Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet"

Rolf Lindström
för 7 år sedan
Visningar:

2 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarade för och ersätter därmed dessa myndigheter. Samtidigt har större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan överförts till Folkhälsomyndigheten, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen. Sid

3 Mål Ett övergripande mål för Folkhälsomyndigheten är att vidareutveckla det statliga kunskapsstödet och därmed stimulera och effektivisera folkhälsoarbetet i samhället. En viktig uppgift är också att identifiera områden där den nya myndigheten kan ha en tyngre roll än de tidigare myndigheterna haft var för sig. Bildandet av den nya myndigheten ger också bättre förutsättningar att effektivt arbeta både på EU-nivå och i andra internationella sammanhang. Sid

4 Uppgifter Folkhälsomyndigheten ska bland annat verka för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer utvärdera folkhälsoinsatser främja hälsa förebygga sjukdomar stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser. Sid

5 Den nationella folkhälsopolitiken (prop. 2002/03:35) och 11 målområden 1. Delaktighet och inflytande 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa förutsättningar 9. Fysisk aktivitet 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 10. Matvanor och livsmedel 4. Hälsa i arbetslivet 11. Tobak, alkohol, narkotika, 5. Miljöer och produkter dopning och spel 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sid

6 Levnadsvanor och sjukdom Kardiovaskulära sjukdomar, cancer, kronisk luftvägssjukdom och diabetes delar fyra levnadsvanor som riskfaktorer: Tobaksanvändning Fysisk inaktivitet Riskabel alkoholkonsumtion Ohälsosamma matvanor Främsta riskfaktorerna för sjukdomsbördan totalt i Sverige: Ohälsosamma matvanor Högt blodtryck Högt BMI Rökning Fysisk inaktivitet Källor: WHO (2011). Global status report on noncommunicable diseases 2010, Writer and editor Ala Dr. Alwan. WHO, Geneva, Switzerland; IHME (2013). The Global Burden of Disease: Generating Evidence, Guiding Policy European Union and European Free Trade Association Regional Edition. Seattle, WA: IHME. Sid 6 Anna Bessö

7 Burden of disease attributable to 15 leading risk factors (as percentage of Sweden DALYs) Dietary risks High blood pressure High BMI Smoking Physical inactivity High fasting plasma glucose High total cholesterol Alcohol use Occupational risks Drug use Low bone mineral density Childhood sexual abuse Intimate partner violence Ambient PM pollution Radon Cardio and circulatory diseases Cancer Diabetes/urogen/ blood/endo Musculoskeletal disorders Chronic respiratory diseases Mental & behav. disorders Intentional injuries Cirrhosis Unintentional injuries Sid % DALYs attributable to risk factors Källa: IHME. Country profile: Sweden

8 Fysisk inaktivitet ett exempel Fysisk inaktivitet beräknas orsaka 7,3% av alla fall av hjärtinfarkt 11,5% av alla fall av typ 2-diabetes 13,1% resp. 11,8% av alla fall av bröstoch koloncancer År 2013 hade 14% av de i åldern år en stillasittande fritid I åldersgruppen år var siffran 15% 18% bland de med förgymnasial utbildning 28 resp. 25% bland de med sjukpenning/ersättning och arbetslösa 19 29% bland de som är födda utanför Sverige Källor: Lee I, et al. Lancet. 2012;380:219 29; Hansen A. Läkartidningen. 2012;39; Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) Sid 8 Anna Bessö

9 % 30 Levnadsvanor, Nationella folkhälsoenkäten (HLV) Riskkonsumenter alkohol Stillastittande fritid Äter lite frukt och grönt Dagligrökare Två eller flera Sid Anna Bessö

10 Stillasittande fritid: skillnader mellan grupper % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Sid Anna Bessö

11 Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014 Bred bild av utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer Livslängd, självskattad hälsa, utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, infektionssjukdomar, skador, våld och psykisk ohälsa. Livsvillkor och levnadsförhållanden inkl. bestämningsfaktorer på strukturell nivå, samt hälsorelaterade levnadsvanor. Livslängd i grupper med olika utbildning Kvinnor Män Antal år Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Sid

12 FolkhälsoAtlas för en lättillgänglig visuell presentation av valda folkhälsodata redovisade på kommunnivå Sid.

13 Sid

14 Sid

15 Sid

16 Målområde 6: Inventering Stor variation i uppdragen operativt stödjande i form av labanalyser behandlingsrekommendationer och metodstöd allmänt stöd Många olika målgrupper, t.ex. landsting kommuner Länsstyrelser smittskydds- och vårdhygienenheter mikrobiologiska laboratorier yrkesföreningar elevhälsa barnhälsovård Sid Anna Bessö

17 Avdelningarnas arbete Avdelningen för epidemiologi och utvärdering antibiotika- och vaccinationsområdet folkhälsorapportering utbrottsutredningar Avdelningen för kunskapsstöd hiv/sti ANDT, spelprevention hälsofrämjande levnadsvanor stöd till familjer med särskild problematik psykisk hälsa och suicidprevention Avdelningen för mikrobiologi mikrobiologisk övervakning, diagnostik och typning experthjälp vid mikrobiologisk frågeställningar utbildningar Sid Anna Bessö

18 Några specifika exempel Regeringsuppdrag utbildning hälsa Fördelar ekonomiskt stöd till landsting och kommuner för utvecklingsprojekt inom ANDT-området som berör hälso- och sjukvården ANDT inom studenthälsan Försöksverksamhet för ett hälsosamt åldrande Focal point för NCDs inom WHO:s Europaregion Sid Anna Bessö

19 Några specifika exempel (forts.) Kurs i förebyggande hälsovård och folkhälsa till blivande specialistläkare i allmänmedicin Psykisk hälsa Barn i riskmiljöer: Projektmedel samt systematisk litteraturöversikt om kvalitet i insatser Suicidprevention Sid Anna Bessö

20 Enkät till landstingen om folkhälsofrämjande arbete Intervjuer med 21 personer Hälso- och sjukvårdsdirektörer, folkhälsochefer samt representanter för andra organisationer/nätverk. Frågeställningar: Hur väl integrerat är det folkhälsofrämjande arbetet i de verksamheter som intervjupersonen överblickar (ledning och styrning av verksamheter, finansiering, utvärdering, kompetensförsörjning m.m.)? Vilka är de viktigaste åtgärderna som genomförts för att åstadkomma en mer jämlik hälsa? Vilka hälsofrämjande effekter kan visas? Hur och till vilka är dessa effekter kommunicerade? Hur sker samarbete med andra aktörer inom länet, mellan landsting och med aktörer på nationell nivå? Finns goda resultat och vilka möjligheter till utveckling finns? Vilken strategisk roll kan Folkhälsomyndigheten bidra med i detta utvecklingsarbete? Sid Anna Bessö

21 Fler pusselbitar Utredning om den framtida folkhälsorapporteringen WHOs handlingsplan NCD 4e steget Osv. Sid Anna Bessö

22 Sid Anna Bessö

23 Sid Anna Bessö

24 4:e steget i myndighetsombildningen - en samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Kunskapsstyrningsråd för samordnad, effektiv och anpassad statlig kunskapsstyrning Huvudmannagrupp för delaktighet i den statliga kunskapsstyrningens inriktning och utformning Förslag att Folkhälsomyndigheten från och med 1 juli 2015 tar över smittskydds- och vaccinfrågorna från Socialstyrelsen. blir förvaltningsmyndighet för smittskyddet. tar över Socialstyrelsens uppdrag att vara nationell kontaktpunkt enl. WHO:s hälsoreglemente enl. lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Sid Anna Bessö

Relevanta dokument

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall