana, hasch och cannabisolja är inte vattenlösligt så det kan inte injiceras. Marijuana kan rökas eller blandas med tobak i särskilda cigaretter, joint. Hasch blandas ofta med tobak och röks i speciella pipor, vanliga cigaretter kan impregneras med cannabisextrakt. Hasch kan drickas som te eller blandas med socker, smör, kryddor mm till konfekt som äts. Vid nedsväljning eller tuggning av cannabis kan det ta från en ½ -1 timma innan effekten inträder. Ruset varar mellan 3-5 timmar, vid höga doser längre. Vid rökning av cannabis kommer effekten efter några minuter och varar några timmar. Prevalens Cannabis är den vanligaste illegala drog vi har i Sverige. Av undersökningarna genomförda av SIFO och Temo framgår att ungefär 1% av befolkningen hade använt narkotika de senaste 12 månaderna Motsvarande siffra för enbart cannabis är 2 %. Bland åringarna har 8 % av männen och 4 % av kvinnorna använt cannabis de senaste 12 månaderna och bland ålderspensionärerna knappt någon alls. (CAN 2007) Båda undersökningarna visar att årsaktuell konsumtion är vanligast bland yngre och i princip obefintlig bland de äldsta. De visar också att mera regelbunden konsumtion legat tämligen stabilt och lågt i befolkningen som helhet. Spridningsmönster Av 500 individer som testar cannabis 1-4 gånger, går ca 100 stycken dvs. 20 % vidare till rekreationellt missbruk, >5 ggr. Av dessa 20 % övergår 6-10 % till självreglerande missbruk, > 4 ggr/månad, 8 stycken, 1,6 % går vidare till dagligt missbruk. Av de 500 individer som började ta drogen har 92 % slutat efter 3 år.(psykologtidningen 2007)

13 Det som kan påpekas i detta sammanhang är att i Europa och även i Sverige finns legaliseringsrörelser som är viktigt att skaffa sig kunskap kring för att förstå de resonemang man hamnar i med cannabisrökare som inte vill sluta. Bör också sägas att det faktum att vanlig tobaksrökning ensamt är en av de största riskfaktorerna för att börja röka cannabis då endast en marginell del av cannabismissbrukare inte röker tobak. Behandling Sammanfattande riktlinjer Experternas faktaunderlag ger stöd för följande slutsatser: Behandlingen vid cannabisberoende inriktas på omedelbar avhållsamhet, med regelmässigt övervakat urinprov (evidensgrad 2). För en effektiv behandling är det viktigt att behandlingspersonalen har kunskap om kognitiva funktioner och att de kan identifiera eventuell kognitiv funktionsnedsättning. Behandlingen fokuseras på cannabismissbrukets /beroendets negativa effekter på tankefunktionen (evidensgrad 2). Behandlingen inriktas på bruket i sig med samtidiga stödinsatser för drogrelaterade kompetensbrister. Det gäller främst träning i psykologisk och social kompetens (evidensgrad 2). En systematisk undersökning av det s.k. drogrelaterade episodiska minnet kan ge ett underlag för självkännedom hos klienten eller patienten. Denna kan i sin tur utnyttjas för att utveckla kognitiva strategier för att stärka dennes självkänsla (evidensgrad 3). Behandlingen för den grupp som har mindre uttalade problem inriktas på korttidsbehandling (tre till sex gånger), medan längre behandlingsprogram (minimum fjorton sessioner över en fyramånadersperiod) reserveras för dem som haft ett så gott som dagligt missbruk under de senaste sex månaderna före behandlingsinsatsen (evidensgrad 2). De längre programmen kombineras med uppföljande stödinsatser. I de fall det bedöms vara rimligt kan behandlingen kombineras med stödinsatser för familj eller närstående (evidensgrad 3). Vårdprocess Det finns två olika varianter på behandling beroende på hur länge man rökt. Har man rökt mer än 6 månader och så gott som dagligen behöver man ett längre och tätare behandlingsprogram. För de som testat eller rökt mindre än 6 månader finns ett speciellt program på 3-6 träffar. Behandlingsprogrammen är uppbyggda på Motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi med pedagogiska inslag. Kort behandlingsprogram För ungdomar mellan år, viktigt att föräldrar närvarar. Urinprov ingår. Information om cannabis, hemuppgifter, kartläggning av ungdomen, stöd i att sluta röka, verktyg för att kunna bevara drogfrihet. Långt behandlingsprogram 18 sessioner Haschprogrammet lång version för de som rökt mer än 6 månader och så gott som dagligen. Går ut på att skapa en arbetsallians som tillåter behandlaren att från början undervisa patienten och förutse kommande symtom i abstinensen. Behandlingsinsatsen inriktar sig både på preparatet och på den sociala och psykologiska problembilden. Behandlingen bygger på cannabinoidernas försämring av de tankefunktioner som man använder för att lösa vardagliga problem samt på den för cannabis specifika abstinensprocessen. Abstinensperioden som sträcker sig över sex veckor innehåller en medicinsk, en psykologisk och en social fas där olika samtalsteman styr uppmärksamheten, hjälper att lägga märke till förändringar och att fundera på de olika fasernas skiftningar och underlätta igenkänning. Viktigt är att förutse vad som kommer att hända för att göra patienten trygg i sin abstinens.

14 Man inleder behandlingen med att bestämma ett rökstopp samt att ha en person som antingen kan närvara vid besök eller som får i uppdrag att vara observant på förändring samt vara ett stöd när avgiftningsprocessen är inne i sina arbetsammaste faser. Viktigt att diskutera är också användning av Antabus under programmet för att förhindra en ökad alkoholkonsumtion både utifrån alkoholen i sig men också utifrån alkoholens hämningslösande effekt och därmed ökad risk för återfall. Inledningsvis träffas man varje dag eller minst tre dagar per vecka. Man gör då de tester som kommer att följas upp efter sex veckor som kommer att vara de mätinstrument som visar på förändring i både hälsoupplevelese och känsla av sammanhang. Viktigt att ta urinprov regelbundet samt skicka in för verifikation då THC-kurvan kan följas. THC är fettlösligt och utsöndringstiden via urin är lång. Vid varje tillfälle finns i manualen frågor som är viktiga att ställa samt att man som behandlare upprepar information och förklarar tydligt gärna med bilder. Fas 1 Medicinsk inriktning De första två veckorna av behandlingen är inriktade på fysiska symtom då kroppen reagerar på att THC-halten sjunker. Fysiska symtom den första veckan brukar vara svettningar, muskelvärk, mardrömmar, nästäppa, sömnsvårigheter. När det gått cirka tio dagar efter rökstopp är hälften av THC -halten borta och man får en ångesttopp som kan upplevas mycket obehaglig om man inte vet om den innan. Det är inte lämpligt att behandla denna ångesttopp eller de sömnbesvär man får med bensodiazepiner. Bättre att välja ett icke beroendeframkallande preparat såsom Theralen, Propavan, Atarax. Man kan också med fördel välja lågdos av Haldol/Risperdal eller annat neuroleptika med inriktning mot psykos och paranoida symtom. Fas 2 Psykologisk inriktning De nästföljande veckorna i behandling glesas behandlingstillfällena ut och patienten blir som en följd av den sjunkande THC-halten mera aktiv i behandlingen själv. Det är fortfarande viktigt att förutsäga för patienten nästa steg i avgiftningen då det efter cirka tre veckor har försvunnit så pass mycket THC att världen och människor runt om kring patienten kan upplevas plötsligt obehagligt nära och påträngande. Där är det bra för den som träffar en patient som söker för en plötsligt uppkommen social fobi eller torgskräck att penetrera droganamnes. Det är nödvändigt att ha kunskaper i affektteori för att kunna guida patienten i de känslor som dyker upp oväntat och som måste sorteras i de olika fack de hör hemma i. Att göra känsloschema och få kunskap om yttringar som olika känslor kan ha samt få en bredd i sitt känsloregister är en del av behandlingen. Hemuppgifter är ett av verktygen i programmet då närminnet är en av de funktioner som cannabis skadar och som aktivt behöver tränas upp. När det gäller minnet är det också viktigt med kunskap om de olika minnessystem hjärnan har för att kritiskt kunna granska de drogrelaterade minnen som finns i det episodiska minnet. Vad man gör är att skapa en bas för självkännedom via det episodiska minnet. Fas 3 Social inriktning Det sista stegen i avgiftningsprogrammet har en social karaktär av att utforska tillsammans med patienten hur hans/hennes drogfria liv ska se ut. Under hela processen är det viktigt med en närstående för att kunna hjälpa patienten att se förändring och ge stöd. När de sex veckorna gått är det viktigt med fortsatt behandling då de bara handlar om avgiftning och det är mycket mera som måste till för att befästa en drogfrihet. Att följa upp behandlingen med t.ex. Återfallsprevention, CRA, nätverksarbete, familjeterapi samt sysselsättning är av yttersta vikt.

15 Psykiatrisk bedömning och kunskap är en förutsättning för att patienten ska få rätt bedömning då kopplingen till paranoida tillstånd, psykos, depression, ångest och även neuropsykiatriska tillstånd är tydlig. För att förstå var i hjärnan THC försämrar den kognitiva funktionen finns det uppräknat sju punkter som försämras vid cannabisrökning. De presenteras här för att öka förståelsen för komplexiteten hos dessa patienter ytterligare. De sju tankeförmågorna som försämras vid cannabisrökning: Språket Logisk/analytisk förmåga Flexibilitet i tanken Närminnet Splittrad bild av verkligheten Orienteringsförmåga Gestaltminne Om man träffar en patient som inte vill ha behandling men vill veta mera kan man rekommendera den guide för självhjälp som sedan 1995 finns tillgänglig(.bilaga 5) Aktuell forskning och nyheter inom området Det finns ett ökande behov av behandling hos missbrukarna själva, vilket inte minst påtalats av kliniker och forskare. Man efterfrågar såväl behandlingsprojekt som kvalitativt högtstående utvärderingar. Medvetenheten om att behandling av cannabismissbruk fordrar ett annat grepp än de som är gängse vid andra beroendetillstånd, ligger bakom den metodutveckling vi nu ser i USA, Australien och de nordiska länderna med Sverige i spetsen. Det rör sig främst om metodutveckling medan utvärderingarna således fortfarande tenderar släpa efter. I Sverige och de övriga nordiska länderna har dock det professionella intresset för behandling av cannabisproblem ökat kraftigt under den senaste 15-årsperioden. Metodutvecklingen har framför allt skett i Lund, där man behandlat över cannabismissbrukare (Lundqvist & Ericsson, 1988; Lundqvist, 1995). Utifrån Beroendecentrum i Stockholm har man utvecklat ett nätverk för kunskapsutveckling av denna typ av behandling, ett nätverk som i dag omfattar socialarbetare eller sjukvårdsanställda vid ett 40-tal arbetslag i landet. Man har studerat effekten av en kombination av alkohol och cannabis som resulterat i enstaka studier angående denna kombination. Resultatet är speciellt oroande med tanke på bilkörning. Det andra temat är komorbiditetens betydelse för våld, det vill säga att våldet medieras av en av cannabis utlöst psykisk störning som akut psykos, konfusion och försämring av personlighetsstörningar. 1) Tonåringar Mer än tillfällig cannabisrökning utgör ett hot mot den unges utveckling på grund av det sätt på vilket THC interagerar med det inre psykologiska skeende som karakteriserar tonårstiden. Tonåringar är, bland annat på grund av den inre psykiska obalansen under denna utvecklingsperiod, mer benägna att reagera med psykiatriska symtom än vuxna. På grund av att organismen under tonårstiden fortfarande befinner sig under utveckling, kan man också misstänka att den unge lättare får kroppsliga skador. Den unge har dessutom inte sällan ett sämre vuxenstöd på grund av att han/hon också tampas med sin frigörelse från föräldragenerationen. 2) Den gravida kvinnan/det ofödda barnet På grund av att THC passerar över från moderns blodomlopp till fostrets utsätts fostret för en ökad skaderisk om modern röker under graviditeten. Förekommer annat fosterskadande bruk/missbruk som tobaksrökning eller alkoholbruk, har vi att räkna med en summeringseffekt.

16 3) Människor med benägenhet för psykiska störningar Cannabisrökning kan framkalla, orsaka återfall i och försämra flera psykiska sjukdomar/ störningar. Cannabisrökning innebär bland annat mycket stor risk för försämring och återfall hos personer med schizofren sjukdom. Överhuvudtaget utgör cannabisrökning och dess interaktion med sköra eller manifest sjuka ett dagligt problem vid våra psykiatriska kliniker. Sambandet mellan cannabis och psykotiska symtom/psykoser stärks av flera undersökningar. Var 10:e cannabisrökare får någon gång förvirringstillstånd eller psykotiska manifestationer. Cannabis kan som självständig faktor utlösa depressioner speciellt hos kvinnor. Ännu en långsiktig undersökning har funnit samband mellan moders rökning under graviditet och sena störningar hos barnet Psykoser och schizofreni Beträffande schizofreni kan noteras att det idag är väl belagt att intensiv cannabisrökning kan utlösa (i meningen aktivera) förstagångsinsjuknande hos speciellt känsliga individer. Några undersökningar tyder också på att cannabisutlösta schizofrenier genomsnittligt har en tidigare debutålder (4 år enligt vissa beräkningar) än spontant debuterande schizofreni. En svensk studie, omfattande värnpliktiga, visar att cannabisanvändning under tonåren ökar risken för att utveckla schizofreni i en dosrespons relation. En holländsk studie har visat att expositionstiden för cannabisanvändningen förutsäger svårighetsgraden av psykos och i en amerikansk studie påvisas att cannabisanvändning ökar risken att utveckla djup depression med 4 ggr. Frånvaro av cannabisexposition skulle ha minskat psykosincidensen i den holländska studien med 50 %. Den svenska studien av värnpliktiga visade att cannabisanvändning ökade risken att insjukna i psykos med 30 %. Cannabisrökning kan utlösa ett akut kortvarigt (några timmar till något dygn) djupgående förvirringstillstånd. Individen förlorar helt eller delvis orienteringsförmåga, minne och känslan för den egna identiteten. Inslag av konfusion är vanligt vid cannabispsykoser. Tillståndet utlöses sannolikt lättare vid högre doser THC och om individen är försvagad av exempelvis sömnbrist eller abstinenstillstånd efter alkohol eller andra droger. Vissa experter har beräknat att akut förvirringstillstånd eller cannabispsykos uppträder någon gång hos 10 procent av cannabismissbrukarna Det centrala är en djupgående förvirring vad gäller tid, plats, rum, människor i omgivningen men också osäkerhet om den egna personens identitet. Missbedömningar av sinnesintryck, minnesstörning och språkliga störningar (exempelvis osammanhängande tal) förekommer. Inte sällan sker dramatiska och snabba växlingar i sinnestillstånd. Till detta kan komma en större eller mindre tillblandning av egentliga psykotiska symtom såsom vanföreställningar, förföljelseidéer och hallucinationer. Toxisk cannabisorsakad kortvarig psykos kan ibland vara svår att skilja ut från det toxiska cannabisutlösta deliriet enligt ovan och ibland flyter tillstånden ihop initialt. Det som framför allt skiljer deliriet från psykosen är medvetandegrumlingen. Vid det psykotiska tillståndet är medvetandet i stort sett klart. Eftersom psykosens tidsmässiga förlopp (1 6 veckor) oftast är längre än ruset kan man räkna med en fördröjd giftverkan. Tidsförloppet gäller under förutsättning att cannabisrökningen upphör. Om så inte sker kan detta psykotiska tillstånd, som annars är tacksamt att behandla, fortsätta under mycket lång tid, kanske i flera år. Ibland är den kliniska bilden mycket svår att skilja från akut schizofreni. Vissa forskare menar dock att den typiska bilden skiljer sig från schizofreni. Cannabispsykosens bild karakteriseras främst av så kallade positiva symtom, såsom förföljelsemani och andra vanföreställningar, hallucinationer och inte sällan affektiva svängningar

17 med omväxlande aggressivitet och upprymdhet. Vad som tydligast skiljer dessa tillstånd från den akuta schizofrenin är avsaknaden av tankestörningar som är i det närmaste regel hos schizofrena. Vad som vidare, och framför allt, skiljer är det fortsatta förloppet, där cannabispsykosen är kortvarig och schizofreni definitionsmässigt [DSM-IV]) har ett förlopp om minst 6 månader. Differentialdiagnos Vid schizofreni finns ofta en så kallad premorbid personlighet som kan ta sig många olika uttryck. Vanliga är extrem tillbakadragenhet, förlust av tidigare intressen, vaga vanföreställningar, till exempel misstänksamhet och bisarra idéer. Vissa av dessa symtom kan dock karakterisera en kronisk haschrökare och differentialdiagnosen försvåras. Frånvaron av ärftliga faktorer (för schizofreni) talar också för cannabispsykos. Det säkraste sättet att skilja de två psykoserna åt är att följa det förlopp psykosen har. Såvida tillförseln av cannabis (och eventuellt andra hallucinogena eller centralstimulerande droger) upphör rör det sig sålunda om ett kortvarigt förlopp. Detta innebär att om individen fortsätter att röka hasch eller marijuana och på detta sätt underhåller psykosen, kan tillståndet ibland inte säkert skiljas från schizofreni eller eventuellt annan av cannabis utlöst funktionell psykos. Detta tillstånd, liksom den tidigare beskrivna konfusionen, är mycket skrämmande för individen och anhöriga. Även om det från psykiatrisk synpunkt är ett tillstånd med god prognos och i allmänhet kort förlopp måste utbrott av en cannabispsykos betraktas som ett mycket allvarligt tillstånd. Tillståndet fordrar ofta sjukhusvård, inte sällan efter tvångsintagning. (Ramström 2004) Aktuellt Flera städer i Östergötland ingår i det nationella nätverk för cannabisbehandlare som funnits sedan år Detta nätverk har som syfte att vara ett erfarenhetsutbyte samt kunskapshöjande inom området. Man har också granskat metoden HAP (haschavgiftningprogrammet) för att kvalitetssäkra det. År 2008 var några ur nätverket delaktiga i en nationell undersökning av vilken behandling som erbjuds de som missbrukar eller är beroende av cannabis. För den som är intresserad av att starta behandling för cannabismissbrukare finns en universitetsutbildning samt på www. Droginfo.com en lista över de kommuner som erbjuder cannabisbehandling samt utbildning i haschprogrammet. Var finns behandlare? Bildspel som visar nätverket för cannabis behandlare, utbildning cannabisprogrammet samt undersökning av behandling vid cannabisberoende/missbruk Förslag på förbättringar Då det inom Landstinget i Östergötland finns ett flertal medarbetare som ingår i det nationella nätverket för cannabisbehandlare och som har gedigen erfarenhet att arbeta med avgfitningsprogrammet HAP bör denna kunskap tas tillvara för att utbilda båda nya medarbetare inom Beroendevården och övrig sjukvård främst akutsjukvård, barn och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och primärvård för att öka kunskapen och följa de nationella riktlinjerna. Centralstimulantia Bakgrund Vårdprogram inriktat på centralstimulerande medel omfattar de nationella riktlinjerna och forskning kring läkemedelsbehandling. Det finns inte någon specifik behandling vid amfetamin, kokain eller ecstasymissbruk/beroende.

18 Drogpresentation Amfetamin Amfetamin är en syntetisk drog först tillverkad 1887 i Tyskland av Edeleau. Man konstaterade snabbt att substansen hade sympatikomimetisk effekt, t ex att den var bronkdilaterande. Anmärkningsvärt nog uppmärksammades inte den CNS-stimulerande effekten förrän långt senare. Skillnaderna mellan olika centralstimulerande medel av amfetamintyp är i praktiken inte större än att brukare kan ha svårt att skilja mellan dem, särskilt om renheten varierar. Amfetamin kom i medicinskt bruk i slutet av 20-talet. I Sverige blev amfetamin i slutet på 30-talet snabbt populärt på grund av sina effekter, minskat sömnbehov och ökad uthållighet. År 1939 infördes recepttvång och 1944 underkastades amfetaminpreparaten väsentligen samma receptbestämmelser som gällde för narkotika. År 1958 uppfördes de formellt på narkotikaförteckningarna och 1971 ställdes amfetamin under internationell narkotikakontroll genom Förenta Nationernas psykotropkonvention. Det var först i mitten av 1900-talet som ett illegalt bruk successivt bredde ut sig. I Sverige spred sig amfetaminet först i musiker- och konstnärskretsar, från början av talet blev amfetaminet allmänt förekommande i hela landet. Idag finns ett illegalt bruk av amfetamin och amfetaminliknande substanser i många olika länder. Amfetamin kan intas som tabletter eller kapslar, men förekommer oftast som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras. Kokain Kokain framställs ur den sydamerikanska kokabuskens blad. Kokabusken kan bli 1,5 meter hög. Den har vita blommor och bladen är stora och mörkgröna och omkring 5 centimeter långa. Kokainet kommer främst från illegala odlingar i Sydamerika och handeln kontrolleras av en mäktig maffia. Kokainet började spridas i Sverige under 80-talet. Kokain utvinns genom att bladen krossas tillsammans med ett lösningsmedel. Denna grovt renade och intorkade produkt kallas kokapasta. Den innehåller mellan 40 och 85 % kokain i sulfatform. Genom tillsättning av kemikalier och upphettning får man kokabas. Kokabas kan bearbetas vidare genom tillsättning av saltsyra under upphettning. Produkten är kokainhydroklorid, vanligtvis kallad kokain, som är vattenlöslig. I sin renaste form är den ett vitt pulver, som har en bitter smak och en kännbart lokalbedövande effekt på slemhinnor. Kokain är ofta utspätt med lokalbedövningsmedlet prokain. Synonyma gatunamn på kokain är "coke", "snow" och "lady". Kokain tas vanligen intranasalt ("snortas") eller injiceras intravenöst. Kokain förstörs vid upphettning och kan därför inte rökas utan att först förbehandlas med t.ex. bikarbonat eller ammoniak. Rökbart kokain kallas free base eller crack. Kokain rapport CAN 2008 Amfetamin och kokain påverkar hela centrala nervsystemet. Mindre doser kan ge känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet samt förstärkt libido. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan hjärtat slå fortare och andningen bli snabbare. Kokainruset varar upp till 40 minuter men amfetaminruset kan vara i flera timmar. Av större doser amfetamin och kokain kan man få feber, svettningar, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare. Om doserna är mycket stora kan hjärtverksamheten bli mycket snabb och oregelbunden, man kan

19 börja darra och få svårt med koordinationen och till slut kan det bli en kollaps. I värsta fall leder stora doser till döden. De positiva känslor man kan få vid en kort tids användning av amfetamin och kokain försvinner efter några dagars eller veckors missbruk och i stället får man obehags- och utmattningskänslor. Eftersom amfetamin och kokain tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas att gången blir svajig och rörelserna ryckiga. De som har missbrukat amfetamin och kokain länge drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar. Typiska tecken vid kronisk kokainsniffning är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. För den som regelbundet injicerar kokain och amfetamin ökar risken för både överdosering och infektioner som beror på dålig injiceringsteknik och orena tillbehör. Ecstasy Andra smeknamn på drogen är E, Adam, XTC, MDM, m fl. Ecstasy, liksom den kemiskt besläktade drogen MDA (love drug), anses ge s k entaktogen effekt beröra inuti, är det vanligaste namnet på den drog som kemiskt går under beteckningen, MDMA. Ecstasy liknar det centralstimulerande preparatet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten meskalin. Ecstasy förekommer ibland som ett vitt pulver i kapslar, men oftare som tabletter. De typiska doserna varierar mellan 50 och 160 mg. Vid 200 mg och högre doser uppträder förgiftningsskador. Dödlig dos ligger omkring 10 gånger över normal dos, men dödsfall har inträffat efter 1-2 tabletter. Analys av beslag gjorda i Sverige visar ofta att ecstasytabletter i själva verket varit en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter. Effekten av en drog beror på vilken mängd man tar av drogen och på vilket sätt. Tidigare erfarenhet av drogen spelar in, liksom den stämning man befinner sig i vid själva intaget. Effekten av ecstasy sträcker sig alltifrån ett milt behagligt rus till akuta förgiftningssymptom. Upplevelserna av ecstasy, de första gångerna man tar det, kan beskrivas i tre faser: Först kommer en kortvarig förvirringskänsla, sedan följer en upplevelse av stickningar i kroppen samt muskelryckningar. Detta övergår sedan till en uttalad känsla av välbefinnande, eufori. Efter intaget tar det cirka 30 minuter innan de eftertraktade effekterna börjar märkas. Ruset når sitt maximum efter 1-1,5 timmar och börjar klinga av efter 3-3,5 timmar. Ruset beskrivs ibland som att man får förändringar i känslor och sinnesstämning, förhöjd kommunikation, förståelse och inlevelse, känsla av ökat självförtroende och känsla av ökad energi och styrka. De negativa effekterna är både av fysiskt och psykiskt slag. Ecstasy påverkar inte bara hjärnan utan även hjärtat och andra organ. Genom att påverka hjärnans reglering av temperatur och vätskebalans kan ecstasy i sällsynta fall orsaka livshotande störningar i de flesta av kroppens organ. Korttidseffekter(uppträder strax efter det att man intagit dosen och försvinner inom några timmar eller dagar.) Exempel på korttidseffekter är: psykisk överstimulering, t ex våghalsigt och aggressivt beteende, följd av trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser.

20 Av de fysiska effekterna märks bland annat pupillvidgning, muntorrhet, ofrivilliga käkrörelser, darrningar, svettningar och kramp, särskilt i käkarna. Kroppstemperaturen förhöjs regelmässigt under ecstasyrus, vilket kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall. Vid högre doser kan hjärtrytmrubbningar och högt blodtryck uppträda. Allvarliga och livshotande biverkningar förekommer framförallt av två slag 1. Värmeslag (kan drabba bägge könen), d v s en så kraftig förhöjning av kroppstemperaturen att medvetandet sänks, muskler bryts ner, blodproppar och blödningar uppstår och njurarna upphör fungera. Tidig behandling med utvändig nedkylning (dusch med kallt vatten, nedsänkning i svalt badkar) kan vara livräddande. 2. Vattenförgiftning (drabbar huvudsakligen kvinnor), ett tillstånd där njurarna inte kan göra sig av med överflödigt vatten och blodet blir utspätt, vilket leder till förvirring, sänkt medvetande och epileptiska kramper. Tillståndet förvärras av vätskeintag, varför den drabbade bör hindras från att dricka även om hon känner sig törstig. Hallucinogena effekter Hallucinogena effekter uppstår också vid högre doser. Syn- och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner, lysande föremål tycks röra sig framför en, o s v. I samband med "maratondans" på så kallade Ravefester förstärks effekten. Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna kan behöva höjas efterhand av den som använder drogen ofta. En avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk. Prevalens Andelen elever i årskurs nio som någon gång sagt att de prövat kokain är mycket liten. Endast 0,9 procent av pojkarna och 0,7 procent av flickorna svarade i 2007 års skolundersökning att de någon gång använt kokain. Andelen elever som uppger att de prövat kokain är liten jämfört med andra ovanliga droger som amfetamin och ecstasy. Det preparat som tycks ha ökat mest mellan av drogerna är ecstasy, där andelen som svarat att de prövat nästan är tre gånger så hög 2005 som Andelen med ecstasyerfarenhet har dock sjunkit de senaste åren. Även beslagsdata visar hur ecstasyförekomsten ökade från början av 1990-talet då antalet beslag endast uppgick till några tiotal per år, under senare delen uppgick de till några hundra och på 2000-talet har i genomsnitt årligen tabletter tagits fördelade på ca 500 beslag var det närmare 270 beslag om ca piller. Sedan 2001 är det bland mönstrande minst lika vanligt att ha prövat ecstasy som att ha prövat amfetamin. Även i en sammanställning av olika intervjuundersökningar bland ungdomar år fann man att ecstasyerfarenheter blev allt vanligare under 1990-talet och kom i nivå med amfetaminerfarenheterna. Sammanfattande riktlinjer Klienter och patienter med missbruk eller beroende av narkotika Psykosocial behandling i form av: - Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk - Kort intervention / Motivational interviewing (MI) se ungdomar och missbruk - CRA-behandling se alkoholavsnittet

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se CANNABIS I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol,

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE SAMSJUKLIGHET

VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE SAMSJUKLIGHET 1 VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE SAMSJUKLIGHET Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE ALKOHOL

VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE ALKOHOL VÅRDPROGRAM MISSBRUK OCH BEROENDE ÅLDERSÖVERGRIPANDE ALKOHOL Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland Huvudförfattare:

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 2012-10-12 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av Utskott I: 2007-10-23 164 Reviderad: 2015-04-14 56 Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Inledning Drogproblem är vanligare än man tror. De flesta

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Alkohol och missbruk

Alkohol och missbruk Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer