Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Transkript

1 Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under VT 2011 och HT 2010 (8 högskolepoäng) Skrivtid: kl 8-12 (4 timmar) Provet omfattar 25 frågor Maxpoäng är 54 SE och gränsen för godkänt är 28 SE. Särskild information till studenter som läste kursen under VT 2010 (6 högskolepoäng) Skrivtid: kl 8-11 (3 timmar) Provet omfattar 19 frågor, fråga Maxpoäng är 40 SE och gränsen för godkänt är 20 SE. Hjälpmedel: Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Vid rättningen beaktas enbart dina svar på svarsblanketten. När resultatet anslagits kan du åberopa bifogade "kladdlösningar om du anser att rena slarvfel påverkat din lösning. För att kunna åberopa kladdlösningarna måste dessa ha en strukturerad uppställning så att din tankegång klart framgår och det svar du kommit fram till vara detsamma som det du angivit på svarsblanketten. Obs! Denna skrivning är inte anonym! Kom därför ihåg att skriva ditt namn och personnummer på alla sidor du lämnar in, inklusive dina ev. kladdlösningar. Preliminärt lösningsförslag anslås på kurshemsidan i Studentportalen den 23 mars 2011 kl Resultaten anslås senast den 6 april. Information om utlämning och utkvittering av skrivningen meddelas via kurshemsidan i anslutning till att resultaten anslås.

2 Fråga 1 (2 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen menar författarna Ax et al. att begreppen vision och affärsidé är centrala utgångspunkter för ett företags verksamhet. Uppge definitionerna av dessa begrepp så att den huvudsakliga skillnaden mellan begreppen framgår. GEMENSAM TEXT TILL FRÅGORNA 2-4 Observera att varje uppgift löses i förhållande till den gemensamma texten nedan och isolerat från övriga uppgifters svar. Företaget Zappalagom har i budgeten för det kommande verksamhetsåret följande planeringsunderlag: Budgeterade fasta kostnader kr Budgeterat försäljningspris per/st 80 kr Budgeterad försäljning i antal st Budgeterad täckningsgrad 25 % Fråga 2 (1 SE) Beräkna den kritiska omsättningen i kronor enligt budget. Fråga 3 (1 SE) Beräkna hur många enheter företaget måste sälja för att redovisa en budgeterad vinst på kr. Fråga 4 (1 SE) Förklara vad säkerhetsmarginalen visar! Fråga 5 (3 SE) Nedan följer sex påståenden rörande självkostnadskalkylering/abc-kalkylering. Markera på svarsblanketten på sidan 6 om påståendet är korrekt eller felaktigt. Rätt svar ger 0.5 SE, felaktigt svar ger avdrag på 0.5 SE och uteblivet svar ger 0 SE. Frågan kan totalt ge mellan 0 och 3 SE. a) När företag arbetar med blandade period- och orderkalkyler säger man att de arbetar med hybridkalkylering. Korrekt/felaktigt? b) När divisionsmetoden används kommer självkostnaden att bli högre de perioder sysselsättningsnivån (kapacitetsnivån/kapacitetsutnyttjandet) är över det normala. Korrekt/felaktigt? c) När normalmetoden används fluktuerar inte självkostnaden på grund av fluktuationer i sysselsättningsnivån (kapacitetsnivån/kapacitetsutnyttjandet). Korrekt/felaktigt? d) Om de totala rörliga kostnaderna är linjärt rörliga är den rörliga kostnaden fast per styck. Korrekt/felaktigt? 1

3 e) Indirekta kostnader och omkostnader är benämningar på ett och samma begrepp. Korrekt/felaktigt? f) En kostnadsdrivare är en identifierad orsak till att såväl direkta som indirekta kostnader ökar eller minskar. Korrekt/felaktigt? Fråga 6 (2 SE) Nedan följer fyra påståenden om bidragskalkylering. Markera på svarsblanketten sidorna 6 om påståendet är korrekt eller felaktigt. Rätt svar ger 0,5 SE, felaktigt svar ger avdrag på 0,5 SE och uteblivet svar ger 0 SE. Frågan kan totalt ge mellan 0 och 2 SE. a) Täckningsbidraget ska i första hand täcka de särkostnader som uppkommer vid val av visst alternativ. Korrekt/felaktigt? b) Täckningsgraden (bruttovinstmarginalen) är täckningsbidraget uttryckt i procent av särintäkten. Korrekt/felaktigt? c) En trång sektor (flaskhals) uppstår när efterfrågan på företagets produkter minskar på marknaden. Korrekt/felaktigt? d) En alternativkostnad är en typ av särkostnad. Korrekt/felaktigt? Fråga 7 (2 SE) Charl Zwenzon, nyutexaminerad ekonom, blir inkallad till chefen. Följande konversation följer: Chefen (trött): Vi har problem med sjunkande försäljning på en av våra produkter. Försäljningspriset verkar inte vara konkurrenskraftigt, trots att det ligger under självkostnaden. Våra andra produkter säljer enligt budget och genererar vinst, även om den inte är stor. Du som är en ung, välutbildad och kreativ person, har du några förslag till åtgärder? Charl (glad över att få visa sina kunskaper): Visst! Vi lägger ner produkten. Det kan aldrig vara försvarbart att tillverka och sälja en produkt som går med förlust. Chefen (avvaktande): Men vi har ju en hel del fasta kostnader i form av hyra och avskrivningar på maskiner som används vid tillverkningen av våra produkter Charl (ännu gladare): Ja, men det har vi ju oberoende av om de utnyttjas fullt ut eller inte så det ska inte påverka i denna beslutssituation. Chefen (ännu mer avvaktande): Jag tror jag måste rådfråga en konsult Du är nu inkallad som konsult. Hjälp chefen! Vad får det för effekter på resultatet om chefen följer Charls råd och lägger ner produktionen av den olönsamma produkten? Motivering krävs för att erhålla studieenheter. 2

4 GEMENSAM TEXT FRÅGORNA 8-11 Observera att varje uppgift löses i förhållande till den gemensamma texten nedan och isolerat från övriga uppgifters svar. I ett företag tillverkas två produkter, Alfa och Omega. Inför det kommande året har följande underlag tagits fram (kronor per styck): Alfa Omega Direkt material (20 kr/kg) Direkt lön (100 kr/tim) Tillverkningsvolym stycken stycken Försäljningsvolym stycken stycken Försäljningspris (kr/st) Beräknade fasta tillverkningsomkostnader: kkr. Påläggsbas: skiftande Beräknade fasta administrations- och försäljningsomkostnader: kkr Påläggsbas: antal produkter Fråga 8 (2 SE) Man har i företaget räknat fram en tillverkningskostnad på 900 kr för en Alfa. Anta nu att man byter påläggsbas och att tillverkningskostnaden då blir cirka kronor för en Alfa. Hur mycket ökar (+) eller minskar (-) tillverkningskostnaden för en Omega under dessa förutsättningar? Fråga 9 (2 SE) Hur kommer det administrations- och försäljningspålägg som läggs på en produkt Alfa att påverkas om företaget i en reviderad kalkyl sänker tillverkningsvolymen till Alfa respektive stycken Omega? Ursprunglig försäljningsvolym kvarstår. Svara med + för ökning och för minskning samt framräknad belopp. Fråga 10 (2 SE) Anta nu att företaget får en förfrågan från en kund som vill köpa 500 Omega. Företaget har ledig kapacitet för denna extraorder. Vilket är det lägsta pris för hela ordern företaget kan acceptera under denna förutsättning och med hänsyn taget till att om kunden inte får köpa dessa till ett skäligt pris så köper han som planerat stycken Omega till ordinarie pris. Fråga 11 (2 SE) Anta nu att man har svårt att få tag på material. Under en viss period har man endast tillgång till kg av råmaterialet. Vilken blir under dessa omständigheter den optimala mixen? 3

5 Fråga 12 (2 SE) Ange i punktform två väsentliga skillnader mellan en självkostnadskalkyl och en ABC-kalkyl. Fråga 13 (2 SE) Nämn i punktform en situation där priset på en produkt sätts enligt: 1. Självkostnadsprincipen 2. Bidragsprincipen. Fråga 14 (3 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen menar författarna att det går att arbeta med budgetering utan uppföljning, men att värdet av budgeteringen ökar om budgetarna (också) följs upp. Författarna diskuterar ett antal syften med budgetuppföljning. Redogör för tre av dessa syften. Fråga 15 (2 SE) En sak som återkommande diskuteras i boken av Nilsson et al är förhållandet mellan strategi, ekonomistyrning och affärssystem. Enligt författarna är controllern i en organisation den person som har en central placering mitt i kraftfältet mellan strategi, ekonomistyrning och affärssystem. Controllern ansvarar därmed ofta för att hantera både affärsrelevant information och redovisningsinformation. Redogör för vilka olika roller controllern kan ha i en organisation och hur controllern kan använda både affärsrelevant information och redovisningsinformation i dessa roller. Fråga 16 (3 SE) Under kursen har artikeln Två decennier med New Public Management succé eller fiasko? av Roland Almqvist diskuterats. Din uppgift är att: 1. Utifrån artikeln redogöra för begreppet New Public Management. (1 SE) 2. Uppge och redogöra för två av Almqvists observationer gällande resultat eller effekter av New Public Management. (2 SE) Fråga 17 (3 SE) I artikeln A public management for all seasons? av Hood (1991) diskuteras hur New Public Management vuxit fram, vilken kritik fenomenet fått mm. Hood beskriver i artikeln tre olika kärnvärden för offentlig förvaltning. Dessa benämns i artikeln som three clusters of administrative values. Din uppgift är att uppge de tre olika typerna av värderingar och förklara innebörden av begreppen. Fråga 18 (3 SE) Under kursen har ni läst en artikel av Tengblad (2004) där han undersökt hur krav från marknaden avspeglar sig i vd:s (CEOs) dagliga arbete. Tengblad drar från sin undersökning ett antal slutsatser. Utifrån artikeln är din uppgift att besvara följande frågor: a) Vilken marknad är det som vd i första hand ska tillfredsställa? 1SE) b) Hur påverkar marknadens krav vd:s arbete i praktiken? (1SE) c) Vilken effekt får marknadens krav på arbetsklimatet i organisationer? (1 SE) Svara i punktform. 4

6 Fråga 19 (2 SE) Taylor använder ett särskilt begrepp för att både beskriva arbetarnas förhållande till lönearbetet och deras möjlighet att motverka ledningens kontroll av dem. Redogör för begreppet (1 SE) samt för hur Taylor ansåg att arbetarnas agerande borde hanteras. (1 SE) Fråga 20 (2 SE) I ett företag tillämpas internprissättning när företagets operativa enheter utnyttjar interna serviceverksamheter, t ex IT. Varför kan den interna prissättningsnivån och hur interna priser fastställs ses som strategiska frågor för företaget? Fråga 21 (2 SE) Standardkostnader förekommer många branscher och ger uttryck för förutberäknade värden för kommande perioder. För tillverkande företag är det vanligt att beräkna standardkostnader för inköpt material, hur stor kvantitet som används och priset för det inköpta materialet. För tjänsteföretag är det standardkostnader för material mer sällsynta. Ge ett exempel på en metod som är lämplig att använda för att beräkna standardkostnader i tjänsteföretag och varför denna metod är lämpligare att använda i förhållande till andra metoder att beräkna standardkostnader. Fråga 22 (2 SE) Relevansdebatten inom ekonomistyrningen ledde till nya tankar som bl.a. formaliserades i "trebokstavsförkortningar". Nilsson et al sorterar dessa nya modeller i två kategorier. Redogör kortfattat för respektive kategori. Fråga 23 (2 SE) Redogör kortfattat för hur Nilsson et al relaterar begreppet "styrmix" till styrfilosofi och strategi. Fråga 24 (4 SE) Ittner och Larcker (2003) tar i sin artikel upp fyra misstag som de menar att många företag gör vid införandet av nya och icke finansiella mått i företaget. Redogör för dessa misstag. Svara i punktform. Fråga 25 (2 SE) Enligt Fayol är administration en av sex nyckelfunktioner i ett företag. Vilka är de fem 'komponenter' som ingår i Fayols administrationsbegrepp? Frågan ger antingen 2 SE för alla fem komponenterna eller 0 SE. 5

7 FACIT SKRIVNING 23 MARS Fråga 1: Se DNE kap 1 Fråga 2: Kritisk omsättning /0,25 = kr Fråga 3: kr/(0,25*80) = st Fråga 4: Se DNE kap 5 s. 82 Fråga 5: a) Korrekt b) Felaktigt c) Korrekt d) Korrekt e) Korrekt f) Felaktigt Fråga 6: a) Felaktigt b) Korrekt c) Felaktigt d) Korrekt Fråga 7: Resultatet kan komma att försämras ytterligare då omkostnaderna är fasta samkostnader och de andra produkterna får bära den del av omkostnaderna som fördelas på den olönsamma produkten. Fråga 8: alternativt kronor Totalt för Alfa: x 133 = kkr Totalt för Omega: kkr, vilket per styck blir 266 kronor. ALTERNATIV UTRÄKNING: Man måste ha använt påläggsbasen Direkt material för att få i TVK för en Alfa. (Påläggsberäkning: / (200 x x 5 000) = 2 Vilket ger x 200 = 900 kr) Man måste ha använt påläggsbasen Tillverkningsvolym för att få kr i TVK för en Alfa. (Påläggsberäkning: / = 533,33 Vilket ger = kr) 6

8 Omega p-bas DM: x 400 = kr Omega p-bas Tillverkningsvolym: = Omegas TVK sjunker med 267 kronor. (Att det skiljer 1 krona mellan alternativen är relaterat till avrundning.) Fråga 9: +/- 0 (AFFO-pålägg beräknas på tillverkningskostnaden för den sålda volymen) Fråga 10: Offererat pris måste täcka särkostnader + TB-bortfall vilket ger: 500 x ( ) = 275 kkr kkr = 470 kkr Fråga 11: Tillverka Alfa och Omega. Alfa Omega Särintäkter Särkostnader TB Trång sektor 10 kg 20 kg TB/trång sektor Tillverka Alfa: 10 x stycken = kg Kvar: kg till Omega vilket ger stycken. Fråga 12: se DNE kap 8 Fråga 13: 1. Ordinarie sortiment, lång sikt, stabil efterfrågan, inga planerade förändringar 2. Försäljning utöver ordinarie sortiment, kort sikt, enstaka beslut Fråga 14: Se DNE kap 13 Fråga 15: Se sid 229 och framåt i Nilssons bok Fråga 16-18: Se respektive artikel Fråga 19: soldiering = att underprestera, att vetenskapligt beräkna optimal produktivitet=scientific management Fråga 20: Se DNE sid 365 Fråga 21: Se DNE s 338 Fråga 22: Se sid 24 och framåt i Nilssons bok Fråga 23: Se sid 70 och framåt i Nilssons bok Fråga 24: Se artikeln Fråga 25: planering, samordning, kontroll, chefskap och organisering 7