Energivecka Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

Transkript

1 Energivecka 2013

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen... 4 Energistationer... 8 Station Station Station Station Böcker om energi Avslutning på veckan Slutsats Tidningsartikel i Östgötatidningen

3 Inledning För att väcka intresse kring energi och miljöfrågor på ett lustfyllt sätt så väcktes iden till en energivecka. Detta växte fram till en utställning om energi och belysning på biblioteket i Ödeshög. Skolklasserna i Ödeshög kommun bjöds in till att komma på besök för att lära sig mer om energi. De flesta klasserna nappade på inbjudan och fick under ca 1 timme besöka utställningen och även arbeta i grupper på olika energistationer. I Slutet av veckan gavs det även möjlighet för allmänheten att gå tipspromenad och lära sig mer om energi och belysning i utställningen och ställa frågor till rådgivaren. Varför vi behöver lära oss mer om energi Sveriges regerings förslag till klimatmål är att.halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor.sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi.sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid 2050 ska vara noll.20 procent effektivare energianvändning år procent förnybar energi i transportsektorn För att vi ska kunna nå målen så är det viktigt att arbeta med att sprida kunskap om vad är egentligen energi och vad kan varje invånare göra med sin energiförbrukning. Kunskap är viktig i de här frågorna då en medvetenhet om problematiken i energi- och klimatfrågor tydliggörs ju mer vi informerar och lär oss om energi och klimat. Varför energivecka Energirådgivarens uppgift i kommunen är att arbeta med projekt som gör att vi närmar oss de mål som regeringen antar. Efter en del funderingar så ansåg rådgivaren att en energivecka i kommunen skulle kunna vara ett sådant projekt. Målgrupp och inbjudan Målgruppen var i första hand skolelever så rådgivaren besökte skolorna för att informera om energiveckan och lämna en inbjudan. En inbjudan till allmänheten låg utlagd på hemsidan och i evenemangskallendern På gång.

4 Val av plats för energiveckan Rådgivaren gavs möjlighet att anordna energiveckan i biblioteket vilket är en central plats i kommunen som många invånare besöker. Biblioteket ville gärna hjälpa till och därför ansåg rådgivaren att det var en bra plats för en utställning om energi och belysning. Utställningen I utställningen fanns det två skärmväggar uppsatta. På den ene skärmväggen kunde man följa en röd tråd och lära sig om vad energi egentligen är för någonting. Här fanns bla bilder som visade att solen är grunden för all energi och att potatismos och köttbullar ger energi till musklerna och gör att vi orkar leka och att springa. Vad är energiprincipen egentligen och vad har fotosyntesen med energi att göra? Det och många fler frågor försökte rådgivaren ge svar på i utställningen. Figur 1 Utställningsskärmar med bilder om vad energi egentligen är.

5 På den andra skärmväggen så kunde man följa ytterligare en röd tråd och lära sig mer om olika sorters belysning. Där tydliggjordes också begreppen Watt, Lumen och Kelvin och vad de innebar inom belysningsområdet. Figur 2 Utställningsskärmar med bilder om belysning. Två stycken belysningsramper fanns upphängda med totalt 16 olika lampor. I belysningsramperna fanns det ledlampor, lågenergilampor, hallogenlampor och glödlampor att provsläcka och tända. Detta för att tydliggöra hur olika lampor ser ut och att lampor lyser olika beroende vilket lumen- och kelvintal lamporna har. Här fanns även en liten lathund att få i plånboksformat som underlättar vid köp av nya lampor. I lathunden fanns information om hur många lumen motsvarar tex 60 Watt.

6 Figur 3 Belysningsramper med olika lampor. Tre stycken rollups visade en tecknad bild som Tor Jäger illustrerat på de vanligaste energikällor och energibärare som finns i ett samhälle. Figur 4 Rollups med Tor Jägers bild Vad är energi.

7 Utifrån bilden så fördes diskussioner med eleverna om var energin kommer ifrån och vad är tex förnybarenergi och energibärare. Barnen visade stor vilja till att diskutera och de hade många förslag om vad energin kommer ifrån. Figur 5 Rådgivaren diskuterar energi med skolelever. Det fanns även solladdare för mobilen, lampor och en datafläkt att titta på. Trots att det var mulet ute så laddades rådgivarens mobil upp under en dag. Figur 6 Här fanns möjlighet att ladda sin telefon med solenergi.

8 Energistationer Eleverna fick under besöket arbeta i grupper på fyra energistationer. Stationerna handlade på olika sätt om energi. Varje klass fick räkna det bästa resultatet från varje station och som tillsammans blev klassens slutresultat. Det blev på så sätt viktigt att samarbeta. De tre bästa klasserna från låg- och mellanstadiet fick gå på bio i Ödeshög och på högstadiet fick bästa klass gå till Lysings konditori och fika. Station 1 Första stationen handlade om tankenergi. I denna station fick gruppen tillsammans klura på gåtor och försöka lösa rubikskub och även en mattematisk magisk kvadrat. Kunskapskravens nivå var beroende på vilken årskurs barnen gick i. Figur 7 Här klurar elever från årskurs 9 på rubikskub.

9 Station 2 Station två handlade om att titta på fyra bilder med energitema. Gruppens uppgift blev sedan att välja vilka tre bilder som hörde ihop och förklara varför. Eleverna skulle även förklara varför man valt bort den fjärde bilden. Bilderna varierade beroende på vilken årskurs eleverna gick i. Figur 8. Här i ett gammalt träfönster visades bilderna som eleverna skulle hitta gemensam nämnare för inom energiområdet. Årskurs 7-9 fick bla klura på bilderna: torvfält, matavfall, vetefält och ett rapsfält. I det här fallet hade rådgivaren tänkt att torvfältet skulle bort eftersom vete, matavfall och raps går att tillverka fordonsbränsle av. Årskurs 4-6 fick fundera på bilderna av ett vattenkraftverk, en solelsannläggning, flera vindkraftverk och ett kärnkraftverk. Gemensam nämnare för tre av bilderna är att de genererar förnybarenergi så det gör att kärnkraftverket ska bort. Årskurs 1-3 fick titta på bilderna en tv, en lampa, en elvisp och en bil som går på bensin. Gemensamt för bilderna här var att bilen ska bort då de andra behöver el för att kunna användas.

10 Figur 9. Här fundera eleverna på vilka bilder som hör ihop. Station 3 Station tre var ett större dockhus med olika lampor. Här fanns möjlighet att tända olika sorters lampor för att se deras färgåtergivning. De mindre barnen fick fundera på och skriva upp vad är det som använder el i ett hushåll. På högstadiet fick man fundera på vart energiförlusterna i ett hus tar vägen. Hur många procent av energiförlusterna försvinner ut genom taket respektive väggar, grund, fönster och ventilation. Figur 10 Elever tänder olika lampor i dockhuset.

11 Station 4 I sista stationen fick eleverna cykla på en energicykel. Det var en ombyggd motionscykel med en generator som genererar el när man trampade på den. En låda med åtta hallogenlampor och åtta lågenergilampor kopplades till cykeln. När eleverna trampade på cykeln så tände rådgivaren en lampa i taget tills alla åtta hallogenlamporna lyste. Tillsammans var de då på 360 Watt vilket gjorde att det blev tungt att trampa. Eleverna fick sedan trampa igen och tända lågenergilamporna och när alla åttalamporna lyste så var de bara på 80 watt och det gjorde att eleverna lätt kunde fortsätta att cykla utan större ansträngningar. På så sätt kunde energi visualiseras på ett tydligt sätt. Slutsatsen som gjordes visade att det blev jobbigare att trampa ju mer watt (effekt) som krävdes. Eleverna fick även koppla in en mixer och en elvisp för att känna hur mycket arbete (energi) som krävdes för att t.ex. tillverka en smothie. Figur 11 En elev provar att tända alla lampor.

12 Figur 12 Elev trampar på cykeln och driver på det sättet en elvisp. När eleverna cyklat färdigt så fick de fundera på vilket drivmedel som kan tillverkas av bananskal och hur långt som en bil kan köras på ca 100 bananskal. Figur 13 Elever klurar på energiuppgifter.

13 Böcker om energi Under veckan fanns det även böcker med anknytning till energiområdet att titta i och låna för att läsa vidare hemma. De mindre klasserna fick lyssna på högläsning ur brottet på slottet med Proffessor Gullström. Proffessor Gullström kör bil på biogas och löser brott med energitänk. Figur 14 Böcker med anknytning till energi.

14 Avslutning på veckan På lördagen denna vecka så fanns möjlighet att gå tipspromenad och cykla på energicykeln för allmänheten. Många kom och tog chansen att vinna priser och diskutera olika energifrågor och belysning med enegirådgivaren. Många tyckte att de var svårt att köpa nya lampor när de gamla gått sönder då märkningen på förpackningen oftast anges i lumen istället för watt. Lathunden med omvandling från watt på en glödlampa till hur många lumen som behövs för att få samma ljusmängd blev mycket populär. Figur 15 Lathund från watt till lumen. Slutsats Många barn och vuxna tog chansen att lära sig mer om energi och belysning under veckan. Biblioteket blev fullt med liv och rörelse och energirådgivaren och biblioteket fick mersmak för att ytterligare samarbeta med liknade projekt.

15 Tidningsartikel i Östgötatidningen