Att förebygga återfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förebygga återfall"

Transkript

1 Att förebygga återfall MANUAL FÖR KURSLEDARE REVIDERAD VERSION Färdighetsträning vid problem med alkohol och narkotika

2 Av Liria Ortiz och Peter Wirbing. SiS manual för återfallspreventiv behandling års version. Copyright: Statens institutionsstyrelse. Produktion: Ineko AB 2013,

3 Introduktion Detta är SiS nya version av manual i återfallsprevention (ÅP) för LVM-hem och särskilda ungdomshem. Den gäller från år Manualen är en vidareutveckling av den som SiS gav ut 2009 och som i sin tur till stor del är baserad på behandlingsmanualen Cognitive behavorial coping skills therapy manual (även kallad Väckarklockan). Den amerikanska manualen användes i behandlingsstudien Project MATCH på 1990-talet. På 2000-talet har det skett ett omfattande kliniskt utvecklingsarbete av återfallsprevention som behandlingsmetod. Nya teorier inom KBT och nya behandlingsstrategier har prövats och visat sig ha evidens för återfallspreventivt arbete, bland annat från det som brukar kallas den tredje vågens KBT. Detta har lagts till i denna manual. En viktig källa till manualen har varit boken Therapist s Guide to Evidence-Based Relapse Prevention av Katie Witkiewitz och G Alan Marlatt (Academic Press, 2007), men även boken Mindfulness & Acceptance for Addictive Disorders av Steven C Hayes och Michael E Levin (Context Press, 2012). Manualen har arbetats fram under vintern 2012/2013 i samarbete med SiS första coacher i ÅP, Jaana Sawires och Solveig Lundblad, SiS LVM-hem Hornö, Amelie Ayre och Petter Jarnlo, SiS LVM-hem Lunden, Lars Ulvensjö, SiS LVM-hem Runnagården, och Rolf Krohn, SiS ungdomshem Ljungaskog. Ett stort tack till er. Till manualen hör en powerpoint-presentation och en arbetsbok för klienter. Materialet kan laddas ner från SiS intranät. Där finns även informationsmaterial riktat till klienter. En instruktionsfilm om metoden ligger på sis-public (S:), i mappen Återfallsprevention. Manualen är en basmanual att använda för ÅP inom SiS för såväl vuxna som ungdomar. Längden på lektionerna, samt språkbruk och exempel, kan förstås behöva varieras utifrån vilka klienter som är aktuella för kursen eller behandlingen, men innehållet är det som bör erbjudas klienter som en evidensbaserad ÅP. I en bilaga sist i manualen beskrivs särskilda sätt att använda ÅP med unga. Liria Ortiz Leg psykolog och leg psykoterapeut (KBT) Peter Wirbing Specialist i psykiatrisk sjukvård, steg 1 i KBT Att förebygga återfall Manual för kursledare 3

4 Lektioner Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Behandlingsmetoden ÅP. Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens 5 Sug efter alkohol och narkotika. Sätt att hantera suget 11 Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall. Sätt att hantera sådana tankar 16 Lektion 4 Problemlösning 22 Lektion 5 Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika 26 Lektion 6 Att kanske förändra vilka man umgås med 29 Lektion 7 Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet 35 Lektion 8 Att hantera omtumlande händelser och påbörjade återfall 39 Lektion 9 Att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler 43 Lektion 10 Vad har vi gjort? Hur vill du använda dig av det? Och kursdiplom! 48 4 Att förebygga återfall manual för kursledare

5 lektion 1 LEKTION 1: Behandlingsmetoden ÅP. Risksituationer. Hjärnans belönings system och postakut abstinens Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Behandlingsmetoden ÅP Risksituationer Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Behandlingsmetoden ÅP 1 ÅP är en förkortning för återfallsprevention. Prevention betyder att förebygga. Fortsätt att informera om ÅP i dialog med klienten/klienterna. Använd de här nyckel frågorna och nyckelfraserna: Berätta, vad känner du/ni redan till om ÅP? Vad har du/ni hört? Vad har du/ni kanske redan prövat på? Bekräfta klienten/klienterna Du/ni känner till en hel del! Fortsätt att informera i dialog. Tillför den information om ÅP som klienten/ klienterna inte verkar känna till. Rätta inte till missuppfattningar. Prioritera att bygga allians. Du har tid att längre fram göra ÅP tydligare. Utöver det du/ni redan har sagt kan jag lägga till det här. ÅP lär ut handfasta färdigheter för svåra lägen. Som att kunna utmana och vinna över påträngande tankar om drickandet och drogandets fördelar. Som att kunna härbärgera och komma förbi intensivt sug efter att dricka och droga igen. Och som att bli ännu bättre på att tacka nej, och bli uppmärksammare på situationer som ökar risken för återfall. I ÅP ingår att se över vilka man umgås med. Vilka som kan stjälpa, och vilka som kan vara stödjande. Idén med ÅP är att efter att du lärt dig färdigheterna ska du bättre kunna klara av svåra lägen utan att återfalla. Det handlar ganska mycket om att skaffa sig nya vanor och bryta med inlärda, närmast vanemässiga sätt, att reagera och bete sig på. Att förebygga återfall Manual för kursledare 5

6 LEKTION 1 Risksituationer 2 En risksituation är en situation som ofta föregår återfall eller innebär en ökad risk för att återfalla. I en risksituation upplever man oro för sin förmåga att hålla fast vid sin vilja att vara nykter och drogfri. De flesta har några typiska risksituationer som man vet är särskilt riskabla. I ÅP ser man inte återfall som något som bara inträffar utan som ett inlärt sätt att reagera på i vissa situationer. Fortsätt att informera om ÅP i dialog med klienten/klienterna. Använd de här nyckel frågorna och nyckelfraserna: Vilka är dina/era risksituationer? När är det särskilt stor risk för dig/er att återfalla enligt dina/era erfarenheter? Berätta. Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Gå vidare till en övning som ger möjlighet att kartlägga risksituationer mer i detalj: Jag föreslår att vi prövar om vi kan hitta ännu fler risksituationer. Det gör vi i en övning, där vi arbetar med papper och penna. Det underlättar ofta att börja minnas och få överblick. Att börja se mönster och sammanhang ännu tydligare. Här är ett arbetsblad som har rubriker för några typsituationer som kan vara riskabla enligt många. Jag vet inte om det gäller för dig/er, men fundera ett tag. Du/ni kanske hittar något under de här rubrikerna som gäller dig/er. Arbetsbladet hittar du som en kopierbar bilaga här bakom. Sammanfatta det som klienten/klienterna har funnit av risksituationer. Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Och ställ de här två frågorna för att ge plats för förändringstankar och beteendeförändring utifrån kartläggningen som klienten/klienterna gjort: När du ser det du har skrivit, vad behöver du bli ännu bättre på för att slippa att återfalla? Vad får du för tankar om det? Vilka risksituationer av de som du funnit kan du kanske besluta dig för att undvika? Och nu är det dags för en paus! 6 Att förebygga återfall manual för kursledare

7 LEKTION 1 Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens 20 min Informera i dialog återigen. Ställ den här frågan: Vad känner du/ni till om hur alkohol och narkotika påverkar den del av hjärnan som kallas för hjärnans belöningssystem, och hur det kan resultera i ett tillstånd som heter postakut abstinens? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i sina arbetsböcker. Bekräfta klienten/klienterna. Du/ni känner till en hel del! Fortsätt att informera i dialog: Utöver det du/ni redan har sagt kan jag lägga till det här: Hjärnans belöningssystem finns längst inne i hjärnan, och motiverar oss att göra och upprepa beteenden av olika slag. Alkohol och narkotika påverkar belöningssystemet i samma ögonblick som vi börjar dricka och droga. Resultatet är ett lugn eller en lustkänsla. Den upplevelsen motiverar oss att fortsätta att dricka och droga, och särskilt i lägen av psykosocial stress. Vid långvarig och intensiv användning av alkohol och narkotika förändras hjärnans belöningssystem. Det blir överkänsligt för alkohol och droger. Sug efter att dricka och droga uppstår lätt, och är allt svårare att avleda. Belöningssystemet blir samtidigt försvagat, och de händelser i vardagen som brukar få oss att må bra, får allt mindre effekt på oss. I det här läget kan alkohol och droger vara ett sätt att få känna sig normal. Kombinationen av ett överkänsligt och försvagat belöningssystem i hjärnan kan leda till att man får allt svårare att säga nej till alkohol och narkotika. Man blir beroende av deras effekter i hjärnan. Ofta upplever man ett sug efter att dricka och droga. Alkohol och droger blir något som man nästan ständigt tänker på, och de blir ett allt viktigare för en. En del brukar beskriva det som de upplever att hjärnan har kidnappats av alkoholen och narkotikan. Förändringarna i hjärnan finns kvar en tid in i nykterheten och drogfriheten och leder till några typiska besvär. Det är detta som kallas för postakut abstinens, eller PAA. Det är en sen abstinens och den beror på att hjärnan ännu inte återhämtat sig. Typiska besvär är problem med sömnen, stress, problem med minnet och svårigheter med att koncentrera sig. PAA försvinner steg för steg under de tre till sex första månaderna av nykterhet och drogfrihet. Man kan minska sin PAA genom att motionera och undvika stress. Anhöriga och andra personer i omgivningen känner ofta inte till PAA. Det kan minska risken för missuppfattningar om vad som händer om man berättar att de svårigheter som man har förklaras av PAA. Bjud in till dialog med nyckelfrågor: Har jag varit tydlig om detta? Har du/ni någon fråga? Att förebygga återfall Manual för kursledare 7

8 LEKTION 1 Avsluta med att återigen ge plats för klienten/klienterna: Hur stämmer det här med dina/era erfarenheter? Vad vill du/ni lägga till? Instruktionsfilmen om hjärnans belöningssystem och PAA I den av SiS utgivna filmen om ÅP på institution finns fyra avsnitt som stegvis berättar om hjärnans belöningssystem och PAA. Du kan välja att använda något eller några av avsnitten i den här lektionen. En handlingsinriktad sammanfattning Be klienten/klienterna att sammanfatta lektionen utifrån de här frågorna: Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Vad kommer du/ni att använda dig/er av? Val av hemuppgift 10 min Erbjud klienten/klienterna att välja en av de här två hemuppgifterna till nästa lektion. Berätta hur uppgiften kan göras. Demonstrera med ett exempel. Säg att du ser fram mot att få höra mer nästa gång om deras kartläggning av risksituationer. 1. Fortsätt att kartlägga risksituationer utifrån arbetsbladet. 2. Skriv ner risksituationer som du/ni märker av eller kommer i närheten av under tiden till nästa lektion. Arbetsblad för detta hittar du som en kopierbar bilaga här bakom. Feedback till dig Be klienten/klienterna att muntligt svara på de här tre frågorna: Vad kan jag göra annorlunda i mitt arbetssätt för att underlätta för dig/er att lära dig/er ÅP? Vad gör jag som fungerar bra, som jag kan fortsätta att göra? Hur ser du/ni på användbarheten av det som vi gjort idag? Nästa lektion Berätta helt kort om att nästa lektion kommer att handla om färdigheter för att bli ännu bättre på hantera sug efter alkohol och narkotika. Föreslå för klienten/klienterna att de ska läsa i arbetsboken om nästa lektion. Självskatta det du gjort under lektionen Skatta hur metodtrogen du har varit i lektionen utifrån det formulär för självskattning av detta som finns i SiS vägledning: Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS, som kan laddas ner från SiS intranät. Gör detta helst direkt efter att du slutfört lektionen. Spara din skattning, och använd den vid din coaching i ÅP på institutionen. 8 Att förebygga återfall manual för kursledare

9 LEKTION 1 Arbetsblad för att kartlägga risksituationer för återfall Brukar du då och då återfalla i några av de här situationerna? När du träffar en viss person eller är på en viss plats. Skriv ner ett exempel: När du får vissa tankar. Skriv ner ett exempel: När du vill belöna dig. Skriv ner ett exempel: När du mår dåligt. Skriv ner ett exempel: När du vill testa hur det går att dricka och droga igen. Skriv ner ett exempel: När du har sug efter alkohol och droger Skriv ner ett exempel: Skriv här dina tre mest besvärliga risksituationer: Att förebygga återfall Manual för kursledare 9

10 LEKTION 1 Arbetsblad för hemuppgiften att skriva ner risksituationer som uppstått under de närmaste dagarna eller som varit nära att inträffa Måndag Risksituation Tisdag Risksituation Onsdag Risksituation Torsdag Risksituation Fredag Risksituation Lördag Risksituation Söndag Risksituation Här kan du skriva kommentarer om risksituationer som uppstått: 10 Att förebygga återfall manual för kursledare

11 lektion 2 LEKTION 2: Sug efter alkohol och narkotika. Sätt att hantera suget Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Hemuppgiften Sug efter alkohol och narkotika Sätt att hantera sug efter alkohol och narkotika Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Om hemuppgiften 20 min Låt klienten/klienterna berätta hur de utfört hemuppgiften, vad som blev ännu tydligare när de gjorde hemuppgiften och vad de särskilt har lärt sig. Sug efter alkohol och narkotika Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Vilka är dina/era erfarenheter av sug efter alkohol och narkotika? Hur upplever du/ni det? Vad har du/ni för tankar om vad det beror på? 20 min Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också skriver upp i arbetsböckerna. Rätta inte till missuppfattningar. Prioritera att bygga allians. Använd istället nästa steg när du tillför information för att lägga till eller ge en annan version. Fortsätt att informera i dialog: Utöver det du/ni redan har sagt kan jag lägga till det här: Sug är en längtan efter att dricka och droga. Det är vanligt och kan finnas kvar långt in i nykterheten och drogfriheten. Att uppleva sug är inte ett tecken på att man är inte är motiverad till att sluta med alkohol och narkotika, och det är inte heller ett tecken på att man har sämre prognos. Sug efter alkohol och droger kallas ibland craving. Detta för att skilja det från mer var dagliga och inte så svåra sug som sug efter choklad eller kaffe. Craving har två förklaringar, som delvis hänger ihop. Den ena är att suget är inlärt och lätt uppstår när man påminns om situationer där man tidigare druckit och drogat. Den andra är att hjärnans belöningssystem är överkänsligt för påminnelser om alkohol och droger. Att förebygga återfall Manual för kursledare 11

12 LEKTION 2 Sug efter alkohol och droger kan också vara ett tecken på att man har en trist vardag och är utsatt för psykosocial stress. Craving påminner om hur vågor rör sig på havet. Det rullar in, når en högsta höjd, och rullar sedan tillbaka igen, likt vågor. Det pågår ofta under några minuter, ibland längre tid, men med inslag av lugnare perioder. Bjud in till dialog med nyckelfrågor: Har jag varit tydlig om detta? Har du/ni någon fråga? Avsluta med att ge plats för klienten/klienterna återigen: Hur stämmer det här mer dina/era erfarenheter? Vad vill du/ni lägga till? Och nu är det dags för en paus! Sätt att hantera sug efter alkohol och narkotika Informera i dialog återigen. Ställ de här frågorna: Vad gör du/ni för att hantera suget efter alkohol och droger? Vad fungerar bra? I vilka lägen är det mer besvärligt? 20 min Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i sina arbetsböcker. Föreslå för klienten/klienterna att de ska fortsätta att använda det som fungerar bra. Berätta i dialog att det finns två särskilda färdigheter för att hantera besvärligt sug, att surfa på det och att möta det med acceptans. Att surfa på suget är att vänja sig vid att det faktiskt lägger sig om man bara låter det vara. Ett sätt att lära sig det på är att mäta tiden från det att suget börjar till att det slutar. Då får man en utgångspunkt, och kan säga sig att om jag bara väntar i åtta minuter, så har det värsta suget lagt sig. Suget minskar i både längd och höjd allt efter att man använder färdigheten. Det försvinner inte helt, men det oroar och stör allt mindre. Att möta suget med acceptans är att göra tvärtom till det man ofta gör när suget kommer. Vanligt är att man försöker tränga undan suget. Men det resulterar nästan alltid i att det kommer tillbaka och med större intensitet. Acceptans är att ha en tillåtande inställning till suget, och acceptera att det finns där för en tid. Det blir då lättare att hantera, och den energi som man använde för att försöka tränga undan det frigörs för att göra saker som är viktiga eller nödvändiga. En bild eller metafor är att man tar suget som en badboll under armen, och rör sig fritt på stranden, efter misslyckade försök att få badbollen eller suget att stanna kvar under vattenytan. 12 Att förebygga återfall manual för kursledare

13 lektion 2 Demonstrera att surfa med suget och använda acceptans för suget utifrån arbetsbladen som finns här bakom. De är också de arbetsblad som klienten/klienterna kan använda för att träna att använda färdigheterna som hemuppgift. En handlingsinriktad sammanfattning Be klienten/klienterna att sammanfatta lektionen utifrån de här frågorna: Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Vad kommer du/ni att använda dig/er av? Val av hemuppgift 10 min Erbjud klienten/klienterna att välja en av de här två hemuppgifterna till nästa lektion. Berätta om hur uppgiften kan göras. Demonstrera med ett exempel. Säg att du ser fram mot att få höra mer om deras erfarenheter av att träna att hantera suget nästa gång. 1. Att öva att hantera suget genom att surfa på det 2. Att öva att hantera suget med acceptans Arbetsblad för hemuppgifterna finns som kopierbara bilagor här bakom. Feedback till dig Be klienten/klienterna att muntligt svara på de här tre frågorna: Vad kan jag göra annorlunda i mitt arbetssätt för att underlätta för dig/er att lära dig/er ÅP? Vad gör jag som fungerar bra, som jag kan fortsätta att göra? Hur ser du/ni på användbarheten av det som vi gjort idag? Nästa lektion Berätta helt kort om att nästa lektion kommer att handla om färdigheter för att kunna hantera tankar på alkohol och narkotika som kan öka risken för återfall. Föreslå för klienterna att de ska läsa i arbetsboken om nästa lektion. Självskatta det du gjort under lektionen Skatta hur metodtrogen du har varit i lektionen utifrån det formulär för självskattning av detta som finns i SiS vägledning för att arbeta med ÅP inom SiS. Gör detta helst direkt efter att du slutfört lektionen. Spara din skattning, och använd den vid din coaching i ÅP på institutionen. Att förebygga återfall Manual för kursledare 13

14 LEKTION 2 Arbetsblad för att surfa med suget 1. När suget börjar, påminn dig om att suget är som en havsvåg. Det rullar in, stiger ett tag, och sedan rullar det tillbaka. 2. Se framför dig suget som en havsvåg som rör sig på havet. 3. Besluta dig för att surfa med det. 4. Lägg märke till hur det rullar tillbaka efter ett tag. 5. Titta på klockan och lär dig hur långa dina sugvågor är. 6. Fortsätt så långt det går att göra det du höll på med när suget pågår. Samla på det här sättet på dig erfarenheter av att du kan hantera ditt sug, och att du har kontroll över det. Här kan du skriva kommentarer om dina erfarenheter av att hantera ditt sug genom att surfa med det: 14 Att förebygga återfall manual för kursledare

15 lektion 2 Arbetsblad för att möta suget med acceptans 1. Acceptera det du inte kan förhindra, att du ibland får sug efter alkohol och narkotika. 2. Besluta dig för att låta suget bara vara inom dig. 3. Betrakta det. Beskriv det du känner. Det leder till att du får suget något mer på distans. 4. Handla, gör det du vill (och värderar som viktigt och bra för dig) trots suget. Här är bilden eller metaforen om att se suget som en badboll att ta under armen: Du står ute i vattnet med en badboll. Du får för dig att du ska försöka hålla den under vattenytan så att du slipper se den. Du märker att det tar mycket kraft av dig att hålla bollen under ytan, och så snart du slappnar av, så far den upp med stor kraft. Du blir allt tröttare av dina försök att hålla den under ytan. Du accepterar att det inte fungerar att hålla badbollen under ytan. Det bara tröttar ut dig. Och du är ju på stranden för att gå omkring där och njuta av solen. Du väljer att bära bollen under armen. Du får energi och tid att göra det du uppskattar, och allt blir så mycket lättare. Den märks knappt när du bär den under armen. Här kan du skriva kommentarer om dina erfarenheter av att hantera suget med acceptans: Att förebygga återfall Manual för kursledare 15

16 LEKTION 3 LEKTION 3: Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall. Sätt att hantera sådana tankar Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Hemuppgiften Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall Sätt att hantera sådana tankar Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Om hemuppgiften 20 min Låt klienten/klienterna berätta hur de utfört hemuppgiften, vad som blev ännu tydligare när de gjorde hemuppgiften och vad de särskilt har lärt sig. Tankar på alkohol och droger som kan öka risken för återfall 20 min Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Kan du/ni minnas om det förekommer särskilda tankar före dina/era återfall som tycks spela roll för att de inträffar? Vilka är tankarna? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienter/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Fortsätt att informera i dialog: Utöver det du/ni redan har sagt kan jag lägga till det här: Sug efter att dricka och droga kan triggas igång av tankar om rimligheten och kanske till och med nödvändigheten av att dricka och droga igen. Det är tankar som är inlärda sedan lång tid, och som man kan uppleva som att de dyker upp på ett närmast automatiskt sätt, ofta kopplade till speciella händelser. Det kan vara tankar om att vara värdelös, att andra tycker illa om en, att det inte spelar någon roll vad man gör, att allt ändå går åt skogen, eller att man förtjänar att dricka och droga, som tröst eller som belöning. Ibland kallas den här typen av tankar för tankefällor. En speciella sådan är det som kallas AVE. Det är en förkortning för en amerikansk benämning på tanke- 16 Att förebygga återfall manual för kursledare

17 lektion 3 fällan: abstinence violation effect. Någon bra svensk översättning finns faktiskt inte. AVE är en tankemässig och känslomässig reaktion vid ett inlett återfall, som består av besvikelse och självkritik. AVE kan bli så uttalad att den leder till uppgivenhet och att man tappar tron på sin förmåga att vara nykter och drogfri. Man ger upp. Negativa tankar infinner sig om den egna förmågan som säger: Jag är hopplös. Det är lika bra att fortsätta med det jag påbörjat. Och av det som var ett misstag eller en tillfällighet blir ett fullt utvecklat återfall. Bjud in till dialog återigen: Har jag varit tydlig? Har du/ni någon fråga? Avsluta med att återigen ge plats för klienten/klienterna: Hur stämmer det här mer dina/era erfarenheter? Vad vill du/ni lägga till? Och nu är det dags för en paus! Sätt att hantera sådana tankar 20 min Informera återigen i dialog. Ställ de här frågorna: Vad gör du/ni för att hantera tankar på alkohol och droger som är riskabla för dig/er? Vad fungerar bra? När är det svårare? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Föreslå för klienten/klienterna att de ska fortsätta att använda det som fungerar bra. Berätta i dialog om färdigheterna att utmana tankefällor och om att använda ett stoppkort för risktankar. En idé i ÅP är att utmana sina tankefällor om alkohol och droger, och att ersätta dem med mer realistiska sätt att tänka när de dyker upp. Att hitta något annat att säga till sig själv, som tar udden av tankefällorna, och som styr beteendet i en fortsatt riktning till nykterhet och drogfrihet. Det handlar mycket om att med logiska resonemang kullkasta rimligheten i tanke fällorna och att ge plats för förnuftet. Gå nu vidare övningen för hur tankefällor kan utmanas och ersättas av nya tankar som stödjer fortsatt nykterhet och drogfrihet: Ska vi öva detta? Här är ett arbetsblad för att både hitta tankefällor och för att hitta tankar som kan utmana dem. Jag vet ju inte om det här passar dig/er, men jag föreslår att vi testar om den här färdigheten kan vara användbar för dig/er. Arbetsbladet hittar du som en kopierbar bilaga här bakom. Att förebygga återfall Manual för kursledare 17

18 LEKTION 3 Skriv upp det som berättas om tankefällor och sätt att utmana dem på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Använd nyckelfrågor för att ge plats för prat om relevansen och användbarheten av färdigheten: Vad blev tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Hur vill du/ni använda dig/er av detta? Fortsätt att informera i dialog, och nu om stoppkortet. En annan färdighet är att använda ett stoppkort. Det är ett kort där man på ena sidan skriver det som är nackdelarna av drickandet och drogandet, som man slippa uppleva igen. På andra sidan skriver man det man vill få som vinster av nykterheten och drogfriheten. I situationer, när tankefällor om fördelarna med att dricka och droga tränger sig på, är färdigheten att läsa sitt stoppkort och påminnas om hur man innerst inne tänker om och värderar sin nykterhet och drogfrihet. Återigen handlar det om att bromsa tankefällorna och ersätta dem med ett realistiskt och eftertänksamt sätt att se på sin situation. Gå nu vidare övningen för hur ett stoppkort kan göras: Ska vi öva detta? Här är ett arbetsblad för att börja göra ett stoppkort Jag vet ju inte heller om det här passar dig/er, men jag föreslår att vi bekantar oss med det här verktyget i ÅP. Och så får vi se vad du/nu tycker. Arbetsbladet hittar du som en kopierbar bilaga här bakom. Stoppkortets innehåll blir ofta personligt, och det kan vara respektfullt att inte bjuda in klienterna att dela det som de börjat skriva i sina stoppkort under övningen. Använd nyckelfrågor för att ge plats för prat om relevansen och användbarheten av färdigheten: Vad blev tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Hur vill du/ni använda dig/er av detta? En handlingsinriktad sammanfattning Be klienten/klienterna att sammanfatta lektionen utifrån de här frågorna: Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? 18 Att förebygga återfall manual för kursledare

19 lektion 3 Val av hemuppgift 10 min Erbjud klienten/klienterna att välja en av de här två hemuppgifterna till nästa lektion. Berätta om hur uppgiften kan göras. Demonstrera med ett exempel. Säg att du ser fram mot att få höra mer om deras fortsatta arbete med att utmana sina tankefällor nästa gång. 1. Vara uppmärksam på tankefällor som dyker upp under närmaste dagarna. Skriv ner dem i arbetsbladet, och hitta sätt att utmana den med tankar som är realistiska och som stöder nykterhet och drogfrihet. 2. Fortsätta att skriva på stoppkortet. Erbjud även klienten/klienterna att konstruera en egen hemuppgift. Feedback till dig Be klienten/klienterna att svara muntligt på de här tre frågorna: Vad kan vi göra annorlunda i vårt arbetssätt för att underlätta för dig/er att lära dig/er ÅP? Vad gör vi som fungerar bra, som vi kan fortsätta att göra? Hur ser du/ni på användbarheten av det som vi gjort idag? Nästa lektion Berätta helt kort om att nästa lektion kommer att handla om en metod för att bli ännu bättre på att hantera problem. Olösta problem innebär ofta oro och stress, och därmed ökad risk för återfall. Föreslå för klienten/klienterna att de ska läsa i arbetsboken om nästa lektion. Självskatta det du gjort under lektionen Skatta hur metodtrogen du har varit i lektionen utifrån det formulär för självskattning av detta som finns i SiS vägledning för att arbeta med ÅP inom SiS. Gör detta helst direkt efter att du slutfört lektionen. Spara din skattning, och använd den vid din coaching i ÅP på institutionen. Att förebygga återfall Manual för kursledare 19

20 LEKTION 3 Arbetsblad för att kartlägga tankefällor och för att utmana dem Tankefälla Ifrågasättande tanke När jag tänker att jag är värdelös. Är jag verkligen det? Nej, jag När jag tänker på att belöna mig för något bra jag gjort. När jag tänker att allt ändå går åt skogen. När jag har börjat dricka men inser att jag egentligen vill förbli nykter. Och tänker att jag har misslyckats igen. Är detta verkligen vad jag vill ha? Nej, det jag vill ha är ju Gör det verkligen det? Nej, det stämmer ju inte alls med min erfarenhet senaste tiden! Men jag har ju kunnat bryta påbörjade återfall tidigare. 20 Att förebygga återfall manual för kursledare

21 lektion 3 Arbetsblad för att göra ett stoppkort Nackdelar med drickande och drogande Fördelar med nykterhet och drogfrihet Att förebygga återfall Manual för kursledare 21

22 LEKTION 4 LEKTION 4: Problemlösning Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Hemuppgiften Problemlösning Att använda problemlösningstegen Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Om hemuppgiften 20 min Låt klienten/klienterna berätta hur de utfört hemuppgiften, vad som blev ännu tydligare när de gjorde hemuppgiften och vad de särskilt har lärt sig. Problemlösning 20 min Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Har du/ni en erfarenhet av att olösta problem kan bidra till återfall? Vad är det för typ av problem? Vad är skälen till att problem, som hänger sig kvar och inte blir lösta, ökar risken för återfall för oss ibland? Vilka tankar och känslor kan det leda till? Har du/ni något sätt som du är nöjd med för att lösa problem? Vad säger din/er erfarenhet om vad man ska tänka på när man löser problem? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Fortsätt att informera i dialog: Utöver det du/ni redan har sagt kan jag lägga till det här: Vi konfronteras ju alla med problem i stort sett dagligen, stora och små. Genom att lösa problem när de är små minskar risken att de ska utvecklas till stora problem. Ofta löser vi nog våra problem utan att vi tänker särskilt mycket på hur vi gör. Det sker bara, på ett närmast automatiserat och intuitivt sätt. Men det händer också att vi väljer att blunda för våra problem och låtsas som ingenting. Vi tänker att det löser sig nog med tiden, eller någon lösning dyker väl upp om ett tag. Det 22 Att förebygga återfall manual för kursledare

23 lektion 4 här undvikande sättet kan vi falla in i särskilt när vi upplever att ett problem är svårhanterligt och när vi känner oss vilsna och inte litar på vår förmåga att lösa problemet. En idé i ÅP är att förbättrad problemlösningsförmåga är till nytta. Det minskar risken att vi försöker fly undan med alkohol och narkotika från det obehag som olösta problem ger hos oss. I ÅP används en problemlösningsstege om sex steg. Den handlar om att tänka systematiskt och använda papper och penna för att effektivt kartlägga vad problemet består av. Att hitta lösningar, och inte minst, förbereda sig, när man ska använda sig av sin lösning, så att man lyckas. De här är de sex stegen Berätta om stegen utifrån arbetsbladet, som du hittar som en kopierbar bilaga här bakom. Bjud in till dialog återigen: Har jag varit tydlig? Har du/ni någon fråga? Avsluta med att ge plats för klienterna återigen: Hur stämmer det här mer dina/era erfarenheter? Vad vill du/ni lägga till? Och nu är det dags för en paus! Att använda problemlösningstegen 20 min Gå nu vidare till en övning om att använda problemlösningsstegen på ett konkret problem som klienten/klienterna har. Ska vi öva att använda stegen för problemlösning? Här är ett arbetsblad som beskriver de olika stegen. Jag vet ju inte om det här passar dig/er, men jag föreslår att vi testar om den här färdigheten kan vara användbar för dig/er. Vilket problem ska vi välja? Tänk på ett konkret problem som du/ni har, till exempel ett vardagsproblem som oroar dig/er eller att hitta ett sätt att koppla av utan alkohol eller narkotika. Skriv upp den problemlösning som ska göras på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Använd nyckelfrågor för att ge plats för prat om relevansen och användbarheten av färdigheten: Vad blev tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Hur vill du/ni använda dig/er av detta? Att förebygga återfall Manual för kursledare 23

24 LEKTION 4 En handlingsinriktad sammanfattning Be klienterna att sammanfatta lektionen utifrån de här frågorna: Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift 10 min Erbjud klienten/klienterna att välja en av de här två hemuppgifterna till nästa lektion. Berätta om hur uppgiften kan göras. Demonstrera med ett exempel. Säg att du ser fram mot att få höra mer om deras fortsatta arbete med att använda problemlösningsstegen nästa gång. Använda problemlösningstegen på ett aktuellt vardagsproblem, som oroar och irriterar Använda stegen för att hitta sätt att belöna sig och koppla av utan att använda alkohol och narkotika. Problemet kan då beskrivas som just det, att kunna koppla av eller belöna mig utan att använda alkohol och narkotika. Erbjud även klienten/klienterna att konstruera en egen hemuppgift. Feedback till dig Be klienten/klienterna att svara muntligt på de här tre frågorna: Vad kan vi göra annorlunda i vårt arbetssätt för att underlätta för dig/er att lära dig/er ÅP? Vad gör vi som fungerar bra, som vi kan fortsätta att göra? Hur ser du/ni på användbarheten av det som vi gjort idag? Nästa lektion Berätta helt kort om att nästa lektion kommer att handla om färdigheter för att kunna tacka nej till alkohol och narkotika i situationer där det finns ett socialt tryck att svara ja. Föreslå för klienten/klienterna att de ska läsa i arbetsboken om nästa lektion. Självskatta det du gjort under lektionen Skatta hur metodtrogen du har varit i lektionen utifrån det formulär för självskattning av detta som finns i SiS vägledning för att arbeta med ÅP inom SiS. Gör detta helst direkt efter att du slutfört lektionen. Spara din skattning, och använd den vid din coaching i ÅP på institutionen. 24 Att förebygga återfall manual för kursledare

25 lektion 4 Arbetsblad för stegvis problemlösning Steg 1. Beskriv problemet. Vad är egentligen problemet och vad är orsaken? Är det ett stort problem bör det brytas ned i mindre delar. Att vara noggrann i detta steg är klokt då problem som är tydliga och konkreta är lättare att hitta lösningar för. Steg 2. Låt hjärnan storma. Nu ska lösningar kläckas. Censurera dig inte. Även till synes galna idéer kan visa sig vara de bästa alternativen. Var lekfull och kreativ. Steg 3. Utvärdera dina idéer. Vilken lösning kan fungera i praktiken? Vilka är fördelarna och nackdelarna? Vad händer om jag gör så, eller si? Steg 4. Välj det förslag som verkar bäst! Steg 5. Planera hur du på bästa sätt ska genomföra din lösning. Vad behöver du förbereda? Behöver du skaffa dig information? Ska du rollspelsträna hur du ska säga det som är aktuellt att säga? Ska någon annan vara med? Steg 6. Utvärdera! Gick det som det var tänkt? Finns det kanske en bättre lösning? Ska du börja om? Att förebygga återfall Manual för kursledare 25

26 LEKTION 5 LEKTION 5: Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Hemuppgiften Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika Att träna att hantera socialt tryck att dricka eller ta droger Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Om hemuppgiften 20 min Låt klienten/klienterna berätta hur de utfört hemuppgiften, vad som blev ännu tydligare när de gjorde hemuppgiften och vad de särskilt har lärt sig. Att hantera socialt tryck att dricka alkohol eller ta narkotika 20 min Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Har du/ni erfarenhet av socialt tryck att dricka alkohol eller ta droger? Vad är det för situationer där det förekommer? I vilka situationer har du/ni kunnat stå emot trycket? Vad var det som gjorde att du/ni lyckades? Vad är det för personliga egenskaper eller sätt som bidrar till att man kan stå emot? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Fortsätt att informera i dialog: Utöver det du/ni redan har sagt kan jag lägga till det här: Säg nej från början. Förklaringar kan du komma med efteråt. Om de överhuvudtaget behövs. Ett tidigt nej gör klart för omgivningen var du står. Trassla inte in dig i förklaringar som andra kan tolka som de vill. Om någon vill diskutera ditt nej kan du använda tekniken med den trasiga skivan, och upprepa ditt nej gång på gång. Tala tydligt och med stadig röst och se den andra/de andra i ögonen. Det ger en tydlig signal om att du vet vad du vill. 26 Att förebygga återfall manual för kursledare

27 lektion 5 Lämna platsen om den är laddad med risksituationer. Undvik att låta aggressiv. Den andre/de andra har lättare att släppa taget om situationen och dig om du använt ett neutralt, men tydligt, tonläge. Bjud in till dialog återigen: Har jag varit tydlig? Har du/ni någon fråga? Avsluta med att återigen ge plats för klienterna: Hur stämmer det här mer era erfarenheter? Vad vill ni lägga till? Och nu är det dags för en paus! Att träna att hantera socialt tryck att dricka eller ta droger 20 min Gå nu vidare till en övning för att få färdigheterna på plats utifrån en konkret risksituation som klienterna har. Öva sedan färdigheterna i ett rollspel. 1. Du/ni behöver en scen. Det ska vara en situation från din/er erfarenhet där det kan bli aktuellt att hantera socialt tryck och säga nej. 2. Fundera ett tag på vad du/ni vill säga och göra för att klara av situationen på det sätt som passar dig. Skriv upp de idéer som kommer fram på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/klienterna att de också ska skriva upp i sina arbetsböcker. Övergå sedan till att träna i rollspel att använda det som klienten/klienterna har hittat som sätt. I filmen ÅP inom SiS finns ett exempel på hur färdigheten att tacka nej till socialt tryck kan tränas, och de olika steg som kan ingå. Ge instruktiv, positiv och korrigerande feedback till kursdeltagarna på deras rollspelsövningar. Med instruktiv feedback menas att du talar om varför något som klienten har gjort är bra eller varför det behöver korrigeras. Två exempel: Du hade ögonkontakt med den som försökte övertala dig, när du svarade nej! Det gör att du får den andres uppmärksamhet och blir lyssnad till! Du talade ganska lågt när du svarade nej och gav ditt skäl till det. Du skulle nog vinna på att höja ditt röstläge något. Vill du öva det? Med positiv feedback ska du vara generös. Med korrigerande feedback ska du vara återhållsam och bara säga en sak som klienten kan bli bättre på. Strategin är att låta klienten stegvis nå sitt mål. Att förebygga återfall Manual för kursledare 27

28 LEKTION 5 Använd nyckelfrågor för att ge plats för prat om relevansen och användbarheten av färdigheten: Vad blev tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Hur vill du/ni använda dig/er av detta? En handlingsinriktad sammanfattning Be klienten/klienterna att sammanfatta lektionen utifrån de här frågorna: Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift 10 min Erbjud klienten/klienterna att välja en av de här två hemuppgifterna till nästa lektion. Berätta om hur uppgiften kan göras. Demonstrera med ett exempel. Säg att du ser fram mot att få höra mer om deras fortsatta arbete med att hitta sätt att hantera socialt tryck och träningen att använda sätten nästa gång. Göra manus för några situationer där det ganska snart är aktuellt att hantera socialt tryck och säga nej. Träna att använda färdigheterna i vardagen på institutionen genom att säga nej till saker som exempelvis godis eller att röka en extra cigarett, eller något liknande. Erbjud även klienten/klienterna att konstruera en egen hemuppgift. Feedback till dig Be klienten/klienterna att muntligt svara på de här tre frågorna: Vad kan vi göra annorlunda i vårt arbetssätt för att underlätta för dig/er att lära dig/er ÅP? Vad gör vi som fungerar bra, som vi kan fortsätta att göra? Hur ser du/ni på användbarheten av det som vi gjort idag? Nästa lektion Berätta helt kort om att nästa lektion kommer att handla om att hitta sätt att kanske ändra vilka man umgås med för att underlätta att klara att vara nykter och drogfri. Föreslå för klienten/klienterna att de ska läsa i arbetsboken om nästa lektion. Självskatta det du gjort under lektionen Skatta hur metodtrogen du har varit i lektionen utifrån det formulär för självskattning av detta som finns i SiS vägledning för att arbeta med ÅP inom SiS. Gör detta helst direkt efter att du slutfört lektionen. Spara din skattning, och använd den vid din coaching i ÅP på institutionen. 28 Att förebygga återfall manual för kursledare

29 Fortsätt att informera i dialog: Människor behöver människor. Vi har behov av social bekräftelse och vill inte leva utan vänner. Mångas erfarenhet är att det var när de skaffade sig ett umgänge som var hjälplektion 6 LEKTION 6: Att kanske förändra vilka man umgås med Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Hemuppgiften Att kanske förändra vilka man umgås med Att förändra sitt umgänge, eller att få ett nytt umgänge Sammanfattning Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Om hemuppgiften 20 min Låt klienten/klienterna berätta hur de utfört hemuppgiften, vad som blev ännu tydligare när de gjorde hemuppgiften och vad de särskilt har lärt sig. Att kanske förändra vilka man umgås med 20 min Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Tänk efter, på vilka sätt påverkar de som du/ni umgås med risken för att du/ni ska återfalla? Finns det någon person eller några personer som du/ni umgås med som kan vara stjälpande för dig/er? Finns det någon person eller några personer som är hjälpande för nykterhet och drogfrihet, som du/ni umgås med? Vad säger du/ni, finns det någon person/några personer som du/ni skulle umgås mera med för att underlätta för dig/er att klara av nykterhet och drogfrihet? Och någon annan/några andra, där du/ni skulle göra tvärtom, minska umgänget, eller kanske avsluta det helt? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Att förebygga återfall Manual för kursledare 29

30 LEKTION 6 samt för nykterhet och drogfrihet som det gick bra för dem. De lyckades med sin rehabilitering. Bryter man med folk i som omgivning för att de är ett hinder för nykterhet och drogfrihet måste man försöka skaffa sig nya kontakter och vänner som man kan lita mer på i sitt nya liv. Men att bryta med folk är inte lätt. Ofta tycker man att det är obehagligt, och det kan kännas som illojalt. Den fråga man måste ställa sig är om vikten av att klara nykterheten och drogfriheten kräver att man ändå gör detta. Det kanske inte finns någon annan utväg. Att få nya vänner och ett nytt umgänge är inte heller lätt. Det innebär oftast att man på ett aktivt och frimodigt sätt måste söka efter ett annat umgänge. Bjud återigen in till dialog: Har jag varit tydlig? Har du/ni någon fråga? Avsluta med att återigen ge plats för klienten/klienterna: Hur stämmer det här mer dina/era erfarenheter? Vad vill du/ni lägga till? Gå nu vidare till en kartläggning av hur klientens/klienternas umgänge ser ut, eller till en övning där klienten/klienterna får skissa på ett umgänge som skulle vara hjälpande. Om du vet eller anar att klienten/klienterna har ett begränsat umgänge eller inte alls kan det vara rimligt att bara göra övningen, och avstå kartläggningen. Kartläggningen kan göras i de här stegen: 1. Föreslå att klienten/klienterna beskriver sitt umgänge i en karta. Mittpunkten i kartan är klienten. Runt om sig själv skriver klienten med vilka han/hon umgås med. De som klienten träffar mindre ofta skrivs längre ut från mittpunkten. Här bakom finns ett arbetsblad att använda för att göra kartläggningen. 2. Be klienten/klienterna att i nästa steg markera vilka personer i kartan som är stjälpande och vilka som är hjälpande för nykterhet och drogfrihet. 3. Ställ sedan den här frågan: När du ser din karta, vad får du för tankar, vad kan vara aktuellt att ändra på för att underlätta för dig att minska risken för att återfalla? Övningen kan göras på det här sättet: Föreslå att klienten/klienterna i nätverkskartan beskriver det umgänge som de skulle vilja ha som hjälpande för nykterhet och drogfrihet. Säg att det är en önskelista. Hur de ska komma dit är något som vi återkommer till. Använd samma arbetsblad som för kartläggningen, se ovan. Föreslå för klienten/klienterna att de skriver upp det som sägs i arbetsböckerna. 30 Att förebygga återfall manual för kursledare

31 lektion 6 Och nu är det dags för en paus! Att förändra sitt umgänge, eller att få ett nytt umgänge 20 min Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Vad har du/ni för erfarenhet av att umgås mindre med någon, eller bryta helt? Vad fungerade bra när du/ni gjorde detta? Vad har du/ni hört att andra har gjort som fungerade bra? Vad får du/ni får idéer om möjliga sätt att använda för att göra detta? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också skriver upp i arbetsböckerna. Bekräfta klienten/klienterna. Om du gjort en kartläggning av umgänget kan du nu övergå till en övning, där klienten/klienterna börjar skissa på olika sätt som kan användas för att minska umgänget, eller bryta det helt, med någon. Skriv den här tabellen på blädderblock eller skrivtavla, eller använd ett förtryckt papper. Övning. Olika sätt att umgås mindre eller bryta med någon En person som jag vill umgås mindre med, eller sluta träffa helt Så skulle jag kunna göra På det här sättet behöver jag förbereda mig Att förebygga återfall Manual för kursledare 31

32 LEKTION 6 Och gå nu vidare till det här steget. Om du bara gjort övningen att hitta ett umgänge som man vill ha och avstått kartläggningen, så kan du gå direkt till det här steget. Skriv den här tabellen på blädderblock eller whiteboardtavla, eller använd ett förtryckt papper. Övning. Hitta ett nytt umgänge Nytt umgänge som jag vill få Så skulle jag kunna göra för att få det Det här kan vara första steget Använd nyckelfrågor för att ge plats för prat om relevansen och användbarheten av det här sättet att kartlägga och förbereda sig: Vad blev tydligare? Vad har du/ni särskilt med dig/er? Hur vill du/ni använda dig/er av detta? 32 Att förebygga återfall manual för kursledare

33 lektion 6 En handlingsinriktad sammanfattning Be klienten/klienterna att sammanfatta lektionen utifrån de här frågorna: Vad har vi gjort idag? Vad behöver jag göra tydligare? Vad har du särskilt med dig? Vad kommer du att använda dig av? Val av hemuppgift 10 min Erbjud klienten/klienterna att välja en av de här tre hemuppgifterna till nästa lektion. Berätta om hur uppgiften kan göras. Demonstrera med ett exempel. Säg att du ser fram mot att få höra mer om deras fortsatta arbete med att hitta sätt att granska och kanske förändra sitt umgänge nästa gång. Fortsätta att kartlägga sitt umgänge, och fundera på vad som behöver ändras, och hur det kan göras. Fortsätta att skissa på ett önskat umgänge, och vad som kan göras för att komma dit. Använda något av sätten för att ändra sitt umgänge. Erbjud även klienten/klienterna att konstruera en egen hemuppgift. Feedback till dig Be klienten/klienterna att svara muntligt på de här tre frågorna: Vad kan vi göra annorlunda i vårt arbetssätt för att underlätta för dig/er att lära dig/er ÅP? Vad gör vi som fungerar bra, som vi kan fortsätta att göra? Hur ser du/ni på användbarheten av det som vi gjort idag? Nästa lektion Berätta helt kort om att nästa lektion kommer att handla om färdigheter för att ge ännu mer plats för det roliga i vardagen, och undvika att nykterheten och drogfriheten blir grå och trist. Den innehåller förstärkare, som gör att de slipper bli en vita knogars version av nykterhet och drogfrihet. Föreslå för klienten/klienterna att de ska läsa i arbetsboken om nästa lektion. Självskatta det du gjort under lektionen Skatta hur metodtrogen du har varit i lektionen utifrån det formulär för självskattning av detta som finns i SiS vägledning för att arbeta med ÅP inom SiS. Gör detta helst direkt efter att du slutfört lektionen. Spara din skattning, och använd den vid din coaching i ÅP på institutionen. Att förebygga återfall Manual för kursledare 33

34 LEKTION 6 Arbetsblad för att kartlägga sitt umgänge, eller skissa på ett önskat umgänge 34 Att förebygga återfall manual för kursledare

35 lektion 7 LEKTION 7: Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet Agenda för lektionen Berätta om agendan för lektionen och de tidsramar som gäller. I agendan ska följande punkter ingå: Hemuppgiften Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet Att få plats för det goda i livet Handlingsinriktad sammanfattning Val av hemuppgift Feedback Nästa lektion Om hemuppgiften 20 min Låt klienten/klienterna berätta hur de utfört hemuppgiften, vad som blev ännu tydligare när de gjorde hemuppgiften och vad de särskilt har lärt sig. Att ha en livsstil i balans, och ge plats för det goda i livet 20 min Informera i dialog. Ställ de här frågorna: Se tillbaka på något återfall som du/ni har haft och tänk efter om det fanns en obalans i ditt/era liv som kanske spelade roll för återfallet? Vad fanns det för mycket av? Vad fanns det för lite av? Vad brukar få dig/er på gott humör, och göra att du/ni inte tänker så mycket på alkohol och narkotika? Vad kännetecknar en bra nykterhet och drogfrihet som du/ni ser på det? Hur ser vardagen ut då? Skriv upp det som berättas på blädderblock eller skrivtavla. Föreslå för klienten/ klienterna att de också ska skriva upp i arbetsböckerna. Fortsätt att informera i dialog: Återfall handlar för många om att det finns en bristande balans mellan krav och måsten, det som är egna val och det som är roligt och engagerande att få ägna sig åt. När vi slutar dricka eller droga så är ju en del av sanningen om det beteende som vi har haft att det har ställt till ett elände för oss. Men alkoholen och drogerna har ju också för stunden ofta varit ganska belönande, och gjort oss avslappnade och på gott humör. Att förebygga återfall Manual för kursledare 35

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS

Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS Vägledning för implementering av metoden och förslag till rutiner som säkrar kvalitet och god praxis Innehåll Några utgångspunkter...............................

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

NLP MASTER PRACTITIONER

NLP MASTER PRACTITIONER NYCKELCOACH.SE NLP MASTER PRACTITIONER MASTER KURS Vrigstad 2014 Det finns många nya, spännande NLP-tekniker att upptäcka i Masterutbildningen, och det finns mycket mer än det. De största fördelarna är:

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring.... 2 1. Introduktion till kursen... 2 2. Hitta mål.... 4 3. Vad vill jag och vad hindrar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar. Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Lena är 57 år, ensamstående, och har en vuxen son från ett tidigare äktenskap. Hon har varit bekymrad över sin rökning under en längre tid, mycket på

Läs mer

10 STEG. till bättre SJÄLVKÄNSLA med KBT

10 STEG. till bättre SJÄLVKÄNSLA med KBT 10 STEG till bättre SJÄLVKÄNSLA med KBT 1 Steg 1. Lär känna din inre kärna Steg 2. Hur hindrar din självkänsla dig? Steg 3. Ifrågasätt negativa tankar Steg 4. Dina tankefällor Steg 5. Dina relationer Steg

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Återfallspreventiva samtal

Återfallspreventiva samtal Återfallspreventiva samtal En anpassad metod i missbruksbehandling Utbildningsmaterial Susanne Haglund Christina Wall Kunskapskällar n 2014 1 Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar n 2014

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer