De tre ideologierna Stig-Björn Ljunggren Reviderat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De tre ideologierna Stig-Björn Ljunggren Reviderat 2000-02-28"

Transkript

1 De tre ideologierna Stig-Björn Ljunggren Reviderat Vi kan utgå från att de tre stora ideologierna är liberalismen, konservatismen och socialismen. I fortsättningen ska vi ställa dessa tre ideologier mot väggen och bombardera dem med frågor. Efter bästa förmåga får de svara för sig. Fråga 1: Vad betyder ni? Liberalismen: Liberalism kommer från det latinska ordet liber som betyder "fri". Vi känner ordet från meningar som: "Hon förespråkar en liberalisering av alkoholpolitiken genom att tillåta att mellanöl säljs i livsmedelsbutikerna" - vilket betyder att någon önskar ta bort regleringar av alkoholförsäljning och etablera försäljningsfrihet; eller: "Han är en riktig libertin" - vilket innebär att någon ohämmat ägnar sig åt njutning (inte minst erotik). Ordet "liberalism" användes första gången i Spanien 1812 och kom senare - under 1840-talet - att spridas som uttryck för en viss sorts politiska idéer. Den enklaste definitionen på liberalismen är att den är en frihetslära, som hävdar att den enskilde individen har rätt att göra vad hon vill så länge hon inte skadar någon annan. Vi äger själva vår kropp och har denna rättighet oavsett var i världen vi befinner oss och oavsett i vilket historiskt sammanhang. Konservatism: Konservatism kommer från det latinska ordet conservare som betyder "bevara". Vi känner ordet från meningar som: "Hon var mycket konservativ och önskade inte ändra i skolans undervisning" - konservatismen ligger således i en ovilja att ändra på arbetsrutiner, en slags psykologisk konservatism eller personlig konservatism som vi alla ibland känner inför barndomsminnen, uppväxtmiljöer och liknande, som i följande mening: "Jag vill inte att du ska såga ner äppelträden som morfar planerade. Vi måste försöka bevara dem istället"; Eller så kan konservatismen vara något man tar till för stunden: "Jag är konservativ i den meningen att jag inte vill förändra de mål som svensk arbetarrörelse uppnått genom välfärdsstatens trygghetssystem. Folkhemmet måste bevaras" - konservatismen betyder här att ett genomfört radikalt program kan leda fram till en strategiskt betingad vilja att bevara. Vi kan se det som en taktisk konservatism; exempelvis brukar de gamla makthavarna i Ryssland ibland kallas för "konservativa" därför att de var mot Sovjetstatens upplösning. Men det som konservatism i allmänhet avser är en politisk konservatism. Den hävdar att vi ska vara mycket försiktiga med att ändra på samhället. Vi bör bara ändra sådant som måste ändras för att behålla samhällsordningen. Den som vill förändra har bevisbördan.

2 Socialism: Socialism kommer från det latinska ordet socialis som betyder "sällskaplig". Vi använder ibland ordet i meningar som dessa: "Han är en mycket social person" - vilket betyder att personen i fråga talar med alla och är sällskaplig. eller så talar vi om att: "Bankerna måste socialiseras" - och då menar vi att staten ska ta över bankväsendet. När vi använder beteckningen socialism så menar vi i allmänhet en politisk rörelse som vill stöpa om det kapitalistiska samhället till en samhällsordning där "folket" har makten över näringsliv och samhällsutveckling så att alla klasskillnader avlägsnas och alla får möjlighet att utvecklas. Fråga 2: Varifrån kommer ni? Liberalismen: Liberalismen vill gärna räkna sina rötter så långt tillbaka som möjligt. Som den förste liberalen har utnämnts den grekiske filosofen Diogenes som levde på 300-talet f Kr och predikade en asketisk, cynisk filosofi. Diogenes bodde i en tunna och skall ha blivit uppsökt av den store härföraren Alexander som frågade filosofen om det inte fanns något han kunde göra för honom. Diogenes lär ska ha svarat: - Stig åt sidan så att solen kan lysa på mig. Där har vi också liberalismens budskap till staten: - Låt oss vara i fred så att vi kan göra vad vi själva önskar! Fast egentligen kom liberalismen att bli liberalism först under 1700-talet. Då blommade upplysningstiden upp. Upplysningen hävdade att människan borde röja undan alla de självpåtagna - eller ibland påtvingade - begränsningar i friheten som höll tillbaka hennes utvecklingsförmåga. Man kan säga att den franska revolutionen 1789 var en slags första höjdpunkt på upplysningstidens vilja att förändra det existerande samhället och i grunden omforma människans villkor. Folket skulle frigöras. Det gamla skulle rivas bort. Den nya människan skulle födas. Konservativa vill också räkna sina rötter så långt tillbaka som möjligt. Den förste konservative har faktiskt sagts vara Adam i lustgården. Denne försökte stå emot den radikala Evas experimentlusta och nekade först att smaka på den förbjudna frukten. Adam ville bevara Guds ordning, Eva hade frestats att vilja rucka en smula på förhållningsreglerna. Och att ormen i denna beskrivning ansågs vara Karl Marx inser vi lätt. Konservatismen bör dock i första hand betraktas som en motståndslära till upplysningstiden och den franska revolutionen. Konservatismen är en reaktion på liberalismens frihetslära. När de liberala hävdade att människan var fri att skapa ett nytt samhälle utifrån sin uppfattning om vad som var rätt och fel, varnade de konservativa för att sådana nyskapelser skulle släppa loss krafter som kunde vara svåra att kontrollera. Genom att konservatismen skapades som en motståndslära kom också dess politiska program att ibland bygga uppå en nejsägartradition. Konservatismen ställde sig skeptisk till möjligheten att skapa heltäckande ideologier som förklarade och förändrade allt. Tvärtom har de konservativa betonat en sund skepsis till alla stora projekt, program och skrivbordskonstruktioner. Men detta har lett fram till att

3 konservatismen tidvis funnit sig passerad av utvecklingen. Socialism: Socialismen hävdar också självfallet sitt ursprung så långt tillbaka som möjligt. Exempelvis har det sagts att Jesu bergspredikan är första gången som den socialistiska förkunnelsen framställs. I Matt 5-7 ger Jesus ett radikalt budskap om rättfärdigheten. Men framförallt finner vi socialismens rötter betydligt senare i historien. Det är på 1800-talet som socialismen formas. Vi kan tala om fem utvecklingsstadier för socialismen: Icke-marxistisk socialism - den ofta anti-industriella och utopiska socialism som ofta formulerade sig på ett ganska osystematisk och vidlyftigt sätt. Marxistisk socialism - bygger på lärofadern Karl Marx försök att göra socialismen till en vetenskap. Marx försökte systematisera sin lära, såg kapitalismen som ett nödvändigt ont i utvecklingen, samtidigt som han vände sig mot utopismen. Märkesåret är här det år då Marx Kapitalet publicerades första gången. Socialdemokrati och kommunism - i lärofadern Marx fotspår delar socialister upp sig i två huvudsakliga inriktningar. Några menade att det var nödvändigt att justera det i Marx läror som ansågs felaktigt - de kallas revisionister - och många av dem valde att förespråka reformer istället för revolution. Dessa kallas socialdemokrater och hänvisar gärna till 1930-talets krisbekämpning och sociala reformprogram som sin stora stolthet. De som kritiserade revisionisterna för att avvika från den sanna läran - och dessutom förespråkade någon form av revolutionära åtgärder - kallas kommunister och har 1917 som märkesår. Nymarxismen - på 1960-talet växte det fram en ny slags socialistisk samhällskritik, som ofta var negativt inställd till såväl kommunismen i dess stalinistiska öststatsskepnad som den socialdemokratiska förvaltningen av det kapitalistiska samhället. Nyvänstern kritiserade kommersialismen, förespråkade självförverkligandet som livsstil och har 1968 som sitt stora årtal. Efter-muren-socialism - efter murens fall har den faktiskt existerande socialismen försvunnit som såväl ideal som skräckexempel. En ny vänstervåg, som verkar vara en generös blandning av radikalism, ekologism, feminism har vuxit fram. Den har ofta en kritisk inställning till globalisering, till etablissemanget och experimenterar med livsstilar. Var denna trend tar vägen återstår att se. Låt oss gissa att några kommer att ta till sig ett planekonomiskt ideal - medans andra kommer att stå mer utanför organiserade sammanhang och luta sig mot anarkistiska idéer Således. Precis som de andra två ideologierna bör socialismen främst betraktas som ett barn av den franska revolutionen. Den del av den franska politiken som motsatte sig förändringar och försvarade staten, kungen och adelns privilegier satt till höger om nationalförsamlingens ordförande - det var där de konservativa har sitt historiska fäste. De som satt till vänster däremot var motståndare till statens regleringar och önskade avskaffa kungens och adelns privilegier. Och i vänstern hittar såväl liberaler som socialister sina rötter. Det är i diskussionen om hur samhället bör förändras för att människorna ska kunna frigöra sina inre krafter och skapa ett lyckligare liv som socialismen utgår från. När liberaler har hävdat behovet av juridiska förändringar och ställt stort hopp till olika reformer, har socialister betonat mer radikala förändringar av samhället. Socialister vill åstadkomma genomgripande förändringar av människors livsbetingelser, liberaler är i allmänhet lite återhållsamma. Bägge tror på upplysningen av människorna och har i grunden en mycket positiv människosyn. Men liberaler är mer försiktiga, socialister mer långtgående. Liberaler betonar friheten som sådan, socialister försöker lyfta fram de förändringar som behövs för att ge förutsättningar för frihet. Därmed får också socialister betydligt fler punkter i sitt program än vad liberalen får.

4 Fråga 3: Har ni något bra valspråk eller slagord? Liberalismen: Liberalismens paroll är "Frihet, Jämlikhet, Broderskap". Ursprungligen formulerades denna under den franska revolutionen och var då "Frihet, Jämlikhet, Äganderätt". En annan slogan har varit svaret som franska näringsidkare enligt sägnen ska ha givit den franske kungen när denne frågade vad han kunde göra för att hjälpa dem på bästa sätt: - Laissez faire! ("Låt gå!" uttolkat "Låt oss vara i fred!") Konservatismens valspråk är flera, exempelvis: "Vi ska förändra för att kunna bevara". Eller: "Om det inte är nödvändigt att förändra, är det också nödvändigt att inte förändra." Eller: "En katedral tar ett århundrade att bygga, men den brinner ner på en natt." Det konservatismen håller som viktigt är att ett samhälle växer fram som en trädgård. Det skapas inte vid skrivbord eller stormöten, utan är summan av många generationers ansträngningar och erfarenheter. Det är mycket lätt att genom drastiska åtgärder få detta långsamt framvuxna samhälle att komma ur balans. Och när det väl tappat sin naturliga konsistens är det mycket svårt att återfå den. Bevisbördan ligger hos den som vill förändra, inte hos den som försvarar den existerande ordningen. Det är dock viktigt att understryka att konservatismen inte motsätter sig förändringar. Dessa kan accepteras, men bara under villkor att de sker stegvis och under stor försiktighet, samt att huvudsyftet inte är att underminera det traditionella samhället, utan snarare att stödja och vitalisera det existerande. Förändringen är till för att bevara. Det finns inget egenvärde i att skapa nytt. Socialismen har flera valspråk. Ett är: "Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov." Vad socialisterna önskar är ett samhälle där alla människor får en möjlighet att utveckla sina inneboende möjligheter. Socialister hävdar att samhällsordningen hämmar våra potentialer. Människor är kapabla att åstadkomma fantastiska saker med sig själva och för sin omgivning bara de rätta omständigheterna är vid handen. Får alla barn en chans att växa upp under goda betingelser - och får de sedan som vuxna möjlighet att utveckla sina talanger - kommer de också att kunna ge mycket mer i fritt utbyte med sina medmänniskor. Det som behövs är en god pedagogik, omsorg och respekt. Alla måste få del av framstegsmöjligheterna - och hela samhället kommer därmed att bli rikare. Om alla får sina grundläggande behov tillgodosedda - och det gäller kläder, mat och en plats där man verkligen bor - kommer också en rikare och mer fullödig kultur att växa fram. Därmed skapas också positiva spiraler - om fler får chansen att ge sitt bästa, blir det också ett rikare samhälle, som i sin tur kan avsätta fler och bättre livschanser till alla, vilket skapar ytterligare resurser att investera i människors utveckling. Fråga 4: Vilka filosofer räknar ni till era?

5 Liberalismen: Det är mest gubbar. Den store liberalen genom tiderna är John Stuart Mill, som det skrivs om i denna boks tredje del. En annan gubbe som är värd att nämna är Adam Smith. Finns det således inga kvinnor hos liberalismen? Svaret är nej. Fast några finns det, kanske. En sådan skulle kunna vara Ayn Rand, som tas upp i bokens tredje del. Liberalismens syn på kvinnofrågan då? Liberaler utgår från att kvinnan ska betraktas som alla andra individer, som bärare av vissa rättigheter i egenskap av människa. Dessa rättigheter är universella. Människor ska behandlas likvärdigt och därför är privilegier i form av kvoteringar och liknande förkastliga. Det är inte misshandlade kvinnor som ska ha skydd, utan män som misshandlar som ska utsättas för statens uppmärksamhet. Liberaler ställer sig tveksamma till en del feministers påstående om att "det personliga är politiskt", eftersom det tyder på en önskan att öka statens inflytande över det privata och personliga. Även här gäller att det är mest herrar. En stor konservativ tänkare är Edmund Burke. Om honom finns mer att läsa i den tredje delen. Två andra konservativa, som dock ibland omnämns som liberalkonservativa, är F. A. Hayek och Alexis de Toqueville. Även de tas upp i tredje delen. Och finns det några kvinnor hos konservatismen? Svaret är nej. Någon enstaka, kanske. Men i stort sett är det tomt. Vilken är konservatismens syn på kvinnofrågan? Konservativa håller på traditionerna och tror inte att dessa ska rubbas hur som helst. Människor gör klokt i att följa sina i sina förfäders spår. Förvisso accepterar modern konservatism att kvinnor har samma rättigheter som män, men de varnar för konsekvenserna av vad som händer om inte familjen sätts i centrum. Kvinnans roll som mor kan inte upphävas av politiska program eller statliga reformer. Den är naturlig, familjen är naturlig, den nära gemenskapen mellan mor och barn är naturlig. Jämlikhetsambitionerna får inte rubba dessa fundament, utan familjen ska vara utgångspunkt för politiken, snarare än jämlikhetsambitioner. Mest herrar även här. Den främste socialisten genom tiderna är naturligtvis Karl Marx. I den tredje delen finns en närmare beskrivning av Marx och dennes politiska gärning. Och finns det några kvinnor bland socialisterna då? På svensk mark har vi Alva Myrdal som behandlas tillsammans med maken Gunnar i bokens tredje del. Vilken syn har socialismen på kvinnofrågan? Socialismen har i huvudsak sett kvinnans frigörelse som en fråga om arbetarklassens frigörelse. När det klasslösa samhället börjar växa fram, finns också möjligheter för kvinnorna att lösgöra sig från förtrycket. Kvinnans ställning är således främst beroende av samhällsordningen i övrigt. Det är inte möjligt att få en total frigörelse för bara kvinnorna, så länge som samhället i övrigt binds av klassmönster och dominans från borgarklassen. På senare år har dock frågan om jämställdhet kommit att bli allt viktigare för socialismen. Fråga 5: Vilken samhällsklass anses ideologin utgå från? Vilken är samhällets grundsten? Och vem är hjälte?

6 Liberalismen: Liberalismen anses vara medelklassens ideologi. I takt med att samhället har förändrats har dock klassuppdelningen av samhället blivit lite tillkrånglad. När ideologierna växte fram för drygt hundra år sedan var klassernas läge annorlunda än nu. Dagens arbetarklass har i hög grad kommit att bli som dåtidens medelklass. Den västerländske arbetaren har utbildning och hus, åker på semester, lever på en standard som dåtidens överklass knappt hade. Arbetaren har mat för dagen, vattenklosett och gör utlandsresor. Arbetarklassen har medelklassifierats. Liberalismen undviker dock helst att tala om klasser. Dess huvudfigur är snarare den enskilde individen. Vi kan inte förstå samhällsutvecklingen om vi inte utgår från individen, eftersom det är individer som i grunden agerar och inte klasser, nationer eller raser. Liberaler uppfattar försöken att tala om annat än individen som försök att på olika sätt hävda kollektivism. Om det finns en hjälte i den liberala berättelsen om vårt samhälle så är det entreprenören. Entreprenören är en person som utnyttjar möjligheterna i ett samhälle. Det finns många goda historier om hur entreprenörer upptäcker att en företeelse har en fantastisk potential som kan utnyttjas kommersiellt eller på annat sätt. Bröderna McDonalds effektiva hamburgerrestaurang upptäcktes av en entreprenör som köpte etablissemanget och grundlade den berömda hamburgerkedjan. Andrew Oldham hörde ett bra band spela på en klubb och tog med dem till det skivbolag som nyss nobbat The Beatles. Och Rolling Stones fick strax sitt genombrott. Entreprenören kan också vara en politisk entreprenör - kanske en Hjalmar Branting eller Ian Wachtmeister. Därmed sagt också att entreprenörens lycka kan vara kort eller lång. Poängen är att denne hittar en möjlighet att utnyttja före alla andra - men får strax finna sig i att andra följer efter. Steg för steg för dessa genialiska personer utvecklingen framåt. Ett samhälles historia är dess entreprenörers. Konservatismen lyfter fram en samhällsklass i centrum - aristokratin. Det är något annat än "socialgrupp 1" eller "överklassen". Aristokratin är inte de rikaste eller förmögnaste, utan de är bärare av ett kulturkapital som består i att de förvaltar en lång släkttradition, gärna symboliserad i en stor jordegendom, med gamla byggnader och möbler som gått i arv från generation till generation. Släktporträtt och historik, gärna krönt av att namnet finns i adelskalendern, minner om tider som varit och utgör en god plattform för att ta aktiv del i nutidens politiska frågor med en hälsosam distans. Det är lätt att föreställa sig att ett politiskt uppdrag får en extra dimension om det finns en vana i familjen att diskutera statens angelägenheter vid middagsbordet på samma sätt som andra familjer talar om att plantera ett äppelträd eller hälsa på mormor. Många medborgare vet inte ens vad deras farfars far hette. Och de som har en susning om släkten så långt bakåt, har ofta tagit reda på det via släktforskning. Men få har en levande släktberättelse längre tillbaka än till sina mor- och farföräldrar, och ibland knappt detta. Konservatismen gillar inte heller för mycket snack om samhällsklasser, även om de erkänner dem på ett helt annat sätt än vad liberaler är beredda att göra. Såväl konservatismen som socialismen är nämligen en smula kollektivistiska i den meningen att de motsätter sig liberalismens individualism. Konservatismens grundsten är kommuniteten. Det är ett krångligt ord som kan symbolisera lite av varje - det kan vara familjen, släkten, klanen, församlingen, hembygden, nationen, kulturkretsen, och så vidare. Kommuniteten är något som står över individen, det handlar om en grupp där individen hör hemma. Men det är samtidigt en naturlig grupp, ingenting som bildats tillfälligt eller bygger på människors fria val. Kommuniteten är ett nätverk som hålls samman spontant och av tradition. Kommuniteten är således någonting som står över liberalismens individualism, men vid sidan om

7 socialismens klassläror. Konservatismen varnar för att renodla vare sig det ena eller andra synsättet. Individen måste höra hemma någonstans, säger den konservative, ingen människa är nämligen en ö. Men klasstänkandet är någonting som skapats av industrisamhällets missförhållanden, det är ett tankesätt som hålls till liv av socialistiska agitatorer och politiska partier. Fackföreningar kan vara bra och viktiga, så länge de bygger på den naturliga samvaron vid en arbetsplats. Människor ska organisera sig gemensamt, men den konservative ser i så fall hellre att hela arbetsplatser samverkar, eller att man bygger på gamla tiders skråsamverkan. Vem är då hjälten i den konservativa förkunnelsen? Det finns förvisso en beundran för "stora män" i den konservativa världsbilden. Det kan vara framstående statsmän, kungar eller filosofer. Men kanske är det ändå en annan hjälte som ska lyftas fram, nämligen den flitige, kyrksamme och trofaste bonden, borgaren eller arbetaren, som bliver vid sin läst, försöker ge ett blygsamt men ärligt bidrag till samhällets utveckling, utan att för den skull förhäva sig. Det är människor som odalbonden konservatismen ser upp till, de som accepterar att de är en länk i en lång kedja och inte försöker bryta denna på grund av infall eller nycker. Socialismen utgår från arbetarklassen, proletariatet. Socialismen utgår från ett klasstänkande. Människor tillhör en bestämd samhällsklass beroende på vilken plats de har i produktionen. Arbetaren är en person som säljer sitt arbete på marknaden - till arbetsköparen. Arbetsköparen kontrollerar fabriker och andra arbetsplatser, de har besittningsrätten till kapital, och utgör därför makthavarna i samhället. Marx kallar detta borgarklassen, eller bourgeoisin. Det tillhör en stridsfråga bland socialister hur klassbegreppet egentligen ska definieras. Några menar att det är något som bestäms av objektiva faktorer som roll i produktionen, utbildning, inkomst och liknande. Det går genom en undersökning att sluta sig till vilken klass en viss person tillhör - och därmed sannolikt även uttala sig om vederbörandes politiska intressen. Andra menar att klassbegreppet är subjektivt - man är den klass man identifierar sig med. Den välutbildade läraren kan exempelvis ställa sig på arbetarklassens sida och trots sin relativt priviligierade ställning verka för socialismens sak. Det finns till och med de som menar att arbetarklassen i västerlandet blivit en smula bortskämd, varför kampen för socialism främst drivs av de socialt utstötta och folken i tredje världen. Det finns i alla fall ett ganska uppenbart ställningstagande bland socialister för "folket", "arbetarklassen" eller "underklassen". Det riktar sig mot makthavarna, mot den härskande klassen, eller "överklassen". Insikten om att vårt samhälle behärskas av en elit - en överklass - och att underklassen är utsugen, samt att det finns ett alternativ till denna ordning, socialismen, är ingenting som arbetarna automatiskt inser. Det krävs en politisk aktivism för att klargöra detta förhållande. Arbetarna måste organiseras, skolas och härdas i kampen mot kapitalismen. När detta sker - och arbetaren blir medveten som klassamhället - förvandlas han och hans kamrater till arbetarklass. En arbetare är alltså en omedveten kugge i det marknadsekonomiska maskineriet. Arbetarklass är den som lärt sig att bekämpa tjyvsamhället. Fråga 6: Hur uppkommer ordning i samhället? Liberalismen: Ordningen i samhället uppkommer genom den osynliga handen. I grunden handlar det om en

8 prismekanism som ställer allt tillrätta. Liberalismen utgår från att människor är rationella (se fråga 8 om kunskapssyn nedan), att de vet vad de vill och har idéer om hur de ska uppnå sina mål. Människor väger samman sina olika strävanden, frågar sig vad som är värt kostnaden och försöker ständigt hitta nya vägar att förbättra sin tillvaro. Att människan är rationell innebär inte att hon är en perfekt kalkylerande maskin. I rationaliteten ingår också att vi ibland struntar i att ta reda på alla fakta eftersom en sådan process också "kostar". På så sätt får allt "sitt pris" i den meningen att vi ständigt väger för- och nackdelar mot varandra. Därmed fungerar prismekanism i huvudsak på olika marknader där varor och tjänster prissätts genom efterfrågan. Om konsumenterna gillar Roxettes musik så kommer de att köpa deras skivor och gå på deras konserter. Är efterfrågan tillräckligt stor kan Roxette ta rejält betalt trots att de säljer mycket. Andra popband kommer att försöka härma Roxettes musik för att också göra sig en slant. Det skapas en diffussionseffekt - roxettemusiken sprider sig som ringar på vattnet. Men därmed blir också Roxette kanske mindre intressanta och måste nyskapa sin musik för att bibehålla efterfrågan. Konkurrensen stimulerar således alla parter. Vi människor bjuder ut vad vi kan på marknaden - arbetsmarknaden - och får betalt för detta. Är vi mer efterfrågade på marknaden höjer vi lönen. Och sedan handlar vi i vår tur med andra människor. Genom en lång rad kontrakt etableras en balans mellan tillgång och efterfrågan, en komplicerad väv av uppgörelser som skickar signaler om vad som är värt att göra och vad som inte är speciellt lönsamt. Liberalismen betonar att marknadsekonomin, den osynliga handen, inte alltid har rätt. Tvärtom misslyckas marknaden ofta. Men det är också skälet till att man ska ha en marknad - den har en oerhörd förmåga att rätta till sina egna fel. Nya idéer uppkommer ständigt, prövas och är de dåliga så försvinner de, är de bra så växer de. På så sätt blir samhället ett slags läraktig organisation som utnyttjar människans resurser bäst av alla kända system. Man kan säga att liberalismen har en linjär utvecklingssyn. Samhällsutvecklingen går efter en linje, framåt och åter framåt, samhället befinner sig i rörelse. Liberalismen är optimistisk, men hävdar sällan att samhällsutvecklingen har ett slut. Den går istället fram efter en linje som pekar rätt in i soluppgången. Men liberaler är - till skillnad från socialister - mycket noga med att påpeka att denna utveckling måste vara naturlig, man får inte skuffa på folk och samhälle, utan låta utvecklingens inre krafter gå av sig själva. Man kan inte planera framsteg, utvecklingen får inte styras eller skyndas på. De dynamiska krafterna i samhället måste dock frigöras, därefter klarar de själva att hitta vägen framåt, det behövs inga pekpinnar. Liberalismen ansluter sig till den uppfattning som hävdar att samhället utvecklas, att det finns en slags grundläggande rörelse, att människorna upplever en utveckling från fas till fas, att samhället och folken förkovrar sig. Den historiska utvecklingen kan ritas efter en linje, ungefär så här: A B C Den stora händelsen i mänsklighetens utveckling var upptäckten av den enskilde individens rättigheter (A). Därefter följer land efter land (B) som etablerat en samhällsordning byggd på dessa principer, exemplifierat ovan. Slutligen kan liberalismen möjligtvis tänka sig att något nytt av värde upptäcks, men det är inte sannolikt. Det centrala i mänsklighetens utveckling är redan upptäckt - nu gäller det bara att se till att hela världen ansluter sig till liberalismens idéer (C). Enligt konservatismen upprättas samhället genom en spontan ordning. En spontan ordning är en ordning

9 som ingen avsiktligt planerat eller skapat. Den växer successivt fram genom århundraden av mänskliga aktiviteter. Ta ett exempel, språket. Ingen har uppfunnit svenska språket. Det är ingenting som snidats fram av forntidens lärde, av professorerna i Uppsala eller Svenska Akademien. Språket och grammatiken har istället prövats fram genom generationer. Konservatismens utvecklingssyn är att det sker ständiga pendelslag. Den hävdar dessutom att de som tror att vi upplever en rörelse framåt, från fas till fas har fel. Och om det finns en sådan rörelse, så bör den inte skyndas på, utan bromsas. Konservatismen betraktar samhällsutvecklingen med viss pessimism. Den talar hellre om det goda i gångna tider, om den guldålder som varit, snarare än allt det goda som utvecklingen kan föra med sig. På sätt och vis kan man säga att konservatismens idé om spontan ordning och liberalismens teorier om den osynliga handen är likartade. De betonar bägge behovet av att ordning inte kan upprättas av människor, oberoende av hur smarta dessa tror att de är. Spontan ordning är motsatsen till konstruerad ordning. Marknadsmekanismen är motsatsen till kommandoekonomi (planekonomi). Enligt socialismens utvecklingssyn så sker denna genom evolution. Grundmekanismen i utvecklingen är människan och hennes inneboende strävan att bevara livet. Människan är från början utkastad i naturen och kämpar för att överleva. I kampen för överlevnad lär hon sig successivt att bemästra naturen. Hon skapar bostäder som skydd mot vädrets vindar och odjur. Hon skaffar sig vapen för jakt och försvar av den egna avkomman. Hon lär sig att hålla boskap och odla jorden. Hon kommer på arbetsdelningen som gör att alla kan specialisera sig på vissa produkter och sedan byta med varandra. Steg för steg växer hennes kontroll över sin omgivning. Människan befriar sig från naturens bojor och blir till slut herre över sin egen tillvaro. Det som människan har att tillgå - förutom sig själv - är det som naturen ger, samt de verktyg som hon tillverkar (tillsammans kallas det produktionsmedel). För vi samman produktionsmedlen och människan så får vi produktivkrafter - människan står i ett ständigt dynamiskt förhållande till sin omgivning och med nya verktyg skapar hon fler möjligheter att försörja sig. Detta påverkar i sin tur hennes medvetande. För socialister handlar detta om en grundläggande teori om produktivkrafternas tillväxt. I sina strävanden att överleva kommer människan ständigt på nya metoder att producera sådant hon behöver. Och varje produktionssätt som mänskligheten passerat har också haft sin politiska ordning. Under stenåldern (urkommunismen) befann man sig i ett klasslöst men mycket primitivt samhälle. Därefter kom slavsamhället, som innebar att livegna fick arbeta åt sina herrar. I detta samhälle fanns en primitiv stat som upprätthöll den ordning som slavägarna behövde för att kunna bibehålla makten. Sedan kom feodalismen och kapitalismen, vilka byggde på samma system med härskare och behärskade, fast på olika nivåer. För varje steg i utvecklingen förbättras människors livsvillkor. Till slut kommer man fram till ett stadium när vi människor fått full kontroll över natur och samhällsliv, och då kan vi återvända till det klasslösa stadium som inledde mänsklighetens historia, fast på en mycket högre nivå. Först därmed inleds en epok när vi verkligen får veta vad mänskligheten kan åstadkomma. Detta kan illustreras i följande enkla figur: Socialismens utvecklingssyn är progressiv, den tror på framsteget. Socialismen kan sägas idealisera "rörelsen" i samhällsutvecklingen. Den konservative ställer sig skeptisk, men den liberale gillar också "rörelsen", men varnar för att skynda på den. 7: Vilket ekonomiskt system bör vi då ha?

10 Liberalismen: För liberalismen är en marknadsekonomi det bästa alternativet. Det finns två slags argumentationslinjer för marknadsekonomin - och frihet överhuvudtaget - hos liberalerna. Den ena argumentationslinjen tar fasta på individens rättigheter och hävdar att varje enskild person har rätt att sluta kontrakt med andra individer. Det är helt i sin ordning så länge det handlar om frivilliga kontrakt som inte kränker människors rättigheter. Därav följer också en marknadsekonomi. Försvaret utgår således från rättigheter, inte från vad som är lönsamt, nyttigt eller bra. Den andra argumentationslinjen hävdar dock att det främsta argumentet för marknadsekonomin är att det är överlägset alla andra system. Konservatismen vill ha en fri handel inom de ramar som ett lands näringsliv och traditioner bjuder. De har ansett att vissa delar av näringslivet bör skyddas, att överdrivna profitsträvanden måste hållas i schack. Det måste finnas områden i samhället där penningen inte får råda. Dessutom har konservativa ansett det i sin ordning att staten försöker utveckla ett lands naturresurser på bästa sätt. Exempelvis har konservativa gärna medverkat till att sådant som gruvor och järnvägar förs över i statlig ägo. Ett förnuftigt och planerat utnyttjande av samhällets resurser för gemensam välfärd står inte konservatismen främmande. Men man har därmed inget till övers för planekonomi. Det konservatismen eftersträvar är snarare nationella satsningar för att skapa möjligheter åt människor att finna en hederlig bärgning. För konservativa har jordbruket varit "modernäringen", och i många länder finns en speciell allmogekonservativ inriktning som ibland hamnat i konflikt med de delar av konservatismen som försvarar den nationella industrins intressen. Konservatismen ser gärna att människor skaffar sig en mindre egendom. Om alla har en egen gård - ett litet jordbruk, en villa eller ett radhus, en liten butik eller liknande - så kommer också samhället att bli välbalanserat och rikt. Exempelvis har konservatismen varit med och initierat "egnahemsrörelser" som syftat till att låta även enkla och fattiga människor att under gynnsamma villkor skaffa en egen bostad. Genom en sådan politik har man föreställt sig att kunna skapa en befolkning som är såväl vaccinerad mot socialism som ivrig att förkovra sig och sitt omgivande samhälle. Socialister tror på planekonomi. Genom att staten erövras av arbetarklassen får denna också en möjlighet att rationellt och förnuftigt styra den ekonomiska utvecklingen så att den gynnar folkflertalet, snarare än en liten grupp kapitalister och rentierer. En kritik som socialister riktat mot kapitalismen är att dess utveckling är så ryckvis och oordnad. Den slösar på resurser när den låter människor gå arbetslösa bara därför att "efterfrågan" inte är tillräckligt hög på arbetskraft. Genom att tilldela människor arbetsuppgifter som vi vet skulle vara nyttiga kan man undvika detta slöseri. Det finns massor av behov och massor av resurser. Ett välordnat samhälle kan se till att sammanföra dessa på ett förnuftigt sätt. De brister som marknadsekonomin skapar genom sin kortsiktighet kan en planerad ekonomi överbrygga genom att skapa en långsiktig utveckling byggd på människors verkliga behov. Fråga 8: Vilken kunskapssyn har ideologierna?

11 Liberalismen: Liberalismen tror på människans rationalitet. Om en människa är rationell bestämmer hon sig för vad hon önskar och letar sedan efter det bästa sättet att uppnå detta mål. Hon prövar olika alternativ och letar sig med förnuftet fram till det bästa. Ta ett exempel: När vi går in i mataffären så följer vi inte den skrivna matlistan uppifrån och ner, utan vi plockar varorna allteftersom vi passerar dem. Vi spar på stegen. Eller ett annat exempel. När vi ska åka utomlands samlar vi på oss resekatalogerna och börjar leta efter passande resemål. Ibland är det priset som bestämmer. Ibland är det vilket land man vill resa till som styr. Sedan ringer vi och tar reda på vilka hotell som är lediga, när man kan resa och så vidare. Självfallet klarar vi inte av att ständigt vara rationella. Vi skapar oss tumregler. Vi går till affären och plockar på de varor vi tror oss vilja ha, ibland handlar vi sådant som vi inte skrivit upp på listan. Vi skriver inte upp mjölk och kvällstidningar, för det kommer vi ihåg automatiskt. Ibland bryr vi oss inte om att bläddra i resekatalogerna, utan vi åker till samma ställe som förra året, för det var ju bra. Enligt liberalismen har vi människor en förmåga att i rationalitetens tecken titta på hur andra människor gör och lära oss av dem. Det kallas för diffussion. Om ett lyckat beteende kan observeras av andra människor kommer de snart också att lära sig. Konservatismens kunskapssyn utgår från en idé om tyst kunskap. Alla kunskaper går inte att skriva ner eller definiera. Vi har intuition och en känsla för vad som är rätt och riktigt att göra. Dels finns det en inre kompass i alla människor som måste odlas genom en moralisk och normativ uppfostran - människor föds inte goda utan måste ges en kulturell fernissa för att fungera. Dels kan inte alla kunskaper föras över exempelvis via skolutbildning. Såväl i yrkeslivet som på livets andra områden behöver i praktisera för att kunna ta till oss kunskaper. De tysta kunskaperna traderas på ett nästan osynligt sätt. Ingen blir bilmekaniker genom att läsa hundra böcker om bilreparationer utan det krävs massor av praktik för att bli duktig. Konservativa kan mobilisera ett försvar av fördomar. Det finns mycket som vi tror oss veta utan att rationellt kunna argumentera för det. Fördomar har vi ärvt av våra förfäder och dessa baseras ofta på mänskliga erfarenheter som ligger djupt inbäddade i vår natur. Att kräva av människor att de rationellt ska kunna motivera alla sina ståndpunkter och uppfattningar är en farlig väg att gå, eftersom det utplånar ett mänskligt arv som kan vara av värde även om det inte kan underbyggas av statistik och modern forskning. Exempelvis: Att barn inte ska ta emot karameller av främmande vuxna är en fördom. I 99 fall av 100 är det säkert fullständigt irrationellt att predika denna regel. Men vi gör det ändå, därför att vi vill vara på den säkra sidan. Socialismens kunskapssyn varvar teori med praktik. Människan prövar sig ständigt fram till nya kunskaper. För sin överlevnad lär sig människan med hantverk och praktisk verksamhet en lång rad olika färdigheter, vilka i sin tur leder fram till teorier om hur saker hänger samman. Utifrån dessa teorier kan människan sedan försöka hitta nya utvecklingsvägar. Sakta men säkert förbättrar hon sina kunskaper genom en växelverkan mellan teorin och praktiken. Men i vissa situationer leder nya praktiska uppfinningar till nya revolutionerande insikter, som exempelvis när naturvetenskapen börjar förklara världen utan att Gud behövs. Vid sådana tillfällen tar utvecklingen språng framåt, de gamla uppfattningarna rivs undan av de nya uppfinningarna. Synsättet är inte helt olikt liberalismens rationella teorier. Men socialismen tror att människor måste

12 frigöras från sina ärvda uppfattningar och traditioner för att kunna skåda ljuset. Liberalen tror att denna förmåga tillkommer alla som haft turen att födas någorlunda smarta. Men socialismen betonar att samhällsförhållandena kan låsa in människor i oförstånd och hämmande strukturer. Dessa band måste lossas - och då kommer människorna att kunna utnyttja sitt förstånd på ett fritt och blomstrande sätt. Fråga 9: Vilken syn har ideologierna på staten? Liberalismen: Liberalerna anser att staten är ett nödvändigt ont vars främsta syfte är att skydda individerna. Staten har inga rättigheter gentemot individerna som inte individerna har mot varandra. Staten står inte över de enskilda människorna, utan är snarare ett slags företag som människorna i ett land anlitat för att få skydd mot inre och yttre fiender. Staten är resultatet av ett kontrakt mellan medborgarna och ingenting som kan tvingas på dem av traditionen. I princip innebär det att alla medborgare har rätt att nyteckna ett samhällskontrakt, eller åtminstone måste få utträda ur det system de fötts in i. Liberalismen faller alltid tillbaka på grundantagandet att varje människa är suverän över sitt eget liv. Vi har inga förpliktelser mot vår omgivning annat än dem vi själva tagit på oss. Förvisso kan liberaler argumentera för att vi av naturen är generösa och medmänskliga - att vi gärna hjälper andra och samverkar för det gemensamma bästa. Men liberalen hittar ingenting i detta som gör det möjligt för några människor att tvinga andra att leva på ett visst sätt. De konservativa betraktar staten som något som har vuxit fram genom århundraden av samhällsbyggande. Varje stat och nation har sina egenheter. Frågan om kungahuset exempelvis, är ingenting som kan avskaffas genom att hänvisa till olika doktriner om människors lika rättigheter, eftersom det som är rätt inte kan utgå från universella idéer, utan kommer ur ett land och en kulturs traditioner. Likaså accepterar inte konservatismen att vi med hänvisning till ett valresultat avskaffar monarkin. Ty, säger den konservative, om vi verkligen ska rösta om kungahusets framtid så ska alla generationer få vara med och säga sitt. De gångna generationerna har - kan den konservative hävda - faktiskt sagt sitt genom att de inte avskaffat monarkin. Och vad de kommande generationerna tycker vet vi förvisso inte, men vi har inga skäl att anta annat än att de tycker lika som de tidigare. Den nu levande generationen är i vart fall i minoritet och har ingen rätt att bestämma över alla andra generationers livsvillkor. Socialisterna betraktar staten blott som ett utskott som sköter den härskande klassens affärer. Olika produktionssätt skapar olika typer av statsapparater. På samma sätt som maskinen behöver någon som sköter dess funktioner, så måste också samhället ha operatörer som ser till att allt fungerar enligt makthavarnas intressen. Under industrialismen har exempelvis makthavarna - kapitalismen - sett till att skapa en välfärdsstat som en slags kompromiss mellan arbete och kapital. Via välfärdsstaten kan kapitalismen använda överskottet i produktionen till att hålla sig med en frisk och välutbildad arbetskraft. Skolor, sjukhus och vårdinrättningar är tillsammans med klassiska företeelser som polisen, militären och domstolarna ytterst ingenting annat än instrument för att hålla industrins hjul rullande. Välfärdsstaten är enligt detta sätt att se saken ingenting annat än en variant på kapitalismen. Det är inte så att välfärdsstaten brett ut sig på kapitalismens bekostnad, utan tvärtom kapitalismen som köpt sig tid genom sociala reformer. Därvidlag ser socialisterna lika krasst på staten som de liberala. Men socialister ser inte staten som ett

13 kontrakt, vilket ingåtts av medborgarna i ett land, utan som en påtvingad institution, inrättad för att hålla underklassen i schakt. Varje stat har således sin klass-karaktär. Det innebär att arbetarklassen, när den tar makten, gör om staten till sitt instrument, för sina syften. Men eftersom socialismen ska innebära att klasserna gradvis försvinner, kommer också staten att gradvis sjunka undan. Staten avskaffas inte, den dör bort. Fråga 10: Vilken utopi har ideologierna? Liberalismen: Liberalismen säger sig sakna en utopi. Men om vi ändå försöker hitta ett ideal hos liberalismen, vilket skulle det i så fall vara? Kanske är den stora staden, City, liberalismens ideal. Där finns alla möjliga livsstilar och möjligheter företrädda. Problemet med den stora staden - våldet och misären - är också i så fall det som den konservative skulle peka på som nackdelen med den liberala utopin. I staden saknas den sammanhållande kommunitet som konservativa efterlyser. Människor betraktar varandra som främlingar. För socialisten så är den stora staden exemplet på klassförtryck och det moderna samhällets indelning av människor i fattiga och rika. För den konservative framstår också utopier som något skadligt. Vi ska inte sträva efter ett nytt samhälle, utan försöka förbättra det vi har. Om den konservative likväl tvingas peka ut ett exemplariskt samhälle blir det den lilla köpingen, Småstaden. Där finns en överblick och gemenskap mellan olika samhällsgrupper som den stora världen saknar. I småstaden lever människor sida vid sida, respekterar varandras egenheter och visar vördnad inför de gemensamma traditionerna. Den värld som exempelvis skildras i historierna om Tant Grön, Farbror Blå och de andra är ett exempel. Sven Delblancs historier om kan också sägas lyfta fram den värld konservativa gärna drömmer sig tillbaka till - men som också tycks vara försvunnen en gång för alla. Om det finns något utopiskt drag hos konservatismen kan det närmast hämtas ur kristendomen. En viktig idéströmning inom konservatismen är kristdemokraterna. Den politiska inriktningen är, enkelt uttryckt, en blandning av kulturkonservativa och socialkonservativa idéer. De betonar omvårdnaden av de socialt utsatta, kristendomens positiva betydelse för civilisationen och ställer sig kritisk till liberala ytterligheter och marknadsekonomins avarter. Kristdemokraternas paroll skulle kunna sägas vara "kristendom och kapitalism". De är positiva till såväl företagandet som socialpolitiken. Detta gör det lite svårt att positionsbestämma kristdemokratin. När det gäller den socialpolitiska biten är denna rörelse titt som tätt väl så inriktad på välfärdsstatliga åtgärder som någonsin socialdemokrater eller andra. Men i frågor som gäller företagandet så står ofta småföretagaren och entreprenören i centrum - och de upplevs snarare som marknadsliberala eller i vart fall borgerliga. Det finns flera förklaringar till att kristdemokraterna uppkommit som politisk rörelse. Efterkrigstiden krävde ny konservatism En är att de konservativa krafterna ute i det kontinentala Europa drogs med "på fel sida" under tjugo- och trettiotalen. De kom i mer eller mindre högre grad att förknippas med nazism och fascism. I vart fall fanns det på den konservativa kanten inte så stort självförtroende strax efter kriget. De konservativa

14 värderingarna fick därför härbärgeras av nya politiska organisationer, ledda av personer som hade ett mer oklanderligt förflutet. Dessutom visade krigets fasor på behovet av att balansera extrema krafter på såväl höger- som vänsterflanken med gammal hederlig humanism och människokärlek. Efterkrigstiden krävde helt enkelt såväl en nyordning för konservatismen - liksom en nytändning av agitationen för kristna värderingar. Kulturkonservatismen söker fristad En annan förklaring till kristdemokratins uppkomst är att liberala värderingar stegvis kommit att tränga ut kulturkonservativa idéer ur högerpartierna. I det svenska fallet är det av intresse att notera att Kristdemokraterna bildades av några personer med politiskt förflutet inom moderata samlingspartiet. När kulturkonservatismen sattes på undantag kom den så småningom att kräva en fristad någon annanstans. Återupptäckt samband kristendom-det goda livet Ytterligare en förklaring till den ideologiska strömning som krist-demokratin står för, att det egentligen handlar om ett återupptäckt samband mellan ett bra samhälle och de värderingar som detta baseras på. Det kan hävdas att kristendomen betytt mycket mer för att uppfostra människor till moraliskt högstående individer än vad vi kanske velat föreställa oss. Allt fler har insett att det inte enbart är statens ingrepp som skapar lycka - och att marknadsekonomin inte utan vidare ger oss meningen med livet. Det behövs en smula kristendom för att skapa en rimlig balans. I synnerhet när de gamla ideologierna upplevs som misslyckade. För kristdemokratin är det oerhört viktigt att lyfta fram männis-kans ofullkomlighet. Detta gör också att kristdemokrater knappast kan betraktas som utopiska. Men samtidigt finns det i kristendomen en förkunnelse som går ut på att vi människor en vacker dag skall kunna försonas och skapa en bättre värld att leva i. Är konservatismen utopisk så är det således en kristen utopi vi talar om. Socialister har haft svårt att bestämma sig om de ska ha någon utopi eller inte. Det finns inom socialismen en utopisk fora, som starkt påminner om den kristna traditionens dröm om ett kommande lyckorike. Det klasslösa samhället kan ses som ett sådant paradis. Tankegången har förts över från kristendomen till socialismen av Hegel, den store tyske filosof som påverkat socialismens syn på historien. Att detta betraktelsesätt har rötter ner i kristendomen har påpekats av många. Enligt det hegelianska synsättet - här kraftigt tillspetsat - inleds mänsklighetens historia med att världsanden "vaknar" och befinner sig förvirrad. Han börjar söka efter sig själv. Världshistorien blir därmed som kapitel i världsandens försök att skriva sin egen självbiografi. Och när världsanden till slut finner sig själv - och blir klok - befinner vi oss i den stora dramatiska final som kallats "historiens slut". Socialister har ungefär samma bild av hur människlighetens historia utvecklats. De hävdar att vi ursprungligen befann oss i ett primitivt samhälle där alla tvingades bidra till gruppens välstånd. Det fanns inga klasser, bara en hård kamp för överlevnad. Så småningom kom produktivkrafterna att utvecklas så långt att människor började dela upp sig i klasser. En epok av klassvälden inleddes. Denna leder så småningom till sitt slut när kapitalismen omvandlas till ett socialistiskt samhälle - vilket sägs sluta med att allt förtryck upphör och mänskligheten inträder i det klasslösa samhället. Dessa tankegångar om att mänskligheten en gång befunnit sig i en slags okunnig ursprungssituation - som sedan fallit samman och omvandlats till en kamp om brödfödan, samt att allt detta skall nå en slutpunkt då de stridande parterna förenas med varandra i en högre insikt - är naturligtvis ingenting annat än en kalkering av den kristna mytologin.

15 Detta kan illustreras i ett enkelt schema: Hegel Marx Kristendomen Världsanden Urkommunism Paradiset Vaknar Världsanden Klassamhällen Jämmerdalen Söker Världsanden Klasslöst Himmelriket Sätter sig samhälle Men samtidigt som vi kan se detta utopiska drag, denna dröm om ett Nytt Jerusalem hos socialisterna, bekämpade Karl Marx allt vad utopier hette. Han hävdade att han vägrade skriva ut recept för morgondagens soppkök. Det finns egentligen bara en riktigt utopisk formulering av Marx, som handlar om att det goda samhället tillåter människor att fiska på förmiddagen, hantverka efter lunch och poesikritik efter kvällsvarden. Det ska inte tolkas bokstavligt, utan istället ses som ett sätt för socialister att lyfta fram den mångsidiga människan, hon som inte blivit bunden vid en tradition eller ett förhållningssätt. Människan ska ha många strängar på sin lyra och ett välordnat samhälle låter henne utveckla dessa.

Konservatismen Stig-Björn Ljunggren Reviderad 2000-02-18

Konservatismen Stig-Björn Ljunggren Reviderad 2000-02-18 Konservatismen Stig-Björn Ljunggren Reviderad 2000-02-18 Fråga 1: Vad betyder konservatismen? Konservatism kommer från det latinska ordet conservare som betyder bevara. Vi känner ordet från meningar som:

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A.

Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A. Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A. Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A.... 1 Kommunism... 2 Nationalism... 2 Radikalfeminism... 4 Konservatism... 7 Marxism... 10 Liberalism...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Anförande förbundsstämma 9 maj 2015

Anförande förbundsstämma 9 maj 2015 Anförande förbundsstämma 9 maj 2015 Det talade ordet gäller! Herr ordförande, stämmoombud och kära moderatvänner! Tack för förtroendet! Vårt parti är inte den ena eller andra personens privata lekstuga.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

IDEOLOGIER OCH PARTIER

IDEOLOGIER OCH PARTIER IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15 Bokförlaget thales diskussion om Sven-Eric Liedmans recension av Svante Nycanders Liberalismens idéhistoria (Tidskrift för politisk filosofi, nr 1 2011).

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Följ mig! lärjungaskap! Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt.

Följ mig! lärjungaskap! Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt. Det kristna livet är ingen kick, utan ett liv i efterföljelse till Jesus. Du är kallad till ett radikalt lärjungaskap! Följ mig! 1 www.lp-ung.se Lärljungaskap Matt 4:19-20 Följ mig, så ska jag göra er

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Trygghet i det lilla är trygghet i det stora

Trygghet i det lilla är trygghet i det stora Trygghet i det lilla är trygghet i det stora Trygghet i det lilla är trygghet i det stora. I ett tryggt samhälle lever vi i gemenskap. Vi ser varandra, vi bryr oss om och vågar sätta gränser. Vi växer

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer