Årsredovisning Under 2015 invigde Värnamo kommun Sveriges modernaste reningsverk, Pålslund.

Transkript

1 Årsredovisning Under invigde Värnamo kommun Sveriges modernaste reningsverk, Pålslund. 1

2 Kommunledningen har ordet har varit ett händelserikt år Vi har jobbat fram och antagit vision, mål och ledningsmodell, invigt Sveriges modernaste reningsverk, räknat på nyttor för en framtida höghastighetsbana, hanterat en exceptionell flyktingsituation, satt igång etapp 2 av framtidssatsningen Gummifabriken allt detta samtidigt som verksamheten varje dag, dygnet runt, fortsatt och utvecklats av alla goda medarbetare. var ett år då Värnamobornas vilja att ställa upp för andra och varandra har varit tydlig. Människor som flytt krig och elände har fått ett bra mottagande i vår kommun. Dessa människor är värdefulla på vägen mot visionen Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Värnamo ska vara en trygg och attraktiv kommun som växer på ett hållbart sätt och ger de som bor eller verkar i Värnamo kommun möjlighet att växa som människor. Alla räknas, varje människa är en tillgång inleddes med ett positivt och efterlängtat besked. Sverigeförhandlarna föreslår en västlig sträckning av en planerad höghastighetsjärnväg med Värnamo som en av 13 utpekade stationsorter. Ett besked som kommer att påverka kommunens förutsättningar för utvecklig och tillväxt oerhört mycket blir också året då vi tillsammans bygger vidare med sikte på framtidens Värnamo kommun. Det är året när byggkranar i luften vittnar om många nya bostäder som färdigställs och nya etableringar görs som skapar arbetstillfällen. Vandalorum satsar vidare och bygger ytterligare en lada för sina populära utställningar. En utbyggnad av äldreboendet Lindgården i Rydaholm invigs i mars och kommunens första certifierade miljöbyggnad färdigställs, förskolan Klöverängen på Rörstorp. Under våren påbörjas byggnationen av en skejtpark i Åbroparken, färdig för första skejtaren i november. Det byggs lite varstans men det viktigaste bygget för framtiden är ändå Gummifabriken. Denna satsning på näringsliv, utbildning och kultur blir färdig sommaren 2017 men kommer under tiden att bjuda på en stor förvandling av byggnaden. Även innehållet växer, där Campus får fler studenter och fler utbildningar. Bland annat börjar de första sjuksköterskestudenterna till hösten. En efterfrågad utbildning! Att det byggs under året är viktigt men planeringen för kommande år får inte glömmas bort. En ny översiktsplan blir klar under året, den tar sikte så långt fram som Ett uppdrag att utreda en fotbollsarena vid väg 27 kommer också att göras liksom ett pågående arbete med centrumutveckling, planering för en kommande satsning på stadsbusstrafik och tillsammans med ett antal kommuner i länet utreds hur hanteringen av hushållsavfall kan göras effektivare och bättre för miljö och klimat. För att förbättra tillgänglighet, service och bemötande har ett arbete startas under 2016 med sikte att under 2017 öppna ett Kontaktcenter. Dit kan du vända dig för att få information och få de allra flesta ärende uträttade. De ständigt pågående bredbandssatsningarna fortsätter. Under 2016 kommer våra tätorter att vara i fokus för utbyggnaden, vilket bland annat kommer innebära att så gott som alla fastigheter i Värnamo stad får möjlighet till snabbt bredband via fiber. Med hjälp av landsbygdsstöd fortsätter sedan bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Det händer mycket och det är tack vare allas gemensamma krafter. Drivande byggentreprenörer, aktivt näringsliv och Gnosjöanda i varje del. Värnamo är en kommun med stort ideellt engagemang och med över 300 föreningar och stiftelser. Tack vare detta finns skidspår med konstsnö i Rydaholm och tack vare ideella krafter förbättras slalombacken i Alandsryd under året. Vi hoppas på många nya utmaningar, att byggkranar är i luften och att vi tillsammans får skapa och forma den mänskliga tillväxtkommunen. Tack alla för det fantastiska arbete ni utfört. Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande Ulf Svensson, kommunchef 2

3 Innehållsförteckning Inledning Kommunledningen har ordet 2 Ekonomisk sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelser Utvärdering av kommunens övergripande mål 6 Utvärdering av ekonomisk ställning 10 Personalredovisning 16 Räkenskaper Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Kassaflödesanalys 22 Noter 23 Driftsredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Resultaträkning fullfond och blandmodell 28 Balansräkning fullfond och blandmodell 29 Särskild redovisning för vatten- och avloppsverksamhet 30 Redovisningsprinciper 33 Årsberättelse per nämnd Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 36 Kommunstyrelsen Campus Värnamo 40 Kommunstyrelsen Tekniska utskottet 42 Upphandlingsnämnden 45 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen 48 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten 52 Servicenämnden 55 Kulturnämnden 58 Barn- och utbildningsnämnden 61 Omsorgsnämnden 65 Medborgarnämnden 69 Överförmyndaren 73 Kommunens revisorer 75 Finansiering och övrig verksamhet 76 Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse 78 Sammanställd resultaträkning 81 Sammanställd balansräkning 82 Sammanställd kassaflödesanalys 83 Noter till sammanställd redovisning 84 Värnamo Stadshus AB 86 Värnamo Energi AB (koncernen) 88 Finnvedsbostäder AB 89 Studentbostäder i Värnamo AB 90 Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 91 Övrigt Revisionsberättelse 92 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret. Frågor om innehållet besvaras av Kjell Fransson eller Sofia Johansson, Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder. Framsidan: Värnamo kommuns nya reningsverk Pålslunds ARV. 3

4 Inledning Ekonomisk sammanfattning Årets resultat Resultatet uppgår till +28,3 Mkr, att jämföra med +6,9 Mkr föregående år. Under fick kommunen en återbetalning av betalda försäkringspremier till AFA med 14,4 Mkr. Under 2014 erhölls inte någon sådan återbetalning. Två andra viktiga förklaringar till överskottet är dels realisationsvinster vid försäljningar med 5 Mkr och dels avsevärt lägre avskrivningar, som en effekt av övergång till komponentavskrivningar (+8,9 Mkr). Den ursprungliga budgeten för uppgick till +16,3 Mkr men justeringar under året, bl a anslag till bildandet av servicenämnd/-förvaltning, har inneburit att det budgeterade resultatet minskade till +8,3 Mkr. Nämnderna har till sitt förfogande under haft en nettobudget på 1.714,4 Mkr. Resultatet vid årets slut blev 1.712,2 Mkr alltså ett budgetmässigt överskott på sammanlagt 2,2 Mkr. Totalt sett är detta extremt nära budget (+0,13 %). De största avvikelserna för nämnderna kommenteras särskilt nedan. Den låga räntenivån har haft en positiv inverkan på kommunens ekonomi. Kommunen har under året lånat ytterligare 100 Mkr och vid årets slut finns nu 200 Mkr i lån. I förhållande till de budgeterade räntekostnaderna uppstod ett överskott på 5,7 Mkr. Årets intäkter i form av allmän kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (exkl fastighetsavgift) har budgeterats till 1.639,7 Mkr. Utfallet blev 1.628,3 Mkr; alltså hela 11,4 Mkr lägre än budget. Något färre invånare påverkade något men den största delen av avvikelsen beror på att den prognostiserade konjunkturuppgången, och därmed ökade skatteintäkterna, inte har kommit i den förväntade omfattningen. -3,5 Mkr (-2,6 %). De största överskotten visar omsorgsnämnden +4,8 Mkr (+0,9 %) och kommunstyrelsen kommunledningskontoret +4,3 Mkr (+6,8 %). Närmare kommentarer till nämndernas avvikelser finns under avsnittet årsberättelse per nämnd. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 195,6 Mkr. År 2014 var dessa sammanlagt 264,3 Mkr. De största investeringarna avser det nya reningsverket vid Pålslund (38,4 Mkr) samt överföringsledningar till detta (14,7 Mkr). Andra stora investeringar är ombyggnad av Bors högstadieskola (12,8 Mkr), ombyggnad av förrådet på Nydalavägen (10,0 Mkr) och byggnationen av en ny förskola, Klöverängen (9,6 Mkr). De budgeterade nettoinvesteringarna uppgick till 362,1 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 166,6 Mkr lägre. Av de budgeterade investeringarna utgör 90,7 Mkr tilläggsbudgetering från 2014 av investeringar som ännu inte genomförts. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per har Värnamo kommun tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en ökning med 38 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har under ökat med 0,55 procentenheter till 5,94 %. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgick till 6,47 % (5,80 %) och för män till 4,02 % (3,86 %). Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt ökat med 1,73 procentenheter jämfört med 2014 Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett överskott på 2,2 Mkr. De största underskotten visar barn- och utbildningsnämnden -4,6 Mkr (-0,6 %) och medborgarnämnden 4

5 Inledning Fem år i sammandrag Antal invånare (per 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,12 21,12 21,09 20,75 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr ** Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga skulder, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning och finansnetto 98,3 99,6 97,0 98,8 96,1 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 0,91 0,84 1,02 1,27 1,40 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 63,3 67,3 72,6 71,9 71,4 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 32,1 32,1 33,4 33,3 30,9 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 2,2 1,4 0,2 0,3 0,2 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 5,3 4,7 6,5 5,3 7,5 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 11,4 6,7 1,5 1,5 1,3 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 29,9 25,0 19,2 20,7 20,2 *) Från har en skatteväxling med Jönköpings läns Landsting skett med 0,15 procentenheter för överlämning av huvudmannaskapet för färdtjänst från Jönköpings läns kommuner till landstinget. Värnamo kommun har genomfört en skattehöjning från 2014 med 0,18 procentenheter. Skatteväxling skedde med Jönköpings läns Landsting med 0,34 procentenheter för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården från landstinget till Jönköpings läns kommuner. **) Av årets nettoinvesteringar utgör kkr exploatering av mark för försäljning. Dessa redovisas som omsättningstillgång i balansräkningen. 5

6 Förvaltningsberättelser Utvärdering av kommunens övergripande mål Kommunens målstyrningsarbete Hösten fastställdes de fyra övergripande mål som gäller från Genom mätningar och jämförelser ska invånaren kunna se och jämföra över tid, och mellan kommuner och utförare, vad verksamheten har för resultat. Målet är en effektiv verksamhet av god kvalitet. Politiska beslut i fullmäktige och nämnder ska få återverkningar i hela kedjan i organisationen. Mål för verksamheten sätts på olika nivåer, och dessa bildar en röd tråd av mål och åtgärder för att nå målen. Målkedjan går från vision och övergripande gemensamma mål för hela kommunen till nämnds-, bolags- och verksamhetsmål. Nyckeltalen utgör indikatorer för att presentera nuläge och målnivå. Viktigt är att hela organisationen och alla medarbetare görs delaktiga i styrprocessen. De satta målen ska ju påverka vårt sätt att arbeta i organisationen. För årsredovisningen så redovisas mätresultat för de 8 övergripande mål som gällde för kommunen fram till Nyckeltalen/måtten är bland annat hämtade från SCB:s medborgarundersökning samt kommunens medarbetarundersökning. Dessa är attitydundersökningar. Hur medborgaren och medarbetare uppfattar kvalitet och resultat i verksamheterna ger en viktig signal om områden att arbeta vidare med. Vår verksamhet finns för kommuninvånarna vi finns till för andra. Målet är nästan uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Mätningen inte gjord ännu. Nulägesnivå. Målnivå. Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun? (Max 100 p). Nulägesnivå: 65 p vår. Målnivå: 65 p vår (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån från 2014.) Uppföljningsintervall: Vartannat år. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p vår (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p). Målnivå: 68 p vår. Uppföljningsintervall: Vartannat år. Full koll på alla digitala kanaler! 6

7 Förvaltningsberättelser Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % Bokskut för Bokskut för perioden * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: innebär +1,4 % för det enskilda året och +2,4 % för den aktuella perioden (uppdaterat ). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: innebär -26,1 Mkr för perioden (uppdaterad ). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år. Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år. Uppföljningsintervall: Vartannat år. 7

8 Förvaltningsberättelser Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Kommunens medborgare Kommunens anställda Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 6,0 vår. Anställdas uppfattning 37 % nöjda år. Målnivå: 7,0 vår, samt 60 % nöjda anställda år. Uppföljningsintervall: Vartannat år. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå Senaste mätningen gjord år 2013 Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott. Nulägesnivå: Minskat med 25,5 % mellan åren (Uppdaterad 1510) Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. Hos Malin Körner med personal på Återvänt kommer gamla ting till liv på nytt 8

9 Förvaltningsberättelser Tillväxtmål Övergripande mål: Värnamo kommun skall ha en tillväxt som möjliggör välstånd för invånarna. Tillväxtmålen skall vara tillräckligt Befolkning höga för att ge förutsättningar för en kommunal service- och tjänsteverksamhet, som möter invånarnas förväntningar och behov. Sysselsättningsgrad kvinnor år Sysselsättningsgrad män år Medelinkomst över rikssnitt Mätmetod: SCB kommunfakta, SCB Årsbok Sveriges kommuner. Nulägesnivå: Befolkning (1101) invånare. Sysselsättningsgrad (2014) kvinnor år 81,5 %, män år 85,0 %. Medelinkomst kvinnor/män år (2014) 0,7 % över rikssnitt. Målnivå: Befolkning (1101) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare, ( ) invånare. Sysselsättningsgrad (2019) kvinnor/män år 90 %. Medelinkomst (2019) 2 % över rikssnitt. Uppföljningsintervall: I enlighet med den kontinuitet SCB kommunfakta och SCB Årsbok Sveriges kommuner produceras. 9

10 Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Utvärdering av ekonomisk ställning Årets resultat Kommunen redovisar för ett positivt resultat på +28,3 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +16,3 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av sina resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +8,3 Mkr , , , , , Utveckling av resultat (Mkr) Under året fick kommunen en återbetalning av betalda försäkringspremier till AFA år 2004 med 14,4 Mkr. År 2013 skedde en återbetalning för åren med sammanlagt 29,2 Mkr. Nämnderna visar i sina bokslut ett överskott mot reviderad budget på sammanlagt +2,2 Mkr. De största underskotten visar barn- och utbildningsnämnden med -4,6 Mkr, medborgarnämnden -3,5 Mkr och servicenämnden med -2,7 Mkr. Omsorgsnämnden visar däremot ett överskott på +4,8 Mkr, kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) +4,3 Mkr och miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +3,2 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +28,3 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på 5 Mkr, sammanlagt +23,3 Mkr. Det innebär att kommunen under har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl a: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Kommunerna ska också ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %.. Årets resultat för, med avräkning för realisationsvinster, uppgår till 23,3 Mkr. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 685,5 Mkr. Resultatet blir därmed +1,4 % av intäkterna och målet är därmed inte uppfyllt för det enskilda året. Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +2,4 %. Även ur det tidsperspektivet är målet inte helt uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Belopp i Mkr Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +61,3 +18,9 +49,0 +4,5 +23,3 Soliditet 71,4 % 71,9 % 72,6 % 67,3 % 63,3 % Förändring av eget kapital +5,3 % +1,6 % +3,9 % +0,5 % +2,6 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 114,7 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 94,6 Mkr. Årets investeringar överstiger därmed årets resultat och avskrivningar med 20,1 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt ( ) överstiger investeringarna resultat och avskrivningar med 26,1 Mkr. Målet är därmed inte uppfyllt. (Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål.) 10

11 Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2014 och blev 2,6 %. Från 2013 övertog kommunerna i Jönköpings län ansvaret för hemsjukvården och för att finansiera detta gjordes en skatteväxling med 0,35 procentenheter. År 2014 övertog landstinget huvudmannaskapet för färdtjänsten. En skatteväxling gjordes då åt andra hållet med 0,15 procentenheter. Från 2014 har dock en skattehöjning gjorts med 0,18 procentenheter. År var dock skattesatsen oförändrat 21,12 %. Dessa förändringar av skattesatsen påverkar utveckling mellan åren. Avvikelsen mot budget för år avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till hela -11 Mkr (-0,6 %). Orsaken är något färre invånare än beräknat men främst att skatteunderlaget inte utvecklats på det positiva sätt som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade under hösten 2014 och som låg till grund för budget. 5 4, ,4 2,6 1, ,4 2,9 2,0 4,7 1, Utveckling av nettokostnader (%) Utveckling av nettokostnadsandelen Verksamhetsnetto av skatter + utjämning Avskrivningar av skatter + utjämning Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter + utjämnin Finansnetto av skatter + utjämning ,2 % 93,9 % 92,0 % 94,5 % 93,6 % 5,4 % 5,3 % 5,2 % 5,4 % 4,9 % 96,6 % 99,2 % 97,2 % 99,9 % 97,9 % -0,5 % -0,5 % -0,2 % -0,3 % -0,2 % Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden ökat med 2,4 procentenheter. Avskrivningsnivån är, efter övergång till komponentavskrivningar, på samma nivå som 2011, d v s 82,8 Mkr. 1 0, Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) Utveckling av nettokostnader Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2014 och uppgår till 1,3 %. En förklaring till den låga ökningen är återbetalning av AFA-medel har skett under med 14,4 Mkr. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är 2,6 %. Under perioden ökade nettokostnaderna med 11,3 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 9,1 %. 11

12 Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Nettoinvesteringar Utveckling av tillgångarnas sammansättning Nettoinvesteringar Materiella tillgångar 72,5 % 72,9 % 78,3 % 80,6 % 79,2 % Finansiella tillgångar 1,2 % 3,1 % 3,9 % 3,6 % 3,5 % Statlig infrastruktur 0,7 % 0,6 % Summa anläggningstillgångar 73,7 % 76,0 % 82,2 % 84,9 % 83,3 % Kortfristiga fordringar 10,4 % 8,0 % 6,4 % 6,7 % 7,5 % Finansiella placeringar, kassa och bank 15,9 % 16,0 % 11,4 % 8,4 % 9,2 % Summa omsättningstillgångar 26,3 % 24,0 % 17,8 % 15,1 % 16,7 % Nettoinvesteringar/ nettokostnader ,4 % 7,5 % 13,7 % 16,1 % 11,8 % Skuldsättning Nettoinvesteringar/ resultat + avskrivningar 66,4 % 112,9 % 162,9 % 277,5 % 175,9 % Kommunen investerade, efter avdrag för investeringsinkomster, för 195,5 Mkr. År 2014 var nettoinvesteringarna ännu högre (264,3 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Den omfattande byggnationen av ett nytt reningsverk innebär en stor investering, vilket till stor del finansieras via lån. Under har ytterligare 100 Mkr upptagits i långfristiga lån, vilket påverkar soliditet och skuldsättningsgrad. De långfristiga lånen uppgår därmed till 200 Mkr. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplanen kommer det under de närmaste åren att behöva upptas ytterligare lån. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen med avskrivningar och räntekostnader, och därmed resultatet, ska bli alltför stor. Avskrivningar och räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att Gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv Total skuldsättning 28,6 % 28,1 % 27,4 % 32,7 % 36,7 % varav avsättningar 8,4 % 7,4 % 8,1 % 7,7 % 6,8 % varav långfr. skulder 1,5 % 1,7 % 1,8 % 7,1 % 11,6 % varav kortfr. skulder 18,7 % 19,0 % 17,5 % 17,9 % 18,3 % Pensionsskulden (inkl. löneskatt) ,7 656,2 687,0 668,0 646,7 29,1 26,3 28,6 28,7 28, Pensionsskulden, inkl. löneskatt (%). Avsättning Ansvarsförbindelse I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Senast en sådan inlösen skedde var Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstprisbasbelopp utbetalas sedan 1998 i form av en löpande försäkringspremie. 12

13 Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner. Under den närmaste 15-årsperioden kommer utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser Belopp i Mkr Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 1 264, , , , ,9 Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 2 108,9 Mkr, vilket är avsevärt högre än för några år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift till kommunen. Den kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat Mkr (1 153 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,3 Mkr och övrig borgen på 1,6 Mkr. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser Belopp i kkr Avvikelse prognos juni Avvikelse bokslut Skillnad belopp Kommunstyrelse - KLK Kommunstyrelse - Campus Kommunstyrelse - Tekniskt utskott Upphandlingsnämnd Msn Miljö-/stadsbyggnad Msn Räddningstjänst Servicenämnd Kulturnämnd Barn/utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunens revisorer Summa nämnder Nämndernas gemensamma skillnad mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +20,7 Mkr. Motsvarande skillnad under 2014 var +28,3 Mkr. Även om en förklaring är att aktiva åtgärder vidtagits under andra halvåret för att begränsa budgetöverskridandena är skillnaden oacceptabelt stor och det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerhet i de prognoser som upprättas. Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år ( ) då kommunens invånarantal sjönk har befolkningsantalet under åren åter ökat, senaste året med +139 personer (+179 personer). De satsningar som kommunen genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Kommunens nya vision innebär invånare För att detta ska kunna uppnås måste den årliga ökningen blir större framöver. Utfall Antal invånare Förändring Avslutande kommentar och analys Finanskrisen påverkade kommunens ekonomi. Högre arbetslöshet har inneburit att kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder har ökat avsevärt. Trots att konjunkturen har återhämtat sig och arbetslösheten sjunkit är det långt till den mycket låga nivå som gällde fram t o m Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan har gjorts sedan Minskningar av budgetramarna med anledning av resultatet av dessa samverkansutredningar har fördelats ut i budget med 11,9 Mkr. Totalt kommer 25,9 Mkr i kostnadsreduceringar att fördelas ut i budget fram till Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhölls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från slog förändringen igenom till fullo. 13

14 Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Solceller på Linneberg Under hösten har omsorgsnämnden vänt ett prognostiserat underskott på -3,7 Mkr till +4,8 Mkr. Medborgarnämnden har minskat det prognostiserade underskottet på -9,6 Mkr till -3,5 Mkr i bokslutet. Detta är mycket positivt. Oroande är dock att barn- och utbildningsnämnden vid årets slut fick ett budgetmässigt underskott på -4,6 Mkr. Nämndens prognos i delårsrapporten var +/- 0 Mkr. Kommunens resultat för uppgår till 28 Mkr. Det är positivt men samtidigt kan konstateras att utan reavinsterna på 5 Mkr, återbetalning från AFA med 14 Mkr och minskade avskrivningar till följd av övergång till komponentavskrivningar med 9 Mkr hade resultatet varit obefintligt. En konjunkturåterhämtning kan konstateras under de senaste åren men återhämtningen tar lång tid och har ännu inte nått upp till en normal nivå eller ens i närheten av det som brukar betraktas som högkonjunktur. Prognoser för 2016 säger dock att så kommer att ske under för att sedan åter vända nedåt från Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur men också för att behov av ombyggnad, renovering och nybyggnationer finns av verksamhetslokaler. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och nya områden för bostäder och industrietableringar kommer att tas fram. Från år 2016 höjs utdebiteringen av allmän kommunalskatt med 0,40 procentenheter från 21,12 % till 21,52 %. Höjningen innebär cirka 28 Mkr högre skatteintäkter. Det är viktigt att större delen av dessa intäkter används till att förstärka resultatet och därmed finansiera delar av investeringarna och bidra till att kommunen behåller en god ekonomisk ställning. Per och Kersti 14

15 Förvaltningsberättelser Utvärdering av ekonomisk ställning Laddstolpe en allt vanligare syn i kommunen Värnamo kommuns aktivitetstält under Värnamodagarna 15

16 Förvaltningsberättelser Personalredovisning Personalredovisning Personalekonomisk redovisning För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen. Serviceförvaltningen bildades 1 januari och består av kostorganisation, IT-organisation och vaktmästeri. Personal är överflyttad till serviceförvalt- ningen från barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt kommunledningskontoret. Tabeller som redovisas per förvaltning har påverkats av omorganisationen. Anställda Antal (grundanställning) 2014 Tillsvidareanställda Tidsb mån anst Tillsvidareanställda Tidsb mån anst Årsarbetare Årsarbetare (aktuella anst.beslut) (grundanst) Antal Årsarbetare Antal (grundanställning) Årsarbetare Årsarbetare (aktuella anst.beslut) (grundanst) Antal Årsarbetare Barn- och utbildningsförvalt Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggnadsförvalt Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltningen* Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. Aktuella anställningsbeslut avser tillsvidareanställda som har en tillfällig placering med i vissa fall en annan sysselsättningsgrad. *Serviceförvaltningen startades upp , därav saknas jämförelsesiffror för Antal tillsvidareanställda årsarbetare (grundanställningar) har ökat med 36 och antal tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har ökat med 11 jämfört med 31 december Sammantaget en ökning motsvarande 47 årsarbetare. Antal kommuninvånare har under året ökat med 139 personer. Antal tillsvidareanställda har ökat vilket leder till att antal tillsvidareanställda per 1000 kommuninvånare samt antal årsarbetare på 100 kommuninvånare har ökat. Lönekostnadsförändring 2014 Förändring /2014 (kkr) Förändring /2014 (%) Lönekostnad månadsavl (kkr) ,1 % Lönekostnad timavlönade (kkr) ,0 % Totala lönekostn (kkr) ,8 % I genomsnitt per månad (kkr) ,8 % Per månad/årsarbetare (kkr) 27,4 26,8 0,6 2,2 % Antal kommuninvånare ,4 % Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 28,753 27,813 0,940 3,4 % Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda (aktuella anställningar), tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, t.ex. ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön m m. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. Beloppen är justerade med periodiseringsposter. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 3,8 %. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med 940 kronor eller 3,4 %. 16

17 Förvaltningsberättelser: Personalredovisning Sjukfrånvaro Redovisning i procentenheter (%) Sjukfrånvarotid Andel >=60 dagar Sjukfrånvarotid förändring /2014 Andel >=60 dagar förändring /2014 Barn- och utbildningsförvaltningen 4,58 50,37 0,43-0,3 Kommunledningskontoret 2,51 40,45 0,41 18,8 Kulturförvaltningen 6,27 72,39 1,38 3,73 Medborgarförvaltningen 9,04 52,82 1,65 15,31 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 2,01 35,13-1,87-24,52 Omsorgsförvaltningen 7,62 57,68 0,51 1,98 Räddningstjänsten 1,89 43,83-0,36-23,97 Serviceförvaltningen* 5,49 44,42 Tekniska kontoret 4,51 47,42 0,47-7,14 Upphandlingsförvaltningen 10,88 89,46 3,91 6,15 Totalt 5,94 53,81 0,55 1,73 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. *Serviceförvaltningen startades upp , därav saknas jämförelsesiffror för Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,55 procentenheter från 5,39 % 2014 till 5,94 %. Mellan 2012 och har sjukfrånvaron ökat med 1,36 procentenheter från 4,58 % till 5,94 %. Den totala sjukfrånvaron har ökat i alla förvaltningar förutom inom miljö- och stadsbyggnadskontoret samt räddningstjänsten. Dessa båda förvaltningar har även lägst andel sjukfrånvaro. Högst andel sjukfrånvaro har upphandlingsförvaltningen, medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Samtliga dessa tre förvaltningar har en högre andel sjukfrånvaro jämfört med I medborgarförvaltningens sjukfrånvaro 9,04 %, inkluderas anställda på BEA-avtalet med totalt 64 medarbetare. Sjukfrånvaron för övriga medarbetare, exkluderat BEA-anställda, inom förvaltningen uppgår till 6,97 % och 5,35 % Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 1,73 procentenheter till 53,81 % jämfört med Den långa sjukfrånvaron har ökat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen, upphandlingsförvaltningen, kulturförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Redovisning i procentenheter (%) Sjukfrånvarotid Andel >=60 dagar Sjukfrånvarotid förändring /2014 Andel >=60 dagar förändring /2014 Kvinnor ,46 26,05 1,48 12,25 Män ,6 17,84-0,9 4,54 Totalt ,97 24,5 0,87 10,83 Kvinnor ,3 57,45 0,5 2,77 Män ,53 35,29 0,12-8,96 Totalt ,75 54,74 0,41 1,35 Kvinnor ,9 59,12 0,65 0,69 Män ,62 57,88 0,52 4,18 Totalt ,39 58,92 0,62 1,25 Totalt kvinnor 6,47 55,38 0,67 1,95 Totalt män 4,02 44,73 0,16 0,23 Totalt ,94 53,81 0,55 1,73 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,55 %. Bland kvinnorna har sjukfrånvaron ökat med 0,67 % och bland männen med 0,16 %. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersintervall förutom bland män 29 år och yngre där den minskat med 0,90 %. Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 1,73 %. Kvinnornas långa sjukfrånvaro har ökat med 1,95 % och männens har ökat 0,23 %. Den långa sjukfrånvaron för kvinnor har ökat i samtliga åldersintervall och framförallt inom intervallet 29 år och yngre. Den långa sjukfrånvaron för män har ökat inom samtliga åldersintervall förutom inom intervallet år där den minskat med 8,96 %. Antal medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har ökat från 111 medarbetare år 2013 till 134 medarbetare år. 17

18 Förvaltningsberättelser Personalredovisning Sjuklönekostnader Belopp i kkr Dag % Jmf dag 2-14 (80 %) Dag % Jmf dag % Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggnadskontoret Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltningen Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Kostnaden för dag 2-14 är cirka 16 % högre jämfört med Kostnaden för dag är cirka 9 % högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för samtliga förvaltningar förutom inom miljö- och stadsbyggnadskontoret samt kommunledningskontoret. Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Belopp i kkr Kostnad Kostnad 2014 Förändring Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggnadskontoret Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltningen* Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Periodiseringspost, ej fördelad per förvaltning Totalt Tabell 6. Kostnader RR övertid i kkr per förvaltning. *Serviceförvaltningen startades upp , därav saknas jämförelsesiffror för Kostnaderna för övertid är cirka 8,9 % högre jämfört med

19 Förvaltningsberättelser: Personalredovisning Fyllnadstid Belopp i kkr Kostnad Kostnad 2014 Förändring Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggnadskontoret Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltningen* Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Totalt Tabell 7. Kostnader RR fyllnadstid i kkr per förvaltning. *Serviceförvaltningen startades upp , därav saknas jämförelsesiffror för Kostnaderna för fyllnadstid är cirka 1,5 % lägre jämfört med Timlön Belopp i kkr Kostnad Kostnad 2014 Förändring Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Miljö- och stadsbyggnadskontoret Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Serviceförvaltningen* Tekniska kontoret Upphandlingsförvaltningen Periodiseringspost, ej fördelad per förvaltning Totalt Tabell 8. Kostnader RR timlön i kkr per förvaltning. *Serviceförvaltningen startades upp , därav saknas jämförelsesiffror för Kostnaderna för timlöner är cirka 0,2 % högre jämfört med

20 Räkenskaper Räkenskaper Resultaträkning Belopp i kkr Not Budget 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av samtliga realisationsvinster Årets balanskravsresultat Johanna Dahl och Sara Pätel-Ericsson är samordningssjuksköterskor inom vård och omsorg i Värnamo kommun. 20

21 Räkenskaper Balansräkning Per 31 december (Belopp i kkr) Not 2014 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser 20 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar a Övriga ansvarsförbindelser b Medlemskap i Kommuninvest c 21

22 Räkenskaper Kassaflödesanalys Belopp i kkr Not 2014 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd exkl. exploateringsfastigheter Investering i exploateringsfastigheter Försäljning av exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

23 Räkenskaper Noter Not 1. Verksamhetens intäkter 2014 Försäljning, taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och konsulttjänster Förändring skuld flyktingmottagning Förändring skogskonto Övrigt Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA Summa verksamhetens intäkter Not 5. Generella statsbidrag och utjämning 2014 Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsavgift/-bidrag Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Kostnadsutjämningsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning Not 2. Verksamhetens kostnader 2014 Löner och pensioner inkl sociala kostnader Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Diverse köpta tjänster Hyra/lesing av lokaler, mark och anläggningstillgångar Bränsle, energi och vatten Kostnder för transportmedel, transporter och resor Övriga kostnader Förändring fastighetsunderhållsreserv Förändring deponireserv Förändring VA-investeringsfond Förändring fritidsanläggningar underhållsfond Summa verksamhetens kostnader Not 3. Avskrivningar 2014 Avskrivning byggnader och anläggningar enl plan Avskrivning maskiner och inventarier enligt plan Nedskrivning, anläggningstillgångar Summa avskrivningar Not 4. Skatteintäkter 2014 Preliminär allmän kommunalskatt Slutavräkningsdifferens allmän kommunalskatt föregående år Preliminär slutavräkning allmän kommunalskatt innevarande år Mellankommunal kostnadsutjämning inom Jönköpings län Summa skatteintäkter Not 6. Finansiella intäkter 2014 Ränteintäkter Utdelningar Erhållna borgensavgifter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7. Finansiella kostnader 2014 Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8. Mark, byggnader och anläggningar 2014 Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 0-80 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9. Maskiner och inventarier 2014 Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Årets avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. 23