Internationella relationer

Transkript

1 Internationella relationer Nyare analysinriktningar (kap. 8-10, 15) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Föreläsning 2 Baylis, Smith & Owens, kap 8-10, 15 Marxism Socialkonstruktivism Post-modernism Feminism 2

3 Föreläsning 1 Föreläsning 2 De traditionella, etablerade Realismen Liberalismen Neo-varianterna Utmanarna Marxismen Konstruktivism Feminism Post-modernism 3

4 Marxismen 4

5 Marxismen Främst en ideologi Lagt grund för teorier om internationella relationer Marxismens grunder Organiserad produktion av samhällsnyttigheter är stommen för varje samhälles uppbyggnad. Nationell politik har grund i strukturen Klasskamp mellan olika sociala klasser. IR/IP präglas av samma struktur och klasskamp Kapitalism har lett till västerländsk imperialism Resurser överförs från den fattiga delen av världen till den rika Klasskampen står mellan den rika världen och den fattiga Krig orsakas av kapitalismens försök att maximera sin vinster Försök att påtvinga världen en strukturell ordning 5

6 Traditionell marxism All politik, nationell som internationell, reflekterar klasskampen Kampen står om kontrollen över staten och över produktionsmedlen. Den klass som kontrollerar produktionsmedlen kontrollerar även staten Staten som verktyg för den härskande klassen Två förklaringar till krig Konflikt mellan olika rivaliserande kapitalistiska stater (WW1) Kraftmätning mellan kapitalistiska stater och socialistiska stater (Korea, Vietnam, kalla kriget). Moderna marxister Staten inte enbart en våldsapparat Staten som en arena för klasskamp Olika klassintressen vid olika tillfällen styr den förda politiken Staten inte neutral, dess roll skapas av styrkeförhållandet mellan olika klasser. 6

7 Imperialismteorin Slutfasen på kapitalismen enligt Lenin (1917). Monopolkapitalism och finansoligarki Sned inkomstfördelning Arbetarna kan inte konsumera Kapitalisterna kan inte konsumera Inga nya territorier att upptäcka eller att kolonisera Ökad konkurrens mellan finansoligarker Orsakar spänningar och konflikter mellan kapitalistiska stater Leder till krig, ex. WW1. 7

8 Beroendeskolan Bygger på imperialsimteorin Tredje världens underutveckling bygger på strukturellt beroende Utvecklingsländer (periferin) och kapitalistiska länderna (centrum) Samarbete mellan kapitalister Kapitalister i centrum har allierat sig med kapitalister i periferiländerna Samarbetet leder till exploatering av landets tillgångar Hindrar utveckling i periferin Konkurrens mellan proletärerna Lösningen Periferin måste bryta med världsmarknaden Återta kontroll över sin ekonomiska utveckling. 8

9 Dominansstrukturer: Centrum (C) och periferi (P) Dominans Kommunikation Varuutbyte C Cap Pro P C C P C P Cap Pro P C P Penetrering Fragmentering Vertikal arbetsfördelning 9

10 Marxismen 10

11 Wallersteins världssystemsteori Två former av världssystem Världsimperium Världsekonomi Skillnader? I världsimperium avgörs frågor om resursfördelning genom beslut I världsekonomier avgörs frågor om resursfördelning genom marknaden Oavsett system så blir resultatet det samma, resurser överförs från periferi till centrum. Nuvarande ordning Världen har sedan 1500-talet präglats av en världsekonomi Ständigt expanderande Drivkraft, kapitalismens behov av att ackumulera kapital. 11

12 Ytterligare en nivå Wallerstein lägger till en nivå till beroendeskolan Periferi, centrum, och semiperiferin Karaktärsdrag Semiperiferin har en egen industriell bas Ofta auktoritärt styrda Lägre teknologisk utvecklat Kan tillgodose centrum med billig arbetskraft om lönerna pressas uppåt i periferin Möjlig lokaliseringsort för industrier i centrum som inte kan göra tillräckligt stora vinster på hemmaplan Roll som buffert och stabilisator. Vilka länder? Öst- och Central Europa traditionellt del av semiperiferi Kina kan anses befinna sig i den positionen. 12

13 Revolutionen som inte kom Marxismen hade förväntat sig en revolution i de kapitalistiska länderna Kom ej, varför? Gramsci, hegemoni, en maktstruktur som dominerar det internationella systemet Upprätthålls inte enbart av tvång, även av samtycke Socialisering (media, kyrka, skolan o.s.v.) Arbetarna i de västerländska har en tillräckligt hög levnadsstandard för att dämpa eventuella tankar på revolution Möjlighet till förändring Hegemonisk kamp Grund i civil samhället När rådande produktionsförhållanden inte är tillräckliga 13

14 Case: Iraq-kriget (2003) Motiverat av ett behov att säkra oljetillgångar. WTO och liberaliseringen av världshandeln Pådrivs av centrum i ett försök att säkra tillgången av resurser i periferin. Ökande social frustrationen Ökande skillnader i västvärlden Orsakad av globaliseringen Kanske kan ses som ett första steg i hegemonikampen. 14

15 Kritik mot Marxismen Marxismens många fel Förutsägelser som inte slagit in Ex. kapitalismens fall Kapitalexporten (Lenin) förutspådde skulle gå till kolonierna, i hög grad till andra högteknologiska industriländer Sönderfallet av Sovjetunionen. Krig mellan socialistiska stater Marxismen saknar förklaringar Förändrade samhällsförhållanden Svårighet att formulera en ny klassanalys Industriella arbetarklassen minskar Var ligger skiljelinjerna i dagens samhälle? 15

16 Konstruktivism 16

17 Konstruktivismen Allt vanligare analysverktyg under 1990-talet Konstruktivismen betonar Immateriella fenomen, som identitet, kultur, intressen, språk och idéer som social konstruktioner Dessa formas och utvecklas i interaktion mellan människor. Hur studera IP/IR? Språkets betydelse i säkerhetspolitiken Den internationella spridningen av demokrati och mänskliga rättigheter Socialiseringsprocessen inom den Europeiska integrationsprocessen (Europeanisation) Centrala utgångspunkten Aktörers identitet och intressen är inte givna De är socialt konstruerade och flexibla i både tid och rum. 17

18 En stat kan ha olika intressen i olika sammanhang Staters identiteter måste därför problematiseras för att kunna förstås. Nationella identiteter som sociala konstruktioner Formas i människors medvetande genom ett socialt samspel. Föreställningen måste få ett kollektivt genomslag Inte en enskild individs tolkning. Sociala normer (informella institutioner) Samhällen bygger ofta på olika former av sociala normer Hur man skakar hand, vem som går först ombord på bussen, o.s.v. Acceptans för en materiell verklighet Konstruktivismen accepterar en materiell verklighet, uppbyggd på råa data Jorden är rund, människor andas luft, Sverige har en befolkningsmängd på cirka 9 miljoner. Allt detta gäller oavsett vad folk tycker, tänker och säger. Mellanposition mellan postmodernister och rationalister. 18

19 Konstruktivismens centrala påståenden Världen består av både materiella och sociala verkligheter Berg, vatten, datorer och mikroorganismer är exempel på materiella verkligheter Kulturer, identitet, normer, språk och institutioner är exempel på sociala verkligheter. Sociala verkligheter är sociala konstruktioner De växer fram och ges innebörd i samspel mellan människor Materiella verkligheter är inte sociala konstruktioner, men människors föreställningar om materiella verkligheter är det. Sociala konstruktioner är föränderliga Därför kan exempelvis identitet, kulturer och intressen inte tas för givna. De bör istället ses som situationsbetingade. 19

20 Den sociala verkligheten bygger inte på råa fakta Kan endast nås genom tolkning Dessa tolkningar är viktiga för att förstå identiteter, kulturer, normer och språk Faktorer som har en betydande påverkan på mänskligt interagerande, och därmed även på internationella relationer. Språkanalyser Språk inte enbart ett kommunikationsmedel, det är även en maktfaktor Språket kan kategorisera, fördöma och legitimera Språk används exempelvis för att mobilisera människor att gå ut i krig. Konstruktivismen lyfter fram sociala strukturer Institutioner, kulturer, och normer, och deras inflytande på aktörers agerande. Gränser och staters suveränitet bygger exempelvis enbart på sociala strukturer. 20

21 Avsaknad av en generell konstruktivistisk teori Teoriskolan präglas av mångfald Gemensamma drag, exempelvis fokus på en sociala verkligheten. Gemensam syn på intressen Intressen kan inte tas för givna, utan är situationsbetingade. Ett annat gemensamt drag är fokus på normer, regler och principer Inflytande på mänskligt agerande. Aktör och struktur är sammankopplat Går ej att skilja från varandra Aktörens beteende påverkas av den sociala kontext som denne befinner sig i. Aktören kan påverka strukturen, att omformulera strukturen, på ett sätt som exempelvis är omöjligt i realismen Wendts (1992) anarchy is what states makes of it Tröghet, sociala strukturer ändras inte över natt, utan formas över tid. 21

22 Strukturen inte given Strukturen inte lika begränsande (jmf realismen) Studie av relationen mellan strukturer och aktörer, och hur de påverkar varandra. Kan vi nå kunskap om en aktörs agerande? Social mening skapas i människors medvetande Försök att nå förståelse av denna process och hur faktorer i den sociala och materiella verkligheten påverkar denna process Full insikt omöjligt, tolkningar och bedömningar. Exempel på frågor Kalla krigets slut Gorbatjov hade ändrat uppfattning om det kommunistiska systemet Inte låst av en statisk Sovjetisk identitet Ny syn på det kommunistiska systemet Förändrade den officiella Sovjetiska politiken. 22

23 Konflikterna på Balkan Vad fick dessa folkgrupper att gå till krig mot varandra Grannar i årtionden plötsligt var beredda att genomföra etnisk rensningar. Sociala och etniska identiteter, nationalism Språkets makt att kategorisera och fördöma En irakisk identitet Framtvingad av Saddam Hussein Sönderföll efter etniska och religiösa skiljelinjer efter USA:s invasion Demoniseringen under kalla kriget Under kalla kriget så fruktade de olika blocken varandras ideologier Amerikansk musik ansåg dekadent i Sovjet USA bedrev en hetsjakt på kommunistsympatisörer Rädsla att den rådande identiteten skulle undermineras av dessa tankeströmmar Sätt att mobilisera folket bakom den önskade ideologin Genom att peka ut vilka fienden är så markerar du även vem som är att betrakta som vän Ett vi och dom tänkande Exempel i modern politisk retorik, ondskans imperium och ondskans axelmakter. 23

24 Köpenhamnsskolan Teori om säkerhetisering Säkerhetisera bygger på att beteckna något som ett existentiellt hot På denna grund kan sedan en rad extraordinära åtgärder tas Ex. sekretess, intrång i den personliga integriteten, skapandet av fångläger, samt skapandet av acceptans för tortyr. The war on terror. Al-Qaida Säkerhetisering när de mobiliserar stöd i kampen mot USA Genom att utmåla en fiende så mobiliserar man stöd i sin kamp. Andra exempel Identiteters betydelse för EU:s och Natos östutvidgning Ryssland agerande i Kaukasus Den amerikanska utrikespolitiken. Socialiseringsprocessen Förnyad intresse Bidrag till kunskapen om institutionalisering, allianser och internationell integration. 24

25 Kritik mot konstruktivism Brobygge mellan rationalism och postmodernism Kritik från bägge lägren, omöjlig kompromiss Kritik; världen kan inte uppfattas både som en realitet bortom språk och tanke och samtidigt som en social konstruktion Svar; två verkligheter, vilket kritikerna inte verkar förstå. Tillför inte mycket Rationella teorier (realism & liberalism) Det som framhävs kan införlivas i de traditionella teorierna Vissa social konstruktivister delar uppfattningen Urvattning av postmodernismen Förringar betydelsen av sociala konstruktioner Går rationalistiska teoriers ärende Outvecklad och ofullständig teoriskola 25

26 Feminismen 26

27 27

28 28

29 29

30 Feminismen Kön är en fundamental samhällelig struktureringsprincip Påverkar inte bara den privata sfären utan även den offentliga. Påverkar sociala relationer Struktureringsprincip som förbises av tidigare teorier Normativ teori, det finns en könsmaktsordning där män är strukturellt överordnade kvinnor och en feminist strävar att ändra denna struktur. Relativt ny teori inom IR/EP initierades på 1980-talet som en kritik mot tidigare teorier Ansågs ofullständiga i sina analyser Utvecklas mer under 1990-talet Allt bredare genomslag 30

31 Vilken utgångspunkt? Realismen och liberalismen missat kön som analytisk kategori Utgått från mannen som norm i deras teorier Kön har därmed även osynliggjorts i deras analyser. Olika feministiska inriktningar Förenas av ambitionen att förstå maktrelationer mellan könen Intresse för hur det kvinnliga och manliga konstrueras. Vad har studerats? Analyser av diplomati (vilka frågor, vem bestämmer, o.s.v.) Internationella konflikter (vem drabbas, hur bedrivs krig, o.s.v.) Globaliseringen (effekter på olika kön, skillnader, o.s.v.) Värdering av egenskaper Egenskaper som förknippas med manligt och kvinnligt är inte jämbördigt De typiska manliga egenskaper värderas konsekvent högre än det som förknippas med det kvinnliga könet Detta är grunden för könsordningens maktdimension. 31

32 Traditionella teorier är färgade Mannen som norm, inte alls objektiva Feminismen menar att dessa teorier har skapats baserat på mäns, och inte kvinnors, politiska vardag Drag av postpositivism Forskaren är präglad och en integrerad del av det samhälle som forskaren försöker studera En feministisk forskare ska därför reflektera över sin sociala kontext och den maktposition som han/hon har i relation till studieobjektet. Försök att synliggöra kvinnor i IR/IP Studier har visat att kvinnor generellt har andra positioner än män Kvinnor strukturellt underordnas och utnyttjas inom internationell politik Den klassiska diplomatins behov av en diplomathustru Acceptansen för prostitution vid amerikanska militär baser. 32

33 Andra exempel Fattiga kvinnor utnyttjas inom hushållsarbete, genom migration, som en del i globaliseringsprocessen Den globala sexturismen, hur kvinnor i fattiga utvecklingsländer utnyttjas främst av rika västerländska män, vilket därmed upprätthåller neokoloniala maktstrukturer. Trafficking, post-order-fruar, o.s.v. Studie av andra teorier Varför har inte kön uppfattats som relevant i de traditionella teorierna? Förklaring; staten som den relevanta analysenheten Människor ges därmed inget större utrymme och kön blir irrelevant. Förklaring; uppdelningen i olika analysnivåer (individ, stat, och system) där var och en har sin egen förklaringskraft. Kopplingar har inte gjorts mellan dessa nivåer Skulle blottgöra beroendeförhållanden, underordning, och exploatering. 33

34 Feministisk forskning lyfter fram underordningen Kan fastställas genom empiriska studier. Exempel: Kvinnor tjänar i genomsnitt 2/3 av mäns inkomster i samma sektor. Kvinnor är i majoritet bland de deltidsanställda i världen. 70 procent av de fattigaste människorna i världen (de som lever på mindre än 10 kr/dag) är kvinnor. 34

35 Ekonomisk könsmaktsordning Kvinnor betraktas inte som familjeförsörjare Snarare komplement och temporärt i relationen till mannens arbete Rättfärdigar lägre löner och deltidsarbete. Globaliseringens negativa effekter Nedskärningar i den offentliga sektorn Ökad arbetslöshet för kvinnor Kvinnor gör det oavlönade hushållsarbete Skapar ett beroendeförhållande inom familjen. Skapandet en internationell tjänsteklass Bestående främst av kvinnor från fattigare utvecklingsländer, som migrerar för att utföra lågavlönat hushållsarbete och andra servicejobb i rikare länder. 35

36 I likhet med marxismen Exploaterande beroendeförhållande mellan centrum och periferi, nord och syd Kritik mot marxismen De missar att de främsta förlorarna av detta beroendeförhållande är kvinnor i de fattiga länder medan de främsta vinnarna är män i de rikare länderna. Kvinnor påverkas olika av globaliseringen Beror på om de tillhör periferin eller centrum Kvinnor i periferin tillhör de stora förlorarna Kvinnor i centrum gjort betydande vinster Nya möjligheter till utbildning, ekonomiskt oberoende och politiskt engagemang. Svårt att generalisera om hur globaliseringen har påverkat kvinnor. 36

37 Kvinnor i internationella konflikter Generellt en undanskymd roll Det är främst män som går ut i krig medan kvinnor istället utför diverse stödjande funktioner. Varför? Förklaringar Diskriminerande lagstiftning som förhindrar kvinnor från att göra militär karriär Andra menar att män är av naturen mer krigiska medan kvinnor är mer fredliga Biologiska förklaringsgrunder (vissa feministiska forskare) Ex. kvinnors starka kopplingar till olika fredsrörelser, de fostrande och vårdande kvinnliga egenskaperna. Könsmaktsordningen en social konstruktion Könsmaktsordningen är en social konstruktion där en könad militarism är inbyggd i konstruktionen av stater Det som är viktigt, att säkra statens fortlevnad, det görs av män Militären kan prioriteras framför mer vårdande sektorer, som är kvinnodominerade. 37

38 Förändrad försvarsmakt Tecken på förändring Många försvar betonar numera fredsskapande eller fredsbevarande insatser Militären har öppnats för både kvinnor och man har Förändring av den klassiska bilden av den manliga krigaren I den nya militären kan kvinnor ha större framgång, eftersom de anses bära egenskaper som passar mot de nya uppdragen. Kvinnliga soldater på fredsbevarande uppdrag upplevs ofta som mindre provocerande än män De har även enklare att föra dialog med den kvinnliga delen av befolkningen 38

39 Kritik mot feminismen Fel fokus Studier av IR/IP ska inte fokusera på individer och deras relationer Fokus på det internationella systemet Strukturen, stater Kan ej falsifieras Utgår man från att kön är viktigt, blir kön viktigt Kön tenderas att överbetonas Uppdelningen för grov Kvinnor och män är inte homogena grupper Stora skillnader som förbises 39

40 Postmodernism 40

41 Postmodernismen, eller poststrukturalism Betonar i likhet med konstruktivismen sociala konstruktioner betydelse De menar att det inte finns någon betraktbar verklighet som inte är socialt konstruerad Det finns ingen objektiv materiell värld som en forskare kan studera Vår förståelse av verkligheten är alltid präglat av sociala diskurser. Bidrag till studiet av IR/IP Problematisering av centrala begrepp som staten, suveränitet, anarki, gränser, o.s.v. Rötterna till postmodernismen Filosofer som Nietzche och Heidegger Framträdande bidrag till teoriskolan gjordes av Foucault och Derrida. Ifrågasättande Värdet av vetenskapen och dess strävan efter objektiv kunskap och sanning Subjektets död, allt är socialt konstruerat. 41

42 Inga dolda sanningar som kan upptäckas Allt som vi tror oss veta är kopplat till en speciell diskursiv kontext Starkt kritisk mot tanken att heltäckande teorier kan skapas. Diskurser kan reflektera olika sanningar Dominerade sanningar reflekterar ofta maktförhållanden Den största makten är att få en diskurs att framstå som den enda sanningen. Vetenskapen är en sådan diskurs, som reproduceras och vidmakthåller etablerade sanningar Aktörer fastnar i dessa dominerande diskurser. Vi kan inte nå den fysiska, materiella verkligheten Postmodernisterna förnekar inte att det finns en fysisk, materiell verklighet oberoende av våra sinnen Vi har inte tillträdde till denna verklighet Vår förståelse av den materiella verkligheten filtreras alltid genom speciella diskurser. Vid studier ställs ofta dessa frågor Vem har makt? Hur är denna makt utövad? För vilket syfte? Vilka speciella maktrelationer ger denna historia uttryck för? 42

43 Foucalt En diskurs är ett system of thoughts composed of ideas, attitudes, courses of action, beliefs and practices that systematically construct the subjects and the worlds of which they speak. Språket är inte neutralt Speglar inte verkligen, språket skapar verkligheten Språket förmedlar en sinnesupplevelse av en upplev diskurs Förmedling har en inbyggd maktaspekt eftersom den påverkar mottagande parts förståelse av samma sociala verklighet. dekonstruktiv metodologi Empiri dekonstrueras i jakt på underliggande strukturer, referenser, utgångspunkter, och interna motsättningar Dubbel läsning Hur har den sociala verkligheten skapats, utifrån vilka utgångspunkter, och med vilka målsättningar. 43

44 Tysta världsliga objekt Kan aldrig kan tala för sig själv Objekt har aldrig en självklart egenvärde som betraktar kan observera Objektet tolkas, och därmed skapas, istället genom betraktelsen. Det finns därför ingen objektiv historiebeskrivning, utan bara tolkningar och bedömningar av historiska händelser Det finns ingen sanning, bara olika sanningar Tolkning Undersökning av olika tolkningar av världsliga objekt Vilka konsekvenser en tolkning har över annan Problematiserar av olika samhällsproblem Undersökning av vilka diskurser som framträder Hur har dessa diskurser förklarat problemet och gett olika lösningar till problemet 44

45 Staten inte en naturligt utgångspunkt Staten är inte en enhetlig aktör Snarare ett uttryck för olika, konkurrerande, interna krafter som agerar i statens namn Staten är aldrig en avslutad process utan i ständigt skapande. Detta kommer till uttryck både i den nationella och utrikespolitiska dialogen, där statens gränser ständigt omförhandlas och övervakas. Skapandet av vi och dom Samtidigt skapande av ett internt vi och ett externt dom. Muslimer som ett homogent fientligt andra inom amerikansk utrikespolitik Rättfärdigar statens agerande för att skydda sig (liknande resonemang som inom konstruktivismen). 45

46 Postmoderna studier av internationella relationer Ofta fokus på kopplingen mellan säkerhetsbegreppet, säkerhetspolitik, och nationell identitet Exempelvis amerikanska makthavare har förlitat sig på olika hotbilder för att skapa externa fiender och därmed stärka en enhetlig nationella identitet. Kritik mot kriget mot terrorn kolliderade därmed med den diskurs som skapats av det politiska etablissemanget Virtuellt krig mellan olika diskursiva sanningar, där sociala konstruktioner av sanningen om verkligheten ställs mot varandra. 46

47 Konstruktionen av nationen Symboler, myter och narrativ Kollektiv delad diskurs som bygger på en uppfattning om blodsband inom befolkningsgruppen, gemensam historia, gemensamma intressen, gemensam framtid Benedict Anderssons imagined community (inte nödvändigtvis postmodernism) Studier av globalisering Identiteter skapas i brytpunkten mellan det lokala och det globala. Människors ökande mobilitet har lett till att människor kommit att existera mellan olika kulturer Människors identiteter har blivit mer fragmenterade och splittrade eftersom människor kan skapa multipla identiteter Nya identiteter skapas även, som överspänner lokala och nationella identiteter Internet och det ökande kulturella utbytet i världen har börjat skapa ett globalt politiskt rum En process som i grunden underminerar statens roll. 47

48 Kritik mot postmodernism Abstrakt och svårtolkad Svårt att tillämpa Inte policyorienterad, problematiserar mest Ingen sanning, varför forska? Positivister, det finns en materiell verklighet som vi kan nå kunskap om. Om allt är relativt kan ingen kunskap produceras Deterministisk och konservativ Aktörer alltid fast i rådande diskurser Hur förklaras förändring? Vilken roll har aktören? 48

49 Slut för idag 49