Socialdepartementet Stockholm Att. Registrator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialdepartementet Stockholm Att. Registrator"

Transkript

1 Socialdepartementet Stockholm Att. Registrator Handläggare Marita Friberg Vårt ärendenummer S2010/2056/FST (delvis) Datum (7) Folkhälsomyndighetens slutredovisning av regeringsuppdrag att genomföra fördjupade dataanalyser och 36-månadersuppföljning av försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande I enlighet med regeringens uppdrag att genomföra fördjupade dataanalyser och 36- månadersuppföljning av försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande översänds härmed Folkhälsomyndighetens slutredovisning. Inledning Den 16 januari 2014 fick Folkhälsomyndigheten i uppgift att i enlighet med tidigare uppdrag (S2010/2056/FST) under genomföra fördjupade analyser avseende försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Samt därutöver genomföra en 36-månadersuppföljning. Övergripande handlar försöksverksamheten om att landsting, kommun och ideella föreningar samverkar för att stötta personer i åldern år som vill förbättra sin hälsa. År 2011 rekryterades 1920 personer, vilka randomiserades till grupp som erbjöds hälsokontroller och hälsocoachning (HKMS) eller till grupp som endast fick hälsokontroller (HK). Sammanfattning Det fanns en hypotes om att hälsocoaching och motiverande samtal skulle bidra till förändringar som skulle vara uthålliga. Men trenden över 3-årsperioden för de 1310 som deltog visar att hälsan förbättrats för båda grupperna. Förbättringarna avtog dock i de flesta hälsoutfallen efter 18 månader när interventionen avslutats. Resultaten måste dock beakta att deltagarna blivit tre år äldre, vilket normalt innebär något högre blodtryck, minskad fysisk aktivitet etc. Förbättringen i hälsorelaterad livskvalitet som noterades i båda grupperna under det första året (0,02 QALY) tycks i stort sett hålla i sig under 3-årsperioden. Att erbjuda hälsokontroller (HK) kan därför bedömas vara den minst kostsamma insatsen jämfört med hälsokontroller i kombination med hälsocoachning och motiverande samtal (HKMS). Båda interventionerna har enligt deltagarna fungerat motivationshöjande och deltagarna själva bedömer att detta haft betydelse för de förbättringar som uppnåtts. De allra flesta tycker att de

2 2 (7) haft stor nytta av att delta och att det bidragit till förändringar i levnadsvanor och/eller förbättringar i mätvärden vid hälsokontrollerna. Deltagarna har dock själva anmält sig till samverkansprojektet vilket troligtvis innebär att de varit motiverade att genomföra förändringar redan vid start. De kommunala mötesplatserna har dessutom ofta varit tillgängliga för alla och grupperna har kunnat inspirera och uppmuntra varandra, vilket för individerna varit positivt men samtidigt reducerat skillnaderna mellan grupperna. Det är också möjligt att vårdcentralernas coachning och MI-anda spillt över till HK gruppen eftersom samma vårdpersonal arbetat med båda grupperna. Effekten av samtalsmetodiken har därför inte gått att utvärdera. På organisations- och samhällsnivå visar resultaten att samverkansstrukturer har börjat etablerats mellan landsting, kommuner och ideell sektor. Strukturen är dock starkt personbunden snarare än knutet till funktion, vilket upplevs som hinder för långsiktig samverkan. Det finns även kulturella hinder både i den egna organisationen och hos samverkande parter. Men resultaten visar även på vinster i form av främjande insatser och en ökad positiv attityd till det hälsofrämjande arbetet. Oavsett utgångsläget i kommunerna vad gäller mötesplatser och utbudet av aktiviteter för åldersgruppen, har samverkansprojektet möjliggjort en utveckling. Faktorer som bidrar till en lyckad samverkan är att arbetet är förankrat, prioriterat och är resurssatt. Genom samverkan kan landsting och kommun gemensamt ge bra förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Bakgrund Försöksverksamheten baseras på samverkan inom två områden; hälsocoachning via vårdcentral samt erbjudande av ett brett utbud av aktiviteter från kommuner och ideella föreningar. Erfarenheter från liknande verksamheter som bedrivs internationellt och inom vissa svenska landsting och regioner har inspirerat utformningen av försöksverksamheten. Utformningen har även baserats på erfarenheter från sociala mötesplatser som drivs av kommuner. Med denna kunskap som bas togs en modell fram som beskrev hur landsting och kommun tillsammans med ideell sektor kunde genomföra försöksverksamheten för att få till stånd ett väl fungerande och etablerat samarbete. Försöksverksamheten planerades som en randomiserad studie med två interventionsgrupper. Hälsokontroller med medicinska provtagningar, konditionstest och enkät var gemensamt för de två grupperna. Därutöver fick den ena gruppen (HKMS) hälsocoaching, motiverande samtal och explicit information om relevant utbud av sociala mötesplatser och aktiviteter, medan den andra gruppen (HK) fick den information som respektive vårdcentral rutinmässigt brukar ge. Det har varit region/landstingens ansvar att bygga upp en arbetsstruktur för genomförandet av projektet på regional nivå. Ansvaret att samordna och föra en mer ingående dialog med både medverkande vårdcentraler och kommuner har sett olika ut. Vårdcentralen har ansvarat för att identifiera och rekrytera deltagare samt tillhandahålla hälsocoacher till försöksverksamheten. Den ekonomiska ersättningen till region/landsting fördelades efter antalet rekryterade individer. Kommunernas arbete har omfattat att stärka och underlätta samverkan med hälsocoacher på vårdcentralerna, samt att etablera samverkan med ideella föreningar. Inom de kommunala verksamheterna fanns det inte från början ett brett aktivitetsutbud för målgruppen år. En av de största utmaningarna för kommunerna var därför att utveckla befintliga mötesplatser och bredda aktivitetsutbudet lokalt för att passa målgruppen. Exempel på aktiviteter som erbjudits har varit olika former av fysiska aktiviteter, föreläsningar/studiecirklar om exempelvis mat och

3 3 (7) matlagning, samt kulturella och sociala aktiviteter. Urvalet av ideella föreningar som knutits till försöksverksamheten har till stor del baserats på deltagarnas behov och efterfrågade aktiviteter. Ideella föreningar har ofta ett brett utbud av fysiska, kulturella och sociala aktiviteter och en stor kompetens inom området. De har därför varit betydelsefulla och en samverkan mellan kommun och ideell verksamhet har varit en viktig del av försöksverksamheten. Uppslutningen av ideella föreningar som kopplats till projektet varierar dock mellan kommunerna. Syfte Uppdraget syftar till att belysa ytterligare kunskap om de hälsofrämjande effekter som kan uppnås för den enskilda individen, såväl som samverkanseffekter av arbetet med samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande i landsting, kommun samt ideella organisationer. Uppdragets genomförande Genomförandet har skett i linje med upplägget för det ursprungliga uppdraget från De fyra region/landsting som tidigare varit med i försöksverksamheten samtyckte till fortsatt samarbete inom ramen för det nya uppdraget. Av de ursprungliga 22 vårdcentralerna deltog 17 i 36-månadersuppföljningen. Bortfallet av vårdcentraler beror dels på konkurser eller på att de haft allt för stora personalomsättningar för att kunna genomföra uppföljningen. Bedömningen är att antalet individer trots allt varit tillräckligt för genomförandet. Tillsammans med myndigheten ansvarar Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, för utvärdering och fördjupade analyser av data. Utvärderingen baseras på hälsoutfall och hälsoekonomisk analys samt på processanalyser av projektets genomförande. Totat kallades 1553 deltagare till 36-månadersuppföljningen varav 1310 (84 %) deltog. Datainsamling startade i november 2014 och pågick till och med mars Alla deltagare hade genomgått hälsokontroller vid de tidigare mättillfällena, vid start och sedan efter 6, 12 och 18 månader. Ingen ytterligare intervention genomfördes efter 18 månader, i och med det är det långtidseffekterna av den tidigare interventionen som undersökts i 36-månadersuppföljningen. Huvudsakliga syftet med effektutvärderingen har varit att undersöka om försöksverksamheten bidragit till en positiv hälsoutveckling hos deltagarna. Ytterligare syfte har varit att identifiera eventuella skillnader mellan gruppen som fått hälsocoachning (HKMS) och gruppen som inte fått sådant stöd (HK). Förändringar i levnadsvanor och i läkemedelsanvändning från start till 36-månadersupppföljningen har också analyserats. För analys av vårdkonsumtion har samtliga landsting/regioner i samarbete med de enheter som förvaltar vårdregister levererat information om vårdutnyttjande under perioden 2011 till Dessutom har effektutvärderingen fångat deltagarnas upplevelser av projektet via enkät och intervjuer. För att få en så stor variation som möjligt har såväl kritiska som positiva deltagare intervjuats (n=15) via telefon. Kvalitativ data har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Processutvärderingen i samband med 36-månadersuppföljning avser att ge bättre kunskap om vilka faktorer som är avgörande för att skapa hållbara samverkansstrukturer. Utvärderingen belyser hållbara effekter (struktur och process), samt förutsättningar och hinder för samverkan mellan region/landsting, kommun och ideell sektor. Processutvärderingen redovisas i detalj i en separat delrapport (bilaga 4). Utvärderingen är baserad på webbenkät och fördjupande intervjuer

4 4 (7) med 53 representanter från region/landsting och kommuner som varit involverade i försöksverksamheten. Avgränsningar Försöksverksamheten har avgränsats till Region Skåne, samt Jönköpings, Sörmlands och Värmlands län med tillhörande kommuner/stadsdelar. Därtill vårdcentraler och ett stort antal ideella föreningar. Målgruppen för försöksverksamheten har varit personer i åldern år. För att kunna delta i försöksverksamheten har deltagaren behövt, förutom att ge sitt samtycke till deltagande, uppfylla minst ett av följande kriterier: förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker, lättare depression, ökat midjemått. Deltagare som varit med vid alla tidigare mättillfällen kallades till 36-månadersuppföljning och de fördjupade analyserna baseras på denna grupp. Resultat Av deltagarna är fler kvinnor än män, 65 % respektive 35 % vid start. Medelåldern vid start var 66,6 år, männen i genomsnitt 0,54 år äldre än kvinnorna (p=0,021). Effektutvärdering Trenden över 3-årsperioden är positiv för båda grupperna och effekten har varit ungefär lika stor. För hälsoutfallen är det endast resultaten för HDL-kolesterol (p=0,006) och midjemått (p=0,042) som är signifikant lägre i HKMS-gruppen än i HK-gruppen, justerat för ålder, kön och utbildningsnivå. Midjemått var den vanligaste orsaken till inkludering i studien och för en majoritet det enda inklusionskriteriet. För de flesta av utfallen för hälsa och hälsorelaterad livskvalitet (systoliskt och diastoliskt blodtryck, HDL, LDL, triglycerider, HbA1c, midjemått, EQ5D, EQ5D-VAS och MADRS) ses en signifikant förbättring totalt över 3-årsperioden, men tydligt är att effekten avtar när interventionen upphör efter 18 månader. Som exempel visas i Figur 1. trenden för blodtryck (systoliskt och diastoliskt) och midjemått. För HbA1c kvarstår dock den positiva utvecklingen efter 18 månader, för båda grupperna och för både män och kvinnor (Figur 2.). HbA1c, så kallat långtidssockerprov speglar medelglukosnivån de senaste två till tre månaderna, men största delen av HbA1c bestäms av glukosnivån den senaste månaden innan provtagningen. HbA1c ökar något med åldern och för personer över 50 år ligger HbA1c-värdet normalt inom området mmol/mol. Analys av levnadsvanor visar att andelen deltagare som rökte vid start har totalt minskat, mest i HKMS-gruppen där ett 50-tal deltagare har slutat röka under 3-årsperioden. Andelen deltagare som rökte vid start låg strax under det nationella genomsnittet för åldersgruppen på 10 % dagligrökare (Folkhälsoenkäten 2015). HKMS-gruppen rapporterar även signifikant mer motion och träning och mindre godisätande efter 3 år.

5 5 (7) Figur 1. Genomsnittligt systoliskt (SBT) och diastoliskt blodtryck (DBT) samt midjemått vid samtliga mättillfällen för kvinnor (K) och män (M) i HKMS-gruppen och HK-gruppen. Figur 2. Genomsnittligt HbA1c vid samtliga mättillfällen för kvinnor (K) och män (M) i HKMS-gruppen och HK-gruppen. Försöksverksamheten har tidigare visat en hälsovinst i storleksordningen 0,02 QALY (Quality Adjusted Life Year) under första året för båda grupperna. Efter tre år går det dock inte att fastställa en signifikant skillnad i effekt mellan de två interventionerna HK och HKMS. Däremot ses en signifikant förbättring av livskvaliteten för de båda interventionerna jämfört med vid starten. Umeå universitet har gjort en jämförelse mellan HK och en hypotetisk kontrollgrupp. De gör antagandet att den hypotetiska kontrollgruppen har samma livskvalitet som de personer som inkluderades i interventionsgrupperna (HK eller HKMS) hade vid projektstart, samt att den är konstant över tid. Folkhälsomyndigheten bedömer att detta är ett för osäkert antagande eftersom någon sådan kontrollgrupp inte inkluderades i projektet.

6 6 (7) Myndighetens tolkning av resultaten skiljer sig därmed från den tolkning som Umeå Universitet gör i sin rapport. Eftersom studien inte visat en signifikant skillnad i effekt mellan HK och HKMS, har vi landat i en kostnadsminimeringsanalys där HK är den minst kostsamma interventionen av de två. För att uttala sig om kostnadseffektivitet eller effekt över tid, bör ytterligare studier göras med inklusion av kontrollgrupp. En svårighet i kostnadsberäkningarna är att de mötesplatser som finansierades av kommunerna i viss mån användes av båda grupperna, men detaljerade uppgifter om nyttjandet saknas. Det är även komplicerat att tolka vårdkonsumtion utifrån de uppgifter som inhämtats från landstingets register. Tecken på sjukdomar har till viss del upptäckts genom provtagningarna och därigenom har diagnostik och behandling skett tidigare än vad som annars skulle varit fallet. Detta kan ha påverkat vårdkonsumtionen under 3-årsperioden. Under samma period har konsumtionen av läkemedel ökat, ökningen är dock likartad i båda interventionsgrupperna. Deltagarna lägger stort värde i att bli erbjuden regelbundna hälsokontroller, något som de tycker saknas inom dagens hälso- och sjukvård. Hälsokontrollerna har enligt deltagarna varit av stor betydelse och de flesta deltagare ser dem som den avgörande beståndsdelen för att förändra levnadsvanor. Hälsokontrollerna och regelbundenheten med uppföljningar har för många bidragit till att de känt mer motivation och varit sporrade att komma igång med nya vanor. Den allmänna uppfattningen bland deltagarna är också att det är ett bra initiativ att engagera äldre och att fler borde få möjligheter att delta i en liknande verksamhet. Många aktiviteter har inneburit att man träffats i grupp. Att få ingå i en grupp har beskrivits ha ett stort värde. I gruppen finns möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter, sporra varandra och ha roligt tillsammans. Aktiviteterna har på detta sätt inte bara fått en social funktion utan har även gett en positiv stämning och gemenskap i lokalsamhället. Deltagarna menar också att de utrustats med kunskap och verktyg som gör att de fortfarande har bättre självkänsla. Processutvärdering Beroende på regionala och lokala förutsättningar har samverkansstrukturer byggts upp och utvecklats under 3-årsperioden. I stor utsträckning har befintliga strukturer använts för samverkan. Processutvärderingen visar att i tre av fyra län har samverkan förbättrats väsentligt utifrån hur den upplevdes före projektet. Attityden till hälsofrämjande arbete både på vårdcentraler, i kommuner och på mötesplatser har blivit mer positiv. De flesta anser att deltagandet lett till att det idag på den egna arbetsplatsen finns en ökad medvetenhet om vikten av att främja ett hälsosamt åldrande, ett ökat engagemang i arbetet med att främja ett hälsosamt åldrande, samt ett tydligare uppdrag. Exempelvis upplever hälsocoacher att framgångarna med projektet har resulterat i att andra yrkesgrupper har visat intresse för hälsofrämjande arbete. Aktörer inom projektet upplever även att det hälsofrämjande arbetet har förbättrats på arbetsplatsen. En majoritet anser att man idag har en ökad kunskap om vårdcentralernas hälsofrämjande verksamhet och ideella organisationers utbud av mötesplatser/ aktiviteter i syfte att främja ett hälsosamt åldrande. Flertalet i kommungruppen rapporterade att de numer har ökad samverkan med vårdcentraler och med ideella sektorn. Faktorer som bidrog till att man lyckats utveckla mötesplatser och samverkan var: att projektet var förankrat i den egna organisationen; att politiker och ledare ansåg att det var ett viktigt projekt; att projektet hade stöd uppifrån och tilldelades tid; samt att man följde upp resultatet. I landstingsgruppen menade två av tre att de

7 7 (7) har ökad samverkan med kommunen och med ideella sektorn. Däremot beskrivs samverkan mellan mötesplatser och vårdcentraler som personbundet snarare än knutet till funktion, vilket upplevs som hinder för långsiktigt samverkan. Andra hinder för samverkan som diskuterades var såväl strukturella som kulturella, både i den egna organisationen och hos samverkande parter. Under 3-årsperioden har vårdcentralerna i Jönköpings län infört hälsosamtal för 40-, 50-, 60- och 70-åringar. Erfarenheterna från samverkansprojektet nyttjas i hälsosamtalen, inte minst för 70-åringarna som har delvis andra förutsättningar och behov. Arbetssättet har även spridits till vårdcentraler som inte var med i försöksverksamheten. Förra året (2014) införde även Sörmland hälsoundersökning/hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar i primärvården (Sörmlands hälsoprogram). I implementeringsarbetet har hälsocoacherna varit en stor tillgång och erfarenheterna från samverkansprojektet har tillvaratagits då man anser sig ha funnit ett fungerande arbetssätt. I Skåne och Värmland finns inget likande formellt uppdrag. Slutsatser Försöksverksamheten med samverkansmodellen har varit värdefull ur ett folkhälsoperspektiv, med positiva resultat på såväl individ- och gruppnivå som organisations- och samhällsnivå. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv ger båda interventionerna lika stor positiv effekt på hälsan. Av de två är dock hälsokontroller med enklare återkoppling ett betydligt billigare alternativ. Det kan vara svårt att generalisera utifrån dessa resultat men med ett större fokus på det som kan främja, stärka och bevara hälsan kan förmodligen fler behålla hälsan högre upp i åldrarna. Något som både gagnar samhällets ekonomi och den enskildes livskvalitet. Resultaten ligger i linje med liknande regionala program inom svensk primärvård (Hälsoundersökningar, En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter, SLL/HFS 2015). Kartläggningen från Stockholms läns landsting visar att program med hälsoundersökningar/hälsosamtal är uppskattat av deltagarna och upplevs av utförare som ett värdefullt verktyg. Genom programmen identifieras individer i behov av att lägga om sina levnadsvanor eller i behov av medicinska insatser.

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04

Läs mer

upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Projektnamn: Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Projektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Projektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Fysisk aktivitet och äldre

Fysisk aktivitet och äldre Fysisk aktivitet och äldre Kunskap, inspiration och exempel från tidigare och pågående uppdrag Therese Räftegård Färggren Eva Söderberg 2011-12-04 Sid 1 Hälsosamt åldrande 2011-12-04 Sid 2 Åldrandets fyra

Läs mer

UTVÄRDERING AV SAMVERKANSMODELL FÖR HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

UTVÄRDERING AV SAMVERKANSMODELL FÖR HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Vad händer när ett lyckat hälsofrämjande projekt avslutas? Finns de positiva effekterna kvar när ett par år har gått? UTVÄRDERING AV SAMVERKANSMODELL FÖR HÄLSOSAMT ÅLDRANDE SLUTRAPPORT -18 månader efter

Läs mer

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdrag 2010-2015 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Hur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år?

Hur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år? Hur kan kommuner och landsting arbeta för att främja hälsan hos personer över 60 år? Slutrapport för regeringsuppdraget att utarbeta en vägledning för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande samt

Läs mer

Effektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid.

Effektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid. Effektutvärdering av Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande - 12 månaders försökstid. Klas-Göran Sahlén Helene Johansson Lennart Nyström Lars Lindholm 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 1. Deltagarnas

Läs mer

Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow

Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Vad tycker de som medverkar i projektet? Tycker projektet har ett stort värde

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Utvärdering av Samverkansprojektet. Samverkan för ett Hälsosamt åldrande. FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1

Utvärdering av Samverkansprojektet. Samverkan för ett Hälsosamt åldrande. FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1 Utvärdering av Samverkansprojektet Sörmlands modell av Samverkan för ett Hälsosamt åldrande FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2019:1 Om utvärderingsrapporten FoU i Sörmlands utvärderingsrapporter beskriver

Läs mer

Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan

Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande...

Läs mer

PROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser

PROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser 1 juni 2011 PROJEKTPLAN Processutvärdering av Uppdrag hälsocoacher och sociala mötesplatser 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Beskrivning av processutvärderingen... 3 1.1. Processutvärderingens

Läs mer

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny

Läs mer

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år 2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Flera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta

Flera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Flera friska år i Flen hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Margret Olsson projektledare Flens kommun 0157-430342 margret.olsson@flen.se Pilotprojekt Flens kommun 2017-2019 - social

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod 1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,

Läs mer

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin 2016-05-26 2 Bakgrund En sammanhållen och koordinerad rehabiliteringsprocess

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS)

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården 2018 delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region

Läs mer

Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan

Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan Michiko Muto Mikael Österlund Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan För att offentlig sektor ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter behöver vi stärka vår förmåga

Läs mer

Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under

Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under 2009-2014 MFoF avser att initiera en uppföljande undersökning av arbetet i de kommuner som under

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Utvärdering av Norrbussamverkan

Utvärdering av Norrbussamverkan Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Samklang. samverkan landsting och kommuner. Bättre hälsocoachning med motiverande samtal. Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv

Samklang. samverkan landsting och kommuner. Bättre hälsocoachning med motiverande samtal. Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv Samklang samverkan landsting och kommuner Bättre hälsocoachning med motiverande samtal Motiverande samtal ur deltagarens perspektiv Samverka för ett gemensamt mål Gemenskapen är det viktigaste Processutvärdering

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen karlstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-

Läs mer

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom,

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

FRII Allmänheten om givande 2017

FRII Allmänheten om givande 2017 FRII Allmänheten om givande 2017 Kontakt: Charlotte Rydh Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Syfte BAKGRUND och SYFTE Novus har på uppdrag av FRII genomfört en kvantitativ undersökning om allmänhetens

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen. Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen

Läs mer

Insatser för att minska tobaksrökningen

Insatser för att minska tobaksrökningen Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation

Läs mer

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa

Läs mer

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016 Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer