Vem tillhör konsthistorien?

Transkript

1 Vem tillhör konsthistorien? En studie om konst, kön och jämställdhet i bildundervisningen Sofia Folkesson Vt 2016 Examensarbete, 15 hp Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet

2 Abstract This study examines the artists that art teachers choose to teach about and the reason behind it from a gender perspective. The study carried out consists of four interviews with four different art teachers working in secondary schools. The four informants' responses were compiled thematically linked to the study's purpose and issues to allow for comparisons and analysis. The analysis of the information served was based on a qualitative perspective. Based on feminist art theories, I have come to the conclusion that the individual artists used in art education is historic with classical or modernist character and is produced primarily by male artists, with few exceptions. There is an art historical canon in art education that excludes women artists. The study also shows how four informants perceive and relate to women artists in the context of secondary schools. It is also suggested that contemporary art is an absent element in art education in secondary schools. Finally, I have compared my own studies with the most recent evaluation of the art subject, the national evaluation of the art subject in compulsory school (Skolverket, 2015), which was carried out in Key words: art theory, feminism, education

3 Innehåll Inledning... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Frågeställningar... 4 Litteraturgenomgång... 5 Begrepp... 5 Konst... 5 Kanon... 5 Jämställdhet... 5 Bildämnets utveckling... 5 Kursplan för bildämnet i årskurs 7-9 och skolans värdegrund... 6 Tidigare forskning... 8 Teori... 9 Feministisk konstteori... 9 Tillvägagångssätt/Metod Kvalitativ intervju Urval och avgränsningar Genomförande Etiska övervägande Resultat/Tolkning Vilka konstnärer informanterna väljer att undervisa om och varför Arbetsområde, kvalitet, hantverk och teknik Det egna konstintresset Tiden Kön Äldre och samtida konst Sammanfattning Informanternas resonemang kring kvinnliga konstnärer i bildundervisningen Kvinnor i historien Kvinnor i undervisningen Sammanfattning Diskussion Metoddiskussion Framtida bildundervisning Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Bilagor (missivbrev, intervjuunderlag)

4 Inledning När jag tog studenten från estetiska programmet fick jag H.W. Jansons Konsten i present, en present som jag blev väldigt lycklig över. Konsten används flitigt som kurslitteratur både i USA och i västvärlden. Den första upplagan av Konsten kom på svenska 1964 och fram till den tredje upplagan 1988 nämns inga kvinnliga konstnärer (Freeland, 2006:127). Då reflekterade jag inte över att konsthistorieböckerna negligerar kvinnliga konstnärers verk och liv. Detta är återkommande när det gäller konsthistoria som jag har erhållit i skolan genom åren, där kvinnorepresentationen i princip varit obefintlig. Jag matades med samma konstnärer från historien utan reflektion. Mina lärare var män och konsthistorien som lyftes fram var gjord av män. När jag började studera på Edinburgh College of Art öppnades en ny värld för mig med kvinnliga lärare och där kvinnliga konstnärer fick ungefär lika mycket utrymme som de manliga konstnärerna i visuell kultur, om inte mer. Mitt antagande blev att skolan är fast i en gammal norm om konsten, att konsten som vanligtvis tas upp var historisk eller modernistisk, av klassisk karaktär och att det framförallt är manliga konstnärer som behandlades. Mitt antagande om konsten i skolan blev starkare under min verksamhetsförlagda utbildning där jag fick ta del av material som min handledare använder när hen undervisar om modern konst i nionde klass. Efter att ha tittat igenom ett tiotal Powerpoints med material, med allt från dadaism till popkonst insåg jag ganska snabbt att det var en ganska ensidig bild som målades upp. Det fanns knappt en handfull kvinnor representerade i materialet. Under min studietid i Edinburgh kom jag i kontakt med en essä skriven på 70-talet av den amerikanska konstvetaren Linda Nochlin med namnet Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer? Det var en essä som öppnade upp ett intresse hos mig för jämställdhet och som tråkigt nog fortfarande känns aktuell. Den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011) lyfter fram jämställdhet mellan könen som ett av skolans grundläggande värden. I mina egna verk arbetar jag mycket med samtidskonst där frågor om jämställdhet och feminism är centrala. Jag är intresserad av hur kombinationen används eller kan användas i dagens bildundervisning. Bild i högstadiet är den enda obligatoriska bildundervisning som ungdomar får, därför är det ännu viktigare att undervisningen speglar verkligheten som den verkligen ser ut, att kvinnor representeras och inte behandlas som en minoritet när de inte är det. Eva-Lotta Sandberg som är konstpedagog menar att man måste synliggöra maktrelationen mellan kvinnor och män i samhället och analysera hur samhället ser ut och göra något åt orättvisor (Sandberg, 2005:33). På konsthögskolorna i Sverige är majoriteten kvinnor, men med fler kvinnor i konstvärlden betyder inte att de representeras proportionerligt i förhållande till befintliga maktpositioner 3

5 (Sandberg, 2005:33). Hon beskriver att männen sitter fortfarande på toppjobben eftersom konstvärlden är strukturerad efter en manlig norm, att den är gjord på villkor som passar män som inte behöver ta ansvar för hem och hushåll. Historiskt sett har det varit svårt för kvinnor att kombinera en konstnärskarriär med att ha familj. Lika lön för lika arbete är lika relevant i konstvärlden som i samhället i stort (Sandberg, 2005:33). Läraren har en makt när det kommer till urval av innehåll i undervisningen. Jag är intresserad av det urval som en bildlärare gör och vilka konstnärer bildlärare anser viktiga för eleverna att lära sig om. Mot ovanstående bakgrund ter det sig angeläget att närmare undersöka vilka konstnärer som representeras i dagens obligatoriska bildundervisning. Syfte och frågeställningar Syftet är att ur ett jämställdhetsperspektiv undersöka vilken konst, med fokus på konsthistoria, som inkluderas i några bildlärares undervisning samt orsakerna bakom deras val. Frågeställningar Vilka konstnärer väljer bildlärare att undervisa om och varför gör hen detta urval? Hur resonerar bildlärare om kvinnliga konstnärer i undervisningen? 4

6 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången behandlar tidigare forskning, bildämnets utveckling, kursplanen för ämnet bild årskurs 7-9 och skolans värdegrund, som alla ligger till grund för undersökningens forskningsområde. Denna bakgrund tillhandahåller läsarens förförståelse inför studiens resultat. Men först ska jag redogöra för begrepp som konst, kanon och jämställdhet som är relevanta för min undersökning och förståelse av texten. Begrepp Konst En av de främsta förespråkarna för den institutionella konstteorin är filosofen George Dickie som definierar ett konstverk som en skapad artefakt som måste skapas för en publik, konstvärlden. A work of art is an artifact of a kind created to be presented to an art-world public (Dickie, 1984:80f). Grundtanken är att det inte är objektets egenskaper som gör det till ett konstverk utan det är när det är placerat i ett samband och utses till konst av konstvärlden, nämligen konstnärer, gallerister, curators, konstkritiker och konstvetare som det blir ett konstverk. Kanon Kanon inom konst eller musik är den lista på de stora eller genierna som utmärkt sig inom sitt område och påverkat vår uppfattning om vad konst är. Inom konsten skulle det innefatta Michelangelo, David och Picasso (Freeland, 2006:125). Termen kommer från grekiskan kanon som betecknas linjal eller måttstock. Kanon är konstverk och konstnärer som fått forma en allmänt accepterad bild av konsthistorien. Dessa kriterier finns överallt som på kurser, institutioner, litteratur och i kursböcker och förstärker allmänhetens syn på kvalitet inom området (Freeland, 2006:125). Jämställdhet Jämställdhet handlar om likvärdiga villkor mellan män och kvinnor och avser endast sådant som har med kön att göra (Hedlin, 2010:5). Jämställdhet brukar definieras genom två aspekter: kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Ett jämnt antal av kvinnor och män innebär att kvantitativ jämställdhet har uppnåtts. Till jämställdhetens kvalitativa aspekter hör att kvinnors kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara i samma utsträckning som mäns (Hermele, 2009:6). Bildämnets utveckling Ämnet bild, eller Teckning som det heter fram till 1980, genomgår många förändringar från att det blir ett obligatoriskt ämne i slutet av 1870-talet. I rapporten Uttryck, intryck och avtryck redogör Gunnar Åsén som är docent i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm om bildämnets utveckling i skolan. 5

7 Han delar in den i tre faser teckning som avbildning, teckning som uttrycksmedel och bild som kommunikationsmedel (Åsén, 2006:107). När teckning etableras i skolan består ämnet av massundervisning med fokus på perspektiv- och linearritning där eleverna ritar av vad läraren gör på tavlan. I början av 1900-talets handlar diskussioner runt ämnet om smakfostran och konstbildning, där alla oavsett klass ska få tillgång till god konst och kulturell bildning och det handlar inte bara om konst utan om värderingar och demokratiska värden (Åsén, 2006:111). Under 1900-talet har psykologin en stor effekt på samhället och även på bildskapandet i skolan. Det växer fram teorier omkring att man kan se mönster i barns utveckling genom bildspråket. En period inleds där det fria skapandet är i fokus, nu står inte avbildning i centrum för undervisningen utan nu handlar undervisningen om den fria kreativiteten (Åsén, 2006:114). Ämnet blir mer frikopplat från de andra ämnena under och 1960-talen när det fria skapandet får mer rum i ämnets läroplaner och kursplaner. Samtidigt börjar diskussioner dyka upp om att ämnet är för snävt konstnärligt inriktat (Åsén, 2006:116). Med nya bildmediers utveckling under 1960-talet ändrar bildutbudet karaktär. Utifrån kritiken förändras ämnet så att eleverna ska få mer kunskap om bild och bildspråk och lära sig kritiskt granska bilder och dess budskap (Åsén, 2006:116). Ett tydligt tecken på att ämnet har ändrat karaktär är när det byter namn från teckning till bild 1980 som nämns i början. Idag har kursplanen för bild många nivåer av både praktiska och teoretiska moment som bildframställning, redskap för bildframställning och bildanalys (Skolverket, 2011:21). Anders Marner (2008), professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot bilddidaktik, beskriver att ämnet bild har utvecklats mer och mer och i dagens kursplaner handlar det om ett bildskapande inom olika genrer som inkluderar både upplevelser och studier av bilder (Marner, 2008:28). Ämnet har vidgats och den kommunikativa aspekten har blivit betydande i den samtida bildundervisningen (Marner, 2008:28). Nu handlar det inte bara om det praktiska skapandet utan även om teoretiska inslag och samtal kring bilder som fördjupar elevers kunskap om bilder i olika sammanhang. Marner (2008:29) beskriver att konsten ibland präglas av konservatism, som användandet av nya medier och vad som inkluderas i konstbegreppet, penseln ses som det viktigare redskapet för kreativitet än datorn (Marner, 2008:29). Kursplan för bildämnet i årskurs 7-9 och skolans värdegrund I syftet i Lgr 11 definieras de ämnesspecifika kunskaper som eleverna ska ges möjligheter att utveckla. I Kursplanens centrala innehåll beskrivs det innehåll undervisningen ska hantera för att ge eleverna förutsättningar att utveckla dessa kunskaper. Kursplanens kunskapskrav är en redogörelse för vad eleven ska kunna (Skolverket, 2011). Huvudsyftet med dagens bildundervisning är att elever ska lära sig att skapa och tolka bilder. Eleverna ska bland annat få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljö ingår (Skolverket, 2011:20). Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att diskutera och 6

8 kritiskt granska olika bildbudskap som bidrar till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid (Skolverket, 2011:20). I kursplanens centrala innehåll för bildämnet i årskurs 7-9 beskrivs bland annat att eleven ska ges möjlighet att behandla bilder som tar upp frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas (Skolverket, 2011:22). I det centrala innehållet nämns även att bilder och verk som förmedlar olika budskap ska hanteras och samtidskonst och konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen ska behandlas (Skolverket, 2011:22). Begreppet värdegrund utgör ett fundament i Lgr 11 och ska verka som en fast grund för all verksamhet i förskola och skola. Ett av de grundläggande värden som upphöjs i läroplanen och som skolan ska gestalta och förmedla är: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket, 2011:7). Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen inom skolväsendet leda till att eleverna utvecklar kunskaper och värden och utbildningen ska förmedla demokratiska värderingar (Skolverket, 2011:7). Syftet med jämställdhetsarbete i skolan är att öppna upp och ge fler möjligheter till flickor och pojkar och inte begränsa dem utifrån deras kön. I skollagen (2010:800) anges att jämställdhet ingår i skolväsendets värdegrund. Det finns en stor frihet hos den enskilde läraren när det kommer till utformning av undervisning och samtidigt ett stort ansvar när det kommer till urval av innehåll om vad som ska ingå i bildundervisningen. Maria Carlgren, konstkonsulent i Västra Götaland och projektledare för S.O.S- Samtidskonsten och skolan, beskriver i artikeln Samtidskonsten i lärandet begreppet samtidskonst som den konst som säger något viktigt om vår tid och samtid utifrån ett idébaserat, konceptuellt förhållningssätt där idén bestämmer formen och materialet (2005:2). Carlgren menar att samtidskonsten kan inspirera eleverna att arbeta praktiskt och att kritiskt granska och reflektera kring sin roll i samhället (2005:15f). Nya möjligheter kan ges när man integrerar konsten både kulturellt, socialt och i ett politiskt sammanhang där dess tvärvetenskapliga natur kan komma till stor nytta i all undervisning (Carlgren, 2005:15f). I skolans värdegrund (Skolverket, 2011) ska alla elever ges lika möjligheter att lära och utvecklas oavsett kön, klass och etnicitet. Samtidskonsten kan användas som ett hjälpmedel i undervisningen eftersom frågor kring kön, etnicitet, identitet ofta är centrala. Att sammankoppla undervisningen med resten av samhället och den komplicerade verklighet eleverna lever i är ett viktigt inslag i svenska skolors kursplaner och mål. 7

9 Tidigare forskning Skolverkets (2015) rapport Bild i grundskolan (NÄU-13), en nationell ämnesutvärdering av bildämnet i årskurserna 6 och 9, syftar på att ge en bild av både styrkor och utmaningar i bildämnet. Bakgrunden till studien är myndighetens behov av kunskap om hur undervisningen fungerar i de olika ämnena (2015) i grundskolan. Enligt rapportens resultat handlar bildundervisningen bland annat om att lära sig om konst från äldre tider och undervisningen fokuserar på modernistisk och ännu äldre konst (2015:70). Av resultatet framgår det att samtida konst inte är lika vanligt i undervisningen som äldre konst. Det framgår även av resultatet att diskussioner kring mediebilder heller inte är frekvent liksom digital bildbehandling, kombinationer av bild, ljud och text (2015:70). I överstämmelse med rapporten är undervisningsmaterialet som lärarna själva har skapat viktigare än tryckta läromedel i bildundervisningen (2015:33). Enligt rapporten önskar lärarna fortbildning i digital bild och i relation till de egentillverkade läromedlen finns det ett behov av mer läromedel i ämnet (2015:34). I rapporten konsten så funkar det (inte) granskar författaren och genusvetaren Vanja Hermele på uppdrag av Konstnärernas Riksorganisation konsten och jämställdheten. Rapporten visar på kvinnor och mäns skilda uppfattningar om konstfältet och jämställdheten. Enligt Hermele (2009:76) dominerar kvinnor konstfältet i stort idag och är i majoritet både på skolor, som professionella utövare och som publik. Hermele (2009:14) menar att konstnärlig kvalitet är baserad på vita mäns livserfarenheter, konst som är gjord av ett fåtal och som inverkar på vad som behandlas i kulturarv och kanon. Mannen utgör normen för kvalitet i konst och kvinnor utgör det avvikande som hamnar utanför. Det är ett förlegat värderingssystem som är präglat av tänkande i termer av manligtkvinnligt som Margareta Gynning uttrycker det i Hermele (2009:17). Det är uppdelningar som stort och litet, manligt och kvinnligt, bra och dåligt, intressant och ointressant som omedvetet färgar uppfattningen om god konst (Hermele, 2009:17). Det är manliga skapandenormer som har påverkat vad som anses vara kvalitet (Hermele, 2009:13ff). Historiskt har kvalitetsbegreppet inkluderat stora produktioner och stora format som kräver förutsättningar som kvinnor ofta inte hade. Kvinnor arbetade i små format vilket tillät dem utrymme att vara kvinna, att ha familj (Hermele, 2009:35). Det är gamla kvalitetsnormer för skapande som fortfarande färgar konsten idag. Det handlar om att ifrågasätta de bildkonventioner och kulturella koder som präglat traditionen, där det som anses tillhöra god konst tillhör en äldre värderingsgrund (Hermele, 2009:13ff). Feministisk forskning har visat att neutrala begrepp, som kvalitet i god konst, ofta är könskodade. Det har visat att ett könsneutralt perspektiv ofta leder till manlig överrepresentation (Hermele, 2009:19). 8

10 Teori Feministisk konstteori Feministisk 1 konstteori handlar om att synliggöra vad som påverkat kvinnliga konstnärers möjlighet till framgång och fokuserar på kvinnan som konstutövare. Anna- Lena Lindberg (2005:117ff) som är forskare och lärare vid konstvetenskapliga intuitionen vid Lunds universitet menar att det finns en generell uppfattning om konsthistorien som könsneutral och objektiv trots att dess kanon fram till 1970 bara innehöll manliga konstnärer. I början av kvinnoforskningen låg koncentrationen på att kartlägga kvinnliga konstnärers dolda historia. Att lyfta fram dem och problematisera kvinnors frånvaro. Det uppstod två läger med essentialister som fokuserade på skillnader mellan män och kvinnor utifrån biologiska faktorer och konstruktivister med rötter i ett historiskt perspektiv där sociala och kulturella faktorer spelade in (Lindberg, 2014:13). Linda Nochlin (1971/2014) beskriver i essän Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer? att utbildningsmöjligheter och könsmönster är aspekter som har påverkat, kvinnor har uteslutits från konstutbildningar och förväntats bli fruar och mödrar och inte professionella konstnärer. Hon beskriver att konsthistorien har fokuserat på geniet och framhävt mannen. Nochlin menar att om kvinnor hade haft samma möjligheter som män hade det funnits stora kvinnliga konstnärer på samma sätt som det har funnits manliga. Från renässansen till slutet av 1800-talet kunde kvinnor inte studera nakenmodeller vilket hindrade dem från historiemåleriet som ansågs en av de viktigaste genrerna och tillhörde den stora konsten (Chadwick, 2002:7ff). Kvinnorna fick nöja sig med att arbeta med mindre betydande genrer som stilleben, blomstermålning och porträttkonst (Lindberg 2014:37). I historien har konst producerad av kvinnor ansetts vara av en lägre standard, men vi förstår nu att kvinnor faktiskt producerade målningar och skulpturer. Det fanns välkända kvinnliga konstnärer i historien som uppskattades i sin tid men deras verk har konstigt nog försvunnit och dokumentationen av konstverken finns heller inte kvar. Det var män som skrev konsthistorieböckerna och kvinnorna glömdes helt enkelt bort att inkluderas. Nochlins (1971/2014) slutsats är att man bara kan beklaga att det inte har funnits några stora kvinnliga konstnärer i det förflutna och istället lägga energin på nutiden. Konstvetaren Griselda Pollock, som har skrivit ett stort antal arbeten under åren på temat kvinnliga konstnärer och maktstrukturer, förklarar kanonbegreppet som den norm som ett samhälle har bestämt är den dominerande (Pollock, 1999:4). Vi behöver ha kännedom om denna norm för att förstå det som vårt samhälle anser som betydelsefullt. En kanon visar på de gällande normer som finns i kunskap och 1 Feminism eftersträvar rättvisa, lika värde och samma villkor för kvinnor och män (Nyström, 2005:121). Det kan definieras som ett kritiskt perspektiv och ett förhållningssätt där mannen ifrågasätts som norm och kvinnan som den andra (Lindberg, 2005:15). 9

11 kultur och som vi människor behöver för att smälta in i samhället. Inom konsthistorien finns en kanon som har uteslutit kvinnan i generationer och även idag råder en manlig norm inom många områden. Hon menar att lära sig konst genom en kanon är att lära sig om manlighet och makt. Griselda Pollock argumenterar för en differentierad kanon som innebär ett mer öppet sätt att se på konstverk, genom bland annat omarbetningar och nytolkningar gör det möjligt att se konstverken på ett nytt sätt. Pollock visar på hur en differentierad kanon kan se ut. Hon bygger sin feministiska konstteori utifrån tre positioner hur vi kan förändra den rådande kanon som finns till en mer korrekt och könsöverskridande. Den första positionen kännetecknas av de glömda kvinnliga konstnärerna som man vill inkludera i konsthistorien. Den andra positionen präglas av att vidga konstbegreppet och förändra den konstnärliga kanon, den lista på de stora eller genierna som har påverkat vår uppfattning om vad god konst är. Vilket innebär att man inkluderar kvinnliga konstnärers arbeten som utgörs av textilkonst, illustrationer och keramik vilket tidigare har räknats bort. Det handlar inte bara om att tillsätta kvinnor i konsthistorien utan även om att diskutera konstbegreppet. Den tredje och sista positionen undersöker hur makt låter sig företrädas i bild och hur skapande och återskapande av könsskillnader framställs (Pollock, 1999:23). Pollock riktar kritik mot kanon eftersom den utestänger kvinnliga konstnärer från konsthistorien. Tillvägagångssätt/Metod Jag har valt kvalitativ intervju som metod för att synliggöra mina informanters tankar och uppfattningar kring urvalet av konstnärer som bildlärare gör. Den här undersökningsmetoden kan vara fördelaktig eftersom man får ta del av hur lärare förhåller sig till ett ämne på ett sätt som kan vara svårare med en annan undersökningsmetod. Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem (Kvale & Brinkmann 2014:15). Kvalitativ forskning är beskrivande till sin karaktär, vilket innebär att människor tolkar och värderar sin verklighet på olika sätt (Kvale & Brinkmann 2014:41). Intervjuerna är genomförda för att förstå individers tankar och reflektioner gällande ett visst ämne eller erfarenhet. Kvalitativ intervju I den kvalitativa intervjun är frågeområdena bestämda, men frågorna kan variera från intervju till intervju (Johansson & Svedner 2010:35). Intervjufrågorna är kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Tyngdpunkten ligger på att informanten ges möjlighet att ingående förklara och klargöra sina svar på ställda frågor. Frågor som ställs vid intervjun är öppet formulerade. Tanken är att informanten ska få möjlighet att obehindrat uttala sig om det ämne som behandlas, till skillnad från enkäter kan man följa upp med följdfrågor i den 10

12 kvalitativa intervjun som uppkommer under intervjuns gång (Johansson & Svedner 2010:37). Urval och avgränsningar Arbetet är avgränsat till fyra skolor och grundskolans senare år, årskurs 7-9. Denna avgränsning har gjorts för att bildundervisningen i grundskolans senare år är den enda obligatoriska bildundervisning som ungdomar får. Före år 2011 var det obligatoriskt att studera minst ett estetiskt ämne på gymnasiet men i samband med läroplan för gymnasieskolan 2011 förändrades detta och kurserna blev valbara istället. Studien består i intervjuer med lärare. För att avgränsa undersökningen kontaktade jag lärare som arbetar på kommunala skolor på orter i Södra- och Mellansverige. Jag kontaktade betydligt fler lärare än de som medverkade i studien men det var många som inte svarade eller som inte hade tid att medverka. Två lärare ångrade sig och tackade nej. Orsak till bortfall kan ha varit tidsbrist hos stressade lärare, eller att lärarna valde att inte vara med för att ämnet inte verkade vara intressant. Fyra bildlärarintervjuer har sammanlagt genomförts. Det var lika många manliga som kvinnliga bildlärare representerade i studien, vilket skedde slumpmässigt, men det är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställt i den bemärkelse att det är kvantitativt lika många manliga som kvinnliga bildlärare representerade i studien. Genomförande Innan intervjun tog jag kontakt med intervjupersonerna via e-post med en medföljande beskrivning av studiens syfte. Informanterna valdes ut slumpmässigt. Jag berättade att intervjun skulle ta min. Eftersom fysiska möten av olika anledningar inte varit möjliga har tre av intervjuerna genomförts via webbtelefoni och en via telefon. Längden på intervjuerna har varierat beroende på hur mycket information varje informant valt att delge. Jag hade ett frågeformulär med frågor som stöd under intervjun. Jag ställde frågor som informanten besvarade genom att berätta om sina erfarenheter och prata fritt om sina tankar kring ämnet. Jag använde frågor som berätta mer och kan du beskriva för att få utvecklande svar och för att undvika korta intetsägande svar. Ja och nej-frågor uteslöts (Johansson & Svedner 2010:37). Eftersom respondentens pauser, tonfall och avbrutna meningar kan vara viktiga för att förstå innebörden i vad som sägs spelades intervjuerna in för att sedan transkriberas (Johansson & Svedner 2010:35). Samtliga intervjuer har spelats in efter informantens godkännande med hjälp av mobiltelefon, på så sätt kunde jag koncentrera mig på intervjun istället för att anteckna. Inspelningarna har sedan transkriberats och sammanställts. Etiska övervägande Jag har tagit hänsyn till Forskningsrådets etiska principer gällande humanistisksamhällsvetenskaplig forskning, vilket ligger till grund för studiens etiska övervägande. 11

13 Nyttjandekravet Informanterna har informerats om att informationen som framkommer under intervjun endast kommer att användas som material för studiens syfte. Informationskravet Informanterna har informerats om möjligheten att avbryta intervjun om så önskas. Konfidentialitetskravet Informanterna har informerats att de kommer vara anonyma i studien därför representeras varje lärare med ett fiktivt namn och orten kommer inte presenteras. Samtyckeskravet Samtliga informanter har deltagit frivilligt i studien. Varje intervju har spelats in efter informantens godkännande. 12

14 Resultat/Tolkning Jag har delat in resultatet tematiskt i två avsnitt efter studiens syfte och frågeställningar för att tydliggöra informanternas egna upplevelser, tankegångar och ställningstaganden gällande det berörda ämnet. Utifrån frågeställningarna har svaren kategoriserats efter teman som har framkommit av materialet och för att underlätta jämförelse och analys. Utifrån den första frågeställningen har fem kategorier framkommit: Arbetsområde, kvalitet, hantverk och teknik, Det egna konstintresset, Tiden, kön och Äldre och samtida konst. Jag har delat in materialet angående den andra frågeställningen i två delar: Kvinnor i historien och Kvinnor i undervisningen. Efter varje frågeställning har en sammanfattning av resultatet gjorts. Konstnärerna som informanterna nämner har jag presenterat med fotnoter med livslängd för de avlidna konstnärerna och födelse år för de samtida konstnärerna. Informanterna har representerats med hjälp av fiktiva namn för att värna om anonymitet men även för att underlätta för läsaren att följa resultatet. Specifika uttryck har lyfts fram i form av citat. Vilka konstnärer informanterna väljer att undervisa om och varför Samtliga av de fyra informanterna har liknande uppfattningar gällande urvalet av konstnärer i undervisningen. De menar att de inte tar upp enskilda konstnärer specifikt utan det är valet av innehåll som styr, men av utsagorna framgår det att det är många enskilda konstnärer som tas upp i undervisningen och framförallt manliga sådana. Samtliga informanter går igenom konsthistorien från grottmålningar till nutid. Enligt informanterna ligger tyngdpunkten på epoker och ismer och det är mest konst från 1850-talet och framåt som tas upp, vilket även stämmer överens med resultaten från NÄU-13 (Skolverket 2015). Tre av informanterna har ett större projekt där eleverna själva får välja ut en konstnär ur historien eller samtiden att fördjupa sig i och presentera för sina klasskamrater. Två av informanterna tycker att konst utgör en stor del, 80 % av undervisningen. Jag redovisar mer ingående utsagor från informanterna Jonas, Anna, Tomas och Eva. Jag fick skilda förklaringar för urvalet av konstnärer som tas med i undervisningen. Jag har delat upp svaren i olika kategorier efter anledningarna för urvalen. Arbetsområde, kvalitet, hantverk och teknik Både Jonas och Eva anser att arbetsområdet är betydande när urval av innehåll görs. Eva använder sig av olika konstnärer när ett nytt arbetsområde ska presenteras, där hon visar inspirationsbilder av konstnärer som har arbetat på det sättet eller med den tekniken. Eva hade ett samarbete med matematiken där de skulle arbeta med geometriska former då valde hon ut konstnärer som arbetar med 13

15 geometriska former såsom Picasso 2, Kandinsky 3, Hilma af Klint 4. Eva säger att hon inte går in så djupgående om konstnärer utan visar bilder och exempel, vem det är och så vidare. Tomas menar att han utgår från ett ämne, en frågeställning som de arbetar med i bilden och uttrycker följande: Det blir ju olika fokus på olika, det är egentligen inte så mycket själva konstnären utan det är innehållet i konsten. Det är ju inte en kanon på det sättet att man ska kunna Munch eller att man ska kunna Picasso eller något sånt där utan det är snarare innehållet. Vad är det för tid de verkade i utifrån den kontext, vad är det för ämnen som de tar upp i sina bilder. Tomas nämner konstnärer som David 5 och Monet 6 som han undervisar specifikt om men då är det innehållet i konsten som avgör urvalet. Marats död av David använder han när de arbetar med jämförande bildanalys och Monets fasadmålningar när färglära hanteras i undervisningen. Jonas anser att teknik och hantverk är en viktig aspekt som spelar in när han avgör vilka konstnärer som tas upp i undervisningen. Han nämner tre konstnärer specifikt som tas upp i undervisningen ur ett hantverksmässigt perspektiv och det är Van Gogh 7, Picasso och Cézanne 8. Han uttrycker resonemanget kring dessa konstnärer så här: Det är mest på grund av hantverk, varför det, därför idén är väldigt enkel, de flesta unga människor har lärt sig eller blir lärda på väldigt fel sätt. De beter sig som professionella målare som ska tapetsera ett rum, så när de tar penseln och färg, det är bara att täcka över hela ytan. Vad har de fått fram, de har aldrig förstått vad det är att skapa. Rytmen alltså i målningen med penseldrag med tjocklek av färger eller si och så. Och då tar jag de tre som är ickekonventionella på nåt sätt alltså, visst alla känner till Picasso, alla känner till Van Gogh men varför de gjorde som de gjorde då, nu pratar jag bara rent hantverksmässigt. Varför man ska ha varma och kalla färger, varför man lägger ljusare färger under, varför man lägger på och si och så. Jonas citerar Simone de Beauvoirs 9 grundläggande teori: man föds inte till kvinna, man blir det från Le Deuxième Sexe (Det andra könet). Att samhället formar dig till den du är. Jonas uttrycker att han inte bryr sig om ifall det är en kvinna eller man utan att det är kvaliteten i konsten som är det viktiga. Anna säger att hon inte har tänkt så mycket på enskilda konstnärer utan tänker mer på att ta med olika stilar, ismer och banbrytande tankegångar i undervisningen. 2 Pablo Picasso ( ) 3 Vasili Kandinsky ( ) 4 Hilma af Klint ( ) 5 Jacques-Louis David ( ) 6 Claude Monet ( ) 7 Vincent Van Gogh ( ) 8 Paul Cézanne ( ) 9 Simone de Beauvoir ( ) 14

16 Det egna konstintresset Jonas tycker att det egna konstintresset delvis spelar in i urvalet av innehåll i bildundervisningen, men Anna däremot tycker att det har stor betydelse för bildundervisningen. Tomas tycker att det egna konstintresset har betydelse i den mån att han försöker använda konsten som en kunskapskälla, både som en metod och som en text. Eva tror även att det personliga intresset har betydelse för urvalet av innehåll i undervisningen: är man till exempel väldigt intresserad av samtidskonst så är det vad eleverna får. Eva väljer konstnärer att ta med i undervisningen utifrån vad som ska väcka elevernas intresse. Enligt henne tycker eleverna att surrealisterna är intressanta. Hon beskriver att hon tar en medelväg och visar inte den mest svårförstådda konsten, sådant som kan vara lite för krävande för att förstå. Hon vill inte att eleverna ska tycka att konst är skumt och tillägger: man vill att eleverna ska gilla konst. Tiden Anna tycker att tiden styr innehållet, eftersom tiden är knapp är det inga djupdykningar i konsthistorien utan mer som hon uttrycker: det finns så lite tid men jag liksom, ett svep på en timme mellan stenåldern och renässansen upp med bilder och bilder och bilder. Med lite eftertanke tycker Anna att eleverna bör känna till Sigrid Hjertén 10 eftersom hon är spännande, om hon bara fick tid att prata om henne i undervisningen. Kön Samtliga lärare väljer omedvetet utifrån kön, den manliga konsthistoriska kanon som existerar i undervisningen, men Tomas är den enda läraren som nämner kön som utgångpunkt när han väljer ut konstnärer att undervisa om. Tomas inkluderar kvinnliga konstnärer på ett medvetet sätt. Anna säger att hon inte inkluderar så många kvinnliga konstnärer i hennes undervisning, fast hon försöker. Jonas menar att han inkluderar många kvinnliga konstnärer men i undervisningsmaterialet som jag får ta del av finns bara Berthe Morisot 11 med. Äldre och samtida konst Som det framgår av NÄU -13 (Skolverket, 2015) är det mest äldre konst som behandlas i bildundervisningen och inte så mycket samtidskonst och det präglar även informanternas bildundervisning. Caravaggio 12 tycker Jonas är en konstnär som eleverna bör känna till och som han även tar upp i sin undervisning. Tomas tycker att man någonstans måste ha den där kanon med Leonardo Da Vinci 13 och Michelangelo 14 annars blir eleverna förvirrade utanför skolkontexten. Vad han än 10 Sigrid Hjertén ( ) 11 Berthe Morisot ( ) 12 Michelangelo Merisi da Caravaggio ( ) 13 Leonardo Da Vinci ( ) 14 Michelangelo ( ) 15

17 tycker om att det finns en kanon i samhället: man kan inte gå förbi konsten utan att prata om Leonardo och Michelangelo. Tomas menar att tyngdpunkten i undervisningen inte läggs på namn utan det är snarare bilder som han vill att eleverna ska lära sig att läsa. Eva tycker att eleverna bör känna till Picasso, Van Gogh och Munch 15 men understryker även att när man arbetar med hela konsthistorien är det viktigt att få lite perspektiv på det hela och känna till att Picasso och Leonardo inte verkade samtidigt. Eva använder äldre konst eftersom den är lättillgängligare än den samtida konsten. Det som händer nu upplevs som svårt. Eva har hittat kortare filmer från Utbildningsradion med samtidskonstnärerna Maria Friberg 16 och Carl Hammoud 17 som hon tycker fungerar bra att använda i undervisningen. Hon uttrycker att när hon tar upp samtidskonsten i bildundervisningen så tar hon upp lika många kvinnliga som manliga konstnärer eftersom det finns fler kvinnor att belysa. Jonas tar upp samtidskonst i undervisningen men nämner ingen konstnär vid namn. Anna menar att hon undervisar mer om nutida konstnärer än historiska och nämner konstnärer som Peter Johansson 18 och Banksy 19 vid namn. Anna uttrycker det så här: I kunskapskraven så finns det ju ett uppdrag av att man ska behandla bilder, konstbilder och massmediala bilder från hela världen och man ska också ha ett historiskt perspektiv på konsten, men det är väldigt diffust, alltså jag tycker inte det finns någon riktig tydlig direktion, så att det här ska du ta upp utan det är ganska godtyckligt. Jag tycker inte det är dåligt, jag tycker det skulle kännas ganska vidrigt att behöva liksom ta upp alla, det är mer viktigt tycker jag att man gör ett avstamp i historien, det historiska perspektivet och tar exempel på samtidskonst och vad det är för någonting. Tomas har svårt att svara på om han använder mer äldre eller samtidskonst i undervisningen eftersom det skiftar. Han har något som heter konstrapporten, där de arbetar utifrån konstbegrepp, då är det lika mycket Robert Smithson 20 eller Marina Abramovic 21 som någon annan. Tomas säger: konstens bilder är mer komplexa och sammansatta, det krävs mycket kunskap för att man ska känna sig trygg som lärare i det här materialet. Sammanfattning Enskilda konstnärer har betydelse när det handlar om urval i undervisningen. Även fast alla informanter anser att det inte handlar om enskilda konstnärer väljer samtliga bildlärare ut konstnärer efter arbetsområden, hantverk och teknik. När enskilda konstnärer väljs ut är det oftast en manlig konstnär av klassisk eller 15 Edvard Munch ( ) 16 Maria Friberg (1966-) 17 Carl Hammoud (1976-) 18 Peter Johansson (1964-) 19 Banksy (1974-) 20 Robert Smithson ( ) 21 Marina Abramovic (1946-) 16

18 modernistisk karaktär med några få undantag. Jonas förklarar resonemanget med att de flesta konstnärer han använder i sin undervisning är manliga konstnärer men att det inte handlar om kön utan om kvalitet, hantverk och teknik. Det är fortfarande en manlig kanon och kvinnan är undantaget. Påståendena speglas av en dubbeltydighet från lärarna. Å ena sidan har inte enskilda konstnärer någon större betydelse men och å andra sidan nämner de många enskilda konstnärer vid namn. Enligt informanterna utgår de inte från enskilda konstnärer men det är tydligt att undervisningen styrs av en kanon. De flesta av informanterna tycker att det egna konstintresset spelar in i urvalet av konstnärer i undervisningen. Tiden är en annan aspekt som är betydande för Anna när det kommer till urval. Tomas säger att han väljer ut konstnärer efter bland annat kön. Det är främst äldre konst som tas upp och samtida konst kommer sekundärt och när den samtida konsten tas upp i undervisningen finns det enligt Eva fler kvinnor att belysa. Informanternas resonemang kring kvinnliga konstnärer i bildundervisningen På frågan hur informanterna tänker kring att det är få kvinnliga konstnärer representerade i historien nämner två av informanterna patriarkatet som orsak. Tre av informanterna anser att de problematiserar avsaknaden av kvinnliga konstnärer i konsthistorien i undervisningen vilket Eva också har tänkt på och tänker göra i framtiden. Det är de manliga lärarna som säger att de tar upp mest konst gjord av kvinnor, samtidigt som undervisningsmaterialet från Jonas visar något annat. Där finns det bara en kvinnlig konstnär representerad. Kvinnor i historien Tomas uttrycker följande om den kvinnliga representationen och vikten av att problematisera avsaknaden av kvinnliga konstnärer i konsthistorien: Så fort man pratar kulturen eller om konst överhuvudtaget, är det här ett dilemma och man måste på något sätt, för det första måste man försöka att lyfta fram det här andra som finns och på något sätt problematisera det. Varför är det så här? Vad är det för mekanismer bakom, nu är eleverna ganska unga, man kommer kanske inte så väldigt djupt i det så därför tycker jag det viktigaste från min sida, min uppgift är att visa på kvinnliga konstnärer och också de ämnen som de tar upp. Det finns en fantastisk målning av Paula Modersohn-Becker när hon är gravid precis i början och när man precis får se hennes mage och allt det där, det är ett väldigt kvinnligt ämne i det och så, sådana bilder att man pratar om det kvinnliga också genom bildkonsten. Anna har en liknande uppfattning och beskriver hur betydande lärarens roll är och betydelsen av att problematisera för eleverna hur verkligheten ser ut. Hon säger följande: Jag tror att det är liksom många som fortfarande bara sväljer det och kanske blir ganska desillusionerade och att det är viktigt alltså, det är min roll, eller 17

19 vår roll som lärare att poängtera att så här såg det ut, så här har det sett ut och det ser fortfarande ut så men vi är på väg någonstans, vi är på väg att komma närmre när det gäller, även om det inte ens är sant, för det är det ju inte, det är ju fortfarande jättestora löneklyftor till exempel men att belysa det. Eva problematiserar inte avsaknaden av kvinnliga konstnärer i konsthistorien i hennes undervisning men det är något som hon har tänkt på mycket och tänker göra. Hon uttrycker följande om kvinnliga konstnärers representation i konsthistorien: Ja, det speglar väl också kanske bilden överhuvudtaget i historia om man bara går tillbaka, vilka är det som var de stora, som tar mest plats? Det är ju lite genomgående i alla områden, så att det hänger ju ihop. Även i litteratur och i, ja, i historien och överhuvudtaget så att det. Det kunde vara ett bra samarbetsområde känner jag, nu när vi pratar, med andra ämnen, med kanske historieämnet och svenska att titta på det. Eva har tänkt mycket på att bli bättre på att ta upp kvinnliga konstnärer i undervisningen sedan en av hennes elever frågade är det inga tjejer?. Eva uttrycker följande om kvinnliga konstnärer i konsthistorien: Ja, alltså det är ju verkligen märkligt, men man vet ju också att de fick stå tillbaka ofta, det är ju känt. Men sen finns det ju en och annan som faktiskt finns med som till och med, det var ju någon under renässansen, nu är jag dålig på namn, men det finns ju liksom en och annan i alla fall som finns där. Det är ju lite häftigt, så dem kanske man ska vara lite bättre på att ta med och just ta den diskussionen varför de är så få. Kvinnor i undervisningen Eva uttrycker att hon vill bli bättre på att inkludera kvinnliga konstnärer och nämner att Frida Kahlo 22 brukar dyka upp i hennes undervisning. Anna säger att hon inte tar upp många kvinnliga konstnärer, fast hon försöker. Hon säger att hon försöker att nämna samtidskonstnären Jenny Holzer 23 i sin undervisning för att hon är inspirerande. Anna tycker även att det finns många svenska serietecknare som Liv Strömquist 24 och Sara Granér 25 att belysa när de arbetar med serier. Jonas nämner en kvinnlig konstnär som han tar upp i sin undervisning, impressionisten Berthe Morisot, han tycker att det är dumt att det inte funnits några kvinnliga konstnärer innan henne. Jonas berättar att han tar upp många kvinnliga konstnärer i undervisningen, men undervisningsmaterialet som jag får ta del av finns bara Berthe Morisot med. Tomas har en liten specialkurs om Artemisia Gentileschi Frida Kahlo ( ) 23 Jenny Holzer (1950-) 24 Liv Strömquist (1978-) 25 Sara Granér (1980-) 26 Artemisia Gentileschi ( ) 18

20 om hennes liv och öde och hur hon har blivit en ikon för feministiska konstnärer. Tomas använder feministisk konst i sin undervisning och uttrycker: Jag har också en sån del där vi går in på mer feministisk konst då som utgår ifrån Delacroix friheten på barrikaderna sen glider det över till Femen då de samtida aktivisterna, de barbröstade kvinnorna liksom och hur det kopplas ihop till det här att man hämtar även nutida, samtida konstaktioner hämtar sitt material ifrån historien så. Tomas tar upp de tyska expressionisterna Paula Modersohn-Becker 27, Käthe Kollwitz 28, och Gabriele Münter 29 som en viktig del i undervisningen. Anna menar att man inte kan ändra på historien utan man borde fokusera på nuet istället, hon beskriver hur viktig samtidskonsten är ur ett jämställdhetsperspektiv: Alltså det är ju att bestämma sig mer för att lyfta fram kvinnliga konstnärer, sen är det ju den där historiska aspekten, där känner jag att, jag vet inte, jag är ganska kluven till det här att när man liksom börjar hitta konstnärer, att börja putta in i dem, det är en svår frågeställning, hur vi skulle börja mörka att historien har varit patriarkalisk och låtsas som om de här kvinnorna haft sin plats då, om vi skulle kunna skicka in dem i historieböckerna så här efteråt, utan jag tror att det handlar om framtiden, det handlar om att börja. Jonas reagerar starkt mot kvinnliga samtidskonstnärer på grund av att de har utgångspunkten: att du bara är kvinna och uttrycker: varför ska alla kvinnliga konstnärer behandla kvinnors ställning i samhället, det finns mycket annat också. Sammanfattning Alla informanterna har en medvetenhet om avsaknaden av kvinnliga konstnärer i konsthistorien. Tre av informanterna problematiserar det faktum att kvinnor har haft det betydligt svårare att ta sig igenom historiskt. Eva har tänkt mycket på att inkludera fler kvinnliga konstnärer i undervisningen och problematisera varför konsthistorien ser ut som den gör. De kvinnliga lärarna säger att de inte tar upp många kvinnliga konstnärer i undervisningen. Eva tycker att hon kan bli bättre på att inkludera kvinnliga konstnärer i undervisningen. Anna tycker inte att hon tar upp många kvinnliga konstnärer men hon kommer med fler exempel på kvinnliga konstnärer än manliga konstnärer. Enligt de manliga lärarna hade de stor kunskap om kvinnliga konstnärer i historien, de var ideologiskt medvetna eller kanske var det bara läpparnas bekännelse. Tomas arbetar med kvinnliga konstnärer och har ett könsperspektiv på urvalet i sin undervisning. Anna tycker att man ska fokusera på de kvinnliga konstnärerna som är verksamma nu eftersom det finns fler kvinnor att belysa än i konsthistorien. Jonas menar att kvinnliga konstnärer tar 27 Paula Modersohn-Becker ( ) 28 Käthe Kollwitz ( ) 29 Gabriele Münter ( ) 19

21 mest upp kvinnliga ämnen och understryker att det finns andra intressanta ämnen att behandla. 20

22 Diskussion Mitt huvudsakliga syfte var att ur ett jämställdhetsperspektiv ta reda på vilka konstnärer bildlärare i grundskolans senare år väljer att ta med i sin undervisning och resonemanget kring det. Genom intervjuerna och min tolkning av dessa har det påvisats att det var som jag antog innan studiens början, att de enskilda konstnärer som tas upp i bildundervisningen är historiska med klassisk eller modernistisk karaktär och består av framförallt av manliga konstnärer med några få undantag. Denna bild stämmer överens med NÄU-13 (Skolverket, 2015). Det finns en konsthistorisk kanon i bildundervisningen och lärarna håller ganska hårt i den och nämner andra orsaker till urvalet av konstnärer. En kanon i bildundervisningen exkluderar kvinnliga konstnärer (Pollock, 1999). Det verkar som om informanterna inte riktigt har reflekterat över eller problematiserat det. På skolorna i studien framstår bildundervisningen vara fast i en traditionell syn på konsten och bildlärarna verkar inte fundera på de bakomliggande orsakerna till urvalet. Jag anser att bildundervisningen i studien är konservativ eftersom det är mest äldre konst och manliga konstnärer som tas upp och samtidskonsten och kvinnliga konstnärer blir i åsidosatta. Även fast tiden är knapp och grupperna stora, är det viktigt att eleverna får en nyanserad bild av konsthistorien. Det är mycket som ska rymmas i undervisning med stoffträngsel och tidsbrist uppstår ett urvalsproblem där det viktigaste i konsten tas upp, det vill säga en konsthistorisk kanon. Även om lärarna säger att de inte utgår från enskilda konstnärer så handlar undervisningen till större del om konstnärer som tillhör kanon. Lärarna frånsäger sig ansvaret genom att skylla på stilar, arbetsområde och hantverk, vilket jag tror inte sker med vilja utan att det handlar mer om utbildningssystemet som vi alla är en del av (2005:125). Konsthistorien är mansdominerad och speglar hur manlighet har producerats och reproducerats. Bildundervisningen är fast i en konsthistorisk kanon med begränsningar och uteslutningar som hindrar kvinnliga konstnärer från bildundervisningen. Konst speglar tiden. Konsten är i ständig förändring och förändras i takt med samhället och det tycker jag även borde spegla bildundervisningen. En bildundervisning behövs där kvinnor inkluderas och där konstbegreppet diskuteras. Vad är konst? Konstnärer tänjer på gränser och bryter normer hela tiden, varför följer inte bildundervisningen samma mönster? Den hänger inte med resten av konstvärlden. Jonas nämner konstnärlig kvalitet som en anledning till urval. Det spelar ingen roll om du är man eller kvinna utan det är kvaliteten i konsten som är det viktiga. Enligt Hermele (2009) är detta ett uttalande som rättfärdigar diskriminering i konsten. Det handlar inte om jämställdhet utan om kvalitetsaspekten. Bäst konst vinner. Ett konstverk som utsetts till konst av konstvärlden och som påverkar vår uppfattning om vad kvalitet i konst är. Det är ett antagande att kvalitetsbegreppet 21

23 fungerar lika för manliga och kvinnliga konstnärer (Hermele, 2009:15). Om det är kvaliteten i bilden som avgör menas det att den kvinnliga konsten är sämre än den manliga? Hermele beskriver att konstnärlig kvalitet baseras på konst producerad av ett fåtal, att det är manliga skapande normer som har påverkat vad som anses vara kvalitet eller inte. Jonas nämner även att kvinnliga konstnärer har att du bara är kvinna som utgångspunkt i konsten vilket bedöms som mindre intressant men när män har samma utgångspunkt utan att bli för privata påvisar det att normer fungerar olika för män och kvinnor (Hermele, 2009:21). Metoddiskussion När det gäller val av metod tycker jag kvalitativ intervju passar bra till denna typ av studie. Jag tycker att jag fick tillräckligt med information från de deltagande men man kan undra så här i efterhand om resultatet hade varit annorlunda om de två bildlärarna som ångrade sig och tackade nej deltagit studien. Kanske var de som ställde upp särskilt intresserade av konst och valde att vara med i undersökningen på grund av det och de som inte kände sig så medvetna valde att tacka nej. Det visade sig även när jag sammanställde informationen från intervjuerna att det var några av lärarna som gav mer information än de andra. Det har nog dels att göra med erfarenhet, i den första intervjun ställde jag inte lika många följdfrågor som i de övriga intervjuerna. Framtida bildundervisning Hur får man en mer jämställd representation av kvinnliga och manliga konstnärer i bildundervisningen? Bildundervisningen måste nyanseras där fler kvinnliga konstnärer få ta plats. Enligt de tre positionerna i Pollocks teori (och som lärarna även poängterar) måste strukturerna i samhället, som har hindrat och som hindrar kvinnor att slå igenom, problematiseras. Att mannen står som norm för mänskligheten och därmed makten. Lärare behöver ha ett könsperspektiv i undervisningen, där man antar att förhållandet mellan könen på ett avgörande sätt strukturerar vår omvärld (Lindberg, 2014:13). Det behövs även en diskussion om konstnärligt värde och vad som ingår i konstbegreppet. Är det fortfarande måleri och skulptur som är rådande i bildundervisningen? Varför räknas bara vissa genrer och tekniker in i konstbegreppet? Eller gäller det även serier? Det finns många kvinnliga serietecknare i Sverige, vilket är ett lätt sätt att få in fler kvinnor i undervisningen. Min förståelse är att det arbetas mycket med serier på högstadiet. Bildlärare är på sätt och vis en del av konstvärlden som både definierar vad konst är, vad som inkluderas och exkluderas i konstbegreppet, och att skapa den kanon som eleverna kommer att bära med sig efter sin skolgång. Lärarna har makt när det kommer till urvalet i undervisningen, kursplanen i bild säger ingenting om att den konst eleverna ska få till sig i grundskolan absolut ska behandla den generellt omfattande kanon. 22