Socialdepartementet Stockholm Att. Registrator
|
|
- Per-Olof Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet Stockholm Att. Registrator Handläggare Marita Friberg Vårt ärendenummer S2010/2056/FST (delvis) Datum (7) Folkhälsomyndighetens slutredovisning av regeringsuppdrag att genomföra fördjupade dataanalyser och 36-månadersuppföljning av försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande I enlighet med regeringens uppdrag att genomföra fördjupade dataanalyser och 36- månadersuppföljning av försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande översänds härmed Folkhälsomyndighetens slutredovisning. Inledning Den 16 januari 2014 fick Folkhälsomyndigheten i uppgift att i enlighet med tidigare uppdrag (S2010/2056/FST) under genomföra fördjupade analyser avseende försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Samt därutöver genomföra en 36-månadersuppföljning. Övergripande handlar försöksverksamheten om att landsting, kommun och ideella föreningar samverkar för att stötta personer i åldern år som vill förbättra sin hälsa. År 2011 rekryterades 1920 personer, vilka randomiserades till grupp som erbjöds hälsokontroller och hälsocoachning (HKMS) eller till grupp som endast fick hälsokontroller (HK). Sammanfattning Det fanns en hypotes om att hälsocoaching och motiverande samtal skulle bidra till förändringar som skulle vara uthålliga. Men trenden över 3-årsperioden för de 1310 som deltog visar att hälsan förbättrats för båda grupperna. Förbättringarna avtog dock i de flesta hälsoutfallen efter 18 månader när interventionen avslutats. Resultaten måste dock beakta att deltagarna blivit tre år äldre, vilket normalt innebär något högre blodtryck, minskad fysisk aktivitet etc. Förbättringen i hälsorelaterad livskvalitet som noterades i båda grupperna under det första året (0,02 QALY) tycks i stort sett hålla i sig under 3-årsperioden. Att erbjuda hälsokontroller (HK) kan därför bedömas vara den minst kostsamma insatsen jämfört med hälsokontroller i kombination med hälsocoachning och motiverande samtal (HKMS). Båda interventionerna har enligt deltagarna fungerat motivationshöjande och deltagarna själva bedömer att detta haft betydelse för de förbättringar som uppnåtts. De allra flesta tycker att de
2 2 (7) haft stor nytta av att delta och att det bidragit till förändringar i levnadsvanor och/eller förbättringar i mätvärden vid hälsokontrollerna. Deltagarna har dock själva anmält sig till samverkansprojektet vilket troligtvis innebär att de varit motiverade att genomföra förändringar redan vid start. De kommunala mötesplatserna har dessutom ofta varit tillgängliga för alla och grupperna har kunnat inspirera och uppmuntra varandra, vilket för individerna varit positivt men samtidigt reducerat skillnaderna mellan grupperna. Det är också möjligt att vårdcentralernas coachning och MI-anda spillt över till HK gruppen eftersom samma vårdpersonal arbetat med båda grupperna. Effekten av samtalsmetodiken har därför inte gått att utvärdera. På organisations- och samhällsnivå visar resultaten att samverkansstrukturer har börjat etablerats mellan landsting, kommuner och ideell sektor. Strukturen är dock starkt personbunden snarare än knutet till funktion, vilket upplevs som hinder för långsiktig samverkan. Det finns även kulturella hinder både i den egna organisationen och hos samverkande parter. Men resultaten visar även på vinster i form av främjande insatser och en ökad positiv attityd till det hälsofrämjande arbetet. Oavsett utgångsläget i kommunerna vad gäller mötesplatser och utbudet av aktiviteter för åldersgruppen, har samverkansprojektet möjliggjort en utveckling. Faktorer som bidrar till en lyckad samverkan är att arbetet är förankrat, prioriterat och är resurssatt. Genom samverkan kan landsting och kommun gemensamt ge bra förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Bakgrund Försöksverksamheten baseras på samverkan inom två områden; hälsocoachning via vårdcentral samt erbjudande av ett brett utbud av aktiviteter från kommuner och ideella föreningar. Erfarenheter från liknande verksamheter som bedrivs internationellt och inom vissa svenska landsting och regioner har inspirerat utformningen av försöksverksamheten. Utformningen har även baserats på erfarenheter från sociala mötesplatser som drivs av kommuner. Med denna kunskap som bas togs en modell fram som beskrev hur landsting och kommun tillsammans med ideell sektor kunde genomföra försöksverksamheten för att få till stånd ett väl fungerande och etablerat samarbete. Försöksverksamheten planerades som en randomiserad studie med två interventionsgrupper. Hälsokontroller med medicinska provtagningar, konditionstest och enkät var gemensamt för de två grupperna. Därutöver fick den ena gruppen (HKMS) hälsocoaching, motiverande samtal och explicit information om relevant utbud av sociala mötesplatser och aktiviteter, medan den andra gruppen (HK) fick den information som respektive vårdcentral rutinmässigt brukar ge. Det har varit region/landstingens ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för genomförandet av projektet på regional nivå. Ansvaret att samordna och föra en mer ingående dialog med både medverkande vårdcentraler och kommuner har sett olika ut. Vårdcentralen har ansvarat för att identifiera och rekrytera deltagare samt tillhandahålla hälsocoacher till försöksverksamheten. Den ekonomiska ersättningen till region/landsting fördelades efter antalet rekryterade individer. Kommunernas arbete har omfattat att stärka och underlätta samverkan med hälsocoacher på vårdcentralerna, samt att etablera samverkan med ideella föreningar. Inom de kommunala verksamheterna fanns det inte från början ett brett aktivitetsutbud för målgruppen år. En av de största utmaningarna för kommunerna var därför att utveckla befintliga mötesplatser och bredda aktivitetsutbudet lokalt för att passa målgruppen. Exempel på aktiviteter som erbjudits har varit olika former av fysiska aktiviteter, föreläsningar/studiecirklar om exempelvis mat och
3 3 (7) matlagning, samt kulturella och sociala aktiviteter. Urvalet av ideella föreningar som knutits till försöksverksamheten har till stor del baserats på deltagarnas behov och efterfrågade aktiviteter. Ideella föreningar har ofta ett brett utbud av fysiska, kulturella och sociala aktiviteter och en stor kompetens inom området. De har därför varit betydelsefulla och en samverkan mellan kommun och ideell verksamhet har varit en viktig del av försöksverksamheten. Uppslutningen av ideella föreningar som kopplats till projektet varierar dock mellan kommunerna. Syfte Uppdraget syftar till att belysa ytterligare kunskap om de hälsofrämjande effekter som kan uppnås för den enskilda individen, såväl som samverkanseffekter av arbetet med samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande i landsting, kommun samt ideella organisationer. Uppdragets genomförande Genomförandet har skett i linje med upplägget för det ursprungliga uppdraget från De fyra region/landsting som tidigare varit med i försöksverksamheten samtyckte till fortsatt samarbete inom ramen för det nya uppdraget. Av de ursprungliga 22 vårdcentralerna deltog 17 i 36-månadersuppföljningen. Bortfallet av vårdcentraler beror dels på konkurser eller på att de haft allt för stora personalomsättningar för att kunna genomföra uppföljningen. Bedömningen är att antalet individer trots allt varit tillräckligt för genomförandet. Tillsammans med myndigheten ansvarar Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, för utvärdering och fördjupade analyser av data. Utvärderingen baseras på hälsoutfall och hälsoekonomisk analys samt på processanalyser av projektets genomförande. Totat kallades 1553 deltagare till 36-månadersuppföljningen varav 1310 (84 %) deltog. Datainsamling startade i november 2014 och pågick till och med mars Alla deltagare hade genomgått hälsokontroller vid de tidigare mättillfällena, vid start och sedan efter 6, 12 och 18 månader. Ingen ytterligare intervention genomfördes efter 18 månader, i och med det är det långtidseffekterna av den tidigare interventionen som undersökts i 36-månadersuppföljningen. Huvudsakliga syftet med effektutvärderingen har varit att undersöka om försöksverksamheten bidragit till en positiv hälsoutveckling hos deltagarna. Ytterligare syfte har varit att identifiera eventuella skillnader mellan gruppen som fått hälsocoachning (HKMS) och gruppen som inte fått sådant stöd (HK). Förändringar i levnadsvanor och i läkemedelsanvändning från start till 36-månadersupppföljningen har också analyserats. För analys av vårdkonsumtion har samtliga landsting/regioner i samarbete med de enheter som förvaltar vårdregister levererat information om vårdutnyttjande under perioden 2011 till Dessutom har effektutvärderingen fångat deltagarnas upplevelser av projektet via enkät och intervjuer. För att få en så stor variation som möjligt har såväl kritiska som positiva deltagare intervjuats (n=15) via telefon. Kvalitativ data har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Processutvärderingen i samband med 36-månadersuppföljning avser att ge bättre kunskap om vilka faktorer som är avgörande för att skapa hållbara samverkansstrukturer. Utvärderingen belyser hållbara effekter (struktur och process), samt förutsättningar och hinder för samverkan mellan region/landsting, kommun och ideell sektor. Processutvärderingen redovisas i detalj i en separat delrapport (bilaga 4). Utvärderingen är baserad på webbenkät och fördjupande intervjuer
4 4 (7) med 53 representanter från region/landsting och kommuner som varit involverade i försöksverksamheten. Avgränsningar Försöksverksamheten har avgränsats till Region Skåne, samt Jönköpings, Sörmlands och Värmlands län med tillhörande kommuner/stadsdelar. Därtill vårdcentraler och ett stort antal ideella föreningar. Målgruppen för försöksverksamheten har varit personer i åldern år. För att kunna delta i försöksverksamheten har deltagaren behövt, förutom att ge sitt samtycke till deltagande, uppfylla minst ett av följande kriterier: förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker, lättare depression, ökat midjemått. Deltagare som varit med vid alla tidigare mättillfällen kallades till 36-månadersuppföljning och de fördjupade analyserna baseras på denna grupp. Resultat Av deltagarna är fler kvinnor än män, 65 % respektive 35 % vid start. Medelåldern vid start var 66,6 år, männen i genomsnitt 0,54 år äldre än kvinnorna (p=0,021). Effektutvärdering Trenden över 3-årsperioden är positiv för båda grupperna och effekten har varit ungefär lika stor. För hälsoutfallen är det endast resultaten för HDL-kolesterol (p=0,006) och midjemått (p=0,042) som är signifikant lägre i HKMS-gruppen än i HK-gruppen, justerat för ålder, kön och utbildningsnivå. Midjemått var den vanligaste orsaken till inkludering i studien och för en majoritet det enda inklusionskriteriet. För de flesta av utfallen för hälsa och hälsorelaterad livskvalitet (systoliskt och diastoliskt blodtryck, HDL, LDL, triglycerider, HbA1c, midjemått, EQ5D, EQ5D-VAS och MADRS) ses en signifikant förbättring totalt över 3-årsperioden, men tydligt är att effekten avtar när interventionen upphör efter 18 månader. Som exempel visas i Figur 1. trenden för blodtryck (systoliskt och diastoliskt) och midjemått. För HbA1c kvarstår dock den positiva utvecklingen efter 18 månader, för båda grupperna och för både män och kvinnor (Figur 2.). HbA1c, så kallat långtidssockerprov speglar medelglukosnivån de senaste två till tre månaderna, men största delen av HbA1c bestäms av glukosnivån den senaste månaden innan provtagningen. HbA1c ökar något med åldern och för personer över 50 år ligger HbA1c-värdet normalt inom området mmol/mol. Analys av levnadsvanor visar att andelen deltagare som rökte vid start har totalt minskat, mest i HKMS-gruppen där ett 50-tal deltagare har slutat röka under 3-årsperioden. Andelen deltagare som rökte vid start låg strax under det nationella genomsnittet för åldersgruppen på 10 % dagligrökare (Folkhälsoenkäten 2015). HKMS-gruppen rapporterar även signifikant mer motion och träning och mindre godisätande efter 3 år.
5 5 (7) Figur 1. Genomsnittligt systoliskt (SBT) och diastoliskt blodtryck (DBT) samt midjemått vid samtliga mättillfällen för kvinnor (K) och män (M) i HKMS-gruppen och HK-gruppen. Figur 2. Genomsnittligt HbA1c vid samtliga mättillfällen för kvinnor (K) och män (M) i HKMS-gruppen och HK-gruppen. Försöksverksamheten har tidigare visat en hälsovinst i storleksordningen 0,02 QALY (Quality Adjusted Life Year) under första året för båda grupperna. Efter tre år går det dock inte att fastställa en signifikant skillnad i effekt mellan de två interventionerna HK och HKMS. Däremot ses en signifikant förbättring av livskvaliteten för de båda interventionerna jämfört med vid starten. Umeå universitet har gjort en jämförelse mellan HK och en hypotetisk kontrollgrupp. De gör antagandet att den hypotetiska kontrollgruppen har samma livskvalitet som de personer som inkluderades i interventionsgrupperna (HK eller HKMS) hade vid projektstart, samt att den är konstant över tid. Folkhälsomyndigheten bedömer att detta är ett för osäkert antagande eftersom någon sådan kontrollgrupp inte inkluderades i projektet.
6 6 (7) Myndighetens tolkning av resultaten skiljer sig därmed från den tolkning som Umeå Universitet gör i sin rapport. Eftersom studien inte visat en signifikant skillnad i effekt mellan HK och HKMS, har vi landat i en kostnadsminimeringsanalys där HK är den minst kostsamma interventionen av de två. För att uttala sig om kostnadseffektivitet eller effekt över tid, bör ytterligare studier göras med inklusion av kontrollgrupp. En svårighet i kostnadsberäkningarna är att de mötesplatser som finansierades av kommunerna i viss mån användes av båda grupperna, men detaljerade uppgifter om nyttjandet saknas. Det är även komplicerat att tolka vårdkonsumtion utifrån de uppgifter som inhämtats från landstingets register. Tecken på sjukdomar har till viss del upptäckts genom provtagningarna och därigenom har diagnostik och behandling skett tidigare än vad som annars skulle varit fallet. Detta kan ha påverkat vårdkonsumtionen under 3-årsperioden. Under samma period har konsumtionen av läkemedel ökat, ökningen är dock likartad i båda interventionsgrupperna. Deltagarna lägger stort värde i att bli erbjuden regelbundna hälsokontroller, något som de tycker saknas inom dagens hälso- och sjukvård. Hälsokontrollerna har enligt deltagarna varit av stor betydelse och de flesta deltagare ser dem som den avgörande beståndsdelen för att förändra levnadsvanor. Hälsokontrollerna och regelbundenheten med uppföljningar har för många bidragit till att de känt mer motivation och varit sporrade att komma igång med nya vanor. Den allmänna uppfattningen bland deltagarna är också att det är ett bra initiativ att engagera äldre och att fler borde få möjligheter att delta i en liknande verksamhet. Många aktiviteter har inneburit att man träffats i grupp. Att få ingå i en grupp har beskrivits ha ett stort värde. I gruppen finns möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter, sporra varandra och ha roligt tillsammans. Aktiviteterna har på detta sätt inte bara fått en social funktion utan har även gett en positiv stämning och gemenskap i lokalsamhället. Deltagarna menar också att de utrustats med kunskap och verktyg som gör att de fortfarande har bättre självkänsla. Processutvärdering Beroende på regionala och lokala förutsättningar har samverkansstrukturer byggts upp och utvecklats under 3-årsperioden. I stor utsträckning har befintliga strukturer använts för samverkan. Processutvärderingen visar att i tre av fyra län har samverkan förbättrats väsentligt utifrån hur den upplevdes före projektet. Attityden till hälsofrämjande arbete både på vårdcentraler, i kommuner och på mötesplatser har blivit mer positiv. De flesta anser att deltagandet lett till att det idag på den egna arbetsplatsen finns en ökad medvetenhet om vikten av att främja ett hälsosamt åldrande, ett ökat engagemang i arbetet med att främja ett hälsosamt åldrande, samt ett tydligare uppdrag. Exempelvis upplever hälsocoacher att framgångarna med projektet har resulterat i att andra yrkesgrupper har visat intresse för hälsofrämjande arbete. Aktörer inom projektet upplever även att det hälsofrämjande arbetet har förbättrats på arbetsplatsen. En majoritet anser att man idag har en ökad kunskap om vårdcentralernas hälsofrämjande verksamhet och ideella organisationers utbud av mötesplatser/ aktiviteter i syfte att främja ett hälsosamt åldrande. Flertalet i kommungruppen rapporterade att de numer har ökad samverkan med vårdcentraler och med ideella sektorn. Faktorer som bidrog till att man lyckats utveckla mötesplatser och samverkan var: att projektet var förankrat i den egna organisationen; att politiker och ledare ansåg att det var ett viktigt projekt; att projektet hade stöd uppifrån och tilldelades tid; samt att man följde upp resultatet. I landstingsgruppen menade två av tre att de
7 7 (7) har ökad samverkan med kommunen och med ideella sektorn. Däremot beskrivs samverkan mellan mötesplatser och vårdcentraler som personbundet snarare än knutet till funktion, vilket upplevs som hinder för långsiktigt samverkan. Andra hinder för samverkan som diskuterades var såväl strukturella som kulturella, både i den egna organisationen och hos samverkande parter. Under 3-årsperioden har vårdcentralerna i Jönköpings län infört hälsosamtal för 40-, 50-, 60- och 70-åringar. Erfarenheterna från samverkansprojektet nyttjas i hälsosamtalen, inte minst för 70-åringarna som har delvis andra förutsättningar och behov. Arbetssättet har även spridits till vårdcentraler som inte var med i försöksverksamheten. Förra året (2014) införde även Sörmland hälsoundersökning/hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar i primärvården (Sörmlands hälsoprogram). I implementeringsarbetet har hälsocoacherna varit en stor tillgång och erfarenheterna från samverkansprojektet har tillvaratagits då man anser sig ha funnit ett fungerande arbetssätt. I Skåne och Värmland finns inget likande formellt uppdrag. Slutsatser Försöksverksamheten med samverkansmodellen har varit värdefull ur ett folkhälsoperspektiv, med positiva resultat på såväl individ- och gruppnivå som organisations- och samhällsnivå. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv ger båda interventionerna lika stor positiv effekt på hälsan. Av de två är dock hälsokontroller med enklare återkoppling ett betydligt billigare alternativ. Det kan vara svårt att generalisera utifrån dessa resultat men med ett större fokus på det som kan främja, stärka och bevara hälsan kan förmodligen fler behålla hälsan högre upp i åldrarna. Något som både gagnar samhällets ekonomi och den enskildes livskvalitet. Resultaten ligger i linje med liknande regionala program inom svensk primärvård (Hälsoundersökningar, En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter, SLL/HFS 2015). Kartläggningen från Stockholms läns landsting visar att program med hälsoundersökningar/hälsosamtal är uppskattat av deltagarna och upplevs av utförare som ett värdefullt verktyg. Genom programmen identifieras individer i behov av att lägga om sina levnadsvanor eller i behov av medicinska insatser.
Information till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04
Läs merupprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Projektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Projektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merFysisk aktivitet och äldre
Fysisk aktivitet och äldre Kunskap, inspiration och exempel från tidigare och pågående uppdrag Therese Räftegård Färggren Eva Söderberg 2011-12-04 Sid 1 Hälsosamt åldrande 2011-12-04 Sid 2 Åldrandets fyra
Läs merUTVÄRDERING AV SAMVERKANSMODELL FÖR HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Vad händer när ett lyckat hälsofrämjande projekt avslutas? Finns de positiva effekterna kvar när ett par år har gått? UTVÄRDERING AV SAMVERKANSMODELL FÖR HÄLSOSAMT ÅLDRANDE SLUTRAPPORT -18 månader efter
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdrag 2010-2015 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merHur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år?
Hur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år? Slutrapport för regeringsuppdraget att utarbeta en vägledning för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande samt
Läs merEffektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid.
Effektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid. Klas-Göran Sahlén Helene Johansson Lennart Nyström Lars Lindholm 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 1. Deltagarnas
Läs merProcessutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow
Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Vad tycker de som medverkar i projektet? Tycker projektet har ett stort värde
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merUtvärdering av Samverkansprojektet. Samverkan för ett Hälsosamt åldrande. FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1
Utvärdering av Samverkansprojektet Sörmlands modell av Samverkan för ett Hälsosamt åldrande FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1 Om utvärderingsrapporten FoU i Sörmlands utvärderingsrapporter beskriver
Läs merSeniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan
Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande...
Läs merPROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser
1 juni 2011 PROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Beskrivning av processutvärderingen... 3 1.1. Processutvärderingens
Läs merAlkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Läs merPresentation av studiegruppen från baslinjemätning
Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merFlera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta
Flera friska år i Flen hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Margret Olsson projektledare Flens kommun 0157-430342 margret.olsson@flen.se Pilotprojekt Flens kommun 2017-2019 - social
Läs merMILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merEfterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merHälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod
1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merFörutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin
Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin 2016-05-26 2 Bakgrund En sammanhållen och koordinerad rehabiliteringsprocess
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Läs merHFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?
HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19
Läs merUppföljning av verksamheten med personligt ombud
Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna
Läs merpigg och effektiv personal
Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar
Läs merUppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS)
Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården 2018 delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merInförande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan
Michiko Muto Mikael Österlund Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan För att offentlig sektor ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter behöver vi stärka vår förmåga
Läs merUppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under
Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under 2009-2014 MFoF avser att initiera en uppföljande undersökning av arbetet i de kommuner som under
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merHälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2
Läs merEtt exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merSamklang. samverkan landsting och kommuner. Bättre hälsocoachning med motiverande samtal. Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv
Samklang samverkan landsting och kommuner Bättre hälsocoachning med motiverande samtal Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv Samverka för ett gemensamt mål Gemenskapen är det viktigaste Processutvärdering
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merKARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA
1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merRSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo
RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes
Läs merRAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)
RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs mer18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN
18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-
Läs merHälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien
Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom,
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merFRII Allmänheten om givande 2017
FRII Allmänheten om givande 2017 Kontakt: Charlotte Rydh Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Syfte BAKGRUND och SYFTE Novus har på uppdrag av FRII genomfört en kvantitativ undersökning om allmänhetens
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merTobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.
Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen
Läs merInsatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merMatti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet
Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merTidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merDatum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation
Läs merDnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa
Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs mer