FJÄDERFÄ. Det finns alltid förbättringar att göra. PRESSADE Österlenuppföd letar möjlighete. FÄRRE HÖN Minskat hönsant i Tyskland

Transkript

1 FJÄDERFÄ 0 2 PRESSADE Österlenuppföd letar möjlighete Det finns alltid förbättringar att göra Christer Svensson, Tre Högar FÄRRE HÖN Minskat hönsant i Tyskland SENASTE NY Det röda hönskvalstret Reportage från hönsgården Tre Högar, Lilluns AB. Fjäderfä nr (Särtryck, pdf på Hälsningar Sven Secher redaktör ÄGGBIKTEN Kronägg frågar unga SIFFROR EFSA om camp bacter i EU-26 UTEVISTELSE Ut med ekohön FÖRENINGEN SV FJÄDERFÄSKÖT TIDSK

2 Besök på hönsgården Tre Högar Ständigt nya steg för effektivare produktion Det finns alltid förbättringar att göra. Det säger Christer Svensson om företagandet med produktion av ägg som huvudsaklig inkomstkälla. Målet är en effektiv och lönsam äggproduktion och vägen dit handlar dels om större investeringar som flera hönshus med centralt beläget packrum, dels om en rad mindre åtgärder för ett effektivare vardagsarbete. Christer Svenssons far började på gården Tre Högar mellan Halmstad och Laholm, med äggproduktion i början av 1970-talet då mjölkkorna ersattes av höns. Då var konventionella burar det naturliga valet för den som ville vara lagenlig och konkurrenskraftig. Under 1990-talet byggde Christer ett stall med inredning för frigående höns medan 2000-talets satsningar på två hus (2002 resp 2008), med respektive höns, har inretts med inredda burar. Christer har i dag i sitt företag Lilluns AB, fem stall med tre djuråldrar och totalt värphöns (LSL Lohmann) och han söker tillstånd för ytterliforts på sidan 26 Christer Svensson (bilden till höger) har i dag värphöns i inredda burar. Produktionen fungerar bra men Christer jobbar ständigt med vardagsrationaliseringar. På bilden håller Christer i en limpistol som används för lagning av äggbanden (läs mer på sidan 28). Foto: Sven Secher.

3 Det finns alltid förbättringar att göra Christer Svensson, Tre Högar

4 gare höns. Om denna satsning kommer att förverkligas återstår att se. Marknaden avgör och det är också denna faktor som styr val av inhysningssystem men Christer trivs med de inredda burarna ser gärna en fortsättning på den inslagna vägen. Stallet från 2002 har Viktorssons T8-bur medan det i 2008 års satsning installerades motsvarande bur för tio värphöns, T10:an. Kanske en storbur med 40 höns kan aktualiseras till nästa investering men denna produktionsform är ännu inte godkänd i Halland, till skillnad mot Västra Götaland, Stockholms och Skåne län (en märklig situation med olika lagtillämpning i landet, vilket vi skrivit om tidigare i Fjäderfä). Ständig effektivisering Men denna artikel handlar inte om nästa investering eller om att till varje pris växa och öka den producerade volymen. Vi tar istället fasta på Christers systematiska arbete i smått och stort för ökad effektivitet och bästa möjliga lönsamhet under givna förutsättningar med gårdens hönsantal. Det finns alltid något som kan bli bättre. Något moment där tid kan sparas och arbetet göras effektivare, säger Christer Svensson entusiastiskt. Som framgår av bilderna nedan handlar förbättringarna många gånger om ganska enkla och små åtgärder. Små men smarta. Låt oss nämna följande: Fönster i kontrollskåp Ett hål i luckan där temperaturavläsningen sker. Tidigare skulle Christer eller någon i personalen kliva över äggbandet, låsa upp luckan, öppna den och läsa av temperaturen. Därefter stänga och backa tillbaka över äggbandet. Nu avläses temperaturen direkt genom det monterade glaset i luckan. Tidsbesparing: någon minut varje dag. Glasfiberpinne för lampjusteringar En filad glasfiberpinne (som INTE leder ström) används när kontakten släpper i lampinfästningarna. Tidigare krävdes att strömmen bröts medan man nu kan peta ihop infästningen direkt ute i djuravdelningen utan att först gå ut och bryta strömmen. Hjulburen spruta Att spraya hönor mot IB med ryggspruta är ett tufft jobb som har rationaliserats genom att man har tagit fram en smidig vagn med en femliterstank och tre sprutmunstycken som är placerade på olika höjd, lagom för de tre våningarna i bursystemet. Vagnen går på hjul och skjuts lätt framåt och en liten batteridriven elmotor pumpar vaccinet. Ledad skrapa Det samlas mycket damm på golvet under burarna och arbetsställningen för att med skrapa dra ut dammet är inte särskilt bekväm. Christers anställde Johan Winterbol konstruerade då en ledad skrapa som sparar tid och ryggar. Dammblås Det samlas också mycket damm högre upp i stallet på väggar med mera. För att få bort detta använder Tidigare skulle Christer eller någon i personalen kliva över äggbandet, låsa upp luckan, öppna den och läsa av temperaturen. Nu avläses temperaturen direkt genom det monterade glaset i luckan. Glasfiberpinne för att peta ihop lampinfästningar ute i djuravdelningen, utan att bryta strömmen.

5 Lövblås som går på miljöbensin och kan användas inne i stallet. man på Tre Högar en lövblås. Med miljöbensin går det att köra inne i stallet och man brukar faktiskt blåsa bort dammet före utplockningen inför slakt. Hönsen klarar detta och personalen som plockar höns får en betydligt bättre och mer dammfri arbetsmiljö. Relä rycker utgödslingen Hur många utgödslingar har inte frusit fast en vinter som den nyss gångna? För att motverka detta har Christer monterat ett tidsrelä som då och då rycker igång utgödslingen för fem sekunders körning. Den dagliga flytten av nära fem ton ägg från staplaren till kylrummet går lätt och smidigt med den eldrivna handtrucken. Denna vinter har utgödslingen inte frusit en enda gång på Tre Högar. (Christer betonar att detta inte är hans idé, han har hämtat den från en kollega). Eldriven handtruck Den eldrivna handtrucken är inget eget påfund som konstruerats på gården. Men väl införskaffad sparar En smidig hjulburen vagn med femliterstank och tre sprutmunstycken underlättar. Den ledade skrapan sparar tid och ryggar när golvet under burarna ska skrapas. Foto: Sven Secher

6 den kraft när varje dags nära fem ton ägg ska förflyttas från staplaren till kylrummet. Golvtvätt Inte heller maskinen för tvätt av golvet är ett eget påfund men även detta inköp sparar tid och kroppskrafter. Batteridriven limpistol När äggbanden brister inne i hönshuset måste de lagas och Christer går då in med sin limpistol. Tidigare ordnades strömförsörjningen med en 50 meters förlängningssladd men sedan Christer för en billig penning hittade en uppladdningsbar pistol slipper han dra ut kabeln (vilket tar tid och inte är bra hur hygienisk synpunkt). Pistolen laddas med 20 minuter i uttaget. Vardagsrationaliseringar Denna lista på detaljer visar tänket på Tre Högar. Det behöver inte alltid röra sig om stora och kostsamma åtgärder som förbättrar effektiviteten. Istället är det kreativitet och engagemang, utan yviga gester, som åstadkommer förbättringarna. Vardagsrationaliseringar är ett bra ord för detta. Mer finns att göra En av de åtgärder som står på tur är framtagning och montering av en u-formad ränna under äggbanden i packrummet, där knäck och spill ska kunna rinna direkt ner till avloppet istället för att hamna i de rekforts på sidan 32 Bilder på staplaren i packrummet på Tre Högar. Här finns också en packmaskin, Moba 100.

7 Var god och läs vidare på nästa sida.

8 forts från sidan 28 Det finns alltid en osäkerhet i djurproduktion och vi hade i en omgång en väldigt hög dödlighet. Det visade sig då, att vi hade fått unghöns som var uppfödda i frigående system, vilket alltså inte fungerade i den inredda buren, säger Christer Svensson. tangulära plåtar som i dag står under banden. Dessa plåtar ska som bekant rengöras varje dag och planen är alltså att Monika Fransson som sköter äggplockningen på Tre Högar ska slippa detta dagliga städmoment. Foderanläggning nästa steg Utöver Monika Fransson har Christer en kvinna som plockar ägg varannan helg samt en nyanställd man för service och djurskötsel. Johan Winterbol jobbar också med hönsen men framför allt ute i växtodlingen som omfattar 245 hektar växtodling med bland annat 40 hektar potatis. Spannmålsodlingen dominerar och nu ska skörden stanna på gården istället för att köras till Lantmännens foderfabrik i Falkenberg. Christers nästa investeringssteg är nämligen en spannmålsanläggning med tre silos. Hel spannmål, koncentrat och kalk ska blandas över våg. Det går åt cirka ton vete och rågvete till Tre Högars värphöns och den volymen har Christer från egen odling. Investeringen ligger på runt tre miljoner kronor och den ska betala sig så snabbt som på tre till fyra år. Foderinvesteringen skulle ha gjorts tidigare, säger Christer men vi kan konstatera att tempot med investeringar i nya stallar och ett effektivt packrum ändå har varit högt i företaget under senare år. Effektiv packning Packrummet ligger i den huskropp som färdigställdes 2002 där höns finns. När nya packrummet skulle inredas förlängde vi huskroppen och fick på så sätt utrymme för ett bra packrum. Via kulvertar kommer äggen in från de övriga stallen och Christer packar alltså alla ägg på ett ställe. Christer bytte nyligen ut sin packmaskin, Moba 85, till en Moba 100 som teoretiskt ska packa ägg i timmen. Nytt i packlokalen är också roboten som staplar äggen. Roboten, som kostade cirka en miljon kronor ( i investeringsstöd), sparar en och en halv timme för Monika varje dag och framför allt minskar den också belastningen på Monikas armar, axlar och rygg. Monika Fransson, som har packat äggen på Tre Högar i tolv år, är glad för hjälpmedel som staplare och eldriven handtruck.

9 Bättre att förekomma eventuella förslitningsskador, kommenterar Christer på sitt typiskt framsynta sätt. Christer säljer till Hallandsägg, ingående i Stjärnägg, och runt vecka 20 byts de gamla pappbrickorna ut mot plastbrickor. Bättre hygien är att vänta och även högre effektivitet i packen eftersom man då kan ha fem varv på pallen istället för fyra. Snart tio år med inredda burar Vilka erfarenheter har då Christer Svensson av snart tio års produktion i inredda burar? Det är mycket vinklar och vrår och kvalster är ett problem i hönshållningen. Men produktionen fungerar i stort bra. Dödligheten är låg och när det gäller äggproduktionen kan nämnas 23 kilo i T10:ans första omgång. Tyvärr har andelen smutsägg varit högre i T10:an men det är för tidigt att säga om det beror på burens utformning. När vi har kommit längre in i omgång två vet vi mer, säger Christer som på papper noga dagligen noterar grundläggande faktorer som stalltemperaturer, vatten- och foderförbrukning (där våg finns), dödlighet etc. Monika skriver också upp hur många ägg som plockas men uppgifterna om produktionsresultaten förs dock inte in på data av Christer som enlig egen uppgift inte är någon skrivbordsmänniska. När det gäller datakörningar backas dock Christer upp av foder- och hönsleverantörerna. När det gäller kvalsterproblematiken kan nämnas att omgång ett i det nya stallet med T10:an inte har haft kvalster, peppar peppar, säger Christer som annars i de övriga stallen bekämpar med kiselpulver ungefär var tolfte vecka. Självklart försöker Christer och hans personal nu undvika att få in kvalster i det nya stallet med strikt hygien i arbetet. Bland annat börjar man alltid de dagliga skötselrundorna i det stallet. Har du inte drabbats av några bakslag eller misslyckade omgångar? Det finns alltid en osäkerhet i djurproduktion och vi hade i en omgång en väldigt hög dödlighet. Det visade sig då, att vi hade fått unghöns som var uppfödda i frigående system, vilket alltså inte fungerade i den inredda buren. Hönsen blev oroliga när de placerades i bur, började hacka varandra och dödligheten blev mycket hög, berättar 48-åriga Christer Svensson som omsätter 25 miljoner kronor på sin gård Tre Högar i bolaget Lilluns AB, och han är nöjd med lönsamheten. Sven Secher Du har just läst en av artiklarna i tidningen Fjäderfä nummer För beställning av tidningen och prenumeration, är du välkommen att kontakta Elisabeth Secher tel: e-post: elisabeth@secher.pp.se